EXPERTERS SYN PÅ DIGITAL TEKNOLOGI SOM STÖD VID NEDSATTA EXEKUTIVA FUNKTIONER OCH STRESS – EN GRUNDAD TEORI

Examensarbete, 15 hp

Kandidatprogram för kognitionsvetenskap, 180 hp Vt 2018

Handledare: Helena Lindgren

EXPERTERS SYN PÅ

DIGITAL TEKNOLOGI

SOM STÖD VID

NEDSATTA EXEKUTIVA

FUNKTIONER OCH

STRESS – EN GRUNDAD

TEORI

och ger stöd till personer med nedsatt exekutiv funktion, anser är viktigt i ett gränssnitt och funktioner hos en artificiellt intelligent coach.

Jag vill lämna ett stort tack till min handledare som givit sitt stöd trots svåra tidsförhållanden och som hjälpt mig vid intervjuer samt hittat intervjudeltagare. Jag vill också lämna stort tack till alla som givit sin tid och låtit sig bli intervjuade eller som har lämnat information på annat sätt och även till de som hjälpt mig i designprocessen för att slutföra detta arbete. Tack också till de administrativa parter som gjorde det möjligt för mig att utföra det här projektet, som var mitt val i första hand.

Analysmetoden Grounded Theory som jag har använt är skapad av Barney Glaser och Anselm Strauss på 1960-talet. Den handbok jag har använt mig av angående denna metod är skriven av Julianne Oktay och därför hänvisar jag till hennes material i texten.

Abstrakt

Denna studie utreder vad experter inom stressrelaterad utbrändhet anser är viktiga funktioner och viktiga egenskaper i användargränssnittet hos en artificiellt intelligent coach, när användarens aktivitetssvårigheter är orsakade av stress. Studien utreder också om de funktioner och egenskaper som framhålls av stressexperterna kan generaliseras och användas av personer med andra kognitiva funktionsnedsättningar som har liknande aktivitetssvårigheter. Deltagare i studien var fyra stressterapeuter på en stressklinik, nio boendehandledare i kommunal verksamhet samt en arbetsterapeut från en vårdcentral. Deltagarna behandlar och ger stöd till personer diagnostiserade med bland annat utbrändhet, attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) och autism spectrum disorder (ASD). För att svara på frågorna gjordes en kvalitativ studie med analysmetoden grounded theory (GT). Datainsamlingen har skett i fokusgrupps-intervjuer och semistrukturerad intervju. Det insamlade materialet har under hela arbetets gång jämförts med varandra (constant comparative technique - CCT). Slutsatsen är att experterna vill ha ett verktyg som är anpassningsbart till individen, medger ökad självkännedom och ska utgöra ett komplement till nuvarande behandling eller stöd. Att en kalenderfunktion med särskilda egenskaper är en bra bas för gränssnittet har bekräftats vid en av intervjuerna. Ett naturligt steg för framtida forskning är att utvärdera teorierna för gränssnittet tillsammans med de tilltänkta användarna. Annan intressant vidare forskning inom artificiell intelligens (AI) är om man kan skapa algoritmer som effektivt kan förutspå och föreslå balanserade aktivitetsscheman för användaren.

Nyckelord: assistiv teknologi, stress, exekutiva funktioner Abstract

This study examines what experts in exhaustive disorder find are important functions and important features in the user interface for an artificially intelligent coach when the users’ activity difficulties are caused by stress and if the functions and features suggested by the stress-experts can be generalized and used by persons with neurocognitive disorders with similar activity difficulties. Participants in the study were four stress-therapists at a stress clinic, nine social service workers at a municipal department, one occupational therapist from a health centre. The participants provide support for people diagnosed with among other things Exhaustive disorder, Attention Deficit Hyper Disorder (ADHD) and Autism Spectrum Disorder (ASD). To answer these questions a qualitative study was conducted and analysed with the Grounded Theory (GT) method. Data has been collected through focus-group interviews and semi-structured interviews. The gathered material has been constantly compared with each other (Constant Comparative Technique - CCT) and the conclusion is that the experts want a tool that is adaptable to the individual, facilitates self-awareness and should complement the current treatment/support. A calendar function with certain properties could provide a good base for the interface and this has been confirmed in one of the interviews. A natural next step for future research is to evaluate the interface theories with the proposed users. Other interesting research in artificial intelligence (AI) would be to examine the possibilities of creating algorithms that could predict and suggest balanced activity patterns for the user.

Experters syn på digital teknologi som stöd vid nedsatta exekutiva funktioner och stress – en grundad teori

Inledning

I en studie gjord av Försäkringskassan (2014) visades att långtidssjukskrivningar orsakade av psykisk ohälsa har ökat och att en stor del av dessa sjukskrivningar kan tillskrivas psykosocial stress. Stressrelaterad utmattning har i ett flertal studier visat en tendens att försämra vissa kognitiva funktioner och då huvudsakligen exekutiva funktioner, koncentration och episodiskt minne (Eskildsen, Andersen, Pedersen, Vandborg & Andersen, 2015; Jonsdottir et al., 2013; Öhman, Nordin, Bergdahl, Birgander & Neely, 2007; Oosterholt, Van Der Linden, Maes, Verbraak & Kompier, 2012; Österberg, Karlson, Malmberg & Hansen, 2012; Rydmark et al., 2006; Sandström, Rhodin, Lundberg, Olsson & Nyberg, 2005). Exekutiva funktioner är det som framhålls mest i dessa studier. Exekutiva funktioner kan sammanfattas som hjärnans förmåga till mental analys av idéer, tänka innan agerande, hantera oväntade situationer, motstå frestelser och behålla fokus (Diamond, 2013). Assistiv teknologi har tidigare visats vara effektiv i att stödja personer med nedsatt exekutiv funktion (Wilson, Evans, Emslie & Malinek, 1997; Wilson, Emslie, Evans, Quirk, Watson & Fish, 2009).

Umeå universitets forskargrupp UIKM (user, interaction and knowledge modelling) bedriver forskning i ämnen som artificiell intelligens (AI) och människa-datorinteraktion (MDI). Tidigare projekt har varit kopplade till ACKTUS (activity-centered modelling of knowledge and interaction tailored to users) (Lindgren & Yan, 2015) som är en webplattform för att utveckla kunskapsbaserade applikationer. Det här arbetet gjordes i anslutning till UIKM-gruppens pågående forskning som har syftet att utveckla ett AI-baserat, individanpassat beslutsstöd i form av en digital coach för att hantera stress, utmattning och trötthet samt för att ge kognitivt stöd i samband med återgång i arbete vid stressrelaterad sjukdom. Beslutsstödet kommer att använda AI-metoder för att samarbeta med personen utifrån individens mål, behov, motivation och intressen i vardagen. Denna studie ämnar utforska vilka behov som professionella i yrkesgrupper som behandlar och stöttar personer med nedsatt exekutiv funktion har av ett intelligent och stöttande beslutsverktyg, och vilka behov de ser att deras klienter har av ett sådant verktyg. Studien ämnar undersöka behov, önskemål, förväntningar och attityder till sådan teknologi hos de professionella.

Frågorna som ställs i denna studie är följande:

1. Vad tycker experter inom stress-relaterad utbrändhet är viktigt i användargränssnittet och funktioner hos en artificiellt intelligent digital coach när användarens aktivitetssvårigheter är orsakade av stress?

2. Kan resultaten från studien med stress-experterna generaliseras och användas av personer med kognitiva funktionsnedsättningar som har liknande aktivitetssvårigheter?

Metod Design

Denna studie ligger i gränslandet mellan socialt arbete och design, därför valdes analysmetoden grounded theory (GT) (Oktay, 2012). GT är en av de äldsta och mest använda analysmetoderna för kvalitativ forskningsanalys. Något som skiljer GT från andra metoder är att den används för att utveckla en teori istället för att testa den. Tidigare forskning inom området har i mycket begränsad omfattning behandlat design av den nya AI-baserade teknologin som detta projekt

syftar till att utveckla. Detta kan bero på att tekniken fortfarande är under tidig utveckling och att den i princip inte existerar ännu. Metoden valdes för att kunna ge en bra grund att sedan kunna bygga vidare forskning på och samtidigt komplettera tidigare forskning inom området. Deltagare

Intervjudeltagare valdes i yrkesområden med specialisering på problematik med exekutiva funktioner. Vid den första datainsamlingen intervjuades fyra terapeuter från en stressklinik som behandlar patienter diagnostiserade med utbrändhet. Dessa intervjudeltagare hade blivit informerade om forskningsprojektet och har vid ett tidigare tillfälle visats tre förberedande frågor inför intervjun. För att jämföra fynden från den första intervjun hölls en ytterligare intervju, denna gång med nio personal från en avdelning inom den kommunala socialtjänsten, som assisterar personer med varierande kognitiva funktionsnedsättningar, bland andra attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) och autism spectrum disorder (ASD). De ger stöd åt dessa personer med bland annat allmän daglig livföring (ADL) men framför allt att hjälpa till med struktur och planering i vardagen genom att tillsammans med personerna skapa rutiner, påminna om aktiviteter och ge socialt stöd. För att bekräfta fynden och inhämta ytterligare information hölls en semistrukturerad intervju med en arbetsterapeut på en vårdcentral som behandlar patienter med stress och kognitiva funktionsnedsättningar.

Datainsamling

Den första intervjun med stressterapeuterna hölls i en fokusgrupp för att få rika och nyanserade data. Öppna frågor ställdes till deltagarna. Moderatorn för intervjuerna kunde sedan ställa mer detaljerade frågor för att tydliggöra saker eller för att få mer information om ett specifikt ämne. Även den andra intervjun hölls i en fokusgrupp. Eftersom den andra gruppen inte hade blivit presenterad för projektet i ett tidigare skede hölls en kort presentation och förklaring av vad projektet sökte att åstadkomma. De öppna grundfrågorna som ställdes var samma som i den första intervjun men hade anpassats för arbetsgruppen som blev intervjuad. Moderatorn kunde senare rikta samtalet med följdfrågor baserade på analysen ur den första intervjun.

De inledande frågorna i fokusgruppsintervjuerna var följande:

• Hur/på vilka olika sätt kan en digital coach fungera för stress-rehab-patienterna, som är olika och har olika behov?

• Hur kan ett sådant verktyg integreras med stressrehabiliteringens arbetsprocess, hur bör det vara designat ur detta perspektiv?

• Hur kan designen och funktionen hjälpa till att få en förändring i vardagen som håller över tid?

De anpassade frågorna till boendehandledarna var följande:

• På vilka sätt skulle en digital coach vara till hjälp för de som får hjälp av socialpsykiatrin/socialtjänsten och stödja deras olika behov?

• Hur skulle ett sådant verktyg kunna bli del i er arbetsprocess och hur bör det vara designat ur detta perspektiv?

• Hur kan man utforma ett sådant verktyg så man får en förändring som håller över tid?

Alla fokusgruppsintervjuer transkriberades och analyserades direkt. I intervjun med arbetsterapeuten samlades bara anteckningar in. Följdfrågorna för efterföljande intervju baserades på de ämneskategorier som hittats i analysen av föregående intervjuer och formulerades utifrån vad personerna tog upp som relaterade till ämneskategorierna. Här nedan följer ett exempel på följdfrågor och teoretisk sampling. Moderatorn benämns i urklippen som M. De som benämns med siffror är intervjudeltagare. Inför fokusgrupp 2 var ämneskategorin kodad som stöd för minnet.

Följande är ett urklipp ur transkriptionen från fokusgruppsintervu 1:

3 – Vi använder ju telefonerna i ett syfte och det är att dom får ta en bild när vi är färdiga eller när vi har ritat på tavlan när vi är färdig eller om man vill () sudda. Så på det sättet försöker vi ju…

1 - Jag frågade min grupp i veckan – Vad gör ni med alla bilder? – och dom går hem och drar ut dom på papper. Så dom sitter ju inte och tittar i dom i telefonen utan då drar dom ut dom och så sen hänger upp dom på kylskåpet eller nånstans där.

M – Är det bilder på whiteboards då eller ()? 1 – Ja, det () vad vi har jobbat med under träffen.

Följande är ett urklipp ur transkriptionen från fokusgruppsintervu 2:

M – Används telefonen på något sätt nu redan?

9 – Påminnelser, väldigt mycket. Larm och påminnelser. Eller? […]

8 – Vissa fotar ju faktiskt () att slippa ha pappersformen hemma. Det blir för mycket papper hemma då fotar man det där till minnet på telefonen

[…]

M – Så är det mycket till hjälp för minnet?

8 – Telefonen du glömmer du inte men kanske papper du glömmer hemma, då har du den. Inköpslista och sen schema. Vi har ju personer som använder den, ja som veckoschema där ().

Under den semistrukturerade intervjun med arbetsterapeuten användes även enkla pappersbaserade prototyper för att diskutera och bekräfta koncept som hittats i tidigare intervjuer. Se Appendix.

Dataanalys

Intervjudata från fokusgruppsintervjuerna transkriberades och analyserades. Den första fokusgruppsintervjun transkriberades ordagrant. I den andra fokusgruppsintervjun transkriberades bara information som bedömdes relatera till undersökningen. Detta eftersom fokusgruppen hade många deltagare och mycket data som spelades in bedömdes vara irrelevant för studien. Under hela analysen användes Constant Comparative Method (CCM) för att kontinuerligt jämföra nya koder och koncept som framkom med äldre koder och koncept ur det data som redan samlats in och det som kategoriserats tidigare. Andra riktlinjer från Oktay (2012) användes också för att koda och undersöka intervjudata från deltagarna och genom det skapa en samling empiriskt grundade insikter.

Data-analysen var komplex och skedde i flera moment som upprepades flera gånger enligt CCM. Momenten och hur de används är hämtade ur Oktay (2012):

1. Öppen kodning. I den första fasen kodades transkriptionerna och delades in i möjliga koncept. Möjliga kategorier för design och deras egenskaper identifierades.

2. Axial kodning. Analysen fortsatte med att jämföra koncept med varandra, jämföra och söka likheter och olikheter i kategorier och dela in koncept i subkategorier.

3. Mikroanalys. Svårkategoriserade koder analyserades ord för ord för att hitta ett eget koncept, passa till tidigare funnet koncept eller uteslutas ur analysen. 4. Teoretisk sampling. Kategorier och koncept som funnits i tidigare intervjuer

bekräftades i senare intervjuer genom att rikta följdfrågor i den andra fokusgruppen eller bekräfta designalternativ i intervjun med arbetsterapeuten. 5. Matris. Flera jämförande matriser användes för att få överblick mellan olika

arbetsområden och problemområden. Efter den sista intervjun söktes lösningar för kärnkategoriernas problemområden i samtliga intervjuer. Dessa ställdes upp i en sammanfattande tabell. Se Tabell 1.

6. Selektiv kodning. I den sista analysfasen identifierades kärnkategorier. Dessa kategorier var mer abstrakta och kunde relateras till andra viktiga kategorier och koncept.

Etiska reflektioner

Samtliga deltagare blev informerade att deltagandet var frivilligt och att de kunde lämna intervjun om de inte längre önskade delta. I de intervjuer där data samlades in via ljudinspelning så tillfrågades deltagarna om de godkände detta. Dessa deltagare påmindes också vid ett flertal tillfällen att intervjuerna spelades in.

Resultat

Denna studie har sökt grundegenskaper i funktioner och gränssnitt till assisterande teknologi för nedsatt exekutiv kognition. Fynden som har tagits fram efter analys av intervjumaterialet, och som sedan har bekräftats i en intervju med en arbetsterapeut, har visat att en kalenderfunktion med särskilda egenskaper är en bra startpunkt. Deltagarna i det här projektet sökte tre huvudkategorier av egenskaper i funktioner och gränssnitt hos assistiv teknologi riktat till de målgrupper de jobbar med. Kategorierna var: 1) anpassning till individen, 2) medge självkännedom och 3) fungera som komplement till stödet som redan ges.

De tre kärnkategorierna kommer nu beskrivas närmare. Anpassning

Eftersom det nuvarande stödet och behandlingarna som ges av samtliga expertkategorier i denna studie individanpassas till stor del så är det också viktigt att digitala verktyg som används i stödet också är möjligt att anpassas individuellt. Då de tilltänkta användarnas kognitiva resurser är nedsatta är det viktigt att det återspeglas i gränssnittet. Experterna föreslår mycket bilder, symboler och användande av färger och mönster istället för text där det är möjligt. De säger att text är mer resurskrävande för användaren att bearbeta. Experterna bedömer ändå att det är viktigt att användaren själv får sätta egna ord på aktiviteter och känslor då människor ofta har individuella värderingar för olika ord och handlingar.

En konceptuell lösning som medger individuell anpassning där det krävs i gränssnittet är att använda fri text för inmatning av data (Tabell 1).

Självkännedom

Ett stöd där användaren själv får reflektera över sina känslor och sitt mående är det som oftast har efterfrågats under samtliga intervjuer. De metoder som har hittats i data från intervjuanalyserna är situationsanalys, aktivitetsregistrering, Compassion Focused Therapy och motiverande intervju. Metoderna har gemensamt att försöka ge användaren ett sätt att distansera sig från sina tankar och medvetandegöra sitt eget beteende, att skapa kognitiv defusion (Donald, Atkins, Parker, Christie & Guo, 2017; Hayes, Luoma, Bond, Masuda & Lillis).

Situationsanalys innebär att användaren får själv analysera och skriva ner vilken situation man befann sig i, var på kroppen det kändes, hur man reagerade och vilka konsekvenser deras handlande fick. Detta kan användaren göra vid tydlig ångest eller hög stress för att ge överblick när dessa situationer uppstår. Det är en styrka att ha möjlighet att kunna skriva ner händelser närmare i tid till situationen eftersom man då hellre kommer ihåg vad som har hänt och hur det kändes.

Aktivitetsregistrering är ett sätt att för både användaren och terapeuten att ges en överblick över vilka aktiviteter och aktivitetsmönster som leder till stress eller ångest. Ett tillvägagångssätt för denna metod är att namnge aktiviteten, ange vilken tidpunkt man utförde den för att sedan skatta hur återhämtande, roligt och viktigt det var att utföra aktiviteten. Här är det också en styrka att kunna registrera aktiviteter nära i tid.

Compassion Focused Therapy (CFT) är en terapimetod baserad på evolutionär funktionsanalys av grundläggande sociala motivationssystem och andra funktionella emotionella funktionssystem (Gilbert, 2014). I metoden ingår totalt tre system som är färgkodade och som också kategoriserar nio grundaffekter (Tomkins & McCarter, 1964). Dessa system eller känslokategorier kan underlätta för användaren när den ska analysera en situation. Motiverande intervju (Miller & Rollnick, 2013) är en metod som kan användas för beteendeförändring. Metoden utvecklades ursprungligen för att behandla alkoholproblem men används idag vid behandling av flera livsstilsrelaterade faktorer. Behandlaren intervjuar och hjälper klienten formulera en egen förståelse av sina problem och egna argument för förändring.

Ett konceptuellt lösningsförslag som kan lägga en grund för dessa tekniker eller kombinationer av dessa är en kalenderfunktion (se Figur 1 och Figur 3 i Appendix). Då ges användaren möjlighet att registrera händelser och situationer över tid och presentera en översikt av dessa. Detta utvecklas mer under ”Designlösningar”.

Komplement

Ett återkommande tema i samtliga intervjuer är att behandling eller stöd för människor aldrig helt kan ersättas av teknologi. Det finns däremot en stark tro att en sådan teknologi som undersöks i den här studien kan stärka och göra terapibehandling effektivare och att användaren kan bli mer självständig i dagligt stöd.

Samtliga intervjugrupper söker ett verktyg som medger samarbete mellan dem och användaren. Det är viktigt för användaren att fortfarande känna social trygghet och många intervjuade tycker också det är viktigt att bekräfta att insamlade data är bra och att verktyget används på rätt sätt. Stressterapeuterna och arbetsterapeuten ser att det kan finnas behov för en inledande utbildning för målgruppen i att använda verktyget på ett effektivt sätt. Dessa två intervjugrupper ser också en möjlighet att detta verktyg kan stötta användaren att undvika negativa beteendemönster efter avslutad behandling.

Det är viktigt att teknologin inte ersätter någon egenskap som är viktigt för användaren att klara själv. Användaren kan inte göras beroende av ett verktyg utan det ska bara finnas att

ta till hands vid behov. Några intervjudeltagare har efterfrågat ett socialt komplement där intelligent teknologi skulle kunna verka som stöd för en vänskaplig relation för att stötta användare som känner ensamhet och saknar tillräckliga vänkontakter. Detta har dock motsagts av andra intervjudeltagare av just den anledning att teknologin inte ska ersätta något som hellre är hållbart på sikt eller utgöra en risk att användaren blir beroende av denna teknologi.

Experterna, framförallt i fokusgrupp 2, föreslår också att användarna kan behöva stöd för minnet.

En konceptuell lösning för ett gränssnitt som hittats i intervjudata kan vara att ge möjlighet till återkoppling för både användaren och terapeuten/stödjaren (Tabell 1). Detta genom att presentera en överblick över kommande och tidigare aktiviteter, användarens beteendemönster och situationer med hög stress eller ångest. En överblick över detta kan presentera genom tillbakablickar i en kalenderfunktion (se Figur 1 i Appendix) och kan därigenom ge material för diskussion mellan terapeut/stödjare och användare. Som stöd för minnet föreslås också en kalenderfunktion (se Figur 1 i Appendix).

Designlösningar

Genom dataloggning av aktiviteter och ångestfyllda situationer där användaren får uttrycka sina tankar med egna ord, och därmed anpassas individuellt, kan man ge användaren en möjlighet att distansera sig och presentera en överblick över sitt beteende och skapa självkännedom. Genom att blanda in egenskaper från CFT i dataloggningen, så som färgkoder och affektkategorier, kan man minska den kognitiva lasten för användaren (se Figur 3 i Appendix). En överblick över registrerade data ger återkoppling till användaren och kan också användas i samtal med terapeut eller stödjaren En övergripande kalenderfunktion (se Figur 1 i Appendix) ger en bra grund för alla dessa funktioner och har även möjlighet att utgöra stöd för minnet i framtida aktiviteter och för påminnelser.

De konceptuella lösningar som beskrivs och motiveras i föregående sektioner visas i Tabell 1. För varje intervjuad grupp ställs konceptuella lösningar upp för de gemensamma egenskaperna för att ge en överblick.

Tabell 1.

Konceptuella lösningar. Översikt av lösningsförslag för de olika huvudegenskaperna som framkommit vid analys av materialet från de olika intervjutillfällena.

Intervju Anpassning Självkännedom Komplement

Fokusgrupp 1 Fri text Situationsanalys Återkoppling Fokusgrupp 2 Fri text Motiverande intervju Återkoppling Semistrukturerad

intervju

Fri text Aktivitetsregistrering Återkoppling

Diskussion

Den valda metoden GT har en omfattande analysprocess som kan anses överdimensionerad för en ren formgivningsprocess. Eftersom det tilltänkta verktyget ska användas i sammankoppling och som förstärkning till socialt arbete har analysprocessen ändå bedömts nödvändig.

Trots de mekanismer i metoden som applicerats för att förstärka analysen enligt Oktay (2012) kan några svagheter finnas kvar. Deltagarantalet var begränsat och trots att det insamlade materialet analyserats till en grad där inga nya insikter kan finnas så är det troligt att

man med ytterligare intervjudata från andra experter inom området har kunnat nå en högre teoretisk mättnad. Trots intervjudeltagarnas insikter inom deras expertområden kan det diskuteras hur mycket som kommer fram om teknologi som inte existerar ännu och hur visionära och kunniga kan de vara i ett område som ligger utanför deras expertisområde och erfarenhet som AI är.

Ett möjligt problem under intervjuerna var att antalet deltagare i fokusgrupp 2 blev något högt. Det var svårt för moderatorn att kunna rikta samtalet och det blev också problem när det inspelade materialet skulle transkriberas då det var svårt att avgöra vad som sades när flera personer talade samtidigt.

Studien erbjuder värdefulla insikter för vad experter tycker är viktigt i ett teknologiskt verktyg för personer med aktivitetssvårigheter. Den har också visat att fynden från stress-experterna är överförbara och kan användas av personer med andra neurokognitiva nedsättningar.

De definitiva svar som den här studien gett är att en kalenderfunktion är en bra startpunkt för assisterande teknologi för målgrupperna som intervjudeltagarna jobbar med. Detta framkom ur substantiv-koder (Oktay, 2012) och gemensamma koncept mellan intervjugrupperna. Man kan argumentera för att av de tre huvudkategorier som analyserats fram ur intervjuerna så kan ”anpassning” och ”självkännedom” läggas som subkategorier under ”komplement” eftersom designval ur dessa kategorier skulle kunna ses som ytterligare komplement till terapin eller stödet som redan ges i nuläget. För den här rapporten har dessa kategorier separerats för att kunna lägga fram ett mer nyanserat resultat.

Fynden från intervjuerna och framförallt kärnkategorierna ”anpassning” och ”självkännedom” återfinns även som viktiga egenskaper hos det framgångsrika hjälpmedlet Neuropage (Wilson et al., 2009). Neuropage är främst ett hjälpmedel för personer med nedsatt minnesfunktion. Ett minneshjälpmedel och stöd med påminnelser är också något man efterlyser främst i fokusgrupp 2 som stöd för kognitiva funktionsnedsättningar.

Några intervjudeltagare, framförallt i fokusgrupp 1, har ifrågasatt användandet av teknologi och då främst i form av en applikation för en mobiltelefon. Man har då argumenterat för att man under stressbehandlingen försöker minimera användandet av mobiltelefonen. Det finns forskning som visar att framför allt kvinnors relation till sociala medier kan medföra ökad upplevd stress men i studien av Hampton, Lu och Shin (2016) som studerar relationer mellan digitala medier och stress hittar man dock ingen direkt relation mellan stress och digitala medier.

Samtliga intervjudeltagare har efterlyst ett stöd vid ångestattacker men har inte känt till någon metod för att kunna lösa detektion av generell ångest eller ångestattacker. Metoderna i kategorin ”självkännedom” eller andra metoder att distansera sig från sina tankar (Donald, Atkins, Parker, Christie & Guo, 2017; Hayes, Luoma, Bond, Masuda & Lillis) kan hjälpa delvis enligt intervjudeltagarna men de säger också att det inte är så lätt att komma ihåg tekniker och metoder när man har hög ångest. En möjlighet att avläsa ångest kan vara att avläsa användarens hjärtfrekvensvariabilitet (heart rate variability - HRV) (Olsson, 2010). Det saknas dock robusta metoder för kontinuerlig avläsning av detta värde för dagligt användande (Guzik et al., 2018). Vidare forskning krävs på detta ämne.

En naturlig fortsättning på denna studie är att utvärdera ett designförslag baserat på data från intervjuerna tillsammans med tilltänkta användare. Man skulle i detta skede också kunna utvärdera om användaren behöver en utbildning för att använda verktyget på ett effektivt sätt eller om designen kan utformas så att applikationen ger tillräcklig förklaring om hur den ska användas.

En intressant utveckling av aktivitetsregistreringen, tycker arbetsterapeuten, vore om en algoritm kan analysera användarens aktivitetsmönster och föreslå kommande aktiviteter och på så sätt ge användaren en effektiv återhämtning och undvika negativa aktivitetsmönster. Det

finns tekniker som skulle kunna undersökas för att klara av detta (Sutskever, Vinyals & Le, 2014) men maskinlärningsalgoritmer kräver generellt stora datamängder för att tränas. Ett AI-baserat system som nyttjar en kunskapsplattform som ACKTUS (Lindgren & Yan, 2015) skulle kunna generera ett personanpassat stöd för ett hållbart aktivitetsmönster. Detta skulle kunna göras med data-drivna metoder utifrån andra användares aktivitetsmönster och med metoder som använder explicit kunskap som experter kan bidra med till en kunskapsbas.

Eftersom det är viktigt för användaren att få uttrycka sig med egna ord så försvårar detta en analys för ett teknologiskt hjälpmedel. Dessa svårigheter skulle kunna bryggas med hjälp av tekniker för språkanalys (natural language processing – NLP) (Kim, 2014).

Referenser

Donald, J., Atkins, P., Parker, P., Christie, A., & Guo, J. (2017). Cognitive Defusion Predicts More Approach and Less Avoidance Coping with Stress, Independent of Threat and Self‐ Efficacy Appraisals. Journal of Personality, 85(5), 716-729.

Diamond, A. (2013). Executive Functions. Annual Review of Psychology, 64, 135-168. Eskildsen, A., Andersen, L. P., Pedersen, A. D., Vandborg, S. K., Andersen, J. H., (2015)

Work-related stress is associated with impaired neuropsychological test performance: A clinical cross-sectional study. Stress, 18(2), 198-207.

Försäkringskassan. (2014). Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser. Socialförsäkringsrapport 2014:4. Stockholm: Försakringskassan – Analys och prognos.

Gilbert, P. (2014). The origins and nature of compassion focused therapy. British Journal of Clinical Psychology, 53(1), 6-41.

Guzik, P., Piekos, C., Pierog, O., Fenech, N., Krauze, T., Piskorski, J., & Wykretowicz, A. (2018). Classic electrocardiogram-based and mobile technology derived approaches to heart rate variability are not equivalent. International Journal of Cardiology, 258, 154-156.

Hampton, K., Lu, W., & Shin, I. (2016). Digital media and stress: The cost of caring 2.0. Information, Communication & Society, 19(9), 1267-1286.

Hayes, S. C., Luoma, J. B., Bond, F. W., Masuda, A., & Lillis, J. (2006). Acceptance and Commitment Therapy: Model, processes and outcomes. Behaviour Research and Therapy, 44(1), 1-25.

Jonsdottir, I. H., Nordlund, A., Ellbin, S., Ljung, T., Glise, K., Währborg, P., & Wallin, A., (2013). Cognitive impairment in patients with stress-related exhaustion. Stress 16(2), 181– 190.

Kim, Y. (2014). Convolutional Neural Networks for Sentence Classification. Paper presented at the 2014 Conference on Empirical Methods on Natural Language Processing. Retrieved May 22, 2018, from the arXiv database.

Lindgren, H., & Yan, C. (2015). ACKTUS: A Platform for Developing Personalized Support Systems in the Health Domain. Proceedings of the 5th International Conference on Digital Health 2015, 135-142.

Miller, W., & Rollnick, S. (2013). Motivational interviewing : Helping people change (3.rd ed., Applications of motivational interviewing). New York, NY: Guilford Press.

Oktay, J. (2012). Grounded Theory. Oxford: Oxford University Press

Olsson, E. (2010). Heart Rate Variability in Stress-related Fatigue, Adolescent Anxiety and Depression and its Connection to Lifestyle. Digital Comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Social Sciences, 2010.

Oosterholt, B., Van Der Linden, D., Maes, J., Verbraak, M., & Kompier, M. (2012). Burned out cognition--cognitive functioning of burnout patients before and after a period with psychological treatment. Scandinavian Journal of Work, Environment & Health, 38(4), 358-369.

Rydmark, I., Wahlberg, K., Ghatan, P. H., Modell, S., Nygren, Å., Ingvar, M., Åsberg, M., Heilig, M., (2006). Neuroendocrine, cognitive and structural imaging characteristics of women on longterm sickleave with job stress-induced depression. Biological Psychiatry 60:867–73.

Sandström, A., Rhodin, I. N., Lundberg, M., Olsson, T., Nyberg, L., (2005). Impaired

cognitive performance in patients with chronic burnout syndrome. Biological Psychology, 69(3), 271–279.

Sutskever, I., Vinyals, O., & Le, Q. (2014, December 14). Sequence to Sequence Learning with Neural Networks. In Advances in Neural Information Processing Systems 27 (NIPS 2014). Retrieved May 22, 2018, from the arXiv database.

Tomkins, S., & McCarter, R. (1964). What and Where are the Primary Affects? Some Evidence for a Theory. Perceptual and Motor Skills, 18(1), 119–158.

Wilson, B., Evans, J., Emslie, H., & Malinek, V. (1997). Evaluation of NeuroPage: A new memory aid. Journal of Neurology, Neurosurgery & Psychiatry, 63(1), 113.

Wilson, B., Emslie, H., Evans, J., Quirk, K., Watson, P., & Fish, J. (2009). The NeuroPage system for children and adolescents with neurological deficits. Developmental

Neurorehabilitation, 12(6), 421–426.

Öhman, L., Nordin, S., Bergdahl, J., Birgander, L., & Neely, A. (2007). Cognitive function in outpatients with perceived chronic stress. Scandinavian Journal of Work, Environment & Health, 33(3), 223-232.

Österberg, K., Karlson, B., Malmberg, B., Hansen, Å. M., (2012). A follow-up of cognitive performance and diurnal salivary cortisol changes in former burnout patients. Stress, 2012, Vol.15(6), P.589-600, 15(6), 589-600.

Appendix

Pappersprototyper. Här visas exempel på de pappersprototyper som användes som diskussionsmaterial tillsammans med arbetsterapeuten.

Figur 1. Visar en kalendervy som kan ge återkoppling (Tabell 1) till både användare och terapeut/stödjare. En kalendervy har även föreslagits vara en bra startsida för verktyget.

Figur 2. Visar förslag för en startsida för verktyget. Denna vy förkastades vid intervjun med arbetsterapeuten.

Figur 3. Ett förslag på situationsanalys (Tabell 1) i flera moment, med CFT-systemen som kognitivt stöd. Fri text (Tabell 1) är en viktig egenskap när användaren för in ”Tankar”

Figur 4. Flera funktioner som att upprätta en användarprofil diskuterades. Att registrera återhämtande aktiviteter för användaren bedöms vara en viktig egenskap.

Figur 5. En möjlig lösning att registrera sina vanligast förekommande aktiviteter och markera de mest återhämtande. Att mata in data med fri text (Tabell 1) bedöms som en viktig egenskap.

Figur 6. En återkommande fråga för vilket CFT-system användaren generellt varit i sedan verktyget frågade senast. Ett sätt att mana användaren att registrera data i verktyget.