Utbildningschefsgruppen inom GR
Ansökan om regional garanti för Yrkesdansprogrammet
Yrkesdansprogrammet med inriktning modern dans startades år 2000 efter ett
politiskt beslut. Under 2007 omarbetades programmet till att omfatta två inriktningar – klassisk balett och modern dans, även denna gång enligt politiskt beslut.
Programmets mål är att utbilda danskonstnärer av hög teknisk och konstnärlig standard (Bilagor: TU Yrkesdans, Programmål med kommentarer och
Programstruktur).
Förutom i Göteborg finns Yrkesdansprogram på Riddarfjärdens Gymnasium /Kungliga Svenska Balettskolan i Stockholm. En utredning rörande
Yrkesdansprogrammet i hela riket har påbörjats och i avvaktan på resultatet av utredningen har inte Yrkesdansprogrammet i Göteborg beviljats riksintag. Ungdomar från andra delar av Sverige, som önskar söka till Yrkesdansprogrammet, kan alltså stoppas från detta av sina hemkommuner. Man vet heller inte vad utredningen kommer att visa angående en framtida placering av programmet, vilket gör, att Göteborgs kommun ej är beredd att ensamt gå in i ett treårigt tungt ekonomiskt åtagande utan garantier för en fortsatt placering av programmet i Göteborg med riksintag eller regional garanti. Programpriset är för närvarande 152 270 kr. Det är önskvärt, att ekonomisk bärkraft uppnås efter en uppräkning av programpriset. Inför läsåret 2009/10 har endast ett fåtal ansökningar registrerats. Några ytterligare ansökningar förväntas inkomma från andra delar av Sverige men sannolikt blir antalet behöriga sökande alltför lågt för att det skall bli ekonomiskt hållbart för Göteborgs kommun att starta en klass med två inriktningar hösten 2009. Programmet är kostnadskrävande, då en stor del av danskurserna är olika för de två inriktningarna och alltså måste ges i parallella grupper med olika lärare.
Under förutsättning att den statliga utredningen medger Göteborg att bedriva
Yrkesdansutbildning, är regional garanti en förutsättning för att Göteborgs kommun skall kunna erbjuda utbildningen.
Göteborgs kommun anser att det är värdefullt att regionen, genom att erbjuda
ungdomar ett kvalificerat dansprogram, gör en satsning på kulturen. Om programmet försvinner från regionen, betyder det att ungdomar som efterfrågar ett
Yrkesdansprogram tvingas flytta till Stockholm, vilket innebär en högre kostnad för kommunerna än om ungdomarna studerar i regionen. En regional garanti skulle ge ungdomar inom GR möjlighet att genomföra en kvalificerad dansutbildning i närheten av sin hemort.
Med vänliga hälsningar Sven Höper
Förvaltningschef
Göteborgs Stad Utbildning Besöksadress:
Box 5428 Skånegatan 20, ingång A3, plan 6 Tfn växel: 031-367 00 00 SE-402 29 Göteborg www.goteborg.se/utbildning Telefax: 031-367 00 49
Göteborgs Stad Utbildning Besöksadress:
Box 5428 Skånegatan 20, ingång A3, plan 6 Tfn växel: 031-367 00 00 SE-402 29 Göteborg www.goteborg.se/utbildning Telefax: 031-367 00 49
Förvaltningsledningen Solweig Wahlqvist ÄRENDE
Komplettering av programmål för Yrkesdansprogrammet 2007 med inriktning klassisk balett och modern dans
(2 bilagor) TIDPLAN
FSG UBN UBN:s protokoll
2007-08-20 2007-08-28 SAMMANFATTNING
Dansprogrammet, modern dans inrättades 1998 som ett specialutformat gruppbaserat estetiskt program. Utbildningen är förlagd till Angeredsgymnasiet. Namnet på programmet ändrades till yrkesdansprogrammet och i november 2005 kompletterades utbildningen med en
inriktning mot klassisk balett utöver den befintliga inriktningen modern dans. Intagning till dessa båda inriktningar sker första gången hösten 2007.
Programmålen och de lokala danskurserna har setts över för att motsvara de förändringar som utökad tid för dans som den nya utbildningen innebär.
Skolchefen har beslutat i enlighet med delegationsordningen angående inrättande av de lokala kurserna.
FÖRSLAG TILL BESLUT I UTBILDNINGSNÄMNDEN
Skolchefens förslag till förtydligade programmål för yrkesdansprogrammet godkänns.
Lars Olov Lernberg Solweig Wahlqvist
Bilaga 1 Programmål med kommentarer för Yrkesdansprogrammet Bilaga 2 Programstruktur för yrkesdansprogrammet
Programmål med kommentarer för yrkesdansprogrammet med inriktningarna klassisk balett och modern dans
Syfte
Yrkesdansprogrammet har som mål att utbilda danskonstnärer av en hög teknisk och konstnärlig standard inom klassisk balett och modern och nutida dans, där eleven ges de nödvändiga förutsättningarna för ett yrkesliv inom dans efter avslutad utbildning. Utbildningen skall ge eleverna möjlighet att utveckla sig som scenisk dansare både konstnärligt och tekniskt och skall ge en viss kunskap om metodik. Dessutom skall utbildningen ge eleverna möjlighet att utveckla och använda sin kreativitet i olika sammanhang och samarbetsformer och ge dem beredskap att möta dagens
arbetsmarknad.
Dans är ett fysiskt och mentalt ansträngande yrke och en utbildning till yrkesdansare likaså. För att dansare skall ges möjlighet till ett långt och hälsosamt yrkesliv i konkurrens, kan kompletterande träning bidra till förbättrade förutsättningar. Utbildningen skall ge kunskap om den mängd yrkeskategorier som finns inom eller har beröringspunkter med dans.
Utbildningen ger behörighet till fortbildning på danshögskolor och universitet i Sverige och utomlands.
Programmets karaktär och uppbyggnad
Genomförd utbildning ger eleven möjlighet till en mycket god teknik, vara vältränad med en balans mellan styrka och smidighet, utvecklad musikaliskt kunnande, kunna placera konstformen i ett historiskt så väl som samtida sammanhang.
Förutom ren teknik ska eleven möta repertoar som motsvarar den verklighet eleven kommer att möta efter avslutad skolgång. Eleven ska förstå varför något ser ut, samt utförs som det gör. Eleven ska bli bekant med vokabulären inom området.
Formspråk, konsttillhörighet, samt samhälls- och genus- analys berörs inom enskilda kurser och i kurser som samläses antingen parallellt eller i projekt.
Elevernas egen kreativitet och konstnärlighet skall stimuleras och lyftas upp.
Eleverna skall bli vana vid att möta, uppleva och analysera uttryck, främst inom dans men även inom de konstformer som dans har utvecklat och har samarbeten med. Eleverna ska bemötas med respekt, integritet och ett gott arbetsklimat, i enlighet med svenska skolans värdegrund.
De olika betygskriterierna grundar sig på principen att det krävs aktiva dansare med en förståelse för sin konstart, dess historia, estetik och de fysiska krav som ställs på den dansande kroppen.
Utbildningen ska stimulera till både fysiska och intellektuella analyser. Detta för att eleverna ska ges de redskap som behövs för en fortsättning efter avslutad
gymnasieutbildning, inom yrkeslivet som frilansande eller på institution, på högskola eller universitet.
Då betygskriterierna och programmålen pekar på att eleven ska vara aktiv, insiktsfull och ansvarstagande, måste undervisningen bedrivas på ett sådant sätt att eleven blir medveten om sin progression och de krav som ställs på eleven. Kraven skall vara tydliga och i enlighet med betygskriterierna, kurs- och programmål.
Utbildningen skall ge kunskap om den mängd av yrkeskategorier som finns inom eller har beröringspunkter med dans, t ex genom studiebesök, praktik och
föreläsningar.
Undervisning är en stor del av försörjningsmöjligheterna inom dans och utbildningen kommer att ge en introduktion till yrket och förbereda för antagningsprov t.ex. till Danshögskolans pedagogutbildning.
Skolans ansvar
Skolan skall ansvara för att eleverna vid fullföljd utbildning:
• har erbjudits den dansträning som förbereder för ett yrkesliv inom dans i enlighet med vald inriktning.
• har erbjudits kompletterande/alternativ träning till den danstekniska, i syfte att optimera elevens möjligheter till att tillgodogöra sig utbildningen, samt att förebygga och vid behov rehabilitera skador.
• har fått tillfälle och vana vid att möta, uppleva och analysera uttryck inom främst danskonst.
• har fått kunskap om den västerländska sceniska dansens utveckling och formspråk, olika teorier och estetik.
• har fått utveckla sin konstnärlighet genom gestaltningsarbete och eget skapande.
• har kunskaper om faktorer som påverkar hälsa och säkerhet och har kännedom om hur arbetsmiljöfrågor hanteras inom berörda verksamheter samt kan verka för såväl en god fysisk som psykosocial arbetsmiljö. • har erbjudits en god arbetsmiljö för att utvecklas i.
• har getts en introduktion i dansundervisning.
• har fått kunskap om hur kolonialism och estetiska värderingar har påverkat danskonstutvecklingen.
• har inblick i, förståelse för och erfarenhet av olika stilar, tekniker och strömningar, främst inom vald inriktning.
• har kunskap om arbetsmarknaden och olika produktionsmetoder.
• har utvecklats musikaliskt och med förståelse för hur dans och musik har och kan samarbeta.
• kunnande i olika sammanhang, framförallt genom föreställningar.
Programinnehåll, en förklaring:
Yrkesdansprogrammet har som syfte att förbereda eleverna för en arbetsmarknad eller för vidare studier. Det är av yttersta vikt att utbildningen hela tiden utvärderas för att försäkra sig om att den motsvarar den verklighet som ska möta eleverna efter avslutad utbildning, på den internationella marknad som dans alltid har varit och kommer att fortsätta att vara.
Eftersom förväntningarna och kraven på yrkesverksamma inom dans är i konstant förändring, utvärderas utbildningen kontinuerligt så att den motsvarar det
programmål som formulerats: att vara en yrkesdansutbildning av internationell standard som verkar i och för en samtida danskonst och där eleverna efter avslutad utbildning skall förberedas de bästa möjligheterna att ta del av och vara delaktiga i ett sådant sammanhang.
Presentation av innehåll Kurser
En förteckning av kurser och huvudsakligt innehåll per årskurs. Åk1
Klassisk balett A – teknikträning,för klassisk inriktning tillkommer repertoar. Modern och Nutida dans A – teknikträning, för modern inriktning tillkommer repertoar.
Improvisation och Komposition – improvisation. Dansträning A – träningslära, kompletterande träning. Musik för dans och teater – musik.
Estetisk verksamhet – skapande samarbete med annan konstnärlig disciplin.
År 1 fokuserar på hållning, styrka och stamina, samt att få eleven att röra sig – få ett ”flyt”. Teknikträningen (ur vald huvudämneskurs1 A), Dansträning A och
improvisation är viktiga komponenter här.
Eleven möter också ett projekt som innehåller kursen Estetisk verksamhet, som berör dans i relation och samarbete med en annan konstform.
Kursen Musik för dans och teater innebär bl a Dalcroze inspirerad rytmik.
Repertoar berör för den klassiska inriktningen främst barock dans till första hälften av 1900-talet, för den moderna inriktningen första hälften av 1900-talet och då främst modernismen.
Åk2
Klassisk balett B – teknikträning, för klassisk inriktning tillkommer repertoar. Modern och Nutida dans B – teknikträning, för modern inriktning tillkommer repertoar.
1
Huvudämneskurs är för klassisk inriktning Klassisk balett kurs A, B, C, och för modern inriktning Modern och Nutida dans A, B, C.
Improvisation och Komposition.
Komposition och koreografi – komposition.
Dansträning B – kompletterande träning, ev träningslära, mental träning. Musik för dans och teater - musik.
Kulturhistorisk fördjupning - danshistoria.
År 2 tillkommer komposition (finns med i både kursen DNS1526 som Komposition och koreografi) liksom mental träning (Dansträning B) då detta år innebär ett djupare analyserande och processande, samtidigt som åk 2 upplevs som tung av många. Betoning ligger på att eleven ska bli medveten om vad och varför hon gör något. Danshistoria tillsammans med huvudämneskurs i vald inriktning och komposition berör detta, gärna i projektform.
Teknik träningen fördjupas inom Klassisk balett B och Modern och Nutida dans B, och repertoar berör bl.a. postmodernism och sent 1900-tal.
Dansträning B tar förutom kompletterande träning och mental träning, upp skador, prevention och rehabilitering.
Praktik (APU2) introduceras förslagsvis med en vecka två gånger per termin, totalt fyra veckor per år.
Åk3
Klassisk balett C – för klassisk inriktning tillkommer repertoar.
Modern och Nutida dans C – för modern inriktning tillkommer repertoar. Improvisation och komposition – improvisation.
Komposition och koreografi.
Dansträning C – kompletterande träning, introduktion till dansundervisning. Scenisk produktion – scenografi, kostym, ljud, ljud, marknadsföring.
År 3 innebär fördjupning inom alla tidigare områden, men med än mer betoning på den samtida danskonsten och estetik. Koreografi (från kursen Komposition och koreografi) tillsammans med kursen Scenisk produktion och i Projekt arbete fördjupar eleven sina egen analys och teorier kring sitt egna skapande.
Teknik träningen fördjupas inom Klassisk balett C och Modern och Nutida dans C, och repertoar berör främst det samtida uttrycket.
2
Arbetsplatsförlagd utbildning. Alla yrkesutbildningar har ett antal utbildningsveckor förlagda till en arbetsplats. Inom dans kan detta betyda att man följer en yrkesverksam person snarare än att eleven befinner sig på en och samma fysiska arbetsplats. Eleven kan här få tillfälle att möta flera olika yrkeskategorier inom och med kontaktytor till dansbranschen. Förutom dansare, koreograf och lärare finns även danskonsulent, dansvetare, producent, dansskribent, m fl yrken. Se skolverket.se för vidare information.
I år 3 fokuserar kursen Dansträning C på aspekter av dansundervisning – hur man kan bygga upp en danslektion eller repertoar klass ur ett fysiologiskt perspektiv. Kleinteknik är en ny kompletteringsträning som eleverna möter.
APU i åk3 spenderar man på en eller två arbetsplatser under en längre tid och med en djupare utvärdering av hur den förhåller sig till elevens egen skolsituation, samt försök till slutsatser om en möjlig framtid.
Då eleverna på Yrkesdansprogrammet inte läser en separat kurs i arbetsmiljö och säkerhet, samtidigt som det naturligtvis är viktigt för en så pass utsatt bransch, skall en del av elevens uppgift på varje arbetsplats vara att lära sig om arbetsmiljöfrågor för den arbetsplatsen.
Poängplan för danskurserna Modern inriktning
Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt p/tim
Kl balett A mod. inr 200p/
Kl balett B mod. inr 100p/
Kl balett C mod. inr 100p/ 155t 400p/
Modern A 250p/ Modern B 300p/ Modern C 300p/ 850p/ Dansimpr./komp 25p/ 50p/ 25p/ 100p/ Koreografi 25p/ 75p/ 100p/ Dansträning A 100p/ Dansträning B 100p/ Dansträning C 100p/ 300p/ Musik 25p/ 25p/ 50p/ Estetisk verk. 50p/ 50p/ Scenisk prod 100p/ 100p/ Kulturhist. fördj. 50p/ 50p/ Totalt 650p/ Totalt 650p/ Totalt 700p/ Totalt 2000p/ Poängplan för danskurserna Klassisk inriktning Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt p/tim Kl balett A 250p/ Kl balett B 300p/ Kl balett C 300p/ 850p/ Modern A kl.inr 200p/ Modern B kl.inr 100p/ Modern C kl.inr 100p/ 400p/ Dansimpr./komp 25p/ 50p/ 25p/ 100p/ Koreografi 25p/ 75p/ 100p/
Dansträning A 100p/ Dansträning B 100p/ Dansträning C 100p/ 300p/ Musik 25p/ 25p/ 50p/ Estetisk verk. 50p/ 50p/ Scenisk prod 100p/ 100p/ Kulturhist.fördj. 50p/ 50p/ Totalt 650p/ Totalt 650p/ Totalt 700p/ Totalt 2000p/
Ämne: Dans, klassisk balett och modern och nutida dans, teknikträning och repertoar.
Ämnets syfte
Utbildningen i ämnet klassisk balett och modern och nutida dans syftar till att ge eleven en mycket hög teknisk och konstnärlig färdighet i relation till de samtida internationella kraven som ställs på yrkesdansare. Utbildningen skall uppmuntra eleverna till analytisk förmåga inom området. Ämnet syftar även till att eleven skall kunna placera konstområdet i ett samhälls- och historie- perspektiv.
Ämnets karaktär och uppbyggnad:
Människan har alltid dansat, i alla tider och i alla kulturer. Dansen kan ha många olika syften t ex sociala, rituella, traditionsbärare och konstnärliga. På
Yrkesdansprogrammet studeras de västerländska sceniska konstnärliga dansgenrerna klassisk balett och modern och nutida dans, dess historia, teknik, repertoar. Även de stilar och tekniker som har utvecklats parallellt och tillsammans med dessa områden kan ingå, som jazz, barockdans, mm.
I ämnet ingår på klassisk inriktning: Klassisk balett A, 250p.
Klassisk balett B, 300p. Klassisk balett C, 300p.
Modern och Nutida dans A, 200p. Modern och Nutida dans B, 100p. Modern och Nutida dans C, 100p. I ämnet ingår på modern inriktning: Modern och Nutida dans A, 250p. Modern och Nutida dans B, 300p. Modern och Nutida dans C, 300p. Klassisk balett A, 200p.
Klassisk balett B, 100p. Klassisk balett C, 100p.
A-kurserna skall ge eleverna grundförutsättningarna, som grundteknik och hållning, och praktisk historia.
B-kurserna är fördjupningar av A-kursen, samt studier i 1900-tals perspektiv, teorier och metoder.
C-kurserna syftar till att ge eleverna vidare fördjupning, analys och sammanhang. Betoningen ligger på den konstärliga samtiden, dess perspektiv, teorier och metoder. GRUND FÖR BETYGSUNDERLAG FÖR KURSER I KLASSISK BALETT OCH MODERN OCH NUTIDA DANS
G = kopierar. Gör utan djupare förståelse. Har få dynamiska variationer i sitt arbete och har svårt att anpassa energi efter behov för att utföra rörelser eller musikaliska effekter. Har god närvaro och förbereder sig för lektionerna men med ojämnt resultat – har inte full förståelse för vad som behövs utifrån sina förutsättningar och kraven. Arbetar utifrån sina förutsättningar om än ojämnt. Hittar korrekt hållning men behåller den inte.
Dansar till musiken. Har svårt att se och förstå samband mellan olika beröringskurser.
Deltar i och redovisar för de arbeten och uppgifter som åläggs dem. VG = förstår vad hon gör och varför, om än ojämn. Arbetar utifrån sina
förutsättningar och försöker hitta sätt att optimera dem, men med ett ojämnt resultat. Eleven hittar efter sina förutsättningar en korrekt hållning och kan behålla den med viss ansträngning.
Är förberedd och kan integrera kunskap från andra ämnen.
Dansar med musiken, varierar sitt uttryck och sin dynamik. Anpassar dynamik efter behov.
Redogör för vilken plats ämnet (teknik, repertoar, mm) har i ett historiskt och estetiskt sammanhang. Deltar aktivt och bidrar till diskussion i de arbeten och uppgifter som åläggs dem.
Arbetar med olika konstnärliga uttryck, men med ojämnt resultat.
MVG = har god förståelse för vad hon gör och varför, förstår effekten av olika teorier. Kommunicerar med musiken, har stor variationsrikedom i uttryck och dynamik. Förstår, analyserar och diskuterar kring ämnets plats historiskt, estetiskt som i ett samtida sammanhang. Arbetar med insikt utifrån sina förutsättningar och arbetar konsekvent och på ett konstruktivt sätt för att optimera dem. Eleven har utifrån sina förutsättningar en korrekt hållning, behåller den och använder den tillsammans med teknik som redskap.
Deltar aktivt och är väl förberedd inför diskussioner, analyser och slutsatser i de arbeten och uppgifter som åläggs dem. Arbetar med olika konstnärliga uttryck på ett lyhört, moget och djupt sätt.
Förtydligande: Diskutera, analysera och redovisar för, är uttryck som inom kurser på Yrkesdansprogrammet innebär att handlingen kan vara både praktisk som teoretisk. Det är alltså fullt möjligt att visa på analytisk förmåga och redovisa ett arbete rent praktiskt.
Programstruktur
Specialutformat program Yrkesdansprogram med inriktningar klassisk balett och modern dans
Kärnämneskurser 750 p Gemensamma kurser
700 p 100 p Inriktningskurser 1150 p Valbara kurser inom det individuella valet
300 p Svenska/Svenska som andra språk A+B Engelska A Matematik A Estetisk verksamhet Idrott och hälsa A Naturkunskap A Religionskunskap A Samhällskunskap A 200 100 100 50 100 50 50 100 Dansträning A -C Engelska B Koreografi Dansimprovisation och komposition Scenisk produktion 300 100 100 100 100
Projektarbete
Klassisk inriktning Klassisk balett A Klassisk balett B Klassisk balett CModern dans A – B klassisk inr
Modern inriktning
Modern dans A Modern dans B Modern dans C
Klassisk balett A-B modern inr
250 300 300 300 250 300 300 300 Exempel på kurser: Modern dans (kl inr.) Musik för dans och teater Kulturhist. fördjupn. Klassisk balett (modern inr.) Historia A 100 50 50 100 100
1 Utbildningschefs-gruppen 2009-03-06 Till Utbildningschefsgruppen Förslag till
Försök med Behörighetsskola i Göteborgsregionen 2009
I många kommuner/stadsdelar har sommarskolor anordnats för elever som riskerar bli/har blivit obehöriga till gymnasiet. Eftersom det är frivilligt att anordna har alla berörda elever inom Göteborgsregionen inte samma möjlighet att delta. En regional Behörighetsskola skulle kunna vara en möjlighet för dessa elever. Behörighetsskolan administreras på samma sätt som Gemensamma gymnasiet och är en webbaserad lösning där anordnande skolor anmäler sig och eleverna hämtas från Indra där alla elever i åk 9 redan är registrerade.
Utbildningschefsgruppen föreslås enas om
Att på försök starta en regional Behörighetsskola för elever i åk 9 som riskerar att bli obehöriga i slutbetyget våren 2009. Försöket utvärderas hösten 2009.
Göteborg den 24 februari 2009
Börje Rådesjö
1 2009-03-06
Margrethe Kristensson Förslag till
Försök med Behörighetsskola i Göteborgsregionen 2009
Inledning
Intresset för att ordna sommarskolor för elever i grundskolans tre sista årskurser har ökat från år till år. Sommaren 2008 erbjöd kommuner och fristående skolor från Kiruna i norr till Trelleborg i söder sommarkurser för sammanlagt mer än 10 000 elever. Det är över 3 000 fler än de elever som gick i sommarskolor 2007. Skolverkets utvärdering, som nyligen
presenterats, visar följande:
• Av de nior som gick i sommarskola förra året, och saknade betyg i något av kärnämnena, lyckades nästan hälften att bli godkända.
• Det mest lästa ämnet bland dessa elever var matematik, följt av svenska och engelska. • Sommarskolans lärare har mycket hög ämnesbehörighet och stort engagemang. I
ämnet matematik är 96 % av lärarna behöriga. I de övriga ämnena är andelen något lägre.
• Att få läsa ett ämne koncentrerat uppskattas av eleverna • Rektorer och lärare har positiva erfarenheter av sommarskolan
• Kommunerna uppskattar sommarskolan, då det innebär en besparing att färre elever går det individuella programmet.
Andelen obehöriga elever inom Göteborgsregionen
Den 1 februari 2009 var 14,6 % av niorna obehöriga till gymnasieskolan. Det innebär att 1 628 elever riskerar att stå utan gymnasieplats till hösten. Tidigare år har ungefär hälften av de obehöriga eleverna blivit behöriga vid definitivintagningen.
Klart med pengar för 2009
För fjärde året i rad kan kommuner och friskolor inför sommaren 2009 söka bidrag hos Skolverket för sommarskola. Sammanlagt 30 miljoner ska fördelas till huvudmännen. Ansökan sker från slutet av mars och under hela april.
Försöksverksamhet 2009
Många kommuner/stadsdelar inom GR anordnade sommarskola år 2008. Eftersom det är frivilligt att anordna har alla berörda elever inom GR inte samma möjlighet att delta. Av rättviseskäl skulle GR kunna erbjuda elever från skolor som inte själva anordnar sommarskola att delta i en regional sådan. Denna skulle kunna fungera på ungefär samma sätt som
”Gemensamma gymnasiet”. Som arbetsnamn föreslås benämningen ”Behörighetsskola” eftersom syftet är att få en ökad andel elever behöriga till gymnasieskolan.
GR Utbildnings roll blir att samordna en regional Behörighetsskola som vänder sig till elever i åk 9. En egen modul bildas på webb-platsen Gemensamma gymnasiet. Samtliga grundskolor som har åk 9 finns redan i Indrasystemet. De skolor som kommer att anordna sommarskola kallas för anordnare och registreras i webben.
2 Bilaga 1.
Arbetsgång Behörighetsskola inom det administrativa verktyget Gemensamma gymnasiet
• Alla grundskolor i GR finns inlagda i Indra (intagningssystem för gymnasiet) • Alla elever i år 9 förs över till Indra från grundskolorna i GR i november.
• Ämnena engelska, matematik, svenska och svenska som andra språk läggs upp i Indra. • Indra kommunicerar med det administrativa verktyget Gemensamma gymnasiet där
Behörighetsskola kommer att etableras.
• Administratör (en person i GR) lägger in aktuella ämnen på de skolor som ämnar starta Behörighetsskola i verktyget Gemensamma gymnasiet. Dessa skolor kallas Anordnare. • Anordnare (en person per skola) kan sedan organisera ämnesgrupper av elever, byte av
grupp, betygsättning osv. Anordnare ska också ange kursstart, lokaler osv.
• Brukare (en person per skola) är de skolor som registrerar elever till Behörighetsskolan. • Brukare kan endast registrera elever som går på brukares skola.
• När man registrerar elevens personnummer i databasen kommer namnet upp och man kan registrera ämnet som eleven ska läsa. Sedan sparar man detta.
Utbildningschefs-gruppen 2009-03-06 Till Utbildningschefsgruppen Förslag till
Avtal avseende regional satsning på vuxnas lärande i
Göteborgsregionen, Etapp 4 (2010-01-01--
2011-12-31)
I arbetet med att ta fram ett fördjupat avtal kring vuxnas lärande presenteras här förslag samt förslag till reviderad tidplan för arbetet.
Förslag till ny tidplan:
6/3 UC fastställer föreliggande förslag samt uppdrar åt
Vuxarbetsgruppen att återkomma med de kompletteringar som förutsätts.
12/3 Ovanstående underställs UG
20/3 kl 13.00 UC med vuxenutbildningsansvar tar ställning till färdigt
avtalsförslag
26/3 UGp tar ställning till ovanstående 15/4 UG tar ställning.
Förslaget, daterat 2009-03-02, bifogas. Utbildningschefsgruppen föreslås enas om
att godkänna föreslagen avtalstext samt uppdra åt Vuxarbetsgruppen att återkomma med de kompletteringar som förutsätts, samt
att godkänna tidplan ovan.
Göteborg 2 mars 2009 Börje Rådesjö
1 2009-03-02 Vuxarbetsgruppen
Förslag till
Avtal kring fördjupad regional satsning på vuxnas lärande i
Göteborgsregionen, Etapp 4 (2010-01-01--2011-12-31)
1. Avtalsparter och avtalets tidslängd
Avtalets parter utgörs under avtalsperioden av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och följande medlemskommuner: NN, m fl
Avtalsperioden omfattar tiden 2010-01-01–2011-12-31. Det avlöser den serie avtal om samverkan kring regionrekryterande yrkesutbildningar inom kommunal vuxenutbildning som gällt inom GR sedan andra halvåret 2004.
Medlemskommuner som valt att inte ingå i avtalets etapp 4 har möjlighet att ansluta sig tidigast 2012-01-01.
2. Avtalets inriktning
Avtalets syfte är att bidra till uthållig tillväxt inom Göteborgsregionen och i detta arbete främst stödja och samverka med regionens näringsliv/arbetsliv.
Avtalet avser att utöka satsningen på tillväxtskapande yrkesutbildningar, benämnda avtalsutbildningar, i likhet med de utbildningar som ingår i befintligt samverkansavtal. Avtalets bärande idé är att utnyttja avtalsparternas samlade kapacitet av utbildningsresurser och studerande samt att härigenom optimera de kommunala resurserna för vuxenutbildning ur både ett ekonomiskt perspektiv och ur ett kvalitetsperspektiv.
Avtalsutbildningarna ska stödja regionens arbetsliv inom såväl privat som offentlig sektor. Urvalet av utbildningar sker därför i nära samverkan med arbetsmarknadens parter och arbetsförmedlingen samt i dialog med Göteborgsregionens högskolor och universitet liksom med andra direkt berörda. GRs virtuella kompetensråd för vuxnas lärande har en central ställning i dessa kontakter. Validering av befintlig kompetens är en naturlig del av formell utbildning för vuxna.
3. Avtalets omfattning
Avtalsutbildningarna i Etapp 4 omfattar yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning för vilken statsbidrag lämnas samt yrkesutbildningar inom den reguljära kommunala vuxenutbildningen. Förordningen om statsbidrag för yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning (2009:43) Förordningen gäller för utbildning som påbörjas från den 15 mars 2009 till den 31 december 2011. Som urval till utbildningarna gäller att företräde ges till den som oavsett tidigare utbildning har en svag ställning på arbetsmarknaden. Statsbidrag lämnas för utbildningarna med ett belopp per årsstudieplats efter ansökan till Skolverket. Statsbidraget lämnas under förutsättning att utbildningarna planeras i samråd med Arbetsförmedlingen och med företag, organisationer eller andra sammanslutningar inom berörda branscher, om behov kan påvisas av utbildningen, om studie- och yrkesvägledning erbjuds samt om validering ingår i
2 samverkansförbund/regionförbund. Skolverket tar, i sin bedömning av ansökan, särskild hänsyn till samverkan/samråd med Arbetsförmedlingen och regional/lokal arbetsmarknad, planerade insatser och hur dessa kvalitetssäkras, samverkan regionalt och/eller med andra kommuner samt nuvarande och eventuellt kommande arbetslöshet i kommunen/regionen. Förordningen om kommunal vuxenutbildning (2002:1012)
Förordningen anger att, för att vara behörig att tas emot till en kurs inom gymnasial vuxenutbildning, sökanden ska, dels sakna eller ha brister i sådana kunskaper som kursen avser att ge, dels ha förutsättningar för att följa utbildningen. Om samtliga behöriga sökande inte kan tas emot till sådan utbildning ska ett urval ske. Vid detta urval ska företräde ges till den som har kort tidigare utbildning.
4. Roll- och ansvarsfördelning
Roll- och ansvarsfördelningen ska vara transparent och logisk. Befintliga nätverk, berednings- och beslutsstrukturer ska nyttjas. Ansvar, befogenheter, resurser och kompetens ska hänga ihop. Decentraliseringsgraden ska vara så stor som möjligt.
Utbildningsgruppen (GRs politiska styrgrupp för skola och utbildning)
Utbildningsgruppen fattar beslut om de kriterier och andra villkor som ska ligga till grund för de utbildningssatsningar som ska genomföras inom ramen för detta avtal. Vidare tar
Utbildningsgruppen ställning till förfrågningsunderlagen samt till resultaten av de
effektstudier som genomförs. Utbildningsgruppen fattar generellt beslut om att bemyndiga medlemskommunerna att vara s k huvudmannakommuner (kommuner som har
myndighetsansvaret för de utbildningar som genomförs inom ramen för avtalet).
Utbildningsgruppen fattar beslut om påtalande av kvalitetsbrister i huvudmannakommun. Förvaltningschefer med ansvar för vuxnas lärande (nedan benämnt Vux-UC)
Ett nätverk Vux-UC inrättas, vilket utgörs av kommunernas förvaltningschefer med ansvar för vuxnas lärande eller av de dessa utser att med fullt mandat företräda kommunen i de frågor som rör detta samverkansavtal. Ett arbetsutskott i Vux-UC tillskapas bestående av fyra
förvaltningschefer med ansvar för vuxnas lärande samt utbildningschefen på GR, där förvaltningschefen i Göteborgs stad är ordförande. Avseende övriga tre förvaltningschefer tillämpas ett årligen roterande ledamotskap.
Vux-UC bereder de ärenden inom ramen för avtalet, listade ovan, som Utbildningsgruppen har att ta ställning till. Vidare tar Vux-UC beslut om riktlinjer och principer för hantering av avtalsutbildningarna (samtliga utbildningar som genomförs inom ramen för detta avtal). Vux-UC fastställer de principer som ska gälla vid val av huvudmannakommuner, beslutar om utbildningsområden, marknadsföringsinsatser, de frågor som rör uppföljning, utvärdering och utveckling. Vux-UC fattar beslut om påtalande av kvalitetsbrister i avtalsutbildning.
Nätverket för Vuxenutbildningsansvariga (nedan benämnt Vuxgruppen)
Vuxgruppen bereder de ärenden inom ramen för avtalet, listade ovan, som Vux-UC har att ta ställning till. Vuxgruppen ansvarar för arbetsmarknadssamråd, samråd med arbetsmarknadens parter och för dialogen med det virtuella kompetensrådet och detta som ett viktigt led i att ta fram förslag utbildningsområden. Vuxgruppen svarar för fördelning av uppdrag till
3 Hemkommun
Med hemkommun avses den kommun där person bor (är folkbokförd) som kan komma i åtnjutande av de utbildningar som detta avtal omfattar. Hemkommun ansvarar för vägledning av den enskilde, medverkar i information om och marknadsföring av det regiongemensamma vuxenutbildningsutbudet samt behörighetsgranskar de ansökningar som inkommer, vilka därefter tillställs en samordningsfunktion på GR för vidare befordran till huvudmannakommun som genomför antagning avseende aktuell utbildning.
Huvudmannakommun
Huvudmannakommuner är de kommuner, vilka tilldelas myndighetsansvaret för de utbildningar som genomförs. Denna myndighetsutövning inbegriper antagning, rektorsfunktion, kvalitetssäkring, återkoppling till hemkommun samt avstämning och uppföljning av det ekonomiska system som inrättas med anledning av detta avtal. GR Utbildning
GR Utbildning ansvarar för upphandling av utbildningarna, fattar s k tilldelningsbeslut och är därmed avtalsslutande part. GR Utbildning svarar för kurs- och studieadministration för de ekonomiflöden som blir resultatet av de utbildningsvolymer som genomförs, samt för marknadsföring och effektstudier.
Utbildningsanordnare
De utbildningsanordnare som upphandlas genomför utbildningarna i enlighet med den offert som godtagits samt svarar för studerandestöd och vägledning.
5. Ekonomi
Hantering av tillskjutna gemensamma medel
Avtalsutbildningarna baseras på en grundpost, vilken utgörs av de kommunala resurser som avtalsparterna anslår, samt det särskilda statsbidraget för utbildningar inom yrkesvux.
Finansieringsmodellen innebär att varje avtalsparts andel av de samlade avtalsutbildningarna står i direkt proportion till de ekonomiska resurser som tillskjutits av respektive avtalspart. I det fall kommunerna genom GR Utbildning svarar för en gemensam statsbidragsansökan för avtalsparterna, förutsätts hela det beviljade statsbidraget ingå i de gemensamma regionala yrkesutbildningar som GR Utbildning samordnar. När statsbidraget beviljats redovisar GR varje avtalsparts del av statsbidraget utifrån kriterierna befolkningstal och arbetslöshetstal enligt SCB och Arbetsförmedlingen.
Motsvarande andel som respektive avtalspart satsat av de genomförda avtalsutbildningarna kommer respektive kommuns medborgare till godo, vilket innebär att kommunernas tillskjutna medel används enbart av de egna kommuninvånarna.
Avstämning och betalning
GR Utbildning administrerar centralt ett avräkningssystem som innefattar varje avtalsparts tillskjutna resurs.
Huvudmannakommunen svarar för avstämning och uppföljning gentemot avräkningssystemet av respektive avtalsutbildning i enlighet med de kriterier, som fastställts i avtalen med
4 Huvudmannakommunen fakturerar GR Utbildning enligt avräkningssystemet per den 15 mars och 15 oktober för respektive halvår. Hemkommunen vid intagningstillfället behåller
betalningsansvaret för första halvåret om en studerande byter hemkommun. Avsättning av särskilda medel och övriga kostnader
För de kostnader vilka uppträder inom ramen för detta samverkansavtal och som belastar huvudmannakommun tillämpas självkostnadsprincipen och dessa kostnader fördelas proportionellt och i förhållande till kommunernas andelar av det samlade ekonomiska utrymmet samt betalas via avräkningssystemet.
För de kostnader vilka uppträder inom ramen för detta samverkansavtal och som belastar GR tillämpas självkostnadsprincipen och dessa kostnader fördelas proportionellt och i förhållande till kommunernas andelar av det samlade ekonomiska utrymmet samt betalas via avräknings-systemet.
Prislista
Priserna för avtalsutbildningarna baseras på de avtal som GR tecknat med utbildnings-anordnare i samband med upphandlingen.
6. Utbildningarnas kvalitet Uppföljning och utvärdering
Uppföljning och utvärdering av utbildningsanordnarnas avtalsutbildningar genomförs i enlighet med de kriterier som fastställs i förfrågningsunderlaget och utifrån vilka avtalen tecknats. Huvudmannakommunen genomför kvalitetsredovisning i enlighet med de avtalade kvalitetskriterierna.
I det löpande utvecklingsarbetet ingår också att GR Utbildning gör uppföljning och
utvärdering av dels de regionalpolitiska utbildningsmål som förbundsstyrelsen antagit, dels det löpande arbetet med en samlad styrning av avtalsutbildningarna.
Resultat av uppföljnings- och utvärderingsarbetet presenteras bland annat på GR Utbildnings hemsida, vilket ökar tillgängligheten för politiker, ledare och skolpersonal samt för
vuxenstuderande.
Åtgärder vid kvalitetsbrist
Åtgärder vid kvalitetsbrist genomförs i enlighet med de avtal som tecknats med utbildnings-anordnarna.
Om Vux-UC bedömer att det finns kvalitetsbrister i någon avtalsutbildning är huvudmanna-kommunen skyldig att ge utbildningsanordnaren möjlighet att redovisa sin ståndpunkt. Om huvudmannakommunen vidimerar den framförda kritiken är den skyldig att senare för Vux-UC redovisa vilka åtgärder som vidtas för att eliminera dessa brister.
Om Utbildningsgruppen bedömer att kvalitetsbrister föreligger i huvudmannakommunen förbinder sig den kommun där dessa brister anses föreligga att bereda Utbildningsgruppen möjlighet att i den aktuella kommunen redovisa sin ståndpunkt. Om berörd kommun vidimerar framförd kritik förbinder sig kommunen att i Utbildningsgruppen redovisa de
5 åtgärder som beslutas vidtas för att eliminera de kvalitetsbrister som påtalats av
Utbildningsgruppen. 7. Avtalsvillkor Överlåtelse av avtal
Utbildningsanordnaren får inte utan GR Utbildnings skriftliga medgivande överlåta, upplåta eller pantsätta rättigheter eller skyldigheter enligt ramavtal.
Förlängning av avtal
GR Utbildning kan ta initiativ till en förlängning av avtalet. Om parterna så överenskommer kan avtalet förlängas med maximalt två år. Det finns dock ingen rätt till förlängning. En överenskommelse om förlängning ska vara skriftlig och godkänd av båda parter senast en månad före utgångsdatum för gällande avtalsperiod.
Uppsägning av avtal
Ramavtal upphör utan föregående uppsägning vid avtalstidens slut. Om part under
avtalsperioden inte uppfyller de åtaganden som ramavtalet föreskriver ska skriftlig erinran ske genom GR Utbildning. Om part efter skriftligt påpekande fortfarande inte uppfyller sina åtaganden kan uppsägning av ramavtalet ske med tre månaders uppsägningstid. Under uppsägningstiden fortsätter ramavtalets priser och villkor att gälla.
Hävning av avtal
GR Utbildning är berättigad att häva avtalet till omedelbart upphörande om utbildnings-anordnaren eller dess underleverantör väsentligen bryter mot sina förpliktelser och inte vidtar rättelse inom en månad från skriftlig anmaning. Som väsentligt avtalsbrott räknas bland annat att utbildningsanordnaren inte fullgör sina skyldigheter vad gäller skatter och avgifter eller inte uppfyller de åtaganden som avtalet föreskriver. Sådant avtalsbrott, som medför ramavtalets upphörande i förtid, ger rätt till ersättning för den skada som åsamkats.
Befrielsegrunder
Parterna ska vara befriade från att fullgöra skyldighet enligt ramavtal om utförande hindras eller oskäligt betungas till följd av händelser utanför partens kontroll och som inte hade kunnat förutses. Till händelser utanför ramavtalsleverantörens kontroll ska inte räknas strejk, blockad, lockout eller annan arbetskonflikt som beror av att utbildningsanordnaren inte följer på
marknaden gängse tillämpade regler och principer. Utbildningsanordnaren ska visa att konflikt som nyss sagts inte beror på utbildningsanordnaren.
En part är skyldig att omgående skriftligen underrätta den andra parten i händelse av nyss nämnt slag och som hindrar eller oskäligt betungar parts fullgörande av avtalet. Parten är skyldig att genast utföra åligganden enligt ramavtal när händelsen av nu nämnt slag upphör.
Reservation
GR reserverar sig för att omfattningen av avtal kan förändras på grund av politiska beslut. Handlingars rangordning
Avtalshandlingarna kompletterar varandra. Om avtalshandlingarna skulle visa sig vara motsägelsefulla i något avseende gäller de, om inte omständigheter uppenbarligen föranleder annat, sinsemellan i följande ordning:
6 1. Skriftliga ändringar och tillägg till ramavtal vilka skriftligen godkänts av båda parter.
2. Ramavtal.
3. Förfrågningsunderlag. 4. Anbud.
Tvist
Tvister med anledning av detta avtal ska avgöras slutligt i enlighet med Västsvenska Industri- och Handelskammarens Skiljeråds regler om medling och skiljeförfarande.
8. Idé- och erfarenhetsutbyte för personal inom vuxnas lärande
Göteborgsregionens samlade kompetens inom området vuxnas lärande tas tillvara genom ett idé- och erfarenhetsutbyte på olika nivåer. Inom vuxenutbildningen främjas detta genom gemensam kompetensutveckling kring aktuella frågor i GR Utbildnings regi.
Erfarenhetsutbytet sker i regional nätverksform kring t ex kvalitetsfrågor, ledarskap, utvecklingsarbete, omvärldsbevakning och lobbyverksamhet. Sambruk i kompetenspooler bidrar till att personal i annan kommun kan anlitas för tidsbegränsade projektanställningar. 9. Övriga villkor
Övriga villkor mellan huvudmannakommunen och utbildningsanordnarna
De övriga villkoren mellan huvudmannakommun och utbildningsanordnare regleras i avtalen med utbildningsanordnaren.
Övriga villkor avseende avtalsparterna (kommunerna)
Varje avtalspart ska marknadsföra och informera om samtliga avtalsutbildningar. Vux-UC svarar för den gemensamma informationen. Marknadsföring av utbildningarna sker i gemensam form.
Tvist i anledning av detta avtal mellan avtalsparterna löses i första hand genom lokala förhandlingar. Om parterna inte kommer överens sker medling genom GR.
10. Godkännande
Föreliggande avtal ska efter godkännande i respektive kommun, undertecknat och
7 För Göteborgsregionens kommunalförbund Datum Namn Namnförtydligande För kommun Datum Namn Namnförtydligande För kommun Datum Namn Namnförtydligande För kommun Datum Namn Namnförtydligande För kommun Datum Namn Namnförtydligande För kommun Datum Namn Namnförtydligande För kommun Datum Namn Namnförtydligande För kommun
8 Datum Namn Namnförtydligande För kommun Datum Namn Namnförtydligande För kommun Datum Namn Namnförtydligande För kommun Datum Namn Namnförtydligande För kommun Datum Namn Namnförtydligande För kommun Datum Namn Namnförtydligande För kommun Datum Namn Namnförtydligande
