Yttre kreativitetsfaktorer

du

UPPSALA UNIVERSITET 2009-01-16

Företagsekonomiska institutionen Magisteruppsats HT 2008

Handledare: Christina Hultbom

Yttre kreativitetsfaktorer

- den geografiska omgivningens betydelse för företag inom modebranschen

Författare:

Semra Bostanci Annika Falkenäng

SAMMANFATTNING

Att vara kreativ är idag en realitet företagen möter och som de måste konfrontera för att kunna hantera globala förändringar. I strävan efter att ta del av kreativitet bör företag placera sig där de kan få tillgång till kreativa medarbetare. Vår studie syftar till att undersöka hur kreativa medarbetare påverkas av den geografiska omgivningen och därmed vilken betydelse den har för företaget. De yttre faktorer som kan ha en inverkan på kreativiteten i företag finns i företagens lokala närmiljö och i staden. Studien har, genom semistrukturerade intervjuer, gjorts på tre Stockholmsbaserade företag inom modebranschen.

Av resultatet framgår det att de kreativa medarbetarna blir motiverade till att vara kreativa genom personliga möten och den inspiration som kan hämtas från den kreativa staden.

Arbetsrelaterade aktiviteter i den lokala närmiljön behöver nödvändigtvis inte vara geografiskt nära, utan kan även äga rum i andra länder på grund av att produktionen är förlagd utomlands. Studien visar även tecken på att den kreativa medarbetaren deltar i aktiviteter som gränsar mellan att vara arbetsrelaterade och fritidsrelaterade och att den lokala närmiljön i de undersökta företagen inom modebranschen därför delvis är spridd till den kreativa staden.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING 5

1.1 PROBLEMATISERING 6

1.2 SYFTE 6

1.3AVGRÄNSNING 6

1.4UPPSATSENS LOGIK OCH DISPOSITION 7

2. TEORI 8

2.1 LOKALA NÄRMILJÖN 8

2.1.1 Direkta lokala faktorer 9

2.1.2 Lokala situationer 9

2.1.3 Lokal stimulans 10

2.2 STADENS BETYDELSE OCH INVERKAN PÅ FÖRETAGET 11

2.3 KREATIVITET INOM FÖRETAGET 12

2.3.1 Områdesrelevant kunskap 12

2.3.2 Kreativitetsanpassad förmåga 12

2.3.3 Inre motivation 13

2.3.4 En modell för kreativitet inom företag 13

2.4SAMMANFATTNING AV TEORI 14

2.4.1 Analysmodell 15

3. METOD 17

3.1 VAL AV METOD 17

3.2 VAL AV FÖRETAG 17

3.3 DATAINSAMLING 18

3.3.1 Intervjuobjekt 18

3.3.2 Intervjuguide 19

3.3.3 Intervjuprocess 20

4. EMPIRI 21

4.1 MEDVERKANDE FÖRETAG 21

4.2 FÖRETAGETS LOKALA NÄRMILJÖ 21

4.2.1 Relationer 21

4.2.2 Inspiration 23

4.3 GEOGRAFISKA PLATSENS BETYDELSE 23

4.3.1 Stadsmiljön 23

4.3.2 Medarbetarens utbyte av staden 24

4.4 YTTRE FAKTORER OCH GEOGRAFISKA PLATSENS INVERKAN

PÅ KREATIVITET 25

4.4.1 Motivation 25

4.4.2 Kunskap 25

4.4.3 Frihet 26

5. ANALYS 27

5.1 DEN LOKALA NÄRMILJÖN 27

5.1.1 Direkta lokala faktorer 27

5.1.2 Lokala situationer 28

5.1.3 Lokal stimulans 28

5.2 STADENS BETYDELSE FÖR FÖRETAGET 29 5.3 DEN LOKALA NÄRMILJÖN OCH DEN KREATIVA STADENS INVERKAN

PÅ INDIVIDEN 30

5.3.1 Områdesrelevant kunskap 30

5.3.2 Kreativitetsanpassad förmåga 30

5.3.3 Inre motivation 30

6. SLUTSATS 31

6.1VIDARE FORSKNING 32

6.2 REKOMMENDATIONER TILL PRAKTIKER 33

REFERENSER 34

FIGURFÖRTECKNING

FIGUR 1 8

FIGUR 2 14

FIGUR 3 15

BILAGA 1: Intervjuguide

1. INLEDNING

Flera forskare har poängterat betydelsen av staden och den kreativitet som finns där som nyckeln till framgång och tillväxt. Det ställer sig i kontrast med den förut gängse uppfattningen att i takt med ökad outsourcing av produktion skulle betydelsen av var företag väljer att geografiskt placera sig minska. (Florida, 2001:259-ff) Som en följd av detta är det främst genom stadsplanering och andra samhällsekonomiska åtgärder som kreativa platser har försökt skapats. Jakten på kreativitet är alltså något som både samhället i stort och enskilda företag eftersträvar att ta del av. (Landry & Bianchini, 1995:1-ff)

Vad är då kreativitet? Det finns oändligt många definitioner på kreativitet eftersom det kan förekomma i en mängd olika sammanhang men en sak som många av dessa har gemensamt är att det har med nytänkande och nyskapande att göra (Amabile, 1998; Thufvesson, 2006:24).

Att vara kreativ är idag en realitet företagen möter och som de måste konfrontera för att kunna hantera globala förändringar som samhällen ständigt står inför, vilket konstaterades redan på 1980-talet av Amabile (1988). Kravet på att kunna hantera krissituationer samt att kunna särskilja produkter på marknaden har skapat ett behov av kreativa lösningar (Shalley &

Gilson, 2004; Gilder, 2008) Europaparlamentets beslut att kalla år 2009 för ”a European Year of Creativity and Innovation”, är ett tecken på den betydelse kreativitet har i samhället, inte minst för den ekonomiska tillväxten (Europaparlamentet).

Detta fokus på kreativitet har gjort att det ligger i företags intresse att sporra sina medarbetare till att vara så nyskapande som möjligt. Det sker dels genom att skapa en miljö inom företaget som uppmuntrar, möjliggör och inspirerar (Amabile et al., 1996; Amabile et al., 2004;

Amabile & Khaire, 2008; Mumford, 2007; Shalley & Gilson, 2004; Bostanci & Falkenäng, 2008). Dock kan företag inte helt oberoende av andra lösa problemet att tillhandahålla en kreativ miljö (Landry & Bianchini, 1995:6). Yttre faktorer som kan ha en inverkan på kreativiteten hos medarbetare utgörs bland annat av företagets lokala närmiljö (Ibrahim et al., 2006) och av den kreativa staden (Florida, 2001).

I Dagens Nyheter (2008-11-18) kunde man läsa att det kulturella utbud som finns i Stockholm är en av de större orsakerna till att människor idag flyttar dit. Att flytta till innerstaden brukade förr vara ett sätt att boendemässigt komma närmare arbetsplatsen. Idag har det istället

ersatts av en vilja av att kunna ta del av möjligheterna till att leva en urban livsstil och att känna av stadens puls. Liksom artikeln menar också Florida (2001:269) att kreativa människor dras till geografiska platser, främst städer, som stimulerar och inspirerar dem.

1.1 Problematisering

Enligt Hartley (2005:30) gör sig kreativa medarbetare särskilt tydliga inom branscher som marknadsföring, arkitektur, film, tv, musik, tryck och design. Dessa kreativa medarbetares vilja att befinna sig nära kulturella utbud gör att de känner en stark koppling till företagets omgivning och staden där de hämtar sin inspiration. Dessa människor får en allt större betydelse i arbetslivet (Ericsson, 2001:1) och därför är det av vikt att kunna locka till sig dem.

För att lyckas med detta är det viktigt för företag att förstå hur och varför kreativa medarbetare lockas till vissa geografiska platser (Florida, 2001:288). Dock hamnar uppmärksamheten för yttre faktorer ofta i skymundan när företag tenderar att fokusera på inre kreativitetsfrämjande faktorer (Lubart, 1990; Ronquillo et al., 2008).

Eftersom det redan finns en del forskning om hur inre faktorer i ett företag påverkar kreativiteten, kommer vi i denna undersökning endast att fokusera på hur faktorer utanför företaget påverkar den kreativa medarbetaren. Vi kommer att se närmare på den inverkan ett företags geografiska placering och dess lokala närmiljö har på den kreativa medarbetaren inom modebranschen. En sådan studie begränsar sig inte till att vara intressant enbart för företag aktiva inom modebranschen utan för alla sorts företag, då i syfte att göra dem medvetna om hur omgivningen påverkar kreativiteten hos medarbetare. Detta bör sedan beaktas i deras dagliga verksamhet och strategiska val för att på bästa sätt ta tillvara på de fördelar som är kopplade till kreativitet och geografisk placering.

1.2 Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka hur kreativiteten hos medarbetare i företag inom modebranschen påverkas av andra aktörer och aktiviteter som finns i den lokala närmiljön samt den kreativa staden.

1.3 Avgränsning

I och med att det finns många definitioner på kreativitet beroende på vilket sammanhang det

definition utgår från tre komponenter; resurser, teknik och medarbetarens motivation (Ibid).

En kombination av dessa bör förekomma för att kreativitet skall uppstå.

1.4 Uppsatsens logik och disposition

I avsnittet, teori, presenteras de teorier som valts ut för att hjälpa till att besvara syftet.

Teorierna utgör tillsammans uppsatsens analysmodell vilken behandlar yttre kreativitetsfaktorer i två olika dimensioner. Kärnan består av kreativiteten som finns hos en individ, som de yttre dimensionerna återkopplar till.

Därefter, i avsnittet metod, beskrivs vilket tillvägagångssätt som uppsatsen har arbetats fram utefter. Valet av undersökningsmetod, bransch samt intervjupersoner förklaras och motiveras.

Genom en operationalisering förklaras den intervjuguide som har använts i undersökningen.

I avsnittet, empiri, presenteras vilket resultat som den kvalitativa studien innehållande tre intervjuer med kreativa medarbetare gett. En grundlig beskrivning av deras relationer till företagets omgivning ges. Informationen analyseras sedan utefter den tidigare presenterade analysmodellen i avsnittet analys.

I det fjärde och avslutande avsnittet, slutsats, summeras uppsatsen. Det framgår att trots att den kreativa närmiljön inte behöver vara geografiskt nära den kreativa medarbetaren så är denne ändå beroende av den inspiration som finns att hämta i den kreativa staden.

2. TEORI

Vi har i forskningen kring kreativitet inte hittat några specifika modeller som behandlar alla aspekter av de yttre faktorer som kan tänkas ha en inverkan på kreativiteten hos en individ och därmed också inom ett företag. De teorier som vi kommer att presentera berör företagets omgivning dels vad gäller den lokala närmiljön och även den geografiska placeringen. För att få en bild av hur dessa faktorer påverkar individen i företaget kommer en teori om hur kreativitet inom ett företag skapas att redogöras för. Sambandet mellan dessa teorier presenteras i slutet av detta avsnitt.

2.1 Lokala närmiljön

Ibrahim et al. (2006) diskuterar kring uppkomsten av idéer och dess samband med geografisk lokalisering. Enligt dem ligger källan till idéer för en individ nära förankrad till den lokala miljön denne verkar i, där det finns olika faktorer som påverkar och influerar. Modellen Ibrahim et al. har tagit fram beskriver de lokala externa faktorerna i ett företags närmiljö, vilka berör arbetsrelaterade relationer och aktiviteter, som influerar till kreativt tänkande för individerna inom företaget. Som modellen visar kan dessa faktorer i närmiljön delas in i tre kategorier; direkta lokala faktorer, lokala situationer och lokal stimulans.

2.1.1 Direkta lokala faktorer

Kategorin direkta lokala faktorer utgörs av faktorer som har ett direkt samspel och inverkan på kreativitet hos individen. Detta kan vara människor inom den lokala närmiljön eller material som finns i företagets omgivning och även produkter och dokument som individen och företaget kan ta del av. (Ibrahim et al., 2006) Detta samspel bidrar till en ökad kompetens eftersom företaget och människor inom denna miljö ständigt utbyter erfarenheter och kunskaper (Thufvesson, 2006:31). Det är främst människorna, alltså de anställda i företag i den lokala närmiljön, som står för kunskapsöverföringen då det är dessa som genom interaktion tar del av och delger information till omgivningen (Malmberg & Power, 2005). En hög grad av mångfald hos dessa människor ger en varierad input som behövs för att stimulera till kreativt tänkande. (Thufvesson, 2006:31-ff)

Det kollektiva minnet är det som är mest effektivt när det gäller att lagra information, kunskap och erfarenheter. När den enskilde individen tar del av denna kollektiva kompetens bidrar det till kreativa idéer. Kommunikation är ett ytterst viktigt verktyg i förmedlandet av dessa kunskaper och erfarenheter mellan människor i skapandet av kompetens. All form av kommunikation, var som helst och när som helst, är gynnsam för den individuella kreativiteten. Individen har också en viktig roll i att sålla och ta upp den information som är av vikt och relevans. (Ibid)

2.1.2 Lokala situationer

Olika händelser och evenemang i den lokala närmiljön som individen deltar i kan ha en positiv inverkan på kreativiteten. Exempel på detta är seminarium, mässor, konferenser och andra möten och tillställningar. (Ibrahim et al., 2006) Tillfällen som dessa bidrar till en möjlighet till kommunikation mellan olika individer. I samband med dessa tillställningar och evenemang har också spontana och oplanerade möten som kan uppstå betydelse för att skapa en kreativitetsfrämjande atmosfär. Ett personligt möte, ansikte-mot-ansikte, är enligt Thufvesson överlägset alla andra kommunikationsformer då det under dessa möten inte enbart utbyts information utan ger tillfälle till kommunikation på flera nivåer såsom genom kroppsspråk och ögonkontakt. Dessutom möjliggör det att deltagare kan visa faktiska dokument och föremål. Alla dessa typer av kommunikation påverkar det kreativa tänkandet och kan ge upphov till nya idéer. Genom sådana möten skapas förtroende mellan människor vilket är en grundsten för att bygga relationer och samarbeten vilka i sin tur bildar individens personliga nätverk. (Thufvesson, 2006:31-ff)

En annan viktig aspekt av människor som påverkar kreativiteten i den lokala närmiljön är konsumenterna. Genom att samarbeta och kommunicera med dessa kan individens kreativitet påverkas då konsumenten ofta ser saker ur ett annat perspektiv än skaparen. (Kristensson et al., 2002) Ibland kan det gå så långt som att konsumenterna eller användarna är med och skapar produkten, då i syfte att nå högsta möjliga idégenerering (Potts et al., 2008).

2.1.3 Lokal stimulans

Olika omständigheter och allmänna influenser som förekommer i den lokala närmiljön kan påverka kreativiteten för individer inom företaget. Till denna kategori räknas relationer, pågående interageranden och andra influenser som indirekt kan påverka individens motivation till kreativitet (Ibrahim et al., 2006). Den lokala närmiljön bör bestå av en kaosartad miljö, det vill säga en miljö som inte är alltför välplanerad, då möjligheten för individen att få utlopp för kreativt tänkande och använda sin initiativförmåga är som störst. Mångfalden och variationen av människor är speciellt viktig. Samtidigt är det också viktigt att det i omgivningen finns människor med liknande karaktärsdrag och intressen. Dessa stödjer, utmanar och kompletterar varandra och bildar en kollektiv kraft som gynnar individens kreativitet. (Thufvesson, 2006:32-ff)

I en kreativitetsgynnande miljö som består av kaos till viss del, mångfald och variation av människor men även likasinnade människor behövs en igångsättande gnista för att få saker att hända. Behov av olika slag, brist av någonting, nya upptäckter, tur, politiska förändringar, överblivna lokaler och föremål, strukturkriser och liknande kan vara det som behövs för att sätta kreativiteten, och de idéer individen har, i verk. En igångsättande gnista som enligt Thufvesson har en betydelse för kreativitet är lokal konkurrens. Individer kan lockas över till andra organisationer eller starta egen verksamhet vilket ökar konkurrensen och bidrar till stimulans av kreativitet inom den lokala närmiljön. Utöver de abstrakta stimuli som är befintliga i en kreativitetsgynnande miljö finns även mer konkreta stimulansfaktorer som exempelvis tillgången till kapital. Städer har länge genom satsningar försökt attrahera individer av kreativ karaktär. Staden erbjuder dessa utöver ekonomisk finansiering och försörjning även stimulans till kreativitet och utveckling vilket närmare förklaras i efterföljande avsnitt. (Thufvesson, 2006:33-ff)

2.2 Stadens betydelse och inverkan på företaget

Lokal stimulans är en viktig del av en kreativitetsgynnande miljö enligt Ibrahim et al. (2006).

Richard Florida är en annan forskare som poängterar att den lokala miljön påverkar kreativiteten. Han är en av de mest tongivande forskarna inom den ekonomiska geografin som kopplar samman geografi och kreativitet. Florida menar att den nya medarbetaren, som har kreativitet som sin främsta tillgång, väljer att bo på geografiska platser som kan stimulera och inspirera. Detta innebär att företag måste ta detta i beaktning när de i sin tur väljer vilken plats att placera sin verksamhet på. (Florida, 2001: 269-ff)

Floridas forskning visar på att kreativa människor dras till och vill bo i städer, både stora och små, som är kreativa. Hans forskning har resulterat i ett antal parametrar som han menar avgör huruvida en stad är kreativ eller inte. Talang; andel av befolkningen som har högskoleutbildning, tolerans; mångfalden bland befolkningen som mäts i andelen invandrare, homosexuella och bohemer samt teknologi; förekomsten av högteknologisk industri och innovationer, är värden som i kreativa städer ofta överträffar andra mindre kreativa platser.

(Tinagli et al., 2007)

Florida skriver att kreativitet inte är något som en medarbetare kan slå av eller på under särskilda arbetstimmar utan är en del av medarbetaren under såväl arbetstid som fritid. Att inspireras och vårda kreativiteten är alltså något som sker även utanför arbetsplatsen. Vidare menar Florida att detta har gjort att medarbetaren inte identifierar sig enbart med det företag man tillhör eller arbetar för. Att byta arbete ofta är något som inte längre är främmande för arbetstagare. Istället för att identifiera sig med och definiera sig efter arbetet är det numera staden och den geografiska omgivningen som fått ta över den rollen. Staden, eller snarare det som staden innehåller i form av kulturellt utbud och en känsla av att det är där intressanta saker händer, så kallad ”buzz”, är vad som lockar arbetstagare dit mer än jakten efter arbete.

Florida nämner att ett tecken på detta sätt att prioritera geografisk plats, ofta visar sig i att man först flyttar till en stad för att sedan söka efter arbete. (Florida, 2001:185-ff, 289-ff)

Florida gör alltså en stark koppling mellan kreativitet och det kulturella utbudet vad gäller företags förmåga att locka till sig kreativa medarbetare. Denna förmåga avgörs av vilka val företaget gjort rörande den geografiska placeringen, stad och omgivning.

2.3 Kreativitet inom företaget

För att förstå hur Ibrahim et als. och Floridas teorier om lokal närmiljö och geografisk placering påverkar kreativiteten inom ett företag har vi valt att presentera en teori av Amabile (1988). Denna teori beskriver de egenskaper och förmågor en individ bör besitta för att vidare kunna utveckla och utnyttja sin kreativitet för att den ska kunna komma företaget till användning. Enligt Amabile (1988) uppstår kreativitet dels genom individens karaktär och dels den miljö som förekommer inom företaget som individen verkar i. Vi kommer endast att behandla individens karaktär då den inre företagsmiljön inte är relevant för uppsatsen syfte.

Det finns både positiva och negativa faktorer hos en individ som kan verka främjande respektive hämmande för utvecklandet av kreativitet. Dessa faktorer som är nödvändiga för den individuella kreativiteten, sammanfattas i tre komponenter som förklaras nedan.

(Amabile, 1988)

2.3.1 Områdesrelevant kunskap

Områdesrelevant kunskap är en av de tre komponenter som bidrar till individens kreativitet.

Att besitta kunskap inom arbetsområdet, vara begåvad och ha en specifik kognitiv förmåga bidrar till den kunskap som behövs. Denna kunskap kan till exempel vara fakta, teknisk kunskap och specialkunskaper inom arbetsområdet som behövs för att kunna utföra den givna uppgiften eller för att lösa ett problem på bästa sätt. Om individen är okunnig inom dessa områden är chansen för att generera en kreativ idé liten. Denna komponent kan sägas innefatta individens resurser för kreativitetsskapande. (Ibid)

2.3.2 Kreativitetsanpassad förmåga

Kreativitetsanpassad förmåga är den andra komponenten som utgör individens kreativitet.

Denna komponent visar på individens öppenhet och mottaglighet för intryck som kan leda till en kreativ output. Varierande karaktärsdrag, att vara riskorienterad, komma med bidragande kvalitéer till gruppen, tidigare erfarenheter, social förmåga och kognitiv förmåga är alla faktorer som bidrar till att individen kan se på problem utifrån andra perspektiv, våga testa nya idéer och att ständigt koncentrerat arbeta med uppgiften. Det som kan hämma dessa beteenden är inflexibilitet och brist på social förmåga hos individen. Att ha en kreativitetsanpassad förmåga härstammar enligt Amabile från träning eller från tidigare

idégenereringar som kunnat dras erfarenhet av. Denna komponent kan ses som den teknik som individen använder för att ta in omgivningen. (Ibid)

2.3.3 Inre motivation

Den tredje komponenten som behövs för individens kreativitet är inre motivation. Inre motivation är drivkraften bakom individens agerande då denne känner att arbetet är viktigt, lärorikt, intressant och ser det som en utmaning. Detta har ett starkt samband till individens intresse till arbetet. Självmotivation och varierande karaktärsdrag hos individen är de kvalitéer som främst utgör denna komponent som kan ses som den viktigaste av dem alla för skapandet av kreativitet. Den inre motivationen har även en nära förankring till den arbetsmiljö som råder i företag och den grad av stöd, självständighet och uppmuntran som ges. Att motiveras av faktorer som till exempel monetära belöningar kan hämma individens inre motivation till arbetet. (Ibid)

Dessa tre komponenter som utgör individens kreativitet är enligt Amabile alla viktiga för att kreativitet ska kunna skapas. Ju högre nivå av integration av varje komponent desto mer kreativ är individen. (Ibid)

2.3.4 En modell för kreativitet inom företag

Med både den individuella kreativitetens uppkomst och arbetsmiljöns främjande av denna som grund, har Amabile (1988) skapat en modell som visar på hur kreativitet inom företag skapas. Denna modell består av tre komponenter; resurser, teknik och motivation.

Figur 2. De komponenter som utgör kreativiteten inom företag (Amabile, 1988).

Resurser utgörs av råmaterialet som finns tillgängligt för kreativitet. Detta är den områdesrelevanta kunskapen hos individen. Teknik är den del som berör mottagligheten för intryck och utvecklandet av kreativitet hos individen som Amabile kallar för kreativitetsanpassad förmåga. Motivation visar på individens inre motivation för arbetet och företagets motivation för att främja kreativitet. Sistnämnda komponenten är den viktigaste för hela företagets kreativitet. En hög nivå av integration av alla tre komponenter bidrar till maximal kreativitet för ett företag. (Ibid)

2.4 Sammanfattning av teori

De teorier som har blivit presenterade drar kopplingar mellan företagets omgivning, geografiska placering och kreativitet. Kreativitet kan uppfattas som ett diffust begrepp utan vidare specifikation. Amabiles (1988) modell över kreativitetens tre delar hjälper till att både konkretisera och göra kreativitet mer applicerbart i undersökningar. Medan Amabiles modell främst behandlar individens egenskaper och förmågor som mynnar ut i kreativitet, fokuserar Ibrahim et al. (2006) och Florida (2001) på hur den geografiska omgivningen påverkar och påverkas av kreativitet. Även om Ibrahim et al. och Florida båda ser närmare på den geografiska omgivningen, finns det skillnader dem emellan vad gäller de perspektiv de valt att

nödvändigtvis måste vara belägen i en tätort samt att den endast behandlar arbetsrelaterade relationer och aktiviteter.

2.4.1 Analysmodell

Vi har i vår analysmodell valt att komplettera Ibrahim et als. teori om den lokala närmiljön med Floridas teori om den kreativa staden eftersom vi tror att den kreativa medarbetaren får kreativ input i form av till exempel kulturella inslag även på sin fritid som denne sedan har användning av i sitt arbete. Inspirationen som inhämtas i stadsmiljön utelämnas i Ibrahim et als. teori. Den analysmodell som skapats visar alltså på hur den kreativa staden, förutom den lokala närmiljön, påverkar företaget genom den kreativa medarbetaren.

Figur 3. Hur de tre teorierna av Amabile (1988), Ibrahim et al.(2006) respektive Florida (2001) relaterar till varandra i analysmodellen.

Tillägget kan visa på vad företag har att vinna på genom att, förutom lokal närmiljö, även ta stadsmiljö i beaktning. Det kan öka förståelsen för vilka yttre faktorer och hur dessa påverkar kreativiteten hos medarbetarna.

Det är sambandet mellan hur de tre komponenterna av Amabiles kreativitetsmodell för individen; resurser, teknik och motivation påverkas av den lokala närmiljön samt stadsmiljön som saknas. Det ämnar analysmodellen att klargöra. Att få svar på hur sambandet ser ut, kan ge mer handfasta och konkreta kunskaper för företag om vilka eventuella fördelar en övervägd geografisk placering kan medföra. Denna analysmodell kommer att testas mot den verklighet som råder för företag aktiva inom modebranschen.

3. METOD

3.1 Val av metod

En kvalitativ studie lämpar sig bäst för att undersöka hur den geografiska placeringen och faktorer i företagets lokala närmiljö påverkar kreativiteten hos medarbetaren i företag aktiva inom modebranschen. Genom att använda en kvalitativ metod kan en bättre bild ges av den verklighet som råder i och runtom de företag vi har intervjuat (Bryman & Bell, 2005:312).

Detta val av metod kan ge oss en djupare förståelse för hur företagen interagerar med sin omgivning och vilken betydelse och påverkan detta har (Ibid).

Det är för vår undersökning viktigt att svaren är spontana och ärliga för att få en helhetsbild som hjälper oss att förstå sammanhanget av den information som ges (Holme & Solvang, 1997:79). Genom att använda oss av en semistrukturerad intervjuguide med tematiserade frågor uppnår vi detta då öppna frågor ställs för att inte påverka respondenternas svar. De har själva utrymme till att tolka och bilda sig en egen uppfattning av frågorna (Bryman & Bell, 2005:363). Att flexibiliteten är stor i en kvalitativ intervju är till vår fördel då respondenten i sina svar kan ta upp vad denne anser vara relevant vilket bidrar till att informationen vi får blir mer detaljerad och innehållsrik (Ibid). Nackdelen med detta kan dock vara att respondenten förser oss med för bred och irrelevant information vilket kan påverka reliabiliteten negativt.

För att motverka detta har vi vid sådana tillfällen lett tillbaka samtalet till uppsatsämnet med hjälp av återkopplande frågor.

3.2 Val av företag

Vi har valt att fokusera vår undersökning på företag som verkar inom och är relaterade till modebranschen. Av tidsbrist fanns inte möjlighet att göra en tillräckligt omfattande undersökning som kan representera hela modebranschen. Modebranschen i Sverige har under de senaste åren vuxit sig stark och har numera en stor betydelse både finansiellt och representativt för Sverige (Regeringen). Regeringen ser branschen som en stor tillgång och möjlighet för landet (Ibid). Modeindustrin är förutom stor i Sverige även en av de största branscherna inom EU (Textilhögskolan i Borås). En viktig bransch som denna är därför intressant att studera närmare.

Samtliga företag som vi valde att kontakta är lokaliserade i Stockholm. Detta är ingen slump då studier visat på att Stockholm är den plats i Sverige som är mest kreativt gynnsam. Ungefär 30 % av de kreativa arbetstagarna verkar just där (Tinagli et al., 2007). Modebranschen, vilken i stor utsträckning är beroende av kreativa medarbetare (Hartley, 2005:30), finns av samma anledning till största del i Stockholm.

Kontakt med ett tiotal företag inom modebranschen togs först med hjälp av telefon och sedan via e-post om personen vi sökte inte var tillgänglig. Tre av företagen tackade ja till att medverka i undersökningen medan resterande tackade nej eller inte svarade på vår e-post. Två av dessa företag, Filippa K och Julian Red, verkar inom modebranschen. Det tredje företaget, BON, är ett mode- och livsstilmagasin som relaterar till denna bransch. De företag som medverkar har den kreativa medarbetaren som gemensam nämnare och dessa medarbetare utgör en viktig del i företagens utveckling. Att ha företag som ingår i samma bransch kan ses som en fördel då de uppfattar intervjufrågorna på liknande sätt och eventuella avvikelser i svaren kan lättare upptäckas vilket kan bidra till en stärkt validitet. Att endast ha tre medverkande företag i studien begränsar möjligheten till att uttala oss om modebranschen i sin helhet. Dock ser vi en fördel i att större fokus och utrymme kan ges till var och ett av respondentföretagen.

3.3 Datainsamling

3.3.1 Intervjuobjekt

På samtliga företag gjordes en intervju vardera med personer som är verksamma inom och arbetar nära den skapande delen av företaget. Det är dessa personer som tar initiativ till att interagera med andra företag och människor i omgivningen på arbetstid och de har även en koppling till det utbud som finns att tillgå i staden på fritiden.

Respondenterna utgörs av designchefen på Filippa K, VD:n för Julian Red och chefredaktören på BON. Att intervjua personer som har nära anknytning till företaget och dess utveckling kan bidra till att få en rättvis bild av hur kreativiteten påverkas i företaget såväl som hos individen.

Nackdelen med att endast ha intervjuat en person på varje företag, kan vara att respondentens redogörelse inte gäller för företaget i stort. Flera intervjuer inom samma företag skulle ha gett en mer överskådlig bild av uppfattningar som råder där. Då de intervjuade personerna är högt

3.3.2 Intervjuguide

Under samtliga intervjuer har vi använt oss av en och samma intervjuguide som vi innan den första intervjun testade på vänner och vår handledare för att försäkra oss om att frågorna uppfattades som relevanta och förståeliga. I utformandet av intervjuguiden har vi haft teorierna, Ibrahim et al. (2006), Florida (2001) samt Amabile (1988), vilka ingår i vår teoriram som utgångspunkt (se bilaga 1). Intervjuguiden är indelad i tre kategorier, bakgrund och personlig uppfattning, verksamheten och placeringen av företaget. Denna tematisering gör strukturen på intervjuguiden och frågornas följd logisk. Den är lätt att följa då den inleds med frågor som berör respondentens personlighet och bakgrund. Sedan berörs frågor som behandlar verksamhetens interaktion med omgivningen och till sist den geografiska platsens betydelse. Att börja med frågor som berör respondentens personlighet och bakgrund gör att respondenten lättare kommer in i intervjusituationen och uppmuntras till att fortsätta besvara efterföljande frågor lika ledigt (Holme & Solvang, 1997:102-ff).

Några av frågorna i intervjuguiden täcker flera aspekter av de teorier som vi använder oss av.

Vilka faktorer i företagets lokala närmiljö som enligt Ibrahim et al. (2006) inspirerar till kreativitet kan tolkas genom frågorna 5-6, 13-14 och 18 som behandlar direkta lokala faktorer, 20-24 som behandlar lokala situationer samt 13, 15-17 och som behandlar lokal stimulans. Frågorna behandlar relationer till andra företag och hur respondentföretagen påverkas och inspireras av dessa. Floridas (2001) teori som berör val av geografisk placering av företaget behandlas i frågorna 1-2, 5-6 och 25-29 med betoning på betydelsen av företagets i dagsläget aktuella placering samt orsaken till att man valt att placera sig på denna plats. Då företagen vi intervjuat är placerade i Stockholm har frågorna rörande stadsmiljön kopplats till denna stad för att få en bild av vilken betydelse staden har för företaget och dess medarbetare på fritiden. Det är även intressant att ta reda på vilken relation respondenterna har till staden.

Frågorna 3-12 och 19 behandlar Amabiles (1988) tre komponenter som utgör kreativitet inom ett företag, det vill säga resurser, teknik och motivation. Dessa frågor är konstruerade med hänsyn till den lokala närmiljön samt stadsmiljön då fokus ligger på den kreativa medarbetarens agerande och påverkan av dessa miljöer. Det är dessa frågor som kopplar ihop omgivningen med kreativiteten i ett företag och dess kreativa medarbetare.

3.3.3 Intervjuprocess

Av de tre intervjuer vi genomfört var två personliga möten och den tredje en telefonintervju eftersom respondenten befann sig i ett annat land. I genomsnitt tog en intervju 40 minuter att genomföra. De två personliga mötena ägde rum på respektive företags kontor vilket för oss bidrog till att få en känsla och insikt i vilket klimat och atmosfär som råder inom företaget.

Att ha intervjuerna på det egna kontoret kan för respondenternas del ha inneburit en känsla av trygghet som gjort det enklare för dem att tala fritt om ämnet (Holme & Solvang, 1997:107). Även telefonintervjun ägde, för respondentens del, rum på företagets kontor utomlands, vilket inte gjorde det fullt möjligt för oss att visuellt uppfatta den rådande atmosfären. I och med att respondenten gav utförliga svar anser vi ändå att vi fick en god inblick i företaget.

För att försäkra oss om att uppsatsämnet uppfattats korrekt av de medverkande skickades bekräftande e-post ut innan intervjun där ämnet återigen presenterades. Innan intervjun inleddes presenterade vi ännu en gång vårt uppsatsämne samt det syfte vi har med undersökningen för att förbereda respondenten på vilken typ av frågor som skulle ställas (Ibid). Vi frågade även respondenten om lov att spela in intervjun. På så sätt försäkrade vi oss om att få med allt respondenten sa. En nackdel med detta kan vara att respondenten känt sig obekväm i situationen vilket i sin tur kan ha påverkat svaren vi fått. Genom att garantera anonymitet kan detta, helt eller delvis avhjälpts. För att vara på den säkra sidan och undvika eventuella tekniska problem valde vi även att anteckna det som sades. Under intervjun var båda uppsatsförfattarna närvarande och ställde frågor. Detta fick intervjun att likna en konversation som bidrog till att en avslappnad stämning uppstod. En annan fördel med att båda närvarade vid intervjun är att egna uppfattningar bildades om det som sades och de intryck som omgivningen gav. Detta diskuterades och jämfördes senare för att försäkra om att informationen från respondenten uppfattats korrekt och i rätt sammanhang. Av samma anledning transkriberades intervjuerna under samma dag.

4. EMPIRI

4.1 Medverkande företag

BON är ett magasin som finns på den svenska liksom den internationella marknaden. Det grundades år 2001 och har idag fyra anställda. Chefredaktören för BON delar sin tid mellan Stockholm och London. Man har som mål att skapa en tidning för den urbana människan som är kulturellt intresserad. Även om magasinet tar upp kultur i dess breda bemärkelse, ges mode störst utrymme.

Chefsdesignern arbetar för Filippa K. Företaget har funnits sedan år 1993 och har idag en omsättning på ungefär 390 miljoner kronor (Filippa K). Företaget är bland de mest framstående och etablerade i Sverige och har cirka 70 anställda. Modehuset vill skapa enkla och högkvalitativa kläder vilket genomsyrar verksamhetens vision såväl som produkter.

Julian Red startades år 2005 och företaget är placerat i Stockholm. Verksamheten omsätter ungefär fyra miljoner kronor och har i nuläget fyra anställda. Företaget vill vara ett alternativ till de etablerade modehusen. Respondenten, VD:n, ansvarar för det mesta förutom design.

Han har dock hand om företagets hemsida och den kreativa utformningen av den.

4.2 Företagets lokala närmiljö

4.2.1 Relationer

Samtliga företag nämner att de i stor grad är beroende av andra aktörer i den lokala miljön.

Dessa aktörer berör rent praktiska och administrativa tjänster såsom posthantering, lokalskötsel etc. men även PR och design. Modeföretagen har även nära kontakt med små och stora företag i andra länder där deras produktion är förlagd. Magasinet använder sig i stor utsträckning av frilansande personal vilka kan befinna sig över hela världen. Till skillnad från BON som ofta agerar uppdragsgivare för frilansande journalister, fotografer, stylister, illustratörer och liknande så har Filippa K en väsentlig tillgång på medarbetare inom företaget.

Filippa K och BON är inte främmande för att diskutera marknaden med andra aktörer verksamma inom samma bransch. Julian Red föredrar att inte bli alltför inblandad i branschen

och VD:n menar att ”om vi ser en kultur eller genomgående konsensus i branschen, gör vi tvärtom”.

De intervjuade företagen nämner att de i hög grad deltar i arbetsrelaterade event. Det rör sig om varierande event som kan innebära att man deltar i en releasefest, en modevisning, ett föredrag eller en vernissage såväl som en tygmässa i syfte att hitta nya material. Att söka och få information om nya produkter på marknaden och känna av var utvecklingen är på väg nämner respondenterna är viktigt. Att hålla sig uppdaterad sker utöver event också på internet och genom att läsa bloggar och dylikt, vilket Julian Red påpekar då det inte alltid finns tid och intresse att delta i branschrelaterade aktiviteter. Eventen kan också överskrida branschgränser och inte bara ha produkten i fokus. Social medvetenhet och miljöfrågor är exempel på andra fokusområden som eventen kan ha och chefsdesigner påpekar det intresse Filippa K har i frågan. BON och Filippa K nämner att de själva också agerar värdar för vissa aktiviteter.

Julian Red är måna om att ställa upp på aktiviteter på deras egna villkor för att inte riskera att bli uppfattade på fel sätt. Istället för att nå ut till många, vill de ha en långsam tillväxt och nå till få men lojala kunder. Genomgående finns det ett behov av att antingen delta i aktiviteter, eller att anordna dem i syfte att marknadsföra sig själva och synas på rätt ställen för den rätta målgruppen.

Ett annat syfte för respondenterna med att delta i event är att lära känna människor och underhålla det nätverk företagen har. Att ha en nära kontakt med personer i sin närhet menar chefsdesignern på Filippa K är viktigt för att inte brist på kommunikation eller missförstånd ska uppstå. Det är speciellt viktigt att som ett producerande företag ha reella möten med underleverantörer eftersom produkten är tredimensionell och därför svår att förklara via e- mail eller telefon, enligt henne. Både chefredaktören och chefsdesignern menar att personliga möten leder fram till att de kan förvärva information och idéer. Chefsdesignern nämner speciellt att en av de största drivkrafterna för henne är att träffa nya, spännande människor.

Dessa behöver dock inte vara en del av modebranschen. VD:n i Julian Red menar att personliga möten är att föredra då han känner att han kan kommunicera på ett bättre sätt och ge en rättvis bild av företaget för att på så sätt lättare bli förstådd.

4.2.2 Inspiration

Relationerna som de intervjuade företagen har i den lokala miljön är mer eller mindre viktiga för samtliga företag. Främst har företagen kontakt med andra för att bli inspirerad. Både chefredaktören och chefsdesignern nämner detta som en av de främsta orsakerna till att ha kontakt med andra. Chefredaktören menar att de inte skulle kunna utföra sitt arbete utan dessa. Vidare säger hon att de inte har några förebilder på den svenska marknaden och att det har varit en bidragande faktor till att de lyckats. BON ser sig som den första tidningen av sitt slag på den svenska marknaden. Chefsdesignern och chefredaktören nämner inga företag som de uttalat har som sina förebilder men att de har personliga förebilder som de ser upp till, vilket även VD:n i Julian Red instämmer i. Det gäller ofta rent affärsmässiga förebilder, då de beundrar andras sätt att bedriva sin affärsverksamhet och deras entreprenörskap. Andra aktörers långsiktiga mål, konstnärliga uttryck och framgång inspirerar, även om de inte behöver verka i samma bransch som de intervjuade företagen.

Chefsdesignern nämner att eventkvällar för inköpare anordnas och man ser till att medarbetarna får möta slutkunden genom att arbeta i de egna butikerna. Till skillnad från Filippa K som möter kunden väljer Julian Red att låta kunden hitta dem. VD:n menar att kunder som förstår vad deras varumärke står för letar upp dem och att använda sig av marknadsföring till en viss målgrupp skulle förstöra den mystik som omger förtaget.

Chefredaktören menar att deras huvudsakliga kontakt med kunderna sker genom tidningen.

4.3 Geografiska platsens betydelse

4.3.1 Stadsmiljön

Respondenterna är alla uppvuxna i större städer som Stockholm och Göteborg. Samtliga respondenter har i vuxen ålder spenderat flertal år i andra större städer som New York, London, Paris och Köpenhamn både genom arbete och studier.

Chefsdesignern på Filippa K nämner att hon alltid dragits till storstäder på grund av den puls och energi som finns där och att det är en bidragande orsak till att hon bosatt sig i Stockholm.

Dessutom är hon intresserad av konst vilket hon känner att det finns ett gott utbud av där.

Att företagen är placerade i Stockholm menar respondenterna beror på att de är svenska och att huvudstaden är det givna stället att vara på. Chefsdesignern och chefredaktören på delar

åsikten om att det är viktigt att vara i Stockholm därför att där finns en större tillgång på tjänster som man är beroende av i kringbranscher som till exempel stylister och fotografer.

Chefredaktören på BON menar att det säkerligen skulle gå att bedriva sin verksamhet på distans eller på mindre ort om tillgång till kommunikation fanns. Dock menar hon att man troligen skulle gå miste om den uppdatering av förändring, utveckling och intryck som skapande företag är beroende av.

4.3.2 Medarbetarens utbyte av staden

Chefsdesignern på Filippa K och chefredaktören på BON, tror att tillgången på kreativa medarbetare är väsentligt mycket större i Stockholm än i andra städer i Sverige och att det är där kreativa människor samlas. Vidare menar chefredaktören att människor hela tiden bör röra sig på olika marknader och platser för att kunna generera kreativa idéer. BON har därför idag medarbetare från hela världen för att kunna bredda intrycken och ha en ”internationell närvaro”. Julian Red är enligt VD:n inte beroende av stadens utbud av kreativa medarbetare men att de troligen kommer att bli det i framtiden i takt med att företaget växer.

Samtliga företag nämner att det som attraherar medarbetare att arbeta hos dem är att det intresse de har för produkten och varumärket överensstämmer med medarbetarnas personliga preferenser. Chefsdesignern nämner även att hon tror att Filippa K lockar medarbetare för att de uppfattar att det råder en god och trevlig stämning i företaget. Vidare nämner hon också, vilket de andra respondenterna även håller med om, att de är respekterade företag på marknaden med gott rykte. Att företagen ligger i huvudstaden där det finns ett brett utbud av kultur för den intresserade tror chefsdesignern kan ha en bidragande faktor till att intressanta medarbetare upptäcks där. Hon tror att människor som arbetar inom branscher som modebranschen har ett behov av att befinna sig på kulturella platser för att bli inspirerade.

Samtliga respondenter har svårt att skilja på arbete och fritid. VD:n i Julian Red nämner att det beror på att han inte har någon fritid då han arbetar sju dagar i veckan. Chefredaktören och chefsdesignern nämner att arbetet gärna spiller över på fritiden och att de deltar i event i arbetet som de även kan tänka sig gå på som privatpersoner.

4.4 Yttre faktorer och geografiska platsens inverkan på kreativitet

4.4.1 Motivation

Chefredaktören nämner att det faktum att hon arbetar med det som hon har som personliga intressen motiverar henne till att arbeta på BON då hon får syssla med ”allt det där som är kul i livet...”. Chefsdesignern, liksom chefredaktören, motiveras av att få arbeta med det hon tycker om. Utöver det motiveras hon även av att få träffa nya spännande människor som har mycket energi, vilja och idéer. Chefredaktören drivs av den inspiration hon hämtar från andra aktörer på marknaden. Att hitta ”nya och annorlunda saker som ligger långt fram i tiden...” är en förutsättning men även en drivkraft i deras arbete, enligt henne. Vidare säger chefsdesignern att hon inspireras av att se en människa i skapandeprocessen av något nytt som inte gjorts förut. Filippa K åker varje år på inspirationsresor till andra platser för att inte inskränkas i de intryck som finns i Stockholm och för att vidga sina vyer. Att uppleva nya saker och kulturer som inspirerar är viktigt för det kreativa uttrycket, enligt chefsdesignern.

VD:n i Julian Red nämner att han inte är den som står för kärnan av den kreativa inputen i företaget. Han drivs av tanken att ”skapa det perfekta varumärket” som han menar ”sätts på sin spets i modevärlden”.

Enligt chefredaktören på BON motiveras hon av att befinna sig i storstäder där mångfalden är stor. Den oordning som råder och att det är mycket liv och rörelse inspirerar henne. Även om chefredaktören mestadels tar del av en sådan omgivning i London, berättar hon om att hon sett utvecklingen som skett i Stockholm med de kulturscener som finns där och att den processen motiverar henne nu. Särskilt den utveckling som skett bland svenska modeskapare nämner hon som en stor drivkraft till att hämta inspiration från Stockholm. Chefsdesignern inspireras av attityden, pulsen och de möjligheter som finns i storstäder. Hon nämner också att hon tror att mångfalden i en storstad bidrar till företagets mångfald och kreativitet.

Chefredaktören menar att bara tanken på att det finns ett utbud av kulturella aktiviteter i en storstad bidrar till en tillfredsställande känsla. VD:n nämner att vardagsaktiviteter som till exempel att åka tunnelbana kan inspirera.

4.4.2 Kunskap

Chefredaktören började under gymnasietiden arbeta inom den bransch inom vilken hon idag är aktiv. Under årens lopp har hon arbetat på en musiktidning, en modetidning och ett bokförlag. Hon har även studerat ämnen som litteraturvetenskap och konstvetenskap

utomlands. Respondenten har tidigare även gjort uppdrag för BON vilket hon anser har gett henne en god inblick i företaget och förståelse för den identitet som de vill förmedla.

Hantverket kunde hon en hel del om när hon började arbeta på BON tack vare hennes tidigare erfarenheter av att arbeta på en redaktion. Chefsdesignern har en designerutbildning som enligt henne själv har ökat hennes förståelse för de arbetssätt och den process som krävs av henne för att förvandla en idé till slutprodukt. På samma gång har hon förvärvat kunskap om branschen under sina år som verksam designer. VD:n i Julian Red har haft nytta av sin tidigare erfarenhet av att driva småföretag i sin nuvarande verksamhet.

Den kunskap som förvärvas från andra aktörer är viktig enligt chefredaktören då hon inspireras och lär av andra. Chefsdesignern nämner att modebranschen i Sverige är ganska liten och att hon genom att träffa andra i branschen får kunskap i form av intryck. Kunskap som berör ledarskap och dylikt, vilket hon inte har med sig från sin tidigare utbildning, har hon förvärvat annanstans ifrån. VD:n i Julian Red förvärvar branschspecifik kunskap genom att observera och ta in information från andra. Enligt honom använder han sig av den information som inhämtas mer som inspiration till affärsverksamheten snarare än till det konstnärliga skapandet. Chefredaktören anser att den kunskap hon har fått genom tidigare erfarenheter hjälper hela företaget i dess utveckling i och med den position hon har.

4.4.3 Frihet

Chefredaktören nämner att medarbetarna på BON har stor frihet i sitt arbete. Dock måste viss hänsyn tas till att produkten ändå måste hållas inom vissa ramar. Även chefsdesignern menar på att friheten också i Filippa K är stor. En anledning till det är att de inte behöver ta hänsyn till aktieägare då de inte är börsnoterade till exempel. VD:n för Julian Red menar även han att de har en väsentlig frihet, dock finns det krav på att produkterna ska hålla hög kvalitet.

5. ANALYS

5.1 Den lokala närmiljön

5.1.1 Direkta lokala faktorer

Liksom Ibrahim et al. (2006) menar samtliga respondenter att de har mer eller mindre kontakt med andra företag inom samma bransch men även med kringliggande branscher i den lokala närmiljön. Det är främst genom kontakter med andra företag som respondenterna förvärvar kunskap. Thufvesson (2006) menar att de är här som kompetens utvecklas. Kunskapen som förvärvas behöver inte vara sådan kunskap som de använder i deras respektive verksamhet utan kan vara kunskap i form av information av det allmänna slaget som fungerar som inspiration till idégenerering. Under till exempel modevisningar som en av respondenterna nämnde, tas det även del av andra produkter och material som också utgör en del av den kunskapsinput som bidrar till idégenerering. På samma gång som kunskap förvärvas, gör tvåvägskommunikationen att andra aktörer även får ta del av den kunskap som respondenterna besitter.

Respondenterna inser vikten av att underhålla sina kontakter vilket man kan se genom chefredaktörens och chefsdesignerns aktiva deltagande i många olika arbetsrelaterade aktiviteter. Julian Red väljer att inte lika ofta synas vid tillfällen där branschen finns representerad. Dels för att inte exponeras i miljöer som kan vara missgynnsamma för varumärket men även på grund av bris av tid väljer de därför att synas på få men kvalitativa aktiviteter. En fördel med att delta i arbetsrelaterade event kan vara som Thufvesson skriver, att det möjliggör möten med flera olika människor och att det bidrar till kreativt tänkande genom den mångfald av intryck som man utsätts för. På samma gång kan denna typ av input bidra till att det kreativa företaget tappar fokus från sin egen idélinje och vision. För att undvika denna typ av problem söker sig respondentföretagen gärna till nya spännande miljöer utöver den miljö som de annars verkar i. Inspirationsresor till andra länder och större städer kan även vara ett tecken på att den svenska modebranschen är liten och att det därför är nödvändigt att byta miljö och intryck.

5.1.2 Lokala situationer

Respondenterna deltar i många arbetsrelaterade event där de har möjlighet att träffa på olika människor och genom sådana möten inspireras till kreativt skapande. Som Thufvesson (2006) nämner är personliga möten som sker ansikte-mot-ansikte den mest överlägsna kommunikationsformen. Det instämmer respondenterna i då de föredrar personliga möten framför andra former av kommunikation. Detta dels för att undvika missförstånd men även av rent sociala skäl. Personliga möten hjälper till att bygga upp relationer till andra aktörer och det faktum att företagen är beroende av kringbranscher gör att dessa möten underlättar till att underhålla sina nätverk. Detta innebär att den fysiska närheten och behovet av att befinna sig i närheten av sin produktion både kan anses viktig och oviktig på samma gång. Trots att det numera finns möjligheter till att i stor utsträckning outsourca produktion i utlandet, är den personliga kontakten som sker ansikte-mot-ansikte en grundläggande förutsättning i modebranschen för att kunna producera de komplexa produkter som utgör den kreativa outputen.

Att ha en god kommunikation med kunderna är enligt Kristensson et al. (2002) viktigt för att kunna ta del av deras syn på produkterna. I respondenternas fall tar de del av kundernas åsikter om produkterna indirekt vid försäljning då det som tilltalar kunden också inhandlas.

Kundernas köpbeteende visar på deras preferenser och har därför en indirekt påverkan på företagets beslut om vad att producera.

5.1.3 Lokal stimulans

Thufvesson (2006) nämner att den miljö som uppmuntrar till kreativitet helst skall innehålla ett visst kaos. Denna miljö kan man som, respondenterna beskrev det, hitta i storstäder där människor av olika åldrar och bakgrunder möts. Förutom att ta del av en sådan miljö i Stockholm, söker sig respondenterna till andra större städer både i form av arbets- och inspirationsrelaterade resor då Stockholm upplevs som litet.

Det Thufvesson (2006) benämner som igångsättande gnistor definierar vi utifrån respondenternas svar som drivkrafter i den lokala miljön. Behovet av att lansera en ny tidning, förändringar och utvecklingen av Stockholms modebransch, att bryta mönster som präglar modebranschen i konkurrenssyfte, är drivkrafter som respondenterna nämnt.

5.2 Stadens betydelse för företaget

Genomgående är det viktigt för respondentföretagen att befinna sig i storstäder såsom Stockholm. En av anledningarna till det är att modebranschen till stor del är placerad i Stockholm och gör valet av geografisk plats relativt enkelt. Chefredaktören nämner att det är i storstäder som en uppdatering av kulturella intryck är möjlig.

Samtliga respondenter har bott i stora städer och inspireras av sådana miljöer. De talar om en puls, eller det som Florida kallar för buzz, eller en energi som är svår att ta del av på andra platser. Bara att befinna sig på en spännande plats ger dem inspiration, liksom att ta del av stadens liv och rörelse.

För respondentföretagen är det en given del att befinna sig i storstad, dels för den egna inspirationen men även för sina medarbetares inspiration. Chefsdesignern tror att just det faktum att människor som arbetar inom modebranschen delar ett intresse för kultur och att ett sådant utbud finns tillgängligt, gör att medarbetare uppskattar att företaget är placerat i Stockholm. På detta sätt vårdas deras kreativitet som Florida (2002) uttrycker det.

Mångfalden i staden, med människor av olika bakgrund och ålder, speglar sig i företagens uttryck. Chefsdesignern talar om en tolerans som finns i storstaden som hon inte tror är lika vanligt förekommande i glesbygden. Detta genom att man kan hämta inspiration från många olika håll men även att man försöker ha en bred och diversifierad skara medarbetare som kan bidra till det kreativa skapandet. Detta är främst förekommande hos de respondentföretag som varit etablerade en längre tid. Chefredaktören och chefsdesignern menar att tillgången på talangfull personal är helt beroende på av att de befinner sig i Stockholm. Detta stämmer överens med Floridas teori om att kreativa medarbetare samlas i kreativa städer, på jakt efter tolerans och mångfald. Även om så är fallet i undersökningen, behöver inte kreativa städer vara storstäder.

Det är tydligt att den kreativa processen inte är begränsad till arbetstid eller arbetsplats för medarbetarna i respondentföretagen. De talar om att man fortsätter den kreativa processen när de går hem för dagen och att man får kreativ input även på sin fritid vid kulturella scener.

Närheten och utbudet av kultur tror chefsdesignern bidrar till att locka medarbetare till att arbeta i ett Stockholmsbaserat företag. Detta överensstämmer med Florida som ger kulturella

scener en viktig roll i kreativa medarbetares sätt att leva och förmåga till att vara kreativa både i sitt arbete och på fritiden.

5.3 Den lokala närmiljön och den kreativa stadens inverkan på individen

5.3.1 Områdesrelevant kunskap

Att respondenterna besitter relevant kunskap om det arbetsområden de verkar i är tydligt då de nämner att deras tidigare erfarenhet har hjälp dem i deras nuvarande arbete. Dels i form av teoretisk kunskap från studier men även praktisk kunskap från tidigare och nuvarande arbeten.

Utöver den egna erfarenheten får även respondenterna kunskap om hur branschen i sig och kringbranscher fungerar. Detta sker genom att se och lära samt interagera med andra aktörer.

Dessa erfarenheter har bidragit till en bred grund att stå på i utvecklingen av kreativa idéer för respektive verksamhet.

5.3.2 Kreativitetsanpassad förmåga

Kreativitetsanpassad förmåga är enligt Amabile (1988) den inställning och mottaglighet hos en individ för de intryck som kan generera kreativa idéer. De svar vi fått av respondenterna visar att det finns olika tillvägagångssätt rörande öppenhet och mottaglighet för intryck i omgivningen. Chefredaktören tar in all information och alla intryck som finns i deras omgivning och använder det som råmaterial till deras kreativa output. VD:n i Julian Red å andra sidan är mer selektiv när det gäller input från omgivningen. Skillnaden beror inte på respondentens förmåga att kunna ta till sig intryck från omgivningen, som Amabile (1998) nämner, utan rättare sagt deras vilja till att göra det. Det kan finnas en motvilja att ta in intryck av andra om det riskerar att påverka produkten och företagets image negativt.

5.3.3 Inre motivation

Att respondenterna får arbeta med det de har som intresse ligger som grund för deras motivation till arbetet vilket Amabile (1998) nämner. Att den inre motivationen har ett starkt samband med individens intresse stämmer överens med respondenternas svar då de drivs av att skapa och vara framgångsrika i sitt arbete. Ett annat tecken på detta är att de har svårt att skilja på fritid och arbetstid då en del fritidsrelaterade aktiviteter även kan relatera till arbetet och vice versa. Respondenternas svar tyder på att förutom intresset av arbetet är också den inspiration som kan inhämtas från aktörer i företagets omgivning motiverande. Att möta

påverkar medarbetarens inre motivation. Allt detta visar på att företagen motiveras av andra värden än rent ekonomiska. Grundläggande för den inre motivationen är den frihet som den kreativa medarbetaren känner att denne har i sitt arbete. Detta speglar sig också i respondentföretagen då de nämner att de ger sina medarbetare stor frihet att skapa även om ramar för kreativiteten sätts.

6. SLUTSATS

Syftet med uppsatsen var att se hur kreativiteten hos medarbetare i företag inom modebranschen påverkas av andra aktörer och aktiviteter som finns i den lokala närmiljön samt den kreativa staden. Att se närmare på hur de förutsättningar som finns tillgängliga för medarbetare i form av inspiration och kultur påverkar medarbetaren har varit det som fått mest fokus.

Av resultatet att döma av vår studie, är det den inre motivationen av Amabiles tre komponenter för individens kreativitet som påverkas mest av företagets geografiska omgivning. Även om medarbetarna i företag inom modebranschen lär sig av andra aktörer inom samma bransch, får de främst sin motivation och inspiration från andra kreativa miljöer och människor som inte är direkt relaterade till branschen. Det som främst motiverar medarbetarna i de intervjuade företagen är den möjlighet de har till att interagera med andra människor i den lokala närmiljön. Personliga möten som sker ansikte-mot-ansikte med kunder och andra människor är viktiga, dels för att kunna förmedla den kreativa visionen men även för att lära och inspireras.

På grund av att produktionen i stor utsträckning är förlagd utomlands i två av de intervjuade företagen, innebär det att dessa kreativa medarbetare ofta reser i arbetet för att på så sätt övervaka den kreativa produkten. Likaså reser medarbetarna i samtliga intervjuade företag för att inhämta inspiration på andra geografiska platser. Det finns alltså en paradox i att de personliga mötena både sker i den lokala närmiljön samt i den miljö som produktionen sker och där inspiration inhämtas. Genom detta är det tydligt att det finns en skillnad mellan var idéer till kreativitetsskapande uppkommer och på vilken geografisk plats den kreativa produkten produceras. Troligtvis har tekniska kommunikationsmedel som telefon och internet gjort det möjligt att förena kostnadseffektivisering med kreativitetsskapande. En effekt av

detta är att företagets närmiljö med arbetsrelaterade relationer inte längre nödvändigtvis behöver vara lokal. Detta har visat sig synnerligen tydligt i de intervjuade företagen då deras relationer är geografiskt spridda.

Samtidigt som den lokala närmiljön i en bemärkelse inte behöver vara geografiskt nära så är den kreativa medarbetaren i sitt arbete beroende av den inspiration som finns i den kreativa staden. Förutom inspiration i form av ren kultur finns andra aktiviteter som gränsar mellan att vara både arbetsrelaterade och fritidsrelaterade. Dessa äger ofta rum på stadens kulturella scener i form av vernissager, modevisningar och mässor. I och med detta är det tydligt att den lokala närmiljön, i de intervjuade företagen inom modebranschen, delvis är spridd till den kreativa staden.

Studien bekräftar det faktum att företag kan påverkas positivt genom att vara medvetna om och agera utefter att medarbetare blir motiverade av den geografiska omgivningen, som konstaterats inte enbart behöver vara den lokala närmiljön utan även kreativa staden i stort.

Det kan i sin tur ha en effekt på hela företaget genom ökad kreativitet.

6.1 Vidare forskning

Den studie som presenterats är begränsad då den endast innehåller en handfull intervjuer.

Därför vore det intressant att se om en större och mer omfattande undersökning inom modebranschen skulle ge ett liknande resultat. Av samma anledning skulle studier på andra branscher även vara av intresse då vi tror att företag inom alla branscher har att vinna på att besitta kunskap om hur medarbetare påverkas av företagets lokala närmiljö och den kreativa staden. Då denna studie har gjorts på företag placerade i Stockholm, som anses vara en kreativ stad med utbud för den kreativa medarbetaren, bör studier göras på företag som har sin bas i andra orter för att se om eventuella skillnader i resultatet skulle uppstå. Vidare skulle det vara intressant att undersöka om företagsledare tar hänsyn till den påverkan yttre kreativitetsfaktorer har på kreativiteten hos medarbetare och vilka effekter det kan ge i företaget.

6.2 Rekommendationer till praktiker

Uppsatsen visar tecken på att kreativa medarbetare påverkas av den geografiska omgivning de befinner sig i. Således är det inte möjligt för ett företag att utesluta omgivningen om en kreativ miljö vill skapas. Det ligger alltså både i företagens, men även i samhällets intresse, att tillsammans skapa en så kreativitetsgynnande miljö som möjligt för att ta del av de fördelar ökad kreativitet kan medföra.

REFERENSER

Amabile, T. 1988. ”A Model of Creativity and Innovation in Organizations”, Research in Organizational Behaviour, Vol. 10, pp. 123-164.

Amabile, T. 1998. ”How to Kill Creativity”, Harvard Business Review, Vol. 76, No. 10, pp. 76-87.

Amabile, T., Conti, R., Coon, H., Lazenby, J & Herron, M. 1996. ”Assessing the Work Environment for Creativity”, Academy of Management Journal, Vol. 39, No. 5, pp. 1154- 1184.

Amabile, T. & Khaire, M. 2008. ”Creativity and the Role of the Leader”, Harvard Business Review, Vol. 86, No. 10, pp. 101-109.

Amabile, T., Schatzel, E., Moneta, G. & Kramer, S. 2004. ”Leader Behaviours and the Work Environment for Creativity: Perceived Leader Support”, Leadership Quarterly, Vol.15, No. 1, pp. 5-32.

Bostanci & Falkenäng. 2008. ”Att leda den kreativa medarbetaren: en utmaning inom den kulturella industrin”, Kandidatuppsats, Uppsala Universitet, Företagsekonomiska Institutionen.

Bryman, A. & Bell, E. 2005. Företagsekonomiska forskningsmetoder, Malmö: Liber Ekonomi.

Ericsson, D. 2001. Kreativitetsmysteriet: Ledtrådar till arbetslivets kreativisering och skrivandets metafysik, Stockholm: Elanders Gotab.

Europaparlamentet 2008-08-14: Culture & Creativity (2008-11-15) http://ec.europa.eu/culture/our-policy-development/doc431_en.htm Filippa K: The Story (2009-01-15)

http://www.filippa-k.com/filippa-k

Florida, R. 2001. Den kreativa klassens framväxt, Uddevalla: Daidalos AB.

Gilder, G. 2008. ” The Coming Creativity Boom”, Forbes, Vol. 182, No. 9, pp. 36-38.

Hartley, J. 2005. Creative Industires, 3:e upplagan, Cornwall: Blackwell Publishing Ltd.

Holme, I M. & Solvang B K. 1997. Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder, 2:a upplagan, Lund: Studentlitteratur.

Ibrahim, S., Fallah, H. & Reilly, R. 2006. ”Do Localized Clusters Influence Creativity of Inventors?”, Creativity and Innovation Management, Vol. 15, No. 4, pp. 410-418.