Arkebäck & Sjöblom 2005
Entré
Lagersberg har två primära entréer. Den huvudsakliga entrén ligger i öster och tar emot trafik som kommer från centrala Eskilstuna och för den vidare längs Gillbergavägen och Fröslundavägen in till bostadsområdet. Ytterligare en entré till bostadsområdet finns i väster, som samman- kopplar Lagersberg med trafik från Västerleden (väg mot Torshälla och Katrineholm).
Nod
Lagersberg har tre huvudsakliga noder som förbinder bostadsområdet med dess omgivningar och viktiga funktioner. Den nordligaste noden är en gångtunnel som knyter an till bostadsområdet Stenby (som har mataffär och församlingshem). I nordöst finns en gångtunnel mellan Lagersberg och Råbergstorp under Fröslundavägen som även den är en viktig nod för gång- och cykeltrafik.
Trafikplatsen mellan Gillbergavägen och Fröslundavägen är även den en viktig nod och knutpunkt för både gång-, cykel-, och biltrafik. Mer centralt beläget inne i
bostadsområdet ligger ytterligare en nod som består av en busshållsplats, en mindre kiosk samt lokaler för föreningsliv.
Stråk
Ett av Lagersbergs primära stråk utgörs av Gillbergavägen, då den både är en viktig bussgata samt huvudstråk för gång- och cykeltrafik. Fröslundavägen som omger bostadsområdet, utgör även den ett primärt stråk. Inom Lagersbergsparken finns viktiga gc-vägar som knyter samman Lagersberg med exempelvis en mataffär (norr om bostadsområdet) och bostadsområdet Råbergstorp (i nordost).
Landmärke
Bostadsområdet har två huvudsakliga landmärken,
värmeverket med dess höga mast samt Lagersberg skolan.
Skolan är utmärkande i bostadsområdet då den ligger precis vid områdets huvudsakliga entré, intill en nod samtidigt som den utgör en viktig livsnerv i området.
Gräns
Lagersberg har en markant barriär, Fröslundavägen som omger och avgränsar bostadsområdet från dess
omgivningar. Fröslundavägen kan enbart korsar vid vissa tunnlar eller övergångsställen. Dock utgör Gillbergavägen, som sträcker sig i östvästlig riktning genom
bostadsområdet, ingen gräns eller barriär då den enbart är en bussgata och därför upplevs som väldigt enkel att korsa.
Område
Stora delar av Lagersberg är byggt samtidigt och området har tydliga och enhetliga skillnader mellan
bebyggelsegrupperna. Lagersberg utgörs av tre tydligt grupperade områden, kvarteret Lagbalken i söder,
kvarteret Lagboken i väster och äldreboendet Lagersbergs- gården i norr. Även Skogstorpsskolans lokaler och
värmeverket utgör tydliga områden inom Lagersberg.
Siktlinje
Lagersberg har tre primära siktlinjer. Den mest markanta sträcker sig längs Gillbergavägen och erbjuder en lång- sträckt vy för den anländande besökaren från öster. En annan betydande siktlinje sträcker sig i nordsydlig riktning genom Lagersbergsparken (längs gång- och cykelvägen) och ytterligare en sträcker sig inifrån kvarteret Lagboken (västra bostadsgruppen) och ut över den öppna
Lagersbergsparken.
Steg II, rumsinventering, Lagersberg- Eskilstuna
11. Korsningen Fröslundavägen Gillbergavägen Det geografiska rummet
Rummet utgörs av en platt och öppen trafikkorsning, en gräsyta nordväst om denna samt en höjd (bullervall) med träd och grönska söder om trafikplatsen.
Rummets placering i området
Rummet utgör en primär nod och en primär entré till Lagersbergs bostadsområde och är en viktig knutpunkt för samtliga trafikanter för vidare förflyttning in mot centrala Eskilstuna. Rummet ligger även i knutpunkten mellan Lagersbergs två primära stråk och space syntax analysen visar att rummet är väl integrerad i bostadsområdets gatustruktur. Rummet ingår både i den primära siktlinjen som sträcker sig längs Gillbergavägen och i den primära barriär som Fröslundavägen utgör.
Rummets avgränsning
Rummet formas av gränser i form av skogsdungar runt trafikplatsen (i nordöst och sydöst) samt av
Lagersbergsskolans staket (i väster).
Det funktionella rummet Rummets struktur
Rummets struktur utgörs av ett trafikfält.
Rummets användning och entréer
Rummet används i huvudsak som en trafikplats. Gräsytan
väster om trafikplatsen (intill Lagersbergskolan) samt höjden öster om trafikplatsen har inga funktioner i dag utan är enbart öppna ytor med gräs och träd.
Det estetiska och arkitektoniska rummet Bebyggelsen och rummet
Rummet har ingen direkt angränsande bebyggelse. Dock ligger en barnstuga med sin gård mot trafikplatsen (i nordöst) och Lagersbergsskolans har sin entréfasad mot rummet.
Rummets innehåll
Rummet innehåller inte mycket förutom sin asfalterade korsning, trafiklysen, cykel- och gångväg samt övergångs- ställen.
Det upplevda rummet
Rummet flyter ut i mot söder och upplevs som öppet men samtidigt avvisande på grund av sin barriäreffekt. Rummet är början på den långa siktlinjen längs Gillbergavägen och utgör själv dess fokuseringspunkt.
Konst
Rummet utgör bostadsområdets viktigaste entré, nod och ligger precis i korsningen mellan två huvudstråk. Därför skulle gräsytan och höjden intill trafikplatsen tillsammans eller var för sig utgöra goda platser för att placera konst som välkomnar besökaren, markerar en entré och ger området ett nytt landmärke och ansikte utåt. Då rummet även är fonden till Gillbergavägens siktlinje skulle ett större konstverk kunna synas även inne från bostadsområdet.
Arkebäck & Sjöblom 2005
Steg I, övergripande stadsanalys, Dalaberg- Uddevalla
Integrationsvärden i fallande skala
Figure- ground teori Space Syntax analys
Stadens primära element
Arkebäck & Sjöblom 2005
Entré
Dalaberg har tre huvudentréer. De boende anländer till området via Fjällvägen i väster eller via Dalabergsleden i öster. Fjällvägen är huvudleden som går genom staden Uddevalla i nord- sydlig riktning. De som besöker Dalabergs centrum anländer via den tredje entrén i söder via Myråsvägen. Myråsvägen ansluter till Fjällvägen i väster och fortsätter in i villaområdena nordost om Dalaberg.
Nod
I området finns inga noder som består av knutpunkter där flera viktiga transportstråk möts, men det finns fyra platser som är noder i den bemärkelse att de är viktiga samlings- platser där många människor träffas och umgås. Den nordligaste av dessa noder består av en stor lekplats i nordvästra delen av bostadsområdet. I mitten av Dalaberg finns en nod bestående av en innergård på Lillbräckegatan där många träffas för att umgås, särskilt under sommar- halvåret. Den Internationella skolans skolgård utgör både på skoltid och efter skoltid en viktig nod för barnen i området. Dalabergs centrum utgör även den en viktig nod där många oplanerade möten uppstår då människor stöter på varandra när de uträttar dagliga ärenden.
Stråk
Då Dalabergsområdet omsluts av en ringled och all parkering till området sker i utkanten av området finns det inga bilvägar i området utan endast gång- och cykelvägar.
Bilkörning tillåts dock, men endast på särskilda villkor. Det primära stråket genom området binder ihop det norra bostadsområdet med det södra serviceområdet och består av Dalabergsstråket och Hyggestråket. Det finns ytterligare tre stråk som är värda att nämna, ett i den norra delen av området som sträcker sig i öst- västlig riktning,
Svedjestråket, samt två som sträcker sig i nord- sydlig riktning i den östra delen av området.
Landmärke
Det finns två landmärken i området. Det ena utgörs av vattentornet som är placerat norr om bostadsområdet och kan ses från nästen hela Dalabergsområdet. Det andra landmärket utgörs av kyrktornet som finns i södra delen av området och som kan ses från den södra delen av
Dalaberg.
Gräns
Det finns två stycken markanta gränser i
Dalabergsområdet. Den ena utgörs av gångvägen som sträcker sig i öst- västlig riktning norr om den
Internationella skolan. Gångvägen är en gräns på så sätt att den skiljer skolområdet och bostadsområdet åt. Den andra gränsen i området är mer en gräns i form av en barriär.
Gränsen består av den sluttning med vegetation som avskärmar bostadsområdets nordvästra del med Dalabergsleden och Fjällvägen.
Område
Dalaberg består av två områden som är enkla att skilja åt både genom dess verksamheter och arkitektur. Det ena området består av bostäder som ursprungligen hade samma arkitektur men som genom renovering särskiljer sig lite. Det andra området består av skolområdet och centrumområdet som mestadels består av röda tegelbyggnader.
Siktlinje
Området har inga tydliga siktlinjer med fonder, men från norra Hyggestråket sträcker sig en siktlinje söderut cirka tvåhundra meter och längs med Dalabergsstråket finns det en kortare siktlinje på cirka hundra meter.
Steg II, rumsinventering, Dalaberg- Uddevalla
12. Lillbräckegatan Det geografiska rummet
Rummet ligger i mitten av Dalabergsområdet ovanpå ett trevånings parkeringsgarage. Då marken sluttar brant mot söder kan man anlända till gården norrifrån i marknivå, medan man söderifrån får ta sig via trappor för att nå rummet.
Rummets placering i området
Rummet utgör en del av ett primärt område, bestående av bostadshus. Rummet angränsar till skolområdet. Enligt space syntax analysen är rummet väl integrerat med det övriga området och ett viktigt rum för både passage och uppehåll.
Rummets avgränsning
Rummet avgränsas av gränser i form av byggnader i norr och söder och av murar i öster och väster.
Det funktionella rummet Rummets struktur
Rummet är en riktad plats, då byggnaderna vänder sig mot rummet och rummet sträcker ut sig i öst- västlig riktning.
Genom rummet går en linje i form av en gångväg. Rummet utgör en av områdets primära noder då många träffas för att umgås i rummet.
Rummets användning och entréer
Rummet används främst som ett uppehållsrum men även som en passage av de boende. De verksamheter som finns i rummet är ett minilivs i den nordvästra delen av rummet, ett socialtjänstkontor i den södra delen av rummet samt den lokala hyresgästföreningen i den sydöstra delen av rummet. Förutom sex stycken privata balkonger som omges av trästaket är rummet offentligt. Till rummet kan man komma via fem entréer, en från norr och en i öster
via gångvägar, en i söder via en trappa och två i öster varav en via en trappa och en via en gångväg.
Det estetiska och arkitektoniska rummet Bebyggelsen och rummet
De två byggnader som angränsar rummet i norr har sex våningar, den östra av de två byggnaderna som angränsar i söder har tre våningar och den västra har fem våningar.
Alla byggnaders fasadmaterial består av blästrade block och fönsterkarmarna är röda. Byggnaderna öppnar upp sig mot rummet genom fönstersättning, balkonger och entréer.
Rummets innehåll
Rummet har asfalterade gångstigar som leder från huvud- gångvägen fram till varje entré. De ytor som skapas mellan gångvägarna består antingen av grus eller av gräs och omgärdas av kantsten. I dessa ytor finns det lekplatser med gungor och klätterställningar, buskar, låga träd, en låg flaggstång, ett vidskydd, armaturer och tio bord med bänkar.
Det upplevda rummet
Rummets form är tydlig och byggnaderna utgör markanta och höga väggar. Rummet är öppet, nästan för öppet då växtligheten är begränsad och det är inget annat som skärmar av rummet i mindre delar. Rummet känns grått och kalt, detta beror antagligen på bristen av växtlighet och slitna gräsmattor.
Konst
Konsten i det här rummet skulle kunna ha som uppgift att dela in den stora gården i mindre rum, så att olika rum skapas för lek, umgänge och transport. Då rummet även är en viktig mötesplats och uppehållsplats i Dalaberg skulle konsten kunna förtydliga och förbättra denna funktion.
Konsten skulle i dessa avseenden både kunna vara funktionell och estetisk.
Arkebäck & Sjöblom 2005
Kommentar till genomförd analys- och samarbetsmetod
Vi har utfört metodens steg I och II i totalt fyra
fallstudieområden i Eskilstuna och Uddevalla och känner oss mycket nöjda med resultatet. Den övergripande stadsanalysen (steg I) ger en god överblick och tar upp viktiga element som senare återkommer och har betydelse för rummen i metodens steg II. Den övergripande stadsanalysen har även visat sig fungera bra i de två olika typerna av bebyggelsestrukturer. Den övergripande stadsanalysens olika element (noder, stråk, siktlinjer m.m.) hjälper till att beskriva områdenas särart, exempelvis att ytterstadsområdena är mer öppna och därför har färre markanta siktlinjer.
Även steg två i metoden fungerar mycket bra, dock blir metodens betydelse något annorlunda i de två olika typerna av fallstudieområde. Metoden får i ytterområdena
ytterligare en funktion och betydelse genom att hjälpa till att förbättra området socialt. Metoden blir i ytterstadsområdena mer som en inspiration och föreslagsställare för hela området. De rum som inventeras i ytterstadsområdena blir mer som ett samlat förslag till förändring och har kanske därmed en större potential att förverkligas i samband med större förändringar i områdena.
Metodens steg och dess rubriker är utformade så att de lätt ska kunna anpassas till skilda förhållningssätt.
Metodens båda grundläggande steg kan utan svårigheter utföras i de skilda stadsstrukturerna.
Metoden lyfter fram olikheterna och specialiteterna för respektive område och dess rum.
Centrala Eskilstuna och centrala Uddevalla Det är enkelt att finna möjliga rum för offentlig konst i innerstaden då det finns stora variationer och omväxlingar i stadens rum. Båda städerna har rutnätsplaner som bryts och görs mer levande av deras åar. Svårigheten med metodens steg I och II i centrala Eskilstuna och Uddevalla har snarare varit att inte inventera för många rum, utan prioritera de viktigaste. Vissa rum i staden kräver mer fantasi och inspiration för att kunna tänka sig att konst kan vara en del av rummet, medan andra ter sig som självklara rum för konst.
Vi har också funnit det svårt att välja mellan städernas alla rum som utgörs av vanliga bil-, gång- och cykeltrafikerade gator. Alla dessa gator skulle ju kunna förstärkas med gestaltning som på ett nyskapande sätt förbättrar de torftiga och stereotypa miljöerna. En vanlig trafikled skulle
enkelt kunna berikas med en gestaltning intill vägkanten eller på en fasad längs gatan. De trafikrum som vi valt ut kan därför till viss del ses som exempel på hur dessa rum samt liknande kan förstärkas med offentlig konst.
Användningen av innerstadens rum skiljer sig även från ytterstadens. I den centrala staden används de offentliga rummen i högre utsträckning för transport och passage, medan rummen i Lagersberg och Dalaberg mer består av rum för uppehåll och lek. Denna skillnad belyses dock i metoden.
En ytterligare skillnad och begränsning i vårt arbete har varit det faktum att det är kommunen som uppför konst i våra offentliga rum, på kommunal mark. Kommunen äger vanligtvis alla gaturum men bara ett fåtal byggnader i innerstäderna. Vi har därför ansett att metoden inte bara bör utföras på kommunalägda marker och byggnader utan metoden bör ta ett helhetsgrepp över staden/området. Vi har därför även inventerat platser som hänger samman med delvis privatägda eller statliga byggnader, men vi har inte inventerat helt privatägda rum. Vi tycker att detta är viktigt då konstnärlig gestaltning inte enbart bör begränsas till markytan (som kommunen ofta äger) utan bör vara en helhet även med omgivande fasader. Detta har vi gjort med förhoppningen om att det gemensamma rummets
gestaltnings betydelse ska kunna sammanföra kommun och privata fastighetsägare i framtida konstprojekt för att skapa en bättre stadsmiljö. De två ytterstadsområdena är båda kommunalägda, vilket inte begränsar metoden.
Ytterstadsområdena Lagersberg och Dalaberg Lagersberg (Eskilstuna) och Dalaberg (Uddevalla) är båda bostadsområden med stora delar barnfamiljer och utländskt födda medborgare. Bostadsområdena har fått ett delvis dåligt ryckte inom respektive stad och är stundtals utsatta för skadegörelse, mindre brott och klotter. I boken Brott, bebyggelse och planering (Boverket 1998, s. 11) beskrivs begreppet symboliska hinder, vilket innebär att om rummet är rent och fritt från skadegörelse så utger de signaler om att någon bor där, att någon tar ansvar och bryr sig om miljön.
De symboliska hindren kan avstyra att brott begås och flertalet studier visar att en välvårdad miljö förebygger brott och skadegörelse. (Boverket 1998, s. 36-37)
Den estetiska utformningen på dessa platser är därför av stor vikt för att skapa positiva upplevelser och minnesbilder.
Ett förortsområde som Lagerberg och Dalaberg upplevs ofta som monotona och det upplevs tomt mellan husen.
Offentlig konst som uppförs i dessa bostadsområden får en helt annan betydelse och dignitet än vad den kan få i innerstaden. Att placera konst i Lagersberg och Dalaberg
får en större social betydelse som brobyggare och kan lyfta invånarnas självkänsla, hindra skadegörelse och hjälpa invånarna att identifiera sig med just sin bebyggelsegrupp eller portuppgång. De inventerade rummen i Lagersberg och Dalaberg är därför mer beroende av varandra och att konstverk uppförs på fler än ett ställe, för att få den effekt och betydelse som eftersträvas. Rummen i centrala
Eskilstuna och Uddevalla är mindre beroende av varandras förverkligande och kan ses som mer oberoende av sina omgivningar.
Det är även lättare att arbeta med konst i dessa ytterområden, då större delarna av områdena är bilfria och därmed har större ytor i anknytning till gång- och cykelbanor. Lagersbergs byggnadsstruktur medför dock att rumsbildningarna är mer svårdefinierade och öppna.
Om detta ska betraktas som negativt för konsten eller som ett behov som konsten kan hjälpa till att tillfredställa, är slutligen upp till beställaren att formulera. De otydliga rumsbildningarna medför också att analysen inventerar mycket stora rum. Detta har till följd att analysmetoden täcker in större arealer av den totala ytan än i
innerstäderna. Detta kan göra analysmetoden än mer användbar, då beskrivningarna av områdets karaktär blir mer omfattande och kontakten mellan rummen mer påtaglig.
Arkebäck & Sjöblom 2005
Slutsats
Syftet med examensarbetet är att arbeta fram en metod så att den offentliga konsten i högre grad kan
integreras i den kommunala planeringen och
stadsbyggandet, samt att tillämpa denna metod i fyra fallstudier.
Vi har genom litteraturstudier, undersökningar och
utveckling av en metod uppnått examensarbetets syfte i två avseenden. Dels genom att utveckla flertalet punkter för hur kommuner bör arbeta med den offentliga konst- processen, och dels genom att framställa en analys- och samarbetsmetod för att integrera konst och planering.
Vårt examensarbete har således uppnått sitt syfte genom att bestå av två delar, en teoretisk och en praktisk. Den teoretiska delens bredd gav oss ett grundligt underlag för att metodiskt kunna ta fram och genomföra den praktiska delen. Vår beskrivning för hur den kommunala besluts- processen bör gå till samt vår analys- och samarbetsmetod utgör tillsammans ett gediget och brett angreppssätt som mer än väl möter upp vår inledande problemformulering.
Exemplen från Eskilstuna och Uddevalla visar mycket utförligt vanliga problem och behov som finns i Sveriges kommuner och belyser vikten av kontakt mellan tjänste- män på kultur- och stadsbyggnadsenhet, museer och konstnär.
Vi anser att vår analys- och samarbetsmetod enkelt kan innefattas i kommunens arbete och beslutsprocess då den flexibelt kan hjälpa till i olika situationer som kan
uppkomma. Vår analys- och samarbetsmetod består av många viktiga komponenter som utgörs av frågor och punkter som är av vikt både för den offentliga konsten och för det offentliga rummet. Att olika professioner tillsammans analyserar både konst och rum gör att vår analys på ett unikt sätt ger möjligheten för konst och planering att integreras och interagera. Metoden blir ett ännu starkare verktyg då det sammanför olika kommunala enheters kompetens, vilket är grunden för att attraktiva offentliga rum ska kunna skapas.
början, ett förslag på en förändring, som kommuner sedan kan ta till sig och fortsätta att utveckla efter sina specifika förhållanden. Varje kommun med liknande problem som Eskilstuna och Uddevalla bör sitta ner och titta igenom sin organisation av förvaltningar och bilda eller ombilda en konstkommitté för att få igång samarbete och dialog.
Vi vill även i denna slutsats belysa att det inte behöver finnas en motsättning mellan ekonomiska och konstnärliga aspekter. Bra konst behöver inte vara dyr och när
konstnären kommer in tidigt i planeringsskedet kan
kostnaderna för konsten minska ytterligare. Alla inblandade i beslutsprocessen måste förstå att det inte finns en snabb och omedelbar koppling mellan ekonomisk utveckling och satsningar på konst i offentlig miljö, utan att det handlar om långsiktiga investeringar. Planering och konst måste gå hand i hand för att bidra till önskad utveckling i kommunen!
Arkebäck & Sjöblom 2005
Källförteckning
Skriftliga källor
Allerholm, Milou (2003), Krönika: Konstnärligt arbete påverkar samhällsbyggandet, (Elektronisk) Dagens Nyheter, 29
november, Tillgänglig: <http://www.dn.se>/DNet/jsp/polopoly.jsp?action=doSearch&d=730&a=4434&queryText=konst n%E4rligt+arbete+p%E5verkar+samh%E4llsbyggandet&del=ALL&tocSize=10&maxHits=100, (2004-09-14)
Beck, Ingamaj (1996), Minnesvården över Estoniakatastrofens offer - projekt, process och konstnärligt främlingskap, Konstperspektiv, 1996:2, ss.4-11
Berefelt, Gunnar (1971), Med Konsten för Fosterlandet, Stokholm: Almqvist & Wiksell
Berglund, Ulla & Jergeby, Ulla (1998), Stadsrum och människorum: att planera för livet mellan husen, Västerås: Byggforskningsrådet Bergman, Bo (1980), Stadens upplösta rum, Arkitektur, 1980:1, ss. 3-5
Bergman, Bosse (1998), Glasrum och stadsrum, Arkitektur, 1998:2, ss. 30-37
Book, Karin & Eskilsson, Lena (1999), Centrum- utarmning eller renässans?, KFB- rapport 1999:13, Kommunikationsforskningsberedningen, Stockholm
Boverket (1998), Brott, Bebyggelse och planering, Karlskrona: Boverket
Boverket, Svenska kommunförbundet, Vägverket, Banverket (2004), Trafik för en attkraktib Stad, utgåva 1, Stockholm:
Erlanders Berglings AB
Björkman, Karin (1998), Varberg och Byens uttrycksformer: Stationsområdet södra hamnen. Examensarbete, Blekinge Tekniska Högskola, Karlskrona
Cullen, Gordon (1971), The concise townscape, Oxford: Architectural Press
Eckered, Mickaela (1994), Samhällets arkitektur- arkitekturens samhälle, AT Arkitekturtidningen, 1994:6, ss. 22-23
Eckhardt, Elena (u.å.), Att möta staden: Stadsbildsanalys för stadsförnyelseförslag Kristianstad, Examensarbete, Blekinge Tekniska Högskola, Karlskrona
Ellefsen, K.O. & Tvilde, D (1991), Realistisk Byanalyse, Norges Tekniske Hogskole, Trondheim.
Engman, Anders (1999), Rävspel kring off- (?) konsten, Konstperspektiv, 1999:4, ss. 38-39
Arkebäck & Sjöblom 2005
Ersgård, Stefan (2001), Konst i det offentliga rummet provocerar, Konstperspektiv, 2001:4, ss. 38-41 Eskilstuna kommun (2000a), Översiktsplan för Eskilstuna centrum, del 1 Utgångspunkter och mål, Eskilstuna.
Eskilstuna kommun (2000b), Översiktsplan för Eskilstuna centrum, del 4 Kvalitetsprogram, Eskilstuna.
Eskilstuna kommun (2004a), Folkmängd (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.eskilstuna.se/>templates/Page574.aspx.
(2004-10-06)
Eskilstuna kommun (2004b), Fördjupad översiktsplan för Stadsbygden, Eskilstuna kommun, samrådshandling, Eskilstuna.
Eskilstuna kommun, Margareta Ekström (2003), Fakta 200, Eskilstuna: Eskilstuna kommun
Eskilstuna kommunfastigheter (2003), Our accommondation at Lagersberg (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.eskilstuna- k.fast.se/>pdf/utlstudentENG.pdf. (2004-11-03)
Eskilstuna museer (1995), Konsten omkring oss i Eskilstuna kommun, Eskilstuna Gabrielsson, Catahringa (red.) (u.å), Den stora skalan, Stockholm: Statens konstråd
Gehl, Jan (1996, tredje upplagan), Life between buildings: using public space, Köpenhamn: Arkitektens Forlag
Gehl, Jan & Gemzoe, Lars (1999, andra upplagan), Public Spaces- Public Life: Copenhagen 1996, Köpenhamn: Arkitektens Forlag, Kunstakademiets Forlag
Gotlands kommun, Kultur- och fritidsförvaltningen (u.å), Nulägesbeskrivning: Plan för konst på Gotland, (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.gotland.se>/imcms/servlet/GetDoc?meta_id=15610, (2004-10-15)
Gotlands kommun, Kultur- och fritidsförvaltningen (2002), Mål och riktlinjer för konstnärlig utsmyckning, (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.gotland.se>/imcms/servlet/GetDoc?meta_id=5249, (2004-10-04)
Gotlands kommun, Kultur- och fritidsförvaltningen (2004), Plan för konsten på Gotland, (Elektronisk) PDF Format, Tillgänglig: <http://www.gotland.se>/imcms/servlet/GetDoc?meta_id=14059, (2004-09-27)
Grunnor, Magnus (2004), Tio år sedan Estonia sjönk. (Elektronisk) Kristianstadsbladet, 25 september, Tillgänglig: <http://
kristianstadsbladet.se>//apps/pbcs.dll/article?AID=/20040925/OSTRAGOINGE/109250520/1021/TILLTUSEN. (2004- 10-27)
Hammar, Inger (1996), Konsten på Gotland – från 90-tal till 90-tal, Konstperspektiv, 1996:4, ss.26-29
Hedstrand, Sonia (2004), Konstnärer i samhällets tjänst. (Elektronisk) Dagens Nyheter, 27 maj, Tillgänglig: <http://
www.dn.se>/DNet/jsp/polopoly.jsp?action=doSearch&d=730&a=4434&queryText=Konstn%E4rer+i+samh%E4llets+
tj%E4nst&del=ALL&tocSize=10&maxHits=100. (2004-10-02)
Hellberg, Susanna (2003), Konsten runt hörnet: den stora konsten att upptäcka, (Elektronisk) Dagens Nyheter, 17 april, Tillgänglig: <http://www.dn.se>/DNet/jsp/
polopoly.jsp?action=doSearch&d=730&a=4434&queryText=Konsten+runt+h
%F6rnet+den+stora+konsten+att+uppt%E4cka&del=ALL&tocSize=10&maxHits=100, (2004-09-20)
Hellström, Mats (2002), Upp till kamp för de offentliga mötesplatserna, (Elektronisk) Dagens Nyheter, 3 december, Tillgänglig: <http://www.dn.se>/DNet/jsp/polopoly.jsp?action=doSearch&d=730&a=4434&queryText=upp+
till+kamp+f%F6r+de+offentliga+m%F6tesplatserna&del=ALL&tocSize=10&maxHits=100, (2004-09-09)
Holm, Eva-Lotta (1992), Offentlig konst- projekt Nya Nyköping, Synpunkt, 1992:2, ss. 18-23 Holm, Marianne (1997), Offentlig konst något att bråka om, Hallandsposten, 1997:11:22
Hällefors bostads ab (2004), VD Lennart Ljungberg har ordet. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.hallefors.se>/
kommun/boab/, (2004-10-14)
Höstmark Plunkte, Suzanne (1997), Allmänna vägen – den allmänna vägen?: Om gaturum i stadsplaneringsprocessen, Examensarbete, Göteborgs universitet, Göteborg
Jergeby, Ulla (1996), Offentlig miljö som arena och kuliss, Diss. Uppsala Universitet, Stockholm: Almqvist & Wiksell International
Kempe, Jessica (2004), Mäktiga och magiska platser: Gunilla Bandolins offentliga konst ger existentiell svindel.
(Elektronisk) Dagens Nyheter, 4 september, Tillgänglig: <http://www.dn.se>/DNet/jsp/polopoly.jsp?action=doSearch&d
=730&a=4434&queryText=m%E4ktiga+och+magiska+platser&del=ALL&tocSize=10&maxHits=100. (2004-09-04) Konkurrensverket (u.å.), Upphandling och konkurrens. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.kkv.se>/konkurrens/
upphandling.shtm. (2005.01.27)
Konsthögskolans arkitekturskola (1994), Försköna Eskilstuna estetiskt program för innerstaden, sammanställd till utställning på konstakademin, Stockholm
Kulturdepartementet (1995), Konst i offentlig miljö, Stockholm: Fritzes, (Statens Offentliga Utredningar 1995:18) Kulturutskottets betänkande 2000/01:KrU6, 11§ Bild och form m.m. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://
www.riksdagen.se>/debatt/protokoll/index.asp, (2004-09-08) Lidfeldt, Gunnar (1999), Stadsbildsanalys, Gefle Dagblad, 15 oktober
Lidfeldt, Gunnar (2000) Stadsbildsanalys, ett sätt att placera konst rätt, AT, Arkitekturtidningen, 2000:2
Lindberg, Caspar (1994), Ljusdal stoppar utarmning av offentliga rum, AT Arkitekturtidningen, 1994:6, ss. 20–21 Lynch, Kevin (1960), The Image of the City, Cambridge [Mass.]: M.I.T. Press & Harvard Univ. Press.
Löfdahl, Eva (1998), Platser – ett samtal med Eva Löfdahl, MAMA – magasin för modern arkitektur, 1998:21, ss. 32-34 Miles, Malcom (1997), Art, Space and the City: Public Art and urban futures, London & New York: Routledge
Arkebäck & Sjöblom 2005
Olshammar, Gabriella (1996), Platsens närvaro, Examensarbete, Göteborgs Universitet, Göteborg
Orrghen, Anna (2003), God konst ett verktyg i folkhemmet, (Elektronisk) Svenska Dagbladet, 15 mars, Tillgänglig: <http://
www.svd.se>/dynamiskt/kultur/did_5044922.asp, (2004-10-04)
Planverket (1987), Hela gatan: En idéskrift från planverket, Karlskrona: Planverket
Rietz, Astrid (1991), Varför utsätts offentliga konstverk så ofta för estetisk vandalism?, Konstperspektiv, 1991:2, ss. 33 Rodell, Magnus (2004), Från kungar till klumpar, Forskning & Framsteg, 2004:3
Sandström, Sven & Sjöstedt, Sven m fl (1977), Konst i ett bostadsområde: Konstnärliga element i publik miljö, Lund:
LiberLäromedel
Sandström, Sven, Stensman, Malis & Sydhoff, Beate (1982), Konstverkens liv i offentlig miljö, Sveriges allmänna konstförening, Publikation 91
Silén, Marianne(2004), Stortorget i Kalmar prisat av Sveriges arkitekter, (Elektronisk)Byggindustrin byggbranschens nyhetstidning, 23 april. Tillgänglig:<http://www.byggindustrin.com/>news.php?artikel_id=2737. (2005-01-20)
Sjöholm, Jessica (2003), Offentlig konst i Sverige från 1930-talet till idag, Presentation av avhandlingsprojekt. (Elektronisk) Uppsala Universitet. Tillgänglig: <http://www.hum.au.dk>/ckulturf/pages/archive/activities/abstracts/papers/
JessicaSjoholm.pdf (2004-10-06)
Sohl, Lena (2003), Staden tillbaka- utan våld, (Elektronisk) Aftonbladet, 14 maj, Tillgänglig: <http://www.aftonbladet.se>/
vss/kultur/story/0,2789,305057,00.html, (2004-10-04)
Stam, Cecilia (2001), Möts någonsin >vi< och >dom<?, Konstperspektiv, 2001:4, ss. 42-43 Statens konstråd (1998), Platser, Stockholm: Statens konstråd
Statens konstråd (2003), Statens konstråds årsredovisning för 2003. (Elektronisk) Tillgänglig: < http://www.statenskonstrad.se/
>wallingatan/index.html. (2004-11-02)
Statens konstråd (2004), Statens konstråd. (Elektronisk) Tillgänglig: < http://www.statenskonstrad.se/>wallingatan/
index.html. (2004-11-02)
Stockholm stad, kulturförvaltningen, Stockholms konstkansli, (senast uppdaterad 2004) statens konstkansli, (Elektronisk) Tillgänglig: < http://www.contentstudio.teknikhuset.se/konstkansliet/default.asp?id=1108&PTID=&refid=1077 >, (2004-09-06)
Stockholms konstråd & Konstkansliet (2003), Genomförda projekt 1993-2003, Stockholm: Stockholms konstråd, Konstkansliet
Svenska kommunförbundet (1993), Kommunerna och konsten, Älvsjö: Kommentus förlag AB
Svenska kommunförbundet & Landstingsförbundet (2003), Skönhet och Välbefinnande: Vad betyder god bebyggd miljö för hälsa och säkerhet?, (Elektronisk) Stockholm: Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Tillgänglig: <http://
uno.svekom.se>/brsbibl/kata_documents/doc31721_1.pdf , (2004-09-12)
Söderberg, Fredrik (2001), European 6, Växjö – Analys och Förslag, Examensarbete, Blekinge Tekniska Högskola, Karlskrona
Söderling, Fredrik (2003), … Men i Sverige möts konst och kommers sällan, (Elektronisk) Dagens Nyheter, 3 april, Tillgänglig: <http://www.dn.se>/DNet/jsp/+konst+och+kommers+&del=ALL&tocSize=10&maxHits=100, (2004- 09-25)
Theselius, Mats (1993), Miljonprogrammet, Trondheim
Trancik, Roger (1986), Finding Lost Space: Theories of Urban Design. New York: Van Nostrand Reinhold Törsäter, Kerstin (1997), Allas vardagsrum, Calmers nytt, 1997:2
Uddevalla kommun (2001a), Fördjupning av kommunens översiktsplan, Centrala Uddevalla, Uddevalla Uddevalla kommun (2001b), Gestaltningsprogram, Centrala Uddevalla, Uddevalla
Uddevalla kommun (2004), Statistik. (Elektronisk) Tillgänglig:<http://www.uddevalla.se> /hem/
bkommunenb.4.db14d4ff4f08ecf980003518.html. (2004-09-29)
Vilks, Lars (2001), Bra konst: Kvalitet i konsten 2001 (Elektronisk) PDF Format, Tillgänglig: <htpp://www.vilks.net/
konstteori/>kvalitet_i_konsten/index.html. (2004-09-27)
Vilks, Lars (u.å), En osannolik historia: Konsten 1975 – 2005 (Elektronisk) PDF Format, Tillgänglig: <htpp://www.vilks.net/
konstteori/>pdf/konsten1975-2005.pdf. (2004-09-27)
Västra Götalandsregionen, Statens konstråd & Respektive författare, konstnär och fotograf (2004) Konstens Kraft: en modell för tätortsförnyelse, Västra Götalandsregionen
Wallenstein, Sven-Olof (1998), Verk, Plats, Rum, MAMA- magasin för modern arkitektur, 1998:21, ss. 58-64 Westerlund, Anna (2002), Beslutsprocessen kring offentlig konst: en undersökning av Borås kommun, Magisteruppsats,
Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap, 2002:68, s 7. (Elektronisk) PDF Format, Tillgänglig: <http://
www.kro.se/servlet/GetDoc/Beslutsprocessen+k+off+konst.pdf ?meta_id=1358>, (2004-09-27)
Wiklund, Tage (1995), Det tillgjorda landskapet, En undersökning av förutsättningarna för urban kultur i Norden, Diss.
Nordiska institutet för samhällsplanering: 14, Göteborg: Bokförlaget Korpen
Wingren, Bo (1984), Konst på stan: offentlig utsmyckning i Stockholm, Stockholm: Bokförlaget Natur & Kultur Wohlin, Rolf (1997), Rum tar tid: en ekvation i ord om det offentliga rummet, 1997:5, ss. 48-53
Arkebäck & Sjöblom 2005
Carlsson, Ingrid, chef för Stadsbyggnadsförvaltning, personlig intervju 2004-10-28
Eriksson, Kristina, konstdelegationens ordförande, kommunstyrelsen (s), personlig intervju 2004-12-21 Hamberg, Tommy, stadsbyggnadsnämndens ordförande, kommunalråd (v), personlig intervju 2004-12-21 Lindblad, Elisabeth, planchef, Stadsbyggnadsförvaltningen, personlig intervju 2004-10-20
Widholm, Birgitta, chef förKultur- och förvaltningschef, personlig intervju 2004-10-14 Åström, Kennet, museichef Eskilstuna museer, personlig intervju 2004-10-18
Uddevalla kommun
Casimir, Carl, Kommunantikvarie, Kultur och fritidsförvaltningen, personlig intervju 2004-10-18
Johannson, Hans, planarkitekt, planavdelningen, Miljö- och Stadsbyggnadsförvaltningen, personlig intervju 2004-10-13 Nabrink, Claes, chef för Gatu- och parkförvaltningen, Tekniska kontoret, personlig intervju 2004-10-13
Von Zeipel, Agneta , verksamhetsledare, Konsthallen Bohusläns museum, personlig intervju 2004-10-18
Bildkällor
Författarna är upphovsmän/fotografer till samtliga bilder, förutom bilderna på s. 20 som fotograferats av Max Hult, bilderna på s. 21, som fotograferats av Linnéa Olofsson och bilderna på s. 24 som har fotograferats av Aulis Syväjärvi, atasteofmedia.se.
Bilden på rapportens och fallstudiernas framsida, kapitelframsidorna samt bilderna i högra sidans övre hörn föreställer Arne Jones Spiral återbörd, Norrköping.
Samtliga kartor har upplåtits av respektive kommun och bearbetats av författarna.
Tillhörande fallstudier
Fallstudie Eskilstuna- Frida Sjöblom Fallstudie Uddevalla- Marie Arkebäck
