Fritt och ofritt arbete - en introduktion till temat

(1)

Hösten 2012 bekräftade IKEA att de graverande uppgifter som hade cirkulerat i internationella medier sedan en tid tillbaka stämde: delar av före- tagets sortiment under 1970- och 80-talen hade tillverkats av östtyska fångar, vissa av dem poli- tiska sådana.

¹

IKEA sällade sig därmed till det stora antal företag runt om i världen som på olika sätt, historiskt och i vår samtid, dragit ekonomisk nytta av fängslade personers arbetskraft.

²

Fångarbetskraft är ett exempel på så kallat ofritt arbete. Det vill säga en arbetsrelation där människor arbetar under olika grader och former av tvång, såsom hot om böter, internering, fysiskt våld eller rent av död.

³

Det ofria arbetet kan ta sig många uttryck och existerar alltjämt i dagens Nor- den. Ett exempel som uppmärksammats under senare år är situationen med de utländska bärp- lockarna i svenska skogar. Forskare har här kun- nat konstatera att bärplockarna i flera fall varit offer för människohandel och att deras arbetsvill- kor bryter mot internationella konventioner om tvångsarbete.

⁴

I sammanhanget bör det dock också påminnas om att det finns en rad mer eller mindre ofria arbetsrelationer som är brett accep- terade i det internationella samfundet och därför inte förbjudits i internationell rätt.

⁵

Ett sådant exempel är tvångsrekryteringen av militär arbets- kraft genom värnplikt, vilket explicit undantas i Internationella arbetsorganisationens konven- tion om tvångsarbete.

⁶

På senare tid har bland annat just dessa former av ofritt arbete rönt ökad uppmärksamhet bland forskare som velat belysa och utforska arbetsrelationer mellan det som arbetarhistorikerna Marcel van der Linden och Magalay Rodriguez Garcia utpekar som två extre- mer: slaveriet och förvärvsarbetet.

⁷

I det här temanumret illustreras och diskuteras fritt och ofritt arbete inom ramen för fyra artiklar.

Samtliga är omarbetade versioner av konferensbi- drag som presenterades vid en nordisk arbetar- historisk konferens i Reykjavik senhösten 2016.

Innan vi berättar mer om denna konferens och texterna ifråga vill vi dock närmare introducera det arbetarhistoriska forskningsfält som går under benämningen fritt/ofritt arbete.

Global arbetarhistoria och fritt/ofritt arbete Sedan arbetarhistoria formerades som ett eget forskningsfält under 1900-talets andra hälft, har disciplinen utvecklats i nära relation med den organiserade arbetarklassen, det vill säga först och främst arbetarrörelsen och dess organisering av avlönade arbetare.

⁸

Arbetarhistoria har följaktligen, förståeligt, till stor del sammanblandats med stu- diet av 1800- och 1900-talens lönearbete. Detta är alltjämt påtagligt. Lönearbetet står fortfarande i centrum för arbetarhistorikernas empiriska stu- dier, medan betydligt mindre fokus läggs på andra former av arbetsrelationer, såsom det obetalda hemarbetet eller olika former av tvångsarbete.

Denna överrepresentation av lönearbetet i arbetar- historieskrivningen har därtill lett till betydande förvrängningar. Ett sådant exempel är föreställ- ningen om att det funnits en historisk utveckling i riktning mot »fritt» lönearbete och bort från tving- ade arbetsrelationer. Till detta kan läggas samman- kopplingen mellan lönearbete och industrikapi- talismens »modernitet». Tillsammans har dessa synsätt förstärkt ett eurocentriskt perspektiv där lönearbetets expansion har betraktats som ett tyd- ligt tecken på västerländsk modernitet. Detta har i sin tur lett till en snäv tidsmässig avgränsning av arbetarhistoria, centrerad till perioden efter den industriella revolutionen. Den senare har rent av ansetts vara vändpunkten i kapitalismens, lönear- betarnas och arbetarrörelsens historia.

Fritt och ofritt arbete – en introduktion till temat

TEMA: FRITT OCH OFRITT ARBETE I NORDEN

(2)

Trots detta så har de senaste decenniernas forskningsproduktion inom arbetarhistoria bi- dragit till att dekonstruera denna standardbild.

Tre insikter som härrör från denna forskning är av särskild relevans här. För det första, att tvångs- arbete, snarare än »fritt» lönearbete, utgjort en norm i historien. Historikerna har här visat att slaveri, straffarbete, livegenskap och andra for- mer av ofritt arbete alltid har varit närvarande, och ofta dominerat kvantitativt, över tid såväl som i praktiskt taget alla historiska kontexter.

⁹

För det andra har tvångsarbete visat sig vara kom- patibelt med kapitalism.

¹⁰

Faktum är att alla for- mer av ofritt arbete har överlappat med processen att göra arbete till en handelsvara (kommodifie- ring), där tvångsarbete kommodifierats av tredje part (statliga eller privata arbetsgivare) snarare än av arbetarna själva.

¹¹

Detta innebär att kapitalis- men, som ett produktionssätt, inte ska likställas med lönearbete. På ett mer generellt plan innebär

det att alla produktionsmodeller har förlitat sig på mångfaldiga kombinationer av arbetsrelatio- ner. Därför – och detta är den tredje insikten från senare tids forskning – är det centralt att studera hur olika former av arbetsrelationer samexisterar, skär in i och korsar varandra. Varför framträder specifika kluster av arbetsrelationer i givna histo- riska kontexter? Under vilka omständigheter utvecklas förändringar i olika kombinationer av arbetsrelationer?

Som en del i denna diskussion har forskarna

också engagerat sig i ett sedan länge pågående

meningsutbyte om kopplingarna mellan fritt och

ofritt arbete.

¹²

Denna debatt har traditionellt kän-

netecknats av två motsatta sidor. Å ena sidan har

forskare såsom Tom Brass argumenterat för en

tydlig distinktion mellan fritt och ofritt arbete,

baserat på de specifika sätt som arbete kommodi-

fieras. Å andra sidan har Robert J. Steinfeld och

Stanley L. Engerman hävdat att alla arbetsrelatio-

Statare 1939: Sigfrid Eriksson och sönerna Ingvar, Roland och Anders, Väst Sura gård. Bostaden kallades »hönshuset».

(3)

ner existerar längs en oavbruten kedja av tvång, vilket innebär att alla klassificeringar av arbete som »fritt» eller »ofritt» blir godtyckliga.

¹³

Pågå- ende forskning eftersträvar att överbrygga sådana motsättningar. Här betonas i stället möjligheten att beakta och ta sig an distinktionerna och flex- ibiliteten i fritt och ofritt arbete genom att foku- sera på specifika sammanhang och kopplingar mellan arbetsrelationerna.

¹⁴

Dessa insikter härrör från skilda underdiscipliner (till exempel slaveri- studier och historisk forskning om fångtranspor- ternas historiografi), vilka under lång tid har ut- vecklats i isolering från varandra. Sedan tidigt 2000-tal har dock forskningsfältet global arbetar- historia erbjudit en gemensam plattform för dis- kussion och fortsatt teoriutveckling.

¹⁵

Forskare inom global arbetarhistoria har dessutom syste- matiskt utvidgat den arbetarhistoriska kronolo- gin bakåt till 1500-talet och öppnat för möjlig- heten att strukturellt inkludera arbetarhistoriker med fokus på antiken och medeltiden i diskussio- nerna.

¹⁶

Vidare har behovet att omdefiniera arbe- tarklassen påpekats, så att man kan komma förbi dess sammanblandning med lönearbete. För att begripliggöra fritt och ofritt arbete på mer mång- facetterade sätt har därför begrepp som »subal- tern workers» och »labouring poor» föreslagits.

¹⁷

Nya forskarnätverk och samarbeten

Framväxten av global arbetarhistoria som forsk- ningsfält har också lett till förnyade initiativ till att bygga infrastruktur och nätverk mellan arbetarhis- toriker runt om i världen. Det internationella insti- tutet för socialhistoria, Internationaal Instituut voor Sociale Geschiedenis, i Amsterdam, Nederländerna, har länge varit och utgör fortfarande den institu- tionella knutpunkten för forskning i global arbe- tarhistoria. Under senare år har detta nav utökats med Re:work i Berlin, Tyskland, – ett internatio- nellt forskningscentrum för global arbetarhistoria – och det arbetarhistoriska nätverket inom ramen för the European social sciences history conference, ESSHC, Tillsammans utgör dessa tre en viktig plattform för forskningsfältets utveckling. Utveck- lingen av arbetarhistoria under senare år har dock också genererat behov av större nätverkssprid-

ning. Ett flertal nationella organisationer har bild- ats, däribland Association of Indian Labour Historians, AILH, i Indien, arbetsgruppen Mundos do Trabalho inom ramen för brasilianska Associação Nacional de História, ANPUH, Societá Italiana di Storia del Lavoro, SISLav, i Italien och Association française pour l’his- toire des mondes du travail, AFHMT, i Frankrike. Ny infrastruktur har också växt fram där forskare förs samman över nationsgränserna, varav särskilt European Labour History Network, ELHN, och Global Labour History Network, GLHN. Vidare har interna- tionella konferenser om global arbetarhistoria organiserats i Brasilien, Indien, Pakistan, Senegal och Sydkorea. Dessutom har gamla, avsomnade, nätverk återuppväckts. Ett tydligt exempel på det är att de nordiska arbetarhistoriska arkiv- och forskningsinstitutionerna nyligen gick samman för att – efter ett elva år långt uppehåll – anordna en nordisk arbetarhistorisk konferens; den ovan nämnda i Reykjavik år 2016.

Inom ramen för alla dessa initiativ har frågor om fritt och ofritt arbete varit centrala, både som empiriskt forskningsområde och som ett per- spektiv i studiet av arbetarhistoria mer generellt.

Inom ELHN finns en mycket aktiv arbetsgrupp – bestående av ett sjuttiotal forskare i och utanför Europa – som tillsammans adresserar frågor om fritt och ofritt arbete, från antiken till idag och runt om i världen.

¹⁸

Arbetsgruppen har anordnat ett stort antal paneler och sessioner vid större europeiska konferenser – däribland sessionen

»Nordic States and Free/Unfree Labour» vid den 14de Nordiska arbetarhistoriska konferensen i Reykjavik 2016 – och har på sistone i ökad ut- sträckning sökt samarbeten med forskare utanför Europa. Enskilda medlemmar av arbetsgruppen är därtill mycket aktiva vid konferenser runt om i världen och anordnade till exempel nyligen en dubbelsession om fritt och ofritt arbete vid den latinamerikanska och karibiska arbetarhistoriska konferensen Trabajo y Trabajadores: Pasado y Pre- sente 1500–2010 i La Paz, Bolivia.

Arbetsgruppen har dessutom inspirerat till nya forskningssamarbeten. Ett sådant exempel är det tvärdisciplinära forskningsinitieringsprojektet

»Fritt och ofritt arbete: historiska och samtida per-

(4)

spektiv» vid Stockholms universitet, vilket syftar till att utveckla och stärka forskarsamarbeten över fakultetsgränserna inom fältet fritt/ofritt arbete och, som del i detta, ansöka om externa projekt- medel för gemensamma forskningsprojekt.

¹⁹

Staten och det ofria arbetet

Medan det ovan nämnda forskningsinitierings- projektet är det första i sitt slag bör det poängte-

ras att olika grader av ofritt arbete under längre

tid varit föremål för empiriska studier i Sverige.

²⁰

Mycket av denna tidigare forskning har kretsat

kring staten och dess roll i att konstruera (inklu-

sive att definiera), understödja, rekrytera och

hantera ofria arbetsrelationer. Statens agerande

var också en av de gemensamma nämnarna för de

totalt tre sessionerna vid den nordiska arbetarhis-

toriska konferensen 2016 som behandlade fritt

Antimilitaristisk affisch utgiven av Stockholms anarkistiska förening 1935.

(5)

och ofritt arbete. Det är således också en central aspekt i de artiklar som publiceras i detta num- mer och vars tidigare versioner diskuterades vid konferensen. Tillsammans adresserar dessa fyra texter olika former av ofria arbetsrelationer i det förindustriella Danmark, Norge och Island, med utblickar mot andra länder, varav i synnerhet Sverige.

²¹

I den första artikeln, »Straffearbejdere i Dan- mark–Norge: 1600–1850», undersöker Johan Lund Heinsen straffarbetssystemet, och männi- skorna som utsattes för det, i den dansk-norska unionen. Före det moderna fängelsesystemets introduktion i Norden, var det vanligt att perso- ner som dömdes för brott bestraffades med hårt arbete. Påföljd av detta slag hade dels bestraf- fande och repressiva syften, dels ekonomiska – för staten. Det erbjöd nämligen en lösning på den arbetskraftsbrist som uppstod till följd av staternas expansion inom och utanför landets gränser. Detta gällde inte minst bristen på arbets- kraft för och inom krigsmakten. Enligt Lund Heinsen var fångarnas tvångsarbete rent av en

integrerad del av statens militära arbetsstyrka.

Ett ytterligare exempel på ofritt arbete som en integrerad del i ett lands statliga arbetskraft, ges i Finn Erhard Johannessen artikel »Pliktarbeid i Norge ca. 1600–1860». I det förindustriella Norge tilldelades värnpliktiga män i bondebefolkningen diverse icke-militära arbetsuppgifter, såsom varu- och persontransporter, vägarbete och postleveran- ser. Just frakten och utdelningen av post står i centrum för Johannessens artikel, i vilken han stu- derar detta tjänsttvångssystems villkor, utveckling och utmaningar över en period om drygt 250 år.

Att systemet med värnpliktiga »postbönder» så småningom avskaffades förklarar han utifrån kon- flikten mellan militära personalbehov och postvä- sendets expansion vid mitten av 1800-talet.

Pliktarbete står även i fokus för Hanne Østhus bidrag till detta temanummer. I hennes artikel

»Tvunget til tjeneste?» utforskar hon tjänsteplik- ten i Danmark-Norge under 1700- och tidigt 1800-tal. Att arbeta som tjänstefolk på en gård eller torp – i utbyte mot en mindre ekonomisk ersättning samt mat och husrum – var mycket

Referenser: Fritt och ofritt arbete 1 Ikea, »Utredning om IKEA koncernens inköpsrutiner i före detta Östtyskland (DDR) är nu slutförd», pressnotis 16 nov. 2012, http://www.ikea.com/se/sv/about _ikea/newsitem/2012_IKEA_kom- menterar_ddr_undersokning (hämtad 20 april 2017). För en vetenskaplig studie i ärendet, se Tobias Wunschik, Knastware für den Klassenfeind: Häftlingsarbeit in der DDR, der Ost-West-Handel und die Staatssicherheit (1970–1989), Göt- tingen 2014.

2 Om fångarbetskraft historiskt och globalt, se Christian G. De Vito & Alexander C. Lichtenstein (red.), Global convict labour, Leiden 2015. För Sverige, se till exempel Roddy Nilsson, En välbyggd maskin,

en mardröm för själen: det svenska fängelsesystemet under 1800-talet, Lund 1999, s. 295–304. Se även Johan Lund Heinsens bidrag i detta temanummer samt t.ex. Roddy Nilsson, En välbyggd maskin, en mar- dröm för själen: det svenska fängelsesy- stemet under 1800-talet, Lund 1999, s. 295–304.

3 Se t.ex. Marcel van der Lin- den, »Disecting coerced labour», Marcel van der Linden & Magaly Rodriguez Garcia (red.), On coerced labor: work and compulsion after chat- tel slavery, Leiden 2016, samt redak- törernas inledning till samma bok.

4 Charles Region Woolfson, Christer Thörnqvist, & Petra Herzfeld Olsson, Forced labour in Sweden? The case of migrant berry pic- kers. A report to the Council of Baltic

Sea States Task Force on Trafficking in Human Beings: Forced Labour Exploi- tation and Counter Trafficking in the Baltic Sea. Linköping. Se även Madeleine Eriksson & Aina Tollef- sen, »New figurations of labor in gendered global circuits: migrant workers in the forest berry indu- stry in Norrland, Sweden», i Stine Thidemann Faber & Helene Pris- ted Nielsen (red.), Remapping gender, place and mobility: global confluences and local particularities in Nordic peri- pheries, Farnham, Surrey, 2015, s.

127–142; Walter Kegö & Erik Lei- jonmarck, Slavarbete i vår tid: utnytt- jande av estnisk och lettisk arbetskraft i Sverige, Stockholm 2010.

5 För en genomgång och pro-

blematisering av de internationella

regelverken, se Magalay Rodriguez

(6)

vanligt bland unga ogifta kvinnor och män i det förindustriella Europa. I fallet med Danmark- Norge berodde dock det stora utbudet av tjänste- folk till stor del på en lagstiftning som ålade stora delar av befolkningen att ta denna typ av arbeten – eller riskera att skickas till tukthus (en form av disciplinerings- och straffarbetesanstalt som var vanlig i Nordeuropa vid denna tid). Följaktligen kännetecknades arbetsrelationen av tvång genom hot om repressalier.

I de tre fall som utforskas i ovan nämnda artik- lar, intar staten en central roll för att skapa ett utbud av ofri arbetskraft. Också i temanumrets fjärde och sista bidrag – »Ett normalt undantag»

av Vilhelm Vilhelmson – berörs denna aspekt, genom att den samtida tjänsteplikten utgör en vik- tig kontext samt ett motsatsförhållande till den till- fälliga arbetskraft vars lagreglering och praktik studeras i artikeln. Tillfälligt arbete var förbjudet på Island från 1780-talet och in i 1800-talets andra hälft då det ansågs socialt problematiskt och moraliskt förkastligt. Men samtidigt som detta för- bud förelåg fanns det en mycket stor efterfrågan

på säsongsarbetare, inte minst inom lantbruket och fiskindustrierna. Detta ledde till återkom- mande lagöverträdelser, något lokala myndighe- ter oftast såg genom fingrarna med. Enligt Vil- helmson utgjorde det förbjudna tillfälliga arbetet rent av en norm inom delar av arbetsmarknaden och kan därmed förstås som ett normaliserat undantag. Härmed visar också Vilhelmson hur tjänstetvångssystemet till viss del upprätthölls genom att arbetsmarknadens behov av säsongsar- bete kunde tillgodoses via olaglig tillfällig arbets- kraft. Detta belyser i sin tur de ofta komplexa relationerna mellan fritt och ofritt arbete samt de nya insikter som kan genereras genom att studera förhållandet mellan dessa två arbetsformer.

Vår förhoppning är att detta temanummer kom- * mer att skapa intresse för frågor om fritt och ofritt arbete i historien och vår samtid, samt inspirera studenter och forskare till fortsatta studier inom fältet.

Christian G. De Vito Fia Sundevall

Garcia, »On the legal boundaries of coerced labor», Marcel van der Linden & Magaly Rodriguez Gar- cia (red.) On coerced labor: work and compulsion after chattel slavery, Lei- den 2016.

6 International Labour Organi- zation (ILO), Protocol of 2014 to the Forced Labour Convention, 1930, http://www.ilo.org/dyn/

normlex/en/f?p=NORMLEX- PUB:12100:0::NO::P12100_ILO_C ODE:P029 (hämtad 28 april 2017).

Sverige ratificerade protokollet 4 maj 2017. Sveriges Riksdag, »2014 års protokoll och rekommenda- tion till ILO:s konvention om tvångsarbete» http://www.riksda- gen.se/sv/dokument-lagar/arende /betankande/2014-ars-protokoll- och-rekommendation-till-ilos_

H401AU12 (hämtad 5 maj 2017).

7 Marcel van der Linden &

Magaly Rodriguez Garcia, »Intro- duction», Marcel van der Linden &

Magaly Rodriguez Garcia (red.), On coerced labor: work and compul- sion after chattel slavery, Leiden 2016.

8 Se t.ex. Mary Hilson, Silke Neunsinger, Iben Vyff & Ragnhei- dur Kristjánsdóttir, »Labour, unions and politics in the Nordic Countries, c. 1700–2000», i Mary Hilson, Silke Neunsinger, & Iben Vyff (red.) Labour, unions and politics under the North Star: The Nordic Countries, 1700–2000, New York &

Oxford, 2017.

9 Se t.ex. Gwyn Campbell &

Alessandro Stanziani (red.), Bonded Labour and Debt in the Indian Ocean World, London 2013; Arjan Zuide-

rhoek, »Workers of the Ancient World: Analysing Labour in Clas- sical Antiquity», Workers of the World, 1:3, 2013, s. 32–48; Ales- sandro Stanziani, Bondage. Labor and Rights in Eurasia from the Sixte- enth to the Early Twentieth Centuries, New York/Oxford 2014; Piotr Ste- inkeller & Michael Hudson (red.), Labor in the Ancient World, Dresden 2015; Tom Brass, Labor Regime Change in the Twenty-First Century.

Unfreedom, Capitalism, and Primitive Accumulation, Chicago 2013.

10 Se särskilt Tom Brass,

»Introduction: Free and Unfree Labour. The Debate Continues», Tom Brass och Marcel van der Linden, Free and Unfree Labour: The Debate Continues, Bern 1997, s. 11–

42. Den första studien om relatio-

(7)

nen mellan slaveri och kapitalism är Eric Williams, Capitalism & Sla- very, Chapel Hill 1944.

11 Se särskilt Marcel van der Linden, Workers of the World: Essays toward a Global Labor History, Lei- den/Boston 2008.

12 Brass and van der Linden 1997

13 Robert J. Steinfeld & Stanley L. Engerman, »Labor – free and coerced? A historical reassessment of differences and similarities», Tom Brass & Marcel van der Lin- den (red.), Free and Unfree Labour, Bern 1997, s. 107–126 (särskilt s.

107, 114).

14 Christian G. De Vito, Juliane Schiel & Matthias van Rossum,

»Free and unfree labour: labour history revisited», kommande.

15 Centrala verk inkluderar Jan Lucassen (red.), Global labour his- tory: A state of the art, Bern 2008;

Marcel van der Linden 2008; Mar- cel van der Linden & Leo Lucas- sen (red.), Working on Labor: Essays in Honor of Jan Lucassen,

Leiden/Boston 2012; Andreas Eckert (red.), Global Histories of Work, Berlin/Boston 2016.

16 För en översikt, se Christian G. De Vito, »New Perspectives on Global Labour History. Introduc- tion», Workers of the World, 1:3 2013 s. 7–29.

17 För ett av de senaste bidra- gen till denna debatt, se Marcel van der Linden och Karl Heinz Roth (red.), Beyond Marx. Theorising the global labour relations of the twenty-first century, Chicago 2014.

18 För kontakt med gruppen, maila till Christian G. De Vito på free.unfree.labour@gmail.com

19 Projektet eftersträvar även att stärka forskningsområdet nationellt och har för detta syfte bland annat organiserat sessioner på temat vid Historikermötet (Maj 2017) respektive Ekonomisk-histo- riska mötet (oktober 2017). Projek- tet leds av ekonomhistorikern Yvonne Svanström, och är finan- sierat av Stockholms universitets områdesnämnd för humanveten- skap, som del i dess strategiska satsningar på fakultetsöverskri- dande forskning.

20 För några, bland många, exempel, se: Johan Edman,

»Lösdrivarlagen och den samhälls- farliga lättjan» i Hans Swärd &

Marie-Anne Egerö (red.), Villkoran- dets politik: Fattigdomens premisser och samhällets åtgärder – då och nu, Malmö 2008; Denis Frank, Staten, företagen och arbetskraftsinvandringen:

en studie av invandringspolitiken i Sve- rige och rekryteringen av utländska arbetare 1960–1972, Växjö 2005;

Görel Granström, Värnpliktsvägran:

en rättshistorisk studie av samvetsfrihe- tens gränser i den rättspolitiska debat- ten 1898–1925. Uppsala 2002; Börje Harnesk, Legofolk: drängar, pigor och bönder i 1700- och 1800-talens Sverige, Umeå, 1990; Theresa Johnsson, Vårt fredliga samhälle:

»lösdriveri» och försvarslöshet i Sverige under 1830-talet, Uppsala 2016;

Roddy Nilsson, En välbyggd maskin, en mardröm för själen: det svenska fängelsesystemet under 1800-talet, Lund 1999; Birgit Petersson, »Den farliga underklassen»: studier i fattig- dom och brottslighet i 1800-talets Sve- rige, Umeå 1983; Yvonne Svan- ström, »Prostitution as Vagrancy.

Sweden 1923–1964», Scandinavian Journal of Criminology and Crime Pre- vention, 7:2 2006. För pågående forskning, se till exempel Gustav Nybergs avhandlingsprojekt i his- toria om statarnas förfackliga kamp.