Karlstads universitet 651 88 Karlstad
Nathalie Fjäll
Estetisk-filosofiska fakulteten
Alfons Åberg och Pippi Långstrump Ur ett genusperspektiv
Alfons Åberg and Pippi Longstocking
From a gender perspective
C uppsats
Datum/Termin: 090116 vt-09
Handledare: Torsten Rönnerstrand Examinator: Jessica Eriksson Löpnummer: X-XX XX XX
Abstract
The main purpose of this thesis is to make the gender perspective of children’s literature visible. I wanted to find out if the books about Pippi Longstocking and Alfons Aberg are suited as basis for a gender discussion among students in the school. By proceed from the books I did a study in a children group in a youth recreation center. The total number of students was 10 aged 6 to 10 years. I chose the books and chapters I found most appropriate as a basis for a gender discussion. I read high for the group and afterwards they got some statement to reflect over. My conclusion is that both Alfons and Pippi are very good models for children because they digress from the current sex role pattern. The books adapt very well as a discussion basis concerning gender. However there was some difficulties to let the children to keep focus on the primary question it self. In this kind of investigation an experienced leader who can guide the conversation is needed. By using different valuation exercises you can make the conversations more stimulating for the children.
Keywords: Alfons Aberg, Pippi Longstocking, children’s book, gender, equality
Sammandrag
Huvudsyftet med detta examensarbete är att synliggöra genusperspektivet inom
barnlitteraturen. Jag ville ta reda på om böckerna Pippi Långstrump och Alfons Åberg lämpar sig som underlag för en genusdiskussion bland elever i skolan. Genom att utgå från böckerna utförde jag en studie i en barngrupp vid ett fritidshem. Eleverna var totalt 10 stycken mellan 6 - 10 år. Jag valde ut de böcker och kapitel jag fann mest lämpliga, som underlag för en
genusdiskussion. Jag läste högt för gruppen och efteråt fick de några påståenden att reflektera över. Jag kom fram till att både Alfons och Pippi är mycket bra förebilder för barn genom att de avviker från det rådande könsrollsmönstret. Böckerna lämpar sig mycket bra som underlag för en diskussion kring genus. Däremot fanns det visa svårigheter med att få eleverna att behålla fokus på själva kärnfrågan. Vid den här typen av undersökning behövs det en erfaren ledare som vid behov kan styra upp samtalet. Genom att använda sig av olika
värderingsövningar kan man göra samtalen mer stimulerande för eleverna.
Nyckelord: Alfons Åberg, Pippi Långstrump, barnböcker, genus, kön, jämställdhet
Inledning ... 1
Syfte och frågeställningar ... 1
Avgränsning ... 2
Bakgrund/ Teori ... 2
Vad är genus? ... 2
Vem är Pippi Långstrump? ... 3
Olika röster om Pippi Långstrump ... 3
Vem är Alfons Åberg? ... 4
Värdegrunden – värdegrundsfrågor - värderingsövningar ... 5
Vetenskaplig litteratur ... 6
Metod ... 6
Urval ... 7
Strukturerade och ostrukturerade intervjuer ... 8
Metodkritik ... 8
Litteraturgenomgång... 9
Kritiken mot Pippi Långstrump ... 9
Rådande genusmönster i litteraturen ... 9
Manliga hjältar i litteraturen ... 10
Barnböcker ... 11
Adaption ... 12
Genusforskning av barnlitteratur ... 12
Tips på värderingsövningar i genusarbete ... 12
Övningen hjältar ... 12
Heta stolen ... 13
Sagor ... 13
Så vill jag bli som pappa ... 14
Resultat ... 14
Ur boken: Pippi Långstrump (1945) ... 14
Ur boken: Pippi Långstrump går ombord (1946) ... 19
Ur boken: Alfons och Milla (1985) ... 22
Ur boken: Vem spökar Alfons Åberg (1983) ... 23
Ur boken: Alfons och Odjuret (1978) ... 24
Diskussion ... 25
Inledning
Jag låg i sängen tillsammans med min dotter Lova 2,5 år och läste Alfons Åberg när hon plötsligt ställer mig frågan:
- Varför har inte Alfons någon mamma?
Jag var fullkomligt oförberedd på frågan, för jag trodde inte att ett så litet barn skulle fundera på sådant. Men nu var tanken inom mig född. Om hon som är så liten kan reflektera över omständigheterna kring en boks huvudperson, så måste jag som pedagog kunna använda detta. Författaren lämnar frågan var Alfons mamma befinner sig öppen, kanske för
diskussion? Det är vanligt att pojkar i barnböcker skildras som stora, starka och orädda. Men Alfons är rädd för spöken, oroar sig för att börja skolan och han leker med flickor som han ser upp till och beundrar. Jag vill med detta examensarbete uppmärksamma att vi genom
barnlitteraturen redan i barnsben blir påverkade av hur könsrollerna ska se ut.
En annan sagofigur utan mamma är Astrid Lindgrens Pippi Långstrump. Men där får vi reda på att mamman är en ängel i himlen. Hon är alltså död. Lindgren berör inte ämnet annat än mycket kort. Det finns så mycket annat i Pippi som utmärker hennes person och framförallt hennes kön. Vilken annan flicka i barnbokslitteraturen hade före Pippi Långstrump 1945, framställts som stark, rik, mäktig och oberoende?
Jag har under hela mitt yrkesverksamma liv intresserat mig för genusfrågor. Jag vill med denna rapport undersöka, om Alfons Åberg och Pippi Långstrump lämpar sig som underlag för diskussion kring genusfrågor i förskolan och skolan samt förstärka pedagoger och barns tänkande kring genus. Kan det vara ett stimulerade sätt att använda några av våra mest kända och populära barnboksfigurer? Om vi vill förändra vårt sätt att se på våra nuvarande
könsroller bör det ske så tidigt i livet som möjligt och kombineras med ett givande arbetsätt.
Min förhoppning är att denna rapport kommer att bidra till framtida genusarbete bland pedagoger. I nästan alla kurser under min lärarutbildning på Karlstads universitet har vi fått beakta genusperspektivet. Genus ligger i tiden och kommer att göra det ett bra tag framöver.
Syfte och frågeställningar
Syftet med det här examensarbetet är att synliggöra genusperspektivet i barnlitteratur. Jag vill också inspirera andra pedagoger till att använda barnlitteratur i arbetet med genusfrågor och på sätt stimulera till grundligare forskning i ämnet.
• Lämpar sig böckerna om Pippi Långstrump och Alfons Åberg som ett underlag för genusdiskussion bland elever i skolan?
• På vilka sätt kan jag använda barnlitteratur för att skapa en givande reflektion kring genus?
• Finns det dolda budskap kring genus i böckerna om Alfons Åberg och Pippi Långstrump, som jag som lärare tillsammans med eleverna kan upptäcka?
Avgränsning
På grund av rapportens storlek har jag begränsat mitt arbete. I studien om Pippi Långstrump valde jag att enbart lyfta ur kapitel från två av tre huvudböcker. Pippi Långstrump (1945) och Pippi Långstrump går ombord (1946). Pippi Långstrump i Söderhavet (1948), valde jag att utesluta då jag efter läsningen noterat, att ingenting i mönstret genus var annorlunda jämfört med de två tidigare utgivna böckerna. Jag har inte behandlat bilderböcker, serier, häften eller filmberättelser om Pippi Långstrump.
Om Alfons Åberg finns det 23 böcker utgivna. Efter att ha läst samtliga valde jag ut tre stycken av dem, Alfons och Milla (1985), Vem spökar Alfons Åberg (1983) och Alfons och odjuret (1978). Böckerna blev ett urval av flera, som skulle ha passat till att reflektera kring ämnet genus. Mina studier har också här begränsats till enbart böcker och andra publikationer har uteslutits.
Bakgrund/ Teori
Vad är genus?
”Genus är den samlade benämningen i modern könsforskning och betecknar ett system som består av två motsatta och uteslutande kategorier vari mänsklighet placeras; man/manligt och kvinna/ kvinnligt. Genus omfattar vårt kulturella, sociala och biologiska kön.”1
Om könsskillnader beror på biologiska orsaker eller socialt arv är en mycket diskuterad fråga.
Det gör det samma om det beror på det ena eller det andra. Det viktiga är att vi ser till att bredda könsrollerna. Lena Kåreland är professor i litteraturvetenskap på Uppsala universitet menar i artikeln ”Genus, förskolan och bilderboken”, att det är i samspelet mellan individen och omvärlden som genus skapas. Denna utveckling sker i hemmet men också i samhället och
1 Kajsa Svaleryd, Genuspedagogik (Stockholm: Liber, 2003), s.29
skolan. Flickor och pojkar blir begränsade i sin utveckling för att det finns föreställningar om hur manligt och kvinnligt ska se ut. Barn härmar sina förebilder och blir vad de tror förväntas av pojkar och flickor. Vuxna är uppväxta i ett samhälle med traditionella könsrollsmönster och vi för över dem på våra barn oftast helt omedvetet. Det är först när vi blir medvetna om vårt eget beteendemönster som vi kan påbörja ett förändringsarbete. Genusarbeten i skolan bör börja med att pedagogerna tittar på sig själva. I barnböcker möts barnen ofta av traditionella könsmönster men det behöver inte alltid innebära problem. Man kan som pedagog i böckerna byta ut starka och aktiva pojkar med svaga och inaktiva flickor. Då belyser man den skeva fördelningen inför eleverna. Det är viktigt att man som pedagog tittar på vad som egentligen står i bokens text. När man byter kön på huvudrollsinnehavaren i en bok med traditionellt könsmönster så ger man pojkarna chans att identifiera sig med en icke aktiv bifigur som har tillgång till sina känslor och rädsla. Flickorna får möjligheten att identifiera sig med en handlingskraftig figur.2
Vem är Pippi Långstrump?
Pippi Långstrump är en av våra mest populära barnboksfigurer. Böckerna är skrivna av författarinnan Astrid Lindgren och översatta till närmare 50 språk. Första boken om Pippi Långstrump utkom 1945 och fick omedelbart stor uppmärksamhet. Av barnen blev Pippi älskad från första stund och de flesta kritiker var positivt inställda till boken men några få ondgjorde sig också över den.3 Se följande.
Olika röster om Pippi Långstrump
”Sedan jag läst några kapitel här och var – i hopp om att finna något bättre än början – storknade jag inför de hopande dumheterna och avbröt till barnets och min egen lättnad eftersom vi hade båda lika litet begripit det roliga i boken. […] Men rackarungen i Lindgrens bok uppför sig ju ofta sinnessjukt, och uttrycker sig
2 http://www.ur.se/Vuxen
3 http://www.astridlingren.se
4 http://www.astridlingren.se
5http://www.astridlingren.se
”Pippi är flickan med de tusen infallen, en fantasifigur i verklighetsmiljö, just den sorten som ungar tycker om. Hon står som verkningsfull kontrast till Tommy och Annika, som är helt vanliga borgerliga ungar, vilkas fantasi varje dag får en ny dosis av Pippi. Till den förtrollande Pippis underbara egenskaper hör att hon är det starkaste som finns, hon lyfter stora tjocka poliser som ingenting. Men Pippi är trots alla sina bravader en finkänslig och hygglig liten själ, som har ett sätt att handla, ridderligt och renhårigt, som måste göra starkt intryck på barn”…
Greta Bolin, Svenska Dagbladet, december 19454
dessemellan onaturligt. […] Minnet av den onaturliga flickan och hennes osmakliga äventyr i Lindgrens bok, kan, om hon eljest ihågkommes, inte bli annat än förnimmelsen av något obehagligt, som krafsa på själen.”
John Landquist, Aftonbladet, augusti 19465
Böckerna Pippi Långstrump (1945), Pippi Långstrump går ombord (1946) och Pippi Långstrump i Söderhavet (1948) handlar om en ovanlig flicka med det fullständiga namnet Pippilotta Viktualia Rullgardina Krusmynta Efraimsdotter Långstrump. Hon är världens starkaste, har fräknar och röda flätor som står rätt ut, är ouppfostrad och drar sig inte för att säga emot vuxna oavsett vilken auktoritet de äger. Dessutom är Pippi rik för hon äger en hel kappsäck full med guldpengar. Hennes mamma är en ängel i himlen och hennes pappa är negerkung på en söderhavsö. Hon bor i ett hus som kallas Ville Villekulla tillsammans med sin apa Herr Nilsson och sin prickiga häst Lilla gubben. Tillsammans med sina vänner, och grannar, Tommy och Annika hamnar hon i diverse äventyr och hon är böckernas ständiga hjälte.
Vem är Alfons Åberg?
Alfons Åberg är skriven och illustrerad av författarinnan, Gunilla Bergström. Den första Alfons Åberg boken, God natt Alfons Åberg, utkom 1972. Böckerna om Alfons Åberg har blivit klassiker inom svensk barnbokslitteratur och är översatta till flertalet andra språk. De är mycket efterfrågande på landets bibliotek och trycks ständigt i nya upplagor.6
Alfons Åberg är en helt vanlig pojke som bor ensam med sin pappa. Handlingen utspelar sig i en modern förort, var som helst i världen. Alla barn kan känna igen sig i Alfons som är busig, glad, arg och spökrädd. Böckerna behandlar det mesta som kan uppstå i barns
vardagssituationer, att inte vara stor eller stark och helst inte vilja slåss.7 I boken Alfons och Milla (1985), blir Alfons retad för att han leker med flickor. Boken behandlar våra olika könsroller och ett starkt vänskapsband mellan en pojke och en flicka. I boken Vem spökar Alfons Åberg (1983) behandlas ämnet rädsla. Alfons är ingen stor och tuff pojke för han är rädd för spöken. Alfons pappa försöker hjälpa Alfons att komma över sin rädsla genom en ramsa. Boken avslutas på ett mycket humoristiskt vis. I Alfons och odjuret (1978) har Alfons dåligt samvete för att han har slagit en mindre pojke. Det dåliga samvetet kommer fram i gestalt av ett monster som bor under sängen.
6http:// www.norstedtsforlagsgrupp.se
7 http://.www.alfons.se
Värdegrunden – värdegrundsfrågor - värderingsövningar
I skolan ska vi arbeta med värdegrunden som ska vara en ständigt pågående process under hela skoltiden. Den ska finnas med som en bas och genomsyra allt arbete i skolan. Allt som rör jämställdhet, relationer, samlevnad, socialt samspel, ansvar och inflytande m.m.8
/Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla./9
Att arbeta aktivt med värdegrundsfrågor innebär att skapa sociala processer, ett utbyte av erfarenheter, åsikter, tankar och kunskaper. Detta innebär i sin tur en mognadsprocess som på lång sikt skapar en värdegemenskap, värdefull för både pojkar och flickors utveckling.10 Ett lämpligt sätt att arbeta med värdegrunden är att göra värderingsövningar. Skolan/förskolan kan arbeta med dessa ur ett genusperspektiv. Pedagogen kan på så sätt uppmärksamma sig själv och eleverna på att våra värderingar oftast är knutna på något sätt till pojkar/män och flickor/ kvinnor. Tillsammans kan man fundera på hur man kan tala, tänka och göra för att bryta detta mönster.11
När man arbetar med värderingsövningar bör man som ledare kunna lyssna öppet, även om åsikterna strider mot det man själv tycker. Alla som ska delta måste ha mycket klart för sig att övningen inte går ut på vem som har rätt eller fel. Alla medverkande måste i enlighet med värdegrunden känna sig fria att tycka vad de vill och respektera varandras
meningsskiljaktigheter. Det finns inget facit på vad som är rätt eller fel. Syftet är att väcka nyfikenhet att undersöka vissa saker närmare. Man ska börja och avsluta övningarna med ett neutralt påstående som t.ex. ”pizza är gott”, detta för att alla ska känna sig delaktiga och komma i gång. Inlägg av ett värdeneutralt påstående mitt i övningen hjälper deltagarna att lita på sin egen känsla och får dem att glömma bort vad de ”borde” tycka. Ledaren ska ställa frågor om åsikter och inte om erfarenheter. Det ska från början tydligt klargöras att
värderingsövningar inte ska kännas integritetskränkande för den enskilde individen och ingen får någonsin avbryta när någon annan deltagare pratar. Elever och barn kan genom
värderingsövningar öva sig på att säga sin egen åsikt utan att göra påhopp, säga emot eller förlöjliga andras ståndpunkter. Det är bra om man kan undvika att ställa frågan ”varför”?
Ordet kan ha en negativ klang och kan ofta försvåra kommunikationen mellan människor.
Istället kan kreativa frågor som vad, hur och på vilket sätt användas. Värderingsövningar kan
8 Kajsa Svaleryd, Genuspedagogik (Stockholm: Liber, 2003), s.80
9 Lpo -94 och Lpfö-98
10Kajsa Svaleryd, Genuspedagogik (Stockholm: Liber, 2003),s. 81
11Kajsa Svaleryd, Genuspedagogik (Stockholm: Liber, 2003),s. 94
användas för att få ett genusperspektiv på saker. I stort sett är alla våra värderingar på ett eller annat sätt bundna till vårt kön.12
Vetenskaplig litteratur
Som vetenskaplig litteratur har jag haft mycket stor användning av Kajsa Svaleryds bok Genuspedagogik (2003). Där har jag hämtat inspiration till mina frågeställningar och påståenden som jag senare använde mig av i barngrupp när jag skulle göra själva undersökningen.
I boken Mansmyter(1996) skriver Ronny Ambjörnsson mycket om hur den manliga
hjälterollen har sett ut genom historian. I boken Litteraturvetenskap (1998) tar Boel Westin upp att det saknas forskning inom barnlitteratur och att det kan finnas budskap i det fördolda som skulle behöva undersökas närmare. I den av skolverket utgivna Är Pippi Långstrump en hälsoupplysare eller hälsorisk (1996), beskrivs en del av kritiken som riktats mot Pippi.
Redaktören ställer sig däremot positiv till sagofiguren och tar också upp Alfons Åberg som ett utmärkt exempel för att bryta sättet att se på könsmönster. Hon påtalar att barn i hela världen behöver förebilder som Pippi Långstrump. Jag har också funnit värdefull information via elektroniska källor.
Metod
Jag valde att studera barnböckerna om Pippi Långstrump och Alfons Åberg för att de oerhört populära bland mina elever och för att jag själv läst dem när jag var barn. Numera läser jag dem själv för min dotter och jag tycker att hon genom dessa barnboksfigurer får bra
förebilder.
Jag började min undersökning med att via biblioteket söka efter samtliga böcker som handlade om Alfons Åberg och Pippi Långstrump. Ganska snart upptäckte jag att jag var tvungen att göra ett urval av böckerna för att komma närmare ämnet genus som jag hade som mål att undersöka. Böckerna om Alfons Åberg uppgick till 23 stycken de finns bara som bilderböcker och har mycket talande illustrationer. De är ganska korta och för mig som vuxen var de väldigt lättlästa och jag uppfattade ett tydligt budskap i varje enskild bok. Jag valde därför ut de böcker jag fann mest lämpliga att analysera och diskutera kring ämnet genus. Jag valde:
Alfons och Milla (1985)
12 Kajsa Svaleryd, Genuspedagogik (Stockholm: Liber, 2003), s.93-94
Vem spökar Alfons Åberg (1983)
Alfons och odjuret (1978)
När jag analyserat texter om Pippi Långstrump har jag använt mig av två av de tre så kallade huvudböckerna. Böckerna består i huvudsak av från varandra fristående kapitel, som vart för sig kan läsas oberoende av varandra. De kapitel jag använt redovisas nedan.
Pippi Långstrump (1945)
Kapitel: ”Pippi Långstrump flyttar in”, ”Pippi är sakletare”, ”Pippi leker kull”, ”Pippi börjar skolan”,” Pippi ordnar en utflykt”, ”Pippi går på cirkus”, ”Pippi uppträder som livräddare”.
”Pippi får besök av tjuvar” och Pippi firar födelsedag”
Pippi Långstrump går ombord (1946)
Kapitel: ”Pippi går i affärer”, ”Pippi ordnar skolutflykt”, ”Pippi går på marknad” och ”Pippi går ombord”
Utifrån mina valda böcker och kapitel gjorde jag påståenden som jag ansåg passa in
genusperspektivet. Jag läste Kajsa Svaleryds bok som gav mig mycket inspiration om hur jag kunde arbeta med ämnet.
Urval
Vid ett fritidshem, valde jag ut en grupp elever som skulle delta i undersökningen. Gruppen bestod av fem flickor och fem pojkar i åldern 6-10 år. Två pojkar och flickor på 6 år, två pojkar och flickor på 8 år och en pojke och flicka vardera 10 år. Vi träffades 5x60 min. Varje tillfälle inleddes med att jag läste valda kapitel och böcker. Efteråt läste jag några påståenden som eleverna fick kommentera. Jag gjorde samtidigt några stödanteckningar om vad som sades.
Undersökningen är gjord i en barngrupp jag känner mycket väl. De är bekanta med
arbetssättet och är vana att tillsammans ventilera olika frågor och åsikter. I rapporten har jag lyft fram de situationer i böckerna som jag fann lämpligast att analysera och diskutera
tillsammans med eleverna. Jag har anpassat påståendena till den nivå som jag fann lämpligast för målgruppen. Efter varje enskilt tillfälle sammanställde jag vad eleverna hade sagt och förde ner detta på papper.
Jag har sammanfattat handlingen kapitlen och böckerna för att få utrymme i rapportens text.
Under arbetets gång har jag läst vetenskaplig litteratur och annat som behandlar ämnet.
Strukturerade och ostrukturerade intervjuer
Under informationsinsamlingsfasen hamnar de flesta intervjuer, mellan den helt strukturerade och den helt ostrukturerade intervjun. Det är av stor betydelse att lämna frihet för
respondenten att prata om det som är viktigt för denne. Men det är bra att ha en viss struktur i intervjun, så att man inte kommer ifrån det ämne man vill undersöka. I den styrda eller fokuserade intervjun använder man inget frågeformulär. Istället får man en viss struktur genom att välja ut en rad olika teman, som ska täckas under intervjuns gång. Svarspersonerna får en hel del frihet inom de gränser som strukturen utgör. De får efter ställda frågor, prata kring omkring dem och de tankar som väcktes. Som intervjuare bör man ha en viss färdighet i att formulera frågor och kanske specificera eller sondera en del svar som kommer.13
Metodkritik
När jag bestämde mig för vad jag skulle skriva om i den här rapporten valde jag två figurer som jag redan visste avvek från könsrollsmönstret. Tyvärr har det blivit så att en stor del av detta arbete fokuserar på Pippi Långstrump eftersom det fanns mycket mera skriven litteratur om henne än om Alfons.
När jag gjorde själva undersökningen försökte jag enligt Svaleryds rekommendation undvika att ställa frågan, varför? Upptäckte att det var väldigt svårt att låta bli och att inte lägga mig i när eleverna diskuterade och reflekterade sinsemellan. Om detta inte hade varit en
undersökning, skulle jag nog ha ställt följdfrågor för att hjälpa eleverna att reflektera mer kring ämnet. Som ledare kan det vara svårt att avgöra om eleverna svarar det de tror att jag förväntar mig. I undersökningens reaktioner i barngrupp har jag korrigerat orden för att få en så bra svenska som möjligt. Mina erfarenheter är att diskussionen flertalet gånger urartade i gruppen och vi kom in på andra ämnen, död, sorg, ensamhet etc. Även om det inte var sådana reflektioner jag ville dokumentera så är de likväl viktiga. Jag avbröt inte barnen men
dokumenterade inte heller allt som sades när vi kom från ämnet för mycket. Det kan också finnas en risk att man övertolkar för mycket när man analyserar texter på det här sättet.
I den här typen av undersökning kan jag inte vara 100 % säker på att allas åsikter kommer fram. Alla elever pratar inte samtidigt men alla sa något vid olika tillfällen. De kan också bli påverkade av varandras svar och av mina förväntningar. Vid varje undersökningstillfälle blev
13 Judith Bell, Introduktion till forskningsmetodik (Lund: Studentlitteratur, 1993), s. 92
det till slut svårt för en del elever att sitta stilla och koncentrera sig. En lösning på detta kunde ha varit att korta ner lektionerna eller kombinerat med rörelse.
Arbetet speglas mycket av mina personliga tolkningar när jag behandlar texterna. Några av mina upplästa påståenden har passat in i flera av de utvalda texterna, men jag valde att inte upprepa dem.
Litteraturgenomgång
Kritiken mot Pippi Långstrump
Då och då har Pippi Långstrump fått kritik av samhällets maktutövare. På fullt allvar menade på 1940-talet pedagogikprofessorn /John Landquist/ bland annat att Pippi uppförde sig sinnessjukt och osmakligt. Han reviderade senare sina påståenden. Kulturjournalisten Carin Stenström tyckte under Pippis 50 årsfirande att jubilaren skulle gå i pension eftersom det var hennes fel att det hände så mycket gräsligt nuförtiden bland barn och ungdomar. Hon menade att Pippi var gravt osocial, känslomässigt störd, saknade anpassningsförmåga och alla andra normala band till andra människor. Hon påtalade också att Pippi var fruktansvärt ensam och att hon flydde in i en fantasivärld för att orka överleva.14
Medan andra har beskrivit Pippi som stark, rik och väldigt rolig. Dessutom är hon generös, varmhjärtad, hjälpsam och god. Hon försvarar alltid de svaga och sätter förtryckare på plats.
Det kan vara allt ifrån hästplågare till fisförnäma damer och inte minst de översittare som i dagens samhälle kallas mobbare. Alla barn i alla länder behöver förebilder som Pippi: Hon delar med sig av sin rikedom, hon har makt utan att missbruka den och kan använda sin begåvning till kreativitet istället för destruktivitet.15
Många förståndiga vuxna har genom tiderna undrat över om viss litteratur kan vara lämplig för barn. Alfons Åberg som vågar busa ohämnat med sin pappa och Pippi, flickan som själv bestämmer och aldrig behöver lyda någon vuxen.16
Rådande genusmönster i litteraturen
Könstereotyperna är i våra sagoböcker är ofta påfallande. I de flesta fall handlar de om aktiva maskulina gestalter med passiva feminina birollsinnehavare. Medierna runt omkring ger oss en föreställning av vad som anses manligt och kvinnligt. De förstärker och bevarar vår
14Agneta Nilsson,skolverket Är Pippi Långstrump en hälsoupplysare eller hälsorisk?(Stockholm:Liber,1996), s.16
15Agneta Nilsson,skolverket Är Pippi Långstrump en hälsoupplysare eller hälsorisk?(Stockholm:Liber,1996), s.18
16Agneta Nilsson,skolverket Är Pippi Långstrump en hälsoupplysare eller hälsorisk?(Stockholm:Liber,1996), s. 17
uppfattning om rådande genusmönster. Barn skildras genom vuxenvärldens ögon och väldigt sällan på sina egna villkor. Flickor ska vara söta, snälla och behaga medan pojkar är aktiva och ger goda råd till föräldrarna. Pojkar utges ha gott självförtroende medan flickor tycks ha sämre tilltro till sin egen förmåga. Pedagoger har en viktig uppgift att fylla genom att
tillsammans med barnen hitta redskap för vad man egentligen ser.17
Män har alltid haft lättare att uttala sig om det andra könet, kvinnorna. Mer sällan analyserar de sin egen roll, som den ter sig i verkligheten och i litteraturen. Mansrollen har därför blivit osynlig, fast av helt andra orsaker än kvinnorollen. Mannen framstår som normen. Man blir på så sätt det samma som människa. Detta visar sig i de europeiska språken, i engelskan och franskan skiljer man inte på människa och man. Franskans I´homme betyder både människa och man. Det finns ingen kvinnlig Faust, don Juan, Robinsson, Frankenstein, Dracula,
Sherlock Holmes; Tarzan eller James Bond. De kan finnas i verkligheten men inte i myternas värld. 18 Det förekommer visserligen mystiska kvinnor i berättelserna men då rör det sig nästan alltid kvinnor som formats efter manlig modell, t.ex. kvinnlig James Bond eller Tarzan.
Den moderna västerländska mytologin ingriper inte någon kvinnlig hjälte. Däremot återfinns det sådana i den antika mytologin.19
Manliga hjältar i litteraturen
Runt sekelskiftets tidiga 1900-tal växer ett mer muskelöst och kroppsligt mansideal fram.
Tarzans popularitet hade troligtvis mycket med det att göra. Jane förälskar sig i hans starka armar men kan inte tänka sig ett liv tillsammans med honom. Han är inte fin nog och hon känner sig inte säker på om det är en människa eller apa hon är förälskad i. Boken tycks mena att det inte går att vara kamrat och muskelknutte samtidigt. På ett annat sätt, fast liknande utrycks det i Stålmannen. Han får dela upp sig i två personer, Stålmannen som står för
musklerna och Clark Kent som står för kamratskapet. Huvudfigurens dilemma består i att han inte kan förena sina två identiteter på samma gång. Han är förälskad i Lois Lane men hon är bara förälskad i Stålmannen men det är Clark Kent som hon gillar.20
I böckerna om James Bond är det mest manliga tinget en pistol. Bonds fetischism är
könsbestämd. Antingen är sakerna manliga eller kvinnliga. Bond framstår som förälskad i sin pistol och han känner sig trygg när han känner det kalla stålet mot kroppen. Det är de döda
17Kajsa Svaleryd, Genuspedagogik (Stockholm: Liber 2003) s.73-74
18Ronny Ambjörnsson, Mansmyter (Stockholm: Ordfront, 1996) s.7
19Ronny Ambjörnsson, Mansmyter (Stockholm: Ordfront, 1996) s. 14-15
20Ronny Ambjörnsson, Mansmyter (Stockholm: Ordfront, 1996) s. 199
tingen som inger Bond trygghet; det är inte människorna runt omkring honom. Kvinnorna ska erövras och männen ska övervinnas.21 Bonds chef M är en typisk patriark. Hans humör skiftar och det är svårt för Bond att veta var han har honom. Till sin hjälp har han Moneypenny som är M:s sekreterare. Hon är moderlig och förlåtande mot Bond som ständigt gör snedsprång och är en oförbätterlig slarver. Hon för Bonds talan inför M och tolkar hans humör. Bond är lydig och lite rädd för M som aldrig visar sina känslor annat än i förmaningar. Han säger inte mer än nödvändigt utan sitter mest och blossar på sin pipa i sin knarrande stol.22
Barnböcker
Barnlitteratur är skriven av vuxna men riktar sig till barn. Villkoren för barnböckers
konstruktion blir annorlunda jämfört med annan litteratur som skrivs av vuxna för vuxna. Den engelska litteraturforskaren Jacqueline Rose menar att det inte i någon annan litteratur finns så öppen skillnad mellan läsare och författare. I sin studie The Case of Peter Pan or the
Impossibility of Children`s Fiction (1984), driver hon frågan om barnlitteratur egentligen inte är en omöjlighet. Hon menar inte att den inte ska skrivas utan vill påvisa att barnlitteraturen bygger på en omöjlig relation mellan barnet och den vuxne. Till skillnad från många forskare före henne så undersöker hon inte om och hur barnlitteraturen fyller barnets behov. Hon undersöker istället vilka begär som styr de vuxna som skriver. Vad kräver de av barnet genom litteraturen och vad vill de ha för reaktion hos läsaren. För henne är den självklara
utgångspunkten att när den vuxne skriver för barn så lägger de i texterna ner olika
uppfattningar om barnet och barndomen. Därmed kan man se barnlitteraturen som den vuxnes önskan att själv definiera sig i förhållande med barnet. Hon menar också att när en vuxen författare skriver barnböcker så kan det vara för att själv få återskapa sin egen barndom. I en uppsats med titeln ”Barnböcker -finns dom”? Har Sonja Svensson i ”Böcker ska glänsa som solar”, 1988 jämfört en rad uttalande av både svenska och utländska författare. Hon urskiljde två huvudsakliga attityder: Antingen skriver författaren för sig själv eller för barnet inom sig och distanserar sig till barnläsaren eller så gör man som Astrid Lindgren, upphöjer barnet till den mest idealiske mottagaren av texten hon skrivit. Lindgren deklarerade att hon inte skrev för en vuxen läskrets utan för den underbara, den rätta och obegripligt entusiastiska
läskretsen, barnen.23
21Ronny Ambjörnsson, Mansmyter (Stockholm: Ordfront, 1996) s. 203
22Ronny Ambjörnsson, Mansmyter (Stockholm: Ordfront, 1996) s. 215-216
23Boel Westin, ”Vad är barnlitteraturforskning?” ( Lund: Studentlitteratur,1998), s. 127.128
Adaption
Barnboksförfattare tycks mer ofta än författare till vuxenlitteratur få frågan vem de skriver för. Som barnboksförfattare tycks man ha ett större läsaransvar. För många forskare innebär barnlitteratur att man ska anpassa texten till dess tänkta mottagare. Inom
barnlitteraturforskning är en av de mest inflytelserika teorierna idén om adaption. Det vill säga att textens innehåll och utformning anpassas till tänkta preferenser och intellektuella samt mentala förutsättningar hos den man förmodande läsaren. Texten styrs alltså från ett behov som man antar att läsaren har.24
En typ av adaption, kan ske när text blir översatt. Välkända och anförda exempel finns i översättningarna av Lindgrens Pippi Långstrump. I en del tyska utgåvor har man gjort om en flugsvamp som Pippi smakar på till en ofarlig Karl Johan svamp. I den franska översättningen får inte Pippi lyfta en stor häst, utan bara en ponny. Enligt forskarna beror detta på att franska barn inte skulle acceptera att en flicka skulle klara av att lyfta en hel häst. Sådana förändringar i texten visar på att synen på hur barnet och barnets kapacitet att ta till sig litterära texter växlar mellan kulturella och historiska betingelser. Inom forskningen har detta tilldragit sig ett allt större intresse.25
Genusforskning av barnlitteratur
Inom barnlitteraturen saknas det genusforskning. Orsaken till detta kan vara att
konstruktionen av kategorier som manligt och kvinnligt kan vara otydlig och utsuddad i litteratur gjord för barn. Barnet har inget kön i direkt bemärkelse utan skildras som en individ som inte ännu har inträtt i sexualiteten. Det blir en representant för det vi kallar barndom. Ett tydligt exempel på detta ser vi i Astrid Lindgrens Ronja Rövardotter (1981). Relationen mellan huvudpersonerna Ronja och Birk har alla kast och intrikata komplikationer som brukar finnas i en riktig kärlekshistoria. Men texten poängterar återkommande att det handlar om syskonskap mellan en syster och en bror. Om man applicerade ett genusperspektiv på texter där könet konstruerades i det fördolda skulle man troligtvis få mycket intressanta resultat.26
Tips på värderingsövningar i genusarbete
Övningen hjältar
En övning som har syftet att skapa diskussion kring olika förväntningar på flickor och pojkar.
Flickor och pojkar får i könsuppdelade grupper presentera sina hjältar och förebilder som de
24Boel Westin, ”Vad är barnlitteraturforskning?” (Lund: Studentlitteratur, 1998), s.128
25Boel Westin, ”Vad är barnlitteraturforskning?” (Lund: Studentlitteratur, 1998), s.131
26Boel Westin, ”Vad är barnlitteraturforskning?” (Lund: Studentlitteratur, 1998), s.134-135
har eller har haft. De får berätta vad det fanns hos hjälten som de såg upp till och ville
utveckla hos sig själva. Grupperna får sedan tyst spekulera i vad den andra gruppen av motsatt kön kan tänkas ha för förebilder. Sen blandar man grupperna med pojkar och flickor
tillsammans och de får intervjua varandra. De kan jämföra sina antaganden om det motsatta könet med verkligheten. Stämde de? Utifrån erfarenhet från den här övningen, upptäcktes det att pojkar ofta väljer manliga förebilder. Flickorna däremot har både och. Båda könen har väldigt stereotypa förväntningar på varandra vilket visade sig stämma väldigt dåligt med hur det i själva verket var. Utifrån en dokumentation av övningen kan man samtala om övriga stereotypa förväntningar och krav som finns på pojkar och flickor, och hur de stämmer överens med den verklighet som eleverna upplever.27Man kan arbeta vidare med hjältar genom att diskutera dem mer ingående och sedan dramatisera, skriva eller rita kring
alternativa sätt de skulle kunna vara på. Det brukar vara svårt att finna kvinnliga hjältar och en intressant diskussion brukar uppstå då.28
Heta stolen
Är en mycket användbar övning för barn i åldrarna 3-19 år. Övningen går ut på att alla sitter i en ring på stolar. Det finns en extra tom stol i ringen. Den som står i mitten läser upp ett antal förberedda frågor, exempelvis ”Flickor är lydigare än pojkar”. Den som håller med om det upplästa påståendet, gör en aktiv handling och byter stol. Den som inte håller med sitter kvar.
Känner man sig osäker sitter man också kvar. Deltagarna får efter ca 3 påståenden bilda mindre grupper och diskutera sina tankar kring det upplästa. Efter några minuter går
deltagarna tillbaka till den större gruppen där det delges vad som sades i de mindre grupperna.
Ledaren fördelar ordet och hör efter om någon vill delge vad som sagts i de mindre grupperna.
Replikrätt saknas. Sedan får deltagarna nya påståenden att ta ställning till, smågrupperna samlas till diskussion för att sedan återge vidare i den större gruppen. När man gör den här övningen med yngre barn är det bra om man haft någon annan fysisk aktivitet före, annars är risken stor att det är roligare att byta stol än att ta ställning.29
Sagor
När barn är små läser föräldrarna för sina dem. Vid arbete med lite äldre elever kan de få återgå till sagornas värld genom att fundera över vem eller vilka som läste sagor för dem när de var små och vilka favoritböcker de hade. En del av eleverna minns sina favoritsagor väl och kan fundera på hur kvinnligt och manligt framställs i dessa berättelser. Kan sagorna ha
27 Kajsa Svaleryd, Genuspedagogik (Stockholm: Liber, 2003) s.118
28 Kajsa Svaleryd, Genuspedagogik (Stockholm: Liber, 2003), s.118-119
29 Kajsa Svaleryd, Genuspedagogik (Stockholm: Liber, 2003), s.95
påverkat elevernas egen uppfattning om vad som ska vara kvinnligt och manligt? På temat sagor kan eleverna skriva ur en annan förekommande individs perspektiv. Några skolor har arbetat med att låta pojkar få läsa sin favoritsaga för andra elever och yngre barn på skolan.
Då upptäcktes, att det helt plötsligt blev manligt att läsa sagor.30 Så vill jag bli som pappa
Det är viktigt att låta pojkar fokusera på papparollen. Vi behöver även låta dem synliggöra vad de har för förväntningar på flickornas mammaroll. Flickorna behöver göra det omvända. I dag läggs mycket fokus på mammarollen och då främst i sex- och samlevnadsundervisningen.
Allt för få pappor i dag tar ut sin föräldraledighet och därför bör vi diskutera med barn och unga om båda föräldrarnas roll för ett barns utveckling. Låt pojkar diskutera, skriva och berätta hur de vill bli som pappor.31
Resultat
Ur boken: Pippi Långstrump (1945)
Pippi Långstrumps mamma är död och sin pappa saknar hon men klarar sig bra ändå. Hon är en ensam men stark flicka. Pippi är inte rädd för att vara ensam. Hon är obekymrad. Hon är inte speciellt söt och inte vacker men hon är rik för av sin pappa har hon fått en hel kappsäck med guldpengar. Pippi är ett mycket märkligt barn och inte alls som alla andra. Dessutom är hon så stark att hon klarar av att lyfta en hel häst och ingen polis i hela världen är starkare än hon.
När Pippi flyttar in i Villa Villekulla blir hon granne med två syskon som heter Tommy och Annika. De är mycket snälla, lydiga och väluppfostrade barn. Annika bråkar aldrig för att få sin vilja fram och hon går klädd i små prydliga bomullsklänningar som hon aldrig smutsar ner. Tommy biter aldrig på naglarna och gör allt som hans mamma ber om Pippi ljuger ibland och blir tillrättavisat först av Tommy och sedan av Annika som är mer försiktig. Pippi bor ensam och är inte noga med städningen till Annikas och Tommys både förtjusning och förfäran. ( kap. ”Pippi flyttar in.”s.13)
Påståenden upplästa efter läst kapitel 1. Flickor är lydigare än pojkar 2. En flicka ska vara söt eller vacker
3. Flickor smutsar inte ner sig lika ofta som pojkar 4. Flickor städar bättre än pojkar
30 Kajsa Svaleryd, Genuspedagogik (Stockholm: Liber, 2003), s.117
31 Kajsa Svaleryd, Genuspedagogik (Stockholm: Liber, 2003), s.116-117
Alla i gruppen tyckte att flickor är lydigare än pojkar. En flicka i gruppen utbrast efter att ha funderat ett tag. ”Men Pippi är ju inte speciellt lydig!” Då utbröt diskussion. Någon tyckte att Annika var lydigare än Tommy men Pippi var ju liksom bara Pippi. Hon är ju inte som oss eller som alla andra förstår ni väl, sa en flicka snusförnuftigt. Hon är ju bara en sagofigur svarade någon av de lite äldre eleverna. I verkligheten är ju flickor mer lydiga än pojkar. I alla fall här på fritids. Sammanfattningsvis kan man säga att flickorna uppfattade sig själva
lydigare än pojkarna som delade den uppfattningen.
Om flickor ska vara söta och vackra rådde det delade meningar. Flickorna tycktes ha större krav på sitt eget och andras utseende än vad pojkarna hade. De diskuterade livligt
sinsemellan, men ingen av pojkarna sa först någonting. De lite äldre flickorna sa efter ett tag att det är insidan som räknades och fick då de andra att hålla med. En pojke undrade då varför de tog så lång tid på sig i duschen efter gymnastiken? Då började flickorna sucka och stöna och sa, ”det fattar du väl, vi har längre hår än vad ni har”.
Pojkarna tyckte att de smutsade ner sig mer än flickorna och de tyckte det var lite tufft att göra det. Flickorna själva började berätta om olika tillfällen då de smutsat ner sig, den ena värre än den andra.
Efter påstående 4, inleddes diskussion vem som städade hemma i respektive familjer. Hos övervägande många av barnen var det mamma som hade ansvaret för städningen hemma.
Men pappor ”hjälpte till” ofta. Två av barnen hade separata föräldrar varav den ena inte märkte någon skillnad hos mamma eller pappa, medan den andra tyckte att pappa var mer ordningsam än mamma.
Pippi är ute och är sakletare med Annika och Tommy när de träffar på fem pojkar som är elaka mot en ensam pojke. Det är elake Bengt som är ledaren och han blir mycket förvånad när en ensam flicka vågar säga emot honom. Han försöker reta Pippi genom att påpeka vilket konstigt utseende hon har men Pippi fäller inte en tår utan står bara kvar och då knuffar han till henne. Då tar Pippi och lyfter upp honom och hans kamrater på sina starka armar och slänger dem i ett träd. Hon avslutar med meningen riktad till otäcke Bengt
”Är det nåt mer du har att säja om mitt hår eller mina skor, så är det bäst, du passar på nu, innan jag går hem.”
(kap.”Pippi är sakletare.” s.24-25)
5. Pojkar är starkare än flickor
6. Pojkar och flickor mobbar på samma sätt
Alla tyckte att pojkar är starkare än flickor i verkligheten. När det gällde mobbning sa eleverna sa att det var lite olika. Men de tyckte att pojkar slogs mer med varandra. Alla hade egna historier om sig själva eller andra som hade blivit mobbade. Flickorna var mer
öppenhjärtliga och pratade om sig själva. Pojkarna pratade mycket om en händelse på
fotbollsplanen tidigare under dagen när en annan pojke blivit sparkad. Alla tyckte att Pippi var väldigt modig som vågade stå upp mot elake Bengt.
Två poliser kommer för att hämta Pippi till ett barnhem och försöker att övertala henne till att börja skolan. De jagar Pippi genom hela Ville Villekulla men lyckas inte komma i fatt henne. När Pippi tröttnat på poliserna tar hon ett beslutsamt tag i båda poliserna och bär ut dem på vägen igen. Då ger de upp och låter Pippi bo kvar i Ville Villekulla
När Annika första gången ska rida på Pippis häst är hon rädd och tvekar. Men när hon ser att Tommy och Pippi har så roligt får hon lust att pröva. ( kap.”Pippi leker kull”.s.29-36)
7. Flickor är försiktigare än pojkar 8. Ridning är en sport för flickor
9. Både flickor och pojkar kan bli poliser
Eleverna sa att bortsett från Pippi är flickor mer försiktiga än pojkar. Återigen kommer diskussionen i gång om att hon är en sagofigur. Två stycken av flickorna rider och har stort hästintresse men tycker inte att det är en sport enbart för flickor. De nämner flera exempel på män som rider. Att både flickor och pojkar kan bli poliser, var självklart för alla i gruppen.
Pippi gör trots allt ett försök att börja skolan men hon följer inte reglerna. Hon vägar börja klockan åtta som de andra barnen för det är alldeles för tidigt för henne. Fröken tycker att hon har ett vårdslöst sätt men tycker synd om Pippi och därför har hon tålamod. Alla barnen blir förfärade av hur Pippi vågar säga emot fröken och ifrågasätta henne. De försöker tala om för Pippi hur man ska uppföra sig. Fröken försöker få Pippi att både räkna och skriva men Pippi tröttnar och vill gå hem. Fröken blir ledsen och säger att en flicka som uppför sig så dåligt i skolan inte får gå där hur gärna hon vill. De kommer tillslut överens om att Pippi kan komma tillbaka till skolan när hon blivit äldre och har övat på hur hon ska uppföra sig. (kap.”Pippi börjar skolan”.s.38-49)
10. Pojkar och flickor behandlas lika i skolan
Eleverna svarar; ”Nej men allt kan inte vara rättvisst.” En pojke säger; ”Men tänk om Pippi egentligen är en kille”? Barnen skrattar; ”Det fattar du väl att hon inte är”. Han får frågan av mig ”hur tänker du nu?” ”Jag tror att jag förstår hur du menar, vill du förklara?” Han säger att
han tycker att Pippi är mer som en pojke till sättet. ”Jag tycker att flickor får enklare läxor än oss” säger en pojke.
I Pippi trädgård finns det gått om klätterträd. När Pippi föreslår att de ska klättra upp i ett av dem skuttar Tommy genast upp och sätter sig. Annika är mer betänksam men försöker till sist också komma upp. När alla tre sitter i trädet upptäcker de att det är ihåligt. Pippi hoppar ner i trädet och Annika blir så rädd att Pippi inte ska ta sig upp så hon börjar gråta. Tommy reagerar tvärtom och vill också ner i trädet för att undersöka hålet. Tillslut lyckas han övertala Annika att också kliva ner i hålet. (kap. ”Pippi sitter på en grind”.s.50-60)
11. Pojkar är modigare än flickor
Åsikterna i gruppen är blandade, både bland pojkar och flickor. En pojke sa att ”Tommy är modigare än Annika men Pippi är ju modigare än Tommy.” I boken är Pippi alltid den modigaste, säger en flicka men det kanske hon inte hade varit om det hade varit i
verkligheten, säger en annan flicka. Pojkarna i gruppen kom tillsammans överens om att generellt sett var de modigare än flickor. Flickorna tyckte att det kunde variera från person till person.
När Pippi tillsammans med Tommy och Annika går på utflykt träffar de på en ko i en hage. Tommy går modigt fram och försöker fösa bort djuret och Annika försöker lösa situationen genom att skrika åt kossan. Det blir Pippi som till slut löser situationen genom att lyfta bort den tjuriga kossan.
Apan herr Nilsson försvinner under utflykten. Pippi blir arg och tycker att man ska nog inte ta med sig några apor när man ska gå på utflykt. Pippi hoppar i en stor vattenpöl och tycker att Annika också ska pröva men eftersom Annika är så förståndig så säger hon nej. Tommy föreslår att de ska gå åt varsitt håll och leta efter Herr Nilsson. Annika vågar först inte gå själv men Tommy säger att hon är feg och då bestämmer hon sig för att våga.
Medan Tommy letar efter Herr Nilsson springer han på en tjur som stångar honom högt i luften. Pippi räddar Tommy genom att själv få tjurens uppmärksamhet och bryta av honom hornen. Tjuren stångade hårt även utan horn och hade det varit något annat barn än Pippi hade det aldrig gått väl. Både Tommy och Annika darrar av rädsla och efteråt plåstrar Annika om Tommys sår. (kap. ”Pippi ordnar en utflykt”.s.61-70)
12. Flickor är mer omhändertagande än pojkar 13. Alla kan vara rädda någon gång
Ja, flickor är bättre på att trösta varandra om det hänt något tråkigt tycker gruppen. Någon av flickorna gick hellre till mamma än pappa när de var ledsna men alla i gruppen hade olika erfarenheter. En flicka har en mamma som är sjuksköterska och tyckte att det liksom hördes på namnet att det är kvinnligt. Ingen i gruppen protesterade.
Både pojkar och flickor pratar livligt om olika situationer när de varit rädda. Samtliga elever försökte överglänsa varandra i olika upplevelser och filmer de sett. En pojke utbrister att vuxna också kan vara rädda för hans mamma är mörkrädd. Gruppen kom fram till att alla kunde vara rädda fast för olika saker.
När Pippi för första gången ska gå på cirkus missförstår hon situationen och tror att det är damen som säljer biljetter i luckan som ska uppträda. Tommy får då ingripa och förklara. Väl inne på cirkusen blir Annika rädd när hon får en häst så nära intill sig. Pippi däremot tar tag i hästens framben och lyfter upp honom. Tommy förklarar att den som utmanar världens starkaste man kan vinna hundra kronor men Annika är orolig att Pippi inte ska klara det. Pippi utbrister att hon är världens starkaste flicka och vinner. Alla människor på cirkusen hejar på Pippi och hon går därifrån som en hjälte. ( kap.”Pippi går på cirkus”.s.71-82)
14. Flickor kan vara hjältar
15. Vilka hjältar känner ni till? Jämför om det är manliga eller kvinnliga
Några i gruppen utbrister, ”ja, för Pippi är en hjälte.” På fråga 15 får jag flera manliga förslag på hjältar. James Bond, Stålmannen och Batman. Jag frågar om de kommer på någon mer flicka som är hjälte och då får jag svaret Ronja Rövardotter som är en hjälte när hon räddar Birk från helvetesgapet. En pojke räcker upp handen och ger exemplet Batwomen.
Pippi räddar två små barn ur ett brinnande flervåningshus. Ingen av människorna tror att hon ska klara det men det gör hon med hjälp av sin lilla apa Herr Nilsson. Hon blir en hjälte i staden och brandchefen utbringar ett fyrfaldigt leve för Pippi. Själv hurrar Pippi fem gånger. (kap. ”Pippi uppträder som livräddare”.s.104-113)
16. Det passar en kvinna att jobba som brandman
Ingen i gruppen tycker att det passar en kvinna att arbeta som brandman men alla vet att det går.
Pippi överraskas en av kväll tjuvar men hon blir inte rädd utan hon överlistar dem och övermannar dem. Hon kastar upp dem på garderoben och får den ena att gråta och be om förlåtelse. Innan de får gå dansar hon schottis med dem och snäll som hon är ger hon dem en varsin guldpeng efter att hon bjudit dem på en rejäl måltid.
( kap. ”Pippi får besök av tjuvar”.s.83-91)
17. Flickor är snällare än pojkar
18. Vuxna män gråter mer sällan än vuxna kvinnor.
På fråga 17 svarar gruppen att det beror på. En del tar upp sina syskon som exempel. ”Min storasyster kan vara jättesnäll mot mig när någon varit dum mot mig”, säger en pojke. ”Men
hon kan vara dum också.” Några av barnen börjar tillsammans fantisera om vad de skulle ha gjort om det kom tjuvar hem till dem. En flicka säger att egentligen så är det kanske synd om tjuvarna och att det var därför Pippi var snäll. Men, säger en pojke, ”tjuvarna är ju inte snälla som vill ta andras saker;” Flickan svarar tillbaka att Pippi gjorde ju tjuvarna snälla genom att kasta upp dem på garderoben. Alla i gruppen tror att vuxna män gråter mer sällan än vuxna kvinnor. Men någon har exempel på när vuxna i deras omgivning har gråtit och varit ledsna.
När Pippi fyller år bjuder hon Tommy och Annika på kalas. Annika tar på sig en fin klänning och ber sin mamma krusa hennes hår och binda ett rosa sidenband i håret. Tommy vill minsann inte vara lockig utan väljer att vattenkamma sitt hår istället. Han bryr sig inte om vad han har för kläder bara han är någorlunda snygg. När de lekt en stund på kalaset föreslår Pippi att de ska gå upp på vinden och hälsa på gastarna. Annika blir rädd och Tommy frågar morskt om det verkligen finns spöken och gastar? Tommy är rädd men han vill inte visa det och så känner han sig lite nyfiken också. Annika ville absolut inte gå upp på vinden men hon är rädd för att vara ensam i köket medans Tommy och Pippi går upp på vinden. Hon är mycket rädd hela tiden när de är på vinden och blir mycket nöjd när de hittar en spännande sjömanskista att ta med ner till köket. I sjörövarkistan finner tre pistoler. Tommy blir hänförd men Annika vill bara ha en om den inte är laddad. (kap. ”Pippi firar födelsedag”.
s.114-127).
19. Flickor är räddare än pojkar 20. Flickor kan leka med pistoler
21. Rosa är färg för både pojkar och flickor
På påstående 19 säger en flicka att hon inte alls skulle ha varit så rädd för spöken som Annika var. Då utbrister en pojke; ”Jo du det tror jag visst du skulle ha varit.” Flickan tittar ner och kommenterar inte saken mer. Det blir lite diskussioner i gruppen men flickorna är tystare än pojkarna. Pojkarna tycker att flickor är räddare än pojkar. Ingen av flickorna i gruppen brukar leka med pistoler och de känner inte till någon flicka som brukar göra det heller. En flicka i gruppen tror att det var riktiga pistoler som de fann på vinden och det kan faktiskt vara farligt att leka med. Återigen kommer diskussionen i gång om att Pippi bara är påhittad och inte finns i verkligheten. Alla i gruppen tycker det är okej för pojkar att ha rosa. En pojke drar upp sin tröja och visar att han har en rosa t-shirt under tröjan. Eleverna börjar berätta för varandra om sina älsklingsfärger och diskussionen avslutas.
Ur boken: Pippi Långstrump går ombord (1946)
När Annika och Tommy är med Pippi i leksaksaffären får de välja varsin leksak. Annika väljer en docka med ljust lockigt hår och sidenklänning. Tommy väljer istället ett luftgevär och en ångmaskin. ( kap. ”Pippi går i affärer.” s.12-31)
22. Flickor kan leka med bilar och tåg 23. Pojkar kan leka med dockor
När jag läser upp påstående om att pojkar leker med dockor börjar gruppen att skratta. Ingen tycker att pojkar kan leka med dockor om inte de är väldigt små och går på dagis. Däremot verkade gruppen tycka att det var okej att flickor lekte med bilar och tåg. På fritids brukar ju flickorna vara med oss i byggrummet och leka, säger en pojke. En flicka utbrister då att ”men vi har ju dockor med oss i byggrummet också ibland.” ”Ja, fast vi leker ju inte i dockvrån i alla fall svarar pojken.
Pippi följer med Annika och Tommy på deras skolutflykt. Där träffar de en hemskt elak man som slår och piskar sin häst. Pippi blir alldeles vit om näsan för det blir Pippi när hon blir riktigt arg. Pippi tar tag i hästkarlen och slänger honom upp i luften flera gånger tills han är alldeles livrädd. Hon uppmanar honom att aldrig ska slå sin häst igen för då kommer hon att klå upp honom igen. Pippi bär hem den trötta hästen på sina starka armar och låter den elaka mannen själv dra sitt lass ända hem. Efteråt får hon beröm av fröken och alla barnen hyllar henne som den hjältinna hon är. ( kap. ”Pippi är med på skolutflykt”. s.43-57)
24. Pojkar blir oftare arga än flickor
25. När flickor och pojkar blir arga, reagerar de olika
När jag läser upp påstående 24 kommer vi automatiskt in på påstående 25. Gruppen tycker att pojkar slåss oftare än flickor. Ingen i gruppen känner till någon flicka som brukar slåss. På sin höjd kan flickor knuffas i matkön. En pojke säger att flickor skriker och gråter mer när de är arga. Flickorna tycker att pojkarna säger mer fula ord till varandra. Flickorna berättar att de också brukar säga fula ord men de gör det i smyg så ingen vuxen hör. Flickorna utrycker i större grad än pojkarna att det är synd om hästen i berättelsen. Pojkarna fokuserar mer på att Pippi är starkare än hästkarlen. Båda könen tycker att det är rätt åt honom att han får stryk av Pippi. Pojkarna säger att de skulle ha gjort likadant som Pippi. Flickorna börjar berätta om händelser där personer i deras omgivning varit arga. Ingen av dem berättar om sig själv.
Alla är rädda för busen Laban, till och med polisen. Han köper korv och vägrar att ge korvgubben betalt. Pippi är inte rädd utan konfronterar honom och då hotar han med att göra mos av henne. Då slänger hon upp honom i luften så att han blir rädd och snällt går hem efter att ha betalat sina korvar. Pippi blir återigen hyllad av alla människor som ser det.( kap. Pippi går på marknad.s.58-75)
26. Kan flickor/ kvinnor vara busar och tjuvar?
Några av både pojkarna och flickorna säger nej. Andra säger att det kan de visst. Men det är vanligare att pojkar/män är busar än att kvinnor är det tycker, samtliga i gruppen. Ingen kommer på någon kvinnlig buse som de känner till. Ingen som är som busige Laban i alla fall.
En flicka säger att Ronjas pappa var ju rövare. Han ville att hon skulle börja röva när hon blev stor men det ville inte hon. Det ville inte Birk heller.
Tommy och Pippi ska bli sjörövare när de blir stora. Det törs inte Annika och då säger Pippi åt henne att hon kan följa med och dammtorka istället. Pippi vill inte vara en fin dam hon vill vara sjörövare. ( kap. ”Pippi är
skeppsbruten”.s.76-98)
27. Kan flickor vara sjörövare?
Alla i gruppen svarar att det går, för det har de sett i filmen Pirates of the Carabien men det är vanligare med manliga sjörövare. ”Det kan betyda otur om flickor är med” säger en pojke.
Han kan inte riktigt förklara närmare vad han menar.
När Pippis pappa, kapten Långstrump kommer på besök så börjar Pippi och han att brottas på skoj. Pippi är starkare än sin pappa och slungar honom i vedlåren. (kap. ”Pippi får fint besök”.s.99-108)
28. Pappor busar oftare än mammor
Det är lite olika, säger gruppen. Pappor är nog strängare än mammor men ändå inte, tycker en pojke. Ja, fast mammor kan också skoja fast inte på samma sätt, säger en annan pojke. Jag har ingen pappa, säger en flicka men min låtsaspappa brukar kasta mig i luften fast bara på skoj förstås. Pappor är nog starkare än mammor i alla fall, tycker gruppen. En flicka frågor var Pippis mamma är? ”Men har du glömt det, hon är ju död”, påpekar gruppen.
När Pippi ska segla i väg tillsammans med sin far ut på de sju haven igen blir Annika ledsen och börjar gråta.
Ilsket säger Tommy till henne att sluta tjuta för hon skämmer ut dem. Innerst inne vill Tommy gråta han också men vågar inte när andra ser på. ( kap. ”Pippi går ombord.”s.118-128)
29. Det är svårt att visa att man tycker om någon
30. Pojkar och flickor visar på olika sätt att de är ledsna 31. Flickor gråter oftare än pojkar
Ingen i gruppen tyckte att det var svårt att visa att de tycker om någon men de tyckte att pojkar och flickor visar det på olika sätt. Slutsatsen blev att flickor kramas mer än pojkar.
Både flickorna och pojkarna tyckte att flickor gråter tystare än pojkar. Pojkar skriker och är mer högljudda och arga när de är ledsna.” Tjejer är mer ömtåliga och gråter mer”, sa en pojke.
Ingen av flickorna i gruppen protesterade. Alla i gruppen hade uppfattningen att flickor gråter oftare än pojkar.
Ur boken: Alfons och Milla (1985)
Alfons Åberg är sju år och han leker inte med flickor. Allra helst leker han med Viktor och Milla. Hon är bara Viktors kusin. De brukar leka uppe i ett träd, där de har byggt en koja. Från marken kan man inte se kojan så lätt, det känns som det är deras hemliga utkikskoja. Ibland kan det nästan vara roligare när Viktor inte är med och det bara är Alfons och Milla. Milla är bra att hitta på nya saker. Hon bygger ett staket och ska tänka ut en brevlåda på linbana så man kan få post till kojan. De har alltid roligt tillsammans men annars leker Alfons självklart inte med flickor.
Alla pojkar säger, att man inte kan leka med flickor. De får inte vara med för då får man flick-baciller. Nej flickor är fega, tramsiga, svaga, gråter för ingenting, skrattar åt ingenting och viskar och tasslar. Dessutom är de noga med sitt utseende och tycker om att spegla sig. De fjäskar för fröken och kommer alltid ihåg att göra läxan.
Också leker de tråkiga lekar och skvallrar och man ska aldrig berätta en hemlighet för en flicka för de kan inte hålla tyst. De kan inte leka flera än två för då blir de osams. Så är flickor, men inte Milla förstås! Hon gråter inte för småsaker och hon skvallrar inte. Hon har inte berättat för någon om den hemliga kojan i trädet och hon är bra på att hitta på nya lekar. Alfons tycker att Millas hår lyser som guld men de andra säger att hon är rödhårig men det håller inte Alfons med om. Milla kan så mycket och är en härlig lekkamrat. Hon kan stå på händerna med bara en hand och hon vet hur man bakar kakor och godis. Milla är modig, för hon törs hoppa från garagetaket vid parkeringsplatsen. Hon är bra på att göra miner som ser hemska ut och hon uppfinner smarta saker.
Men allt det roliga blir en dag förstört när Alfons får se att de andra pojkarna skriver någonting på toalettväggen.
Alfons + Milla = sant, står det. Alfons leker med flickor, ha, ha. De andra pojkarna står och skrattar. Nu är det inte roligt att leka med Milla längre och han går inte till kojan.
Alfons är ledsen att han blivit av med sin bästa kompis. Det är tråkigt och ledsamt att sitta ensam hemma hela dagarna. Alfons får syn på Milla som leker själv nu, vid kojan. Han ser att Milla bär nya plankor till kojan.
Vaktmästaren i skolan har städat bort det som står om honom och Milla på toaletten. Alfons beslutar sig för att strunta i de andra pojkarna. Han går ut och leker tillsammans med Milla igen. Nu har de mer kul än vad de någonsin har haft. Pojkarna kommer till kojan och säger ”Alfons leker med flickor”, men Alfons svarar: Det där är ingen flicka precis det är ju bara… Viktors kusin, Milla. Tillsammans har Viktor och Milla nu byggt färdigt kojan och pojkarna nere på marken har tystnat. De står och tittar upp på den fina kojan och tänker att en sådan koja skulle de också vilja bygga. Helst tillsammans med en sån, som Milla.(Alfons och Milla)
32. Flickor och pojkar kan vara bästa vänner
Redan innan jag läst färdigt boken kommenterar en pojke att Milla faktiskt är en tjej. Alla tycker att flickor och pojkar kan vara bästa vänner men ingen i gruppen har någon bästa vän som är av motsatt kön. ”Det var lättare att leka med flickor när jag gick på dagis”, säger en pojke i gruppen. ”Men vi leker ju med varandra nu på fritids också ibland”, säger en flicka.
”Ja, fast inte lika mycket som Alfons och Milla”, svarar pojken. En del av pojkarna tycker det stämmer att flickor fjäskar och skvallrar för fröken. Ingen av flickorna i gruppen protesterar.
Ingen i gruppen har blivit retade för att de leker med motsatta könet. ”Men Alfons och Milla kan faktiskt bli kära när de blir större för det vet man inte alltid i förväg”, säger en flicka.
Eleverna börjar diskutera om vilka som är kära i varandra på skolan. Några av eleverna har frågat chans på varandra. Pojkarna blir mer generade än flickorna av denna diskussion.
Ur boken: Vem spökar Alfons Åberg (1983)
Alfons Åberg vet att det inte finns några spöken. Självklart är det bara på TV och i sagoböcker som monster, mystiska marsmän och spöken finns. Men Alfons kan inte hjälpa att han glömmer bort det ibland. Och om det finns spöken kommer de nog mest när det är mörkt som nu när Alfons själv är på väg hem. Alfons skrämmer upp sig själv och börjar småspringa.
När han väl kommit innanför dörren har inte Alfons pappa kommit hem ännu och det känns inte som vanligt hemma. Det känns mer ensamt och det är så konstigt tyst överallt. Alfons tycker att han hör ett mystiskt ljud, som ett prassel eller susande. Tänk om det var ett monster! Fast Alfons vet att det, finns ju inga monster, men om de finns kommer de säkert när Alfons är ensam hemma. För säkerhets skull gömmer sig Alfons bakom draperiet tills pappa kommer hem. När pappa kommit hem bara skrattar han. Han skrattar så han spiller kaffe på tröjan och duken. Han ger Alfons en ramsa som han kan säga lugnt för sig själv när han blir rädd. Då tror att han Alfons ska sluta tänka på spöken och monster
. Medans pappa får tvätta det han har spillt ner så ber han Alfons att springa ner i källaren för att hämta
cykelpumpen. Det vill inte Alfons för den är så mörk, men det säger han inte till pappa. Källaren är full av bråte och ena taklampan har gått sönder. Alfons tycker att han hör något som prasslar och då säger han pappas ramsa högt för sig själv. Och det hjälper Alfons upptäcker att det bara var en tidning som låg under hans fot som prasslade. När han väl hittat cykelpumpen skyndar han sig tillbaka genom källaren med då blir han rädd igen för trappljuset har slocknat och han når inte knappen som kan tända. Då kommer spöktankarna igen men återigen läser han ramsan och det kom inget spöke den här gången heller.
När Alfons äntligen är hemma är det mörkt i hallen också. Han ser ett vitt stort spöke som sträcker sig efter honom men den här gången hjälper inte ramsan, spöket finns kvar. Han går in till sin pappa och berättar att spöket finns kvar ute på balkongen. Pappan bara ler finurligt och ber Alfons gå tillbaka och tända lampan. När Alfons gör det får han se att spöket i själva verket är pappas tvätt som han hängt ut på balkongen. Han beslutar sig för att skoja lite med pappa och säger att spöket är kvar. Då kommer Alfons pappa rusande för att titta. När både står ute på balkongen skrattar de gott tillsammans. Sådana spöken försvinner ju inte av ramsan, säger pappa men de riktiga spökena gör det för de finns ju inte på riktigt. (Vem spökar Alfons Åberg)
33. Pojkar och flickor är rädda för olika saker?
34. Mammor och pappor är bra på olika saker?
