Myter
En kritik av David Gaunts bok Familjeliv i Norden (1983)
Denna artikel innehåller en kritik av David Gaunts bok Familjeliv i Norden utifrån ett könsteoretiskt perspektiv. Det omfattande empiriska material som presenteras i boken i syfte att beskriva det nordiska familjelivet under 900 år, utgör — författarens intentio- ner till trots — en rik källa att ösa ur, om man vill finna empiriska belägg för den pat- riarkala könsstrukturens betydelse för de sociala relationernas utformning.
I ett inledande förord diskuterar G a u n t bokens syfte och tematiska uppläggning.
Syftet är att beskriva "konkreta förhållan- den mellan människor som sammanstrålar i den boendeenhet vi kallar familjen."1 Den tematiska uppläggningen består i att "olika typer av personliga relationer i skilda epoker"2 behandlas som separata problem- områden, t ex släktmönster, sexualmoral, vård och omsorg inom familjen, könsroller, skilsmässor m m. Denna tematiska upp- läggning hänger s a m m a n med Gaunts av- ståndstagande från den inom historieveten- skapen dominerande evolutionistiska sy- nen på familjen, d ä r " d e n moderna famil- j e n " betecknar ett högre utvecklingsstadi- um än "den medeltida famljen", vilken i sin tur utvecklats ur ett föregående kollektivt och solidariskt ättesamhälle. Med hjälp av bl a tyska historieforskare vill G a u n t avliva
"myten om ättesamhället"3 och i dess ställe sätta ett samhälle baserat på enskilda kärn- familjer. H a n tillbakavisar evolutionister- nas tolkning av den under tidig medeltid framväxande stats- och kyrkomaktens age- rande som ett m o t a r b e t a n d e av ättekäns- lan; det bör enligt G a u n t snarare tolkas som ett agerande för att stärka familjebanden.
Nu är det emellertid inte bara myten om ättesamhället G a u n t vill avliva. J a g vill hävda, att såväl bokens uppläggning som urval, presentation och tolkning av det em- piriska materialet syftar till att spräcka än- nu en " m y t " — " m y t e n " om patriarkatet.
Innan j a g går vidare och utvecklar detta påstående, vill j a g göra en liten utvikning om hur man kan läsa G a u n t s historiebok.
Exkurs: Att läsa Gaunts historiebok Gaunts bok kan läsas och förstås på minst två olika plan. Det första planet, det bokstav- liga, förmedlar konkreta historiska fakta om vad som hänt och hur det har gått till när våra förmödrar och förfader bildat par, flyt- tat ihop, gift sig, skaffat barn, skilt sig, blivit gamla osv.
Det andra planet, det betydelsebärande, undervisar om vad det historiska (bokstav- liga) planet egentligen säger oss, dvs vilka dolda sanningar den insiktsfulle kan leta sig fram till. Forskarens uppgift består bl a i att vara oss behjälplig i denna process; dvs att synliggöra de dolda sanningarna och däri- genom bidra till insikter om varför det histo- riska skeendet — i detta fall familjelivet i Norden under 900 år — tagit sig de konkre- ta uttryck som förmedlas på det historiska/
bokstavliga planet. I arbetet med att skapa meningssammanhang/förklaringar är det brukligt att forskaren använder sig av ana- lytiska verktyg i form av teoretiska begrepp relaterade till ett teoretiskt perspektiv. H ä r bereder oss G a u n t ett uppenbart problem.
H a n deklarerar i sitt förord att han tar av- stånd från den evolutionistiska synen på familjen, utan att därför presentera sin al- ternativa ansats på annat sätt än med föl- j a n d e ord: " M i n bok beskriver en a n n a n
slags utveckling än a n d r a verk om familjen.
H ä r finns inte någon uppsjö av patriarkalis- ka kvinnofiender, här finns inte heller den underkuvade våphustrun, mitt folk är inte kuvade av kyrkans stränga moral ty de kämpar tillbaka; här finns inga klara bete- enderegler utan vida r a m a r för individuell handling. Dessa olikheter är naturligtvis re- sultatet av mitt tillvägagångssätt att så långt möjligt fa konkret besked om hur människor levde."4 Tillvägagångssättet anges i form av två "tumregler": att fokuse- ra på befolkningsmajoriteten (bönder och arbetare) samt att söka u p p den folkliga kulturen.
Det problem G a u n t bereder oss är inte
ovanligt inom historieforskningen; h a n ex- plicitgör inte sitt teoretiska perspektiv. Ge- nom detta förfaringssätt placerar sig G a u n t i en sådan position i förhållande till läsaren, att varje ifrågasättande av h a n s empiriska urval, h a n s tolkningar och förklaring (ibland inte a n n a t än vaga och felaktiga gissningar) blir d e t s a m m a som ett ifråga- s ä t t a n d e av G a u n t s personliga trovärdig- het. O r s a k e n till att G a u n t inte gör reda för sina teoretiska utgångspunkter får förmod- ligen sökas i det förhållandet att han arbe- tat utifrån oartikulerade teoretiska förut- sättningar/ a n t a g a n d e n . Att inte explicit- göra sitt teoretiska perspektiv kan a n v ä n d a s som en medveten strategi i syfte att mani- pulera läsaren, i bemärkelsen få henne/ho- nom att oreflekterat a n a m m a författarens beskrivningar, tolkningar och förklaringar som riktiga, och att avsäga sig/omöjliggöra varje form av teoretisk och empirisk pröv- ning.
D e n n a utvikning om hur m a n kan läsa och förstå G a u n t s skildring av det nordiska familjelivet har ett bestämt syfte: att visa på att betydelsen a v / m e n i n g e n med G a u n t s framställning är tvåfaldig. Bokens ä m n e är, fattat på det bokstavliga planet, familjeliv i Norden och om detta h a n d l a r också boken;
det är den mening som bjuds oss på detta plan. M e n bokens ä m n e är i själva verket än mer o m f a t t a n d e , om m a n inkluderar den mening som bjuds oss på det betydelsebärande planet. Det är i h u v u d s a k på detta plan, som G a u n t m e d d e l a r oss sin mening om patriar- katet som en " m y t " . Läsaren i gemen tar på detta sätt till sig G a u n t s a v f ä r d a n d e av pat- riarkatet som om det var en mening, som bjöds på det bokstavliga planet.
Nåväl, efter att ha u p p m ä r k s a m m a t läsa- ren på den dubbla förmedlingsprocessen i G a u n t s framställningssätt, återvänder j a g till det egentliga ä m n e t för d e n n a rapport;
en g e n o m g å n g av n å g r a temata i G a u n t s historiebok med utgångspunkt i ett köns- teoretiskt perspektiv. Syftet med genom- gången är att diskutera de teoretiska anta- ganden och de d ä r m e d s a m m a n h ä n g a n d e tolkningar av det redovisade empiriska materialet, som ligger till g r u n d för G a u n t s a v f ä r d a n d e av patriarkatet som en " m y t " .
Tematik kontra process
Det första problem som a n m ä l e r sig vid läsningen av G a u n t s bok är den tematiska uppläggningen. I sin strävan att frigöra sig från den traditionella historiska familje- forskningens utvecklingssyn väljer G a u n t ett inom historieforskningen nog så tradi- tionellt och föga f r u k t b a r t angreppssätt på sitt empiriska material; den ämnesmässiga
— tematiska — avgränsningen. En sådan avgränsning skapar stora problem när det gäller att lyfta f r a m de sociala och ekono- miska processer som bl a manifesterar sig i
"konkreta förhållanden mellan människor i den boendeenhet vi kallar familjen."5 Detta visar sig inte minst i författarens tolkningar av könsrelationernas innebörd och konse- kvenser.
Ett processhistoriskt angreppssätt ut- ifrån ett begränsat antal frågeställningar hade varit att föredra — inte minst med tanke på det rika empiriska material G a u n t haft tillgång till. G e n o m att fokusera på förändringars karaktär, innebörd, orsaker och effekter och därefter värdera resultaten utifrån de valda g e n o m g å e n d e fråge- ställningarna, far m a n en kvalitativt annor- lunda kunskap än den som produceras vid ett tematiskt angreppssätt.
Teoretisk utgångspunkt
J a g n ä m n e r i inledningen till d e n n a r a p p o r t att j a g k o m m e r att diskutera G a u n t s bok utifrån ett könsteoretiskt perspektiv. V a d innefattas i en dylik ansats? Eftersom vi ä n n u saknar en teori som förklarar samhäl- lens uppdelning och organisering efter kön, så innebär en könsteoretisk ansats ett försök att lyfta fram och problematisera den köns- maktstruktur (patriarkatet) i vilken m ä n och kvinnor historiskt är i n o r d n a d e i en över-under-ordningsrelation. M i n ut- gångspunkt kan formuleras mycket gene- rellt: V a r j e samhälle kan ses som ett sätt att organisera och kontrollera produktion och reproduktion av människor och existens- medel. Sättet att organisera och kontrollera produktion och reproduktion b e s t ä m m e r de sociala relationernas utformning; klass-
och social könsuppdelning. Vi kan ä n n u inte med b e s t ä m d h e t fastställa g r u n d e n för den sociala könsuppdelningen, men enligt min mening måste den a l l m ä n n a uppdel- ningen i socialt kön, med kvinnors relativa och faktiska u n d e r o r d n i n g u n d e r m ä n , hi- storiskt baseras på kvinnans förmåga att f r a m b r i n g a nytt liv. Detta gör hennes kropp till en viktig social tillgång, som samhället (männen) organiserar och kontrollerar på ett s å d a n t sätt, att produktionen av nya människor sker i överensstämmelse med samhällets behov. Den biologiska produk- tionen infogas i samhällsförhållandena ge- nom den socialt bestämda innebörd som till- skrevs kvinnans specifika biologiska förmå- ga. D e n n a innebörd är historiskt variabel och b e s t ä m m e r i stor utsträckning graden och arten av kvinnans underordning. Den- na är i sin tur ytterst avhängig varje givet samhällets ekonomi.
Vi känner till att arbetsfördelningen mel- lan könen förändras — och d ä r m e d den socialt b e s t ä m d a innebörden av kvinnlig- heten — u n d e r perioder av brist på manlig arbetskraftstillgång liksom i tider då pro- duktionen av nya människor understiger en för samhällsekonomin acceptabel nivå.
Detta medför även maktförskjutningar mellan könen, men hela tiden inom ramen för den patriarkala könsmaktstrukturen.
Min g e n o m g å n g av n å g r a temata i G a u n t s framställning av nordiskt familjeliv utifrån ett könsteoretiskt perspektiv inne- bär alltå, att de tolkningar G a u n t presente- rar på basis av sitt empiriska material kom- mer att diskuteras med u t g å n g s p u n k t i exi- stensen av en patriarkal könsmaktstruktur.
J a g vill härigenom visa, att G a u n t s avfär- d a n d e av patriarkatet som en " m y t " är — j u s t det — en myt.
"Ingen patriarkalisk dominans tillåts..
Den (patriarkala) sociala regleringen av sexualitet och fortplantning har sedan år- h u n d r a d e n tillbaka institutionaliserats i form av äktenskapet. Det har reglerat släkt- skap och överföringen av egendom från ge- neration till generation. Äktenskapet fram- står härigenom som en central social in-
stitution, oavsett — men inte oberoende av
— produktionssätt. Familjeformerna s a m t toleransen mot för- och utomäktenskapliga sexuella relationer och samlevnadsformer f r a m s t å r d ä r e m o t som historiskt variabla.
Äktenskapsinstitutionen utgör m a o en vik- tig analysenhet och referenspunkt för för- ståelsen av produktion och reproduktion av socialt kön och kvinnoförtryck.
Äktenskapet intar också en viktig plats i G a u n t s framställning av familjeliv i Nor- den. De temata j a g k o m m e r att diskutera relaterar sig i något avseende till äkten- skapsinstitutionen. De återfinns u n d e r rub- rikerna " M i n älskade stallbroder", " Ä k t a och o ä k t a " samt " O m g i f t e n " .
Som j a g varit inne på tidigare explicitgör inte G a u n t sitt teoretiska perspektiv och saknar i det n ä r m a s t e en teoretisk be- g r e p p s a p p a r a t , varför det är svårt att fa grepp om hans definition av äktenskapet.
Äktenskap, hushåll och familj tenderar att glida s a m m a n och stundtals a n t a synony- ma innebörder.
I kapitlet " M i n älskade stallbroder" av- handlas temat skilsmässor. G a u n t låter oss bl a ta del av ett förlikningskontrakt och en stämningsansökan från förra delen av 1600- talet. Dessa d o k u m e n t är en mycket intres- sant läsning och säger oss en del om premis- serna för äktenskaplig samlevnad. Efter- som hushållet/familjen utgör den p r i m ä r a platsen för relationerna mellan kvinnor och m ä n , förmedlar d o k u m e n t e n väsentlig in- formation om könsstrukturens karaktär i
1600-talets agrarsamhälle. Nu tillvaratar inte G a u n t d e n n a information, utan använ- der d o k u m e n t e n för att u n d e r b y g g a sin fö- reställning om ett slags rättvist jämviktsför- hållande mellan könen vad beträffar rät- tigheter och skyldigheter inom äktenska- pet/hushållet liksom möjligheter att få till stånd en upplösning av äktenskapet.
G a u n t återger några punkter ur förlik- ningskontraktet mellan m a k a r n a O l u f o c h G u r u n . Bakgrunden är i korthet att G u r u n rymt med sin egendom och anklagat Oluf för bl a misshandel, självsvåldigt n y t t j a n d e av hennes boskap samt att han styrt över o m r å d e n som i h e m m e t tillkommer kvin- nan. Oluf har s t ä m t henne för den skada
hon orsakat, eftersom h a n ställdes till all- m ä n t åtlöje i socknen. Domkapitlet råder m a k a r n a att u p p r ä t t a ett förlikningskont- rakt. J a g återger punkt 2 i kontraktet:
D ä r n ä s t skall h o n a k t a och ära h o n o m som sin äkta m a n och h u s b o n d e , söka ett bord och en säng med honom och icke förorsaka honom med någon olämpa, trotsighet, skällsord, olydighet eller an- nat sådant till oenighet dessa emellan, men göra det som hon som en rätt m a t m o d e r i huset tillhör med förrådlighet och utspisning till h o n o m , h a n s b a r n , och tjänstefolk, såväl som också till gäster och f a r a n d e , liksom hon i de a n d r a hen- nes förra m ä n s tid h a r gjort. H ä r e m o t skall h a n akta och ära h e n n e igen som sin äkta kvinna, skaffa h e n n e vad huset kräver, och på inget sätt oförskyllt överfalla h e n n e m e d hugg och slag, m e n låta h e n n e v a r a rådig i huset för bägge deras gagn, som det hör och bör en a n n a n d a n - nekvinna, och låta h e n n e n j u t a lika m e d sig ont och gott som huset förmår.6 (mina kursive- ringar)
I anslutning till förlikningskontraktet kom- menterar G a u n t : " K a p i t l e t ser hushållet (synonymt med äktenskapet, min a n m ) som ett slags företag d ä r b å d a m a k a r n a har b e s t ä m d a rättigheter och uppgifter. Ingen patriarkalisk d o m i n a n s tillåts . . ."7
N ä s t a d o k u m e n t som ska belägga avsak- n a d e n av patriarkalisk d o m i n a n s är en stämningsansökan från M a g d a l e n a Gest- dater mot maken Tosten G u n d b j ö r n s o n . M a g d a l e n a skriver att hennes make lovat:
föda h e n n e och hennes sex b a r n och u p p r ä t t h å l - la deras hus och h e m , vilket h a n inte h a r efter- kommit, m e n först h a v e r h a n ideligen och alltid slagit och dragit d e m och p å det sista j a g a t d e m bort från g å r d e n . I t e m , h a v e r också bortgett och sålt hennes j o r d e g o d s , som h o n efter h e n n e s saliga föräldrar arveligen h a d e b e k o m m i t , dess- u t o m bortsålt h e n n e s silver och vad h e n n e s b a r n tillkom; h a r också tagit nyckeln ifrån h e n n e och givit d e n till en löskvinna som h a n tagit i sin tjänst / . . . / H a r också tyranskelig slagit h e n n e m e d k ä p p och trä.8
Domkapitlet föreslår, som i föregående fall, förlikning. Tosten lovar " a t t h a n aldrig härefter antingen drucken eller fastande skulle så tyrannisk och omild bete sig mot h e n n e . "9 G a u n t k o m m e n t e r a r : " H u s t y r r a - ni var tydligen illa ansett även om det inte direkt var en skilsmässoorsak. / . . . / Stall- broderskapet har h ä r blivit något klarare.
Det innebar ett naturligt h ä n s y n s t a g a n d e mellan m a k a r n a till v a r a n d r a s egendom och person."9
Diskussion
G a u n t s framställning av samlivet mellan m a n och kvinna inom r a m e n för äktenska- pet tar sin u t g å n g s p u n k t i ett konsensus- perspektiv (könens komplementaritet), vil- ket gör det möjligt för h o n o m att bortse från den u p p e n b a r a över-underordningsrelatio- nen mellan könen i de ovan redovisade do-
"Om den elaka kvinnans nio hudar". Tyskt flygblad från ca 1550 (H IVäscher l,Jig 8).
kumenten och att h ä v d a att någon patriar- kalisk d o m i n a n s inte tillåts.
Förlikningskontraktet mellan G u r u n och Oluf ger klara anvisningar om den könsbe- s t ä m d a makt- och arbetsfördelningen i
1600-talets a g r a r a hushåll. K o n t r a k t e t sti- pulerar en klar över-underordningsrela- tion: G u r u n tillråds att inte förorsaka Oluf med någon o l ä m p a , trotsighet, skällsord, olydnad eller a n n a t som kan skapa oenighet dem emellan — m a o att inte sätta sig u p p mot sin överordnade — på det att Oluf inte oförskyllt ska överfalla henne med hugg och slag.
J a g har vidare fäst mig vid vissa gemen- s a m m a n ä m n a r e i de b å d a skilsmässoförlik- ningsärendena:
1 b å d a kvinnorna har tidigare varit gifta och fött barn, blivit änkor och ingått nytt äktenskap
2 b å d a kvinnorna tycks ha varit relativt ekonomiskt v ä l b ä r g a d e när de t r ä d d e in i det nya äktenskapet
3 b å d a kvinnorna anklagar sina m ä n för misshandel och självsvåldigt n y t t j a n d e av deras egendom
4 de klagomål kvinnorna anför är inte skilsmässogrundande enligt gällande lag- stiftning.
De frågor j a g ställt mig är: V a r f ö r är de b å d a kvinnornas anklagelser mot sina m ä n för misshandel och självsvåldigt n y t t j a n d e
— i det ena fallet förskingring — av kvinnor-
nas egendom inte tillräcklig g r u n d för skils- mässa? Vilken betydelse kan de b å d a kvin- nornas f d änkestånd tänkas ha i s a m m a n - hanget?
Vi börjar med att titta lite n ä r m a r e på p u n k t e r n a 3 och 4. Aktenskapslagstiftning- en b e h a n d l a r tre anledningar till skilsmässa från ingånget äktenskap: 1 horeri, 2 förlöp- ning/övergivande och 3 impotens.1 0 Daglig misshandel och/eller förskingring av arve- gods eller a n n a n kvinnan tillhörig egendom är alltså inte g o d t a g b a r a skäl för skilsmäs- sa. H u r ska vi förstå detta?
Som j a g ser det finns det ett u p p e n b a r t s a m b a n d mellan legala skilsmässoskäl och fortplantning. Endast u n d e r s å d a n a omstän-
digheter, då p a r t e r n a i ett äktenskap inte förmår realisera äktenskapets p r i m ä r a be- stämmelse — barnalstring — föreligger god- tagbara skäl för äktenskapets upplösning.
Horeri förefaller ha varit svårast att anföra som skäl, eftersom det var o m g ä r d a t med en rad u n d a n t a g s b e s t ä m m e l s e r . O m en av p a r t e r n a drivit den a n d r a till äktenskaps- brott därför att hon eller h a n varit tjuvaktig eller dylikt var det svårt att få skilsmässa.
O m den ena parten begått hor med den a n d r a s vetskap men ä n d å h a d e samlag med den a n d r a var det o m ö j l i g t . " Även förlöp- ning/övergivande var o m g ä r d a t med diver- se u n d a n t a g s b e s t ä m m e l s e r , men inte av s a m m a o m f a t t n i n g som horeri. Impotens f r a m s t å r som det undantagslöst godtagba-
ra skälet till äktenskapets upplösning. Det finns fog att påstå att kvinnornas liv — i flera bemärkelser — offrades på barnpro- duktionens altare.
P u n k t e r n a 1 och 2 ovan refererar till kvinnornas g e m e n s a m m a b a k g r u n d i än- keståndet. Anledningen till att j a g fäst mig vid detta är att skilsmässorna på d e n n a tid var ganska fåtaliga1 2 och långt ifrån alla blev ett ä r e n d e för domkapitlet.1 3 M o t den- na b a k g r u n d är det intressant att i b å d a de fall G a u n t utförligt redovisar, är kvinnorna f d änkor och d r i v a n d e i målen. Vilken bety- delse kan deras tidigare änkestånd tänkas ha haft för deras a g e r a n d e och eventuella framgångar?
G u r u n , kvinnan i det första exemplet, ansöker kort efter förlikningskontraktets u p p r ä t t a n d e om skilsmässa. Som skäl anför hon att Oluf åter har pryglat henne — otill- börligen! T r o t s att Oluf vägrar gå med på skilsmässa och att de skäl G u r u n företer domkapitlet inte är att betrakta som skils- m ä s s o g r u n d a n d e , döms de till hemskillnad.
Efter ett år kan skilsmässan fullföljas.1 4 J a g vill h ä v d a att en avgörande förutsättning för G u r u n s fortsatta agerande, på tvärs mot såväl makens som lagens mening, var j u s t det faktum att hon tidigare varit änka. An- keståndet h a d e tillförsäkrat henne en nå- gorlunda tryggad materiell bas och d ä r m e d ett ekonomiskt oberoende av den nye ma- ken. Änkeståndet och det faktum att hon fött och fostrat flera b a r n i sitt/sina tidigare äktenskap kan dessutom bidra till förkla- ringen av domkapitlets agerande: hon hade utfört sin samhälleliga plikt som kvinna; kan- ske var hon därtill inte längre fertil.
M a g d a l e n a s vidare öden är inte bekanta, men mot b a k g r u n d av att hennes make
"bortgett och sålt hennes j o r d e g o d s " och även " h e n n e s silver och vad hennes barn tillkom", samt att maken endast ålades att
"aldrig härefter antingen drucken eller fas- tande / . . . / så tyrranisk och omild bete sig mot h e n n e " , kan m a n a n t a att hennes väg ut ur äktenskapet var stängd.
V a d j a g har försökt visa är, att G a u n t s a v f ä r d a n d e av den patriarkala dominansen saknar förankring i det empiriska material han stöder sig på. Det är en ideologisk utsa-
ga med ett klart syfte — att avliva " m y t e n "
om patriarkatet.
"Men ändå kan man undra varför dessa par inte använde preventivmedel"
Nästa tema j a g vill ta u p p är vad G a u n t kallar " n å g r a moraliska problem s a m m a n - flätade med äktenskap och sexualitet."1 5 Ämnesrubriken är " Ä k t a och o ä k t a " , vilket syftar på samlevnadsformen. De moraliska problemen gäller vad som konstituerar ett äktenskap samt sexualitet inom och utanför äktenskapet.
G a u n t framställer regleringen av de sex- uella relationerna u n d e r medeltiden som en folkets angelägenhet. De procedurer som var förknippade med äktenskapets ingåen- de var inte lagfästade och varierade följakt- ligen med olika lokala sedvänjor, vilket re- sulterade i en rik flora av äktenskapliga och äktenskapsliknande samlevnadsformer (frilloförhållanden, flergiften m m ) . Där- emot fanns det utsagor om vad som gällde för ett rätt äktenskap, t ex Gulatingslagens passus om b r u d k ö p .1 6 U t m ä r k a n d e för dessa är, enligt G a u n t , att de ställer bar- nens status i c e n t r u m . Det förklarar h a n med att " ä k t e n s k a p u n d e r äldre tider h a d e en p r i m ä r funktion och det var barn- alstring."1 7
U n d e r senmedeltiden börjar den katol- ska kyrkan insistera på att äktenskapets in- gående är en kyrklig angelägenhet. En mot- sättning mellan folkets seder och bruk — moral — och kyrkans moral växer f r a m men kulminerar först efter reformationen, då också g e n o m g r i p a n d e förändringar kom- mer till stånd. " D e t ligger en ironi i att m e d a n den katolska kyrkan med sina högt- syftande ideal u n d e r medeltiden inte i grunden kunde ä n d r a lokala sedvänjor, den lutherska kyrkan med sin folkligare inställ- ning u n d e r modern tid kraftigt kunde för- ä n d r a t r a d i t i o n e n . "1 8
Nationalstatens framväxt och den pro- testantiska reformationen lade g r u n d e n för ett n ä r a s a m a r b e t e mellan stat och kyrka utifrån det g e m e n s a m m a intresset av en- hetlig ordning avseende landets sedliga för- hållanden. K u n g a r n a krävde förordningar
om sexualitet och familjebildning, vilka teologerna u t f o r m a d e och kyrkoherdarna sattes att genomdriva. Den nya kyr- koordningen förklarade äktenskapet vara av G u d instiftat, varför det borde bildas under gudsfruktan. Trolovningar (som ti- digare skett medelst h a n d r ä c k n i n g framför släkt och vänner, vilket konstituerat äkten- skapet) skulle äga r u m i prästens närvaro.
Den äldre, p r o f a n a formen för trolovning kallades "hemligt ä k t e n s k a p " .1 9 Kyrko- bokföring infördes, d ä r det framgick vem som gift sig med vem, vem som fött b a r n osv. Biskoparna kom att agera sedlighets- polis via de s k räfsterna. En lång period av sexuell repression h a d e inletts. Barn utan- för äktenskapet blev ovanliga från mitten av 1600-talet och h u n d r a år f r a m å t i tiden.
En skräck för könslivet växte sig allt starka- re och sexualrädslan kopplades till ångest inför det kvinnliga symboliserat i häxan.2 0
" E f t e r ett tag t r ä n g d e den stränga moralen igenom hos allmogen — kanske sker ett ge- n o m b r o t t omkring 1650. M e n moralen är knappast d j u p t känd och kräver oupphörlig övervakning och påminnelser. O c h visade sig lätt att sedermera bli kvitt."2 1
Från mitten av 1700-talet mildras den sexuella repressionen. " F r å n 1750 och framöver växte antalet b a r n födda utanför äktenskapet mycket fort och kraftigt. M a n kan inte u n d g å att sätta detta s a m m a n med rokokons mera frisläppta syn på sexualitet speciellt innanför äktenskapet. I Sverige var det Bellmans och hovgracernas tide-
"Hustrutukt", träsnitt av Barthel Beham ca 1530 (M Geisberg, nr 158).
G a u n t avslutar kapitlet med en betrak- telse över de ogifta m ö d r a r n a och deras barn. " I socknarna behandlas de som avlat b a r n när de varit ogifta på ett speciellt ned- rigt sätt. Det d r a b b a d e först och främst kvinnorna för männen hade en vidunderlig för- måga att komma undan,"23 (min kursivering) H a n ger exempel på de straff kvinnorna utsattes för och ställer sig u n d r a n d e frågan
"varför dessa par inte a n v ä n d e preven- tivmedel."2 4
Diskussion
Statens och kyrkans g e m e n s a m m a offensiv på det sexualpolitiska o m r å d e t framställs av G a u n t i termer av en moralisk konflikt mellan folket och kyrkan/staten a n g å e n d e synen på vad som konstituerar ett äkten- skap. En sedan å r h u n d r a d e n tillbaka för- härskande och väl f u n g e r a n d e folklig moral ska ersättas med en av kyrkan och staten anbefalld ny och mycket sträng moral. Den nya moralen far bl a konsekvenser för synen på sexualiteten och kvinnan — vilket i syn- nerhet d r a b b a r ogifta barnaföderskor, som saknar m ä n s förmåga att k o m m a u n d a n den nya moralens repressalier mot otuktigt leverne. K y r k a n / s t a t e n får emellertid en- dast tillfälligt — sett ur historiskt perspektiv
— moraliskt övertag. Vi får en period om ca 150 år av sexuell repression. M e n — som G a u n t deklarerar i bokens förord — " m i t t folk är inte kuvade av kyrkans stränga mo- ral ty de k ä m p a r tillbaka" och mot mitten av 1700-talet mildras den stränga moralen.
Enligt G a u n t s historieskrivning är d e n n a förändring emellertid m i n d r e ett resultat av folkets envetna k a m p mot den nya moralen än ett resultat av rokokons m e r a frisläppta syn på sexualitet — speciellt innanför äk- tenskapet — i Bellmans och hovgracernas tidevarv. F r a m s y n t a jurister har också haft ett finger med i spelet.
E n rad frågor a n m ä l e r sig. J a g väljer att ta u p p två av dem: H u r ska vi förklara den
"moraliska f r a m s t ö t " som stat och kyrka iscensätter u n d e r 1500-talets sista årtion- den och som n å r sin kulmen runt mitten av
1600-talet? Varför d r a b b a s kvinnorna an- norlunda än m ä n n e n av den nya moralen?
(Jag utgår från att det inte kan förklaras av att de saknar m ä n s förmåga att k o m m a undan!)
J a g tror att Heinsohn, K n i e p e r och Stei- ger, vilka analyserat m o t s v a r a n d e historis- ka process i ett europeiskt perspektiv i bo- ken Människoproduktionens historia, kan hjäl- pa oss en bit på vägen. De tar sin utgångs- punkt i mänskosläktets fortplantningsbete- ende och h ä v d a r att fortplantning och upp- fostran alltid byggt på en ekonomisk kalkyl.2 3 De underbygger sin tes med en o m f a t t a n d e ekonomisk-historisk exposé över 2000 år av europeisk "fortplantnings- historia". F ö r f a t t a r n a visar att fortplant- ningsbetingelserna är historiskt variabla.
U n d e r perioder med familjebaserad ekono- mi, då den enskilde är beroende av person- lig eller g e m e n s a m ä g d egendom som kan ärvas, garanteras fortplantningen av den individuella kalkylen. N ä r betingelserna för en familj ebaserad ekonomi hotas eller under- grävs och den enskilde finner sin existens underställd f r ä m m a n d e tvång eller beroen- de av lönearbete, bryts s a m b a n d e t mellan den individualekonomiska kalkylen och fortplantningen och ersätts med en sam- hällsekonomisk kalkyl — en befolkningspoli- tik. Exempel på det senare är utvecklingen under senantiken, d å slavlatifundierna un- d a n t r ä n g d e den familjebaserade ekonomin, vilket resulterade i en drastisk befolknings- minskning som framkallade befolkningspo- litiska åtgärder. S a m m a sak inträffar enligt författarna u n d e r den senmedeltida agrar- krisen.
Från 1340 till 1450 minskar E u r o p a s be- folkning med en tredjedel. J e a n Bodin, f r a m s t å e n d e statstänkare, träder på 1500- talet in på den politiska scenen och lägger g r u n d e n för den tidiga merkantilismens be- folkningslära. H a n h ä v d a r att staten, som uttryck för aristokratins intressen, måste tillskansa sig en o m f a t t a n d e suveränitet samt åläggas att sörja för en stabil männi- skoproduktion för att g a r a n t e r a det fram- växande merkantilistiska samhällets för- mögenhetstillväxt. Den individualekono- miska fortplantningskalkylen måste brytas och ersättas med en statlig befolkningspoli- tik. Bodins teorier byggde på studier av det
romerska rikets undergång, vilka lett f r a m till övertygelsen om att " k a t a s t r o f e n " orsa- kades av människobrist.2 6
Bodins teorier kom att få stort inflytande på tidens samhällspolitiska t ä n k a n d e vilket bl a avspeglas i en tämligen enhetlig euro- peisk äktenskapslagstiftning.2 7
Från omkring 1480 sker en omsvängning i Europas befolkningsutveckling. K u l m e n nås i 1500- och 1600-talens "befolknings- explosion", vilken framför allt tar sig ut- tryck i en påtaglig ökning av b a r n a n t a l e n . Författarnas tes är, att det stora antalet överlevande b a r n var ett direkt resultat av en b e g y n n a n d e förföljelse och bestraffning av prevention, aborter och hemliga barna- mord i syfte att u p p n å en maximal befolk- ningstillväxt.
Låt oss å t e r v ä n d a till vår svenska histo- ria och diskutera h u r u v i d a Heinsohns m fl analys kan bidra till att besvara de frågor, som G a u n t s framställning gav u p p h o v till.
Den första frågan gällde h u r vi ska förklara statens och kyrkans "moraliska f r a m s t ö t "
från 1500-talets slut.
O m vi ser till det empiriska material G a u n t presenterar och bortser från de för- klaringar h a n förser det med, kan vi h ä v d a att G a u n t bidrar till att bekräfta den analys av den statliga befolkningspolitikens fram- växt som presenteras i Människoproduktionens historia.
F ö r u t s ä t t n i n g a r n a för ett effektivt samar- bete mellan stat och kyrka på det befolk- ningspolitiska o m r å d e t u p p k o m först efter genomförandet av reformationen och kon- stituerandet av en statskyrka. M e d V a s a - k u n g a r n a inleddes en statlig centralise- ringspolitik, som med stöd av en nationell kyrkopolitik gjorde det möjligt att succes- sivt överföra kontrollen av människopro- duktionen från de enskilda hushållen till staten. Statens befolkningspolitiska inten- tioner f r a m t r ä d e r u n d e r slutet av 1500-talet bl a i form av krav på enhetlig ordning be- träffande landets sedliga förhållanden.
K u n g a r n a u t f ä r d a r förordningar om sexua- litet och familjebildning, u t f o r m a d e av teo- logerna och verkställda av kyrkoherdarna.
U n d e r 1600-talet blir kyrkobokföringen ett effektivt övervakningsinstrument. Den
konflikt som G a u n t skildrar i termer av ett motsatsförhållande mellan en sedan år- h u n d r a d e n f ö r h ä r s k a n d e folklig moral och en av kyrkan och staten anbefalld ny och strängare moral kan, mot b a k g r u n d av He- insohns m f l analys, tolkas som framträdelse- formen för den d j u p a r e liggande konflikten
mellan en individualekonomisk och en be- folkningspolitiskt anpassad samhällseko- nomisk fortplantningskalkyl.
D e n n a förklaring är emellertid inte till- räcklig. Heinsohns m fl samhällsekonomis- ka analys begränsas av de r a m a r som den kapitallogiska teorin ställer upp. Författar- na blottlägger hittills dolda strukturer i människoproduktionens historia, men har u n d g å t t att u p p t ä c k a den patriarkala köns- m a k t s t r u k t u r e n .
Carol Brown tar i sin forskning om från- skilda m ö d r a r ( " M o t h e r s , Fathers and Children: From Private to Public Patriar- chy") sin teoretiska u t g å n g s p u n k t i Heidi H a r t m a n n s p a t r i a r k a t b e g r e p p2 8 för att visa h u r de patriarkala sociala relationerna suc- cessivt transformeras u n d e r övergången från feodalism till kapitalism. H o n skiljer mellan privat och offentligt patriarkat. Det pri- vata patriarkatet definieras som de indivi- duella relationerna mellan m ä n och kvin- nor inom familjen, d ä r m a n n e n har kontroll över h u s t r u n , över hennes reproduktiva ar- bete och över hennes arbetsprodukt bar- nen. Det offentliga patriarkatet definieras som m ä n s kollektiva kontroll över sam- hällsekonomin, politiken, religionen o s v ,
"Äktenskapsbrytama (E Fuchs: Kvinnan i karikatyren, fig 43).
en kontroll som a n v ä n d s för att u p p r ä t t h å l - la m ä n s individuella och kollektiva makt i såväl familjen som samhället.2 9
Browns tes är, att u n d e r övergången från feodalism till kapitalism sker en transfor- mering av den patriarkala makten, genom att dess bas, från att ha utgjorts av den individuella m a n n e n s kontroll över den in- dividuella kvinnan inom familjen överflyt- tas till industrin och staten och m ä n n e n s kollektiva kontroll över kvinnorna. Det pri- vata patriarkatet transformeras till det offentliga patriarkatet.
Även om j a g är kritisk till Browns ganska ytliga analys och luddiga b e g r e p p s a p p a r a t , anser j a g att hennes ansats är fruktbar. J a g menar, att statens och kyrkans agerande i syfte att bryta ner den individualekonomis- ka fortplantningskalkylen till förmån för en samhällsekonomisk fortplantningskalkyl, samtidigt kan ses som en m a k t k a m p mellan ett privat och ett offentligt patriarkat och d ä r m e d som ett första steg i den av Brown beskrivna transformationsprocessen.
Så till frågan om varför kvinnorna drab- bades a n n o r l u n d a än m ä n n e n av den nya moralen. G a u n t s ideologiska a v f ä r d a n d e av patriarkatet gör, att hans framställning av
" d e n moraliska konflikten" som en mot- sättning mellan folket (bönder och arbeta- re) och kyrkan/staten inte förmår — och inte är ägnad — att bidra med någon förkla- ring. G a u n t kan dock inte u n d g å att upp- m ä r k s a m m a att " d e som avlat b a r n när de varit ogifta / b e h a n d l a s / på ett speciellt ned- rigt s ä t t " och att det först och främst drab- bade kvinnorna. H a n s " f ö r k l a r i n g " är att
" m ä n n e n hade en vidunderlig förmåga att k o m m a u n d a n . "
Inte heller Heinsohn, Knieper och Stei- ger förser oss med en tillräcklig förklaring — av skäl som n ä m n t s ovan — men bidrar med väsentlig kunskap. De visar bl a hur den kristna ideologin, med dess moral om icke-dödande liksom dess stränga bud om fortplantning inom det av G u d instiftade äktenskapet, genom att upphöjas till stats- religion kom att legitimera den bestraffning av prevention, aborter och hemliga barna- mord, som bl a verkställdes genom häx- bränning. G e n o m att likställa varje sätt att
förhindra b a r n a v l a n d e eller födelse med dråp, fick kyrkan ett effektivt medel i sin hand för att f r å n h ä n d a kvinnorna de från generation till generation överförda pre- ventions- och fosterfördrivningskunskaper- na och hänvisa d e m till det enda återståen- de och ofta med dödsstraff belagda barna- dråpet.
G a u n t s fråga, varför de p a r som hade sexuellt u m g ä n g e u t a n att vara gifta inte a n v ä n d e preventivmedel, far här ett svar.
Naturligtvis är det en överdrift att hävda, att kyrkan lyckades med att fullständigt ut- rota den preventiva kunskapen. M e n ge- nom att blotta misstanken om att preventi- va medel tillhandahölls eller nyttjades kun- de leda till a n m ä l n i n g a r från g r a n n a r eller barnmorskor, var rädslan för att bli. ertap- pad förmodligen tillräcklig för att avstå från att a n v ä n d a sig av preventiva medel. J o r d e - g u m m o r n a ersattes under 1700-talet av statligt utbildade barnmorskor, vilka för- pliktades att så snart misstanke om brott mot gällande lagar och förordningar på det sexuella o m r å d e t förelåg, r a p p o r t e r a miss- tänkta kvinnor till överordnad myndighet.
Björnfot/Sjöbergs uppsats " E n s a m m a med s k a m m e n " ,3 0 vilken bl a bygger på proto- koll förda vid polisförhör med ensamståen- de kvinnor misstänkta för b a r n a m o r d , visar att ett av h u v u d v i t t n e n a ofta var den i trak- ten tjänstgörande b a r n m o r s k a n .
Ett väsentligt inslag i den befolkningspo- litiska strategin var alltså att vidta åtgärder för att k o m m a till rätta med prevention, aborter och b a r n a m o r d . Heinsohn m fl skri- ver, att "i princip / k u n d e / varje kvinna misstänkas för att m a n i p u l e r a sitt frukt- samhets- och nedkomstbeteende"3 1 — om inte på egen h a n d så med h j ä p av dåtidens expertis på o m r å d e t ; j o r d e g u m m o r n a . Det ligger då n ä r a till hands att förklara den sexuella repression, som specifikt d r a b b a d e kvinnan, med hänvisning till hennes biolo- giska förmåga att f r a m b r i n g a nytt liv. M e n det är ingen förklaring. Först när den biolo- giska produktionen infogas i en patriarkal social struktur, varigenom kvinnans biolo- giska förmåga tillskrivs en socialt bestämd innebörd, kan vi förklara det specifika kvin- noförtrycket.
Björnfot/Sjöbergs studie av misstänkta b a r n a m ö r d e r s k o r i V ä s t e r n o r r l a n d 1861 — 90 far belysa det ovan sagda. N å g r a citat ur uppsatsen:
För b a r n a m o r d eller fosters läggande å lönn d ö m d e s m a n som synes om. man var kvinna och ogift eller o m m a n fött b a r n g e n o m "olovlig b e b l a n d e l s e " . N ä r m a n försöker finna orsaker- na till att detta brott så envist höll sig kvar, inställer sig naturligt f r å g a n vilka alternativ till d e n n a drastiska å t g ä r d som stod den ogifta kvinnan till buds.3*'
J o n a s F r y k m a n h ä v d a r att en kvinna, oftast piga, som fött ett s k oäkta b a r n d ä r m e d av samhället ikläddes rollen som hora, / . . . / . För att försörja sig och sitt b a r n fick hon ta tillfällighets- arbeten och v a n d r a från g å r d till gård och från by till by. O f t a blev hon d e s s u t o m beroende av fattigvården i s o c k n a r n a . H o n ansågs också dra skam över familjen. De m ä n n i s k o r som hon tidi- gare u m g å t t s m e d v ä n d e h e n n e ryggen / . . ,/.3 3
I domstolen dvs tingen d ö m d e en häradshövding m e d ett tiotal i h ä r a d e t bofasta bönder. Den åtalade kvinnan fick försvara sig själv,34
Rätten var överhuvudtaget inte intresserad av vem bar- nets fader var.ib (mina kursiveringar)
De ogifta b a r n a m ö r d e r s k o r n a s sociala si- tuation visar, h u r den biologiska produktio- nen infogas i den patriarkala sociala struk- turen på ett s å d a n t sätt, att kvinnan till- skrivs det odelade sociala ansvaret för den g e m e n s a m m a sexuella handling, som resul- terar i ett utomäktenskapligt barn. M e d detta ansvar följer ett socialt straff, som kan liknas vid en katastrof. O m kvinnan, för att säkra sin fortsatta existens u n d a n d r a r sig
"sitt a n s v a r " genom att ta barnet av daga, träder det offentliga patriarkatets represen- tanter in och utkräver ansvaret retroaktivt.
Alltmedan m a n n e n går fri. M ä n s "vidun- derliga förmåga att k o m m a u n d a n " ett oön- skat faderskap förklaras m a o av den patri- arkala sexuallagstiftning, vilken g a r a n t e r a r m a n n e n full ansvarsfrihet.
Avslutning
David G a u n t s familjelivshistoria har ge- nomgående fatt mycket positiva o m d ö m e n och rönt u p p m ä r k s a m h e t för avslöjandet av
ä t t e s a m h ä l l e t s o m e n m y t . J a g h a r m e d m i n a r t i k e l v e l a t v i s a , h u r G a u n t ä v e n a v f ä r d a r p a t r i a r k a t e t g e n o m a t t försöka g ö r a d e t till e n m y t .
J a g h ä v d a r , a t t s å v ä l b o k e n s u p p l ä g g - n i n g s o m u r v a l , p r e s e n t a t i o n o c h t o l k n i n g a v d e t e m p i r i s k a m a t e r i a l e t h a r d e t o u t t a l a - d e s y f t e t a t t a v s l ö j a " m y t e n " o m p a t r i a r k a - t e t . J a g u t v e c k l a r d e t t a p å s t å e n d e i en p r e - s e n t a t i o n o c h d i s k u s s i o n a v G a u n t s f r a m - s t ä l l n i n g a v n å g r a i b o k e n c e n t r a l a t e m a t a . D i s k u s s i o n e n t a r sin u t g å n g s p u n k t i exi- s t e n s e n a v e n p a t r i a r k a l k ö n s m a k t s t r u k t u r . G e n o m a t t j ä m f ö r a G a u n t s t o l k n i n g a r a v k ö n e n s s o c i a l a r e l a t i o n e r m e d d e t e m p i r i s - k a m a t e r i a l h a n p r e s e n t e r a r , vill j a g v i s a , a t t h a n s a v f ä r d a n d e a v d e n p a t r i a r k a l a k ö n s m a k t s t r u k t u r e n ä r e n i d e o l o g i s k u t s a - g a , s o m s a k n a r m a t e r i e l l f ö r a n k r i n g .
L I T T E R A T U R
Björnfot B r i t t a / S j ö b e r g M a r j a , " E n s a m m a med s k a m m e n . B a r n a m ö r d e r s k o r i V ä s t e r n o r r - lands län 1 8 6 1 - 1 8 9 0 " i Historisk tidskrift
1980:3.
Brown Carol, " M o t h e r s , F a t h e r s a n d Children:
F r o m Private to Public P a t r i a r c h y " i Women and Revolution, 1981.
G a u n t David, Familjeliv i Norden, M a l m ö 1983.
Heinsohn G u n n a r m fl, Människoproduktionens hi- storia, L u n d 1983.
Lagercrantz Olov, Från helvetet till paradiset, Stockholm 1966.
Qvist G u n n a r , Konsten att blifva en god flicka.
Kvinnohistoriska uppsatser, Helsingborg 1978.
N O T E R 1 G a u n t , 1983, s 8.
2 G a u n t , a a s 9.
3 G a u n t , a a s 1 8 6 - 1 8 8 . 4 G a u n t , a a s 9.
5 G a u n t , a a s 8.
6 G a u n t , a a s 46.
7 G a u n t , a a s 46.
8 G a u n t , a a s 47.
9 G a u n t , a a s 4 7 - 4 8 . 10 G a u n t , a a s 44.
11 G a u n t , a a s 44.
12 G a u n t , a a s 44.
13 G a u n t , a a s 49.
14 G a u n t , a a s 46—47.
15 G a u n t , a a s 60.
16 G a u n t , a a s 60—61.
17 G a u n t , a a s 63.
18 G a u n t , a a s 6 2 - 6 3 . 19 G a u n t , a a s 62.
20 G a u n t , a a s 72.
21 G a u n t , a a s 73.
22 G a u n t , a a s 78.
23 G a u n t , a a s 77.
24 G a u n t , a a s 79.
25 H e i n s o h n m fl, 1982, s 9.
26 Heinsohn m fl, a a s 49.
27 H e i n s o h n m fl, a a s 54.
28 H a r t m a n n , 1981, s 14.
29 Brown, 1981, s 240.
30 Björnfot/Sjöberg, 1980, " E n s a m m a med s k a m m e n . B a r n a m ö r d e r s k o r i V ä s t e r n o r r - lands län 1 8 6 1 - 1 8 9 0 " .
31 Heinsohn, m fl a a s 52.
32 Björnfot/Sjöberg, a a s 323.
33 Björnfot/Sjöberg, a a s 323.
34 Björnfot/Sjöberg, a a s 326.
35 Björnfot/Sjöberg, a a s 330.
Gunilla Övergaard
