Pulsträning på mellanstadiet.
Påverkas koncentrationsförmåga, stämningen i klassen och insomningsförmågan kvällstid?
Författare: Jesse Conable Handledare: Anna Hafsteinsson Östenberg
Examinator: Marie Alricsson Ämne: Självständigt arbete
idrottsvetenskap
Nivå: C Uppsats – 21V10E
Abstract
Our modern lifestyle has led children to become less physically active. Research is showing that physical inactivity could lead to cardiovascular disease, type 2 diabetes, mental illness, osteoporosis and even obesity. In the context of a full school day, promoting physical activity can create a good environment for a better workplace, grades, and even healthier lifestyle as well as mental wellbeing. The aim of this study was to evaluate the experiences of a selected group of students that participated in a physical activity project. Data collection was acquired through a questionnaire which took place at a secondary school. The project involved students from year 4 and 5 which, during a two-year period, performed physical activity twice a week at school. In total, 94 pupils took part in a questionnaire with three questions. The results showed that there were no changes in the measured variables. The pupils did not experience any improvement regarding the atmosphere in the classroom (p=0.395), concentration (p=0.295) or ability to fall asleep at night (p=0.253). In conclusion the pupils' perception of physical activity did not improve their abilities to sleep better at night neither concentration nor atmosphere in school.
Abstrakt
Bakgrund: Den moderna livsstilen leder till att barn blir allt mindre fysiskt aktiva. Forskning visar att fysisk inaktivitet kan leda till hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, psykisk ohälsa, benskörhet och fetma. Inom ramen för en hel skoldag kan ett hälsofrämjande arbete i form av fysisk aktivitet skapa goda förutsättningar för bättre arbetsmiljö, skolresultat, en
hälsosammare livsstil och fysiskt samt psykiskt välmående. Syfte: Målet med studien var att utvärdera några utvalda elevers upplevelse av ett pulsprojekt i skolan under årskurs 4 och 5.
Metod: Datainsamlingen var i form av ett frågeformulär som tog plats på en
mellanstadieskola i Småland. I projektet deltog elever från årskurs 4 och 5 under två läsår där eleverna fick en schemalagd pulsträning 2 gånger per vecka. Totalt var det 94 elever som deltog vid de tre tillfällen som frågeformuläret fylldes i. Svaren från tre frågor valdes att analyseras. Resultat: Ingen förändring av de uppmätta variablerna kunde ses över tid.
Eleverna upplevde inte att pulsträningen påverkade stämning i klassen (p=0,395),
koncentrationsförmågan (p=0,295) eller förmågan att somna på kvällen (p=0,253). Slutsats:
Elevernas uppfattning av pulsträning påverkar inte deras förmåga att somna på kvällarna, koncentrationssvårigheter eller stämningen i skolan.
Nyckelord
Fysisk aktivitet, koncentrationsförmåga, pulsträning, skola
Innehåll
1 Bakgrund ………. 5
2 Syfte ……….. 8
2.1 Hypotesprövningar ………. 8
2.2 Begrepp & Definitioner ……….. 8
3 Metod ……….... 9
3.1 Datainsamling ………. 9
3.2 Etiska ställningstagande ………...…. 10
3.3 Statistiskt dataanalys ………... 10
4 Resultat ………....… 11
5 Diskussion ………...…. 11
6 Slutsats ………....…. 12
7 Referenser ……….... 13
8 Bilagor ………...….. 15
1 Bakgrund
För bara några år sedan tillbringade barn den mesta av tiden ute i naturen, men sedan den kraftiga ökningen av teknologi har mycket förändrats. Idag bor allt fler individer i städer samtidigt som städerna växer. Dessutom har television, datorer och telefoner fått barn att fastna framför skärmarna. Dessutom körs ofta barnen till skolan eller till aktivitet vilket leder till en minskad aktivitet. Enligt Statistiska Centralbyrån (2020) bor 85 procent av Sveriges befolkning i städer och barn växer upp i en alltmer urbaniserad värld med allt färre
grönområden. Den moderna livsstilen leder till att barn blir allt mindre fysiskt aktiva.
Världshälsoorganisationens undersökning visar att överviktiga barn i Sverige har fördubblats under de senaste 20 åren. I vissa delar av landet är 15–20 procent av barnen överviktiga och 3–5 procent lider av fetma (Folkhälsomyndigheten, 2019). För 40 år sedan var det endast 15%
flickor och 13% pojkar överviktiga, idag är siffrorna istället 22% flickor och 25% pojkar. Det är en ökning på 7 respektive 12 procentenheter. Denna trend skulle kunna bero på att barnen är allt mindre fysiskt aktiva samt en dålig diet med för mycket socker och kolhydrater.
(Folkhälsomyndigheten, 2019).
I 12.000 år har alla människor haft en likadant uppbyggd hjärna. Hjärnan är uppbyggd på ett sätt att kunna reagera på distraktioner såsom överlevnads fenomen sedan långt bak i historien.
Kadesjö (2001) beskriver barn med koncentrationssvårigheter som barn med stora krav på sin omgivning. Det moderna samhället har en stor påverkan i hur barn och ungdomars
koncentration påverkas eftersom de utsätts för många nya intryck, impulser, möjligheter och spännande aktiviteter. Vidare säger han att denna påfrestning kan vara bra för vissa barn men sämre för andra. För barn som inte klarar nya uppgifter kan möjligheterna, som av andra upplevs som positiva, leda till splittring och kaos. Kadesjö hävdar även att barn som har svårt med koncentration blir snabbt tröttare än andra barn. De utsatta barnen är beroende av
motivation, då det är svårare att motivera dessa. Barnens uppväxt och socioekonomiska bakgrund kan bidra till koncentrationssvårigheter och Kadesjö pekar på att ett möte mellan barnet och dess tankar, känslor och erfarenheter är en uppgift barnet måste ställas inför för att barnet ska kunna koncentrera sig. Om barnet ständigt tänker på andra saker än uppgiften kan det bli svårare att avsluta arbetet. Barn med koncentrationssvårigheter kan upplevas som väldigt passiva och kallas ofta för dagdrömmare, enligt Kadesjö (2001).
Termen MBD (Minimal Brain Dysfunction) används för barn med primära
koncentrationssvårigheter och motoriska avvikelser. MBD står för små störningar i hjärnans
funktion. Termen fick mycket kritik, därav beslöt nordiska forskare sig för att ändra till en mer beskrivande term DAMP som betyder Dysfunktion i fråga om Avledbarhet, Motorik och Perception. Kadesjö (2001) skriver att det har utförts många undersökningar har gjorts på barn som har ADHD eller DAMP under de senaste 30 åren. Undersökningarna visar att 3–5% av alla barn i grundskolan har ADHD.
Forskning från folkhälsomyndigheten (2019) har visat att fysisk inaktivitet kan leda till hjärt kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, psykisk ohälsa, benskörhet och även fetma, dock kan fysisk aktivitet förebygga dessa sjukdomar. Forskning inom fysisk aktivitet väcker oro för dagens problem men pekar på att lösningen är att vara fysiskt aktiv, både i och utanför skolan. Fysisk aktivitet och rörelse är något som rekommenderas, inte bara för friska individer utan även för individer med funktionshinder.
En interventionsstudie undersökte vilken påverkan diet och fysisk aktivitet kan ha för effekt på barn som är överviktiga mellan åldrarna 6–11 år. Sammanfattningsvis var fysisk aktivitet och ändring av beteende positivt när det gäller kortsiktiga mål för att gå ner i vikt hos barn.
Kvalitet på undersökningarna var dock låg eller väldigt låg och behöver en uppföljning under längre period för att se om de positiva effekterna är kvar efter en längre period (Mead, et al., 2017).
En läkare vid namnet Claudius Galenus (129-c.210 AD) konstaterade att alla människor kan få hälsofrämjande effekter från fysisk aktivitet oavsett om man var funktionshindrad, barn, gammal, vuxen eller idrottare. Bernadino Ramazzini, en italiensk läkare (1633–1714), upptäckte att negativa hälsoeffekter förekom hos människor som hade arbete som inte var fysisk krävande. Till exempel kom budbärare undan med många hälsoproblem som påverkade stillasittande arbetare.
Ett hälsofrämjande arbete i form av fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen tror man kan vara en hälsosam livsstil som kan skapa goda förutsättningar för en bra arbetsmiljö, bättre skolresultat, en hälsosam livsstil och välmående både psykiskt och fysiskt för eleverna. I dagens kunskapsläge är det oklart vilken exakt dos av fysisk aktivitet som krävs för att förbättra skolprestationer och minne hos barn och ungdomar (Hagströmer, 2017) men det finns en allmän rekommendation för fysisk aktivitet för barn och vuxna. För barn och ungdomar mellan 6 och 17 år rekommenderas minst 60 minuters daglig fysisk aktivitet av främst aerob träning. Muskel- och skelettstärkande aktiviteter bör ingå tre gånger i veckan (Folkhälsomyndigheten, 2019).
En studie har visat att risken för tidig död är 15 procent större för människor som är
stillasittandes 8 timmar eller mer per dag och 40 procent för människor som sitter 11h eller mer per dag (Van, 2012).
Pernilla Hedström försvarade sin doktorsavhandling vid Göteborgs universitet där hon visade att skolbarn idag var mindre fysiskt aktiva i förhållande till WHO:s rekommendationer. Hon gjorde en interventionsstudie, ”En utvärderande fallstudie av en hälsofrämjande intervention”
(Hedström, 2016), där jämförelser mellan elever i årskurs fyra gjordes. Resultatet visade att eleverna som deltog i projektet senare upplevde att rasterna hade blivit roligare och att de dessutom hade fått mer energi i övriga ämnen. En annan forskare från Lunds universitet har lyckats visa ett stark positivt samband mellan fysisk aktivitet och prestationer i skolan, genom att jämföra eleverna som har fått en lektion inom idrott varje dag med elever som inte har gjort detta (Fritz, 2017).
I Sverige har psykisk ohälsa blivit en folkhälsofråga såsom smärta, sömnproblem, ångest och olika stressrelaterade problem vilket ökar mest hos flickor. Hos flickor och pojkar mellan 16–
18 år ansågs 37 procent av flickor och 22 procent av pojkar vara stressade mycket ofta, vilket orsakades av höga krav, låg självkänsla, sömnproblem, och dåligt socialt stöd (Wiklund, 2012). Vart fjärde år undersöks skolbarns hälsovanor bland 11–15 åringar i Sverige för att följa utvecklingen av deras psykiska hälsa och välbefinnande. Flickor jämfört med pojkar var mest drabbade av nedstämdhet, oro och sömnsvårigheter (Folkhälsomyndigheten, 2019).
Folkhälsorapport år 2009 visade sig att skolbarn runt om i Sverige kände sig nedslagna, nervösa, sömnsvårigheter och huvudvärk och att detta hade ökat fram till 2000-talet. De psykiska besvären var högre bland flickor än pojkar i alla åldersklasser. Skolverkets undersökning visar att fler elever trivs bättre i skolan än tidigare rapporterat
(Folkhälsorapport, 2009). Utifrån forskningsläget har intresset väckts att undersöka elevers pulsträning i samband med sömn, stämning och koncentration.
En studie från Pubmed inom sports medicine, forskade om vad fysisk aktivitet har på mental ohälsa bland barn och ungdomar. Resultatet pekar på att fysisk aktivitet har potentiellt fördelaktiga effekter för minskad depression, men evidensbasen var begränsad. Tidigare fysisk aktivitet med interventionsstudier har visat att fysisk aktivitet har en liten fördelaktig effekt för minskad ångest men evidensbasen är fortfarande begränsad. Forskning påpekar att fysisk aktivitet kan förbättra ens självkänsla på kort sikt, dessa typer av forskningar saknar dock god kvalitet. Revidering bland fysisk aktivitet har visat att rutinmässig fysisk aktivitet kan förbättra kognitiv prestation och akademisk prestation (Biddle, 2011).
2 Syfte
Syftet med denna studie var att utvärdera elevers upplevelse under årskurs 4 och 5 för valda delar av pulsprojektet vilket är stämning i skolan, insomning kvällstid och
koncentrationsförmåga.
2.1 Hypotesprövningar
Med alla givna fördelar i samband med fysisk aktivitet är hypotesen att fysisk aktivitet kan bidra till mer fokus och koncentration, bättre sömnvanor och bättre stämning i klassen.
Frågeställning:
● Kan pulsträning förbättra insomning vid kvällstid och koncentrationsförmåga hos barn?
● Påverkar pulsträning stämningen i skolan och i så fall hur?
2.2 Begrepp och definitioner
Fysisk aktivitet: All form av rörelse som ger ökad energiförbrukning som till exempel hushålls- och trädgårdsarbete, transport till fots eller med cykel, friluftsliv, lek, fysisk belastning i arbetet, motion och fysisk träning (Fyss, 2016).
Aerob fysisk aktivitet: Den vanligaste formen av fysisk aktivitet där man inte får syrebrist och mjölksyra. Kroppens främsta energikälla är fett och kolhydrater. De allmänna
rekommendationerna är att den fysiska aktiviteten (minst 150 minuter per vecka) bör vara av aerob träning och att intensiteten bör vara minst måttlig för att vara förenad med hälsoeffekter (Fyss, 2016).
Muskelstärkande fysisk aktivitet: En form av fysisk aktivitet där avsikten i första hand är att bibehålla eller förbättra olika former av muskulär styrka (till exempel maximal kraft, explosivitet och/eller muskulär uthållighet) och bibehålla eller öka muskelmassan (Fyss, 2016).
Psykisk hälsa: Det är grunden för vårt välbefinnande, vår hälsa och vår funktionsförmåga.
Kortfattat handlar det om hur vi mår och trivs med livet, men också förmåga att klara av livets
upp- och nedgångar (Folkhälsomyndigheten, 2020).
Psykisk ohälsa: Lättare tillstånd av oro eller nedstämdhet till svåra psykiatriska tillstånd som bör behandlas av hälso- och sjukvård, såsom depression, ångestsyndrom eller schizofreni (Folkhälsomyndigheten, 2020).
3 Metod
3.1 Datainsamling
Studien var av kvantitativ design. Datainsamlingen tog plats på en mellanstadieskola i Småland med totalt 57 pojkar och 37 flickor som ingick i projektet mellan årskurs 4 och 5.
Studien pågick under två läsår där det erbjöds schemalagd pulsträning 2 gånger per vecka.
Syftet var att varje barn skulle anstränga sig fysiskt under 20 minuter, två gånger per vecka i den grad att de blev varma och något andfådda. Att pulsträna betyder att man läser av sin puls för att bland annat kunna bedöma träningsintensiteten och avgöra om träningen ligger på rätt nivå (pulsträning, 2011). Under projektets gång var idrottslärarna från respektive skola
ansvarig för pulsträningen. Vid tre tillfällen fick eleverna fylla i en enkät med frågor om bland annat sin upplevelse av sin hälsa och sina fritidsaktiviteter. I enkäten fanns det tio frågor där man satte ett kryss om vad man tycker är sant om sig själv mellan 1–10 poäng. Valde man 1 i någon av frågorna tydde det på att man inte höll med och valde man 10 så höll man helt och hållet med (Bilaga 1). Datainsamlingen ingick i en övergripande undersökning av
pulsprojektet men i denna studie var endast delen från elevernas upplevelse av pulsträningen inkluderad.
3.2 Etiska ställningstagande
Rektor samt skolpersonal informerades om projektets etiska krav, vilket angavs vara de forskningsetiska principerna: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2017).
Informationskravet: En förhandsinformation skickades till föräldrar och elever. De fick muntlig och skriftlig information gällande den övergripande planen för studien.
Samtyckeskravet: Eftersom deltagarna var under 15 år innebar det att behövdes samtycke från föräldrar eller vårdnadshavare. I informationsbrevet som föräldrarna fick gav de samtycke till sitt och barnens medverkan i projektet. Deltagandet var frivilligt och man kunde när som helst utan att ange skäl avbryta sitt och barnens medverkan.
Konfidentialitetskravet och nyttjandekravet: Alla resultat behandlades konfidentiellt och den enskilde deltagaren lyftes inte fram. Resultaten presenterades i gruppform.
Studien är godkänd av etikprövningsnämnden. (Dnr 2019–05634).
3.3 Statistisk dataanalys
Analyser av informationen genomfördes i SPSS (Statistical Package of the Social Sciences (IBM SPSS Statistics, Version 24; 64-bit, OS Windows 7). För att undersöka om det fanns en signifikant skillnad i sömn, stämning och koncentrationsförmåga mellan testtillfällena
användes Friedmans test. Friedmans test är en icke parametrisk statiskt test som används för att upptäcka skillnader i behandlingar över flera testförsök.
4 Resultat
Ingen förändring av svaren från de tre frågorna kunde ses över tid. Gällande pulsträning och förbättrad sömn blev medelvärdet på testerna 1,88, 2,06 och 2,06 (tabell 1). Det visar inget signifikant värde mellan pulsträning och förbättrad sömn på kvällarna. Gällande pulsträning och en positiv stämning i skolan är medelvärdet på testerna 1,94, 2,10 och 1,96 (tabell 2). Det är inget signifikant värde mellan pulsträning och en positiv stämning i skolan. Gällande pulsträning och förbättrad koncentrationsförmåga visar medelvärdet på alla tre tester 1,96,2,11 och 1,93 (tabell 3). Testerna visar inget signifikant värde mellan pulsträning och förbättrad koncentrationsförmåga.
5 Diskussion
Syftet med denna studie var att utvärdera elevers upplevelse av pulsprojekt i skolan under årskurs 4 och 5. Vid tolkning av vårt resultat kan vi konstatera att studien har flera
begränsningar såsom deltagarna vilka inte var tillgängliga för alla testperioder. Till exempel var några deltagare tillgängliga under testperiod 1 men inte under testperiod 2 eller 3 och vice versa. Det kan även finnas brist på ärliga svar då barnen kanske inte orkade kryssa i alla frågor med ärliga åsikter. Det kan resultera i att barnen kryssat i vilken siffra som helst för att bli färdiga med enkäten. Tidigare forskning har visat att flickor och pojkar mellan 16–18 år är oftare stressade, vilket orsakas av höga krav, låg självkänsla, sömnproblem, och dåligt socialt stöd, bland dessa räknas 37% av flickor och 22% av pojkar (Wiklund 2012). Det är också mycket faktorer kring studien som vi inte vet om, till exempel vilken stämning barnen har i skolan med andra barn. Under rasten vet vi inte riktigt vilka barn som känner sig utstötta från de andra, därför får vi anta att alla har bra stämning med varandra. En annan faktor kan vara att termin 3 är början på ett nytt ämne för barnen och de kanske redan känner sig stressade inför kommande läxor eller relationer i hemmet som kan påverka barnens stämning i skolan.
Om ett barn har det dåligt hemma kan barnet ta med sig negativ energi till skolan som kan påverka de andra barnen.
Vår studie visar att elevernas koncentrationsförmåga inte förändras särskilt mycket för att det skulle bli signifikant. En metaanalys som har undersökt effekter av fysisk aktivitet bland barn
mellan 6–12 år visar att fysisk aktivitet har en direkt positiv effekt på koncentrationsförmågan medan långvarig fysisk aktivitet har en positiv effekt på utförande funktioner som t.ex.
problemlösning, självmotivation, känslomässig självreglering, o.s.v. (de Greeff , 2018).
Det finns olika faktorer som kan ha påverkat detta resultat, bland annat personliga faktorer och variationen av vilken tid på dagen barnen fyllde i enkäten. För att få ett mer säkert svar borde barnen innan varje testtillfälle göra liknande aktiviteter och dylikt för att se till att de personliga faktorerna minskas men även för att göra varje testtillfälle så likt som möjligt. Ett exempel är om barnen fick en läxa att göra innan första testtillfället, då ska de även få en läxa att göra innan test 2 och 3 för att försöka replikera dessa psykiska eller fysiska känslor som vid första testtillfället. Även tid på dygnet när ifyllandet av enkäterna sker kan påverka resultatet då morgonen kan ge mer pigga och glada svar jämfört med eftermiddagen som kan ge mer trötta svar. Miljön där barnen befinner sig spelar även stor roll eftersom en stor samlad grupp kan bidra till en minskning av barnens koncentration (Kadesjö 2001). Enligt Kadesjö har samhället även en stor påverkan i hur barn och ungdomars koncentration påverkas. För barn som ej klarar olika typer av uppgifter kan möjligheterna som andra barn upplever som positiva kan andra barn uppleva som negativt (Kadesjö 2001).
Vårt forskningsresultat har visat att fysisk aktivitet inte har kunnat förbättra elevernas koncentration, sömnsvårigheter eller deras stämning i skolan. Även tidigare studier från Pubmed stödjer detta där de forskar just inom området mental hälsa. Det visade sig att fysisk aktivitet inte har så stor påverkan på depression eller ångest (Biddle och Asare 2011). Vår studie har inte tagit hänvisa till barn med dessa förutsättningar som ADHD eller DAMP vilket i sin tur också kan ha påverkat resultatet. Om vi kunde exkludera alla barn som har ADHD eller DAMP i klassen och sen ser deras utveckling utifrån fysisk aktivitet hade vi fått ett mer tydligt svar både för barn som inte har ADHD eller DAMP och för barnen som har det.
6 Slutsats
I denna studie undersöktes om pulsträning kan sägas ha någon korrelation med
sömnsvårigheter, koncentrationsförmåga, stämning i skolan. Slutsatsen som dras i denna studie är att elevernas uppfattning av pulsträning inte påverkar deras förmåga att somna på kvällarna, koncentrationssvårigheter och stämningen i skolan.
7 Referenser
Biddle SJH, Asare M. (2011). Physical activity and mental health in children and adolescents:
a review of reviews. British Journal of Sports Medicine. 45, 886-95.
Emma, M., Tamara.B., Karen.R., Liane.B.A., Victoria.W., Dan.J., Joan.O., Giulia.M.M., Eva.C., Claire.O’M., Elizabeth.B., Lena.A.K., Louise.B., Maria.i.M., Alessandro. D., Louisa.J.E.(2017). Diet, physical activity, and behavioural interventions for the treatment of overweight or obese children from the age of 6 to 11 years. Cochrane Database of Systematic Reviews. 22;6(6):CD012651.
De, G JW., Bosker RJ., Oosterlaan J., Visscher C., Hartman E., (2018). Effects of physical activity on executive functions, attention, and academic performance in preadolescent children: a meta-analysis. Journal of science and medicine in sport, 21(5), 501 - 507.
Van HP., Chey T, K RJ., Banks E, B A, (2012). Sitting time and all-cause mortality risk in 222,497 Australian adults', Archives of internal medicine, 172(6),494 - 500.
Wiklund, M., Malmgren, O E-B., Ohman, A., Bergström, E., Fjellman, W., (2012). Subjective health complaints in older adolescents are related to perceived stress, anxiety and gender – a cross-sectional school study in Northern Sweden. BMC Public Health, 12, 993
Fritz, J. (2017). Physical Activity During Growth. Effects on Bone, Muscle, Fracture Risk and Academic Performance. Diss. Lunds University
Hedström, P. (2016). Hälsocoach i skolan – En utvärderande fallstudie av en hälsofrämjande intervention. Thesis. Gothenburg University
Hintze, J., & Sandberg, C. (1999). Gör mig inte hopplös. En bok om barn som berör oss. 1.uppl., Båstad: MTI.
Kadesjö , B (2008) Barn med koncentrationssvårigheter. 3. uppl., Stockholm: Liber.
Folkhälsomyndigheten (2019). Fysisk aktivitet – rekommendationer.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och matvanor/fysisk-aktivitet--rekommendationer/ [2020-05-02]
Folkhälsomyndigheten (2019) Skolbarns hälsovanor i Sverige,
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/s/skolbarns
halsovanor-i-sverige-201718---grundrapport/ [2020-05-25]
FYSS (2016) Fysisk aktivitet – begrepp och definitioner,
http://www.fyss.se/fyss-kapitel/fyss-kapitel-del-1-allman-del/ [2020-05-02]
Centrumforidrottsforkning (2017) De aktiva och de inaktiva – om ungas rörelse i skola och på fritid. https://centrumforidrottsforskning.se/sv/regeringsuppdrag-uppfoljning-av-statens idrottsstod/rapporter/de-aktiva-och-de-inaktiva-2016/ [2020-05-02]
SCB (2015) Urbanisering – från land till stad. https://www.scb.se/hitta statistik/artiklar/2015/Urbanisering--fran-land-till-stad/ [2020-05-02]
Forskasverige (2009) Folkhälsorapport 2019. http://www.forskasverige.se/wp content/uploads/Folkhalsorapport-2009.pdf [2020-05-02]
8.0 Bilagor
Bilaga 1
Frågeformulär för årskurs 4 och 5;
Bilaga 2
Tabell 1. Visar medelvärdet bland skolbarnen med tanke på insomningsförmåga under kvällstid vid varje testtillfälle.
Test 1 Test 2 Test 3 P -Värde
1,88 N=89
2,06 N=92
2,06 N=94
p=0,253
Tabell 2. Visar medelvärdet bland skolbarnen gällande stämningen i skolan vid varje testtillfälle .
Test 1 Test 2 Test 3 P- Värde
1,94 N=88
2,10 N=92
1,96 N=94
p=0,395
Tabell 3. Visar medelvärdet bland skolbarnen gällande koncentrationen under lektionerna vid varje testtillfälle.
Test 1 Test 2 Test 3 p- Värde
1,96 N=90
2,11 N=92
1,93 N=94
p=0,295
