Examensarbete
Jenny Rydén 2010-06-08
Ämne: Datavetenskap Nivå: B
Kurskod: 1DV40E
Webbplats med WordPress CMS
Abstrakt
Denna rapport beskriver utvecklingen av en webbplats till företaget JR Webbstudio. JR Webbstudio kommer att starta sommaren 2010 och är därför i behov av en webbsida för marknadsföring och information.
Webbplatsen har byggts på cms-systemet Wordpress. Från början var wordpress ett system dedikerat för bloggar. Det har dock genom åren vuxit till och vunnit erkännande som ett fullfjädrat cms. Syftet med detta arbete har varit att utvärdera om wordpress på ett tillfredsställande sätt kan leva upp till de mål som satts för projektet. Om det gör det kan det användas för liknande projekt i framtiden.
De tekniker som använts är i första hand dem som wordpress bygger på, nämligen serverskriptspråket PHP och databashanteraren MySQL. Presentation och design sker med hjälp av XHTML, CSS och till viss del JavaScript. Utvecklingen har till största del skett i NotePad++. Till de grafiska elementen har Gimp 2, Inkscape och Photoshop CS4 använts.
Överlag har arbetet resulterat i en tillfredsställande och funktionell webbplats för vilken de essentiella målen har uppnåtts. Slutsatsen är därför att wordpress fungerar mycket bra för den här typen av företagswebbplatser då möjligheten att anpassa det efter behov bedöms som stora.
Abstract
This report describes the development of a web site for the company JR Webbstudio. JR Webbstudio will start up during the summer of 2010 and is therefore in need of a web site for marketing and information.
The web site has been built on the cms system Wordpress. Wordpress started as a blog management system. During the past years, however, it has gained acknowledgement as a fully-fledged cms system. The purpose of this work has been to evaluate whether wordpress can live up to the set goals for this project in a satisfactory way. If it does, it can be used for similar projects in the future.
The technology used primarily is the ones wordpress builds on, namely the server scripting language PHP and the database management system MySQL. The presentation and the design take place with XHTML, CSS and, up to a certain point, JavaScript.
Gimp 2, Inkscape and Photoshop CS4 have been used for the graphical elements.
Overall the work has resulted in a satisfactory and functional web site for which the essential goals have been achieved. The conclusion is therefore that wordpress works very well for this kind of company web sites, since the possibilities to adapt it according to requirements are evaluated as large.
Förord
Detta projekt uppkom då jag planerar att starta ett eget företag, JR Webbstudio, under sommaren 2010. JR Webbstudio kommer erbjuda tjänster inom webbutveckling och webbdesign. Målet med detta arbete var dels att få en fullt fungerande webbsida för marknadsföring och information, samt utvärdera hur väl wordpress passar för denna typ av projekt.
Denna rapport riktar sig till alla som har behov av, eller är intresserade av att veta mer om hur wordpress fungerar och hur väl det kan anpassas inom ramarna för liknande projekt.
Jag vill här även passa på att tacka min handledare John Häggerud för goda råd och synpunkter under detta examensarbete.
Innehållsförteckning
Abstrakt ... I Abstract ...II Förord ... III Innehållsförteckning ...IV
1 Introduktion ... 1
2 Bakgrund ... 2
2.1 Verksamhetsbeskrivning ... 2
2.2 Avgränsningar ... 2
3 Mål ... 4
3.1 Syfte ... 4
4 Metod ... 5
4.1 Metoddiskussion ... 5
4.1.1 Varför använda cms? ... 5
4.1.2 Olika typer av cms ... 6
4.2 Wordpress ... 8
4.2.1 Tekniken bakom wordpress ... 9
4.2.2 Varför välja wordpress? ... 9
5 Genomförande ... 15
5.1 Förberedelser och installation av wordpress ... 15
5.1.1 Installation av wordpress på lokal virtuell värd ... 15
5.2 Åtgärder efter installation ... 16
5.2.1 Ta bort rättigheterna för användarkontot admin ... 16
5.2.2 Informativa permalänkar... 16
5.2.3 Förhindra att indexering sker av sidan... 17
5.3 Förbättringar av säkerheten ... 17
5.3.1 Bytt prefix på databastabellerna ... 17
5.3.2 Hemliga nycklar ... 18
5.3.3 Gömt versionsnumret av wordpress i källkoden ... 19
5.3.4 Anpassad sida vid databasanslutningsfel ... 19
5.3.5 Tillägg som installerats för ökad säkerhet ... 20
5.4 Från bloggverktyg till cms ... 20
5.4.1 Statisk förstasida ... 20
5.4.2 Dolt överflödig funktionalitet i administrationsvyn ... 21
5.4.3 Ändrat benämningen blogg till webbplats ... 21
5.4.4 Installerat tillägg för ökad cms-känsla ... 22
5.5 Grafisk design (Tema) ... 23
5.5.1 Temafunktionalitet för portfolio ... 23
5.6 Kontaktformulär ... 26
5.7 Förbättrad sökmotoroptimering ... 27
6 Resultat ... 28
6.1 Wordpress som cms ... 28
6.2 Egen design ... 30
6.3 Nyhetsblogg ... 31
6.4 Portfolio ... 32
6.5 Kontaktformulär ... 35
7 Diskussion ... 36
8 Källförteckning ... 38
8.1 Elektroniska källor ... 38
8.2 Böcker ... 40
9 Bilagor ... 42
9.1 Bilaga 1: Wordpress ursprungliga administrationsvy ... 42
1 Introduktion
Denna rapport grundar sig på ett examensarbete vid det tvååriga programmet
Webbprogrammering som ges vid Linnéuniversitetet i Kalmar. Syftet har varit att göra en webbplats till företaget JR Webbstudio.
Som plattform för webbplatsen används webbpubliceringssystemet WordPress.
Webbpubliceringssystem är en typ av cms (innehållshanteringssystem1
Den här rapporten tar bland annat upp:
) som underlättar utvecklingen av en webbplats.
• För- och nackdelar med att använda ett cms med öppen källkod.
• Hur wordpress fungerar som cms.
• För- och nackdelar med wordpress jämfört med andra cms.
• Arbetsprocessen.
• Säkerheten i wordpress.
• Optimering av wordpress för sökmotorer.
• Tillägg (insticksprogram) och teman (utseende och presentation) i wordpress.
Rapporten behandlar även olika frågeställningar och problem som uppkommit under detta arbete.
1 http://sv.wikipedia.org/wiki/Inneh%C3%A5llshantering [2010-03-31]
2 Bakgrund
JR Webbstudio är ett företag som kommer starta upp sommaren 2010. De är därför i behov av en webbplats i marknadsförings- och informationssyfte.
Det som kommer tas upp i den här rapporten är för- och nackdelar med att bygga en webbplats på ett cms som är byggt på öppen källkod, hur det valda systemet fungerar vad gäller sökmotoroptimering, samt hur man går tillväga för att skapa egna
insticksprogram och stilmallar för detta.
Arbetet kommer att utgå från det alltmer populära cms-systemet wordpress. Syftet är att ta reda på om wordpress kan tillgodose de krav som finns på webbplatsen på ett tillfredsställande sätt.
2.1 Verksamhetsbeskrivning
JR Webbstudios fokus kommer ligga på att skapa användbara och tilltalande webbsidor till små och medelstora företag och de behöver en informativ och användbar webbplats som även inkluderar en portfolio över gjorda arbeten.
Förutom att ge användarna svar på de frågor de kan tänkas ha ska webbplatsen i sig representera vad företaget kan erbjuda vad gäller utseende och funktionalitet. Då företaget är helt nytt finns ingen tidigare webbsida att utgå från.
2.2 Avgränsningar
Grundstommen i detta arbete kommer att vara ett cms med öppen källkod, wordpress.
Anledningen till att ett system med öppen källkod valts är först och främst de möjligheter som öppnar sig i och med detta, då det är fritt att själv se hur systemet är uppbyggt och anpassa det efter egna behov. Därmed kommer arbetet inte beröra någon form av licensbelagda cms.
Fokus kommer att ligga på hur wordpress fungerar som cms, hur man anpassar det efter sina egna behov, hur man optimerar det för sökmotorer och ökad säkerhet, samt hur man utvecklar egna tillägg och teman.
Det finns en mängd färdiga tillägg och teman för wordpress som är tillgängliga för fri användning och det kommer ständigt fler. Dock kommer denna rapport inte att beröra
dessa närmare med undantag för de verktyg för cms-anpassning, säkerhet och sökmotoroptimering som finns.
3 Mål
Arbetet kommer att utgå ifrån webbpubliceringssystemet wordpress och inkluderar processer som att anpassa wordpress efter de behov som finns. Målen är följande:
• En fungerande webbplats för JR Webbstudio byggd på wordpress. Wordpress ska användas som cms i första hand, inte som bloggverktyg.
• Webbplatsen skall bestå av två delar:
o En del för företagspresentation och information. Denna ska även innehålla en portfolio över gjorda arbeten och ett kontaktformulär.
o En del för nyheter och aktuella erbjudanden. Denna ska göras i bloggform då tanken är att denna del kommer uppdateras ofta och fungera som informationskanal till de intressenter som finns.
• Få förståelse för hur wordpress fungerar i grunden.
• Få klarhet i hur man använder wordpress som cms och vilka möjligheter till anpassning som finns för detta ändamål.
• Få reda på hur säkerheten ser ut i wordpress och om det finns något man kan göra för att stärka den ytterligare.
• Få reda på hur anpassningen för sökmotorer fungerar i wordpress och om man kan göra ytterligare optimering.
• Ta fram en grafisk design för JR Webbstudio i form av ett eget tema.
• Göra ett eget tillägg för kontaktformuläret.
3.1 Syfte
Syftet med arbetet är att skapa en fullt fungerande webbsida för JR Webbstudio enligt de mål som satts upp, samt att se om wordpress fungerar som en bra lösning för den här typen av projektet.
4 Metod
De tekniker som är aktuella är de som wordpress bygger på. Det vill säga
serverskriptspråket php och databashanteraren mysql. Även tekniker såsom xhtml, css och javascript/jquery kommer att beröras. För de grafiska elementen används Gimp 2, Inkscape och Photoshop CS4.
4.1 Metoddiskussion
4.1.1 Varför använda cms?
Det finns många fördelar med att bygga en webbplats på ett cms2
Genom att bygga webbplatsen på ett cms gör man det enkelt för användarna att själva underhålla och uppdatera sin webbplats. Denna administration kräver inte några kodningskunskaper utan sköts helt och hållet via en så kallad WYSIWYG-editor (what-you-see-is-what-you-get-editor) i webbläsaren. Tack vare detta kan användarna själva lägga till, ta bort och ändra innehåll för att på så sätt se till att det hela tiden är aktuellt.
. Bland annat ökar det effektiviteten genom att automatisera många manuella arbetsuppgifter. Cms är oftast databasdrivna, vilket innebär att informationen lagras i en databas istället för att ligga statiskt inbäddad i en HTML (Hypertext Markup Language)-fil. På så sätt separeras innehållet från strukturen.
Eftersom man kommer åt innehållet via internet kan man göra uppdateringar från vilken dator som helst med internetuppkoppling, utan att vare sig behöva åtkomst till särskilda kodfiler eller tillgång till en FTP-klient3
I cms kan man även hantera olika användare och tilldela dessa olika roller beroende på vilka rättigheter de ska ha i systemet. En roll av typen ”författare” kan till exempel ha rättigheter att skriva inlägg och sidor för att bidra till innehållet på webbplatsen, men får inte själv publicera dem. Själva publiceringen sköts i stället av någon form av
.
2 Läs mer om fördelarna med cms här:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Inneh%C3%A5llshanteringssystem#M.C3.A5nga_f.C3.B6rdelar [2010-03-31]
3 Läs om FTP-klienter på Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/FTP-klient [2010-04-07]
administratör som först går igenom inlägg eller sidor och ser till att de följer den policy och de regler som finns för webbplatsen. Genom dessa olika användare kan många personer med varierande teknisk erfarenhet bidra till underhåll och uppdatering av webbplatsen.
4.1.2 Olika typer av cms
När man ska välja cms kan man i princip välja på tre olika huvudgrupper; större licensbaserade cms utvecklade av kommersiella företag, små licensbaserade cms utvecklade av mindre företag och sist, men inte minst, cms byggda med öppen källkod.
Det är den sistnämnda gruppen som detta arbete kommer fokuseras på.
4.1.2.1 Större licensbaserade cms
Dessa cms är vanligtvis licensbaserade och är utvecklade av stora kommersiella företag.
Fördelarna med dessa system är att kunden får en tydlig motpart, vilket ibland kan vara att föredra av praktiska och juridiska skäl. Dessa företag har ofta även en omfattande och kunnig support.
Det finns dock även ett par nackdelar med denna typ av system. De har ofta en hög initial kostnad; belopp som överstiger hundratusen kronor är inte ovanligt. Till det får man räkna med en årlig licenskostnad för efterföljande år. Som kund blir man också låst till det enskilda företaget då ingen annan har tillgång eller rättigheter till källkoden.
Några exempel på denna typ av cms är EPiServer4 och Expression Engine5
4.1.2.2 Små licensbaserade cms
.
Små licensbaserade cms utvecklas ofta av mindre företag. Fördelen med dessa är att kunden, precis som i föregående fall, även här får en tydlig motpart. Nackdelarna är dock fler. Bland annat rör det sig om mindre företag som löper större risk att
försvinna på sikt. Dessutom sker utvecklingen långsamt i jämförelse med de andra två grupperna då resurserna för fortsatt utveckling och optimering är betydligt mindre.
Exempel på mindre licensbaserade cms är LajmWeb6 och Plussidan7
4http://www.episerver.com/sv/ [2010-05-25]
5 http://expressionengine.com/ [2010-05-25]
6 http://www.lajmweb.se/ [2010-05-25]
4.1.2.3 Cms som bygger på öppen källkod
Dessa cms är mycket populära och tre av de största, Joomla!, Drupal och wordpress, har stora skaror användare. Försök har gjorts att hitta siffror för att jämföra dessa system, men det är svårt att hitta något konkret. Dock ser man ganska snart då man gör internetsökningar på cms med öppen källkod att diskussionerna främst rör sig kring dessa tre i dagsläget.
En av fördelarna med denna typ av cms är att användarna kan bidra till att testa, utveckla och förbättra systemen och det är många som gör det. Detta i kombination med den öppna källkoden gör att nya tillägg (insticksprogram) och teman (mallar för grafiskt utseende) utvecklas hela tiden för en mängd olika behov. Med öppen källkod menas att källkoden är tillgänglig och möjlig att modifiera för alla8
Kostnaden är en annan fördel med dessa system då de oftast inte medför någon anskaffningskostnad.
. Detta ökar chansen att hitta redan tillgängliga lösningar för de funktioner man behöver.
Det finns många cms av denna typ att välja på och det går att hitta ett för de flesta behov. Flera av dem är också mycket flexibla och skalbara, vilket gör att de går att modifiera och bygga ut med den funktionalitet som behövs för det specifika projektet.
En nackdel som ofta påpekas med denna typ av cms är säkerheten. Detta då illasinnade personer gärna ger sig på dessa, bland annat för att just populariteten ger dem möjlighet till stor spridning. Den öppna källkoden kan utnyttjas då den gör det enkelt att sätta sig in i hur systemet fungerar för att på så sätt hitta svagheter i det.
Dock gör just populariteten, den öppna källkoden och de många användarna att dessa intrång ofta upptäcks och åtgärdas snabbt9
7
. För att ta wordpress som exempel så har de planerade uppdateringar tre-fyra gånger om året då allt är som det ska. Under 2007 släppte de dock hela sjutton stycken uppdateringar. 2008 släpptes nio stycken, likaså 2009. Merparten av dessa avsåg säkerhetsåtgärder och programfixar.
http://www.plussidan.se/ [2010-05-25]
8 Wikipedia om öppen källkod: http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96ppen_k%C3%A4llkod [2010-04-28]
9 Artikel på IDG.se om fördelarna med öppen källkod:
http://www.idg.se/2.1085/1.216607/darfor-vagar-du-satsa-pa-open-source [2010-05-25]
Cms med öppen källkod har kommit starkt på senare år och allt fler, inklusive kommersiella företag, upptäcker dess fördelar10
Det här arbetet kommer att fokusera på wordpress som är ett av de mest populära cms-systemen i denna kategori. Föresatsen är att undersöka hur väl detta cms tillgodoser de krav och mål som satts upp för projektet.
.
4.2 Wordpress
Wordpress släpptes första gången 2003 som den officiella efterföljaren till bloggplattformen B2/Cafelog. Fokus ligger på estetik, användarupplevelse och webbstandarder.
Till en början var wordpress ett renodlat bloggsystem, men tack vare de tusentals tillägg och teman som tillkommit under åren har det blivit ett fullfjädrat cms.
Idag väljer även stora organisationer och företag att bygga hela eller delar av sina webbplatser på wordpress. Man börjar till och med se exempel på större aktörer som överger stora, kostnadstyngda, licensbaserade cms till förmån för wordpress11 År 2009 vann Wordpress Packt Publishings
.
12 pris ”Overall Best Open Source CMS Award13
10 Läs mer i denna artikel från 2009-09-18 på IDG.se:
” (priset för bästa cms med öppen källkod) och populariteten bland såväl bloggare som etablerade webbutvecklare och webbdesigners ökar allt mer. Detta är mycket tack vare de stora och ständigt växande möjligheter till anpassning som finns i systemet.
http://www.idg.se/2.1085/1.251104/nu-ar-det-open-source-som-galler [2010-04-27].
11 Ett exempel på detta är Allers förlag som bytte till wordpress från ett av de större,
licensbaserade cms-systemen under 2009: http://andreaskarman.se/2009/09/09/allers-forlag- anvander-wordpress/ [2010-04-27]
12 Packt Publishing är ett brittiskt bokförlag med inriktning på specifika lösningar och teknologier inom IT såsom t.ex. cms, http://www.packtpub.com/about [2010-04-07]
13 Viktigt att nämna är att varken Joomla! eller Drupal tävlade i denna kategori då de delat topplaceringarna sedan 2006 och därför numera tävlar mot varandra i kategorin ”Hall of Fame”. 2010 års utmärkelse i ”hall of fame”-kategorin blir därmed intressant då wordpress i och med sin vinst i ”overall best open source cms award” också kvalificerat sig till denna kategori. http://www.packtpub.com/award/overall-award-finalists [2010-05-15]
4.2.1 Tekniken bakom wordpress
Wordpress är skrivet i serverskriptspråket php och för att lagra data används databashanteraren mysql. Har man erfarenhet av XHTML (eXtensible HyperText Markup Language), CSS (Cascading Style Sheets) och php är det även möjligt att anpassa det efter egna behov genom utveckling av egna teman och tillägg.
4.2.2 Varför välja wordpress?
Då wordpress har en stor skara anhängare som växer alltmer ser framtiden ljus ut vad gäller kontinuerliga uppdateringar och fortsatt utveckling. Det kommer ständigt nya, användarutvecklade tillägg och teman som är kostnadsfria att använda. Den öppna källkoden gör det möjligt att anpassa även dessa efter egna behov.
Fokus hos wordpress ligger på användarupplevelse och webbstandarder, vilket harmonierar väl med det JR Webbstudio strävar efter i sitt arbete.
Wordpress anses vara enkelt att använda14
Wordpress dokumentation för utvecklare
både vad gäller administrationsvyn som mer avancerade uppgifter, till exempel att skapa egna tillägg och teman. Detta är
fördelaktigt då ett av kraven på webbplatsen är att utveckla en unik design för denna.
15
4.2.2.1 Tillägg för kontaktformulär
är omfattande och rakt på sak. De tekniker som ligger bakom wordpress (se 4.3.1) och som används vid utveckling av teman och tillägg har alla behandlats inom ramarna för denna utbildning.
Det finns flera olika möjligheter för att få utökad funktionalitet i en wordpress- applikation. Det vanligaste är att använda sig av tillägg. Det finns tusentals olika tillägg för nedladdning som är fria att använda och modifiera efter behov då de allra flesta bygger på öppen källkod. Finns det inget som passar blir nästa steg att utveckla ett eget. Ett av målen för det här projektet är att ta fram ett eget tillägg för
kontaktformuläret.
14 Webbplatsen Nettuts+ placerar wordpress som nummer ett på sin lista över de tio mest användbara cms-systemen: http://net.tutsplus.com/articles/web-roundups/top-10-most- usable-content-management-systems/ [2010-04-28]
15 http://codex.wordpress.org/Developer_Documentation [2010-05-15]
4.2.2.2 Tema för den grafiska designen
I wordpress kontrolleras presentationslagret i webbplatsen av ett så kallat tema.
Ett tema består av ett antal så kallade mallfiler som tillsammans bygger upp den grafiska strukturen (se figur 1). Vissa mallfiler såsom till exempel de för sidhuvud och sidfot används i alla webbsidor, medan andra endast används under särskilda
omständigheter.
Figur 1: Exempel på hur mallfiler tillsammans bygger upp ett tema
I exemplet har webbplatsen samma sidhuvud, sidomeny och sidfot rakt igenom. Dessa filer ändras inte utan bygger upp ett enhetligt utseende för webbplatsen. Filerna index.php/page.php/single.php är rödmärkta då de är de representerar olika vyer som växlar beroende på var i webbplatsen man befinner sig.
Mallfilen index.php är förvald, det vill säga den mallfil som wordpress kommer leta efter och visa om någon av de övriga mallfilerna saknas. Mallfilen page.php är den förvalda mallen för de statiska sidorna och single.php den förvalda mallen för att visa ett inlägg.
I princip är endast två mallfiler nödvändiga för ett tema och det är index.php och style.css. Dock använder de flesta wordpress för att få lite mer funktionalitet än så i sin webbplats. Det är därför inte ovanligt med ett tiotal olika mallfiler för en mindre webbplats.
Det är möjligt att skapa egendefinierade mallfiler om finns behov av en annorlunda mall för någon del av webbplatsen, till exempel om man har en sida som avviker från övriga sidor vad gäller layout.
I varje webbsida anropas de mallar som ska visas på sidan med hjälp av så kallade malltaggar16:
<?php get_header(); ?>
<?php get_footer(); ?>
Figur 2: Exempel på malltaggar
I temat ingår även stilmallar (css-filer) och grafik för webbsidan, till exempel bildfiler.
Teman erbjuder även ett alternativ till tillägg för implementation av utökad
funktionalitet. Detta kallas för temafunktionalitet och implementeras i en särskild fil i temat som heter functions.php. I detta projekt kommer temafunktionalitet att läggas till för att implementera portfolion. Temafunktionalitet fungerar ungefär på samma sätt som tillägg, med skillnaden att den kräver att det aktuella temat är aktivt för att funktionaliteten ska träda i kraft.
I detta arbete kommer ett tema att tas fram för den grafiska designen.
4.2.2.3 Wordpress som cms
Wordpress har förvisso utvecklats till ett kraftigt och användbart cms, men det visar fortfarande tydliga spår av att vara mest inriktat på bloggar. Administrationsvyn är mest vilseledande vad gäller detta då den fortfarande ger en stark känsla av att administrera en blogg och inget annat. Till exempel används ordet ”blogg”
genomgående istället för ”webbplats” och menyvalet ”Inlägg” ligger överst i huvudmenyn. Detta är inte önskvärt i detta projekt eftersom man här vill ha ett cms och inte ett bloggverktyg.
Med några ganska enkla medel kan dock blogg-känslan tonas ner. Till exempel kan man ändra i den svenska översättningsfilen så att ordet blogg byts ut motwebbplats på lämpliga ställen. Det går även rensa upp administrationsvyn från överflödig
blogginformation med hjälp av temafunktionalitet eller tillägg.
16 Mer om malltaggar: http://codex.wordpress.org/Template_Tags [2010-05-17]
Vad gäller huvudmenyn i administrationsvyn erbjuder wordpress i sitt grundutförande endast en sådan, utan utrymme för förändringar (se figur 3).
Figur 3: Huvudmenyn i administrationsvyn
För ett cms är det önskvärt att kunna anpassa huvudmenyn efter den verksamhet webbplatsen skapas för. I detta projekt vill man till exempel kunna lägga in nya arbeten i portfolion med hjälp av ett eget menyval. Som wordpress ser ut i grunden är det menyvalet Inlägg som måste användas för detta, vilket kan te sig aningen förvirrande för en oinsatt. För att åtgärda detta finns det tillägg som gör det möjligt att anpassa administrationsvyn efter egna behov.
4.2.2.4 Egna fält
En mycket användbar funktionalitet i wordpress är så kallade egna fält17
17 Läs mer om egna fält här:
. Egna fält är extra information, så kallad meta-data, som kan associeras till sidor och inlägg. Denna information kan man sedan hämta i temat med hjälp av funktionen get_post_meta().
http://codex.wordpress.org/Custom_Fields [2010-05-18]
Ett exempel på användningsområde för egna fält är om man har bilder associerade till sina inlägg och vill visa dessa i sidomenyn som tumnaglar utan att visa resten av inlägget. Detta hade inte gått om bilden varit infogad i själva inlägget, men med hjälp av ett eget fält går det att lägga till en sökväg till tumnagelbilden och med hjälp av denna hämta tumnagelbilden till sidomenyn.
Figur 4: Formulär för att associera ett eget fält till ett inlägg.
4.2.2.5 Åtgärder för förbättrad sökmotoroptimering och säkerhet
Två andra krav på webbplatsen är utökad funktionalitet för sökmotoroptimering (SEO18) och säkerhet. Wordpress har en i grunden god anpassning till sökmotorernas indexering och det finns möjligheter att optimera denna ytterligare med hjälp av olika tillägg och inställningar19
Vad gäller säkerheten finns det flera möjligheter att förstärka denna i wordpress. För att nämna några exempel så går det att lägga till utökad funktionalitet för detta i konfigurationsfilen, wp-config.php, och filen .htaccess. Det finns även tillägg som hjälper till att på olika sätt öka säkerheten.
.
4.2.2.6 Dynamisk del för nyhetsblogg
Till sist finns krav på en dynamisk del för nyheter och liknande. Denna ska göras i bloggform då tanken är att den kommer uppdateras ofta och fungera som
informationskanal till de intressenter som finns.
Wordpress är i grund och botten ett mycket väl utvecklat bloggverktyg och utan tvivel det mest populära på marknaden20
Ovan nämnda argument ligger till grund för valet av cms till detta projekt. Det kan dock påpekas att flera andra cms i samma kategori delar många av dessa egenskaper.
De argument som talar för just wordpress i detta projekt är främst användbarheten som detta cms gjort sig känt för och möjligheten att undersöka hur det fungerar för den här typen av projekt
. Denna popularitet är mycket tack vare de många möjligheter wordpress erbjuder för anpassning i form av teman och tillägg, samt dess enkla administrationsvy.
18 SEO (Search Engine Optimization); åtgärder för att öka antalet besökare till en webbsida genom att få den att visas så tidigt som möjligt i sökmotorernas sökresultatlista,
http://en.wikipedia.org/wiki/Search_engine_optimization [2010-04-14]
19 Wordpress fick betyget 4,9 av 5,0 möjliga i internetmagasinet Jajjas SEO-test av CMS 2009, http://www.jajja.com/tips-trix/seo-test-av-cms-2009-2/wordpress-intelliweb/ [2010-04-14]
20 Enligt webbsidan BuiltWith som för statistik över de system som används på internet används wordpress till över 79 % av alla bloggsidor. http://trends.builtwith.com/blog [2010- 05-17]
5 Genomförande
5.1 Förberedelser och installation av wordpress
Initialt installerades wordpress på en lokal testserver. Syftet var att få lärdom om hur systemet är uppbyggt och hur man kan anpassa det efter egna behov.
5.1.1 Installation av wordpress på lokal virtuell värd
Som utvecklingsmiljö användes webbservern Xampp21 som installerades lokalt. Att valet föll på just Xampp beror på tidigare goda erfarenheter från denna webbserver. I denna skapades en egen virtuell värd22
I nästa steg skapades databasen för projektet, samt en ny användare för denna med alla rättigheter att göra ändringar i databasen.
för detta projekt. En virtuell värd underlättar då man arbetar med projekt med stort antal källfiler, såsom cms eller ramverk, eftersom man då får en egen dokumentrot för applikationen. På så sätt slipper man hålla reda på långa sökvägar och underkataloger då man utvecklar.
När dedikerat serverutrymme och databas var klara hämtas wordpress-filerna ner från wordpress svenska sida23
Wordpress-filerna kommer i en zip-fil som packades upp i den, för den virtuella värden, dedikerade mappen.
(2.7 MB för version 2.9.2).
Mappen som innehåller alla kärnfiler för wordpress heter rätt och slätt ”wordpress”.
Detta kan vara en nackdel då detta namn är allmänt känt och elaka botar24
21 Xampp på Wikipedia:
genom detta kan programmeras till att scanna wordpress-installationer efter svagheter. För att skydda webbplatsen från dessa botar döptes denna mapp om.
http://en.wikipedia.org/wiki/XAMPP [2010-04-28]
22 Instruktion för hur man sätter upp egna virtuella värdar: http://maff.ailoo.net/2008/07/set- up-multiple-virtual-hosts-on-xampp-for-windows/ [2010-05-03]
23 http://sv.wordpress.org/ [2010-05-03]
24 En bot är ett program som konstruerats till att utföra operationer på egen hand utan att någon användare kontrollerar det: http://sv.wikipedia.org/wiki/Bot_%28program%29 [2010- 05-25]
För att köra själva installationen av wordpress öppnas projektmappen med wordpress i en webbläsare. Då startas installationen automatiskt och man guidas igenom steg för steg med dialogrutor. Hela processen tar endast ett par minuter.
5.2 Åtgärder efter installation
5.2.1 Ta bort rättigheterna för användarkontot admin
I administrationsvyn skapades ett nytt användarkonto med administrationsrättigheter.
Detta för att ersätta kontot admin som skapades automatiskt i installationsprocessen.
Efter att inloggning skett på det nya kontot ändrades rollen för kontot admin från
”administratör” till ”prenumerant”. På så sätt stryps rättigheterna för denna användare.
Detta är en av de åtgärder som vidtagits för att öka säkerheten i wordpress. Eftersom användaren admin alltid skapas i installationen vet alla som är lite insatta i wordpress att denna användare finns. Detta gäller även människor med mindre goda avsikter som då kan försöka få tillgång till detta konto genom så kallad brute force-attack25
5.2.2 Informativa permalänkar
. Genom att ta bort alla rättigheter från kontot admin spelar det ingen roll om detta lyckas eller inte.
Personen har då endast slösat tid och kraft på att hacka sig in i ett konto som inte går att använda till något.
Nästa sak som gjordes var att editera permalänkarna för bättre sökmotoroptimering och användbarhet. Den förvalda permalänkstrukturen ser ut så här, där N står för den aktuella resursens id i databasen:
http://example.com/?p=N
Genom att ändra strukturen blir permalänkarna mer informativa, både för användare och för sökmotorer. Till exempel:
http://example.com/a-day-by-the-sea
25 Brute force är en metod som i kort går ut på att försöka hitta rätt lösenord till ett konto genom gissningar. http://en.wikipedia.org/wiki/Brute_force_attack [2010-04-28]
Permalänkstrukturen ändras i administrationsvyn under Inställningar – permalänkar.
Genom att välja en anpassad struktur kan man bygga upp den på det sätt som passar bäst.
5.2.3 Förhindra att indexering sker av sidan
Det finns en inställning man kan göra i administrationsvyn under inställningar – skydd som förhindrar att sökmotorer indexerar upp sidan innan den är helt klar. Det finns annars en risk att sökmotorerna klassificerar sidan som skräp, vilket kan göra det svårare för den att indexeras rätt när den är klar och har allt innehåll på plats.
Inställningen går ut på att blockera sökmotorer, men tillåta vanliga besökare på webbplatsen. För detta projekt kommer denna inställning gälla tills webbplasten är klar, det vill säga när det statiska innehållet är på plats.
5.3 Förbättringar av säkerheten
Förutom de åtgärder som redan nämnts, såsom att ta bort alla rättigheter för kontot admin (se 5.2.1), har ytterligare säkerhetsåtgärder vidtagits för detta projekt.
5.3.1 Bytt prefix på databastabellerna
Det förvalda prefixet för databastabellerna är ”wp_”. Detta är allmänt känt bland användare med erfarenheter av wordpress, vilket gör att det kan utnyttjas i tvivelaktiga syften. Detta ändrades därför.
Först ändrades tabellprefix-värdet i konfigurationsfilen för wordpress, wp-config.php.
Sedan ändrades tabellprefixen i databasen via phpMyAdmin genom ett sql-kommando liknande det i figur 5 (se nästa sida). Detta kommando upprepades för alla befintliga tabeller innan sql-frågan kördes.
rename table wp_tabellnamn to ex_tabellnamn;
Figur 5: Sql-kommando för att ändra prefix på databastabellerna
Det finns även fält i tabellerna som styrs av detta prefix. I nästa steg ändrades därför alla förekomster av det gamla prefixet i fälten i tabellen som numera heter ex_usermeta (se figur 6)
UPDATE `ex_usermeta`
SET `meta_key` = REPLACE(`meta_key` , 'wp_' , ex_');
Figur 6: Sql-kommando för att ändra prefix i fältnamn
Till sist ändrades även fältet wp_user_roles i tabellen ex_options (se figur 7).
UPDATE `ex_options`
SET `option_name` = 'ex_user_roles' WHERE `option_name` ='wp_user_roles' AND `blog_id` =0;
Figur 7: Sql-kommando för att ändra fältet wp_user_roles
Ovanstående tillvägagångssätt är ett manuellt sätt att ändra prefixet på. Ett alternativ är att ladda ner något av de tillägg som finns som tar hand om detta. Ett av dem är WP Security Scan26
5.3.2 Hemliga nycklar
som söker igenom installationen efter svagheter och föreslår åtgärder för att rätta till dem.
Genom så kallade hemliga nycklar erbjuder wordpress en möjlighet till förstärkt kryptering av den information som lagras i användarnas cookies. Huruvida man vill använda dessa nycklar eller inte är valfritt. För denna webbplats har dessa fyra nycklar lagts till för att uppfylla målet om utökad säkerhet.
De hemliga nycklarna lades till i wordpress konfigurationsfil, wp-config.php.
Nycklarna är strängar som ska vara långa och så komplicerade som möjligt, med en blandning av alla tänkbara tecken. Man behöver inte memorera dem och man kan antingen komma på dem själv eller använda sig av den generator wordpress tillhandahåller specifikt för detta ändamål27
26
. Se exempel på hemliga nycklar i figur 8.
http://wordpress.org/extend/plugins/wp-security-scan/ [2010-05-25]
27 Generator för hemliga nycklar: http://api.wordpress.org/secret-key/1.1/ [2010-04-26].
Figur 8: Exempel på hemliga nycklar
Var och en av dessa nycklar är ett så kallat hashningssalt28
Nycklarna kan ändras när som helst. Det som händer då är att aktiva cookies inaktiveras och inloggade användare måste logga in på nytt.
som används i kombination med användarens lösenord.
5.3.3 Gömt versionsnumret av wordpress i källkoden
För att undvika att någon utnyttjar kända svagheter i den aktuella versionen av wordpress har åtgärder vidtagits för att dölja versionsnumret av wordpress-
installationen som annars visas i källkoden. Kod för detta ändamål har lagts till i filen functions.php i det aktuella temat (se figur 9):
// Gömmer versionsnumret för wordpress remove_action('wp_head', 'wp_generator');
Figur 9: Kod för att dölja versionsnumret
5.3.4 Anpassad sida vid databasanslutningsfel
Den automatgenererade sidan som visas vid databasanslutningsfel avslöjar för mycket känslig information. Därför har en fil vid namn db-error.php lagts till i mappen wp-content och anpassats för att inte visa mer information än nödvändigt (se figur 10).
Figur 10: Sida som visas vid fel i anslutning till databas
28 Läs mer på wikipedia: http://en.wikipedia.org/wiki/Salt_%28cryptography%29 [2010-05-13]
5.3.5 Tillägg som installerats för ökad säkerhet
Akismet är ett antispamskydd som medföljer grundinstallationen av wordpress. Det enda som behövs göras är att aktivera det. Akismet erbjuder ett effektivt skydd mot spam i kommentarer och används här då webbplatsen har integrerad blogg med möjlighet att kommentera.
5.4 Från bloggverktyg till cms
Med ett par åtgärder har bloggkänslan tonats ner i webbplatsen för att ge den en mer utpräglad cms-känsla. Detta för att tillgodose kravet på att wordpress ska användas som cms i första hand och inte som bloggverktyg.
5.4.1 Statisk förstasida
Som förvald inställning kommer wordpress visa de senaste inläggen på förstasidan i webbplatsen. Detta är inte önskvärt för denna webbplats då den inte är en blogg i första hand, utan en webbplats med statiska sidor.
Efter att ha skapat en dedikerad sida för bloggen gjordes inställningar enligt figur 11 nedan. Startsidan blir därmed den valda statiska sidan istället för Dina senaste inlägg, som annars är den förvalda inställningen.
För den här webbplatsen har sidan Hem valts till startsida och sidan Blogg till dedikerad inläggssida. Sidan ”blogg” kommer därmed utgöra den dynamiska delen av
webbplatsen.
Figur 11: Inställningar för att visa statisk startsida.
5.4.2 Dolt överflödig funktionalitet i administrationsvyn
På förstasidan i administrationsvyn visas en hel del bloggspecifik information såsom Inkommande länkar, Utvecklingsblogg för wordpress med flera (se bilaga 1).
Mycket av denna information är överflödig för denna webbplats då den inte är en blogg i första hand. För att tona ner bloggkänslan i webbplatsen och få ett renare administrationsgränssnitt har därför en funktion lagts till i temafilen functions.php för att gömma de överflödiga informationsrutorna (se figur 12).
Figur 12: Funktion som döljer överflödig information i administrationsvyn.
5.4.3 Ändrat benämningen blogg till webbplats
Ordet blogg förekommer på ganska många ställen i administrationsvyn i wordpress.
Detta har ändrats genom att ordet blogg i översättningsfilen bytts ut mot webbplats (se
figur 13). För detta har programmet Poedit29 använts. Poedit valdes då detta rekommenderades i den beskrivning som följdes.
Figur 13: Exempel på hur benämningen ändrats från blogg till webbplats.
5.4.4 Installerat tillägg för ökad cms-känsla
CMS Tree Page View30
För att kunna anpassa huvudmenyn i administrationsgränssnittet har två tillägg använts. Det första är More Fields
är ett tillägg som används för ökad cms-känsla då det ger en trädvy över alla sidor som finns i webbplatsen. Tillägget gör det enkelt att ändra sidordningen genom drag and drop. Det är även möjligt att lägga till och ändra sidor i trädstrukturen.
31
Det andra tillägget som använts för anpassning av huvudmenyn är Admin Menu Editor
som gör det möjligt att skapa egna inläggstyper i huvudmenyn. Man kan även skapa egna formulärrutor för att kunna ange utökad information till inlägg eller sidor. Denna information utgörs av egna fält (se 4.3.2.4) som anpassas efter behov. För denna webbplats har en egen inläggstyp med namnet Arbeten skapats. Denna kan användas för att lägga till nya objekt i portfolion. I denna inläggstyp finns även en egen formulärruta där man kan ange extern länk till
webbplatsen.
32
29 Poedit är gratis och finns att hämta på
som gör det möjligt att flytta runt, dölja och ändra namn på menyval.
http://www.poedit.net/ [2010-04-23]
30 http://wordpress.org/extend/plugins/cms-tree-page-view/ [2010-05-18]
31 http://wordpress.org/extend/plugins/more-fields/ [2010-05-20]
32 http://wordpress.org/extend/plugins/admin-menu-editor/ [2010-05-20]
5.5 Grafisk design (Tema)
Ett eget tema har tagits fram för designen av webbsidan. I detta lades även funktionalitet för portfolion till.
5.5.1 Temafunktionalitet för portfolio
Ett krav på webbplatsen var ett det skulle ingå en portfolio. Detta var inte helt lätt att lösa då det var svårt att hitta ett passande tillägg för en portfolio där det är önskvärt att visa både bilder och annan information om arbetena, såsom beskrivning och länkar.
Detta löstes till slut genom att istället utveckla portfolion som en del av temats funktionsfil33
5.5.1.1 Portfolio – tillvägagångssätt .
Arbetet med portfolion började i administrationsvyn. Där skapades de objekt som ska ingå i portfolion i form av inlägg.
Ett alternativ hade varit att skapa en egen databastabell för objekten. Här föll dock valet på att istället använda de möjligheter som redan finns inbyggda i wordpress, vilket håller nere antalet tabeller i databasen.
För att skapa de olika portfolio-objekten användes den egendefinierade inläggstypen Arbeten (se 5.4.4). Här lades en beskrivning in tillsammans med en extern länk till webbplatsen. En bild på webbplatsen associerades även till objektet för att kunna visas som tumnagel.
I nästa steg skapades en specialanpassad funktion i temafilen functions.php för att hämta, strukturera upp och skriva ut all information som är associerad till de olika portfolio- objekten som xhtml-kod (se figur 14). Den består av if-sats som kollar igenom inlägget och sparar associerad information såsom till exempel bilder i en array. Varje bild som hittas skrivs ut tillsammans med övrig information om projektet som ett listelement.
33 Som stöd för utvecklingen av portfolion har följande guide använts med viss modifikation:
http://www.ashbluewebdesign.com/2010/03/create-a-wordpress-portfolio-tutorial/ [2010-05- 04]
Figur 14: Funktion som strukturerar upp och visar portfolio-objekt
En egen mallfil för portfolion skapades i temat. I denna implementerades funktionalitet för att hämta alla inlägg i kategorin Portfolio från databasen och gå igenom dessa med hjälp av den så kallade wordpress-loopen.
Wordpress-loopen34
All xhtml- och php-kod som anges inuti loopen upprepas för varje inlägg. På så sätt kan de märkas upp som till exempel listelement.
är en central funktion i wordpress och används vanligtvis för att hämta ut, strukturera och visa alla inlägg. Den kan här användas för portfolio-objekten då dessa bygger på en egendefinierad typ av inlägg.
Inuti loopen används här funktionen portfolio_items som skapades i föregående steg för att generera alla portfolio-objekt (se figur 15).
34 Läs mer om wordpress-loopen här: http://codex.wordpress.org/The_Loop [2010-05-17]
Figur 15: Hämtar ut alla portfolioinlägg och visar dem med hjälp av funktionen portfolio_items.
En ny sida för portfolion skapades i administrationsvyn och gavs namnet Portfolio. Den knöts även till mallfilen page-portfolio.php som skapades i föregående steg (se figur 16).
Därmed är det den mallen som kommer användas av temat för att visa sidan Portfolio.
Figur 16: Val som knyter sidan Portfolio till mallen Portfolio (page_portfolio.php).
Till sist lades en funktion till i index.php för att exkludera alla inlägg i kategorin Portfolio i wordpress-loopen som hämtar och visar alla inlägg i bloggen (se figur 17). Detta då portfolio-objekten inte ska visas som blogginlägg.
Figur 17: Funktion för att exkludera portfolio-objekt i bloggen (gråmarkerad).
5.5.1.2 Installerade tillägg för portfolion Lightbox 235
Tillägget har modifierats en aning så att fönstret stängs oavsett vart man klickar för att göra det mer användarvänligt. Innan hände det att knappen som man stänger fönstret med hamnade utanför bild. Det var förvisso bara att scrolla sidan för att få fram den, men det riskerade att förvirra ovana användare.
är ett tillägg som gör det möjligt att presentera bilder i ett nytt fönster som placeras ovanpå resten av sidan.
5.6 Kontaktformulär
Ett av målen för detta projekt var att skapa ett eget tillägg för kontaktformulär. Tyvärr räckte inte tiden till detta, utan ett färdigt tillägg för detta har laddats ner och använts.
För att skapa kontaktformuläret har tillägget Clean Contact36 använts. Clean Contact är ett relativt enkelt kontaktformulär som filtrerar meddelandet genom Akismet (se 5.3.5) innan det skickas till mottagaren för att förhindra spam. Översättning till svenska har gjorts då kontaktformulärets rubriker var på engelska i originalutförandet.
35 http://wordpress.org/extend/plugins/lightbox-2/ [2010-05-18]
36 http://www.monkeytreelabs.com/wp-clean-contact [2010-05-21]
5.7 Förbättrad sökmotoroptimering
För att förbättra sökmotoroptimeringen av webbplatsen har följande tillägg installerats:
Google XML Sitemaps37
All-in-one SEO Pack
, tillägg som används för förbättrad sökmotoroptimering.
Tillägget genererar en särskild översikt i XML (eXtensible Markup Language) som hjälper sökmotorer att indexera webbplatsen bättre. Varje gång webbplatsen
uppdateras görs även en uppdatering av översikten som sedan rapporteras till de större sökmotorerna på marknaden.
38
37
, tillägg som ger wordpress utökad och förbättrad funktionalitet för sökmotoroptimering. Det genererar automatiskt en lämplig metatagg för
beskrivningen av varje inlägg och sida baserad på dess innehåll.
http://wordpress.org/extend/plugins/google-sitemap-generator/ [2010-05-18]
38 http://wordpress.org/extend/plugins/all-in-one-seo-pack/ [2010-05-18]
6 Resultat
6.1 Wordpress som cms
Wordpress administrationsvy har gjorts renare och enklare genom att överflödig information har gömts (se figur 18). Den har också anpassats efter behoven för denna webbplats. Menyvalen har flyttats om för att tona ner bloggkänslan och ge ökad cms- känsla. I denna meny ligger nu menyvalet Sidor överst.
Ett nytt menyval har skapats för portfolio-objekten. Detta har benämningen Arbeten och kan användas för att skapa nya objekt i portfolion.
Figur 18: Den nya administrationsvyn (se originalet i bilaga 1).
För att underlätta arbetet med sidor har webbplatsen fått en trädvy över dessa där sidorna enkelt kan flyttas eller redigeras (se figur 19). Det går även att lägga till sidor här.
Figur 19: Trädvy över webbplatsens sidor.
Benämningen blogg har ändrats till webbplats på lämpliga ställen i administrationsvyn (se figur 20).
Figur 20: Exempel på text i administrationsvyn där ordet blogg bytts ut mot webbplats.
Som förstasida visas nu den statiska sidan ”Hem” istället för de senaste blogginläggen (se figur 21 på nästa sida).
6.2 Egen design
Sidan har fått en egen grafisk design i form av ett tema (se figur 21).
Figur 21: Startsidan och det nya temat.
6.3 Nyhetsblogg
Nyhetsbloggen (se figur 22) har fått en egen avdelning i webbplatsen. Den ligger numera under menyvalet Blogg. Därmed visas den inte förrän användaren klickat på detta menyval.
Det är endast bloggen som utgör den dynamiska delen av webbplatsen, övriga sidor är statiska.
Figur 22: Bloggen.
6.4 Portfolio
Webbplatsen har nu en portfolio där tidigare arbeten presenteras med tumnagelbild, informationstext och extern länk (se figur 23).
Figur 23: Portfolion
Klickar man på en tumnagelbild får man upp originalbilden inuti en lightbox (se figur 24).
Figur 24: Lightbox för bild i portfolion.
En egen inläggstyp har skapats för gjorda arbeten. Genom att välja Arbeten i huvudmenyn kan man skapa nya portfolio-objekt (se figur 25).
En egen ruta har skapats där man kan ange en extern länk till webbplatsen (se figur 25).
Överflödig inläggsinformation såsom till exempel kommentarer har tagits bort.
Figur 25: Egen inläggstyp för portfolio-objekt.
6.5 Kontaktformulär
Ett kontaktformulär för att skicka e-post finns på plats (se figur 26).
Validering sker för att se till att fälten är ifyllda. Reguljära uttryck används för att kontrollera att ifyllda fält inte innehåller otillåtna tecken, samt att e-postadressen som angetts är en giltig e-postadress. Meddelandet filtreras även genom Akismet för att förhindra spam.
Figur 26: Kontaktformulär för e-post.
7 Diskussion
Resultatet så här långt känns tillfredsställande även om en hel del arbete återstår innan webbplatsen lever upp till alla de önskemål som finns kring den. Den efterfrågade funktionaliteten inom ramarna för detta projekt finns dock på plats.
Wordpress rykte som lättanvänt och användbart cms visade sig befogat ur anpassningsbarhet- och gränssnittssynpunkt. Förvisso var det faktum att
administrationsvyn fortfarande är uppenbart inriktad på bloggar lite av en besvikelse, särskilt då inget utrymme erbjöds för anpassning i grundversionen. Tack vare ett par olika tillägg gick det dock att åtgärda detta. Administrationsvyn har därmed fått en mer utpräglad cms-känsla och känns inte längre som om den administrerar en blogg utan en webbplats. Huvudmenyn har ändrats om för att tona ner bloggdelen och anpassats med egna menyval. Överlag lever administrationsvyn nu upp till målet att wordpress ska användas som cms i första hand och inte som bloggverktyg.
Den egna designen behöver förfinas, men temat finns på plats så grunden är därmed lagd. Det som ytterligare krävs är finjusteringar i layouten och den grafiska designen.
Dessa justeringar kommer i huvudsak att ske i temats stilmall då alla mallfiler som bygger upp temat finns på plats.
En justering som skulle kunna göras är att skapa en egen mallfil i temat för bloggen.
Som det är just nu används mallfilen index.php för att lista blogginläggen. Då index.php är den förvalda mallfilen i wordpress bör den här istället användas för att visa de statiska sidorna som ju utgör den centrala delen i den här webbplatsen.
Vad gäller kravet på ökad säkerhet har ett flertal åtgärder vidtagits i webbplatsen och i databasen för att åstadkomma detta. För denna typ av webbplats känns de vidtagna åtgärderna tillräckliga.
Ett av målen med detta projekt var att skapa ett eget tillägg för kontaktformuläret.
Detta har tyvärr inte uppnåtts då tiden inte räckte till vilket känns lite synd. Dock har temafunktionalitet implementerats för portfolion. Då detta sätt att implementera utökad funktionalitet inte skiljer så mycket från att istället implementera den som ett tillägg känns steget till att skapa ett tillägg inte alltför långt. På så sätt har en känsla för att skapa utökad funktionalitet i wordpress ändå infunnit sig.
En portfolio finns på plats som visar de arbeten som gjorts på ett överskådligt och strukturerat sätt. Den skulle kunna finslipas ytterligare, men den fyller ändå sin
funktion på ett tillfredsställande sätt i nuvarande tillstånd. Det finns även ett eget val i administrationsvyns huvudmeny för att lägga till nya objekt i portfolion, vilket både bidrar till förbättrad cms-känsla och god anpassning till behoven för denna webbplats.
Åtgärder för sökmotoranpassning har vidtagits. Hur pass lyckade dessa är återstår att se då detta är en tids- och tålamodskrävande process som inte ryms inom ramarna för detta projekt.
De åtgärder som vidtagits för att skapa en individuell webbplats med ett dito cms har gett en bra bild över hur specialanpassningar kan ske i wordpress. Ett antal tillägg har installerats för detta ändamål och det som återstår att se är hur dessa påverkar webbplatsens prestanda och framtida uppdateringar.
Då inga kodändringar gjorts i grundfilerna för wordpress bör det inte bli några problem med att uppdatera själva wordpress i framtiden. Dock har kodändringar gjorts i vissa av de tillägg som används. Här återstår det därför att se hur dessa ändringar påverkar framtida uppdateringar av de aktuella tilläggen. Noggranna anteckningar har förts över alla kodändringar, då det finns en stor risk att de skrivs över vid en uppdatering. På så sätt finns en möjlighet att implementera dem på nytt om så är fallet.
Något som kunde gjorts bättre från början hade varit en mer utarbetad tidsplan och tydligare krav. Då jag själv var uppdragsgivare uppstod det förvisso aldrig några kommunikationshinder, dock fanns det många önskemål kring detta arbete och någon form av utarbetad prioriteringslista kring målen hade därför kunnat strukturera upp arbetsprocessen bättre.
8 Källförteckning
8.1 Elektroniska källor
WordPress.org. Codex. Wordpress [Webbsida]. Tillgänglig www:
http://codex.wordpress.org/ [2010-04-06]
Wordpress.org. Developer Documentation [Webbsida]. Tillgänglig:
http://codex.wordpress.org/Developer_Documentation [2010-05-15]
Wordpress.org. Template Tags [Webbsida]. Tillgänglig:
http://codex.wordpress.org/Template_Tags [2010-05-17]
Wordpress.org. Custom Fields [Webbsida]. Tillgänglig:
http://codex.wordpress.org/Custom_Fields [2010-05-18]
Wordpress.org. Secret Key Generator [Webbsida]. Tillgänglig:
http://api.wordpress.org/secret-key/1.1/ [2010-04-26].
Wordpress.org. CMS Tree Page View [Webbsida]. Tillgänglig:
http://wordpress.org/extend/plugins/cms-tree-page-view/ [2010-05-18]
Wordpress.org. More Fields [Webbsida]. Tillgänglig:
http://wordpress.org/extend/plugins/more-fields/ [2010-05-20]
Wordpress.org. Admin Menu Editor [Webbsida]. Tillgänglig:
http://wordpress.org/extend/plugins/admin-menu-editor/ [2010-05-20]
Wordpress.org. The Loop [Webbsida]. Tillgänglig:
http://codex.wordpress.org/The_Loop [2010-05-17]
Wordpress.org. Lightbox 2 [Webbsida]. Tillgänglig:
http://wordpress.org/extend/plugins/lightbox-2/ [2010-05-18]
Wordpress.org. Google Sitemap Generator [Webbsida]. Tillgänglig:
http://wordpress.org/extend/plugins/google-sitemap-generator/ [2010-05-18]
Wordpress.org. All in One SEO Pack [Webbsida]. Tillgänglig:
http://wordpress.org/extend/plugins/all-in-one-seo-pack/ [2010-05-18]
Svenska Wordpress. Välkommen. [Webbsida]. Tillgänglig: http://sv.wordpress.org/
[2010-05-03]
Jason Morehouse. WP Clean-Contact [Webbsida]. Tillgänglig:
http://www.monkeytreelabs.com/wp-clean-contact [2010-05-21]
Wpdesigner.com. So you want to create WordPress themes huh? [Blogg]. Tillgänglig www:
http://www.wpdesigner.com/2007/02/19/so-you-want-to-create-wordpress-themes- huh/ [2010-05-13]
digwp.com. Digging into WordPress [Pdf]. Tillgänglig www: http://digwp.com/book/
[2010-05-25]
webpal. Wordpress som cms [Blogg]. Tillgänglig
http://www.webpal.se/blogg/wordpress-som-cms/ [2010-05-20]
w3schools.com. Full web building tutorials [Webbsida]. Tillgänglig http://www.w3schools.com/ [2010-05-20]
Wikipedia. Innehållshanteringssystem [Webbsida]. Tillgänglig
http://sv.wikipedia.org/wiki/Inneh%C3%A5llshantering [2010-03-31]
Wikipedia. WordPress [Webbsida]. Tillgänglig http://en.wikipedia.org/wiki/WordPress [2010-04-07]
Wikipedia. FTP-klient [Webbsida]. Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/FTP- klient [2010-04-07]
Wikipedia. Öppen källkod [Webbsida]. Tillgänglig:
http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96ppen_k%C3%A4llkod [2010-04-28]
Wikipedia. Search Engine Optimization [Webbsida]. Tillgänglig:
http://en.wikipedia.org/wiki/Search_engine_optimization [2010-04-14]
Wikipedia. Brute Force [Webbsida]. Tillgänglig:
http://en.wikipedia.org/wiki/Brute_force_attack [2010-04-28]
Wikipedia. Salt (cryptography) [Webbsida]. Tillgänglig:
http://en.wikipedia.org/wiki/Salt_%28cryptography%29 [2010-05-13]
Wikipedia. XAMPP [Webbsida]. Tillgänglig: http://en.wikipedia.org/wiki/XAMPP [2010-04-28]
IDG.se. Nu är det open source som gäller [Webbsida]. Tillgänglig:
http://www.idg.se/2.1085/1.251104/nu-ar-det-open-source-som-galler [2010-04-27]
Andreas Karman. Allers förlag använder wordpress. [Blogg ]. Tillgänglig:
http://andreaskarman.se/2009/09/09/allers-forlag-anvander-wordpress/ [2010-04- 27]
Packt Publishing. About us. [Webbsida]. Tillgänglig: http://www.packtpub.com/about [2010-04-07]
Packt Publishing. WordPress Wins the 2009 Overall Best Open Source CMS Award [Webbsida]. Tillgänglig: http://www.packtpub.com/award/overall-award-finalists [2010-05-15]
Nettuts+. Top 10 Most Usable Content Management Systems [Webbsida]. Tillgänglig:
http://net.tutsplus.com/articles/web-roundups/top-10-most-usable-content- management-systems/ [2010-04-28]
Jajja.com. SEO-test av Intelliwebs installation av WordPress 2.8.6 [Online tidskrift].
Tillgänglig: http://www.jajja.com/tips-trix/seo-test-av-cms-2009-2/wordpress- intelliweb/ [2010-04-14]
BuiltWith. Blog Usage Statistics [Webbsida]. Tillgänglig:
http://trends.builtwith.com/blog [2010-05-17]
Spiro. Licensbaserade CMS eller Open Source? [Webbsida]. Tillgänglig:
http://www.spiro.se/licensbaserade-cms-eller-open-source/ [2010-05-20]
Mafflogg. Set up multiple virtual hosts on XAMPP for windows. [Blogg]. Tillgänglig:
http://maff.ailoo.net/2008/07/set-up-multiple-virtual-hosts-on-xampp-for-windows/
[2010-05-03]
Poedit. About Poedit [Webbplats]. Tillgänglig: http://www.poedit.net/ [2010-04-23]
IDG.se. Därför vågar du satsa på open source. [Webbplats]. Tillgänglig:
http://www.idg.se/2.1085/1.216607/darfor-vagar-du-satsa-pa-open-source [2010-05- 25]
8.2 Böcker
H.Stern, D. Damstra, B. Williams. (2010). Professional WordPress Design and Development.
(1. uppl.). Indianapolis, IN, USA: Wiley Publishing, Inc.
D. Cederholm. (2008). Bulletproof Web Design. (2. uppl.) Berkely, CA, USA: New Riders.
E. Castro. (2003). HTML for the World Wide Web, Fifth Edition, with XHTML and CSS:
Visual QuickStart Guide. (5. uppl.). Berkely, CA, USA: Peachpit Press.
9 Bilagor
9.1 Bilaga 1: Wordpress ursprungliga administrationsvy
Den ursprungliga administrationsvyn i wordpress med alla bloggspecifika delar som inte är så intressanta för den här webbplatsen inringade:
351 95 Växjö / 391 82 Kalmar Tel 0772-28 80 00
dfm@lnu.se Lnu.se/dfm
