Icke-aktiva och lågaktiva föreningsidrottares syn på ämnet idrott och hälsa

Icke-aktiva och lågaktiva föreningsidrottares syn på ämnet idrott och hälsa

Low active club athletes view on physical education

Sebastian Rådström

Karlstads universitet

Ämneslärarprogrammet Idrott och hälsa 15 hp

Christian Augustsson Stefan Wagnsson 2019-01-18

Sammanfattning

Idrott och hälsa är ett diskuterat skolämne i samhället. Ämnet anses främst gynna de som redan är föreningsaktiva på fritiden. Begreppet hälsa lades till i ämnet idrott och hälsa år 1994 och då blev ämnet ett kunskapsämne.

En retrospektiv studie har gjorts där sex stycken personer med jämn könsfördelning har blivit intervjuade. Syftet med undersökningen var att intervjua lågaktiva föreningsidrottare och få höra deras syn på ämnet idrott och hälsa.

Resultatet visade att respondenterna tyckte att ämnet blev för prestationsinriktat när de blev äldre och då tappade de intresset. Några av respondenterna kände sig inte tillräckligt bra i idrott och tyckte att det var jobbigt. Samtliga respondenter tycker att idrott och hälsa är viktigt och att det borde vara mer idrott i skolan. De berättade att de tycker att idrottsundervisningen borde vara mer varierad och inte så utpekande. De poängterar också att de tycker att idrottsläraren borde förklara fördelarna med fysisk aktivitet och varför man ska röra på sig.

Abstract

Physical education is a debated subject in todays society. The subject is considered to befriend the people who are active in sports club. The concept health partitioned in PE year 1994 and then the subject became a knowledge topic.

A retrospective investigation was made with six people with an even balance of both women and men. The purpose with the investigation was to interview low active compound athletes and to hear their view about PE.

The result showed that the responder thought that the subject was more of performance requirements when they got older and then lost the interest in it. Some of the responder did not feel good enough in the subject and thought it was annoying. All responder thought that PE was important and that it should be more of it in school. They told that PE should be more varied and not so demonstrative. They point out that the PE teacher should explain the benefits with physical activity and why you should stay active.

Innehållsförteckning

1. Inledning ...5

2 Litteraturgenomgång ...6

2.1 Föreningsidrott ... 6

2.2 Fysisk aktivitet ... 6

2.3 LGY 11 ... 7

2.4 LGR 11... 7

2.5 Ämnet idrott och hälsa ... 7

2.6 Hälsa ... 8

2.7 Tidigare forskning ... 9

3 Syfte och frågeställningar ... 12

4 Teoretiska utgångspunkter ... 13

5 Metod ... 15

5.1 Design ... 15

5.2 Urval ... 15

5.3 Genomförande ... 16

5.4 Databearbetning ... 16

5.5 Reliabilitet och validitet ... 16

5.6 Etiskt förhållningssätt... 17

6 Resultat ... 18

6.1 Idrottsbakgrund och familj ... 18

6.2 Upplevelser i ämnet idrott och hälsa ... 18

6.3 Klimatet i idrott och hälsa ... 18

6.4 Sociala miljön i idrott och hälsa ... 19

6.5 Hur hade de önskat att idrottsundervisningen hade sett ut? ... 20

6.6 Tankar kring framtiden i Idrott och hälsa ... 20

6.7 Läroplanen kring idrott och hälsa ... 20

6.8 Resultatsammanfattning ... 21

7 DISKUSSION ... 22

7.1 Resultatdiskussion ... 22

7.2 Metoddiskussion... 25

7.3 Fortsatt forskning ... 25

8 Referenser ... 26

1. Inledning

Idrott och hälsa är ett av de populäraste ämnena i skolan. Samtidigt är det en del som inte tycker om ämnet. Det står skrivet i lärandemålen att idrott och hälsa i undervisningen ska ge eleverna en positiv upplevelse av ämnet och att de ska få mersmak av ämnet och förhoppningsvis fortsätta att vara fysisk aktiv utöver skolans undervisning (Bråkenhielm, 2008). Hur kommer det sig då att en del elever känner sig osäkra, utpekade eller dåliga i ämnet idrott?

Under de tidigare åren har de sett att den psykiska ohälsan blivit ett allt större problem bland ungdomar. I Lovheims (2018) avhandling Psykisk hälsa och fysisk aktivitet under ungdomsåren (2018) studerade hon tonåringar mellan 15-16 år och såg att de som föreningsidrottade upplevde att de har en bättre psykisk hälsa än de som inte var aktiva i en föreningsidrott. Forskning visar att elever med en idrottande bakgrund på fritiden oftast har en positiv upplevelse av ämnet idrott och hälsa och det är inte så konstigt eftersom föreningsidrotten och ämnet idrott har många likheter. Alla elever ska tillgodoses och den pedagogiska utmaningen är att göra undervisningen meningsfull för de elever som inte har någon föreningsidrottande bakgrund (Larsson, 2016).

Under min gymnasietid var det många i klassen som inte var föreningsaktiva och det speglade av sig på idrottslektionerna. De upplevde inte idrotten på samma positiva sätt som jag gjorde. Jag har alltid föreningsidrottat sedan jag kan minnas och tanken slog mig att det skulle vara

intressant att undersöka lågaktiva föreningsidrottares upplevelser i ämnet idrott och hälsa. Idrott och hälsa är ett hett debatterat ämne i samhället just nu och anses bara gynna de som är

föreningsaktiva (Larsson & Meckbach, 2012). Därför skulle det vara intressant att undersöka hur de som inte föreningsidrottade eller var lågt aktiva i en föreningsidrott under 13-19 års ålder ser på ämnet idrott och hälsa.

2 Litteraturgenomgång

2.1 Föreningsidrott

Idrott är fysisk aktivitet som vi utövar för att må bra, skapa glädje och kunna prestera bättre.

Idrotten ska sträva efter att ge social, psykisk och fysisk utveckling till de som utövar

föreningsidrott. Över 3,1 miljoner medlemmar är aktiva inom idrotten där 650 tusen är ledare för någon typ av föreningsidrott. Allt från åskådare till förälder till ett föreningsidrottande barn räknas in i föreningsidrotten. Detta gör idrottsrörelsen till den mest kraftfulla folkrörelsen i Sverige, över 20000 föreningar finns i Sverige och det utgör att det nästan finns någon typ idrottsförening i varje ort i hela Sverige (Riksidrottsförbundet, 2018).

Fysisk aktivitet är något kroppen är i behov utav, idrotten ska ge möjlighet till att få vara fysisk aktiv. Varje individ ska få möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och skapa en bättre hälsa inom idrotten lika så i det vardagliga livet. Människor behöver utmaningar och mål i sina liv för att kunna drivas framåt. Inom idrotten skapar man egna mål och utmaningar och när man lyckas uppnå målen skapas tillfredsställelse. Att tillsammans samarbeta och kämpa för att uppnå ett gemensamt mål kan vara lika meningsfullt i det vardagliga livet. Forskning visar att barn som är aktiva i en föreningsidrott visar en intellektuell och fysisk utveckling. Alla barn bör därför få möjlighet till att idrotta varje dag i föreningen, skolan eller spontant i bostadsområdet.

Idrotten kan skapa en socialkompetens där barn och ungdomar får möjlighet till att socialisera sig med andra barn med en annan etnisk bakgrund där deras ledare kan bli ens förebild och de känner en social trygghet i gruppen (Riksidrottsförbundet, 2018).

2.2 Fysisk aktivitet

Människokroppen är byggd för att röra på sig och det vill säga att vara fysisk aktiv. Människans organ är i behov utav att vara fysisk aktiv för att kontinuerligt fungera. Det kan vara svårt att veta vad som menas med fysisk aktivitet. När kroppen rör på sig förbrukar den energi gentemot när den är i vila och kan därför definieras fysiologiskt. Fysisk aktivitet kan motsvara rörelser i det dagliga livet, transporter till och från jobb, i hemmet eller på fritiden. Fysisk inaktivitet är avsaknad kroppsrörelse (FYSS, 2011). Rekommendationen för fysisk aktivitet hos barn och ungdomar är 60 minuter dagligen. Det kan vara allt från cykling, lek eller promenad men att

intensiteten är måttligt hög (U.S. Deepartment of health and human service, 2008). Fysisk aktivitet 60 minuter dagligen motsvarar 10 000–12 000 steg för barn och ungdomar och är den minimala rekommendationen (Raustorp, m. fl., 2011).

Det finns en rad positiva effekter med fysisk aktivitet. När man är fysiskt aktiv så minskar man risken att drabbas av sjukdomar såsom åldersdiabetes, benskörhet, cancer och högt blodtryck.

Fysisk aktivitet ger också positiva effekter psykiskt. Man bildar en bättre mentalhälsa och minskar risken för att hamna i depression (FYSS, 2011).

2.3 LGY 11

Undervisningen ska anpassas utifrån elevers olika förutsättningar. Alla elever besitter olika kunskapsnivåer och utbildningen ska jobba med att utveckla elevens kunskap utifrån elevens förutsättningar (Skolverket, 2018). Enligt (LGY,11) ska undervisningen bidra till utveckling av elevers behov, mål och syften. I det centrala innehållet står det vad eleven ska få utveckla under utbildningen men att eleven själv ska få möjlighet att styra utifrån sitt eget intresse. Syftet med utbildningen handlar också om sådant som inte betygsätts, till exempel självförtroende och motivation (Skolverket, 2018).

2.4 LGR 11

Syftet med ämnet idrott och hälsa för elever i grundskolan är att de ska utveckla sin allsidiga rörelseförmåga, vistas i naturen och att finna ett intresse för att vara fysiskt aktiv. I

undervisningen så ska eleverna få utöva många olika aktiviteter. De ska också få utveckla sina kunskaper i vad som påverkar den fysiska förmågan och hur man kan styra den genom olika val livet ut. Eleverna ska få förutsättningar för att utveckla sunda levnadsvanor och hur fysisk aktivitet påverkar både psykiskt och fysiskt välbefinnande (Lgr, 11).

2.5 Ämnet idrott och hälsa

År 1813 kom Linggymnastiken som skulle ha en stor påverkan i Sverige men även i andra länder. Linggymnastiken fokuserade kring den kroppsliga formen där god hållning, allsidighet och kroppskontroll stod i fokus. Gymnastiken då dominerades utav sjukgymnastik,

militärgymnastik och estetik där framförallt män utövade det. Män var mest dominanta i den

gymnastikformen. Det var inte förrän i början på 1900-talet som estetisk gymnastik togs på allvar när även kvinnor kom att utöva det, men det kom mest att handla om de mer rytmiska formerna. 1890-1912, så ökade antalet gymnastiksalar och utbildade gymnastiklärare och det gjorde att undervisningen blev bättre. På mitten av 1900-talet började gymnastiken att tyna bort eftersom allt fler ansåg den som tråkig och idrott och lek prioriterades allt mer. Det förändrade de fysiologiska aspekterna utav Linggymnastiken där den kroppsliga hållningen var i fokus. När leken och idrotten tog över började det handla mer om förbränningen och konditionen. Då skiftade hälsan från den kroppsliga hållningen och konditionen kom att anses som mer viktigare och därför anses som hälsa. Under 1960 till 1970-talet togs Ling gymnastiken helt bort från kroppsämnet och istället blev idrott och lek ett centralt innehåll i ämnet idrott (Lindroth, 2011).

År 1994 byttes namnet på ämnet idrott och kom sedan att heta idrott och hälsa. Hälsan ansågs viktig eftersom allt fler barn blev överviktiga på grund utav att de inte rörde på sig. Därför fick hälsan en större roll i idrottsundervisningen. Under riksdagsvalet 2002 debatterades det om att fler barn och ungdomar ökar i vikt och att de är stillasittandes. I Lgr 11 står det att skolan strävar efter att alla barn och ungdomar ska få möjlighet att vara fysisk aktiv. Det har gjort att hela skolan ska arbeta för fysisk aktivitet och inte bara ämnet idrott och hälsa (Larsson & Meckbach, 2012).

Idrott, flera former av motion och friluftsliv har stor betydelse för hälsan såsom folkhälsan. Det ger tillfälle att lära sig om rörelseaktiviteters påverkan på människokroppen och möjlighet att reflektera kring hur olika livsfaktorer påverkar hälsan. Idrottsundervisningen ska ge möjlighet till att utveckla den kroppsliga rörelseförmågan och att eleven utvecklar intresse för fysisk aktivitet samt utevistelse i naturmiljö. Idrottsaktiviteterna ska vara anpassade så alla kan vara delaktiga utifrån sina egna förutsättningar (Skolverket, 2018).

2.6 Hälsa

Hälsa är ett ord som är svårt att definiera beroende på att det innefattar många dimensioner.

Hälsa kan delas in i 3 olika grupper, social, psykisk och fysisk hälsa. Den fysiska hälsan är när barn eller ungdomar rör på sig, psykiska hälsan kan vara när de upplever glädje i undervisningen eller när de får vara med om eventuella motgångar, den sociala förmågan tränas till exempel upp när de når mål tillsammans. I vetenskapliga rapporter framstår oftast hälsa som sjuk-frisk vilket kan tolkas utifrån vad som behövs för att kunna bota sjukdomen. Ohälsa-hälsa innebär var personen kan känna sig ligga mellan polerna ohälsa och hälsa. Det går att uppleva både parterna, du kan känna dig frisk men att du saknar hälsa, och även det omvända. Hälsa har länge

definierats som avsaknad av sjukdom. Nu på senare tid har de sett att den fysiska, sociala och psykiska aspekterna har allt mer innefattats. I hälsorapporten 2005 framkommer det att hälsan är god för barn och ungdomar och att de ligger högt rankat bland andra länder i WHO:s kriterier.

Emellanåt står det även att ungdomar i 15 års ålder i Sverige har flest psykosomatiska symptom i genomsnitt (Larsson & Meckbach, 2012).

År 2009 gjordes en undersökning på ungdomar i Sverige mellan 12-15 år för att studera den mentala hälsan. År 2014 så avslöjade HBSC att svenska skolbarn upplevde sömnsvårigheter, irritation och kände sig mentalt ostabila. De kom fram till att sociala medier har stor påverkan på ungdomars psykiska hälsa (WHO, 2017). WHO (2017) menar att deras önskedröm är att alla människor ska kunna uppnå hälsa, att det är en mänskligrättighet för kunna nå livskvalitet och då behöver individer få de resurser som behövs för att uppnå det (Nutbeam, 1998).

2.7 Tidigare forskning

I Londos (2010) avhandling var syftet att analysera relationen mellan idrott och hälsa och

föreningsidrott. Frågorna var riktade till idrottslärarna för att ta reda på vad de tyckte var värdefullt i deras undervisning och hur idrott och hälsa är relaterat till faktorer som karakteriserar idrottsgrenar. 16 stycken idrottslärare intervjuades i frågan om pedagogiska mål, innehåll, betyg och genomförande utifrån deras erfarenhetsgrund. En kulturell sociologisk syn inspirerad utav Bourdieu användes för att tyda deras budskap. Resultatet visade att idrottslärarnas huvudmål med deras undervisning var fysisk utmaning och att låta eleverna uppleva fysisk aktivitet som något roligt. Bollsporter som innebandy och fotboll användes oftast för att uppfylla målen. De mer atletiska eleverna dominerade undervisningen och de svagare eleverna togs ofta för givet att de upplevde bollsporter som tråkigt. Londos skriver att

fördelen för fysisk skicklighet försvårar situationen i betygsystemet. Lärarna inkluderar den sociala kompetensen inom sport i deras bedömning. I studien visade det att lärarna använder sig utav studenter som håller på med någon bollsport på fritiden för att skapa ett intresse i deras klasser. De dominerande eleverna hade påverkan i idrottsundervisningen och hade ordet både i klassen och hur aktiviteterna skulle genomföras. Resultatet visar varför innebörden i klasserna inom idrott och hälsa ofta inte lever upp till sina förväntningar utifrån skolsystemets bedömning och varför lärarna har ett inflytande i idrott och speciellt tävlingsinriktad idrott. Svaren på den här undersökningen tar upp många viktiga brister med innebörden som idrottslärare. Kommer klasserna i idrott och hälsan fortsätta att vara formad utifrån föreningsidrotten? Eller kan innehållet i klasserna ändras till skolans logik?

I Wikers (2017) avhandling ”Det är live liksom” gjordes fokusgruppsintervjuer på elever i årskurs 9 där syftet var att få en djupare förståelse från elevens syn på idrott och hälsa. Vilka utmaningar och villkor samtalar eleverna om och vilken framtida syn de har på ämnet.

Resultatet visade att eleverna upplevde betygssystemet ofullständigt och orättvist. Det visade sig att betyget i ämnet idrott och hälsa var det som mest elever var missnöjda med och de vill gärna se ett flerbetygsalternativ i ämnet. I intervjun så var det en del elever som nämnde att

idrottsläraren har en viktig roll för elevernas vision på idrottsämnet. Därför blir idrottsläraren extra viktig i skolmiljön och behöver därför extra stöd för att lyckas med sitt uppdrag.

England har de senaste åren bevittnat oförutsedda statspolitiska åtaganden för investeringar i idrott och hälsa. Rationalitet för investeringar ligger olika i förhållande till nationens hälsa och fetma med tillhörande vårdkostnader förutspås till 2 miljarder kronor årligen. Samtidigt så visar undersökningar att fysiska aktiviteter och kognitiva funktioner påverkar utvecklingen av positiva psykosociala egenskaper och studier visar på stigande närvaro och uppmärksamhet medan störande beteenden minskar när barn engagerar sig i regelbunden motion. Det bevisar att en aktiv livsstil kan förbättra hälsan, motverka antisocialt beteenden och främja social integration

(Hardman, 2006).

3 Syfte och frågeställningar

Syftet med den här uppsatsen är att genom kvalitativa intervjuer studera icke-aktiva och lågaktiva föreningsidrottares upplevelser av ämnet idrott och hälsa, sett ur ett retrospektiv.

Frågeställningar

Hur upplevde icke-aktiva och lågaktiva föreningsidrottare ämnet idrott och hälsa?

Hur upplevde icke-aktiva och lågaktiva föreningsidrottare den sociala miljön i ämnet idrott och hälsa?

Hur skulle icke-aktiva och lågaktiva föreningsidrottrare vilja utforma idrottsundervisningen?

4 Teoretiska utgångspunkter

Self-Determination Theory utgår ifrån en idé att människor har olika psykologiska behov och att man kan dela in den i tre olika delar:

Enligt Hassmén och Hassmén (2010) finns det i stora drag tre olika typer av motivation: Yttre motivation, inre motivation och amotivation.

Yttre motivation

Om en person har en yttre motivation är den externt motiverad som skulle till exempel kunna vara att få en högre lön, medalj eller ett pris för det utförandet man har gjort. Fokus ligger på att tillfredsställa den yttre motivationen via ett arbete eller andra yttre former av belöningar. Det kan leda till att man tappar motivationen till att utföra arbeten för att det självbestämmande behovet inte är stort (Hassmén & Hassmén, 2010).

Inre motivation

Autonomibehovet menas på när någon känner att motivationen kommer inifrån och att man själv får bestämma, då kallas det för att man har tillfredsställt autonomibehovet. Kompetensbehovet innebär att man upplever glädje över att ha utfört en uppgift. Om detta görs tillsammans med andra och känner att man tillhör en grupp så tillfredsställs behovet av närhet och samhörighet.

Denna typ av motivation visar på att individen har stor möjlighet att bestämma och påverka själv vilka aktiviteter hen vill delta i (Hassmén & Hassmén, 2010).

Amotivation

När en person känner att motivationen inte finns där. Det finns olika sätt att känna amotivation på.

Man tror inte på sig själv och ser inte andra alternativ.

Man känner att man inte har förmågan eller kapacitet att utföra uppgifter.

Belöningen är för liten för det arbete man ska göra.

Att resultatet inte påverkas av det arbete man gör och lägger ner tid på (Hassmén & Hassmén, 2010).

I undersökningen har denna teoretiska utgångspunkt valts för att förstå hur icke-aktiva och lågaktiva föreningsidrottare ser på ämnet idrott och hälsa. Självbestämmande teorin visar att det finns olika former av motivation och hur de påverkar människans ageranden i olika situationer.

5 Metod

5.1 Design

En kvalitativ metod har använts i undersökningen då de används för att se hur människor upplever världen genom att göra en tolkning av respondenternas känslor, upplevelser och erfarenheter. Kvalitativ metod handlar om att hitta det unika och enskilda för att kunna gå in på djupet och få en djupare

förståelse från respondenten (Hassmén & Hassmén, 2014). Undersökningen är semistrukturerad och det innebär att intervjuerna gjordes utifrån en intervjuguide. Frågorna behöver inte komma i ordning och intervjupersonen har frihet att utforma svaren på sitt eget sätt. Frågor som inte finns med i

intervjuguiden kan också ställas. Fördelen med en semistrukturerad intervju är att den är flexibel och att man kan ställa följdfrågor om inte svaren är tillräckligt fylliga (Bryman, 2011).

5.2 Urval

Eftersom en kvalitativ metod oftast är tidskrävande så är ett bekvämlighetsurval lämpat för denna undersökning. Fördelen med ett bekvämlighetsurval är att det är ekonomiskt, effektivt, enkelt och ett snabbt sätt att få tag på deltagare till studien (Kvale & Brinkmann, 2009). Ett handplockat urval har också gjorts då respondenterna är utvalda utifrån att de sitter på den erfarenhet och information som syftet frågar efter. I undersökningen har sex stycken deltagare med jämn könsfördelning intervjuats. Då det inte finns något exakt antal för hur många som ska intervjuas brukar det räcka när det ses någon typ av mättnad i undersökningen. Eftersom det är en kvalitativ metod så handlar det om informationsrikedom och inte att se någon typ av statistik som i kvantitativa metoder. Därför brukar det sägas att ett fåtal deltagare räcker om det ger dig tillräckligt med information men att antalet kan ändras under undersökningens gång (Hassmén &

Hassmén, 2014).

De sex olika personerna har fått fiktiva namn.

- Lina, 24 år har varit föreningsaktiv i 1 år.

- Stina, 22 år har varit föreningsaktiv i 2 år.

- Johanna, 51 år har aldrig varit föreningsaktiv.

- Jesper, 22 år har varit föreningsaktiv i 3 år.

- Johan, 52 år har aldrig varit föreningsaktiv.

- Niklas, 23 år har varit föreningsaktiv i 3 år.

5.3 Genomförande

För att utföra intervjuerna kontaktades respondenterna via telefon. De fick veta syftet med undersökningen, att den var frivillig och konfidentiell. De fick också veta att de kunde avbryta intervjun precis när de ville och om de ansåg att någon fråga var för känslig så behövde de inte svara på den (Ryen, 2004). Man kan även kalla det för Vetenskapliga rådets (2002) fyra huvudkrav: Informationskravet, konfidentialitetskravet, nyttjandekravet och samtyckeskravet.

När respondenterna svarade på om de ville delta bestämdes en tid för intervjun. Hjälpmedel såsom ljudinspelning och intervjuguide användes. Det antecknades ingenting för att hålla koncentrationen uppe (Kvale & Brinkmann, 2009). Samtliga sex respondenter intervjuades via telefon i ett enskilt rum där de inte blev störda. Intervjuerna tog mellan 11-15 minuter.

5.4 Databearbetning

När varje intervju var gjord transkriberades de ner i ett textdokument. Det gjordes tätt inpå för att ha det som mest färskt i minnet. Analysmetoden för intervjuerna var meningskoncentrering och meningskodning. Med meningskodning bildar man ett eller flera nyckelord till ett textstycke för att identifieringen ska underlätta senare. Med meningskoncentrering drar man samma yttranden från respondenterna till kortare formuleringar (Kvale & Brinkmann, 2009).

5.5 Reliabilitet och validitet

När man använder sig utav kvalitativa metoder och kvalitativa undersökningar brukar man använda tillförlitlighet som begrepp istället för reliabilitet och validitet. Tillförlitligheten brukar delas in i fyra grupper: Trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och möjlighet att styrka och konfirmera (Bryman, 2011).

Med trovärdighet så har man följt de regler som finns och att man återberättar resultaten till respondenterna som har vart med i undersökningen. Inför varje intervju har respondenterna fått reda på hur intervjun går till, vad som är syftet och de grundläggande etiska principerna.

Samtliga respondenter har haft några gemensamma egenskaper och med sex stycken

respondenter har man mer gått på djup än bredd, det kallas för överförbarhet. Med pålitlighet säkerställer man att det skapas en tillgänglig och fullständig redogörelse av samtliga faser i

forskningsprocessen. Inför intervjuerna ska man som forskare inte medvetet låta personliga åsikter påverka utförandet och slutsatserna i undersökningen, med det får man med möjlighet att styrka och konfirmera (Bryman, 2011).

5.6 Etiskt förhållningssätt

Respondenterna fick ta del av de grundläggande etiska frågorna som gäller för svensk forskning när de kontaktades för en framtida intervju (Bryman, 2011)

Informationskravet Nyttjandekravet

Konfidentialitetskravet

Samtyckeskravet (Bryman, 2011)

Med informationskravet fick de veta syftet med undersökningen, att deltagandet är frivilligt och att de får hoppa av när som helst i undersökningen. De fick veta att de uppgifter de lämnar endast används till forskningsändamål och att de kommer att raderas så fort de är transkriberade och med den informationen har man fått med nyttjandekravet. Konfidentialitetskravet menas med att informera deltagarna om att intervjun är konfidentiell och att uppgifterna som de lämnar kommer inte att avslöja deras identitet. Sist så får man med samtyckeskravet när deltagarna själv

bestämmer om de vill delta i intervjun eller inte (Bryman, 2011).

6 Resultat

6.1 Idrottsbakgrund och familj

Samtliga respondenter har utövat föreningsidrott i liten utsträckning från förskolan till

gymnasiet. Johanna och Niklas har blivit ”peppade” hemifrån att träna och röra på sig. Niklas berättade om att hans pappa alltid har sagt att han ska gå ut och röra på sig istället för att sitta vid datorn. Stina och Jesper berättar att de inte hade press hemifrån att utöva någon särskild idrott.

De fick hålla på med vad de själva tyckte var roligt. Johan berättade att hans föräldrar inte tjatade på honom eller tog något initiativ heller. Han säger ”Jag tror att det är vanligare idag att

föräldrar tar initiativet och ser till att barn håller på med någon sport”. Johan berättar dock att hans mamma tog med honom för att titta på hockey, men inte för att utöva hockey. Han

poängterar att han är intresserad av att titta på hockey nu och att det kan vara hans mammas förtjänst.

6.2 Upplevelser i ämnet idrott och hälsa

Lina, Johan, Jesper och Stinas åsikter om ämnet idrott och hälsa var att de inte tyckte att ämnet var särskilt kul. De tyckte att det blev värre när det blev äldre. Stina säger att hon inte såg ämnet som en lektion utan mer som en rast och hon fick inte lära sig olika sporter utan lektionerna innehöll mest innebandy och fotboll. Men hon poängterar att på gymnasiet blev det bättre, där fick hon testa på lite annorlunda sporter. Lina berättar att hon inte såg fram emot lektionerna.

Hon kände att hon inte var bra på bollsporter och därför tyckte hon inte att det var roligt. Johan är inne på samma spår som Lina och berättar att han var minst i klassen och när de sprang eller hoppade höjd så hade han ingen fördel av sin längd. Han berättar att de inte hade någon teori utan mest gymnastik. Jesper nämnde att det var roligare när han var yngre när det var mer lek. På gymnasiet blev det mer allvar och där tränade de mer teknik än spelade match under lektionerna och det tyckte han inte var roligt. Jesper nämner ”Men man märkte att de som var lite sämre på idrott blev mobbade nästan. De blev vald sist i lagen och sådär.” Johanna säger också att det blev mer allvar på gymnasiet. På låg- och mellanstadiet var det mer fokus på lek medan på gymnasiet var det mycket krav på prestation.

6.3 Klimatet i idrott och hälsa

Stina, Johanna, Johan, Niklas och Jesper berättar om klimatet kring omklädningsrummen och duscharna. Alla de nämner att det var jobbigt att byta om och att det var problem med att duscha inför varandra. Stina säger att ”Grundskolan var det katastrof, där ville man inte duscha för att duscharna var så tighta och det kunde vara känsligt när man började komma in i puberteten”.

Niklas säger att det aldrig har vart något problem för honom att duscha men att han förstår att andra kan känna att det känns jobbigt att stå nakna inför varandra. Jesper påpekar att det var stökigt speciellt i duscharna. Att man skämtade mycket och att idrottsläraren hade ingen koll i omklädningsrummet och det var därför det var extra stökigt just där. Johanna minns duscharna och omklädningsrummen särskilt väl och säger ”Det var vedervärdigt”.

Johan berättar om att det var mycket indelning i lag under idrottslektionerna. Han var inte en av dem som valdes först och det tyckte han var jobbigt. Men han säger också att han inte gjorde det till en stor grej men att det handlade mycket om den som var bäst. Jesper är inne på samma spår och berättar att det var ganska hård stämning och att de som inte var så bra oftast blev retade.

Stina och Niklas berättar om idrottshallen och när Stina började gymnasiet fick hon en stor hall med massa redskap och då tyckte hon att idrotten vart mycket roligare. Niklas berättar om hans idrottshall som var liten och med få redskap och att det hade känts roligare med en större hall så att man fick testa på fler idrotter.

6.4 Sociala miljön i idrott och hälsa

Johanna och Jesper talar positivt om den sociala miljön i idrott och hälsa. Johanna berättar att hon tyckte att det var trevligt att vara tillsammans även om bollsporter inte var hennes grej.

Jesper säger att man fick lära känna varandra bättre eftersom att man idrottade tillsammans och då fick man lära känna dem genom en annan del än bara skolan.

Stina, Lina och Johan delade andra åsikter om idrottsundervisningen. Stina nämner att när hon var yngre var det mycket ”ettan och tvåan väljer”. Hon säger ”Det var svårt att komma in i killgänget när det var fotboll till exempel, även fast jag spelade fotboll på fritiden. Men det kan bero på att jag är tjej”. Johan hade särundervisning på högstadiet mellan killar och tjejer och det tyckte han inte var roligt. Han hade ingen positiv inställning till idrotten och det kändes som att man bara skulle få det gjort. Lina berättar ”Det var jobbigt ibland, eftersom att jag inte direkt var bättre än någon annan på någonting”. Lina berättade att hon inte var bra på bollsport och att det var därför hon inte tyckte att idrottsundervisningen var rolig.

6.5 Hur hade de önskat att idrottsundervisningen hade sett ut?

En återkommande åsikt bland respondenterna är att de skulle vilja ha mer variation. Stina nämner att man skulle testa på mer sporter och att jobba bort vad som anses vara kill- och tjejsporter. Johan påpekar att lärarna ska vara tydliga, att man ska se alla elever och ta tillvara på alla elevers kvaliteter. Johan säger ”Man måste våga lära utmana eleverna”. Lina skulle vilja ha mindre grupper i idrottsundervisningen så att det inte blir så rörigt. Hon säger också att det inte alltid var så strukturerat. ”Lärarna borde vara tydliga med varför man rör på sig och varför vi har idrott och hälsa” säger Johanna.

Niklas och Jesper vill spela mer match och spel under idrottslektioner. Jesper poängterar att det inte ska vara så seriöst utan mer roligt. Han tror inte att man aktiverar fler människor om man bara utövar övningar under idrottslektionen, men han tycker inte att man borde dela in lag själv.

6.6 Tankar kring framtiden i Idrott och hälsa

Alla respondenter berättar att de tycker att det är ett viktigt ämne i skolan och att de hoppas att det blir mer idrott i skolan framöver. Stina tror att det kommer ha en större roll i skolan och att man ska göra det på ett roligt sätt. För att man själv mår bra och att man gör det för sig själv, inte någon hets om att den som gör flest mål är bäst. Johanna tycker att man på allvar borde berätta varför man gör det. ”Man borde inte alltid behöva vara ombytt. Man kan gå på föreläsningar, utöva mindfullness eller gå promenader. Motiverar varför mot stillasittande”. Johan är inne på samma spår och tror att man klarar av de teoretiska ämnena mer och att man inte ska plocka bort den fysiska delen i idrottsundervisningen för mycket och den teoretiska delen ska inte vara så stor.

6.7 Läroplanen kring idrott och hälsa

Ingen av respondenterna hade någon som helst aning om hur läroplanen gällde för idrott och hälsa. Det var ingen koppling till läroplanen under lektionerna menar Johanna. Hon säger att det var variation under lektionerna. Lina säger ”Huvudsaken att man var där och var delaktig”.

Respondenterna berättade att deras lärare inte berättade syftet med innehållet i lektionerna och Stina berättar att det inte kändes som en riktig lektion, utan mer som en rast.

”Det kändes som att man mest bara behövde vara där, idrott känns som något man alltid glidit igenom. Så länge man är bra på idrott klarar man sig, ett gratis ämne” Svarar Jesper på frågan

om han hade någon koll på läroplanen. Niklas säger samma sak och menar på att ”Jag har alltid upplevt idrott som ett ämne att om man bara är där och är med så blir man godkänd”. Ingen av respondenterna berättade att de fått tagit del av kopplingar till läroplanen under eller i samband med idrott och hälsa.

6.8 Resultatsammanfattning

Sammanfattningsvis upplevde respondenterna ämnet positivt när de var yngre, att det var ett trevligt klimat och att man fick träffa sina kompisar. När de blev äldre handlade lektionerna mer om prestation och att det kändes jobbigt om man inte var bättre än någon annan. De lyfter fram särskilt bollsport och att det var ett ämne som var jobbigt om man inte var duktig på bollsporter.

Omklädningsrum och duschar var något som respondenterna tyckte var känsligt och att det var ett jobbigt moment i idrottsundervisningen. Alla tycker att idrott och hälsa är bra och att lärarna borde berätta varför det är bra att röra på sig samt att de borde variera lektionerna mer och inte gå så mycket på prestation.

7 DISKUSSION

7.1 Resultatdiskussion

Syftet med undersökningen var att intervjua lågaktiva föreningsidrottare och studera deras retrospektiva upplevelser av ämnet idrott och hälsa.

Idrott och hälsa är ett ämne som diskuteras i samhället och det anses främst gynna de som är föreningsaktiva (Larsson & Meckbach, 2012). Det är ganska förståeligt eftersom föreningsidrott och idrott och hälsa har mycket gemensamt. Men ämnet idrott ska sträva efter att upptäcka ett intresse för eleven att vara fysisk aktiv (Lgr,11). Större delen av respondenterna berättar om situationer där de inte känt sig bra nog i ämnet. De berättar om händelser där de har blivit valda sist eller att de är medvetna om man kan bli mobbad om man inte är tillräckligt bra. Något som många respondenter har tagit upp är just bollsporter och att det är bollsporter de minns att där kände de sig inte bra nog. Det är ett intressant resultat eftersom att i varken Lgr (11) eller Lgy (11) står det att bollsporter måste vara med i idrottsundervisningen. Om många respondenter känner så angående bollsport så kanske man borde fråga sig om det är läraren som gjort en missbedömning och undervisat för mycket i bollsporter. Londos (2010) skriver att de föreningsaktiva dominanta eleverna ofta hade inflytande i klasserna och kunde forma

idrottsundervisningen hur de själva ville. Det är en intressant sak att ta upp eftersom då ställer man sig frågan om verkligen allt ansvar ligger på läraren eller om det är eleven i sig som också kan vara en orsak till att bollsporter prioriteras? Londos tar upp en till intressant sak där han beskriver att det skulle kunna vara föreningsidrotten som formar idrottsundervisningen. För att idrottsundervisningen ska gynna de som inte är föreningsaktiva måste lektionerna sträva efter att gå efter skolans logik. Utifrån det här så är det många delar som kan ha påverkan på hur en idrottslektion formas. En del utav de respondenter som intervjuades i denna undersökning kan ha upplevt precis så här. Utifrån alla de här delarna som tagits upp så tycker jag att det är läraren som har det största ansvaret att forma idrottslektionen men att det finns mindre faktorer som också kan påverka den, därför är det viktigt som lärare att kämpa och stå upp för sig själv för att kunna styra lektionen från skolans synvinkel.

Fysisk aktivitet har en rad positiva effekter på både den psykiska och fysiska hälsan (Larsson &

Meckbach, 2012) Några av respondenterna berättar positivt om idrottsundervisningen i yngre åldrar. Att det var en chans att träffa vänner utanför klassrummet. När de blev äldre så blev idrottsundervisningen mer inriktad på prestation istället för lek och det var där de tappade intresset för ämnet idrott och hälsa. Enligt självbestämmandeteorin så kan man drabbas av

amotivation när man känner att man inte har förmågan eller kapacitet för att utföra uppgiften (Hassmén & Hassmén, 2010). De ansåg att det var då man märkte skillnad på de som var duktiga i idrott. En respondent berättade att han var medveten om att man kunde bli mobbad ifall man inte var tillräckligt bra på idrott. Enligt Lgy (11) så ska idrottsundervisningen anpassas så att alla elever ska kunna delta utifrån sina egna förutsättningar och kunna utveckla sina förmågor. När respondenterna svarar tvärtom mot vad läroplanen säger måste de bero på idrottsläraren och hur den formar sin undervisning.

Idrott och hälsa består inte bara utav idrottsundervisningen i idrottshallen utan också om miljön runt om idrotten, såsom omklädningsrum och dusch. Samtliga respondenter nämner att det var känsligt att vistas i omklädningsrummen var känsligt. En respondent berättade att det var en hård miljö och att man ofta retades. Han sa också att läraren inte hade koll i omklädningsrummen och att det var därför klimatet där inte var lika bra. Det är ett intressant resultat eftersom det visar att idrott och hälsa är så mycket mer än bara idrott. När hälsa lades till i ämnet idrott och hälsa blev det till ett kunskapsämne. Med hälsa så innebär det inte bara att man ska röra på sig fysiskt utan också att psykiskt jobba med hälsa (Larsson & Meckbach, 2012). Omklädningsrummen kan vara en del att jobba med som lärare. Att prata om kroppsideal och annat som berör såna situationer.

Att införa mobilförbud och vara mer delaktig i omklädningsrummen skulle också kunna förebygga risker för diskriminering. Enligt Wiker (2017) så har idrottslärare en viktig roll för elevernas vision på ämnet idrott och hälsa. Därför blir idrottsläraren väldigt viktig i skolmiljön och behöver mer stöd för att lyckas. Exempel på det kan vara i omklädningsrummen. Att läraren får en assistent som kan se till att allt runt idrotten fungerar bra.

Respondenterna berättar att de vill ha större variation i ämnet och att de tycker att man borde jobba bort prestationstänket och prata mer om varför man ska röra på sig. Enligt Lgy (11) så ska man i ämnet idrott och hälsa gå igenom fördelarna med fysisk aktivitet och vad de ger för vinster i hälsan. Helst så ska eleverna få mersmak och vilja idrotta utöver skolan. Många av

respondenterna associerar idrotten med bollsport och de skulle helst vilja testa på olika idrotter och att man kanske inte behöver vara ombytt jämt. Några av respondenterna skulle hellre spela mer match under lektionerna än att teknikträna. En respondent berättar att han tror att man får med fler när man tävlar lite mer. Men han säger också att man inte borde få dela in lagen själva.

Enligt självbestämmande teorin så tappar man intresset när man känner att belöningen inte är stor (Hassmén & Hassmén, 2010). En sådan situation kan uppstå när man utesluter

tävlingsmomenten helt i undervisningen. Vissa kan bli motiverade av att få tävla, spela match medan andra blir avskräckta. Någonstans måste man mötas på mitten för att försöka

tillfredsställa så många elever som möjligt. Man kan tävla på olika sätt, som att bara ett lag

vinner och de andra kommer tvåa eller liknande. Man kan välja tävlingar då inte någon kan komma sist, som lärare får man vrida och vända på undervisningen och testa sig fram.

Samtliga respondenter berättar om framtiden i idrott och hälsa och där skulle de vilja att lärarna talar om varför man gör olika moment i idrottsundervisningen och varför det är bra. De tror att det skulle vara lättare att motivera sig om lärarna påpekade vikten av att vara fysisk aktiv och vad som händer när man rör på sig. När respondenterna fick frågan om de hade någon koll på läroplanen svarar samtliga att deras lärare inte pratade om den under eller i samband med lektioner. Att läraren missade att tala om läroplanen kan ha gjort att de inte förstod varför de skulle utöva vissa moment. När de inte visste vad som stod i läroplanen kan det leda till amotivation i idrottsundervisningen (Larsson & Mechbach, 2012). Enligt respondenterna kopplade deras idrottslärare inte undervisningen med kursplanen och det kan vara en av

anledningarna till att de inte kände någon motivation till ämnet (Larsson & Mechbach, 2012). En respondent sa att idrotten var ett ämne som kändes som att man bara kunde glida igenom. Det är intressant eftersom att idrotten är ett kunskapsämne precis som alla andra ämnen.

Idrottsläraren kan inte vara överallt och det är svårt för läraren att se saker runtomkring om ingen elev berättar något. En respondent sa att han tycker att idrotten bidrar till att man klarar av de teoretiska ämnena lättare. Som idrottslärare är det viktigt att försöka få med så många som möjligt under lektionerna. Enligt skolverket (2018) så ska all undervisning bedrivas med jämställdhet, att man ska behandla alla elever lika och att man ska sträva efter att eleverna ska uppnå målen utifrån sina egna förutsättningar. Man kan inte behandla alla elever lika och det är inte heller det som menas. Men man ska behandla alla elever med lika villkor. Behandlar man alla elever med lika villkor så finns det större chans att man får med fler elever i undervisningen. Att de som inte känner att de duger på något kan försöka hitta andra moment i idrottsundervisningen som de vill utöva.

Därför är variation viktigt.

7.2 Metoddiskussion

En kvalitativ metod innebär att man kommer mer in på djupet hos respondenterna genom att intervjua dem, tillskillnad från en kvantitativ metod där syftet ligger mer på mätningen (Hassmén

& Hassmén, 2014). Syftet i den här uppsatsen var att undersöka vilka upplevelser respondenterna hade och därför passade en kvalitativ metod bäst till syftet. När det kommer till kvalitativa undersökningar brukar man använda sig utav begreppet tillförlitlighet (bryman, 2011). Eftersom att man kände respondenterna så visste man att de passade till syftet, fördelen med att man känner respondenterna kan vara att respondenten och en själv känner sig tryggare och vågar därför svara på frågor och får därför ärligare svar. Nackdelen med att man känner respondenterna kan leda till att man känner sig för bekväm och tros nästan redan veta vad respondenterna

kommer att svara.

Ett bekvämlighetsurval gjordes för att det är ekonomiskt och ett effektivt sätt att samla in respondenter (Hassmén & Hassmén, 2014). Respondenterna blev kontaktade via telefon och intervjuades, fördelen med telefon är att det är ett enklare sätt att nå vissa respondenter, det blir billigare och det kan ibland vara enklare att svara eller ställa känsligare frågor via telefon

gentemot direktkontakt (Bryman, 2011). Nackdelen är att det inte känns lika verkligt som om när man intervjuar någon på plats och att man missar rörelser och gester som kan vara betydelsefulla i syftet. Även fast respondenterna gav den information utifrån syftet, så hade det vart intressant att se hur det hade gått till om man träffats. Respondenterna fick information inför intervjun men inte tillräckligt för att de skulle känna sig pålästa. Helst ska man ge respondenterna information så de känner sig pålästa och förberedda inför intervjun för att kunna få djupare svar.

7.3 Fortsatt forskning

Det hade varit intressant att studera idrottslärarnas syn på eventuella skillnader mellan elever som är föreningsaktiva mot de som inte utövar någon föreningsidrott.

En annan intressant studie skulle vara att undersöka vilka moment i idrotten som gör elever som inte är föreningsaktiva osäkra. Om det är samma moment som gör att vissa elever inte känner sig tillräckligt bra?

8 Referenser

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.

Bråkenhielm, G. (2008). Ingen gympa för mig!. Hämtad: 2018-12-13. Från:

https://centrumforidrottsforskning.se/wp-content/uploads/2014/04/Elever-deltar-inte-idrott- halsa.pdf

FYSS. (2011). Hur mycket fysisk aktivitet behöver barn och ungdomar?. Hämtad: 2018-12-16. Från:

http://www.fyss.se/rekommendationer-for-fysisk-aktivitet/for-barn-och-ungdomar/

Hardman, K., Jones, G. & Donovan, M. (2006). Physical education and sport in England. Dualism, partnership and delivery provision. University of Worcester: UK.

Hassmén, N. & Hassmén, P. (2014). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. (1. uppl.) Stockholm:

SISU idrottsböcker.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. [rev.] uppl.) Lund:

Studentlitteratur

Larsson, H. (2016). Idrott och hälsa – Igår, idag, imorgon. Stockholm: Liber AB

Larsson, H. & Meckbach, J. (2012) Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber AB.

Lindroth, J. (2011). Idrott under 5000 år. Stockholm: SISU idrottsböcker.

Londos, M. (2010). Spelet på fältet: relationen mellan ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på fritiden. Doktorsavhandling. Lunds Universitet.

Nutbeam, D. (1998). Health promotion glossary. Health Promotion International.

Raustorp, A. & Fröberg, A. (2018). Comparisons of pedometer‐determined weekday physical activity among Swedish school children and adolescents in 2000 and 2017 showed the highest reductions in adolescents. University of Gothenburg: Gothenburg.

Riksidrottsförbundet. (2018). Idrotten vill – idrottsrörelsens idéprogram. Hämtad: 2018-12-10. Från:

https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/dokument/detta-ar-svensk- idrott/idrottenvill_2009_webbversion.pdf

Ryen, A. (2004). Kvalitativ intervju – från vetenskapsteori till fältstudier. Malmö: Liber AB.

Skolverket. (2018). Kursplan och betygskriterier i idrott och hälsa. Gymnasiet. www.skolverket.se Skolverket. (2018). Kursplan och betygskriterier i idrott och hälsa. Grundskolan. www.skolverket.se Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.

Stockholm: Vetenskapsrådet

WHO. (2017). Turning HBSC study data into action: tackling mental ill health in Sweden. Hämtad:

2018-12-21. Från: http://www.euro.who.int/en/countries/sweden/news/news/2017/07/turning-hbsc- study-data-into-action-tackling-mental-ill-health-in-sweden.

Wiker, M. (2017). ”Det är live liksom”: Elevers perspektiv på villkor och utmaningar i Idrott och Hälsa. Doktorsavhandling. Karlstads Universitet.

Bilaga 1 Intervjuguide

Bakgrund

- Hur har det sett ut i din familj när det kommer till fysisk aktivitet?

- Har alla varit delaktiga eller är det bara någon som har varit med?

- Vad höll de på med i sådana fall och vilken föreningsidrott har det handlat om?

Kärnfrågor

- Hur upplevde du ämnet idrott och hälsa när du gick i skolan?

- Vad tyckte du om aktiviteterna ni hade på lektionstiden? Var de bra eller dåliga? Varför i sådana fall?

- Hur upplever du att vara fysisk aktiv?

- Har du varit delaktig i någon typ av föreningsidrott, i sådana fall vad och hur länge höll du på?

- Varför slutade du?

- Hur upplevde du den sociala miljön i idrott och hälsa?

- Hur upplevde du klimatet under idrottslektionerna?

- Hur hade du önskat att idrottslektionerna sett ut?

- Hade du någon koll på läroplanen för idrott och hälsa?

Framtiden

- Hur ser du på ämnet idrott i framtiden?