Naturvetenskap i förskola/skola Science of nature in preschool/school

Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se

Fakulteten för samhälls – och livsvetenskap Avdelning för biologi

Susan Takala

Naturvetenskap i förskola/skola

Science of nature in preschool/school

Intervjustudie om pedagogernas arbete inom naturvetenskap

Study interview about the teachings with science of nature

Examensarbete 15hp Lärarprogrammet

Abstract

The main reason for this study was to find out how much naturscience is used in the daily situation in the preschool/school environment with the younger kids. I have studied the teacher’s educations background, if this had any role in the teaching of naturscience. To get my answers I interviewed ten teachers with different teaching background.

The result showed that science vas present both in the preschool and school for the early years: Everything from teamwork to outdoor play and small experiments. To play out in the woods is most important part teaching in naturscience.

My study showed that a teacher’s educations background had no part in the teaching of everyday life in the nature.

Sammanfattning

Det huvudsakliga syftet med den här studien var att ta reda på hur naturvetenskap används i de vardagliga situationerna i förskolan/skolan med de yngre barnen. Jag har även undersökt om pedagogernas utbildningsbakgrund hade någon betydelse i undervisningen i

naturvetenskap. För att få svar på mina frågor har jag intervjuat tio pedagoger med olika utbildningar (barnskötare, lärarstuderande, lärare 1-3, lärare f-6 och fritidspedagog). För att få tillräckligt med information om ämnet så har jag även läst olika forskarrapporter, vetenskapliga tidskrifter och annan litteratur gällande naturvetenskap till yngre åldrar. Resultatet visar att arbetet med naturvetenskap sker både i förskolan och i skolan tidigare år i forma av temaarbete, utedagar och små experiment. Att vistas i skogen var den viktigaste formen av undervisning i naturvetenskap.

Min studie visar att pedagogernas utbildningsbakgrund inte hade någon betydelse när det gällde att undervisa ”vardagskunskaper” inom naturvetenskap.

Innehållsförteckning

Inledning

Syfte och frågeställningar ... 4

1

Inledning

I boken Våga språnget (2002) av Harlen, beskrivs vikten av att vi pedagoger uppmuntrar barnen att börja experimentera i naturvetenskap i tidig ålder, för enligt henne utvecklar dessa aktiviteter barns intellektuella och praktiska färdigheter. Genom att barnet frågar och iakttar det som händer runt om henne formar hon sin uppfattning om världen.

Eftersom jag själv har ett stort intresse inom naturvetenskap och snart avslutar utbildningen till förskollärare, inriktning naturkunskap i vardagen, kändes det meningsfullt att undersöka hur pedagogerna jobbar med naturkunskap/naturvetenskap med barn i förskolan och i skolan. För att läsaren skall förstå skillnaden mellan naturorienterande ämnen och naturvetenskapliga ämnen gör jag redan här i inledningen en definition . Med naturorienterande ämnen, NO, menas de naturvetenskapliga ämnen som man möter i skolan och kan betraktas som integration mellan flera ämnen som t.ex. kemi, fysik och biologi. De naturvetenskapliga ämnen symboliserar de skolvetenskapliga disciplinerna, fysik, kemi och biologi, som enskilda ämnen. ( Sjöberg 2000).

Vår utbildning har varit väldigt bred och innehöll kurser som t.ex. Livet och dess

förutsättning, Den egna kroppen, Naturkunskap i praktiken och Vår omgivning. Vi har fått

lära oss om ekologi, biologi, anatomi, fysik, kemi och teknik. På vår VFU hade vi uppgift att på ett lekfullt sätt göra små experiment tillsammans med barnen t.ex. om kretsloppet, densitet och ytspänning. Barnen fick även leka med ballonger, blåsa sopbubblor och bygga egna hus av kartonger. Jorden och rymden var också väldigt uppskattad. Barnen lärde sig snabbt vad alla planeterna hette och de kom med egna idéer till fortsatta teman inom naturvetenskap. Vi hade även utomhusmatematik då barnen räknade steg, mätte avstånd med ett måttband och jämförde höjder. I skogen använde barnen hela kroppen och alla sinnen när de utforskade sin omgivning. De kommunicerade med varandra och med hjälp av lätta redskap som t.ex. kikare och luppar blev skogen ännu mera intressant. Genom att observera barnen så såg jag att de tyckte detta var väldigt roligt

När jag bestämde mig att undersöka pedagogernas kunskaper inom naturvetenskap i förskola/förskoleklass så har jag hitta mycket litteratur som betonar vikten av att börja med naturvetenskap i tidig ålder.

Ur styrdokumentet Lpfö 98, kommer jag att lyfta fram vissa uppdrag och mål, som är

relevanta i mitt arbete och som pedagogerna ska jobba efter t.ex. att ”förskolan ska lägga stor

vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka till att barnen lär om naturens kretslopp”. (s.7). När det gäller mål så skall förskolan sträva efter att varje barn ”utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen”.(s.10). Enligt målen är det även

2

Ur Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshem 2011 från Skolverket har jag valt följande ur skolans uppdrag: ”Genom ett miljöperspektiv får de (barnen) möjligheter både att

ta ansvar för den miljön de själva direkt kan påverka och att skaffa personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor”.(s.9).

Det finns även ett viktigt långsiktigt mål för vad barnen skall kunna efter genomgången grundskola: ”Kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska,

samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområden för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv”.(s.13).

Enligt många forskare så innehåller naturvetenskapsundervisning många olika värdefulla kunskapsformer: Barnen lär utforska sin omgivning genom att reflektera, samtala med varandra och genom socialt samvaro, genom lek och genom små uppgifter.

Naturvetenskap är lika viktig baskunskap som läsning, matematik och skrivning påstår Harlen (2002) och det är på tiden att lyfta upp dens status. Enligt henne har många låg- och

mellanstadier elever svårigheter att jobba med vetenskapliga ämnen för de har brist på rätt inställning och de saknar kunskap från förskolan. Även Hellden (1994) lyfter upp barns naturliga nyfikenhet när det gäller omgivning. Enligt honom försöker barnen hitta egna förklaringar och ge egna ord till det som syns och sker runt om henne. Han anser att

pedagogerna måste hjälpa barn att skaffa sig ett fullständigt kunnande om omvärlden genom att själva ha kunskap om hur barnen tänker om olika fenomen. Det är viktigt att pedagogen lär känna elevens utgångspunkt i undervisningen. Enligt Hellden (1994) är det viktigt att skapa undervisningssituationer där tänkandet utmanas.

Barn utvecklar sitt språk genom att observera och beskriva olika föremåls egenskaper för varandra, t.ex. om ett bord: ”Det är avlångt, stort, rektangulärt, hårt, tungt, jämt, oböjligt,

brunt och luktar furu”. (Zetterqvist & Kärrqvist 2007).

Enligt författarna är ett vetenskapligt arbetssätt mycket att jobba med observationer. De lyfter upp olika sätt att observera t.ex. med känsel, lukten, smaken och hörseln. Författaren vill lyfta fram den viktiga kommunikationen som sker mellan läraren och eleven:” Visa mig hur du

gjort!” De menar att ett naturvetenskaplig arbetssätt innebär krav på noggrannhet att öppet

visa och berätta vad som händer i olika fenomen. De ställer också frågan:”Vad kan

naturvetenskap vara för barn i förskola, förskoleklass och i de tidiga skolåren?” De citerar till läroplanen(Lpfö 98) ”söker och erövrar barn kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande

och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera”(2007:25). Författarna

menar att lek är ett utmärkt redskap för barn att lära om naturen. De använder ordet

lekbeteendet till experimenterandet, hypotesskapandet och reflekterande. Barnen lär om

naturen genom att observera, dra slutsatser, kommunicera och klassificera.

Karin Persson Gode (2008), lyfter fram de små naturvetenskapliga upptäckter som

förskolebarn gör och vilka oftast går att återkoppla till det vardagliga livet omkring barnet:

”Varför är det så trögt att trampa cykeln uppför backen….det gick snabbt nerför”(2008:8).

3

experimentera med barnen. Det skall vara lättsamt och roligt för alla inblandade. Hon har upplevt barnens glädje och ivrighet när det gäller att utforska olika fenomen. Hennes handbok

Upptäck Naturvetenskap i förskolan (2008), ger många användbara tips till pedagoger som är

nybörjare i ämnet. Författaren poängterar att det viktigaste drivmedel för lärandet är nyfikenhet. Hon lyfter även fram samspelet mellan barnet och omgivningen.

Även författaren John Siraj-Blattshford (2001), betonar vikten att leka fram vetenskap genom att experimentera:” These early experiences will inklude playing with a range of different

materals (sand/water/air/ect)”. Han lyfter även fram Froebels(citerad i Siraj-Blattshford,

2001) tankar om att man lär bäst genom ”making things” Författaren Siraj-Blattford (2001), citerar Van Oears (1999, p273, authors own emphasis): ”learning activity must be fostred as a

new special form of play activity. As a new quality emerging from play activity, it can be argued that learning activity has to be conceived as a language game in whits negotiation about meanings in community of learnes is basic strategy for the acquisition of knowledge and abilities”. För att barnen skall lära sig bäst är det viktigt enligt honom att läraren är

positiv och låter barnen vara med och experimentera med olika saker:”pouring air, upside

down in water, playing with bubbles and balloons…”Författaren menar att dessa lekar ger

barnen grundläggande förståelse till senare vetenskapliga upptäckter som t.ex. lufttryck och luft som ämne.

Det största problemet i den tidiga vetenskapsutbildningen i de brittiska skolorna, enligt honom är att lärarna själva var oroliga om de hade tillräckligt kunskap att svara på barnens frågor.

Som lärare har vi olika bakgrund, intresse och kunskap när det gäller naturvetenskap. Enligt Ann Zetterqvist(2003), är det viktigt att läraren har rätt kompetens inom naturvetenskap. Enligt henne finns det flera tecken på att inte skolelever och universitetsstuderande förstå det naturvetenskapliga ämnesinnehållet. De senaste åren har skolmyndigheterna i Sverige tagit till sig kritiken och startat olika kompetensutvecklingar i form av skollyftet och förskolelyftet. Enligt Zetterqvist och Kärrqvist(2007) har flera undersökningar på 1900-talet visat att lärarna (främst i England) inte har haft självförtroende och kunskap för att undervisa elever i

4

”Vad är det vi vill uppnå med våra lektioner i naturkunskap?” (Harlen,2002:23). Författaren svarar själv till frågan och menar att när vi skall ”utöva naturvetenskap med de yngre barnen skall det vara på ett lekfullt sätt med rätta hjälpmedel. Man uppmuntrar barnen till möte,

samspel och dialog. Författarna Hellden (1994:11) citerar Asubel (1968), som underströk

vikten av att utgå från det vad den lärande redan vet:” If I had to reduce all of educational

psychology to just one princeple, I would say this: The most important single factor influencing learning is what the learner alredy knows. Ascertain this and teach him accordingly”.

Det viktigaste enligt Harlen (2002) är att barnen får en bra grund att stå på och se långsiktigt. Han talar om framtidsberedskap för att kunna ta ställning till frågor som rör jordens resurser.

Syfte

Huvudsyftet med mitt arbete var att ta reda på hur naturvetenskap används i

förskolan/skolan. Studien undersöker även om pedagogernas utbildningsbakgrund hade någon betydelse i undervisningen av naturvetenskap.

Frågeställning

5

Metod

Urval

Då syftet var att ta reda på hur naturvetenskap används i förskolan/skolan för de yngre eleverna, så kändes det naturligt att använda samtalsintervjuer med lärare i förskola och skolans tidigare år. För att få så brett perspektiv som möjligt valde jag att intervjua olika yrkeskategorier: barnskötare, förskollärare, lärare i grundskolan en fritidspedagog och en studerande Detta gav mig även tillfälle att analysera om utbildningsbakgrund hade någon betydelse i undervisningen.

Jag valde att intervjua 10 stycken kvinnliga pedagoger i ett mindre samhälle och i olika verksamheter: fyra olika förskolor och en f-6 skola samt en studerande i högskolan med arbetserfarenheter från en förskola. Eftersom jag själv har jobbat med barn i detta samhälle så kunde jag använda mina kontakter när det gällde att få intervjua pedagogerna i olika skolor och förskolor. Har personligen inte jobbat med några av dessa personer. Att alla de

intervjuade var kvinnor berodde på att det fanns inga manliga medarbetare på dessa avdelningar just då.

Presentation av pedagogerna:

För att de intervjuade inte skall bli igenkända så kommer jag i texten att använda olika bokstäver till de olika personerna. Barnskötarna har följande bokstäver: B1, B2, B3, förskollärarna har betäckning F1, F2 och F3, lärarna L1 och L2, studenten S och fritidspedagogen FR.

Alla barnskötare som jag intervjuade jobbar i olika förskolor med barn från 1-5 år. Alla har en gymnasial utbildning till barnskötare. B1, 58 år, har jobbat 20 år, har även gått utbildning inom No- projekt och samarbetar med skolan bredvid. B2, 26 år har bara jobbat ett halvt år i förskolan. B3, 30 år, har jobbat 3 år och på fritiden är hon en aktiv sjöscoutledare.

Förskollärarna F1, F2 och F3 har alla gått den ”gamla” två åriga förskollärarutbildningen. F1, 54 år har jobbat 20 år med barn, har även läst NO i gymnasiet(fysik, kemi och matematik). Hon har även läst datateknik och fysik i högskolan. Nu jobbar hon med barn 1-5 år. F2, 50 år, har jobbat 20 år med barn och nu med en grupp från 1-5 år. Hon samarbetar med

föskoleklassen i skolan bredvid.. F3 , 45 år har jobbat 18 år med barn jobbar nu i en 6-års grupp. F3, 45 år, har jobbat med barn i 18 år, hon har utbildning inom utomhuspedagogin och hon samarbetar med skolan bredvid.

Lärare L1,25 år har nyligen börjat jobba i förskolan och har utbildning f-6 (inom

6

Fritidspedagogen, FR, 60 år jobbat 40 år med barnen och 15 år som ”föreståndare” i

förskolan. Nu jobbar hon i 6-års verksamhet och samarbetar med 7-åringar i lokalen bredvid. Har utbildning inom utomhuspedagogin.

Studenten S 25 år läser sista året till förskollärare inriktning naturvetenskap i vardagen. Hon har jobbat halvtid i förskolan med barn1-5 år, under tiden som hon läser.

Datainsamling

För att få svar på mina frågeställningar så valde jag att använda s.k. kvalitativ intervju som metod.” Syftet med den kvalitativa intervjun är att få den intervjuade ge så uttömmande svar som möjligt”.(Johansson, Svedner 2010). Jag utgick från mina sex intervjufrågor och använde även följdfrågor beroende på hur de intervjupersonerna svarade. Vid två fall använde jag telefonintervjun som metod på grund av det långa avståndet till personerna. Inför varje samtalsintervju berättade jag för pedagogen om syftet med mitt examensarbete och vad det kommer att handla om.

Mina sex intervjufrågor finns på bilaga 1.

Procedur

Det första jag gjorde var att kontakta olika pedagoger i olika skolor i samhället och komma överens en dag och tid. Jag valde medvetet förskolor och klasser som jobbade med de yngsta barnen för att få svar på min undersökning.

Samtliga10 intervjuer genomfördes under två veckors tid. Varje intervju tog mellan 30-50 minuter, beroende på hur mycket det blev av annan diskussion än om ämnet. Jag spelade in de jag fick tillstånd till (två stycken). De andra skrev jag ner under intervjuernas gång. Tack vare samtalsintervju hade jag möjlighet att komma med följfrågor om något var oklart. Jag

genomförde intervjuerna under två veckors tid och analyserade dem direkt efter varje intervju. Åtta av tio intervjuer gjordes i ett enskilt rum i pedagogernas skola. De två telefonintervjuerna ägde rum på kvällen efter pedagogernas arbetstid. Jag berättade vad mitt examensarbete handlade om och de hade möjlighet att läsa eller lyssna igenom frågorna innan vi startade. De hade möjlighet att avbryta om det inte kändes bra. De hade möjlighet att komma med

ytterligare kommentarer efter intervjun.

7

När det gällde de etiska avvägande så lovade jag full anonymitet och ändrade namn på pedagogerna i mitt material. Jag har använt bokstäver och siffror istället för deras riktiga namn.

Databearbetningsmetoder

Jag har transkriberat de två inspelade intervjuerna och skrivit rent de sex muntliga intervjuerna samt därefter analyserat dem alla. Jag har även gjort likadant med de två telefonintervjuerna och analyserat dem. Jag valde medvetet pedagoger med olika yrkesbakgrunder för att kunna göra mina jämförelser. I min analys har jag lyft fram pedagogernas arbetssätt och innehåll inom naturvetenskap. I mitt arbete sammanfattade jag svaren för att det skulle vara lättare för läsaren att få överblick och läsa resultatet.

Reliabilitet

8

Resultat

Åtta av de intervjuade pedagogerna tänkte på kunskaper inom miljön när de svarade på frågan vad barn behöver lära inom naturvetenskap. De tyckte att barnen skulle lära sig om miljövård, allmänt om naturen och närmiljön. B1 uttryckte det så här: ”Viktigt att värna om

miljön. Jag säger till barnen att inte bryta grenar och inte slita upp blommor från marken. Det är också viktigt med återvinning”. L2 ville ha miljötänkandet i sitt klassrum och ville att

barnen skall lära sig att vara sparsam med papper och släcka lamporna i tomma rum.

På min fråga hur ofta de jobbade med naturorienterade ämnen i skolan så svarade de flesta en till två dagar i veckan. Två pedagoger hade även matematik på skolgården: ”Vi leker matte

med kottar och stenar. Vi jobbade med statistik, när barnen hade sprungit runt skolan fick de en stämpel på handen. Vi visade barnen genom pärlband vem som hade sprungit mest varv”.

När B1 fick frågan: Vad menar du att naturvetenskap är? så svarade hon så här: ”Jag kan

ingenting om naturvetenskap”. För att komma igång med intervjun så bestämde jag att

använda ordet naturkunskap eller NO: Då svarade hon på frågan med orden: ”Naturen,

omgivningen, närmiljön, matematik, biologi och teknik”.Hennes svar genomsyrade väl

majoritetens tankar om vad naturvetenskap är: sju av tio tillfrågade pedagogerna använde uttryck som: natur, miljötänkandet, utomhuspedagogik. Tre av tio pedagoger använde även ordet allting eller helheten. F1 uttryckte på följande sätt:” Som gammal naturvetare så

naturvetenskap för mig är allt omkring oss – här inne, ute, överallt”. Två av pedagogerna

använde ordet biologi. Det var bara en pedagog, L1 som använde ordet teknik:”Jag tänker på

skoltänket, teknik, biologi, allmämt det som händer”.

Tre av pedagogerna tyckte att det var viktigt att utgå från barnens frågor och väcka deras nyfikenhet. L1 tror att det fastnar (kunskaper) hos barnen som de är intresserade av. Fyra av tio pedagoger tyckte det var viktigt att lära om djuren. FR tyckte det var viktigt att ge barnen tid att och springa och leka i skogen. En av pedagogerna var lite kritisk och tyckte, att gå till skogen en gång i veckan var för lite. De hade skogen alldeles bredvid och då kunde man ju utnyttja det lite bättre. När de gällde de allra minsta barnen så tyckte L1 att man kunde göra mycket mer på gården också med de små barnen: ”Jag tycker att pedagogerna står och vaktar

barnen istället för att upptäcka tillsammans det som finns i runtomkring”.

B3 berättade att hon har haft möjlighet att påverka på många utedagar. Hon har även jobbat som sjöscoutledare och har tagit med hela barngruppen till scoutgården i skogen och till segelbåtarna vid havet. Hon berättade att de hade t.ex. jobbat med tema havet.

Att jobba tillsammans med ett gemensamt tema upplevdes som meningsfullt och lärorikt av pedagogerna. B2, berättade om deras temaarbete med dinosaurier där de även får med hur allt liv började på jorden, havet, växter, djur osv. Även B1 nämner NO-projektet Folkhälsan som hela skolan har jobbat med (från förskolan till årskurs 3. Det senaste temat var ”Vatten”. B1 berättade: ”Temat vatten genomfördes av alla pedagoger i skolan och alla barn har på något

9 Lilla Droppens fantastiska resa. Vi har gjort olika vattenexperiment och gjort egna kretslopp i lådor. Barnen har lärt sig att använda ord som: vattenånga, fast, flytande osv.”.

När det gällde att undervisa i naturvetenskap använde sex av tio pedagoger spontana ord som ”roligt, jätteroligt, inspirerande!”. Men de var några som var mera osäkra: F1 uttryckte så här:” Jag har upplevt att många pedagoger är rädda att sätta igång något inom

naturvetenskap de tror att de inte kan, men jag vill uppmuntra de och börja i det lilla, vi är alla duktiga på något område”. Studenten S berättar om sina experiment.” Jag har gjort små experiment som jag har lärt mig i skolan t.ex. testa vad som flyter och vad som sjunker. Jag har läst sagan om vattenmolekylen Vera”. F2 svarade att hon inte undervisar i naturkunskap

för barnen är för små och förskolläraren F3 låter utomhuspedagogen planera arbetet i skogen. En av lärarna tyckte det var svårt att undervisa barn i första klass när det gällde” atomer och

sådant”. Det var lättare med naturen. Hon kom på at hon hade gjort några små experiment

med barnen som t.ex. vad som flyter sjunker, ytspänning, raketmotor osv.

Alla pedagogerna var medvetna om styrdokumentet och dess betydelse. Ingen pedagog kunde utantill några mål gällande naturvetenskap. Enligt E hade de inte tid att jobba efter

styrdokumentet på grund av så många barn. Två pedagoger jobbade efter Barnkonventionen och tyckte det var ungefär samma sak som jobba efter styrdokumentet. F3 utryckte en spännande åsikt: ”Vi i förskoleklassen hamnar mellan två läroplan, Läroplan för förskolan

98, reviderad 2010 och Läroplan för grundskolan och fritidshemmet 2011”. Två av de äldre

pedagogerna tyckte att de alltid har jobbat efter styrdokumentet utan att tänka på det något speciellt.

Enligt min undersökning så hade alla pedagogerna en tanke, en planerad aktivitet när de jobbade med naturvetenskap med barnen. Alla pedagogerna hade en till två utedagar i veckan med olika aktiviteter. Nio av tio pedagoger upplevde att arbetet med naturvetenskap sker mestadels i skogen. De ville att barnen skulle lära sig om natur och miljö, växter och djur. Pedagogerna använde olika metoder till att undervisa inom naturvetenskap: Vissa jobbade efter NO-projektet och temaarbeten, vissa gjorde små experiment. Man pratade om årstider, lärde om dinosaurier. Några jobbade spontant med frågor som barnen hade ställt på

utflykterna. De pedagogerna som stannade kvar på skolgården med de små tog vara på det som fanns i närheten t.ex. regnvatten, bladen, maskarna osv. Några pedagoger planterade även blommor och odlade grönsaker på gården.

Majoriteten av pedagogerna, sju av tio uppfattade att undervisningen inom naturvetenskap sker mestadels ute i skogen. Man skall lära sig om miljö, natur och djur. Det var bara tre stycken pedagoger som hade gjort experiment inomhus: E, L2 och B2. Två av pedagogerna upplevde att själva ordet naturvetenskap kan göra att många känner sig osäkra och inte kan jobba med detta. Åtta av tio visade tydliga kunskaper när det gällde skog, naturvård växter osv. Det var bara två pedagoger som inte visade något större intresse inom naturkunskap. De såg mest hinder som för många barn, för lite personal och för dåligt väder att gå ut.

10

spelade ingen roll om de var barnskötare, fritidspedagog, lärare eller förskollärare. De hade gemensamma planeringar och var och en hade möjlighet att utforma och påverka hur t.ex. en utedag skulle se ut. Alla pedagoger var medvetna om styrdokumentet men jag upplevde att de inte hade haft tid att läsa genom olika mål och riktlinjer när det gällde den nya läroplanen. Jag upplevde en stor entusiasm och det som pedagogerna gjorde var resultat av deras eget intresse inom ämnet.

Det som jag upplevde som positivt var att man verkligen ville undersöka tillsammans med barnen och vistas i naturen Sedan fick jag även förstå att vissa pedagoger hade nyligen gått förskolelyftet inom utomhuspedagogik och flera var intresserade att gå den senare.

Diskussion

Harlen (2002), har kommit fram till att barn utvecklas genom olika naturvetenskapliga experiment. Hellden(1994) och Zetterqvist, Kärrqvist(2007) lyfter upp den språkliga

utvecklingen när barnen löser olika naturkunskapliga problem. Här kan jag se sambandet med mina forskningsresultat från intervjuerna: Tre av pedagogerna tyckte att det var viktigt att utgå från barnens frågor och väcka deras nyfikenhet. De flesta tyckte det var viktigt att vara närvarande med barnen och utforska tillsammans.

Persson Gode (2008) har själv jobbat med de yngsta barnen i förskolan och sett vilka möjligheter det finns att upptäcka närmiljön även på gården. I sin bok ger hon praktiska tips till vardags experiment. Enligt min mening kunde jag se många likheter i de flesta skolorna att pedagogerna verkligen hade tagit fasta på kunskapssituationerna i deras utevistelse. Några pedagoger berättade att de var aktiva på skolgården och hade matte med kottar och stenar. Även lärarstuderande E använde direkt sina färska kunskaper från kursen och

experimenterade med sin barngrupp. Några andra pedagoger hade haft tema vatten och hade lärt barnen många nya ord genom de små experimenten som vattenånga, fast, flytande osv. Om lekens betydelse inom naturvetenskap nämner Zetterqvist, Kärrqvist(2007) ordet

lekbeteendet . Även Siraj-Blattshford (2001) vill att man skall leka fram vetenskap genom att

experimentera. Från mina intervjuer har jag fått uppfattning att man använder just leken som en bra metod för att lära nya saker: ”Vi leker och springer till olika träd. Vi tittar på löv,

luktar på barr och gran, lär skillnad”, säger en av pedagogerna.

11

gärna ord som ”framtidsberedskap, ta vara på jordens resurser och vetenskapligt arbetssätt”. Enligt min mening så jobbade inte pedagogerna riktigt så djupt när de hadde miljövård i form av städdagar eller liknande. De planerade in utedagar och andra utflykter. De använde inte heller några svåra naturvetenskapliga ord till barnen.

Min slutsats i undersökningen visar att arbetet med naturvetenskap sker både i förskolan och i skolans tidigare år i form av temaarbete, utedagar och små experiment. Även matematik räknas som en del av naturvetenskap. Pedagogerna ser vistelsen i skogen som den viktigaste formen av undervisningen inom naturvetenskap. Man arbetar med miljövård och lär barnen t.ex. att inte dra upp blommor och växter med rötterna. Temaarbete och olika No-projekt upplevdes som något viktigt, där alla pedagogerna hade varit delaktiga och fått forma innehållet. Oftast jobbade hela förskolan/ skolan med samma tema under en termin. Enligt min undersökning hade pedagogernas bakgrund inte så stor betydelse för hur de

planerade sin undervisning inom naturvetenskap, utan det är mest det individuella intresset av naturvetenskap som är en avgörande faktor hur undervisningen kommer att se. Jag håller med en av pedagogerna som upplevde att många pedagoger var duktiga, men de saknade

självförtroende och uppmuntran när de gällde att jobba mera med naturvetenskap. Här kan jag se att rektorerna har ett stort ansvar att stötta sina anställda och uppmuntra de till olika kurser i form av förskolelyftet och liknande.

När det gällde att arbeta efter styrdokumentet följe de flesta pedagogerna målen utan att tänka på det.”Vi jobbar efter styrdokumentet utan att vi tänker på det. Det har vi alltid gjort, alla

år” svarade den 60 åriga fritidspedagogen. De utvecklade barns intresse till naturvetenskap

genom att planera utedagar till barnen. De tog vara på barnens nyfikenhet i skogen när det t.ex. handlade om växter och djur. I de flesta skolorna hade de en egen ”eldsjäl”, som även fick med de andra pedagogerna till olika utflykter.

Över det hela så visar min undersökning att det finns mycket intresse och vilja att vistas ute i naturen. Många pedagoger skulle vilja göra ännu mera men ser vissa hinder som, t.ex. för stora barngrupper, sjukdomar bland personalen eller dåligt väder. Mina egna erfarenheter stämmer med dessa praktiska svårigheter som kan inträffa ibland att det inte gå och genomföra det som man har planerat tidigare under veckan.

Som jag tidigare nämnde så har jag personligen jobbat inom skolans värld flera år och har kunnat se en mer positiv inställning från pedagogernas sida när det gäller att undervisa i naturvetenskap. Att skolorna har satsat mera på skollyftet och utomhuspedagogik på senaste åren har säkert gjort sitt.

Forskarna har kommit fram till att barnen lär sig bättre om de får vistas ute så mycket som möjligt under dagen. Inom utomhuspedagogiken får barnen koppla teorier direkt med praktiken.( Persson, Gode 2008).

12

naturvetenskap är lika viktig baskunskap som läsning, matematik och skrivning. Enligt min mening har vi blivande förskollärare från Naturkunskap i vardagen, stora möjligheter att påverka och eventuellt även inspirera andra pedagoger i deras arbete med barnen. Tack vare vår breda utbildning så är vi inte rädda att även göra några temaarbeten även i atomernas och molekylernas värld.

”Vad vill vi uppnå med våra lektioner i naturkunskap”, undrade Harlen (2002). Han ville att vi uppmuntrar barnen till möte, samspel och dialog. Enligt min undersökning hade alla pedagoger lyckats med detta och mycket mer i deras arbete inom naturvetenskap med barnen.

13

Referenser

Helldèn, Gustav.(1994). Barns tankar om ekologiska processer. Stockholm. Liber Utbildning AB.

Persson, Gode, Karin.(2008). Upptäck Naturvetenskap i förskolan. Stockholm. Natur och kultur.

Siraj Blachford, J. ( 2001). Emergent Science and Technology in the Early Years. XXIII WORLD CONGRESS OF OMEP, Santiago, Chile.

Sjöberg, Svein. (2006). Naturvetenskap som allmänbildning - en kritisk ämnesdidaktik. Poland. Studentlitteratur.

Skolverket.(2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98.Reviderad 2010. Stockholm. Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011. Stockholm.

Stringer, John & Nilsson Lars.(2007). Lyckas med No, en bok för läraren. Malmö. Gleerups Utbildning AB.

Wynne, Harlen.(2002). Våga språnget. Eskilstuna. Multitryck.

Zetteqvist, Ann. (2003). Ämnesdidaktisk kompetens i evolutionsbiologi. En

intervjuundersökning med no/biologilärare. Göteborg. ACTA Universitatis Gothoburgensis.

Göteborg.

Zetterqvist, Ann & Kärrqvist, Christina.(2007). Naturvetenskap med yngre barn. En

14

Bilaga 1

Intervjufrågor:

1) Vad menar du att naturvetenskap är?

2) Vad tycker du att barnen skall lära sig inom naturvetenskap? 3) Hur ofta arbetar ni med naturorienterade ämnen i skolan? 4) Vad brukar ni göra vid dessa tillfällen?

5) Hur upplever du själv att undervisa i naturvetenskap?

6) Tycker du att ni jobbar efter styrdokumentet? Känner du till målen inom naturvetenskap?