• No results found

.8 Så byggs Förbifart Stockholm

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share ".8 Så byggs Förbifart Stockholm"

Copied!
36
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Vägverket 171 90 Solna, Stockholm www.vv.ses vagverket.sto@vv.se Telefon: 0771-119 119. Texttelefon: 0243-750 90

Vi vill ha dina synpunkter

Vägverket inbjuder nu till öppet hus och samrådsmöten med allmänheten om arbets- planen för Förbifart Stockholm. Inför mötena finns samrådsunderlag på de platser som anges nedan samt på Vägverkets webbplats, www.vv.se/forbifartstockholm.

På projektets webbplats kan du även läsa mer om Förbifart Stockholm och lämna synpunkter.

Här finns samrådsunderlag 5 oktober–10 december

Öppet hus (kl 15–17.30) Möte med föredrag (kl 19–21)

Ekerö

Kommunförvaltningen, Tappströmsvägen 2 Biblioteket, Mälarö torg 7B

Onsdag 21 oktober, Erskinesalen, Kulturhuset, Mälarö torg 7B Skärholmen

Stadsdelsförvaltningen, Bodholmsplan 2

Onsdag 4 november,

Hotel Prince Philip, Oxholmsgränd 2 Hässelby-Vällingby

Stadsdelsförvaltningen, Lövkojsgränd 12 Biblioteket,Vittangigatan 24

Torsdag 12 november, Vällingbysalen, Trappan, Vällingby torg 43-51 Akalla–Kista

Kista bibliotek, Kista torg 7

Onsdag 18 november, Kista Träff, Kista torg 7 Hjulsta (Rinkeby)

Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning, Fagerstagatan 15 Biblioteket, Tensta Träff, Hagstråket 13

Onsdag 25 november, Rinkebysalen, Rinkeby Folkets Hus, Skårbygränd 1

Samrådsunderlag finns också på

Vägverket Region Stockholm, Sundbybergsvägen 1, Solna FYRKANTEN, Tekniska nämndhuset, Fleminggatan 4, Stockholm

VÄGVERKET: BEST.NR 89379

Utdrag från samrådsunderlag om arbetsplanen hösten 2009

Förbifart Stockholm

(2)

Titel: Samråd om Förbifart Stockholm – utdrag från samrådsunderlag om arbetsplanen, hösten 2009.

Utgivningsdatum: 2009–10 Utgivare: Vägverket

Projektledare: Riggert Anderson, Vägverket Väg Författare: Lena Norberg m.fl.

Kontaktperson: Riggert Anderson, Linda Eriksson, Vägverket Layout: Jupiter Reklam

Fotograf: Thomas Henriksson, Mikael Ullén, Johnér Grafik: MBP, Tomas Öhrling

(3)

Innehåll

Inbjudan till samråd . . . .2

Förbifart Stockholm – för en region i utveckling . . . .4

Med fokus på säkerhet . . . .8

Så byggs Förbifart Stockholm . . . . 10

Påverkan på miljön . . . . 12

Vattenverksamhet . . . . 15

Från Lindvreten via Kungens kurva till Lovö. . . . 16

Lovö . . . . 20

Från Lambarfjärden till trafikplats Vinsta . . . . 24

Från trafikplats Vinsta till trafikplats Hjulsta . . . . 26

Från Hjulsta via Akalla till trafikplats Häggvik . . . . 28

Konsekvenser för barn analyseras . . . . 32

(4)

2 Utdrag från samrådsunderlag

Förstudie Vägutredning

med ställnings- tagande

Vi utreder  tre alternativ + 

nollalternativ  och samråder

Vi lägger  fram förslag  till vägutredning, 

informerar och  sammanställer  synpunkter  som inkommit Vi gör en miljö-

konsekvens- beskrivning

Länsstyrelsen  yttrar sig Vi fortsätter 

med 2-alt + 0-alt  och samråder

Vägverkets  yttrande

Tillåtlighets- prövning av 

regeringen

Inbjudan till samråd

Projektet Förbifart Stockholm är inne i sin tredje planeringsfas – arbetsplanen för en ny vägförbindelse mellan Kungens kurva och Häggvik. Vägverket inbjuder under hösten markägare, allmänhet, myndigheter och andra intressenter till samråd i enlighet med väglagen och miljöbalken.

År 2001 gjordes en förstudie som visade att vägkapacite­

ten över Saltsjö–Mälarsnittet behöver förstärkas. År 2005 presenterades en vägutredning som redovisade två alter­

nativa sträckningar av en nord–sydlig förbindelse samt ett så kallat nollalternativ d.v.s. ett framtidsscenario utan en ny förbindelse. Året därpå tog Vägverket ställning för ett av alternativen – Förbifart Stockholm – som regeringen nu har prövat och givit tillåtlighet till.

Vad är en arbetsplan?

Uppgiften för arbetsplanen är att visa hur det valda vägalter­

nativet kan byggas, d.v.s. finna den lämpligaste sträckningen inom det område som valts och beskriva hur projektet ska

Planeringsprocessen från vägutredningen

genomföras. Den innehåller detaljerade planritningar över vägens sträckning, vilka markytor som kommer att behövas och vilka fastigheter som berörs, både under byggtiden och när vägen öppnats för trafik.

Arbetsplanen innehåller också en miljökonsekvensbe­

skrivning, MKB, som beskriver hur vägen och vägbygget

(5)

Länsstyrelsen  yttrar sig Vi utarbetar ett 

förslag till arbetsplan  och en MKB

Vi samråder med  allmänheten, markägare, 

myndigheter och andra  intressenter.

Här är vi nu

Länsstyrelsen  godkänner 

MKB Vi tar emot 

synpunkter

Vi utarbetar  en färdig  arbetsplan och 

MKB

Vi ställer ut  arbetsplanen Vägverket 

fastställer

Arbetsplan

Överprövning

Bygghandling Bygge

kommer att påverka miljön – klimat, ekologi, kulturmiljö och hållbar utveckling. En barnkonsekvensanalys, BKA, beskriver vilka skyddsåtgärder som kan behövas för att barns rörlighet ska säkras (läs mer på sid 32). Arbetspla­

nen innehåller även en kostnadsberäkning för den plane­

rade vägen och vidare behandlas frågor om framkomlighet, säkerhet, tillgänglighet och trafikantbeteende.

Vägutredningens förslag har utvecklats

Vägverket har valt att gå vidare med Förbifart Stockholm som är det alternativ som bäst uppfyller projektmålen (se sid 5) och har ett brett stöd i regionen. Myndigheter och berörda har i det fortsatta utredningsarbetet bidragit med synpunkter och erfarenheter, vilket har lett till att vägut­

redningens förslag har kunnat utvecklas på några viktiga punkter:

Trafikplatsen vid Kungens kurva har fått en ny utformning.

Trafikplats Lovö har detaljstuderats och fått en ny utformning som är bättre anpassad till det känsliga kulturlandskapet.

● Bron över Lambarfjärden har ersatts med en tunnel.

En tunnel medför betydligt mindre miljöpåverkan än en bro. Kostnaderna för en bro och en tunnel har i detta fall bedömts vara ungefär lika.

● Den föreslagna trafikplatsen vid Lunda utgår där­

för att grundläggningsförhållanden skulle gjort den dyrare och mer komplicerad än förväntat.

● Trafikplats Hjulsta utformas som i vägutredningens förslag men utan direkt påfart mot E18 västerut.

Så kan du ge synpunkter på utformningen

Vägverket inbjuder myndigheter, organisationer och all­

mänheten till samråd kring arbetsplanen under hösten 2009. Om du är berörd som markägare kallas du också till markägarsammanträde. Om grundvattnet på den fastig­

het du äger kan komma att påverkas – också i mycket liten omfattning – kallas du till samråd om vattenverksamhet som kommer att hållas samtidigt med samrådsmötet för allmänheten (läs mer på sid 15). Samrådet omfattar också ytvattenpåverkan och hamnverksamhet.

Genom samrådet vill Vägverket informera om hur arbe­

tet fortskrider, men framför allt få synpunkter och kunska­

per som kan vara värdefulla för projektet.

På alla möten förs anteckningar över frågor, uppgifter och synpunkter. Du kan också skriva till Vägverkets region­

kontor eller mejla synpunkter (adressuppgifter, se omslagets baksida). Allt samrådsmaterial finns på Vägverkets webb­

plats www.vv.se/forbifartstockholm. Under samrådstiden finns pärmar med samrådsunderlag på Vägverkets region­

kontor samt på Tekniska nämndhuset och stadsdelsförvalt­

ningar och bibliotek (för adresser, se omslagets baksida).

Vad händer sedan?

När arbetsplaneförslaget är klart våren 2010 kommer det att ställas ut. Det kommer att omfatta en beskrivning av hur vägen kan byggas, miljökonsekvensbeskrivning, ritningar, kartor och annan information. Planen kommer att vara utställd på Vägverkets regionkontor och även på kommun­

kontor, stadsdelsförvaltningar och vissa bibliotek. Informa­

tion om utställningen kommer att finnas i lokala tidningar och på Vägverkets webbplats.

Efter utställelsen sammanställer och kommenterar Väg­

verket de synpunkter som har lämnats. Därefter får Läns­

styrelsen yttra sig över planen. Den lämnas sedan till Väg­

verkets huvudkontor för fastställelse. Berörda kommuner ansvarar för att arbetsplanen stämmer med kommunernas detaljplaner. När sedan bygghandlingar tagits fram kan vägbygget starta. Förbifart Stockholm kommer att bli ett av Sveriges största vägprojekt, med en byggtid på minst åtta år.

Byggstart är beräknad till tidigast 2012.

(6)

4 Utdrag från samrådsunderlag

Förbifart Stockholm – för en region i utveckling

Under den senaste trettioårsperioden har befolkningen i Stockholmsregionen vuxit med i genomsnitt 13 000 perso­

ner per år. År 2030 beräknas antalet invånare i regionen ha ökat från 1,9 miljoner till ungefär 2,2–2,4 miljoner.

I förslaget till Regional utvecklingsplan för Stockholms­

regionen (RUFS 2010) som Stockholms läns landsting utarbe­

tar i dialog med länets kommuner och andra viktiga aktörer, betonas att regionen bör fortsätta att utvecklas i riktning mot att bli flerkärnig och tät. Trafiksystemet är av görande för att detta ska vara möjligt. De radiella förbindel serna som strålar ut från centrala Stockholm ska kompletteras med fler tvärförbind elser. Förbifart Stockholm ingår i en väl förankrad regional plan som också innefattar bl.a. Cityba­

nan, utbyggnad av Nynäsbanan, ut byggnad av tunnelbana mellan Odenplan och Karolinska universitetssjukhuset och spårväg från Alvik (dels till Solna station–Bergshamra–Uni­

versitet och dels till Ulvsunda–Kista).

Förbinder norr och söder

Idag är regionen tudelad med mycket bostäder i den södra delen och arbetsplatser i den norra. Många arbetspendlar, och fler skulle kunna göra det om det fanns fler förbindelser mellan nord och syd. Ett viktigt mål för projektet är att länka samman regionens båda delar. Förbifart Stockholm skapar förbindelser mellan den regionala stadskärnan Kungens

kurva– Skärholmen och kärnorna Barkarby–Jakobsberg och Kista–Sollentuna–Häggvik.

Förbifart Stockholm skapar förutsättningar för planerad bebyggelse i de regionala kärnorna.

I regionplanen ingår leden som en viktig del. Den blir även en europaväg, E4, och förbifart för långväga trafik.

Nya möjligheter att arbetspendla med buss

Förbifart Stockholm skapar nya möjligheter för arbets­

pendling inom regionen, såväl med egen bil som med kollek ­ tiv trafik. Genom busstrafiken på Förbifart Stockholm kommer många av dem som bor eller arbetar i Stockholms­

regionen att få tillgång till nya kollektiva resvägar.

SL har låtit göra en översiktlig studie av hur Förbifart Stockholm kan komma att påverka länets kollektivtrafik.

I studien har ett antal nya bussförbindelser via den nya leden utretts.

De nya bussförbindelserna innebär ett minskat tryck på den befintliga kollektivtrafiken över Saltsjö–Mälarsnit­

tet. De flesta resenärer som kommer att välja att åka buss via Förbifart Stockholm åker idag tunnelbanans gröna linje västerifrån och den röda linjen söderifrån.

SL räknar i studien med att ungefär 12 000 personer dag ­ ligen skulle utnyttja busstrafiken på Förbifart Stockholm.

Stockholmsregionen kan komma att växa med en halv miljon invånare till 2030.

Förbifart Stockholm planeras bli en trefältig motorväg som ska gå från Kungens kurva i söder till Häggvik i norr där den också ansluter till Norrortsleden. Av den 21 km långa sträckan kommer totalt 17 km att gå i tunnel. Den nya leden byggs för att möta behoven i en växande storstadsregion och minska sårbarheten i trafiksystement.

SL beräknar att ungefär 12 000 personer dagligen skulle utnyttja busstrafiken på Förbifart Stockholm.

(7)

Lovö

Färingsö

Drottningholm

Hägersten Bromma

flygplats

Alvik Solna Vällingby

Hjulsta

Lunda

Hässelby Strand

Tensta

Jakobsberg Akalla

Sollentuna

Kista

Kungens kurva

Segeltorp Kungshatt

Sätra strand

Skärholmen Ekerö

Trafikplats Akalla

Trafikplats Hjulsta

Trafikplats Vinsta

Trafikplats Lovö

© Stockholms Stadsbyggnadskontor

Trafikplats Kungens kurva Förbifart Stockholm ska

O knyta samman de norra och södra länsdelarna och avlasta Stockholms centrala delar O förbättra möjligheterna att få en

gemensam arbets- och bostads- marknad för hela regionen O ge förutsättningar för utveck-

ling i en region med stark till- växt

O möjliggöra en flerkärning region med flera centra

O minska trängseln på infarts- lederna

O skapa en förbifart för lång- distanstrafik

0 500 1000 m

(8)

6 Utdrag från samrådsunderlag

Nya trafikprognoser för Stockholmsregionen

Vägkapaciteten över det s.k. Saltsjö–Mälarsnittet har inte byggts ut sedan Essingeleden öppnade 1967.

Leden byggdes för att ha kapacitet för 80 000 fordon. Idag är belastningen 160 000 bilar en vanlig vardag och trafiken ökar. Detta gör leden känslig för störningar samtidigt som belastningen gör att den slits hårt och att reparationsbeho­

ven blir stora.

Sedan vägutredningen avslutades har förutsättningarna för trafikprognoserna ändrats i några viktiga avseenden:

Stockholm har infört trängselskatt.

Omfattande ny bebyggelse tillkommer i regionens cen­

trala delar: Norra Station, Västra Kungsholmen, Värtan och Hjorthagen.

Vägverket har tagit fram nya trafikprognoser för hur väg­

trafiken i regionen kan utvecklas fram till 2035 om Förbi­

fart Stockholm byggs eller ej (nollalternativ). Den framtida trafiksituationen i Stockholm är mycket svår att förutse eftersom den påverkas av en mängd olika faktorer som exempelvis utbyggd väginfrastruktur, ekonomiska styrme­

del, bränslepris, utbyggd kollektivtrafik, teknisk utveckling av fordon och ny bebyggelse.

I arbetsplanens grundscenario för trafikutvecklingen när Förbifart Stockholm byggts ingår dagens trängselavgif­

ter kompletterat med en avgift på Essingeleden. Förbifart Stockholm beräknas då trafikeras med 140 000 fordon/

dygn vilket innebär en ökning av det totala trafikarbetet med 3 procent i länet jämfört med nollalternativet men en minskning i Stockholms innerstad och på Essingeleden.

Ökningen är förutsedd, eftersom ett viktigt projektmål är att skapa bättre kommunikationer mellan regionens norra och södra del. Med en avgift på Essingeleden minskar tra­

fiken där till 130 000 fordon/dygn.

Om Förbifart Stockholm inte byggs belastas regionens centrala vägnät av mer trafik och Essingeleden, utan avgift, får nära 200 000 fordon/dygn vilket innebär en ökning med 25 procent jämfört med idag och köer under en stor del av dygnet.

Klimatmålen kräver ekonomiska styrmedel

Klimatpåverkan är en viktig fråga i diskussionen om Stock­

holms framtida trafiksystem. Trafiken står idag för cirka 45 procent av koldioxidutsläppen i Stockholms län.

I arbetsplanens scenarier är skillnaden i koldioxidut­

släpp, med och utan Förbifart Stockholm, liten. Med Förbi­

fart Stockholm ökar den totala trafiken visserligen lite, men trafiken flyter bättre vilket ger lägre utsläpp per fordons­

sträcka. Vägverket har gjort ett antal känslighetsanalyser Stockholms vägnät är hårt belastat och varje störning på trafiklederna får stora konsekvenser för framkomligheten.

Förbifart Stockholm avlastar både Essingeleden och centrala Stockholm.

(9)

– med olika nivåer av ekonomiska styrmedel, bränslekost­

nader och fordonsutveckling – för att utreda regionens möj­

lighet att nå klimatmålen om Förbifart Stockholm byggs respektive inte byggs. Utgångspunkten är regionens klimat­

mål med 40 procents minskning av koldioxidutsläppen från trafiken 2035 jämfört med 1990 års nivå. Analyserna visar att man kan nå målet både med och utan Förbifart Stock­

holm och att skillnaden i utsläpp mellan de två scenarierna är mycket liten. För att klimatmålen ska uppnås krävs dock en kombination av avancerad teknisk utveckling tillsam­

mans med kraftiga ekonomiska styrmedel och en attraktiv kollektivtrafik.

Samhällsekonomisk kalkyl

I den samhällsekonomiska kalkyl som gjordes i vägutred­

ningen är Förbifart Stockholm lönsam. Den så kallade netto­

nuvärdeskvoten har beräknats till 0,3 vilket innebär att samhället får tillbaka 1 krona och 30 öre för varje satsad krona.

I samhällsekonomiska kalkyler ingår dock inte alla effekter – positiva och negativa – eftersom det är komplice­

rat att beräkna dem. Positiva effekter som inte finns med

är främst att den nya förbindelsen gynnar Stockholms arbets­ och bostadsmarknad. Negativa effekter som inte beräknats är bl.a. påverkan på natur­ och kulturmiljöer samt eventuella effekter av markexploatering. Åtgärder för att nå klimatmålen finns inte heller med i kalkylen. Samma kalkylmodell används i alla infrastrukturprojekt. I den stora propositionen om infrastruktursatsningar för perio­

den 2010–2021 beskriver regeringen att Förbifart Stockholm bedöms få stora positiva effekter genom nya resmöjligheter och lägre kostnader för att transportera gods.

En investering på 27,6 miljarder kronor

Vägverket har beräknat investeringen till 27,6 miljarder kronor i 2009 års prisnivå. I den regionala överenskommel­

sen ”Stockholmsförhandlingarna” pekar utredaren på en finansierings lösning med en blandning av anslag, trängsel­

skatte inkomster och kommunal medfinansiering.

Avsikten är att Förbifart Stockholm ska finansieras med bl.a. trängselskattemedel.

(10)

8 Utdrag från samrådsunderlag

Tunnelrören kommer att förses med brandlarm, nödbelys­

ning, informationsskyltar, handbrandsläckare och brand­

gasventilation. Utrymningsvägar kommer att utrustas med brandsläckningsutrustning, hjälptelefoner och larmför­

bindelser.

Erfarenheter visar att olyckor oftare inträffar i början och slutet av en tunnel och särskild omsorg läggs därför på utformningen av tunnelmynningarna.

Köproblem uppstår i regel inte inne i tunnlar utan vid på­ och avfarter. Förbifart Stockholm med trafikplatser ligger relativt långt från centrala Stockholm, med mindre risk för tät trafik och köer än t.ex. Essingeleden. Liksom i Södra Länken kommer Förbifart Stockholm att ha trafik­

övervakning som reagerar om kö skulle uppstå i tunneln.

Då kommer vägledningssystemet att rekommendera trafik­

anterna att välja andra vägar och sprida trafiken så att

Med fokus på säkerhet

Säkerheten är en högt prioriterad fråga när Förbifart Stockholm planeras. Stor vikt läggs även vid arkitektur och gestaltning. Sträckan från Kungens kurva till Hjulsta blir en sammanhängande tunnel på cirka 16 km. Trafiken kommer att gå i två separata tunnelrör med tre körfält i vardera riktningen. Tillåten hastig- het blir 90 km/tim, och passagen tar då ca 11 minuter.

En central fråga i arbetsplanen är säkerheten för trafikan­

ter i tunneln. Internationella erfarenheter visar att rätt utformade tunnlar är lika säkra som vanliga motorvägar och säkerheten kommer att vara högt prioriterad när För­

bifart Stockholm utformas. En vägtunnel ska vara säker i två avseenden. Dels ska den vara så konstruerad att risken för olyckor är liten, dels ska de olyckor som trots allt sker medföra så lindriga skador som möjligt. Särskilt ska män­

niskor skyddas från att skadas vid bränder.

Vägens utformning, med parallella tunnelrör för respek­

tive körriktning, ger goda förutsättningar att utrymma per­

soner om en olycka skulle inträffa och för räddningstjänsten att göra en insats. Vid utrymning kan fordon framför olycks­

platsen köra ut ur tunneln. Personer bakom olycksplatsen utrymmer till det andra tunnelröret som då fungerar som evakueringsväg. Tunnelsystemet stängs samtidigt för infart.

Vid en olycka som kräver utrymning kan trafikanter ta sig till det andra tunnelröret via utrymningsvägar.

(11)

tunneln inte behöver stängas av helt. Om det bildas köer i tunneln kommer trafikanterna att få information om att man kan välja att ta av mot andra vägar, t.ex. mot Vinsta om den norrgående trafiken får hinder i riktning mot Häggvik.

Utredningar pågår i projektet om möjligheter att genom utökad information till trafikanter om t.ex. restider, tra­

fikstörningar och luftkvalitet, förebygga värre trafikstör­

ningar och köer.

Gestaltning och arkitektur som ger rymd och orientering

Vägverkets ambition är att gestaltningen av trafikledens tunnelavsnitt ska medverka till att trafikanter upplever passagen som positiv och att de har lätt att orientera sig.

Även om säkerheten är god kan trafikanter uppleva långa tunnelsträckor som monotona och obehagliga. I långa tunn­

lar bör man därför sträva efter att skapa rum med känsla av rymd, med variationer i utformningen och med visuella effekter som ljus och färger. De som färdas i tunneln måste få hjälp att orientera sig på olika sätt.

Höga krav ställs också på gestaltning där vägen går ovan jord. I dessa partier är anpassning till omgivande stads­, natur­ och kulturmiljö viktig.

Anläggningar ovan jord

En trafikled i tunnel, som Förbifart Stockholm, behöver vissa anläggningar som är synliga ovan jord.

Vid utfarten ur en tunnel, där koncentrationen av luft­

föroreningar är störst, behövs frånluftsanläggningar som

till storlek kan jämföras med en större villa med ett torn för utsläpp av frånluft. Sådana planeras vid Kungens kurva, vid Vinsta invid Johannelunds t­banestation samt vid tun­

nelmynningen söder om trafikplats Hjulsta.

För att luften i en lång tunnel inte ska ha för höga förore­

ningshalter behövs också luftutbytesstationer, där avgaser vädras ut och frisk luft tas in. En luftutbytesstation behö­

ver en markyta på cirka 200 m2 och består av två högre torn (som kan byggas samman) för frånluft och två lägre för friskluftsintag. För att den förorenade luften inte ska medföra besvär för dem som vistas på marken behöver frånlufttornen vara relativt höga – upp till 20 meter. Två luftutbytesstationer planeras på Lovö och en vid Vinsta.

För elförsörjningen behövs två elmottagningsstationer vid Kungens kurva och Vinsta/Packstensgränd. Mot­

tagningsstationerna försörjer tunnlarna med den el som behövs för driften av de tekniska systemen (belysning, fläk­

tar etc.) En mottagningsstation kan i storlek jämföras med en större villa.

Friskluftsintag för eldriftutrymmen placeras längs med huvudtunneln med ett intervall på 1500–2000 meter.

Eldriftsutrymmen behöver ventileras och kylas och där­

för borras schakt med en diameter på cirka 1,5 meter ner till utrymmena. Friskluftsintag (cirka 4 m2, 1–2 m höga) placeras ovanför schakten. Skulle brand uppstå i tunneln ventileras rök ut genom rökgasschakt samt genom från­

luftsanläggningar och luftutbytesstationer.

Vid Kungen kurva planeras en VA-station som ska samla upp förorenat vatten från tunneln.

Ytvägnätets dagvatten leds till dagvattendammar som placeras i anslutning till trafikplatser och vägytor. I dam­

marna sker sedimentering och en oljefälla förhindrar att föroreningar förs vidare.

När en tunnel byggs lägger Vägverket ner mycket omsorg på arkitekturen. Varje tunnel har sina egna förutsättningar.

I Södra länken (bilden) ville man underlätta orientering vid avfarter. I en lång tunnel, som Förbifart Stockholm, kommer det att vara viktigt att med ljus och färger skapa variation och en känsla av rymd.

(12)

10 i Utdrag från samrådsunderlag

Häggvik

Akalla

Hjulsta

Vinsta

Lovö

Sätra

Kungens kurva Alternativa

placeringar

© Stockholms Stadsbyggnadskontor

i Så byggs Förbifart Stockholm

Förbifart Stockholm blir ett av de största vägprojekt som har genomförts i Sverige.

Totalt beräknas byggtiden till minst åtta år. Borrningar och sprängningar i tunneln tar fyra till fem år. Därefter ska installationer göras och systemen testas.

Förbifart Stockholm kommer i huvudsak att gå i bergtunn- lar med betongtunnlar i övergången till ytläge. I arbetspla- nen har mycket arbete lagts ner på att placera tunnlarna där det är så bra berg som möjligt. Berget runt tunnlarna tätas genom förinjektering med cementbaserat tätningsmedel. På så sätt hindrar man att grundvatten tränger in i tunneln och att grundvattenytan sänks. Därefter sprängs själva tunneln ut. Där det är möjligt krossas bergmaterial nere i tunneln.

Vid Sätra och på Lovö fraktas krossat berg ut ur tunneln på transportband. Tunneln förstärks med bergbultar och sprutbetong och körbanorna anläggs. Elinstallationer kom- mer på plats i slutskedet.

En del av bergmassorna kommer att behövas för vägbyg- get men resterande material måste transporteras med lastbil eller pråm till upplag. De bortsprängda bergmassorna är en råvara som kommer att användas vid andra byggen i regionen.

Arbetstunnlar ger kortare byggtid

En tunnel kan byggas enbart från sina tunnelmynningar – något som kan ta mycket lång tid. För att påskynda bygget och korta tiden för de olägenheter som arbetet medför kan man därför också anlägga arbetstunnlar så att arbetet kan pågå samtidigt vid olika tunnelavsnitt. En arbetstunnel kan i sig medföra störningar både när den anläggs och när den används bl.a. för att forsla bort bergmassor. Då måste man göra en avvägning mellan de två målen: att minska bygg- tiden och att begränsa störningarna för dem som vistas i närområdet. Vid bygget av Förbifart Stockholm planeras fem arbetstunnlar: en i Skärholmen, en vid Sätra varv, två på Lovö och en i Lunda.

Förbifart Stockholm går delvis på nästan 60 meters djup och minst 15 meter under Mälarens botten.

Mycket arbete har lagts på att placera tunneln där berget är lämpligt.

Enligt förslag i arbetsplanen ska bygget av tunnlarna ske från sju olika platser samtidigt: ramptunneln vid Vinsta, tunnelöppningen norr om Hjulsta samt vid de fem arbetstunnlarna.

Tunnelläge Ytläge Arbets- eller ramptunnel Tunnel- mynning

(13)

Berg som sprängts loss krossas inne i tunneln och förs på ett över- täckt transportband till en pråm som ligger förankrad vid en tillfällig hamn. Hamnen består av brygga plus kaj på pontoner som förankras i sjöbotten.

Störningar under byggtiden

När ett så stort och komplicerat projekt som Förbifart Stock- holm byggs kan inte störningar i närmiljön undvikas: från sprängningar och borrning, vägarbeten samt transporter med bergmassor och material. Provisoriska hamnar, trans- portvägar och etableringsytor innebär också intrång och miljöstörningar. Därför görs insatser för att förebygga och minska olägenheter, både där människor bor och där miljön är särskilt känslig.

Den sammantagna byggtiden för Förbifart Stockholm beräknas till minst 8 år. Det innebär emellertid inte att alla som bor utmed vägens sträckning kommer att påver- kas under hela byggtiden. De som bor utmed de sträckor där leden går i tunnel kommer framför allt att påverkas av stomljud och vibrationer från borrnings- och spräng- ningsarbeten under den tid det tar för arbetet att passera deras område. Hur mycket man känner av det underjordiska arbetet beror mycket på grundläggningen, vilket djup tun- neln ligger på, bergets kvalitet samt avståndet till arbetena.

Normalt pågår arbetena under vardagar kl 7–22 men på sträckor där det är långt till bostäder kan arbete utföras också på andra tider.

Översiktliga beräkningar visar att enskilda byggnader påverkas av stomljud som mest under åtta månader. Under vissa perioder, när avståndet till tunneln är som kortast, kan vissa byggnader få stomljudsnivåer som ligger över riktvärdena för byggbuller.

Luftföroreningar

Vid sprängning, schaktning, krossning och transporter uppkommer luftföroreningar. När ett vägbygge planeras strävar man efter att leda byggtrafiken och bedriva arbetet så att människor inte exponeras för höga halter av luft- föroreningar.

Grundvattenpåverkan

Grundvattennivån längs Förbifart Stockholm kommer att påverkas till följd av inläckande grundvatten och bortled- ning, trots tätning av tunnlar och schakt. Närliggande fast- igheter med bergborrade brunnar kan påverkas, liksom fastigheter inom områden med sättningsbenägen lerjord.

I arbetsplanen redovisas gränsen för det område som utgör samrådsområde för grundvattenpåverkan. Det utgör det område där en grundvattenpåverkan orsakad av Förbifart Stockholm inte kan uteslutas (se sid 15).

Tillfälliga hamnar

Under byggtiden föreslås tre tillfälliga hamnar, en vid Sätra varv och två på Lovö för att minska belastningen på väg- nätet under byggtiden.

När en tunnel byggs störs fastigheter som ligger direkt över tunneln av buller och vibrationer under som mest 8 månader.

Transporter under byggtiden

När Förbifart Stockholm byggs kommer stora material- mängder – betong, armering, installationsmaterial m.m.

– att behöva transporteras till arbetsplatserna och berg- massor därifrån. Det är viktigt att transporterna planeras så att miljökonsekvenserna begränsas men också så att arbetena kan bedrivas rationellt för att byggtiden inte ska bli alltför lång.

Så begränsas miljökonsekvenserna och byggtiden:

s krossas berget i tunnlarna innan det används på plats eller transporteras bort via en tillfällig hamn.

s till arbetsplatserna används transportband så långt det är möjligt.

s är möjligt.

(14)

12 Utdrag från samrådsunderlag

Påverkan på miljön

När en arbetsplan upprättas ska en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, tas fram.

Den ska granskas och godkännas av länsstyrelsen innan arbetsplanen ställs ut.

Syftet med en MKB är att identifiera och beskriva vilka effekter som trafik leden kan medföra på människor och miljö, det vill säga hur vi hushåller med mark, vatten, råvaror och energi både under byggskedet och när leden är klar.

Vad är en MKB?

En MKB ska baseras på analyser som ska omfatta hur vägen – dess byggande, drift och trafikering – förväntas påverka människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö.

En första MKB gjordes i samband med vägutredningen (finns att läsa på Förbifart Stockholms webbplats under rubriken Dokument) och en särskild MKB har gjorts för Natura 2000­området Edeby ekhage. En andra MKB tas fram tillsammans med arbetsplanen. Läs mer under res­

pektive samrådsområde sid 16–31.

Omsorgsfull utformning av trafikplatserna

Eftersom Förbifart Stockholm i huvudsak går i tunnel påverkas stads­ och landskapskaraktären främst vid trafik­

platsernas mynningar, där vägen går i ytläge samt i mindre utsträckning vid ventilationsanläggningar. Med hänsyn till stadsbilden och närliggande bostadsområden krävs att trafikanläggningarna utformas med stor omsorg.

Buller – konsekvenser och åtgärder

Förbifart Stockholm kommer att medföra trafikbuller där vägen går i ytläge och vid tunnelmynn ingar.

Vid de nya trafikplatserna ska riktvärdena för nybygg­

nation klaras för bostäder. Områden som i dag har höga bullernivåer och där bostäder kommer att vara berätti­

gade till bullerskyddsåtgärder är bl.a. Kungens kurva, Bergslagsplan, Hjulsta och Akalla. I dessa områden utre­

der Vägverket möjligheterna att använda lågbullrande beläggning i kombination med lokala skärmar och/eller fönsteråtgärder.

Större delen av Förbifart Stockholm är förlagd i tunnel, 17 av 21 km, för att minimera påverkan på känsliga natur- och kulturmiljöer.

(15)

Förbifart Stockholm medför en förändring av trafik flöden och buller på ett stort antal vägar i Stockholmsområdet.

Många vägar får minskat trafikbuller, ett fåtal får ökat jämfört med om vägen inte byggs. Essingeleden får kraf­

tigt minskad trafik till följd av trängselavgift på leden.

Drottningholmsvägen mellan Brommaplan och Stockholms centrala delar samt Ulvsundavägen får lägre ljudnivå. Berg­

slagsvägen norrut från Bergslagsplan avlastas från trafik, vilket leder till en minskning av bullret. Detsamma gäller för nuvarande E4 mellan Norrtull och Häggvik.

Luftkvalitet och klimatpåverkan

Förbifart Stockholm medför lägre luftföroreningshalter på ett flertal tätbefolkade platser i Stockholm.

Eftersom leden till största delen går i tunnel påverkas luftkvaliteten framför allt på de avsnitt där den går i ytläge eller ansluter till ytväg nätet. De flesta ytlägena ligger i naturmark eller på relativt stort avstånd från bebyggelse och platser där människor stadigvarande vistas. Höga torn vid luftutbytesstationerna gör att utsläppet späds ut. Tunnel­

mynningarna vid Kungens kurva och Bergslagsplan berör dock många människor.

Med Förbifart Stockholm minskar luftföroreningar i jämförelse med nollalternativet på Essingeleden och E4 norrifrån. Trafiken i innerstaden minskar jämfört med nollalternativet. Områden nära tunnelmynningarna vid Kungens kurva, Bergslagsplan, Hjulsta samt Akalla–Häggvik får dock ökade halter av luftföroreningar.

Förbifart Stockholm medför att utsläppen av klimatgaser ökar något jämfört med nollalternativet men i båda fallen lig­

ger de beräknade koldioxidutsläppen högre än klimatmålen Kvävedioxidhalterna underskrider miljökvalitets nor men i hela området, förutom möjligen inom vägområdet till vissa tunnelmynningar.

Om inte generella åtgärder vidtas kommer ytlägen och alla större infarts­ och genomfartsleder i regionen (E4, E20 och E18) samt starkt trafikerade gator att få partikelhalter som överskrider miljö kvalitetsnormen. Men överskridandet blir mindre om leden byggs än i nollalternativet.

Ett klimatmål är att koldioxidutsläppen från trafiken ska minska med cirka 40 procent 2035 jämfört med 1990 års nivå. Både med och utan Förbifart Stockholm krävs teknisk utveckling och kraftiga ekonomiska styrmedel för att målet ska kunna uppnås.

För att regionen ska klara sina miljökvalitetsnormer krävs generella åtgärder för att minska utsläpp av partiklar.

(16)

14 Utdrag från samrådsunderlag

Luften i tunnlarna

De långa tunnlarna i kombination med stora trafikflöden kan medföra höga halter av luftföroreningar i tunneln. För att minska risken för hälsopåverkan för trafikanter kommer Vägverket att eftersträva så låga föroreningshalter i Förbi­

fart Stockholms tunnlar som är tekniskt och ekonomiskt möjligt (se sid 9). Den tekniska utvecklingen innebär att pro­

blemen med föroreningar i tunnlarna successivt minskar.

Skydd för känslig vattenmiljö

Förbifart Stockholm går på större delen av sträckan i bergtunnel. Kraven på tunnlarnas täthet mot inläckande grundvatten kommer att anpassas till förhållandena i omgivningen. Särskild hänsyn tas till sättningskänslig bebyggelse.

De tre tillfälliga hamnarna för byggskedet ligger inom östra Mälarens vattenskyddsområde. Som vattentäkt är östra Mälaren sårbar och ett eventuellt utsläpp som når vat­

tenintagen skulle få stora konsekvenser för den regionala vattenförsörjningen.

Trafikdagvatten från de delar av trafikleden som har ytläge kommer efter rening att ledas till lämpliga recipienter (exempelvis sjöar eller vattendrag) som bedöms bli lite eller obetydligt påverkade. Tvätt­ och spolvatten från tunnlarna mellan Kungens kurva och Hjulsta kommer att behandlas i en VA­station med höggradig rening intill Skärholmsvägen, med anslutning till Himmerfjärdsverket i Södertälje. Vatten från tunneln mellan Hjulsta och Akalla ansluts efter för­

dröjning och sedimentering till Järvatunneln vars förläng­

ning ansluter till Käppala reningsverk. Efter rening bedöms endast små miljökonsekvenser uppstå för vattenmiljön.

Risker med farligt gods

Förbifart Stockholm planeras kunna trafikeras av alla kate­

gorier av fordon, det vill säga även farligt gods. Därmed kommer en del av de godstransporter som i dag använder sig av ytväg nätet – bland annat Essingeleden – att i stället gå i Förbifart Stockholms tunnlar. Säkerheten ökar därför på det avlast ade vägnätet.

Läs mer om säkerhetskonceptet på sid 8.

(17)

ii Vattenverksamhet

Enligt miljöbalken behöver Vägverket tillstånd – en dom – från miljödomstolen för de delar av projektet som handlar om byggande i vatten eller påverkan på grundvattnet (vat- tenverksamhet). Det handlar bl.a. om att anlägga tillfälliga hamnar för att transportera bort krossat berg. Vägverket kommer även att be miljödomstolen att tillståndspröva några andra delar av projektet som är direkt kopplade till arbete i vatten, t.ex. att bedriva hamnverksamhet (att trafi- kera hamnarna med fartyg och att lasta och lossa fartygen).

Som beskrivs i ”Så byggs Förbifart Stockholm” (sid 10) kommer Vägverket att vidta en rad åtgärder för att skador på grund av påverkan på grundvattennivån ska bli så små som möjligt. En viss påverkan är emellertid oundviklig.

Risk för skador berör i första hand de fastigheter som ligger över eller nära tunneln.

Samråd med berörda

Inför en ansökan om tillstånd från miljödomstolen ska sam- råd hållas med alla som skulle kunna bli berörda (se karta till höger).

Samråden innefattar frågor som berör hamnverksamhet, byggande av hamn i ytvatten, bortledande av grundvatten samt kompensationsinfiltration till grundvatten.

Inbjudan till samrådsmöten kommer att ske i form av annonsering och brevutskick.

Trafikplats Häggvik

Trafikplats Akalla

Trafikplats Hjulsta

Trafikplats Vinsta

Trafikplats Lovö

Trafikplats Kungens kurva

0 500 1000 m

Tunnelläge Ytläge Tillfällig hamn Tillfällig hamn (alternativt läge) Samrådesområde tillfällig hamn Samrådsområde grundvatten- bortlednning

© Stockholms Stadsbyggnadskontor

(18)

16 i Utdrag från samrådsunderlag

ii Från Lindvreten via

Kungens kurva till Lovö

Förbifart Stockholm föreslås gå i tunnel från E4/E20 vid trafikplats

Kungens kurva under Sätraskogens naturreservat och Kungshatt till Lovö.

Den ansluter i sydost även till den planerade Masmolänken.

Kungens kurva utvecklas

Kungens kurva är en av Skandinaviens största handels- platser. Stockholms stad och Huddinge kommun har den gemensamma ambitionen att göra den mer attraktiv och till ett alternativ till city. Förbifart Stockholm ingår i en övergripande strategi att göra området inte bara mer till- gängligt utan också mer sammanhållet. Både Stockholm och Huddinge planerar nu för var sin del av området.

Idag fungerar E4/E20 som en barriär som skiljer Skär- holmens centrum från handelsområdet på andra sidan motorvägen. När Förbifart Stockholm byggs skapas för- bindelser över vägsystemet för både motorfordon, cyklister och gående.

Utformningen av trafikplatsen har vidareutvecklats sedan vägutredningen gjordes. En helt ny trafikplats – bro med cirkulationsplats – tillkommer vid Kungens kurva cirka

400 m sydväst om Heron City. Skärholmens torg.

Skärholmen

Kungshatt

Kungens kurva

Gömmarens naturreservat

Segeltorp

Lindvretenbron cirkulationsplats Ny trafikplats med bro och cirkulations- plats vid Kungens kurva

Nedfarten söderifrån Nedfarten

norrifrån

© Stockholms Stadsbyggnadskontor

0 500 1000 m

Tunnelläge Ytläge Friskluftsintag för eldriftsuttrymme Rökgasschakt Frånluftanläggning Luftutbytesstation Elmottagnings- station VA-station Dagvattendamm Tillfällig hamn Tillfällig hamn (alternativt läge) Arbetstunnel

(19)

Under byggtiden

Kungens kurva, från Vårby backe till Bredäng, kommer under sammanlagt cirka åtta år att vara en byggarbetsplats där trafikledens tunnlar och anslutningar ska byggas till­

sammans med en rad andra projekt.

I Vårby, Skärholmen, Sätra och Segeltorp kommer en del av de som bor nära E4/E20 att bli störda under ca två år.

De som bor i närheten av den södra tunnelmynningen kan få störningar under fyra till fem år. Vägverket kommer att genomföra bullerreducerande åtgärder innan bygget startas.

Trafiken på E4/E20 till och från Stockholm kommer att påverkas under lång tid. Vägverkets ambition är att det under hela byggtiden ska finnas tre körfält i vardera rikt­

ning och att hastigheten normalt inte ska behöva begränsas mer än ned till 70 km/tim. Det ska också vara möjligt för gående och cyklister att tryggt och säkert kunna ta sig från Skärholmen till handelsområdet på östra sidan.

Detta blir möjligt genom att bygget delas in i etapper.

I ett första skede byggs den nya bron med cirkulationsplats sydväst om Heron City. På så sätt får lokaltrafiken en ny förbindelse mellan motorvägens östra och västra sida. Sam­

tidigt breddas motorvägen med ett körfält på den västra När de nya gång­ och cykelförbindelserna över väg E4/E20

är byggda vid Kungens kurva kommer fler människor också att lättare nå Gömmarens naturreservat.

Nedfarten till Förbifart Stockholm söderifrån kommer att placeras i mitten av E4/E20 där de nuvarande två mit­

tersta körfälten sänks ner i ett tråg som övergår i tunnel.

Det innebär att E4/E20 behöver breddas med ytterligare ett körfält i vardera riktningen. Trafik norrifrån leds ned i tunneln via ramper som börjar strax efter Bredäng.

Vägen går i tunneln under Kungshatt. Ett luftintag för eldriftsutrymme anläggs vid öns norra strand.

Påverkan vid Kungens kurva

Sammantaget är förändringarna av området kring Kungens kurva stora med ett väsentligt bredare vägsystem och en rad komplementanläggningar. De negativa konsekvenserna som t.ex. ökat buller bedöms dock bli måttliga för de boende.

Påverkan på naturmiljön vid Kungens kurva inom Hud­

dinge kommun bedöms som liten eftersom utbyggnaden berör områden som redan är hårt exploaterade. Den syd­

ligaste delen passerar Gömmarbäcken som redan idag är avskuren av befintlig väg.

Efter den ombyggda Lindvretenbron och en ny bro sydväst om Heron City går Förbifart Stockholm ner i tunnel. (Bildmontage)

(20)

18 Utdrag från samrådsunderlag

sidan så att vägkapaciteten förbi arbetsplatsområdet bibe­

hålles. Därefter kan Lindvretenbron rivas för att byggas om och arbetet inledas med att sänka ner de körbanor som ska bli infarten till tunneln. Under bygg tiden blir Skärholms­

vägen viktig, särskilt för lokaltrafiken.

Under arbetet med Förbifart Stockholm behövs en arbets­

tunnel vid Skärholmsvägen strax nordost om Skärholmens buss torg. Från arbetstunneln transporteras bortsprängt berg med lastbil.

En tillfällig hamn och arbetstunnel med transport­

band planeras vid Sätra varvs båtuppläggningsområde intill Kungs hattsundet. Därifrån forslas krossat berg till ett upplag med båt. Påverkan på kringliggande natur och kul ­ turmiljöer bedöms bli måttliga. Under byggtiden kom mer

möjligheterna att använda båthamnen och uppläggnings­

platsen att begränsas. Vägverket arbetar tillsammans med Stockholms stad på att lösa detta pro blem. Tack vare att många transporter går sjövägen kan tung trafik begränsas på Sätravarvsvägen.

De som bor i östra Skärholmen kommer att få ökad buller­

störning under fem till sex år, dels på grund av transporter till och från arbetstunneln, dels på grund av ökad trafik på Skärholmsvägen. I södra Sätra kommer ett antal boende att beröras av stomljudsnivåer över riktvärdena under några månader.

Förbifart Stockholm stödjer en övergripande strategi att göra handelsområdet Kungens kurva mer attraktivt, sammanhållet och tillgängligt.

(21)

En tillfällig hamn och arbetstunnel anläggs vid Sätra varv.

(22)

20 i Utdrag från samrådsunderlag

ii Lovö

Förbifart Stockholm föreslås passera Lovö i tunnel. Trafikplats Lovö ansluter till Ekerövägen (väg 261) via cirkulationsplatser vid Edeby och Tillflykten.

Genom att passagen av Lambarfjärden går i tunnel undviks en tunnelmyn- ning på norra Lovö och väg i ett ytläge på cirka 900 meter.

Lovö är ett riksintresse

Hela Lovö är ett natur- och fritidsområde som omfattas av riksintresset Mälaren med öar och stränder (Miljöbalken

§ 4). Lovö ingår i den sammanhängande gröna strukturen i regionen (Ekerökilen) och är viktig för spridningen av djur och växter. Lovö är unik i Stockholmsområdet eftersom ön, trots sitt läge mellan hårt exploaterade förorter, inte har urbani- serats i nämnvärd utsträckning.

Större delen av Lovö är av riksintresse för kultur- miljövården på grund av den kungliga slottsmiljön och odlingslandskapet med rötter tillbaka i bronsåldern.

Drottningholms slottsområde har av UNESCO utsetts till

”världsarv”– en plats av omistligt värde för mänskligheten.

Edeby ekhage (se nästa uppslag) är ett Natura 2000-område.

Vid trafikplats Lovö kommer den nya vägen och bygg- arbetsplatserna att förändra naturmiljön, både i byggskedet och därefter. Eftersom anslutningarna till väg 261 ligger perifert i förhållande till det särskilt värdefulla området-

Lovö

Färingsö

Blackeberg

Drottningholm

Mälarhöjden Cirkulationsplats Edeby

Cirkulationsplats Tillflykten

Lindötunneln Alternativa lägen för arbetstunnel

© Stockholms Stadsbyggnadskontor

0 500 1000 m

Tunnelläge Ytläge Friskluftsintag för eldriftsuttrymme Rökgasschakt Frånluftanläggning Luftutbytesstation Elmottagnings- station VA-station Dagvattendamm Tillfällig hamn Tillfällig hamn (alternativt läge) Arbetstunnel

(23)

Ekerö får ett alternativ till väg 261

När Förbifart Stockholm byggts bedöms trafiken vid Drottning holm ha ökat från dagens cirka 20 000 fordon/dygn till cirka 28 000. Om leden inte byggs bedöms trafiken öka till 35 000 fordon.

Förbifart Stockholm hjälper till att långsiktigt lösa Ekerös problem med trafikförsörjning genom att trafik till och från Ekerö kan välja leden och inte behöver belasta Ekerövägen och Stockholms centrala delar. En förstudie pågår beträf­

fande utbyggnad av väg 261 efter Edeby in mot Stockholm.

Två luftutbytesstationer anläggs, en i närheten av Edeby och en över tunneln på norra Lovö. Fem luftintag behövs på Lovö för att ventilera och kyla eldrift utrymmen.

Anslutningen mellan väg 261 och Förbifart Stockholm vid Edeby är omgiven av skog. Vid Edeby kommer väg 261 att sänkas något vid cirkulationsplatsen. Lindötunneln breddas.

En cykelväg löper utmed Ekerövägen. Vid Edeby an läggs en gång­ och cykelbro. Gång­ och cykelporten under Ekerö­

vägen närmare Lindötunneln påverkas inte av projektet.

Under byggtiden

Byggtiden innebär påverkan på miljön framförallt genom buller, stomljud och transporter. På Lovö berörs endast ett fåtal boende av stomljud från tunneldrivningen. Etable­

ringar och upplag vid Edeby alternativt Tillflykten kommer att kräva markytor och generera buller och trafik.

Under byggtiden behöver väg 261 förbi Edeby tillfälligt få en ny sträckning väster om den nuvarande. Troligen behöver arkeologiska undersökningar göras som följd av Ekerövägens ombyggnad.

bedöms de med föra måttligt negativ påverkan på kultur­

miljön. Upplevelsen av det lantliga kulturlandskapet påver­

kas dock.

Vid trafikplats Lovö ökar bullernivåerna i förhållan de till dagsläget men inte lika mycket som om Förbifart Stockholm inte skulle byggas. Vägverket utreder möjlig heten att använda lågbullrande beläggning i kombination med lokala skärmar och/eller fönsteråtgärder så att riktvärdena för buller inte överskrids.

Arbete pågår för att utreda hur miljön påverkas vid Malmviken och norra Lovö.

Vid Tillflykten placeras trafikplatsen i skogsbrynet. (Bildmontage)

Vid Edeby går påfarten efter en kort sträcka in i berget. (Bildmontage)

(24)

22 Utdrag från samrådsunderlag

Förbifart Stockholm i tunnel stör inte lugnet vid Lovö kyrka.

Förbifart Stockholm ger ekeröborna ett alternativ för resor till Stockholms norra och södra delar.

Det innebär att Ekerövägen förbi Drottningholm avlastas.

Tillfälliga hamnar anläggs på södra Lovö vid Malmviken och på norra Lovö. Transporter av byggmassor planeras ske med båt för att begränsa belastningen på Ekerövägen.

En arbetstunnel anläggs vid Edeby alternativt Tillflykten.

Berget förkrossas i tunneln och skickas på transportband som planeras ligga i den befintliga kraftlednings gatan till en till­

fällig hamn i Malmviken. De som bor i Edeby och Tillflykten kan komma att störas av buller och damm under byggtiden.

Transportbandet blir därför inkapslat så att störningarna för omgivningen ska kunna begränsas. Byggtiden beräknas bli minst åtta år men med mindre trafik de sista åren.

Ytterligare en arbetstunnel anläggs på norra Lovö och krossat berg skickas på transportband till en tillfällig hamn.

Här ska också arbetsmaskiner och byggmateriel kunna los­

sas. En tillfällig arbetsväg anläggs fram till arbetstunnelns mynning. På så sätt kan tunga transporter på det känsliga vägnätet på norra Lovö undvikas. Arbetsplats erna beräknas behövas under fyra–fem år och under denna tid kommer störningar för friluftslivet att uppstå. Avståndet är stort till ett fåtal bostäder. När tunnelbygget är klart återställs naturen. Intrånget i kulturmiljön bedöms därför som litet eller måttligt.

Edeby ekhage

I närheten av Tillflykten ligger Edeby ekhage som är ett Natura 2000­område och därmed av riksintresse. Ekhagen har stora naturvärden främst genom ett stort antal gamla ekar. Variationen inom området ger förutsättningar för en rik biologisk mångfald. Ekhagen har under en lång tid fått växa igen och bara fläckvisa områden med hagmarksflora finns kvar. Ekhagen berörs inte direkt fysiskt av vägprojektet och miljön i området påverkas inte på något betydande sätt.

Eftersom ekhagen är ett Natura 2000­område har Väg­

verket initierat den tillståndsprövning som krävs enligt miljöbalken. I samband med denna tas en separat miljö­

konsekvensbedömning fram. Ekhagen påverkas idag av luft föroreningar från trafiken och kvävebelastningen över­

skrider redan den kritiska belastningsgränsen. Med den nya leden och dess anslutningar ökar utsläppen med 1–2 procent. Övervägande del av växtligheten i ekhagen, som ligger på en bergknalle, är inte grundvattenberoende och påverkas därför inte negativt om tunnelbygget skulle med­

föra en viss grundvattensänkning. För växtlighet i randzo­

nen kommer kontrollprogram att tas fram och den grund­

vattennivå som ekarna behöver kommer att bibehållas, vid behov med infiltration.

(25)

Edeby ekhage

(26)

24 i Utdrag från samrådsunderlag

ii Från Lambarfjärden till trafikplats Vinsta

Från Lovö passerar Förbifart Stockholm Lambarfjärden i tunnel och fortsätter fram till trafikplats Vinsta. Tunneln ersätter den bro, som i Vägutredningen gick från norra Lovö till Grimsta. Grimsta- reservatet påverkas därför marginellt av vägen. Strax nordväst om Bergslagsplan ansluter ledens ramptunnlar till Bergslagsvägen via två cirkulationsplatser. Den cirkulationsplats som i vägutredningen fanns vid Lövstavägen är nu flyttad till Skattegårdsvägen.

Två cirkulationsplatser

Den nya trafikplats Vinsta blir i praktiken två cirkula- tionsplatser; en strax norr om Bergslagsplan och en annan vid Skattegårdsvägen. Bergslagsplan är redan idag en stor trafikplats som svarar för trafikförsörjningen till industriområdet vid Johannelund. Från Bergslagsplan – liksom från Hjulsta – kan trafikanter ta av mot centrala Stockholm. De bussar som trafikerar Förbifart Stockholm kan ansluta till tunnelbanans station Johannelund.

Förbifart Stockholms kopplingar söderut har lagts norr om den känsliga miljön vid Hässelby slott. Kopplingarna norrut utgår från Skattegårdsvägen där en ny cirkulations- plats anläggs.

Förbifart Stockholm går i tunnel under Grimstareservatet.

Färingsö

Vällingby Vinsta

Hässelby Strand

Bromma flygplats Cirkulationsplats norr

om Bergslagsplan Cirkulationsplats vid Skattegårdsvägen Gång- och cykelbro

0 500 1000 m

Tunnelläge Ytläge Friskluftsintag för eldriftsuttrymme Rökgasschakt Frånluftanläggning Luftutbytesstation Elmottagnings- station VA-station Dagvattendamm Tillfällig hamn Tillfällig hamn (alternativt läge) Arbetstunnel

© Stockholms Stadsbyggnadskontor

References

Related documents

I oktober/november 2012 utförde Sjöhistoriska museet, som är en del av Statens maritima museer, en arkeologisk förundersökning utanför Sätra väster om Stockholm inför det

nyttjanderätterna för de hamnlägen som redovisas i ansökningarna kommer vid tidpunkten för målens avgörande att vara fastställd inom ramen för arbetsplaneprocessen. Som ovan

inget vatten från vare sig bergmassor eller hamnplaner kommer att ledas till recipient utan att ledas till reningsverk för omhändertagande.. Frågor kopplat till

Efter ansökan om tillstånd för tillfällig hamn på norra Lovö lämnats in till Mark- och miljödomstolen har placeringen för etableringsområdet, vilket ligger inom området

Tillfällig hamn Sätra varv, Teknisk beskrivning för vattenverksamhet och hamnverksamhet, Tillståndsansökan

Tillfällig hamn Malmviken, Teknisk beskrivning för vattenverksamhet och hamnverksamhet, Tillståndsansökan

Ingen särskild beräkning av vågor och propellerströmmar för trafik till hamnen på norra Lovö har utförts men utifrån jämförelse med sådan utredning gällande den

Tillfällig hamn norra Lovö, Teknisk beskrivning för vattenverksamhet och hamnverksamhet, Tillståndsansökan