Hållbarhetsredovisning inom olje- och gasindustrin
Vilka företagsegenskaper påverkar omfattningen av hållbarhetsredovisning i en miljökänslig industri?
Författare: Sara Forslund Sara Lindström Handledare: Rickard Olsson
Student
Handelshögskolan Vårterminen 2015 Examensarbete, 30 hp
Sammanfattning
Under de senaste decennierna har CSR uppmärksammats bland företag och samhälle.
CSR behandlar aspekter som miljö, samhället och företagsledning. Denna uppståndelse har bidragit till att företag börjat rapportera om dess hållbarhet i årsredovisningar och dessutom i enskilda hållbarhetsredovisningar. Denna rapportering är frivillig i många länder men många företag föredrar att rapportera om detta för att legitimera sig för sina intressenter. Då denna rapportering blivit mycket populär har flera ramverk utvecklats och den mest tillämpade är riktlinjer utfärdade av GRI.
Syftet med denna studie är att undersöka vilka företagsekonomiska egenskaper som påverkar omfattning av hållbarhetsredovisning för företag i olje- och gasindustrin.
Studiens delsyfte är att undersöka hur dessa företagsegenskaper påverkar om företag låter sin hållbarhetsredovisning granskas av en tredje part. De variabler som använts i studien är storlek, lönsamhet, skuldsättningsgrad, environmental score, koldioxidutsläpp och risk. För att beräkna omfattning har författarna utfört en innehållsanalys på olje- och gasföretagens enskilda hållbarhets- eller årsredovisningar, vilket är en metod som tillämpats frekvent vid beräkning av omfattning av social och miljörelaterad information.
Studien kommer att utgå från en positivistisk kunskapssyn, en objektivistisk verklighetssyn och tillämpa ett deduktivt angreppsätt. Detta utförs genom hypotesprövning på hypoteser som är baserade på teorier. De teorier studien utgått från är intressent-, legitimitets- och signaleringsteorin. Dessa kommer prövas genom en multipel regression för att utreda vilka av företagsegenskaperna som påverkar omfattningen av hållbarhetsredovisning. Vidare kommer en logistisk regression och en linjär sannolikhetsmodell tillämpas för att undersöka vilka av dessa egenskaper som påverkar om ett företag låter sin hållbarhetsredovisning granskas externt.
Studien visar att environmental score har ett positivt signifikant samband med både omfattning och kvalitet av hållbarhetsredovisning. Vilket kan förklaras genom att företag vill signalera på kvalitet på företaget. Storlek visar också på ett positivt samband med omfattning vilket kan förklaras att de vill legitimera sig för sina intressenter då de har fler intressenter att tillfredsställa. Skuldsättningsgrad redovisade ett positivt samband med att företag låter sin hållbarhetsredovisning granskas externt, vilket kan förklaras genom att högt skuldsatta företag vill legitimera sig för sina intressenter och visa att de har kvalitet på företaget även fast de har en hög skuldsättningsgrad.
Vidare förklarar studiens slutsatser att företag inom olje- och gasindustrin med sämre miljöprestanda bör utveckla sin hållbara information. Då företag med bättre miljöprestanda har mer omfattning och högre kvalitet på dess hållbarhetsredovisning.
Företag med sämre miljöprestanda måste därmed utveckla sin legitimitet och satsa resurser på hållbarhetsredovisning för att hålla sig inom industrins normer.
Förord
Först och främst vill vi tacka vår handledare Rickard Olsson för all hjälp och det stöd vi fått under uppsatsskrivandet. Vi vill även tacka våra familjer och vänner som uppmuntrat och stöttat oss under denna termin. Slutligen vill vi även rikta ett stort tack
till varandra.
Umeå, 2015-05-22 Sara Forslund & Sara Lindström
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Problembakgrund ... 1
1.2 Problemdiskussion ...3
1.3 Problemformulering... 5
1.4 Syfte ... 5
1.5 Praktiskt och teoretiskt bidrag ... 5
1.6 Avgränsningar ... 5
2. Vetenskapliga utgångspunkter ... 6
2.1 Kunskapssyn ... 6
2.2 Vetenskapligt synsätt ... 7
2.3 Angreppssätt ... 7
2.4 Metodval ... 8
2.5 Litteratursökning ... 8
2.6 Källkritik ... 9
3. Teoretisk referensram ... 10
3.1 Teorier ... 10
3.1.1 Intressentteorin ... 10
3.1.2 Legitimitetsteorin ... 12
3.1.3 Signaleringsteorin ... 13
3.1.4 Sammanfattning och kopplingar mellan teorier ... 14
3.2 Tidigare empirisk forskning ... 14
3.2.1 Storlek ... 15
3.2.2 Lönsamhet ... 18
3.2.3 Skuldsättningsgrad ... 18
3.2.4 Environmental score och CO2-utsläpp ... 19
3.2.5 Risk ... 20
3.2.6 Geografiskt område ... 21
4. Praktiskt tillvägagångssätt ... 23
4.1 Studiedesign ... 23
4.2 Data och urval ... 23
4.3 Datainsamling ... 24
4.4 Bortfall ... 25
4.5 Definition av variabler ... 26
4.5.1 Oberoende variabler ... 26
4.5.2 Beroende variabel - Omfattning ... 27
4.5.3 Beroende variabel - Kvalitet ... 29
4.6 Hypotesprövning ... 30
4.7 Multipel regressionsanalys ... 31
4.7.1 Utelämnad variabel ... 33
4.7.2 Seriell korrelation ... 33
4.7.3 Normalfördelning ... 33
4.7.4 Multikollinearitet ... 34
4.7.5 Heteroskedasticitet ... 34
4.8 Logistisk regression ...35
4.9 Källkritik till metoden ... 37
5. Empiri ... 38
5.1 Deskriptiv statistik ... 38
5.2 Multikollinearitet ... 39
5.3 Heteroskedasticitet ... 40
5.4 Multipel regressionstabell för omfattning ... 40
5.4.1 Multipel regression med dummyvariabler ... 40
5.4.2 Robusthetstest ... 42
5.5 Regression för kvalitet ... 43
5.5.1 Logistisk regression ... 43
5.5.2 Linjär sannolikhetsmodell ... 44
6. Analys ... 46
6.1 Omfattning ... 46
6.2 Kvalitet ... 50
7. Slutsats ... 53
7.1 Slutsatser av studien ...53
7.2 Begränsningar ... 54
7.3 Teoretiskt bidrag & praktiskt bidrag ... 55
7.4 Förslag på framtida forskning ... 55
7.5 Etiska aspekter och samhälleliga implikationer ... 55
8. Sanningskriterier ... 57
8.1 Validitet ... 57
8.2 Replikerbarhet ... 58
8.3 Reliabilitet ... 58
Referenslista ... 59
APPENDIX Appendix 1: Bortfall Appendix 2: Multipel regressionsanalys med dummyvariabler Appendix 3: Lista över hållbarhets- eller årsredovisningar Appendix 4: Innehållsanalys Tabellförteckning Tabell 1. Tidigare empiriska studier ... 15
Tabell 2. Ord för innehållsanalys ... 29
Tabell 3. Deskriptiv statistik ... 39
Tabell 4. Korrelationsmatris ... 39
Tabell 5. VIF-test ... 40
Tabell 6. Multipel regressionsanalys med dummyvariabler, beroendevariabel omfattning ... 41
Tabell 7. Robusthetstest, beroendevariabel omfattning ... 43
Tabell 8. Extern granskning ... 43
Tabell 9. Logistisk regression, beroendevariabel kvalitet ... 44
Tabell 10. Linjär sannolikhetsmodell, beroendevariabel kvalitet ... 44
Ekvationsförteckning Ekvation 1 ... 31
Ekvation 2 ... 36
Ekvation 3 ... 36
1
1. Inledning
Inledningen omfattar en redogörelse för bakgrunden till hållbarhetsredovisning och förekommande riktlinjer inom området. Vidare har hållbarhetsredovisning blivit vanligare hos företag men än så länge är det stor skillnad mellan denna icke-finansiella information och finansiell information. Hållbarhetsredovisning förekommer främst bland företag i miljökänsliga industrier. Efter problembakgrunden kommer en problemdiskussion som förklarar och motiverar de företagsegenskaper som används och som sedan utmynnar i studiens problemformulering. Slutligen kommer studiens syfte och bidrag att redogöras.
1.1 Problembakgrund
Under de senaste decennierna har Corporate Social Responsibility (CSR) blivit ett ämne som lyfts fram i både medier och samhället. Den första konferensen av Förenta Nationerna (FN) om hållbar utveckling hölls i Stockholm 1972. Denna uppmärksammade frågor gällande samhället och miljön och detta var ett stort steg mot utvecklingen av hållbarhetsarbete (Mebratu, 1998, s. 500). Den första och mest omtalade definitionen av hållbar utveckling kommer från Our Common Future, en rapport av World Commission on Environment and Development (WCED, 1987) även kallad Brundtlandsrapporten. Definitionen lyder “Sustainable development is development that meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs” (WCED, 1987, s. 43). Definitionen innehåller två nyckelkoncept, det ena är att alla människor har rätt till de grundläggande behoven och det andra är att begränsa teknologi och sociala organisationer för miljöns förmåga att bidra till nutid och framtid (WCED, 1987, s. 43). Frostensson et al. (2012, s.
9) poängterar utifrån definitionen från Our Common Future att exempelvis företag och organisationer ska tänka efter hur de använder ändliga resurser, såsom olja och gas.
Idag använder företag CSR för att beskriva vilken inverkan organisationen har på samhälle, ekonomi, miljö och företagsledning (Hughen et al., 2014, s. 57). För att beskriva CSR har företag börjat utföra hållbarhetsredovisningar som enligt Frostensson et al. (2012, s. 14) är ett ramverk för att redovisa sina ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter vad gäller deras verksamhet. Hållbarhetsredovisningar kan inneha två funktioner i företag, både för att visa transparens och som en styrning av hållbarhetsprocesser (Cormier et al., 2011, s. 1281; Frostensson et al., 2012, s. 14).
Enligt Frostensson et al. (2012, s. 10) introducerade John Elkington “the triple bottom line” som innebär att företag ska använda sig av de tre delarna av hållbar utveckling i sin redovisning. Elkington (1997, s. 70-73) påpekar att företag mest koncentrerade sig på den ekonomiska aspekten men företag bör även fundera på hur det sociala och miljön påverkar också. Vidare hävdar Elkington (1997, s. 73) att det ska vara en jämn fördelning mellan dessa tre aspekter. Enligt Moneva et al. (2006, s. 121) ökade utlämnande av hållbarhetsinformation avsevärt efter Brundtlandsrapporten år 1987.
Vidare påtalar en studie utförd av Buhr och Grafström (2004, s. 2) att mediabevakningen av CSR och hållbarhet ökat märkbart sedan början av 1990-talet.
Många företag tillämpar hållbarhetsredovisning idag, av de 250 största företagen använder 93 procent denna metod för att visa företagets hållbara utveckling (KPMG, 2013, s. 10).
Enligt KPMG:s undersökning har redovisning av hållbarhet ökat bland företag över hela världen (KPMG, 2011). Fastän hållbarhetsredovisningar har ökat är kvaliteten långt
2
ifrån lika genomarbetad för denna icke-finansiella information som för den finansiella informationen. För 10 år sedan var det endast företag med en tydlig miljöpåverkan som utförde någon form av hållbarhetsredovisning (KPMG, 2011). Företagen anser att den viktigaste orsaken att hållbarhetsredovisa är för att stärka deras varumärke. Enligt de största bolagen har hållbarhet gått från att handla om moral och etik till att bli mer betydelsefull gällande aktieägarvärdet och underlättar vid investeringar (KPMG, 2011).
Den 15 mars 2014 antog Europaparlamentet ett direktiv som kommer medföra att stora företag måste redovisa om icke-finansiell information (European Commission, 2014).
Medlemsländerna har två år på sig att ändra lagstiftningen vilken medför att de berörda företagen behöver hållbarhetsredovisa enligt lag senast finansiella året 2017. De företag som berörs av det nya direktivet innefattar börsnoterade företag med fler än 500 anställda och företag av allmänt intresse, vilket kommer påverka upp till 6000 europeiska företag (European Commission, 2014). Företagen som blir drabbade av det nya direktivet behöver rapportera om dess politik, risker och utfall gällande personalfrågor, mänskliga rättigheter, sociala- och miljöaspekter, mutor, antikorruption och mångfald i styrelsen. Vilket ramverk de berörda företagen ska tillämpa för att redogöra denna icke-finansiella information får de själva välja, exempelvis GRI:s ramverk som presenteras nedanför. Michel Barnier, vice ordförande för Europeiska Kommissionen med ansvar för inre marknader och tjänster påpekar att detta direktiv är betydelsefull för Europas konkurrenskraft och kommer generera fler jobb (European Commission, 2014). I och med detta direktiv kommer det förmodligen bli en ökning av hållbarhetsredovisning inom EU.
Efter införandet av EU-direktivet kommer många europeiska företag bli tvungna att hållbarhetsredovisa och då kan de bland annat följa ramverket från Global Reporting Initiative (GRI). GRI är en internationell icke-vinstdrivande organisation och ett samarbetscentrum för FN:s miljöprogram (Global reporting initiative [GRI], 2014a).
GRI har utvecklat ett omfattande ramverk för hållbarhetsredovisning som tillämpas frekvent bland företag runt om i världen (GRI, 2014a). Riktlinjerna från GRI innehåller olika mått och metoder för att mäta och rapportera om hållbarhetsrelaterad påverkan och prestanda. GRI:s mål är att göra hållbarhetsredovisning till praxis för alla företag och organisationer (GRI, 2014a). Enligt Moneva et al. (2006, s. 126) är GRI:s riktlinjer de mest relevanta och tillämpande bland företag när det kommer till hållbarhetsredovisning. GRI grundades 1997 i Boston, USA, men det var först år 2000 som de lanserade den första versionen av GRI:s riktlinjer (GRI, 2014a). Sedan dess har ett antal uppdaterade versioner av riktlinjerna släppts, den senaste versionen släpptes i maj 2013 vilket är den fjärde versionen och kallas G4 (GRI, 2014a). Även om fler företag numera börjar använda sig av GRI:s riktlinjer är dock förutsättningarna låga för att dessa företag ska ha en bra hållbarhetsutveckling (Moneva et al., 2006, s. 134).
GRI har skapat ett anpassat tillägg för särskilda sektorer, såsom för olje- och gasindustrin, vilka har en egen anpassad version av GRI:s G3.1. Denna version innehåller de ursprungliga GRI riktlinjerna men även ytterligare resultatindikatorer som är viktiga specifikt för olje- och gasindustrin (GRI, 2014b). Vidare hävdar Hess och Dunfee (2007, s. 25) att GRI:s riktlinjer håller på att bli en allmänt erkänd redovisningsprincip för samhälls- och miljörapportering, dock har dessa riktlinjer fått kritik. Bland annat kan det vara oroväckande för mindre företag och företag som ska påbörja hållbarhetsredovisning, vilka kan bli avskräckta av indikatorerna som ska rapporteras. Detta eftersom att riktlinjerna har stor omfattning och att de är
3
komplicerade att följa (Hess & Dunfee, 2007, s. 25). Vormedal och Ruud (2009, s. 209) påpekar i sin studie att syftet med GRI var att skapa en standardisering av utlämnandet av hållbarhetsinformation för företagen.
Efter oljekrisen från Exxon Valdes år 1989 började många oljeföretag utlämna information om sin hållbarhetsutveckling (Kolk, 2005, s. 160; Patten, 1992, s. 475).
Enligt Black (2010) var oljeläckaget vid plattformen Deep Horizon tillhörande BP, i Mexikanska golfen, det största oljeläckaget som någonsin inträffat. Det var ett gasläckage som orsakade explosionen vilket dödade 11 personer och att 4,9 miljoner fat olja läckte ut i den Mexikanska golfen (Black, 2010). Flera studier har kommit fram till att företag i miljökänsliga industrier, såsom olje- och gasindustrin, gruvindustrin och kemikalieindustrin, har till större utsträckning utfört en hållbarhetsredovisning (Adams et al., 1998 s. 12; Cormier & Magnan, 2004, s. 410; Deegan & Gordon, 1996, s. 194).
Vidare påstår Cormier et al. (2011, s. 1295) att företag som förorenar mycket inkluderar mer information i deras rapporter om sociala handlingar och miljöaspekter. Forskning visar även på att de företag som arbetar inom miljökänsliga branscher inkluderar mer positiv miljöinformation än negativ (Deegan & Gordon 1996, s. 194; Deegan & Rankin, 1996, s. 59).
Enligt Buxton (2015, s. 7) är det ostabilt i olje- och gasbranschen i dagsläget eftersom att oljepriset har sjunkit. Priset på ett fat ligger vid skrivandets tid, februari 2015, runt 60 amerikanska dollar (USD) och de flesta oljeföretag behöver ett pris på 80 USD per fat för att inte gå med förlust (Buxton, 2015, s. 7). Både BP och BG Group, två stora brittiska oljeföretag, har gått ut med att de måste göra nedskärningar med flera miljarder för att inte gå med förlust (Buxton, 2015, s. 7). Enligt Titcomb (2015) innehar banker stora lån till olje- och gasföretag efter den stora kollapsen av oljepriset, vilket har gjort företagen mer skuldsatta.
1.2 Problemdiskussion
Hållbarhetsredovisning har varit ett väl studerat ämne det senaste decenniet. Därför har Hahn och Kühnen utfört en litteraturgenomgång på 178 olika studier från år 1999 till 2011 på vad som påverkar hållbarhetsredovisning (Hahn & Kühnen, 2013, s. 5).
Enligt Hahn och Kühnen (2013, s. 13) har branschtillhörighet använts frekvent för att beskriva hållbarhetsredovisning för längd, kvalitet och användandet, då olika industrier innehar varierande sätt att utföra hållbarhetsredovisning. Vilket beror på vilken information varje industri väljer inkludera i deras rapport, då det varierar mellan industrierna (Botosan, 1997, s. 327). För att behålla sin legitimitet behöver företagen utlämna information som är meningsfull för just deras industri. De företag som verkar inom branscher med hög förorening inkluderar inte bara mer information om hållbar utveckling utan även konkreta upplysningar för att verkligen kommunicera sitt budskap (Clarkson et al., 2011, s. 54). Chan och Welfords (2005, s. 93) studie resulterar att offentliggörande av miljöprestation förekommer tydligast hos företag i olje-, energi- och elindustrin. Enligt Cormier och Magnan (2004, s. 402) finns det tydliga resultat på att företag inom miljökänsliga industrier har en större omfattning av hållbarhetsredovisning och då krävs det en mer intensiv ledning av dess miljöverksamhet.
Påverkan på miljön kan mätas genom ett miljöindex, exempelvis environmental score vilket är ett index som mäter företagets inverkan på natursystemet och inkluderar vatten, land och luft (Thomson Reuters Datastream, 2013). Detta index mäter hur väl
4
företagsledningen undviker miljörisker och tar tillvara på möjligheter för miljöförbättringsarbete allt för att skapa ett långsiktigt värde för intressenter (Thomson Reuters Datastream, 2013). För att beräkna environmental score används indikatorer såsom uppsatta mål kring minskning av utsläpp och om mål kring dessa minskningar uppnås (Thomson Reuters Datastream, 2015). Det ingår även om företaget rapporterar deras initiativ samt hur deras verksamhet hanterar återvinning och hur de ska ersätta, avveckla eller minska olika föroreningar (Thomson Reuters Datastream, 2015).
Större företag har påtagligt mer påverkan på samhället och blir till större del granskade från externa källor än mindre företag (Artiach et al., 2009, s. 49). Haniffa och Cookes (2005, s. 418) studie visade att storlek har ett signifikant positiv samband med omfattningen av hållbarhetsredovisning. De förklarar detta samband genom att större företag har fler aktiviteter och större inverkan på samhället än mindre företag och därmed vill legitimera sig inför samhället (Haniffa & Cooke, 2005, s. 401).
Enligt Hahn och Kühnen (2013, s. 10) finns det varierande resultat för hur lönsamhet påverkar hållbarhetsredovisning. Waddock och Graves (1997, s. 312) studie uppvisar att CSP (Corporate Sustainability Performance) är positivt associerad med företagets finansiella resultat. Enligt Brammer och Pavelins (2006, s. 1187) studie påverkar inte lönsamheten i ett företag förekomsten av hållbarhetsredovisning. Deras resultat visar dock att om ett mer lönsamt företag hållbarhetsredovisar är det signifikant bättre kvalitet på redovisningen. Lönsamma företag har mindre press från externa intressenter såsom kreditgivare och därmed frigöra likviditet för att kunna utföra en hållbarhetsredovisning (Brammer & Pavelin, 2006, s. 1174). Artiach et al. (2009, s. 35) hävdar att företagets värde kan öka om företag satsar resurser på CSP.
Mindre skuldsatta företag har större möjlighet att frigöra likviditet från kreditgivare och locka investerare att satsa på företaget (Brammer & Pavelin, 2006, s. 1176). Cormier och Magnan (2004, s. 400) uppvisade ett negativt samband mellan skuldsättningsgrad och medhavd miljöinformation. Vidare förklaras det att företag med hög skuldsättningsgrad måste legitimera sig för sina kreditgivare och intressenter (Haniffa &
Cooke, 2005, s. 402). De företag som har en dålig miljöpåverkan har större förväntning att inkludera information om hållbarhet för att ändra uppfattningen hos intressenterna (Clarkson et al., 2011, s. 28). Chen och Lees (1993, s. 672) studie fokuserar på företag inom olje- och gasindustrin och påvisar att en låg skuldsättningsgrad ökar den finansiella livslängden och reducerar den finansiella risknivån hos ett företag. Cormier och Magnans (2004, s. 400) studie resulterar i ett negativt samband mellan risk och om företag offentliggör hållbarhetsredovisning. Enligt Kolk (2005, s. 160) skiljer sig hållbarhetsredovisning mellan länder, vilket kan förklaras med att länder har olika lagar och riktlinjer för detta. Amerikanska företag har sedan länge valt att hållbarhetsredovisa, som ett svar på miljöolyckor såsom Exxon Valdes år 1989 (Kolk, 2005, s. 160; Patten, 1992, s. 475). EU har varit bättre på att uppmuntra länder om frivillig rapportering av icke-finansiell information än USA. Detta har resulterat att länder anskaffat riktlinjer och i vissa länder även lagstiftning inom detta område (Kolk, 2005, s. 160).
Tidigare studier visar tydliga resultat på att storlek och bransch har ett samband med omfattning av hållbarhetsredovisning (Hahn & Kühnen, 2013, s. 13). Denna studie kommer inrikta sig mot en bransch och storlek kommer vara en av de oberoende variablerna. För att tillföra ytterligare empiriskt material till området som studien berör
5
inkluderas också variabler som visar otydliga resultat i tidigare forskning. Denna undersökning har då valt att utforska företagsegenskaper i en unik kombination inom en miljökänslig industri. Studien kommer därmed undersöka det teoretiska gap som existerar då det finns enligt vår vetskap bristfällig forskning inom hållbarhetsredovisning i olje- och gasindustrin världen över. När ett område är väl studerat, såsom hållbarhetsredovisning i detta fall, underlättar det vid sökning av teorier och liknande forskning.
1.3 Problemformulering
Vilka faktorer påverkar omfattningen av hållbarhetsredovisning inom olje- och gasindustrin?
1.4 Syfte
Syftet med denna studie är att förklara samband mellan olika företagsegenskaper och omfattning av hållbarhetsredovisning för utvalda olje- och gasföretag. De företagsegenskaper som kommer testas mot omfattning är; storlek, lönsamhet, skuldsättningsgrad, environmental score, uppskattat koldioxidutsläpp och risk. Studiens delsyfte är att undersöka vilket samband dessa företagsegenskaper har med vilken kvalitet hållbarhetsredovisningen innehar inom olje- och gasföretag. Kvaliteten kommer att mätas genom om företag granskar sin hållbarhetsredovisning av en tredje part.
1.5 Praktiskt och teoretiskt bidrag
Denna studie kommer tillföra ett teoretiskt bidrag i form av ytterligare empiriskt material länkat till den befintliga forskningen om vilka variabler som påverkar hållbarhetsredovisning inom olje- och gasbranschen. Det praktiska bidraget studien bidrar med är kunskap för olje- och gasföretag om vilka företagsegenskaper som är kopplade till utförandet av hållbarhetsredovisning inom deras industri. Vidare kan detta hjälpa dessa företag att bevara dess legitimitet genom kunskapen om vilka företagsegenskaper som påverkar industrin. Detta genom att man kan hålla sig inom sociala normer som förekommer inom industrin gällande just hållbarhetsredovisning.
Dock kan denna studie dessutom bidra med underlag vid reformeringar av internationella lagar som rör olje- och gasindustrin och dess hållbarhetsrapportering.
1.6 Avgränsningar
Studien inriktar sig på en industri för att urskilja sig från tidigare forskning, som i de flesta fall har valt en marknad med flera industrier. Valet av olje- och gasindustrin grundar sig i dess miljökänslighet och att det är ett relativt outforskat område när det kommer till hållbarhetsredovisning. Vidare har studien utgått från olje- och gasföretag som finns tillgängliga i ASSET4 ESG, Thomson Reuters Datastream. I denna databas förekommer det totalt 206 olje- och gasföretag inom small-, mid- och large cap. Företag kommer uteslutas där varken hållbarhets- eller årsredovisning är möjliga att få tag på samt företag med brutet räkenskapsår. Företag som denna studie undersöker har sitt ursprung från olika länder världen över. Den data som analyseras kommer baseras på 2013-12-31. Vidare kommer studien betrakta ett företagsperspektiv där resultaten kommer vara riktade mot företag i olje- och gasindustrin, vilket gör att vi kommer att avgränsa studien till dessa. För att förtydliga kommer denna studie främst rikta sig till företagsledningen som kan påverka beslut gällande hållbarhetsredovisning.
6
2. Vetenskapliga utgångspunkter
Detta kapitel har som avsikt att öka läsarens förståelse kring studien och dess vetenskapliga utgångspunkter. Studien bygger på kvantitativ metod med ett deduktivt angreppssätt. Detta innebär att studien kommer utifrån teorier forma hypoteser som statistiskt kommer att testas. Studien utgår från en positivistisk kunskapssyn med en objektiv verklighetssyn. Kapitlet avslutas med studiens litteratursökning med följande källkritik.
2.1 Kunskapssyn
Epistemologi handlar om vilka kunskaper som anses acceptabla inom ämnesområdet som studien ska beröra (Saunders et al., 2009, s. 112). Arbnor och Bjerke (1994, s. 62) menar att det finns en stor skillnad mellan de som vill förklara något och de som vill förstå något och de är uppdelade i två olika kunskapssyner med helt olika verklighetsuppfattningar. Enligt kunskapssynen positivism existerar det ingen skillnad mellan naturvetenskap och samhällsvetenskap, samma metod kan användas för de båda vetenskaperna (Arbnor & Bjerke, 1994, s. 62). Enligt Bryman och Bell (2013, s. 36) har positivismen ett syfte att testa hypoteser för att generera kunskap och endast kunskap som kan uppfattas genom sinnena, såsom känsel, syn och hörsel, är kunskap som anses riktig. Studien kommer att nyttja data som finns offentligt dokumenterad, i års- och hållbarhetsredovisning eller i en databas, och kan därmed uppfattas av författarnas sinne vilket då anses vara riktig kunskap. Vidare kommer studien även att tillämpa hypoteser för att genera kunskap vilket även andra forskare har gjort inom ämnet hållbarhetsredovisning (Clarkson et al., 2008; Clarkson et al., 2011; Haniffa & Cooke, 2005).
Hermeneutiken är den andra kunskapssynen som även kallas för tolkningsperspektivet, där förståelsen är en betydande del och skillnader förekommer mellan natur- och samhällsvetenskap (Arbnor & Bjerke, 1994, s. 62). Tolkningsperspektivet ämnar att förklara hur subjektiva händelser påverkar resultat och vill förstå mänskligt handlande (Bryman & Bell, 2013, s. 38). Enligt Bryman (2012, s. 28) är skillnaden mellan positivismen och hermeneutiken att förklara ett mänskligt beteende respektive förstå ett mänskligt beteende. Positivismen kan i extrema fall förklara att data finns tillgängliga för alla och dessutom är objektiv (Long et al., 2000, s. 190). Till skillnad från hermeneutiken som anses vara subjektiv och är beroende av den individuella upplevelsen (Long et al., 2000, s. 190). Positivismen bör enligt Lukka och Kasanen (1995, s. 74) vara grunden för forskning inom redovisning. Denna studie kommer att använda sig av en innehållsanalys, detta anser Denscombe (2010, s. 281) vara en positivistisk metod då den kvantifierar kvalitativ data. Andra forskare har även använt en innehållsanalys för att kvantifiera kvalitativ data för hållbar information (Amran &
Haniffa, 2011; Haniffa & Cooke, 2005; Zeghal & Ahmed, 1990).
Denna studie kommer inte att försöka förstå människors beteende eftersom den analyserar data och inte sociala handlingar, därför är inte hermeneutiken lämplig som kunskapssyn. Studien kommer att baseras på hypotesprövning för att se statistiska samband mellan företagsegenskaper och omfattning/kvalitet av hållbarhetsredovisning.
Vidare kommer resultaten att analyseras utifrån studiens statistiska test vilket kommer utmynna i studiens slutsatser. Författarna till denna studie kommer att sträva efter att vara så objektiva som möjligt och då använda en positivistisk kunskapssyn eftersom
7
tolkningarna inte kommer förlita sig på den sociala verkligheten utan på resultat från statistiska test.
2.2 Vetenskapligt synsätt
Enligt Saunders et al. (2009, s. 110) förklarar ontologi hur individer ser på verkligheten, om den är uppbyggd genom sociala aktörers handlingar eller om händelserna är oberoende av de sociala aktörerna. En forskare kan se verkligheten med en subjektiv eller objektiv syn (Saunders et al., 2009, s. 110). Författarna till denna studie kommer att bygga studien genom en objektiv syn, vilket kommer att göras genom att förlita resultaten från statistiska test. Författarna kommer att basera sin innehållsanalys på tidigare empirisk forskning för en sådan objektiv kategorisering som möjligt. Vidare förklarar Gray et al. (1995b, s. 85) att det är ett måste för att studien ska bli objektiv och replikerbar.
Konstruktionismen använder en subjektiv tolkning och överensstämmer med nominalismen till den grad att den tar hänsyn till de sociala aspekterna. Den tar vara på vår godtyckliga förhandlade värld med dess obestämda uppkomst och konsekvenser (Kakkuri-Knuuttila et al., 2008, s. 288). Konstruktionismen har uppfattningen att sociala fenomen förekommer på grund av sociala aktörer (Saunders et al., 2009, s. 111).
Bryman och Bell (2013, s. 42) förklarar utifrån ett objektivistiskt synsätt att individer inte påverkar en organisation utan individerna följer standardiseringen som är uppbyggd. Även fast olika människor byts ut håller organisationen kvar dess regler och riktlinjer, vilket visar att sociala aktörer inte påverkar organisationen (Bryman & Bell, 2013, s. 42). Objektivismen anser att sociala fenomen förekommer utan påverkan av sociala aktörer det vill säga att författarna inte kan påverkas av externa faktorer (Bryman, 2012, s. 32-33). Författarna kommer att nyttja företagsegenskaper som är tagna från Datastream, vilket är data som anses vara objektiv då den är härledd från offentlig information gällande företagen.
Då författarna genom deras positivistiska kunskapssyn inte vill påverka resultatet i denna studie kommer de utgå från en objektivistisk verklighetssyn. Detta uppnås genom att använda hypotesprövning och multipla regressionsanalyser för att vara så objektiva som möjligt. Därmed får studien svar på problemformuleringen som vill undersöka hur vissa företagsekonomiska egenskaper påverkar omfattningen av hållbarhetsredovisning i olje- och gasindustrin.
2.3 Angreppssätt
En studie som är baserad på en deduktiv ansats utgår från teorier, ofta utifrån akademisk litteratur, som sedan mynnar ut i en strategi som testar teorierna (Saunders et al., 2009, s. 144). Perkins (2010, s. 175) hävdar att den deduktiva ansatsen drar slutsatser av en eller flera specifika variabler som är baserat utifrån teorier. Vidare påtalar Bryman (2012, s. 24) att dessa variabler operationaliseras från teori som därefter testas genom hypoteser. Intressent- legitimitets- och signaleringsteorin har varit grunden för hypoteserna i denna studie som sedan testas genom hypotesprövning. Flera andra forskare inom hållbarhetsredovisning har använt den deduktiva ansatsen, där de använt hypoteser för att testa teorier (Clarkson et al., 2008; Clarkson et al., 2011; Haniffa &
Cooke, 2005).
Det finns även en annan forskningsansats som en studie kan utgå ifrån, den kallas induktiv ansats. Det innebär att studien startar med att samla in data och formar teori
8
utifrån det (Saunders et al., 2009, s. 126). Då studien inte kommer forma en teori, utan den kommer istället testa teori utifrån hypoteser passar inte den induktiva ansatsen för denna undersökning.
2.4 Metodval
Det finns två olika sätt att utföra en studie, antingen genom kvantitativ eller kvalitativ metod, vilka också kan användas i en kombination. Ingen av dessa anses vara bättre men metoderna är olika användbar beroende på vilken information studien vill frambringa (Bryman, 2012, s. 35). Enligt Bryman (2012, s. 35) är skillnaden att den kvantitativa metoden använder mätinstrument medan den kvalitativa inte gör det. Den kvalitativa metoden vill förstå hur den sociala verkligheten fungerar, till skillnad från den kvantitativa som följer naturvetenskapliga normer (Bryman & Bell, 2013, s. 48-49).
Genom att använda statistiska analysmetoder för att analysera kvantifierbar data minskar risken för egen tolkning (Ejvegård, 2009, s. 38). Då denna studie nyttjar kvantitativ data minskar risken att författarna påverkar resultatet och därmed behåller sitt objektiva synsätt. Enligt Lukka och Kasanen (1995, s. 71) är användandet av statistiska metoder det mest vanliga inom redovisning och är effektiva eftersom att de är mer generaliserbara. För att denna studie ska kunna generalisera resultatet till större del är det lämpligt att använda en kvantitativ data. För att kvantifiera data från hållbarhets- och årsredovisningar har denna studie använt en innehållsanalys, så som tidigare studier gjort (Clarkson et al., 2008; Clarkson et al., 2011; Haniffa & Cooke, 2005). Studien behöver kvantitativ data för att kunna dra slutsatser om vilka samband som råder mellan företagsegenskaper och omfattning/kvalitet av hållbarhetsredovisning.
Fördelen med att istället använt intervjuer är att öppna och svåra frågor kunde använts, då möjligheten till följdfrågor funnits, vilket kan ge förtydligande av svar (Dahmström, 2011, s. 103). Dessa fördelar leder till att författaren skapar en annan förståelse och en annan typ av problemformulering kunde utformas än vid en kvantitativ metod. Den sortens förståelse kunde erhållits genom kvalitativ studie med fokus på uppfattning om hållbarhetsredovisning hos företag inom olje- och gasindustrin. Men med studiens urval, företag över hela världen, hade en sådan undersökning varit alltför tidskrävande och därmed inte genomförbar. Om studien valt en kvalitativ metod skulle inte studiens problemformulering kunnat besvarats, då den behöver kvantitativ data som uppvisar samband.
Den kvantitativa metoden bör ha en deduktiv ansats, en objektivistisk vetenskapligt synsätt och en positivistisk kunskapssyn (Bryman, 2012, s. 36; Bryman & Bell, 2013, s.
49). Då denna studie vill mäta hur företagsekonomiska egenskaper påverkar omfattning och kvalitet av hållbarhetsredovisning bör en kvantitativ metod användas.
Undersökningen kommer utföras genom att testa de förbestämda hypoteserna, analysera resultatet och komma fram till slutsatser.
2.5 Litteratursökning
Litteratursökningen utfördes till största del genom databasen EBSCO Business Source Premier, men även Emerald Insight och Science Direct nyttjades. Utöver dessa databaser har Google Scholar använts som komplement för att finna vetenskapliga artiklar. De flesta artiklar som valts ut är fackgranskade, det vill säga granskade av andra forskare, för att ge studien en så hög trovärdighet som möjligt. Vidare var det fackgranskade artiklar på engelska som varit av högst relevans för studiens område. De artiklar som inte varit fackgranskade är bland annat artiklar som blivit refererade från
9
tidigare forskning och därmed visar på hög trovärdighet. Facklitteratur har använts som stöd till metodkapitlen och för att påvisa studiens aktualitet har artiklar från nyhetstidningar inkluderats i studiens problembakgrund. GRI:s samt Europeiska kommissionens hemsidor har använts som utgångspunkt för information angående GRI:s riktlinjer samt EU:s nya direktiv.
Sökord som använts är bland annat: sustainability report, sustainability, environment, environmental report, oil and gas industry, oil and gas sector, content analysis, GRI, GRI guidelines, environmental disclosure.
2.6 Källkritik
När en källa kritiskt granskas bör författarna enligt Ejvegård (2009, s. 71-73) undersöka om källorna uppfyller vissa specifika sanningskriterier. Dessa är; äkthetskrav, oberoendekrav, färskhetskrav och samtidighetskrav.
Enligt Thurén och Strachal (2011, s. 13) används äkthetskravet för att bevisa att källan är äkta, sann och att den är det den utnämner sig att vara. Ejvegård (2009, s. 71) förklarar att författare bör undersöka om förfalskningar föreligger. Genomgående har författarna till denna studie sökt i erkända databaser såsom EBSCO Business Source Premier, Emerald Insight och Science Direct för att vetenskapliga artiklar till studien ska vara så trovärdiga som möjligt. De flesta artiklarna som åberopas i denna studie har blivit vetenskapligt granskade då de är rubricerade som fackgranskade. Ytterligare vetenskapliga artiklar i studien kommer även från erkända tidskrifter och det medför också stor tillförlitlighet till undersökningen. I och med detta anser författarna att källorna till största del uppnår äkthetskravet.
De artiklar som denna studie baserats på inom hållbarhetsredovisning är från år 1992 och framåt, dock härstammar hälften av artiklarna från 2000-talet och senare. Källor som publiceras före 1992 är framförallt de som baseras på äldre väl utvärderade teorier och som därmed har hög trovärdighet. Författarna anser därmed att de uppfyller färskhetskravet och samtidighetskravet som Ejvegård (2009, s. 71-72) kräver för att det ska vara en trovärdig källa. Ejvegård (2009, s. 72-73) hävdar att det är allmänt känt att en nyare källa är mer pålitlig än en äldre källa, men få undantag finns då äldre källor kan vara primärkällan till vetenskap och därmed inneha en högre trovärdighet. För att uppfylla samtidighetskravet bör källan vara så nära händelsen som möjligt (Ejvegård, 2009, s. 73). Då studien samlar in data från 2013-12-31 bör källorna vara så uppdaterade som möjligt. Därmed anser författarna att dess källor uppfyller färskhet- och samtidighetskravet.
Enligt Thurén och Strachal (2011, s. 15) skapas större trovärdighet för information om samma fakta härstammar från olika källor. Då källor i denna studie härrör från olika databaser och tidskrifter ökar säkerheten att artiklarna är oberoende från varandra.
Studiens variabler, vilka vidare presenteras i avsnitt 3.2, baseras på olika artiklar som bör vara oberoende på grund av dess kvantitet. Ejvegård (2009, s. 71) förklarar att det är viktigt att förstå vart fakta och information kommer från och därmed är primärkällor bättre än sekundärkällor. I teorikapitlet har primärkällan till teorier försökt nås men har kompletterats med sekundära källor där samma fenomen förklarats. Därmed anser författarna att artiklarna till största del uppnår oberoendekravet.
10
3. Teoretisk referensram
Den teoretiska referensramen behandlar tidigare studier och dess resultat inom hållbarhetsredovisning, och även grundläggande teorier. Referensramen börjar med att förklara de tre teorier som studien baseras på; intressentteorin, legitimitetsteorin och signaleringsteorin. Vidare presenteras en sammanfattning av tidigare forskning inom hållbarhetsredovisning.
3.1 Teorier
Som tidigare nämnts har variabler som påverkar hållbarhetsredovisning studerats i stor utsträckning. Hahn och Kühnen (2013, s. 14) har utfört en litteraturstudie för att undersöka vilka variabler som påverkar förekomst, omfattning och kvalitet av hållbarhetsredovisning. De har utnämnt fyra teorier variablerna baserats på utifrån de studerade vetenskapliga artiklar, vilka är signaleringsteorin, legitimitetsteorin, intressentteorin och institutionell teori (Hahn & Kühnen, 2013, s. 14).
Enligt Hahn och Kühnen (2013, s. 14) är dock institutionell teori diffus med att förklara omfattning av hållbarhetsredovisning, därav kommer denna studie att endast fokusera på signaleringsteorin, intressentteorin och legitimitetsteorin. Den institutionella teorin är starkt kopplad till både legitimitets- och intressentteorin. Eftersom den förklarar att företag följer normer inom olika sektorer för att behålla sin legitimitet och för att primära intressenter kräver att normer efterföljs (Deegan & Unerman, 2006, s. 296- 297). Legitimitetsstrategier angående retorik och kollektiva åtgärder används i stor utsträckning för studier inom institutionell teori (Biketine, 2011, s. 152-153).
Institutionell teori har intagit ett flertal former sen den grundades och förklarats därmed varierande av olika författare (Scott, 1987, s. 493). Då den institutionella teorin är starkt kopplad med både legitimitets- och intressentteorin kommer studien inte att utgå från den institutionella teorin, då de andra teorierna kan förklara liknande fenomen.
3.1.1 Intressentteorin
Intressenter är enligt Clarkson (1995, s. 106) parter som har äganderätt eller/och har intresse för företagets aktiviteter både i nutid och framtid. De har intresse i företaget eftersom företaget har diverse transaktioner eller aktiviteter med dem. Clarkson (1995, s. 106-107) menar att företag kan dela upp sina intressenter som primära eller sekundära. De primära intressenterna är så pass betydelsefulla att företag riskerar att gå i konkurs om dess intressenter inte är tillfredställda (Clarkson, 1995, s. 106-107). Primära intressenter är bland annat aktieägare, kunder, personal och leverantörer. Sekundära intressenter påverkar inte företag till lika stor utsträckning vilka exempelvis kan vara media och aktivister (Clarkson, 1995, s. 107). Exempel på negativ påtryckning av sekundära intressenter var när miljöaktivister ville inverka på oljebranschen efter oljeläckaget vid Exxon Valdes (Clarkson, 1995, s. 107). Neus et al. (1998, s. 278-279) studie visar att företag påverkas mer av vissa intressenter än andra när det gäller omfattning av hållbar information. De hävdar att när finansiella aktörer och regeringen kräver information ökar omfattning av hållbarhetsinformation mer än när miljöaktivister kräver likartad information. Vilket betyder att företagen aktivt lyssnar mer på vissa intressenter än andra (Neu et al., 1998, s. 278-279).
Enligt Deegan och Unerman (2006, s. 289) fokuserar intressentteorin på samhället med ett särskilt fokus på olika intressentgrupper. Företag bör fokusera på primära intressenterna i första hand för sin egen överlevnad och därefter på de sekundära
11
intressenterna. Företaget kommer inte att värdera varje intressent likvärdigt för sitt eget bästa och därför kan olika intressenter påverka företaget mer än andra (Deegan &
Unerman, 2006, s. 289). Roberts (1992, s. 609) menar att intressentteorin är användbar vid förklaring varför företag inkluderar hållbar information. Vidare hävdar Roberts att andra variabler än de ekonomiska bör granskas vid undersökningar gällande förekomsten av hållbar information. Roberts (1992, s. 609) menar att hållbar information reflekterar tidigare års finansiella resultat och påverkan av intressenter.
Enligt Spence et al. (2010, s. 79) är Donaldson och Preston (1995) en av de mest tillämpade versionerna av intressentteorin. Enligt Donaldson och Preston (1995, s. 67) baseras intresset från intressenter utfrån egenvärdet, där varje intressent ser fördelarna för sig själv och inte till en större grupp, såsom till andelsägare till företaget. De definierar intressenter som individer eller grupper med intressen för företagets verksamhet. Donaldson och Preston (1995, s. 70) uppmärksammar tre aspekter av intressentteorin; beskrivande/empirisk, instrumental och normativ. Den först nämnda aspekten anses vara beskrivande eftersom att den förklarar företagets beteende och egenskaper. Där intressentteorin förklarar hur företagsledningen tänker och agerar, och hur styrelsemedlemmar agerar mot företagets intressenter. Den instrumentala aspekten fokuserar på samhörighet, hantering av intressenter och hur företagsmålen är riktade, såsom tillväxts- eller lönsamhetsmål. Den normativa aspekten tolkar hur företaget identifierar dess moraliska och filosofiska riktlinjer inom verksamheten. Aspekterna anses vara ömsesidigt stödjande av varandra (Donaldson & Preston, 1995, s. 70-71).
Maltby (1997, s. 84) upplyser att intressenter är en oerhört viktig del av företagande och att efterfrågan från intressenter värderas högt. Vidare menar Maltby (1997, s. 84) att företagsledningen borde ta hänsyn till intressenters krav utifrån etiska aspekter.
Vanligtvis är intressenter en splittrad grupp då de ställer olika krav vilket medför en svag sammanhållning (Maltby, 1997, s. 91). Vidare menar författaren att detta kan leda till att företaget offentliggör ytlig och kortfattad hållbarhetsinformation med mestadels goda nyheter så alla intressenter blir tillfredsställda och därmed ställer mindre krav.
Införande av obligatorisk hållbarhetsrapportering kan medföra att företag offentliggör information utöver uppgifter som efterfrågas av primära intressenter (Maltby, 1997, s.
91). Enligt Maltby (1997, s. 91) kan lagstiftning för hållbarhetsrapportering fylla samma funktion som införandet av lagstiftning angående företagets miljöprestanda. Vidare medför det striktare krav på företagen, som inte marknaden och intressenterna kan skapa, vilket då tvingar företagen att offentliggöra hållbar information (Maltby, 1997, s.
91).
Deegan och Blomquist (2006, s. 349) påpekar att företag bör offentliggöra företagsinformation ifall deras intressenter är oroliga över företagets miljöresultat, speciellt information angående deras miljöinsatser. Enligt Hess och Dunfee (2007, s.
18) kan intressenter misstänka att företag döljer något ifall de inte uppvisar information för allmänheten. En möjlig feltolkning är då intressenter uppfattar att företag rapporterar om hållbarhet fast företag egentligen undangömmer information angående sin hållbarhetsverksamhet (Hess & Dunfee, 2007, s. 18). Sinclair-Desgagne och Gozlans (2003, s. 380) studie redovisade att kvaliteten på hållbarhetsredovisningar är beroende av efterfrågan från sina intressenter, det vill säga om intressenterna innehar en dålig uppfattning av företaget kräver de ytterligare information. Även Vormedal och Ruud (2009, s. 220) påpekade att intressentteorin är aktuell till ämnet och kan kopplas till vilken nivå och kvalitet hållbarhetsredovisningarna består av, det vill säga att
12
efterfrågan från intressenterna påverkar till stor del hållbarhetsredovisningarna hos företagen. Gray et al. (1995a, s. 53) menar att hållbarhetsredovisning kan ses som en konversation mellan företagsledningen och företagets intressenter. Desto större och starkare inflytande intressenterna har desto mer måste företaget anpassa sig till deras krav och behov (Gray et al., 1995a, s. 53).
3.1.2 Legitimitetsteorin
Enligt Deegan och Unerman (2006, s. 271) baseras legitimitetsteorin på att företag vill hålla sig inom samhällets normer där de vill att dess verksamhet ska anses vara legitim mot externa aktörer. Dessa normer, inom etik och moral, ändras konstant vilket innebär att företag måste följa med utvecklingen inom deras bransch för att uppehålla legitimitet. Legitimitetsteorin är uppbyggd på ett socialt kontrakt som bör efterföljas för att företags intressenter ska känna tillförlitlighet för företaget (Deegan & Unerman, 2006, s. 271).
Enligt Ashforth och Gibbs (1990, s. 178) kan legitimitetsteorin delas upp i två kategorier baserad på hur organisationer söker legitimitet, vilka är; aktiv ledning och symbolisk ledning. Den aktiva ledningen utför verkliga förändringar vad gäller företagets organisation och mål. Den hanterar även institutionella förändringar i företaget för att uppnå legitimitet (Ashforth & Gibbs, 1990, s. 178). Den aktiva ledningen är uppbyggd på flera ståndpunkter. Dessa är bland annat att företaget bör uppfylla prestationsförväntningar vad gäller avkastning, sälja tillförlitliga produkter och kontrollera arbetssvillkoren för anställda. Den aktiva ledningen kan förändra uppfattningen om företaget genom sofistikerad teknologi och välplanerade evenemang.
För att tillfredsställa intressenter kan den aktiva ledningen instifta praxis och traditioner som går ihop med sociala normer (Ashforth & Gibbs, s. 178-179).
Genom symbolisk företagsledning vill företag visa legitimitet genom uppvisande av överrenstämelse med värderingar och normer som finns i samhället istället för att göra aktiva förändringar (Ashforth & Gibbs, 1990, s. 180). Genom att hylla socialt accepterade mål kan den symboliska ledningen bedriva mindre accepterade mål utan att det märks. Ledningen kan undangömma information för att mörka aktiviteter som kan äventyra dess legitimitet. För att förändra och förbättra synen på företag kan de använda kända personer och sponsring som marknadsföring för att förbättra sin legitimitet (Ashforth & Gibbs, 1990, s. 180). Företag kan även använda redovisning för att förklara och ursäkta sig för att minimera ansvaret för en viss händelse. Den symboliska företagsledningen kan då uppvisa ånger och be om ursäkt ifall företaget varit ansvarig för en negativ händelse för att minska förlust av legitimitet (Ashforth & Gibbs, 1990, s.
181). Enligt Ashforth och Gibbs (1990, s. 191) är organisationers legitimitet en komplicerad och värdefull resurs. Där företagets ledning blandar aktiv ledning och symbolisk ledning beroende på om företaget måste försvara sin legitimitet, bevara eller förstärka den (Ashforth & Gibbs, 1990, s. 191).
Enligt Hughes et al. (2001, s. 219) kan legitimitet förklaras på två olika sätt hur företag vill hålla sig inom samhällets normer. Den första är att företag som innehar hög miljöprestanda vill uppvisa företagets framgång genom hållbarhetsredovisning. Den andra legitimiteten baseras på att företag med sämre miljöprestanda väljer att endast publicera positiva aspekter av deras miljöverksamhet. Vilket döljer dess dåliga miljöprestanda och därmed anses hålla sig inom samhällets normer (Hughes et al., 2001, s. 219). Enligt Adams et al. (1998, s. 16) är legitimitetsteorin viktig för att förklara
13
varför företag i olika länder motiveras till att använda sig av hållbarhetsredovisning.
Legitimitetsteorin är inte tillräcklig att ensam ge en förklaring och identifiera orsaker till varför det är stora skillnader mellan länderna.
Då legitimitetsteorin är baserad på hur företag och industrier agerar inom samhällets normer är det viktigt hur företag väljer att utge information till allmänheten. Utöver att göra vad som förväntas av företag bör de även informera samhället om sin verksamhet samt vilka förändringar som genomförs (Deegan & Blomquist, 2006, s. 347). Företag som verkar inom en bransch med stor påverkan på miljön har större press från yttre aktörer, såsom lobbygrupper. Företag i dessa branscher känner därför större press att offentliggöra positiv miljöinformation för att efterfölja det sociala kontraktet inom branschen (Deegan & Gordon, 1996, s. 194). Enligt Patten (1992, s. 475) förklarar legitimitetsteorin varför många företag inom olje- och gasindustrin började hållbarhetsredovisa efter oljeläckaget 1989 av Exxon Valdes. Vidare förklaras att olje- och gasföretag vill behålla sin legitimitet vilket kan utföras genom att inkludera mer hållbarhetsinformation. Patten (1992, s. 473) förklarar att olje- och gasindustrin påverkas negativt av oljeutsläpp både direkt och indirekt genom att attityden till olje- och gasföretag blir mer negativt. Därför måste företagen anpassa sig efter situationen och förbättra sin legitimitet och därmed inkludera mer hållbarhetsinformation (Patten, 1992, s. 473). Enligt Patten (2002, s. 767) exponeras företag som släpper ut mer förorening mer för allmänheten och därmed inkluderar mer hållbar information.
3.1.3 Signaleringsteorin
Då det råder asymmetrisk information förklarar signaleringsteorin att en part vill förmedla information till en annan part, för att övertyga den andra parten om att informationen är korrekt (Spence, 1973, s. 355). Spence (1973, s. 356-357) tydliggjorde hur signaler på arbetsmarknaden påverkar företag när de ska anställa arbetstagare.
Vidare menade Spence att en utbildad arbetstagare sänder ut signaler att denna arbetstagare kommer vara mer kvalificerad än en outbildad arbetstagare. Arbetstagare sänder ut signaler för att uppmärksamma potentiella arbetsgivare och visa på kompetens (Spence, 1973, s. 356-357). Utifrån Spences (1973) teori om arbetsmarknadens signaler har signaleringsteorin utvecklats (Connelly et al., 2011, s. 40). Signaleringsteorin är sammankopplad med informationsasymmetrin där en part har mer information än en annan och därmed vill signalera information till utomstående parter för att minska informationsasymmetrin (Stiglitz, 2002, s. 470).
Enligt Connelly et al. (2011, s. 44-45) är signaleringsteorin uppbyggd på att en part signalerar, oftast en insider, genom att utsända signaler till en mottagare, en outsider.
Denna information, som kan vara positiv eller negativ, är det endast insidern som innehar. Vid dessa tillfällen finns det en informationsasymmetri mellan parterna eftersom att de inte har tillgång till samma information (Connelly et al., 2011, s. 44-45).
Att signalera en ståndpunkt kan vara dyrt för företag, exempelvis genom att följa en kvalitetscertifiering för att visa kvalitet på företaget. Signalerare upplever att fördelarna med certifieringen ofta överväger nackdelarna. Ett flertal signaleringsmodeller förklarar att kvalitet vill uppvisas när företag signalerar något (Connelly et al., 2011, s. 45).
För utomstående parter kan det vara svårt att veta hur företag arbetar med hållbarhet.
För att minska informationsasymmetrin kan företag signalera med deras hållbarhetsredovisning för att uppvisa deras miljömedvetna verksamhet (Hahn &
Kühnen, 2013, s. 14). Vid större exponering för intressenter kan företagen vara tvungna
14
att lämna rapporter som är trovärdiga, det vill säga signalera kvalitet, för att bevara sin legitimitet (Hahn & Kühnen, 2013, s. 14). Genom att informera allmänheten om sin hållbarhet minskar informationsasymmetrin mellan företagets ledning och dess intressenter (Cormier et al., 2011, s. 1276).
3.1.4 Sammanfattning och kopplingar mellan teorier
Enligt Gray et al. (1995a, s. 52) kan legitimitets- och intressentteorin ses som två överlappande teorier istället för två separata. Båda teorierna förklarar hur företag påverkar externa parter och vice versa, fast legitimitetsteorin behandlar samhället som stort medan intressentteorin behandlar intressenter (Deegan & Unerman, 2006, s. 285).
Signaleringsteorin förklarar att företag signalerar för att minska informationsasymmetri.
Detta för att behålla sin legitimitet och visa sina intressenter att de arbetar med exempelvis hållbar utveckling (Stiglitz, 2002, s. 470). Hahn och Kühnen (2013, s. 14) hävdar att stora företag blir påverkade av flera intressenter och företag kan då försäkra sin legitimitet genom att signalera ut information i års- och hållbarhetsredovisningar.
Enligt Hahn och Kühnen (2013, s. 14) kan de ovan nämnda tre teorierna; intressent-, legitimitets- och signaleringsteorin klargöra hur ökningen av hållbarhetsredovisning skett under det senaste decenniet.
3.2 Tidigare empirisk forskning
Detta avsnitt omfattar en redogörelse av vilka variabler som tillämpats i denna studie och utifrån vilka teorier och vetenskapliga artiklar de baseras på. Inledningsvis presenteras ett avsnitt om storlek, en oberoende variabel som enligt flera tidigare studier har ett starkt positivt samband med omfattning av hållbarhetsredovisning (Hahn &
Kühnen, 2013, s. 10-11). De flesta tidigare studier som tas upp i detta kapitel förklaras mer ingående i storleksavsnittet för att sedan kopplas tillbaka till varje avsnitt om resterande oberoende variabler. Varje avsnitt om de oberoende variablerna avslutas med hypoteser som ska testas i denna undersökning. Till att börja med kommer en sammanställd tabell på de tidigare empiriska studierna att presenteras, se tabell 1.
15 Tabell 1. Tidigare empiriska studier
Författare, år Storlek Lönsamhet Skuldsättningsgrad Dålig miljöprestanda Risk
Roberts, 1992 (-) + -
Waddock & Graves,
1997 (-) + -
Hughes et al., 2001 -
Patten, 2002 + +
Cormier & M agnan,
2004 + + - -
Haniffa & Cooke,
2005 + + (-)
Brammer & Pavelin,
2006 + (+) - (+)
Clarkson et al., 2008 + (-) + - (+)
Artiach et al., 2009 + + (+)
Tagesson et al., 2009 + +
Amran & Haniffa,
2011 +
Clarkson et al., 2011 + (+) (+) + (-)
Fortanier et al., 2011 + (+) Groves et al., 2011 +
+ = signifikant positivt samband, - = signifikant negativt samband (+) = positivt samband, (-) = negativt samband
3.2.1 Storlek
Roberts (1992, s. 595) studie undersökte hur intressentteorin påverkar omfattning av hållbar aktivitet, vilken undersökte sambanden med en logistisk regression. Några av de oberoende variablerna var; storlek (genomsnittliga inkomsten), risk (beta) och lönsamhet (räntabilitet på eget kapital) (Roberts, 1992, s. 600). Dock visade Roberts studie inget signifikant samband mellan storlek på företaget och omfattning av hållbar aktivitet (Roberts, 1992, s. 607-608).
Waddock och Graves (1997, s. 312) undersökte om företagets CSP har ett samband med dess finansiella resultat. Storlek mättes genom tillgångar och antal anställda (Waddock
& Graves, 1997, s. 309). Storleksvariabeln inkluderades eftersom att många tidigare studier redovisat att mindre företag utlämnar hållbarhetsredovisning i mindre utsträckning. Waddock & Graves (1997, s. 308) förklarade att orsaken kan vara att mer mogna och växande företag lockar till sig fler intressenter och därmed bör företag anpassa sig till intressenternas krav. Sambandet mellan storlek och CSP visade vara insignifikant negativt (Waddock & Graves, 1997, s. 311).
Cormier och Magnan (2004, s. 394) undersökte om internet har en viktig påverkan på ett företags strategi vid offentliggörande av hållbarhetsredovisning. Studien klargjorde att hållbarhetsrapportering påverkas av företags storlek och anläggningstillgångar (Cormier & Magnan, 2004, s. 395). Företagets storlek baserades på totala tillgångar i denna studie och resulterar i ett signifikant positivt samband med omfattning av hållbarhetsredovisning (Cormier & Magnan, 2004, s. 401). De förklarar att storlek påverkar omfattning oberoende vilken medieplattform som använts (Cormier &
Magnan, 2004, s. 410).
16
Haniffa och Cookes (2005, s. 391) studie undersökte omfattning av hållbarhetsredovisningar på företag i Malaysia. Deras beroende variabel var omfattning av hållbarhetsredovisning, vilket beräknades genom en innehållsanalys av ord. Deras oberoende variabler var; storlek (totala tillgångar), lönsamhet (räntabilitet på eget kapital), skuldsättningsgrad, typ av industri och diverse variabler om ägarstruktur.
Resultatet indikerade att storlek hade ett signifikant positivt samband med omfattningen av hållbarhetsredovisning (Haniffa & Cooke, 2005, s. 418). Haniffa och Cooke (2005, s.
401) förklarar att sambandet kan föreligga eftersom att större företag har större inverkan på samhället och därmed vill visa legitimitet för samhället.
Brammer och Pavelin (2006, s. 1168) undersökte olika mönster inom hållbarhetsredovisning för brittiska företag. De undersökte varför företag hållbarhetsredovisar samt vilka beslut företag väljer för att hålla kvalitet (Brammer &
Pavelin, 2006, s. 1168). Information om kvalitet härstammar från PIRC, en organisation som undersöker hållbara indikatorer hos företag i Storbritannien (Brammer & Pavelin, 2006, s. 1176). Organisationen har sex indikatorer som visar på kvalitet av hållbarhetsredovisning vilka är; om företaget visar miljöpolicy, existens för miljöansvar för styrelseledamöter, förklaring av deras miljöinitiativ, rapportering av miljöförbättring, inställningar för miljömål och förekomsten av extern granskning (Brammer & Pavelin, 2006, s. 1176). Deras oberoende variabler var; storlek (totala tillgångar), vilken industri företag är verksamma i, lönsamhet (räntabilitet på tillgångar) och skuldsättningsgrad (Brammer & Pavelin, 2006, s. 1180). Resultatet klargör att storlek har ett positivt samband med att företag hållbarhetsredovisar och visar på bättre kvalitet (Brammer & Pavelin, 2006, s. 1184). Vilket författarna förklarar med att ju större företag är desto mer press får de från externa parter, och vill därmed visa att dess aktiviteter är legitima för sina intressenter (Brammer & Pavelin, 2006, s. 1173).
Clarksons et al. (2008, s. 303) studie baserades på de fem mest förorenade industrierna i USA. De ville se om det fanns ett samband mellan miljöprestanda och omfattning av hållbarhetsredovisning. Deras omfattning beräknades genom en innehållsanalys uppbyggt på faktorer ur GRI:s ramverk. De använde en multivariat regressionsanalys för att se vilka variabler som påverkar omfattningen och de oberoende variablerna var;
miljöpåverkan som mättes både genom TRI delat med omsättning och procent av de giftiga avfallen som behandlades (Clarkson et al., 2008, s. 313-314). TRI är en amerikansk databas för att se faktiska föroreningsutsläpp för företag (Clarkson et al., 2008, s. 308). De andra oberoende variablerna var bland annat volatilitet (standardavvikelse av marknaden), lönsamhet (räntabilitet på tillgångar), skuldsättningsgrad (totala skulder/totala tillgångar) och storlek (totala tillgångar).
Storleken visade ett signifikant positivt samband med omfattningen (Clarkson et al., 2008, s. 322).
Artiach et al. (2009, s. 49) studerade vilka faktorer som påverkar CSP. Undersökningen utfördes på amerikanska företag och resulterade i att företag med högt CSP fanns i betydligt större företag som hade en högre tillväxt och en högre avkastning på det egna kapitalet i jämförelsevis med mindre företag. De menar på att större företag syns mer och får därför mer uppmärksamhet från intressenter (Artiach et al., 2009, s. 49). Detta förklarar Artiach et al. (2009, s. 36) genom att större företag till större del skapar sociala problem och att storlek påverkar hur företagen strategiskt lyssnar på dess intressenters efterfrågan. Om ett stort företag ignorerar efterfrågan av hållbar information kan det få
