Fysisk aktivitet och psykisk hälsa i Sverige under COVID-19 pandemin: En tvärsnittsstudie

(1)

Institutionen för neurovetenskap Fysioterapeutprogrammet Examensarbete 15 poäng

Fysisk aktivitet och psykisk hälsa i Sverige under COVID-19 pandemin: En tvärsnittsstudie

Physical activity and mental health in Sweden during the COVID-19 pandemic: A cross-sectional study

Författare Handledare

Daniela Dahlberg Henrik Johansson

Robert Rismyhr universitetslektor

Godkänd 05/2021

(2)

Innehållsförteckning

1. Bakgrund ... 1

1.1 Psykisk hälsa ... 1

1.2 Fysisk aktivitet... 1

1.3 Fysisk aktivitet och psykisk hälsa ... 2

1.4 Fysioterapi och dess preventiva arbete ... 2

1.5 COVID-19 ... 3

1.6 Fysisk aktivitet och psykisk hälsa under COVID-19 ... 3

2. Problemformulering ... 4

3. Syfte ... 5

3.1 Frågeställningar ... 5

4. Metod... 5

4.1 Design och urval ... 5

4.2 Enkätdesign och mätinstrument ... 6

4.2.1 Fysisk aktivitet ... 6

4.2.2 Psykisk ohälsa ... 6

4.3 Statistisk analys ... 7

4.3.2 Förändrad fysisk aktivitet ... 7

4.3.3 Psykisk hälsa ... 7

4.3.4 Förändrad fysisk aktivitet och psykisk hälsa ... 7

4.3.5 Samband mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa ... 8

4.3.6 Tolkning av resultat ... 8

4.4 Etiska överväganden ... 8

5. Resultat ... 9

5.1 Deltagare ... 9

5.2 Fysisk aktivitet... 10

5.2.1 Fysisk aktivitet MET-minuter ... 10

5.3 Psykisk hälsa ... 10

5.4 Förändrad fysisk aktivitet och psykisk hälsa ... 11

5.5 Samband mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa ... 12

6. Diskussion ... 12

6.1 Resultatsammanfattning ... 12

6.2 Resultatdiskussion ... 13

(3)

6.2.3 Psykisk hälsa ... 15

6.2.4 Samband mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa ... 16

6.3 Metoddiskussion ... 17

6.3.1 Metoddiskussion ur ett etiskt perspektiv ... 19

7. Konklusion ... 19

Referenser ... 20

Bilaga 1 - enkätinbjudan för facebook samt enkätinformation ... 27

Bilaga 2 - enkät ... 29

(4)

Sammanfattning

Bakgrund: Tidigare studier har visat att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa under COVID-19 pandemin, dock saknas studier som gjort på detta i Sverige.

Syftet med denna studie är därför att undersöka sambandet mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa under COVID-19 pandemin bland vuxna i Sverige mellan februari och mars 2021.

Metod: En enkät innehållande de svenska versionerna av GHQ-12 och IPAQ-SF delades via Facebook. Inklusionskriterierna var personer mellan 18-65 år och bosatta i Sverige.

Resultat: Det var 134 personer som besvarade enkäten varav 72 svar var kompletta.

Medianen för MET-minuter per vecka var 2269. Ingen skillnad i antal MET-minuter per vecka förelåg mellan könen (p=0.07). Det förelåg en signifikant skillnad mellan könen vad gäller psykisk hälsa (p=0.013), av kvinnorna rapporterade 52% en sämre psykisk hälsa jämfört med 29% av männen. En större andel av männen behöll sin fysiska aktivitetsnivå jämfört med kvinnorna, denna skillnad anses som statistisk signifikant (p=0.003). Ett godtagbart, signifikant samband sågs mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa (r=-0.35, p=0.002) där en högre mängd fysisk aktivitet var associerad till god psykisk hälsa. Ett

godtagbart, signifikant samband sågs även mellan förändrad fysisk aktivitet och psykisk hälsa ( r=-0.42, p=0.004) där minskad fysisk aktivitet var förknippad med en sämre psykisk hälsa.

Slutsats: Denna studie visar på ett samband mellan självskattad fysisk aktivitet och psykisk hälsa under COVID-19 pandemin i Sverige, där en större mängd fysisk aktivitet var

associerad med bättre psykisk hälsa. Dock behövs fler svenska studier för att säkerställa detta samband.

Keywords: Mental Health, Physical Activity, COVID-19, Adults, Sweden.

(5)

Abstract

Background: Studies have shown an association between level of physical activity (PA) and mental health during the COVID-19 pandemic. However, there is a lack of Swedish studies.

Therefore, the aim of this study was to investigate the association between physical activity and mental health in Swedish adults during the COVID-19 pandemic between February and March 2021.

Methods: A survey consisting of the Swedish versions of GHQ-12 and IPAQ-SF was shared via Facebook and everyone between the ages of 18-65 and living in Sweden was eligible.

Results: There was 134 participants in the survey and 72 completed answers. The median for MET-minutes per week was 2269 with no difference between the sexes (p=0.07). In contrast, there was a difference in mental health between the sexes; 52% of the women reported a worse mental health compared to 29% of the males (p=0.003). A significantly larger proportion of males than females maintained their level of PA (p=0.003). There was a fair, significant correlation between PA and mental health (r=-0.35, p=0.0024) where a higher level of PA was associated with better mental health. Also, a change in the level of PA during the pandemic was associated with mental health (r=-0.42, p=0.0039) where a decrease in PA was associated with worse mental health.

Conclusion: This study demonstrates a correlation between physical activity and mental health during the COVID-19 pandemic in Sweden where a higher level of physical activity was associated with better mental health. However, further Swedish studies are needed to ensure these results.

Keywords: Mental Health, Physical Activity, COVID-19, Adults, Sweden

(6)

1. Bakgrund

1.1 Psykisk hälsa

Prevalensen av nedsatt psykiskt välbefinnande hos den svenska befolkningen i åldrarna 16 - 84 år har ökat från 14% år 2006 till 17% år 2018 (1). Prevalensen skiljer sig mellan män och kvinnor, 2018 rapporterade 20% av kvinnorna att de upplevde nedsatt psykiskt välbefinnande jämfört med 14% hos männen. Åldersgruppen 16 - 29 år hade flest individer med nedsatt psykiskt välbefinnande där 25 % upplevde nedsatt psykiskt välbefinnande år 2018 (1). Den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige är sedan år 2014 psykiatriska diagnoser som ångestsyndrom, depression och stressrelaterade tillstånd (2).

Psykisk hälsa definieras av The World Health Organisation (WHO) som “ett tillstånd av välbefinnande där individen har insikt i sina egna förmågor, klarar av att hantera normala påfrestningar i livet, kan utföra ett produktivt arbete och bidra till det samhälle som hen lever i” (3). I en god psykisk hälsa ingår begreppet psykiskt välbefinnande. Folkhälsomyndigheten förklarar begreppet psykiskt välbefinnande som: “att ha ett psykiskt välbefinnande innebär bland annat att man oftast har en positiv syn på framtiden, att man känner sig lugn och kan tänka klar samt att man kan hantera problem på ett bra sätt” (4). Psykisk hälsa och

välbefinnande kan mätas genom olika självskattningsformulär som exempelvis the General Health Questionnaire 12 (GHQ-12).

1.2 Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet innebär all kroppsrörelse där skelettmuskulaturen involveras och

energiförbrukningen ökar (5). För att mäta fysisk aktivitet så kan objektiva- eller subjektiva mätinstrument användas, såsom accelerometer respektive självskattningsformulär. Ett exempel på ett väl använt självskattningsformulär är the International Physical Activity Questionnaire (IPAQ).

WHO har tagit fram rekommendationer vad gäller fysisk aktivitet för att öka den psykiska och fysiska hälsan (5). Vuxna (18 - 64 år) rekommenderas att varje vecka utföra minst 150 - 300 minuter aerob fysisk aktivitet med måttlig intensitet; eller minst 75 - 150 minuter aerob fysisk aktivitet med hög intensitet; eller en motsvarande kombination av dessa två. Utöver detta rekommenderas även muskelstärkande fysisk aktivitet, på måttlig eller hög intensitet där

(7)

alla stora muskelgrupper involveras, minst 2 gånger per vecka (5). Från en sammanställning av WHO var det 2016 67 % av den vuxna svenska populationen (18 - 64 år) som uppfyllde WHO:s rekommendation om 150 min fysisk aktivitet per vecka (6). En liten skillnad sågs mellan könen, 67% av männen och 68% av kvinnorna (18 - 64 år) uppfyllde

rekommendationerna (6). En studie från 2016 med data från 12 071 deltagare från fem tvärsnittsstudier, från England, Portugal, Norge och Sverige visar liknande siffror (7).

Resultatet visar att 32% av deltagarna inte uppfyllt WHO:s rekommendation (minst 150 minuter av fysisk aktivitet med måttlig till hög intensitet). När det kommer till stillasittande så satt 80 % av deltagarna stilla mer än 7,5 timmar/dag och 23% av deltagarna satt stilla mer än 10h/dag (7).

1.3 Fysisk aktivitet och psykisk hälsa

Regelbunden fysisk aktivitet är associerat till en god psykisk hälsa (8-10). Två metaanalyser visar att fysisk aktivitet kan minska risken för att utveckla depression (11) och

ångestsyndrom (12). Det har även visat sig att träning kan vara en alternativ- eller kompletterande behandling för depression, ångest och stressrelaterade tillstånd (13-16).

1.4 Fysioterapi och dess preventiva arbete

Arbetet inom fysioterapin innebär att hjälpa personer med många typer av besvär, bland annat sjukdomar och skador i rörelseorganen, men även de som besväras av psykiska åkommor såsom depression och ångest. Det fysioterapeutiska arbetet handlar inte bara om att behandla olika besvär, utan fysioterapi innebär även ett arbete i preventivt syfte för att motverka att besvären uppstår (17). Fysioterapeuter har en unik kunskap kring hur fysisk aktivitet kan anpassas efter olika individuella förutsättningar för att främja fysisk och psykisk hälsa och rörelse samt förebygga olika sjukdomar. (18)

Det är av stor vikt att utnyttja den ovärderliga kunskap som fysioterapeuterna runtom i

Sverige besitter för att öka den psykiska och fysiska hälsan i befolkningen. Fysioterapeuterna, professions- och fackförbundet för fysioterapeuter i Sverige, har tagit fram en samling med förslag, Tre lyft för Sverige, på hur man i Sverige kan arbeta med att skapa en hållbar hälsa hos befolkningen, där alla ska ha möjlighet till ett liv i rörelse. Tre lyft för Sverige består av:

”Ett rörelselyft för barn och unga, ett rörelselyft för arbetslivet och ett rörelselyft för äldre”.

Minst en fysioterapeut på varje skola, företagshälsovård där fysioterapeuten spelar en viktig roll och som alla anställda ska ha tillgång till, fler fysioterapeuter för de äldre som bor

(8)

hemma och på särskilt boende, är några av de förslag på de preventiva åtgärder som lyfts fram. (19)

1.5 COVID-19

Den 13e januari 2020 bekräftas det första fallet av COVID-19 utanför Kina, starten på den pandemi som än idag pågår (20). Hittills har 3 012 251 personer i världen dött i sviterna av COVID-19 (19 april 2021) (21). I Sverige har totalt 13 788 personer varav 6329 kvinnor och 7459 män avlidit (19 april 2021) (22). Flertalet länder har tillämpat tillfälliga nedstängningar och dygnsstyrda utegångsförbud som hävts för att sedan återupptas (23-25). Sverige har däremot tagit mer återhållsamma åtgärder och gått ut med rekommendationer istället och överlåtit det till personligt ansvar (26). Dock, efter att den nya pandemilagen trätt i kraft så har begränsningarna i det svenska samhället ökat (27).

1.6 Fysisk aktivitet och psykisk hälsa under COVID-19

Flera studier har gjorts angående fysisk aktivitet respektive psykisk hälsa under COVID-19 pandemin. En review som inkluderade 15 artiklar som publicerats mellan 1 januari 2019 och 15 juli 2020 visar på en minskning av fysisk aktivitet samt en ökning av stillasittande

beteenden och psykisk ohälsa under COVID-19 pandemin (28). En studie från september 2020 med 3052 vuxna deltagare från USA visar på en stor minskning av den fysiska aktiviteten och en ökning av stillasittandet under COVID-19 pandemin. Minskad fysisk aktivitet och ökad skärmtid var associerad med försämrad psykisk hälsa. En högre grad av depressiva och ångestrelaterade symtom sågs hos personer i karantän/självisolering jämfört med de som endast socialt distanserat sig (29). En studie från Taiwan visar på ett samband mellan träningsfrekvens under COVID-19 pandemin och sinnesstämning, där högre träningsfrekvens var associerat till positiv sinnesstämning. En negativ påverkan på

sinnesstämningen sågs hos tidigare aktiva individer som minskat sin träningsfrekvens under COVID-19 pandemin (30). Kvinnor och yngre personer var associerade med högre grad av psykisk ohälsa under COVID-19 pandemin jämfört med män och äldre personer visar en studie från Storbritannien (31). En studie från Kanada som publicerades 4 december 2020 visar att kvinnor upplevde mer generaliserad ångest och var mindre fysisk aktiva under COVID-19 pandemin jämfört med män. De kvinnor som var mindre fysiskt aktiva under pandemin upplevde lägre nivåer av psykiskt välbefinnande och högre nivåer av generaliserad ångest. De kvinnor som deltog i samma aktivitetsform under pandemin var mindre oroliga och mer aktiva än de kvinnor som ändrat aktivitetsform (32).

(9)

När det kommer till psykisk ohälsa och fysisk aktivitet i Sverige under COVID-19 pandemin är det få studier som gjorts hittills. En studie som publicerats 23 augusti 2020 med syfte att undersöka prevalens av psykisk ohälsa i Sverige under pandemin visar att 30% och 24,2%

vuxna nådde gränsen för klinisk depression respektive ångest (33). Folkhälsomyndigheten gjorde en undersökning i maj 2020 över psykisk hälsa och levnadsvanor under pandemin.

Prevalensen för psykisk ohälsa överensstämmer med undersökningar utförda av

Folkhälsomyndigheten före pandemin. Vad gäller fysisk aktivitet uppgav 60% att de var lika aktiva som innan pandemin och 28% uppgav att de minskat sin aktivitet (34).

2. Problemformulering

Det finns flera studier som gjorts på fysisk aktivitet och psykisk hälsa under COVID-19 pandemin (28-34). Under pandemin har det setts minskad fysisk aktivitet och ökat

stillasittande beteende (28,29). Kvinnor upplevde i större utsträckning psykisk ohälsa (31) och mer generaliserad ångest samt var mindre fysisk aktiva under COVID-19 pandemin jämfört med män (32). I internationella studier har ett samband mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa påvisats, där högre nivåer av fysisk aktivitet var kopplat till bättre psykisk hälsa (29,32) och positiv sinnesstämning (30). Dock är det endast ett fåtal studier som gjorts i Sverige under COVID-19 pandemin och ingen av dessa undersöker sambandet mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa (33,34). Då Sveriges åtgärder under COVID-19 pandemin skiljer sig från övriga världen är det av stor vikt att undersöka hur ett eventuellt samband mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa ser ut under COVID-19 pandemin i Sverige. Det är även viktigt att undersöka huruvida ett eventuellt samband skiljer sig mellan män och kvinnor. Det kan ge en indikation på om fysisk aktivitet kan vara ett bra verktyg för att förebygga psykisk ohälsa under en pandemi i Sverige. Kunskap om detta kan stärka vikten av fysioterapeuternas preventiva arbete för att minska den psykiska ohälsan i Sverige och även bidra till utveckling av nya fysioterapeutiska preventiva åtgärder för att förbättra den psykiska hälsan under en pandemi.

(10)

3. Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa bland vuxna individer under COVID-19 pandemin i Sverige.

3.1 Frågeställningar

1) Hur ser den fysiska aktivitetsnivån ut bland vuxna individer (18 - 65 år) under COVID-19 pandemin mätt i februari och mars 2021 med International Physical Activity Questionnaire - Short Form (IPAQ-SF) och föreligger det några könsskillnader?

2) Hur ser fördelningen av förändrad fysisk aktivitet (minskad, oförändrad, ökad) ut i den svenska befolkningen (18 - 65 år) under COVID-19 pandemin i februari och mars 2021 och föreligger det några könsskillnader?

3) Hur skattar vuxna individer (18 - 65 år) sin psykiska hälsa under COVID-19 pandemin mätt i februari och mars 2021 med the General Health Questionnaire 12 (GHQ-12) och föreligger det några könsskillnader?

4) Vilket samband föreligger mellan förändrad fysisk aktivitet (minskad, oförändrad och ökad) och psykisk hälsa under COVID-19 pandemin i februari och mars 2021?

5) Vilket samband föreligger mellan självskattad fysisk aktivitet och psykisk hälsa i den svenska befolkningen (18 - 65 år) under COVID-19 pandemin i februari och mars 2021?

4. Metod

4.1 Design och urval

Då syftet med studien var att undersöka sambandet (ej kausalitet) mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa under COVID-19 pandemin vid en viss tidpunkt valdes en icke experimentell kvantitativ tvärsnittsstudie med korrelerande design (35). Datainsamlingen ägde rum under våren 2021 från den 17:e februari till den 12:e mars. Rekrytering av deltagare skedde genom ett snöbollsurval där Facebook valdes ut som plattform för distribution av en enkät då det är ett effektivt sätt att nå ut till så många deltagare som möjligt (36). En webbenkät (beskriven nedan) och information om studien publicerades på författarnas respektive Facebooksida och delades av familj och vänner för att få en så generaliserbar population som möjligt.

Inklusionskriterier: De personer som inkluderas i studien ska vara mellan 18 och 65 år och vara bosatt i Sverige.

(11)

Exklusionskriterier: De personer som inte uppfyller inklusionskriterierna exkluderades från studien.

4.2 Enkätdesign och mätinstrument

Deltagarna angav ålder, kön samt besvarade en fråga om vardaglig sysselsättning och en fråga om mängd fysisk aktivitet innan pandemin. Frågorna var formulerade enligt följande:

“Är din vardagliga sysselsättning hemma eller på plats? (med “på plats” menas där du normalt sett skulle utföra din vardagliga sysselsättning). “Hur upplever du att din fysiska aktivitet har förändrats sedan början av pandemin?” “minskat” “oförändrad” eller “ökat”.

Hela enkäten finns beskriven i bilaga 2.

4.2.1 Fysisk aktivitet

För att mäta mängd fysisk aktivitet användes den svenska versionen av IPAQ-SF, se bilaga 2.

IPAQ-SF är ett självskattningsformulär som mäter fysisk aktivitet och inaktivitet under de senaste sju dagarna. Formuläret består av fyra frågor där fråga 1-3 består av två delar, en del för duration (antal minuter och/eller timmar) och en del för frekvens (antal dagar). Fråga 1 innefattar all fysisk aktivitet som är mycket ansträngande, fråga 2 innefattar alla fysisk aktivitet som är måttligt ansträngande, fråga 3 innefattar alla promenader och fråga 4 innefattar stillasittande tid per dag. Svaren från fråga 1-3 beräknas sedan med en respektive multiplikationsfaktor till Metabolic Energy Turnover minuter (MET-minuter) och läggs sedan ihop för att få den totala fysiska aktiviteten i MET-minuter under en vecka. IPAQ-SF har god validitet och är lämpligt vid uppskattning av fysisk aktivitet (37-39).

4.2.2 Psykisk ohälsa

För att mäta förekomsten av psykisk ohälsa användes den svenska versionen av GHQ-12, se bilaga 2. Den svenska versionen har god validitet samt god förmåga att upptäcka personer med psykisk ohälsa oavsett kön och ålder (40). Formuläret består av sex positivt och sex negativt formulerade frågor om upplevd psykisk hälsa under de senaste veckorna.

Svarsalternativen för de positivt formulerade frågorna är “Bättre än vanligt”, “Som vanligt”,

“Sämre än vanligt och “Mycket sämre än vanligt” respektive “Inte alls”, “Inte mer än

vanligt”, “Mer än vanligt” till “Mycket mer än vanligt” för de negativt formulerade frågorna.

Kodningen av variablerna sker antingen via Standard (0-0-1-1) eller via Likert GHQ index (0-1-2-3), där en lägre poäng är kopplat till bättre psykisk hälsa. Ett gränsvärde på ≥14 för

(12)

Likert (sensitivitet = 85,5 och specificitet = 83,2) och ≥4 för Standard GHQ index

(sensitivitet = 81,7 och specificitet = 85,4) har visat sig ha god sensitivitet och specificitet (40). Denna studie använde sig av Likert GHQ index.

4.3 Statistisk analys

4.3.1 Fysisk aktivitet

MET-minuter per vecka beräknades för respektive deltagare. Deskriptiv analys genomfördes för att beräkna median och interkvartilavstånd vilket rekommenderas i IPAQ-poängprotokoll.

För att analysera skillnader mellan könen vad gäller totala mängden MET minuter under en vecka användes Mann-Whitney U-test då MET-minuter per vecka är icke-normalfördelad kvantitativ utfallsvariabel. Deltagarna delades utifrån MET-värdet in i tre grupper låg, måttlig och hög fysisk aktivitet enligt IPAQ-poängprotokoll (41). Andel deltagare i respektive grupp beräknades.

4.3.2 Förändrad fysisk aktivitet

Andelen deltagare som angav minskad fysisk aktivitet, oförändrad och ökad fysisk aktivitet beräknades. För att analysera skillnaderna mellan könen dikotomiserades förändring av fysisk aktivitet till minskad respektive oförändrad/ökad fysisk aktivitet och ett Chi-2-test

genomfördes.

4.3.3 Psykisk hälsa

Utifrån resultatet på GHQ-12 delades deltagarna in i två grupper, god psykisk hälsa (<14) och sämre psykisk hälsa (≥14). Andel deltagare i respektive grupp beräknades. För att analysera skillnader mellan könen användes Chi-2-test eftersom god psykisk hälsa och sämre psykisk hälsa är binära utfall.

4.3.4 Förändrad fysisk aktivitet och psykisk hälsa

Ett Chi-2 test genomfördes för att analysera skillnader mellan deltagarna som angett minskad respektive oförändrad/ökad fysisk aktivitet vad gäller psykisk hälsa (utifrån god psykisk hälsa och sämre psykisk hälsa) då variablerna är på nominalskalenivå.

(13)

4.3.5 Samband mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa

En sambandsanalys mellan fysisk aktivitet (utifrån MET minuter per vecka) och psykisk hälsa (utifrån GHQ-12 poäng) utfördes med hjälp av Spearmans rangkorrelation som är en icke-parametrisk metod. Spearmans rangkorrelation användes då variablerna är på

ordinalskalenivå.

En sambandsanalys mellan förändring av mängd fysisk aktivitet (minskad, oförändrad och ökad) och psykisk hälsa (utifrån GHQ-12 poäng) gjordes med Spearmans rangkorrelation som är en icke-parametrisk metod. Spearmans rangkorrelation användes då variablerna är på ordinalskalenivå.

4.3.6 Tolkning av resultat

Resultatet för de statistiska testerna ovan anses som statistiskt signifikant vid p < 0.05.

Spearman´s korrelationskoefficient, r-värde, tolkas enligt tabell I (42).

Tabell I. Tolkning av Spearman´s korrelationskoefficient, r-värde.

Korrelationskoefficienten, r-värde Bedömning

+1 -1 Perfekt

+0.9 -0.9 Mycket starkt

+0.8 -0.8 Mycket starkt

+0.7 -0.7 Måttligt starkt

+0.6 -0.6 Måttligt starkt

+0.5 -0.5 Godtagbart

+ 0.2 -0.2 Svagt

+0.1 -0.1 Svagt

0 0 Inget samband

4.4 Etiska överväganden

En anonym webbenkät utformades i systemet Kurt som tillhandahölls av MedFarm DoIT via Uppsala universitet. MedFarm DoIT säkerställer att Kurt på ett säkert sätt hanterar eventuella personuppgifter, likaså garanterar Uppsala universitets IT-avdelning att deras servrar är skyddade nog. Svaren hanterades endast av författarna och förvarades säkert. Deltagarna informerades om studiens syfte, bakgrund, att webbenkäten är anonym, att deltagande är

(14)

frivilligt, deltagande och inskickade svar innebär samtycke att svaren hanterades av

undersökningens författare, rätten att avbryta enkäten och att svaren endast skulle användas i forskningssyfte (se bilaga 1). Alla deltagare får möjlighet att ta del av studiens resultat via DIVA-portalen. I och med detta utgör inte studien någon risk för deltagarna.

Nyttan med studien är att, genom en kartläggning av ett eventuellt samband mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa under COVID-19 pandemin i Sverige, lägga en grund för vidareutveckling av fysioterapeutiska preventiva åtgärder för att förebygga psykisk ohälsa under en pandemi. Sammanfattningsvis överskrider nyttan med studien riskerna.

5. Resultat

5.1 Deltagare

En beskrivning av deltagarna är presenterade i tabell II.

Tabell II. Beskrivning av deltagarna utifrån antal (n), könsfördelning i procent (%), ålder och plats för vardaglig sysselsättning, “hemma” eller “på plats” (“på plats” innebär där deltagare normalt utför sin vardagliga sysselsättning), för alla som svarat på enkäten (totalt), de som hade fullständigt svar på GHQ-12 respektive IPAQ-SF.

Totalt* GHQ-12 IPAQ-SF**

Deltagare n 134 133 72

Kvinnor n (%) 92 (68) 91 (68) 48 (67)

Män n (%) 42 (32) 42 (32) 24 (33)

Ålder median (min, max) 26 (18,63) 26 (18,63) 25 (18,63)

Ålder median kvinnor (min, max) 26 (18, 63) 26 (18, 63) 25 (18, 63)

Ålder median män (min, max) 26 (19, 59) 26 (19, 59) 25 (19, 56)

Hemma n (%) 77 (57) 77 (58) 47 (65)

*Alla som svarat på enkäten besvarade frågan om ökad, oförändrad eller minskad fysisk aktivitet. **Alla deltagare som svarat på IPAQ-SF hade kompletta svar på resterande delar av enkäten.

(15)

5.2 Fysisk aktivitet

5.2.1 Fysisk aktivitet MET-minuter

Medianen för antal MET-minuter per vecka för hela gruppen var 2269 (Q1=1038 och Q3=3659). För kvinnor var medianen 2064 MET-minuter per vecka (Q1=1112, Q3=3039) och för män var medianen 3964 MET-minuter per (Q1=1003.5, Q3=5487). Det var ingen statistisk signifikant skillnad mellan män och kvinnor (p=0.07). Av deltagarna rapporterade, 14% en låg fysisk aktivitetsnivå, 47% en måttlig fysisk aktivitetsnivå och 39% en hög fysisk aktivitetsnivå.

När det kommer till förändring av fysisk aktivitet rapporterade 43%, 35% respektive 22% av deltagarna att deras fysiska aktivitet har minskat, är oförändrad respektive har ökat under COVID-19 pandemin. En signifikant skillnad förelåg mellan män och kvinnor där en större andel av männen behöll eller ökade sin fysiska aktivitetsnivå jämfört med kvinnorna (p=0.003), se figur 1.

Figur 1. Fördelning av minskad, oförändrad eller ökad fysisk aktivitet för kvinnor respektive män.

5.3 Psykisk hälsa

Medianen för GHQ-12 var 13 (min, max: 2, 36) för hela gruppen, 14 (min, max: 2, 29) för kvinnorna och 10 (min, max: 3, 36) för männen. Av alla deltagare rapporterade 56% god psykisk hälsa och 44% sämre psykisk hälsa. En signifikant skillnad förelåg mellan män och kvinnor där en större andel av kvinnorna rapporterade en sämre psykisk hälsa jämfört med männen (p= 0.013) se figur 2.

(16)

Figur 2. Fördelning av god psykisk hälsa (<14) och sämre psykisk hälsa (≥14) mätt med GHQ-12 för kvinnor respektive män.

5.4 Förändrad fysisk aktivitet och psykisk hälsa

En större andel av de deltagare som angav minskad fysisk aktivitet rapporterade sämre psykisk hälsa jämfört med de deltagare som angav oförändrad eller ökad fysisk aktivitet (p=0.0019) se figur 3.

Figur 3. Fördelning av god psykisk hälsa (<14) och sämre psykisk hälsa (≥14) mätt med GHQ-12 hos deltagare med minskad respektive oförändrad eller ökad mängd fysisk aktivitet.

(17)

5.5 Samband mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa

Ett godtagbart, signifikant samband sågs mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa (r=-0.35, p=0.0024) där en högre mängd fysisk aktivitet var associerad till god psykisk hälsa, se figur 4. För kvinnor sågs ett signifikant samband mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa (r=-0.33, p=0.020) men för männen sågs inget signifikant samband (r=-0.25, p=0.28).

Ett godtagbart, signifikant samband sågs mellan förändrad fysisk aktivitet och psykisk hälsa (r=-0.42, p=0.0039) där en minskad fysisk aktivitet var förknippad med en sämre psykisk hälsa.

Figur 4. Punktdiagram över samband mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa.

6. Diskussion

6.1 Resultatsammanfattning

Medianen för fysisk aktivitet mätt i MET-minuter per vecka hos deltagarna var 2269. Ingen signifikant skillnad sågs mellan män och kvinnor vad gäller MET-minuter per vecka. Av deltagarna rapporterade, 14% en låg fysisk aktivitetsnivå, 47% en måttlig fysisk

aktivitetsnivå och 39% en hög fysisk aktivitetsnivå. När det kommer till förändring av fysisk aktivitet rapporterade 43%, 35% respektive 22% av deltagarna att deras fysiska aktivitet har minskat, är oförändrad respektive har ökat under COVID-19 pandemin. En signifikant skillnad sågs mellan män och kvinnor där en större andel av männen behöll eller ökade sin fysiska aktivitetsnivå jämfört med kvinnorna. Av deltagarna rapporterade 56% god psykisk

0 10 20 30 40 50 60 70 80

Rang GHQ-12 poäng

rang MET-minuter per vecka

Samband fysisk aktivitet och psykisk hälsa

(18)

hälsa och 44% sämre psykisk hälsa. Det förelåg en signifikant skillnad mellan könen där en större andel av männen rapporterade en god psykisk hälsa jämfört med kvinnorna. Ett godtagbart, signifikant samband sågs mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa, där en högre mängd fysisk aktivitet var associerad till god psykisk hälsa. För kvinnor sågs ett signifikant samband mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa men inte för männen. Ett godtagbart, signifikant samband sågs mellan förändrad fysisk aktivitet och psykisk hälsa där en minskad fysisk aktivitet var förknippad med en sämre psykisk hälsa.

6.2 Resultatdiskussion

6.2.1 Fysisk aktivitet

I denna studie var medianen för MET-minuter/vecka 2269 minuter. Detta resultat skiljer något från en tidigare svensk studie av Eek et al (43) genomförd under pandemin där motsvarande siffra var 2902 minuter (n=1144 ,68% kvinnor). Detta visade sig också vad gäller graden av fysisk aktivitet där en större andel i den aktuella studien hade en lägre aktivitetsnivå. I denna studie rapporterade 14% en låg fysisk aktivitetsnivå, 47% en måttlig fysisk aktivitetsnivå och 39% en hög fysisk aktivitetsnivå jämfört med studien av Eek et al (40) där 7% rapporterade en låg fysisk aktivitetsnivå, 29% en måttlig fysisk aktivitetsnivå och 64% en hög fysisk aktivitetsnivå. Skillnaderna mellan studierna skulle kunna bero på att studien av Eek et al (43) genomfördes tidigare under pandemin med data insamlad mellan första september och sjunde oktober 2020. Under september och oktober 2020 var antalet smittade av COVID-19 i Sverige betydligt lägre jämfört med under februari och mars 2021 (44). Under januari 2021 så infördes nya riktlinjer från folkhälsomyndigheten vilket innebar restriktioner på antal besökare i gym och andra anläggningar, något som kan ha kommit att påverka träningsvanor (45). Eek et al (43) hade även betydligt fler deltagare än denna studie vilket skulle kunna vara ytterligare en förklaring till skillnaden mellan resultaten. En annan orsak skulle kunna vara åldersfördelningen där medelåldern på deltagarna i studien av Eek et al (43) var 47.8 år och endast 15.8% av deltagarna var under 35 år medan medelåldern för deltagarna i denna studie var 25 år. En undersökning av folkhälsomyndigheten (46) från 2019 visar dock att andelen som är fysiskt aktiva minst 150 minuter per vecka är störst i

åldersgruppen 16-29 år, vilket isåfall säger emot detta då deltagarna i studien av Eek et al (43), som hade en högre medelålder, var mer fysisk aktiva. Dock är folkhälsomyndighetens undersökning gjord före pandemin och hur fördelningen ser ut under pandemin skulle kunna se annorlunda ut.

(19)

Vad gäller skillnad mellan könen angående fysisk aktivitet mätt i MET-minuter per vecka hade männen ett högre värde jämfört med kvinnorna (3964 respektive 2064 minuter)

skillnaden var dock inte statistisk signifikant.Däremot var medianen för antal MET-minuter per vecka högre hos männen än hos kvinnorna. Det saknas studier från Sverige som jämfört mängd fysisk aktivitet hos kvinnor och män under COVID-19. Däremot visar en studie från Kanada av Nienhuis och Lesser (32) att kvinnor var statistiskt signifikant mindre fysiskt aktiva jämfört med män. Att denna studie inte visar på ett signifikant samband skulle kunna bero på det begränsade antalet deltagare och skillnader mellan länder. Det behövs fler svenska studier för att kunna dra några slutsatser kring huruvida mängden fysisk aktivitet skiljer sig mellan könen under COVID-19 pandemin.

Denna studie visar att 35% rapporterade oförändrad fysisk aktivitet vilket överensstämmer med data från studien av Eek et al (43) där motsvarande siffra var 34.2%. När det kommer till ökad och minskad fysisk aktivitet skiljer sig resultaten åt mellan studierna: 22% respektive 43% i denna studie rapporterade ökad respektive minskad fysisk aktivitet jämfört med Eek et al (43) som visar att 36.0% respektive 29.8% rapporterade ökad respektive minskad fysisk aktivitet. Eek et al (43) baserade dock sitt resultat på flera mer specifikt ställda frågor, där frågorna innefattar både intensitet och frekvens av den fysiska aktiviteten på måttlig- och hög nivå, jämfört med denna studie vilket kan ha påverkat skillnaden i resultat mellan studierna.

Skillnad i insamlingsperiod av data under olika skeden i pandemin, som diskuteras ovan, kan också ha påverkat skillnaden mellan resultaten. En undersökning av folkhälsomyndigheten som gjorts i maj 2020 visar att 60 % var lika aktiva då som innan pandemin och att 28%

minskat sin fysiska aktivitet under COVID-19 pandemin (34). Dessa resultat skiljer sig från denna studie vilket skulle kunna bero på att folkhälsomyndighetens undersökning är

genomförd betydligt tidigare under pandemin. Framtida studier behöver undersöka vilka faktorer som ligger bakom den minskade fysiska aktiviteten och även vilka faktorer som är gynnsamma för att bibehålla nivån av fysisk aktivitet under en pandemi. Det är viktigt för att kunna utveckla fysioterapeutiska preventiva åtgärder under en pandemi för att bibehålla den fysiska aktiviteten i samhället och främja folkhälsan.

I denna studie sågs en signifikant skillnad mellan könen när det kommer till förändring av fysisk aktivitet vilket skiljer sig från studien av Eek et al (43) där ingen statistisk signifikant

(20)

skillnad mellan könen förelåg. Däremot visar studien från Kanada av Nienhuis och Lesser (32) på ett signifikant samband mellan hinder för fysisk aktivitet och antal minuter fysisk aktivitet (på medel och hög intensitet) under pandemin för kvinnor men inte för män.

Kvinnor rapporterade även fler hinder och färre underlättande faktorer för att vara fysiskt aktiv under pandemin jämfört med männen. Studien av Eek et al (43) gjordes i ett stadie av pandemin där antalet smittade var betydligt lägre jämfört med när denna studie genomfördes.

Det skulle kunna vara så att kvinnor påverkas mer av ökad smittspridning och då upplever fler hinder och färre underlättande faktorer för att vara fysiskt aktiv. Detta skulle isåfall kunna vara en förklaring till varför en större andel kvinnor än män i denna studie minskade sin fysiska aktivitet. Deltagarnas medelålder i studien av Nienhuis och Lesser (32) var även betydligt högre (42 år ±15) och det skulle kunna vara så att äldre kvinnor upplever fler/större hinder och färre underlättande faktorer än yngre kvinnor. Det är viktigt att i framtiden

undersöka huruvida det föreligger några könsskillnader vad gäller förändrad fysisk aktivitet i Sverige under en pandemi och även kartlägga vad denna eventuella skillnad skulle kunna bero på. Denna kunskap är betydande för att i framtiden kunna könsanpassa åtgärderna för att bibehålla den fysiska aktiviteten och på så sätt skapa en effektivare preventiv åtgärdsplan.

6.2.3 Psykisk hälsa

Det saknas studier som gjorts i Sverige på psykisk hälsa mätt med någon version av GHQ under COVID-19 pandemin. I en svensk studie av McCracken et al (33) som undersöktes prevalens av depression och ångest mellan 14 maj och 11 juni 2020. Resultatet visar att 30%, 24.2% respektive 38% av deltagarna nådde gränsen för klinisk depression, ångest respektive insomni. Det var totalt 45.6% som rapporterade signifikanta besvär inom något av dessa tre områden vilket kan jämföras med denna studie där 44% rapporterade en sämre psykisk hälsa.

Dock använde sig McCracken et al av andra instrument jämfört med denna studie vilket inte gör resultaten helt jämförbara.

Att kvinnorna i högre utsträckning än män rapporterade sämre psykisk hälsa överensstämmer med data från tidigare studier under COVID-19 pandemin. En studie från Storbritannien av Smith et al (31) visar att kvinnor var associerade med högre grad av psykisk ohälsa jämfört med män. Nienhuis och Lesser (32) påvisade i sin studie att kvinnor upplevde mer

generaliserad ångest jämfört med män. Skillnader mellan könen vad gäller rapporterad psykisk hälsa har även påvisats innan pandemin. En undersökning från 2018 av

folkhälsomyndigheten (46) visar på en statistisk signifikant skillnad mellan könen där

(21)

kvinnorna rapporterade sämre psykisk hälsa jämfört männen. Framtida studier behöver undersöka vad denna könsskillnad beror på för att genom detta utveckla effektiva preventiva åtgärder i samhället för att förebygga den psykiska ohälsan.

6.2.4 Samband mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa

Ett godtagbart, signifikant samband sågs mellan förändrad fysisk aktivitet och psykisk hälsa (r=-0.42) där en minskad fysisk aktivitet var förknippad med en sämre psykisk hälsa.

Tidigare studier som gjorts under COVID-19 pandemin visar på liknande resultat. En studie från USA av Meyer et al (29) visar att de deltagare som minskat sin fysiska aktivitet hade mer uttalade depressiva symtom, känslor av ensamhet och upplevd stress jämfört med de som behöll samma fysiska aktivitetsnivå som innan pandemin. En studie från Taiwan av Chang et al (30) visar en negativ påverkan på sinnesstämningen hos de personer som tidigare tränat (två till tre gånger i veckan eller mer) och minskat sin fysiska aktivitet under pandemin.

Resultatet från en studie genomförd i Italien av Maugeri et al (47) visar ett signifikant samband mellan förändrad fysisk aktivitet (skillnad i MET–min per vecka) och psykiskt välbefinnande, där en minskning av den fysiska aktiviteten var associerat till sämre psykiskt välbefinnande. Det går dock inte att utifrån detta att dra någon slutsats kring huruvida det är den minskade fysiska aktiviteten som lett till ökad psykisk ohälsa eller om det är så att den ökade psykiska ohälsan lett till minskad fysisk aktivitet. Mer forskning behövs för att undersöka huruvida fysisk aktivitet kan förebygga psykisk ohälsa under en pandemi.

Kunskap om detta kan bidra till fysioterapeutiska preventiva åtgärder i samhället för att främja den psykiska hälsan under en pandemi.

Denna studie visar på ett godtagbart, signifikant samband mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa (r=-0.35) där en högre mängd fysisk aktivitet är associerat till en bättre psykisk hälsa vilket överensstämmer med resultat från tidigare studier. En studie från Bangladesh av Rahman et al (48) gjord mellan 20 och 30 juni 2020 visar att personer som rapporterat någon form av psykisk ohälsa (depression, ångest, stress) hade en signifikant högre risk att inte vara fysiskt aktiva under COVID-19 pandemin. Chang et al (30) visar att en högre

träningsfrekvens var associerat till en positivare sinnesstämning under pandemin. De personer som tränade två till tre dagar i veckan hade en mer positiv sinnesstämning jämfört med de som tränade en gång per vecka eller mindre och de som tränade fyra dagar i veckan hade en positivare sinnesstämning jämfört med de som tränade två till tre gånger i veckan (30). Utifrån detta kan dock inga slutsatser dras kring huruvida det är den fysiska aktiviteten

(22)

som leder till god psykisk hälsa eller om det bara är så att personer som har en god psykisk hälsa är mer fysisk aktiva. Dock visar studier som gjorts innan pandemin att träning minskar symtomen hos personer med depression, ångest och stressrelaterade tillstånd (13-16) samt att träning kan minska risken för att utveckla depression (11) och ångestsyndrom (12). Studier har visat att träning optimerar nivåerna av Brain-derived neurotrophic factor (BDNF), en neurotrophin som bidrar till hjärncellernas överlevnad och tillväxt och främjar synaptisk plasticitet, vilket har en positiv inverkan på depressiva och ångestrelaterade symtom (49).

Studier i framtiden behöver undersöka huruvida träning som intervention kan öka den psykiska hälsan under en pandemi. Det kan leda till fysioterapeutiska preventiva behandlingar för att under en pandemi öka den psykiska hälsan i befolkningen.

För kvinnor sågs ett godtagbart signifikant samband mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa vilket inte sågs för männen. Detta skulle dock kunna bero på att det var betydligt fler kvinnor (n=49) jämfört med män (n=23) som besvarat hela enkäten och att det då är för få män för att ett signifikant samband eventuellt ska kunna visas. Däremot visar studien av Maugeri et al (47) ett större samband mellan förändrad fysisk aktivitet och psykiskt välbefinnande hos kvinnor (r =0.1758, p=0.0001) jämfört med hos män (r=0.06356, p=0.0366) under COVID- 19 pandemin, även om sambandet för kvinnor är svagt. Dock behövs fler studier för att fastställa huruvida det förekommer några könsskillnader eller inte och vad detta i så fall beror på. Detta är viktigt för att i framtiden eventuellt kunna könsanpassa de fysioterapeutiska preventiva åtgärderna för att främja den psykisk hälsan i samhället under en pandemi.

6.3 Metoddiskussion

Denna studie hade en liten population där majoriteten var kvinnor och yngre personer (medianålder 26 år) vilket gör att resultatet blir svårt att generalisera på hela Sveriges befolkning. Undersökningen från folkhälsomyndigheten år 2018 (46), som undersökte prevalensen av nedsatt psykiskt välbefinnande mätt med fem frågors versionen av general health questionnaire (GHQ-5), visar att yngre personer skattade sitt psykiska välbefinnande lägre jämfört med äldre personer. Kvinnor i åldersgruppen 16-29 år var den grupp med störst andel personer med nedsatt psykiskt välbefinnande. Det gör att resultatet i denna studie troligtvis visar en högre andel personer med sämre psykisk hälsa än vad studien hade gjort om populationen var normalfördelad vad gäller kön och ålder.

(23)

Att yngre personer var överrepresenterade i studien beror mest troligt på att enkäten nådde ut till fler i samma ålder som författarna då enkäten publicerades på författarnas respektive facebooksidor. Könsfördelningen är oklar om det är till följd av bortfallet, att kvinnor är mer benägna att svara på enkäter eller om enkätinbjudan nådde fler kvinnor. Anledningen att enkäten endast fick 134 inskickade svar kan bero på flera anledningar, bland annat att enkäten ej delades vidare i den utsträckning som författarna hade hoppats på och även att många personer kanske inte orkar ta sig tiden att svara på enkäter.

En anledning till att det blev ett såpass stort bortfall där flera enkäter ej var komplett ifyllda är troligtvis de begränsningar som enkätverktyget KURT har vid utformningen av frågorna.

Då de formulär som användes för att utforma enkäten behöver utformas likadant i enkäten för att behålla validiteten och reliabiliteten av formulären så kräver det att svarsalternativen i enkäten måste skrivas på ett visst sätt i KURT. I denna undersökning betydde det att de frågor som krävde både skriftliga och ej skriftliga svarsalternativ behövde använda sig av ikryssningsfrågor med alternativ för att lägga till text i KURT. Vid närmare undersökning av enkäten efter utskick visade det sig att ifyllande av enkäten via dator eller en mobil med android ej automatiskt kryssar för svarsalternativet när man fyller i, i detta fall timmar, minuter eller dagar, vilket leder till att svaren blir registrerade som ej ifyllda. Användes en Iphone för att svara på enkäten kryssades svaren i automatiskt när man fyllde i timmar, minuter eller dagar. En annan anledning till bortfallet skulle kunna vara att deltagarna inte orkat eller kunnat fylla i hela enkäten.

Något som också kan ha kommit till att påverka resultatet är risken för bias hos deltagarna då majoriteten av deltagarna är vänner/bekanta till författarna. Deltagarna kan ha påverkats av att författarna är fysioterapeutstudenter och då undermedvetet svarat på ett sätt som de tror att författarna förväntar sig.

IPAQ-SF är som tidigare beskrivet ett rekommenderat formulär för självskattning av fysisk aktivitet. Brister i IPAQ-SF skulle kunna vara det att det inte ger en helt korrekt bild av hur det faktiskt är då personer tenderar att skatta sin fysiska aktivitet högre. Trots detta är det lämpligt att använda IPAQ-SF för att få en bild av hur aktivitetsnivån ser ut i en befolkning (37, 38).

(24)

GHQ-12 har god validitet och specificitet och lämpar sig mycket bra till undersökningar av det psykiska välmåendet (40). Det som dock skulle kunna vara en faktor i detta formulär är att personer skulle kunna skatta annorlunda än hur det faktiskt är, däremot så har studien av Lundin et al (40) visat det motsatta, att GHQ-12 ger en väldigt bra bild av hur personerna mår.

6.3.1 Metoddiskussion ur ett etiskt perspektiv

Att föra en etisk diskussion kring metoden är viktigt då denna enkät tar upp frågor som rör den psykiska hälsan. Hur påverkades de som svarade på enkäten när de behövde reflektera över sin psykiska hälsa? Det kanske finns en risk att vissa utvecklar en nedåtgående spiral när de inser att de inte mår så bra psykiskt och att pandemin har påverkat de mer än vad de trott.

Det skulle kunna göra att de negativa tankarna ökar och att det psykiska måendet försämras.

Att de fastnar i tanken “Jag mår så himla dåligt” och mår allt mer sämre. Eller så skulle det kunna vara så att insikten i det psykiska måendet gör att personer som annars inte skulle sökt hjälp söker hjälp. Att reflektionen över det psykiska måendet leder till insikt och acceptans som främjar den psykiska hälsan. De är troligt att olika personer reagerar olika då de svarar på frågor som rör den psykiska hälsan.

7. Konklusion

Denna studie visar på ett godtagbart, signifikant samband mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa under COVID-19 pandemin i Sverige, där en högre mängd fysisk aktivitet är associerad med en bättre psykisk hälsa. Det förelåg också ett samband mellan förändrad mängd fysisk aktivitet och psykisk hälsa, där en minskad mängd fysisk aktivitet var förknippat med en sämre psykisk hälsa. Det var fler kvinnor som angav sämre psykisk hälsa jämfört med män.

En skillnad mellan könen sågs även vad gäller förändring av mängd fysisk aktivitet där en större andel kvinnor rapporterade att de minskat sin fysiska aktivitet. Fler studier som undersöker sambandet mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa i Sverige under COVID-19 pandemin behövs för att säkerställa detta. Framtida studier behöver även undersöka om träning som intervention kan öka den psykiska hälsan under en pandemi. Kunskap om detta kan stärka vikten av fysioterapeuternas preventiva arbete för att minska den psykiska ohälsan i Sverige samt bidra till utveckling av nya fysioterapeutiska preventiva åtgärder för att förbättra den psykiska hälsan under en pandemi i Sverige.

(25)

Referenser

1. Nedsatt psykiskt välbefinnande — Folkhälsomyndigheten [Internet]. [citerad 20 januari 2021]. Tillgänglig vid:

http://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-

rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/nedsatt-psykiskt-valbefinnande/

2. Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning [Internet]. Försäkringskassan;

Avdelning för analys och prognos; Korta analyser 2017:1. [citerad 20 januari 2021].

Tillgänglig vid: https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/d57be02c-46dc- 4079-b68d-760739441f11/korta-analyser-2017-1.pdf?MOD=AJPERES&CVID

3. Mental health: strengthening our response [Internet]. [citerad 26 januari 2021].

Tillgänglig vid: https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/mental-health- strengthening-our-response

4. Statistik psykisk hälsa — Folkhälsomyndigheten [Internet]. [citerad 05 februari 2021]. Tillgänglig vid: http://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-

levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/statistik-psykisk-halsa/

5. WHO guidelines on physical activity and sedentary behaviour [Internet]. 2021 [citerad 19 januari 2021]. Tillgänglig vid: https://www.who.int/publications-detail- redirect/9789240015128

6. Physical activity factsheets for the 28 European Union Member States of the WHO European Region. Overview (2018) [Internet]. 2021 [citerad 19 januari 2021].

Tillgänglig vid: https://www.euro.who.int/en/health-topics/disease-

prevention/physical-activity/publications/2018/factsheets-on-health-enhancing- physical-activity-in-the-28-eu-member-states-of-the-who-european-region

.

7. Loyen A, Clarke-Cornwell AM, Anderssen SA, Hagströmer M, Sardinha LB, Sundquist K, m.fl. Sedentary Time and Physical Activity Surveillance Through Accelerometer Pooling in Four European Countries. Sports Med. 2017;47(7):1421–

35.

(26)

8. Chekroud SR, Gueorguieva R, Zheutlin AB, Paulus M, Krumholz HM, Krystal JH, Chekroud AM. Association between physical exercise and mental health in 1·2 million individuals in the USA between 2011 and 2015: a cross-sectional study.

Lancet Psychiatry. 2018 Sep;5(9):739-746

9. Bowe AK, Owens M, Codd MB, Lawlor BA, Glynn RW. Physical activity and mental health in an Irish population. Ir J Med Sci. 2019 May;188(2):625-631

10. Hassmén P, Koivula N, Uutela A. Physical exercise and psychological well-being: a population study in Finland. Prev Med. 2000 Jan;30(1):17-25

11. Schuch FB, Vancampfort D, Firth J, Rosenbaum S, Ward PB, Silva ES, Hallgren M, Ponce De Leon A, Dunn AL, Deslandes AC, Fleck MP, Carvalho AF, Stubbs B.

Physical Activity and Incident Depression: A Meta-Analysis of Prospective Cohort Studies. Am J Psychiatry. 2018 Jul 1;175(7)

12. Schuch FB, Stubbs B, Meyer J, Heissel A, Zech P, Vancampfort D, Rosenbaum S, Deenik J, Firth J, Ward PB, Carvalho AF, Hiles SA. Physical activity protects from incident anxiety: A meta-analysis of prospective cohort studies. Depress Anxiety.

2019 Sep;36(9)

13. Kvam S, Kleppe CL, Nordhus IH, Hovland A. Exercise as a treatment for depression: A meta-analysis. J Affect Disord. 2016 Sep 15;202:67-86

14. Gordon BR, McDowell CP, Hallgren M, Meyer JD, Lyons M, Herring MP.

Association of Efficacy of Resistance Exercise Training With Depressive Symptoms:

Meta-analysis and Meta-regression Analysis of Randomized Clinical Trials. JAMA Psychiatry. 2018 Jun 1;75(6):566-576

15. Gordon BR, McDowell CP, Lyons M, Herring MP. The Effects of Resistance Exercise Training on Anxiety: A Meta-Analysis and Meta-Regression Analysis of Randomized Controlled Trials. Sports Med. 2017 Dec;47(12):2521-2532

(27)

16. Stubbs B, Vancampfort D, Rosenbaum S, Firth J, Cosco T, Veronese N, Salum GA, Schuch FB. An examination of the anxiolytic effects of exercise for people with anxiety and stress-related disorders: A meta-analysis. Psychiatry Res. 2017 Mar;249:102-108

17. Broberg Catharina, Lenné Raija. Fysioterpi Profession och vetenskap [Internet].

Fysioterpeuterna; 2019 [citerad 7 februari 2021]. Hämtad från:

https://www.fysioterapeuterna.se/globalassets/professionsutveckling/om- professionen/fysioterapi-webb-navigering-

20190220.pdf?fbclid=IwAR0fTWsKF7HB9X7s4eYbHdRjxQM- g1hXlDjTwqNfNQYfgVTOM0Cu1R1nY8I

18. Fysioterapeuterna. Vi fysioterapeuter finns till för dig! [broschyr på internet].

Stockholm: Fysioterapeuterna; 2015. [citerad 29 maj 2021]. Hämtad från:

https://www.fysioterapeuterna.se/globalassets/professionsutveckling/om- professionen/basbroschyr_a5_24s_150226_uppdaterad_k1_webb_2.pdf

19. Fysioterapeuterna. Tre Lyft För Sverige: Fysioterapeuternas initiativ för ett hälsosammare Sverige för alla [Internet]. Stockholm: Fysioterapeuterna; 2018.

[citerad 29 maj 2021]. Hämtad från:

https://www.fysioterapeuterna.se/globalassets/om_forbundet/rapport-tre-lyft-for- sverige-vers2-reviderad-juni-2018.pdf

20. Archived: WHO Timeline - COVID-19 [Internet]. 2021 [citerad 19 januari 2021].

Tillgänglig vid: https://www.who.int/news/item/27-04-2020-who-timeline---covid-19

21. Coronavirus disease (COVID-19) – World Health Organization [Internet]. 2021 [citerad 19 januari 2021]. Tillgänglig vid:

https://www.who.int/emergencies/diseases/novel-coronavirus-2019

22. Bekräftade fall i Sverige — Folkhälsomyndigheten [Internet]. 2021 [citerad 19 januari 2021]. Hämtad från: http://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd- beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/statistik-och-analyser/bekraftade-fall-i- sverige/

(28)

23. maj 2020 D 26, april 2020 11:35Publicerad: 22, 09:55. Restriktioner och lättnader:

Land för land [Internet]. Dagens industri. 2020 [citerad 20 januari 2021]. Hämtad från: https://www.di.se/nyheter/restriktioner-och-lattnader-land-for-land/

24. Arne Larsson. Utegångsförbud för hälften av jordens befolkning. GP [Internet]. 10 April 2020. [citerad 20 januari 2021] Hämtad från:

https://www.gp.se/nyheter/v%C3%A4rlden/uteg%C3%A5ngsf%C3%B6rbud- f%C3%B6r-h%C3%A4lften-av-jordens-befolkning-1.26521035

25. Nilsson M. Coronavåg över Europa - nya nedstägningar i flera länder. SVT Nyheter [Internet]. 14 oktober 2020 [citerad 20 januari 2021] Hämtad från:

https://www.svt.se/nyheter/utrikes/coronavag-over-europa-nya-nedstangningar-i- flera-lander

26. Nya allmänna råd: Håll avstånd och ta personligt ansvar — Folkhälsomyndigheten [Internet]. [citerad 20 januari 2021]. Tillgänglig vid:

http://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/april/nya- allmanna-rad-hall-avstand-och-ta-personligt-ansvar/

27. Regeringskansliet R och. Nya regler införs för gym- och sportanläggningar, badhus, handelsplatser och platser för privata sammankomster [Internet]. Regeringskansliet.

Regeringen och Regeringskansliet; 2021 [citerad 20 januari 2021]. Tillgänglig vid:

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/01/nya-regler-infors-for-gym-- och-sportanlaggningar-badhus-handelsplatser-och-platser-for-privata-

sammankomster/

28. Violant-Holz V, Gallego-Jiménez MG, González-González CS, Muñoz-Violant S, Rodríguez MJ, Sansano-Nadal O, Guerra-Balic M. Psychological Health and

Physical Activity Levels during the COVID-19 Pandemic: A Systematic Review. Int J Environ Res Public Health. 2020 Dec 15;17(24):9419

(29)

29. Meyer J, McDowell C, Lansing J, Brower C, Smith L, Tully M, Herring M. Changes in Physical Activity and Sedentary Behavior in Response to COVID-19 and Their Associations with Mental Health in 3052 US Adults. Int J Environ Res Public Health. 2020 Sep 5;17(18):6469

30. Chang YK, Hung CL, Timme S, Nosrat S, Chu CH. Exercise Behavior and Mood during the COVID-19 Pandemic in Taiwan: Lessons for the Future. Int J Environ Res Public Health. 2020 Sep 28;17(19):7092

31. Smith L, Jacob L, Yakkundi A, McDermott D, Armstrong NC, Barnett Y, López- Sánchez GF, Martin S, Butler L, Tully MA. Correlates of symptoms of anxiety and depression and mental wellbeing associated with COVID-19: a cross-sectional study of UK-based respondents. Psychiatry Res. 2020 Sep;291:113138

32. Nienhuis CP, Lesser IA. The Impact of COVID-19 on Women's Physical Activity Behavior and Mental Well-Being. Int J Environ Res Public Health. 2020 Dec 4;17(23):9036

33. McCracken LM, Badinlou F, Buhrman M, Brocki KC. Psychological impact of COVID-19 in the Swedish population: Depression, anxiety, and insomnia and their associations to risk and vulnerability factors. Eur Psychiatry. 2020 Aug 26;63(1):e81

34. www.halsorapport.se: Maj 2020: psykisk hälsa under coronapandemin del 1 [Internet]. 2021 [citerad 19 januari 2021]. Tillgänglig vid:

https://halsorapport.se/sv/resultat/resultat-maj-2020/

35. Levin KA. Study design III: Cross-sectional studies. Evid Based Dent. 2006;7(1):24-5

36. Gaupp-Berghausen M, Raser E, Anaya-Boig E, Avila-Palencia I, de Nazelle A, Dons E, Franzen H, Gerike R, Götschi T, Iacorossi F, Hössinger R, Nieuwenhuijsen M, Rojas-Rueda D, Sanchez J, Smeds E, Deforth M, Standaert A, Stigell E, Cole-Hunter T, Int Panis L. Evaluation of Different Recruitment Methods: Longitudinal, Web- Based, Pan-European Physical Activity Through Sustainable Transport Approaches (PASTA) Project. J Med Internet Res. 2019 Mar 9;21(5):e11492

(30)

37. Ekelund U, Sepp H, Brage S, Becker W, Jakes R, Hennings M, Wareham NJ.

Criterion-related validity of the last 7-day, short form of the International Physical Activity Questionnaire in Swedish adults. Public Health Nutr. 2006 Apr;9(2):258-65

38. Craig CL, Marshall AL, Sjöström M, Bauman AE, Booth ML, Ainsworth BE, Pratt M, Ekelund U, Yngve A, Sallis JF, Oja P. International physical activity

questionnaire: 12-country reliability and validity. Med Sci Sports Exerc. 2003 Aug;35(8):1381-95

39. Sember V, Meh K, Sorić M, Starc G, Rocha P, Jurak G. Validity and Reliability of International Physical Activity Questionnaires for Adults across EU Countries:

Systematic Review and Meta Analysis. Int J Environ Res Public Health. 2020 Sep 30;17(19):7161

40. Lundin A, Åhs J, Åsbring N, Kosidou K, Dal H, Tinghög P, Saboonchi F, Dalman C.

Discriminant validity of the 12-item version of the general health questionnaire in a Swedish case-control study. Nord J Psychiatry. 2017 Apr;71(3):171-179

41. scoring_protocol.pdf [Internet]. [citerad 26 januari 2021]. Tillgänglig vid:

https://docs.google.com/viewer?a=v&pid=sites&srcid=ZGVmYXVsdGRvbWFpbnx 0aGVpcGFxfGd4OjE0NDgxMDk3NDU1YWRlZTM

42. Akoglu H. User's guide to correlation coefficients. Turk J Emerg Med. 2018 Aug 7;18(3):91-93.

43. Eek F, Larsson C, Wisén A, Ekvall Hansson E. Self-Perceived Changes in Physical Activity and the Relation to Life Satisfaction and Rated Physical Capacity in Swedish Adults during the COVID-19 Pandemic-A Cross Sectional Study. Int J Environ Res Public Health. 2021 Jan 14;18(2):671.

44. FOHM Covid-19 [Internet]. [citerad 26 mars 2021]. Tillgänglig vid:

https://experience.arcgis.com/experience/09f821667ce64bf7be6f9f87457ed9aa

(31)

45. Butiker, gym och köpcentrum måste begränsa antalet besökare —

Folkhälsomyndigheten [Internet]. [citerad 29 mars 2021]. Tillgänglig vid:

http://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-

press/nyhetsarkiv/2021/januari/butiker-gym-och-kopcentrum-maste-begransa- antalet-besokare/

46. Carlson J, Jovic V. Öppna jämförelser folkhälsa 2019. :222. Tillgänglig vid:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/ec714fca0b0145eab3d79245115 50a74/oppna-jamforelser-folkhalsa-2019-18076.pdf

47. Maugeri G, Castrogiovanni P, Battaglia G, Pippi R, D’Agata V, Palma A, m.fl. The impact of physical activity on psychological health during Covid-19 pandemic in Italy. Heliyon. juni 2020;6(6):e04315.

48. Rahman MdE, Islam MdS, Bishwas MdS, Moonajilin MstS, Gozal D. Physical inactivity and sedentary behaviors in the Bangladeshi population during the COVID- 19 pandemic: An online cross-sectional survey. Heliyon. oktober 2020;6(10):e05392.

49. Phillips C. Brain-Derived Neurotrophic Factor, Depression, and Physical Activity:

Making the Neuroplastic Connection. Neural Plast. 2017;2017:7260130.

(32)

Bilaga 1 - enkätinbjudan för facebook samt enkätinformation

Inbjudan Facebook Hej!

Vi heter Daniela Dahlberg och Robert Rismyhr och går sista terminen på

fysioterapeutprogrammet vid Uppsala universitet. Vi håller nu på med vårt examensarbete där vi vill undersöka sambandet mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa i Sverige under Covid- 19 pandemin. Vi vill nu bjuda in dig till att delta i vårt arbete genom att besvara enkäten som är länkad här nedanför. Enkäten består av cirka 20 frågor och tar ungefär fem minuter att svara på. För att delta i denna enkät behöver du vara mellan 18–65 år samt bo i Sverige.

Enkäten är frivillig och helt anonym.

Enkät: http://doit.medfarm.uu.se/kurt19308

Resultatet kommer att finnas på DIVA portalen när arbetet är klart, sök på arbetets titel

"Fysisk aktivitet och psykisk hälsa i Sverige under Covid-19 pandemin: En tvärsnittsstudie".

Tack för din hjälp!

Med vänliga hälsningar

Daniela och Robert

Enkätinformation Hej!

Vi heter Daniela Dahlberg och Robert Rismyhr och går sista terminen på fysioterapeutprogrammet vid Uppsala universitet. Denna enkät är en del av vårt

examensarbete där vi undersöker sambandet mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa i Sverige under Covid-19 pandemin.

För att delta i denna enkät behöver du vara mellan 18–65 år samt bo i Sverige. Enkäten är helt anonym samt frivillig att delta i och svaren kommer hanteras på ett säkert sätt och enbart

(33)

användas för studien. Enkäten är utformad i systemet KURT och svaren överförs krypterat till databasen. Datan sparas i databasen men raderas efter att uppsatsen är godkänd. Genom att delta i studien samtycker du till att dina svar kommer att hanteras av oss och vara en del av vår undersökning. Du kan när som helst välja att avbryta ditt deltagande genom att stänga svarssidan. Däremot kan inskickat svar ej dras tillbaka då datainsamlandet är anonymt och vi kan ej identifiera vilket svar som är ditt.

Enkäten är anonym och frivillig, inskickad enkät betyder att du samtyckt till deltagande och att dina svar hanteras av oss.

(34)

Bilaga 2 - enkät

Enkäten Kön:

man, kvinna, annat

Ålder: _________

Hur upplever du att din fysiska aktivitet har förändrats sedan början av pandemin?

minskat, oförändrad, ökat

Är din vardagliga sysselsättning hemma eller på plats? (med “på plats” menas där du normalt sett skulle utföra din vardagliga sysselsättning)

hemma, på plats

Psykiskt välbefinnande

Nu kommer 12 frågor om ditt psykiska välbefinnande de senaste veckorna.

1. Har du senaste veckorna kunnat koncentrerat dig på allt du gjort?

bättre än vanligt, som vanligt, sämre än vanligt, mycket sämre än vanligt

2. Har du senaste veckorna haft svårt att sova på grund av oro?

inte alls, inte mer än vanligt, mer än vanligt, mycket mer än vanligt

3. Har du senaste veckorna upplevt att du gjort nytta?

4. Har du senaste veckorna kunnat fatta beslut i olika frågor?

(35)

5. Har du senaste veckorna ständigt känt dig spänd?

6. Har du senaste veckorna känt att du inte kunnat klara dina problem?

7. Har du senaste veckorna känt att du kunnat uppskatta det du gjort om dagarna?

8. Har du senaste veckorna kunnat ta itu med dina problem?

9. Har du senaste veckorna ständigt känt dig olycklig och nedstämd?

10. Har du senaste veckorna förlorat tron på dig själv?

11. Har du senaste veckorna tyckt att du varit värdelös?

12. Har du senaste veckorna på hela taget känt dig någorlunda lycklig?

Aktivitetsvanor

Följande frågor handlar om fysisk aktivitet. Vi är intresserade av att ta reda på all typ av fysisk aktivitet som utförs. Frågorna innefattar tid som du varit fysiskt aktiv de senaste 7 dagarna. Svara på frågorna även om du inte anser dig vara en aktiv person. Inkludera alla aktiviteter under såväl arbete, transporter, hushållsarbete, trädgårdsarbete, fritidsaktiviteter som planerad träning.

1. Tänk nu på alla de mycket ansträngande aktiviteter du utförde under de senaste 7 dagarna. Mycket ansträngande fysisk aktivitet innefattar aktiviteter som upplevs

(36)

som mycket arbetssamma och får dig att andas mycket kraftigare än normalt. Tänk enbart på de aktiviteter som du utfört under minst 10 minuter i sträck.

1a. Under de senaste 7 dagarna, hur många av dessa dagar har du utfört arbete som är mycket ansträngande såsom tunga lyft, tyngre bygg- och trädgårdsarbete, aerobics, löpning eller cykling i högre tempo?

________dagar Ingen sådan aktivitet

1b. Hur mycket tid tillbringade du, i genomsnitt under en sådan dag, på mycket ansträngande fysisk aktivitiet?

________minuter vet ej

Ingen sådan aktivitet

2. Tänk nu på alla de måttligt ansträngande aktiviteter du utförde under de senaste 7 dagarna. Måttligt ansträngande fysisk aktivitet innefattar aktiviteter som upplevs som arbetsamma och får dig att andas något kraftigare än normalt. Tänk enbart på de aktiviteter som du utfört under minst 10 minuter i sträck.

2a. Under de senaste 7 dagarna, hur många av dessa dagar har du utfört arbete som är måttligt ansträngande såsom cykling, simning, måttligt bygg- och trädgårdsarbete eller annat i måttligt tempo? Inkludera ej promenader.

______dagar

2b. Hur mycket tid tillbringade du, i genomsnitt under en sådan dag, på måttligt ansträngande aktivitet?

______timmar ______minuter vet ej

(37)

3. Tänk nu på all tid du promenerat under de senaste 7 dagarna. Detta inkluderar promenader på arbetet, under transporter och under fritiden.

3a. Under de senaste 7 dagarna, hur många dagar har du promenerat i minst 10 minuter i sträck?

______dagar

3b. Hur mycket tid per dag tillbringade du, i genomsnitt en sådan dag, på promenader?

_______timmar _______minuter vet ej

4. Tänk nu på den tid som du tillbringat sittande under en typisk dag, de senaste 7 dagarna, i samband med arbete, studier, transporter, i hemmet och på din fritid.

Exempelvis tid vid skrivbordet, hemma hos vänner eller i TV-soffan. Under de senaste 7 dagarna, hur mycket tid har du tillbringat sittande under en sådan dag?

___________timmar per dag ___________minuter per dag Vet ej