• No results found

Tyska minnes- gemenskaper N

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Tyska minnes- gemenskaper N"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Carlssons

Sture Packalén

N

azism, krig, förföljelse och folkmord i tyskspråkig

litteratur efter 1945.

Sedan den tyska återföreningen 1989 har man i Tyskland allt oftare ställt sig frågor kring hur minnena av nazisttiden, kriget och Förintelsen lever vidare efter 1945. Är det verkligen så att den upplevda historien alltid är den sanna? Kan samtidens överlagring av minnet innebära förfalskning och förvanskning av historien? Hur hänger min-nen ihop med minmin-nen av minmin-nen? Vems minmin-nen är det som ska gälla? Hur har det kollektiva tyska minnet ändrat sig över tiden? Kan man överhuvudtaget tala om ett kollektivt minne? Vilken roll spelar berättelserna om det förflutna? Hur föränd-ras de med tiden? Dessa och många andra frågor aktualiseföränd-ras när man ser hur den tyska litteraturen efter 1945 utgjort ett ”reflexionsmedium” för tysk självförståelse kring de bestående minnesspår som Hitlertiden lämnat efter sig.

Sture Packalén tecknar elegant och kunnigt den tyska sam-hällsbakgrunden och följer den tyska diskussionen kring minnet av det nära förflutna. Med utgångspunkt från den tyskspråkiga litteraturen efter 1945 visar han vilken central roll litteraturen spelat under hela efterkrigstiden för att bevara minnet av Förintelsen, men också av de egna lidandena. I mer än sextio år har de tyskspråkiga författarna med namn som Böll, Grass, Johnson, Lenz, Wolf och de yngre efterföljarna skildrat försöken till orientering och nyorientering kring synen på det förflutna. I denna minnesprocess har litteraturen tagit på sig rollen som ett ”nationens samvete” och varit något av en moralisk instans för ett ”bättre Tyskland”. De litterära texterna synliggör hur nationalsocialismen och Förintelsen varit och fortfarande är svårhanterliga ämnen i Tyskland.

Dialogen kring det förflutna, det man minns av nazisttiden och de olika roller Förintelsen spelat och fortfarande spelar i dagens tyska samhälle är beroende av på vilket sätt och av vem allt detta blir ihågkom-met. Det går därför inte att tala om en enhetlig ”tysk” minneskultur vare sig före eller efter 1989. Däremot kan man, som Sture Packalén visar, i litteraturen urskilja olika tyska minnesgemenskaper som var för sig fokuserar Förintelsen, kriget och det nazistiska förflutna på ett karakteris-tiskt sätt.

Sture Packalén är professor i tyska vid Mälardalens högskola sedan år 2000. Efter forskarstudier i Uppsala, Konstanz och UC Davis disputerade han 1986 på avhandlingen Zum Hölderlinbild in der Bundesrepublik und der DDR. Hans forskning är huvudsakligen inriktad mot modern tysk litteratur. Sedan 1988 är han knuten till Nationalencyklopedin som författare av artiklar om tyskspråkig litteratur. 1988-1989 var han anställd vid Akademie der Künste i Berlin för att ordna Peter Weiss litterära kvarlåten-skap. Utöver vetenskapliga artiklar har han även skrivit en tysk litteraturhistoria för högskolebruk, Literatur und Leben (2002). Carlsson Bokförlag isbn 978 91 7331 318 6 Sture P ac kalén

Tyska minnesgemenskaper

C

Tyska

gemenskaper

References

Related documents

För a t t äfven åt krigs-scenerna gifva den högsta möjliga g rad af tro h et och sanning, hade han icke blott noga forskat i alla historiska källor efter

Kritiske anmeldelser og debatindlæg har indtil nu ikke fyldt meget i PG, og med Livshistorieforskning og kvalitative interview går Anders Mathiesen (AM) i kødet på nogle både

Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka hur sexåringar uttrycker tankar och föreställningar om skolstart och skola samt var de säger att de har lärt sig detta. Min

Of particular interest, low abundance cell wall monosaccharides such as rhamnose and arabinose were associated with both glucose release after acidic pretreatment and at least one of

Men om den tyska litteraturen verkligen skulle kunna anta rollen av att ”inte vara något annat än litteratur – inte ett vittnesbörd för eller emot något, inte medel för

I motsats till överlevare från Förintelsen som dagligen konfronteras.. med sina minnesbilder från det förflutna, som plågas och ständigt dröm- mer om det de varit med om, kan de

Redan efter några månaders vistelse i Warszawa hade Bliss Lan e klart för sig att Polen var en polisstat styrd av KremL Att polska regeringen ej hade för

Senare framförs också Axel Edvards besvikelse att inte ha en memoar från det krig hans egen far utkämpade och att han hoppas att hans då kan göra gott för sina och om den gör