T O R Q U A T O T A S S O ’ S
G E R U S A L E M M E L I B E R A T A , òfversatt och kommenterad
ì>. D e l e n .
soni m ed v id tb eröm da P liilo s. F acu lteten s tillstånd
m a o.
GARL WILHELM BOTTIGER
E . O , A d j u n c t i T y s k a och I ta lie n sk a L itteratu ren
S A M U E L E N A N D E R
a f S to c k h o lm s N a tio n
k o m m e r a t t offentligen fö rsv ara s
på Gustavianska Lärosalen d. I Apr. I8AÖ
U P S A L A
W a h l s t r ö m & L a s t h o r n . 1 8 4 3 .
t
hiti'
*'<>«#/ r o r a i 9 -i o t
a r y !i a ii i .1 a i' i/; a i a g j ii a ■>
.Uavittt^taiiioA A >o itezao’/ìò
II e 11 u lda ^ilc F o r a i <1 i* a r
^iwiojfn )#»**& iifiroiirKitliir fi'jai nio
I n
* l l ’ ll It. É. > : ' li i! I I. 7 .«I / J ii>Ì41àfM.lt\ììL iioiì r.*lf./Ì i * i>i\ .O .3
e i* ii a d t
t u t i / i / i j;i j # a 4
nbft.iVT . >otä Ir.
<*«ri«s/. ii*’! llk .fi«/ I U l t;A*Uii
al'
/ . a / . a 4tj
• o u l i g K idluU ^ U idksftm U ul o d i l i m i t i m i
15, 1 4 , 15 St.
Tasso synes här närmast hafva haft till förebild det ställe i fjerde boken af iEneiden (v. 238— 254), der Virgilius skil
d r a r Mcrcurii flygt ner till Carthago*).
” D ix e r a t. I lle p a tris m a g n i pa rere parabat I m p e r io : et p rim u m p ed ib u s ta la ria nectit A u r e a : quae sublim em a lis , sive wquora su p ra , S e ti t e r r a m , ra p id o p a rite r cum fla m in e portant.”
Virgilius la ter Gudens flygt för ett ögonbliek stadna vid spet
sen af b erg et Atlas, samt derefter brädskjutande rigtas neråt Libyens haf:
” /Tic p rim u m p a rib u s n iten s C yllenius alis C o n s t i t it; h in c toto praeceps se corpore ad undas M is it.”
Tasso låter engeln Gabriel dröja, pà jemna vingar sväfvande, öfver b erg e t Libanon, och sedan, i bråd flygt, skjuta ner m ot Tortosas slätter. Uttrycket constitit envisas den romer
ske skaldens kommentatorer att förstå så, som hade Mercu
rius tag it fotfäste på berget **), ehuru, sammanhållet med de föregående paribus nitens a lis, detta ord ej synes behöfva u ttr y c k a annat, än livad Tasso här menar med si ritenne. A tt å t e r d e t t a uttryck ej hos honom k a n afse någon hvila på b e r g e t , utan endast en hvila i luften, är mer än tydligt deraf, a t t orden c si libro sull adequate penne här följa e f t e r å t .
— Dessa vackra stanzer synas hafva legat Skalden sjelf om
* ) V i r g i l i ! s k i ld r in g å t e r jjr , till en d el, ren öfversättning från H o m e r u s . ( J f r . I l i a d . X X I \ ? 3 5 9 , följ. och O d y s s . V , 4 5 - 4 9 . )
* * ) E n l ä r d p h ilo lo g , L . C a s t e l v e t r o , lexar opp Virgilius för d e t o s a n n o lik a i fö res tälln ingen, a tt en G u d skulle blifva trött på v ä g e n , li v a re m o t en annan, A n t. It i cc o b o 11 o, ifrigt tager Skaldens f ö r s v a r , p å g r u n d a f anthroponiorlisineii. Tvisten förfaller, 0111 ordet c o n s titit ta g e s i a n n an mening.
h j e r t a t , då h an , med föga förä n d ring , bibehållit dem i Con
quistata. U ttry ck e t s i ritenne ä r d e r u tb y tt mot Cale ri
tenne.
1 6 , 17 St.
Den o rdagranna t r o h e t , hvarmed hos Homerus budbä- rarne framföra sina ä r e n d e n , så a t t derigenom ofta en hel sträcka af, ord för ord lika , verser återkom m er, ä r redan hos Virgilius betydligen modifierad. Tasso lå ter h ä r , såsom man ser, engeln Gabriel utföra sin beskickning i något ändrade u t
tr y c k . I den r i m m a d e episka formen skulle också en full
komligt o rd a g ran n om sägning blifva alltför entonig. — E n ligt C o n q u ista ta , finner G ottfrid, då englasynen försvunnit, i sin hand en glim mande spira af guld och bernsten. *)
2 9 St.
I l solitario Piero. Eremiten P e t r u s från Amiens in tager h ä r i Got t frids krigsråd en dylik pla ts, som Nestor i de grekiska hjeltarnes. Erkebiskopen af Tyrus beskrifver honom sålunda: ”sacerdos quidam Petrus nom in e, de regno F r a n c o r u m , de episcopatu Ambionensi, qui et re et nomine cognom inabatur Heremita. Erat autem hic idem sta tu ra pu
sillus, e t , quantum ad exteriorem hom in em , persona co n temptibilis; sed major in exiguo regnabat corpore virtus. Vi
vacis enim ingenii e r a t , et oculum habens perspicacem , g r a - tu m que et sponte fluens ei non deerat eloquium.” Vi tillägge M ic.hauds o rd : ”Tei fut fhomrne ex tra o rd in aire qui donna le signal des croisades, et q u i, sans fortune et sans renom - m é e , par le seul ascendant des larmes et d e s p riè r e s , parvin t à ébranler l’Occident pour le précipiter tout entier su r i’Asiè.”
51 St.
Dessa ord i eremitens tal påm in na om det bekanta stället hos Homerus, i Iliadens an d ra så n g (v. 2 0 3 — 2 0 5 ) :
* ) E l e t t r o ( — b e r n s t e n ) b a u ä f ve n b e t y d a en e g e n b l a n d n i n g a f g u l d oc h silfver.
” # fx iv 7to>s n ù vx tq p a c iltv a o /u tv tv & å d 'A /u io t:
« X à y a 9 ó v n o k vx o iq u vit)' t u x o iq ttv o f fqo>,
i n flastkevr”
5 2 St.
«Sì che G u g lielm o e G u e lfo, i p iù su b lim i etc.
Bland de m ånga riddare med namnet W i l h e l m , som i det första korståget deltaga, ä r det troligt, att Skalden här af- sett W i l h e l m , Prins af England, som längre fram (i 4 4 st.) omförmäles. Närmast i gissning skulle eljest W i l h e l m , bi
skop af Orange (se 39 st.) kunna komma. — Om W e l f är r e d a n förut nämndt. (sid. 64. Jfr. 41 st.)
I p iù su b lim i kan här ta g as, antingen såsom ren appo- sition till Guglielmo e Guelfo, eller ock såsom afseende äfven de öfriga mera betydande männerna i fursterådet. På förra sättet h ar G ries, Streckfuss m. fl. förklarat detta ställe. Den sed- nare tydningen har Tasso sjelf i Conquistata b i t r ä d t , ge
nom tilläggande af ett c näst efter G u e l f o . Den svenske öf- v e rs ä tta re n har sökt att återgifva originalets obestämdhet.
5 7 —5 9 St.
H u g o den sto re, Grefve af Vermandois, broder till k o n u n g Philip I i Frankrike.
R o b e r t , Grefve af Normandie, son till Wilhelm Eröf- r a r e n , broder till konungen af England, Wilhelm den röde.
G u g l i e l m o e d A d e m a r o . När på mötet i Clermont (Nov. 1095) påfven Urban II hade slutat det tal, hvaruti han uppmanade till korståget, vai* denne A d e m a r , biskop af Puy (P oggio), den förste som för honom knäböjde och bad om tillstånd att få deltaga i d<et heliga kriget. Hans efter- döme följde sedan biskopen af O range, W i l h e l m . Skalden b e g å r en anakronism, då han låter Ademar här ännu deltaga i t å g e t , och sedan, vid belägringen af Jersusalem, stupa för en
fiS
qvinnas hand. Ademar hade redan i Antiochia slutat sina dagar i en smittsam fältsjuka, som inom kort tid bortryckte m er än 50,000 vallfärdare. *)
4 0 St.
Con lìoloqnesi suoi. Med dessa B o l o g n e s i , som anföras af Gottfrids b roder Balduin,‘ (om hvilken se ofvanföre i nionde st. af denna S ång), hafva öfversättarne velat förstå än folk frän Bologna, än folk från Boulogne. Den förra ty d n in g en , ehuru antagen af en så skicklig öfversättare som G r i e s , är fullkomligt oliistorisk och har ej den ringaste grund för sig. **) För den sednare tydningen talar deremot mycket. Gottfrid och Balduin v o ro , såsom redan är n am n d t,
s ö n e r till Grefve Eustache af B o u l o g n e ; ehuru G o ttfrid , up p tagen såsom eget barn af sin m o rb ro d e r, Hertigen af Neder- L o th rin g en , hade ärft d e n n e s länder. — Öfversättaren har här vågat en tredje gissning, nemligen d e n , att med Bo
lognesi kunde menas B o u i l l o n n a r e = folk från B o u i 11 o n , Gottfrids stamslott. Han har för denna m enin g funnit stöd d e r u t i , att ordet i några upplagor finnes än d ra d t till Bolon- nesi. I svenska återgifningen har derföre denna förslagsme- n in g , som förut ej af någon blifvit framställd, nu funnit en p la ts, mera för a t t , på d etta sät t , komma u n d er öfverlägg- n in g , än derföre a l t öfversättaren sjelf så synnerligen vill ifra för dess riktighet. Tvärtom ä r han, efter en n o g g r a n nare jemförelse med Conquistata, nära nog ö fv e rly g ad , att
* ) ” Q u a l a c p e s t if e r a e l c o n t a g i o n e c u n c to s l o n g e la te iju e i n d i f f e r e n t e r i n s o l v e n t e , v i r vitae m e m o r a b i li s e t i m m o r t a l i s m e m o r i a e , do m i n u s A d e m a r u s P o d i e n s i s e p is c o p u s viam universae c a r n i s i n g r e s su s e s t . ” FJr.lh . a f T y r u s , L i b. V I I .
**) B o u l o g n e h e t e r på i t a l i e n s k a v i ss e r l ig e n B o l o g n a ; m e n då G r i e s m. 11. i t y s k ö f v e r s ä t t n i n g a n v ä n d a d e t t a s e d n a r e n a m n , k un na de väl ej g e m a a n t a g a s m e n a n å g o n a n n a n s t a d , än B o l o g n a i I ta lie n .
Tasso här med uttrycket B o l o g n e s i tänkt sig folk frän Boulogne i Picardie. Orden i nämnda omarbetning lyda nem- ligen sålunda:
”B a l d o v in poscia in m ostra u d d a r si vede L o stu o l de'' suoi P ic c a r d i , c ’/ Loterinyo
ehuru man äfven dervid kan förstå troppar, pä en gång från Boulogne och frän Bouillon. Svårigheten ligger i den tyst
n a d , som korstågens hafdatecknare iakttaga i afseende på det m a n sk ap , som stått under Balduins enskilla befäl.
I l Conte de* Carnuti. Namnet på d e n n e Grefve af C hartres uppgifves vanligen för S t e f a n ; men då i det följan
de ( 6 2 st.) Grefve Stefan af Blois och Chartres särskilt före
k o m m e r, måste den här nämnde hafva varit någon annan. Nam
net S t e f a n hafva visserligen, i första korstågets historia, trenne andra riddare; men af dem är ingendera från Char
tres. F rån denna ort äro deremot åtskilligc Grefvar med an d ra n am n, mellan hvilka man således här har gissningen Öppen.
41 St.
Occupa Guelfo etc. W elf, son af A zio IV (af huset Rstc i Italien) och tyska arffurstinnan Cunigunda, en Welfisk prinsessa. Jfr. sid. 64 samt 79 st. af sjuttonde Sången.
l oin , eli all alta fortuna agguaglia il merto.
Cicero yt t r ar om Ponip€j Us i sitt tal p r o Ar c h i a p o è t a : N oster hic m agnus, ejui cum virtute fortunam cecjuavit.”
4 5 — 45 St.
Segnia la gente poi candida e bionda etc. Skalden m ålar här Flanderns innevånare. — Med de följande ”I s o l a n i ” betecknar han Holländarne.
Cn altro lioberto. Bobcrt II, Grefve af Flandern, en ta p p er, oförskräckt riddare; dcrtill mäkta rik, så alt han af egna medel understödde en mängd fattiga korsfarare.
L a divisa dal mondo ultima Irla n d a, erinrar om Virgilii ord i första E clo g e n , 6 7 v. "et penitus toto divisos orbe B ritannos
Om T a n c r e d se sid. 62.
ö l St.
Tatin regge la schiera etc. Mannen kallas af k rö - nik -skrifvarne ömsevis T a t i n u s , T a n i n u s och T a t i z i u s . Han ansågs vara sänd från grekiske kejsarn m era såsom spion på de C h ristn a , än såsom hjelp åt dem. Hans sty g g a utse
ende skildras såsom svarande m ot hans opålitliga k ara k te r:
”vir nequam et perfid us, nares habens mutilas, in signum mentis perversae.” *)
52 St.
Taccia A rgo i M ini — ”må fabeln tiga med sina A rg o n a u te r.” — M in y e rn a , e t t Thessaliskt folk , s o m , enligt fabeln, delto g på skeppet A r g o , under Jasons befäl, i ex p e
ditionen för at t eröfra det gyldene vädurs-skinnet. Greklands ta p p ra s te hjeltar: Hercules, Casto r och P o llu x , Peleus, The
seus, Telamon m. II. a n s å g o s, såsom bekant ä r , hafva ta g it del i d e l ta företag.
Taccia A rtu que* suoi erranti etc. K o n u n g A r th u r , en forn-B rittisk natio nalhjelte, gem ål till den m å n g b e - sju ngna G in ev ra, och stiftare af Taffelrundens beröm da rid
d areo rd en . ( Hume anser sagan om honom ä g a historisk g r u n d .) Tassos ord tyckas h ä r vara en reminiscens af P e- t r a r c a s :
” E c c o q u e i ch e le c a r t e e i n p io n di sogni,
L a n c ilo tto , T r i s t a n e g l i a l t r i e r r a n t i . ”
5 3 St.
Dudon di Consa. Conza, en gam m al sta d på Neapo-
*) W i l h . a f T y r u s , 1. c. L i b . I I . cap. 2 3 ,
litanska området i provinsen Monte Fusco. Den är säte för en erkebiskop. *— D u d o af C o n t z (äfven Coz) möter oss såsom historisk perso n, i det första korstågets häfder; men hans chefskap för en tropp A v v e n t u r i e r i , sådan som den h ä r besk rifna, ä r sannolikt skaldens fiction.
]\o n brutte ferite. Ofversättaren har ordagrannt åte r- gifvit dessa ord med icke f u l a så re n, och sålunda sökt a tt bibehålla samma synekdoche, som finnes i original-texten.
Vill m an i öfversättningen gå förklarande till väga, kan man visserligen i stället för ”icke f u l a ” sä tta ”ä r o fu lla ” Dock ligger i detta svenska uttryck ej a l l t detsamma, som i det italienska. Non bru tte ( = non d efo rm i) uttrycker ej blott, at t s åren voro med heder vunna, men äfven, att de anstodo den gam le krigaren väl, att ä r re n klädde honom.
5 4 St.
Uuslazio. G ottfrids y ngre b ro d e r, Eustache.
Un Gentonio, un Ram baldo, e duo Gberardi.
G e n t o n af Bearn; R a i m b a u l i , Grefve af Orange; G e r h a r d ( G e ra rd ) af Roussillon, och G e r h a r d af Kérès. Alla historiska personer.
55 St.
Vid återgifvandet af tredje och fjerde raderna i denna st. har ofversättaren följt den vanligaste förklaringen af delta ställe. O rd e n : chi f a delle memorie a vare prede kunna el
jest äfven förklaras såsom en omskrifning af begreppet h ä f d a - t e c k n a r e (Visterico.)
A chille, Sforza c Palamede. Trenne bröder af den gamla adliga slägten Beccaria i Pavia.
0 7 forte Otton etc. O t t o d e i V i s c o n t i öfvervann, vid Jerusalems intagande, en saracensk höfvidsman i ett * n - v ig , och eröfrade, vid detta tillfälle, en hjelmprydnad, nned
samma sinnebilder, som h ä r tilläggas skölden. Ätten V i s c o n t i i Italien bibehåller dem än i dag i sitt vapen.
5 « St.
G u a s c o , Gaston af Bordeaux. ìMed R i d o l f o menas h ä r sannolikt en Rudolf af Flandern. Flera riddare förekom
ma med d elta namn.
N e Vun ne Valtro G uido, ambo famosi. Äfven
d e t ta nam n äges af ett stö rre antal korsriddare. De tv e n n e , som h ä r a n ty d a s , äro troligtvis G u y , en broder till Bohe- m u n d , och G u y af Possessa, v ir nobilis de regno Franco- r u m , såsom Erkebiskopen af Tyrus om honom y t t r a r . — E b e r a r d o , Eberard af Puisaye eller också Everard af T our- nai. — G e r n i e r , Garnier af Grès.
O rdställnin gen i början af denna vers erinrar om Vir- gilii: nec tu carminibus nostris indictus abibis, O ebale!
( iE n e id . V II); äfvensom de sedan följande orden : ove v o i me, d i num erare già la sso , - - rapite lifligt återkalla ett an n at ställe hos Virgilius ( E n e i d . VI.): Q vo fe s s u m ra p itis, F a b ii?
Gildippc ed Odoardo. Angående dessa n a m n , som i k o rs tå g e ts historia ej anträffas, finner man n ärm a re upp
lysning i ett af Tassos bref, d e r det h e t e r, att Odoardo skall hafva varit en engelsk B a ro n , som, åtföljd af sin maka (Gii—
d i p p e ) , den han på det ömmaste älsk at, deltagit i d e t t a kors
t å g , d e r de slutligen stupat vid hvarandras sida. — I sista s ången af G er. liberata får man också se , huru ”congiunte sentiranno le anime sue
o7 St.
Uti Heliodori E t h i o p i c a , - e t t verk på poètisk prosa, med nästan episk hålln in g, - träffas i femte boken ett ställe, h varom detta hos Tasso serdeles bjert erin rar. De tvenne d e r före
kommande m a k arn e, i slriden och döden oskiljaktigt före
n ad e , heta T h e a g e n e s och C a r i c h i l a . — Att Tasso läst Heliodorus, ä r mer ä n sannolikt, hälst denne författare, då nyss å terfunnen, fanns på Italienska öfversatt af L e o n a r d o C h i n i . — Ur Conquistata ä r episoden om Gildippe och Odo- ardo utesluten, likasom i allmänhet allt, som rörer kärlek.
5 8 , 5 0 St.
Il fanciullo Rinaldo. S e, om honom, anmärknin- garne till tionde stanzen af denna Sång. — Man ihågkom- m er h ärv id , huru Homerus skildrar Achilles icke blott såsom den ta ppraste, men tillika såsom den skönaste bland alla gre
kiska hjeltarne.
M atilda il ttolse e nutricollo. Mathilda (m ark gref- vinna af Toscana, e n d a barnet och arfvingen till markgrefve Bonifacius och B eatrix), ett af Italiens tappraste och ut märk
taste fruntimmer, bekant genom sitt nära förhållande till påf- ven (Hildebrand) Gregorius XII, hvars faror och planer hon d elade, och k ring hvilken hon städse sväfvade som en skydds- ande. Till den rom erska kyrkan gjorde hon testamente af alla sina betydande lä n d er, innefattande det sedermera så kal
lade p a t r i m o n i u m P e t r i . Hon hade som ung förmält sig med en furste af Lothringen, Gottfrid den puckelryggige, (en m orbror till Gottfrid af Bouillon); men hon lefde städse skiljd från sin gemål, och ville ej utbyta Italiens milda luft
streck mot ett råare n o rr om Alperna. Hennes bild lefver i häfderna, som af en medeltidens Amazon, en Italiens Semiramis.
Derföre står också i denna stans namnet M a t h i l d a såsoin nå
g o t helt bekant. Italienarne kalla henne eljest vanligen, utan någ o t vidare tilllägg, G r e f v i n n a n , eller Italiens Grefvinna.
Det ä r hos henne, som skalden nu låter Kinaldo hafva» fått sin första uppfostran. (Jfr. hvad om Mathilda yttras i 77 och 78 stanserna af sjuttonde Sången, begge ensamt egnade åt hennes minne.)
Nobilissima fu ga, e che lim ili B en degna alcun magnanimo nipote.
Åter en uppm aning till H ertig Alfons, att sätta sig i spetsen för ett n y tt h ä rtå g mot de otrogna. (Jfr. 4 och 5 st. af för
sta S å n g e n , samt 9 0 — 94 st. af den sjuttonde.)
E d e Baimondo innanti.*) Raimond IV , Grefve af Toulouse, en af de kraftfullaste och mest ansedda deltagarne i k o r s tå g e t, ehuru då redan å ld rig och dertill enögd. Den g r å n a d e , ärofulle krig aren hade beslu ta t, a t t åt den heliga saken offra sina sista d a g a r och sina ofantliga rikedom ar.
6 2 St.
Stefano. S tefan , Grefve af Blois och C h a rt re s , en af sin tids rikaste m a g n a t e r , rid d e rlig , frik ostig, v itterhets- älskande * * ) , men af en något vek karakter. Han sades äga så m ånga borgar, som dag a rn e äro i året. — Tourraines in
nevånare finna sig än i d a g träffade af den s k ild rin g , som Skald en h är g ö r af deras förfäder. Också pläga ofta deras g r a n n a r reta dem med a t t citera denna vers.
6 5 St.
Alcasto il terzo viene etc. Namnet Alcast ä r , efter all sa nnolikhe t, d i k t a d t , helst det i Conquistata lemnat rum för E rm a n n o (H e rm an ). — Fem te och sjette ra d ern a i denna stans erinra om orden i Virgilii Georgica: et cunne rigidam f a lc e s conflantur in ensem. ( I B.)
K a p a n e u s, Argivisk furste, en af de sju anförarne i första k rig e t mot Thebe. Fabeln s ä g e r , a tt han djerfdes be
* ) N å g r a u p p l a g o r h a f v a l å s a r t e n a v a n t i i s t ä l l e t f ö r in n a n t i .
** ) I e t t b r e f till b o n o m y t t r a s a f cn R i s k o p H i l d e b cr t : ” a la g u e r r e v ou s t’tes un a u t r e Caesar} u n a u t r e V i r g i l e d a n s la poes ie. '”
stiga Thebes m u r a r , ehuru de försvarades af sjelfva gudarne, och a t t h a n , till straff för sådan förmätenhet, blef a f en blixt krossad. Man h ar tolkat denna myth så, att Kapaneus skulle hafva varit den förste uppfinnaren af stormstegar.
I regi i stället för i re y af en gammal singularis rege.
G* St.
Ch' a tanta impresa il ciel sortillo. P e tr a r c a , i första sången af T r i o n f o d e l l a f a m a, h ar, om il gran C am illo, en n ä r a nog lika lydande vers: perd i a si alto g ra d o il ciel sortillo. — Om namnet C a m i l l o på närva
rande ställe gäller detsam m a, som i föregående stans om A1 c a s t e.
L a disciplina innefattar soldatens hela praktiska un
d erv isn in g , och öfversättes på detta ställe riktigare med k r i - g a r v a n a , än med k r i g s t u k t . * )
65 St.
Tillsammans u tg ö r nu den mönstrade hären, oberäknadt Dudos tro p p ( g li A vv e n tu rieri) , h rars antal ej ä r u p p g ifv e t, o m k rin g 10,060 man r y tte ri, och 22,000 man fotfolk.**) — Tasso lade sjelf s to r vigt på noggrannhet i det historiska af sitt poem. För a t t äfven åt krigs-scenerna gifva den högsta möjliga g rad af tro h et och sanning, hade han icke blott noga forskat i alla historiska källor efter tiildragelserne för och under Jerusalems b e läg rin g , utan äfven på fullt allvar studerat krigs
konstens theori. Härutinnan ägde han i Hertig Alfons en god m ästare att rådfråga. Också §nses af kännare Tassos poem
äfven i d e t t a afseende vara af en ej vanlig fortjenst 5 j a , en Grefve Passerano i Turin utgaf 1777 en särskild afhandling
”om Tassos k r i g s v e t e n s k a p . ”
*3 G r i e a oeli S t r e c k f u s s hafva l å d a öfversatt det m ed K e ie g t- m e h t : O x e n s t j e r n a me d o rdning.
**) J f r . sid. 8 0 .
6 8 St.
Prince e (le’ Dani. Danska prinsen S v e n o , som se
d erm e ra , d å han närm ade sig till de Christnas l ä g e r , blef, jemte 1500 tappra vallfärdare från D anm ark, omrin gad i en tä t skog af en skara A ra b e r, och af dem nedergjord. (Jfr.
åttonde S ån g en .)
7 5 St.
11 sol - - l’arme percote etc. påm inner om Virgilii ord ( j £ n . V II): ceracjue f u lg e n t sole lacessita.
75 St.
Med denna om skrifning betecknar Skalden P o -f lo d e n , i enlighet med Virgilii u t t r y c k : flu v io ru m rex Eridanus. Den ä r bekant för sina härjande öfversväm ningar *). S tö rs t af alla Italiens floder, tager den en mängd af de m indre med sig , innan den genom sin fyrdelade m ynning utfaller i Adri
atiska hafvet. — P o , lat. P a d u s , hos de gamle E rid a n u s, så kallad efter Phaeton (äfven E ridanus), som, enligt n iy th en , i denna flod störtade ned från sin solbana, da han blifvit träf
fad af Jupiters blixt. Det var på stran d en af P o , som hans systrar, H e l i a d e r n a , sades b eg rå ta honom , ännu sedan de blifvit d e r till poppelträd förvandlade. Deras t å ra r föllo ner i flodens v a t t e n , och förbyttes till genomskinlig hernsten.
Den bild som skalden här b e g a g n a r, P o-floden, låg honom , d å han skref denna s ta n s , nära. Den flöt utanför hans fönster i F errara .
7 6 , 77 St.
M a non oso di provocarle in guerra. Tasso sy
nes härvid fö rg ä ta, a t t Em irn af Tripoli redan i en blodig
” P r o l u i t in sa n o c o n t o r q u e n s v o r t ic e silvas F l u v i o r u m rex E r i d a n u s , ca m p o s q tie p e r omnes C u m s t a b u l i s a r i n e n t a t u l i t . ” ( V i r g . G e o r g . I . )
sla gtning hade blifvit öfvervunnen, innan han vidtog den utvä
gen, a t t genom dyrbara skänker m. m. söka blidka scgrarne.
Qui del monte Seir etc. ” A certis etiam quibusdam fidelibus, Seyr montis habitatoribus, qui urbibus illis (scii.
A rchi, Tripoli ac Biblio) a parte supereminet orientali excel
sus a d m o d u m , et in sublime jugum porrigens, tamquam a viris prudentibus locorum gnaris, qui ad eos gratulabundi de
s c e n d e ra n t, ut fraternae caritatis impenderent affectum, con
silium ab eis p etierant, qua via versus Hierosolymam tutius possent incedere et commodius.” Så skrifver Erkebiskopen af Tyrus (I. c. Uib. VII. cap. 21); och man ser, huru Tasso äf- ven här öst ur denna sin hufvudkälla.
7 8 St.
Conduce ei sempre alle maritime onde etc. Jfr.
M ìchaud (I. c. I. 395): ”L ’armée chrétienne suivait les còtes de la m e r , où elle pouvait ètre approvisionnée par les flottes des Pisans, des Génois,” etc.
S c i o (S h io, Sk io s, CJiios; dess turkiska namn är S a ki). Denna ö , af öslerlänningarna kallad Greklands trädgård, v a r , icke mindre än Creta (Kandia), redan hos de gamla kän d för sitt ypperliga vin.
7 9 St.
Georgio e Marco. S:t G e o r g ( = Riddar S:t Göran) s t å r här såsom Genuas skyddspatron; S:t M a r c u s , såsom Venedigs. (U nder Marcus-kyrkan i Venedig låter legenden evangelisten Marcus ligga begrafven. Dogen Giustiniano på
stods hit hafva fört hans lik från Alexandria i Egypten.) —
Liguri = Genuesiska. Med L i g a r ien betecknade Domarne Italiens hela n orra medelhafs-kust, från Galliens gränser ända ned till det nuvarande Uivorno. Dess begränsning i norr ut
gjordes af Po-floden.
81 St.
la Fama apportatrice
De* veraci romori, e ile’ bugiardi.
På samma s ä lt har Ovidius (Metamorf. IX.): f a m a loquax,
q uce v e rìs adderò f a l s a g a u d c t, och Virgilius: tani f e t i pra viq n c t e n a x , quam nuntia veri. Då Skalden h a r ögon- skenligen velat personifiera Ryktets g u d in n a , so m , i versens sista r a d e r , u r bister uppsyn ljungar hot em ot Zions in kräk
t a r e , h ar öfversättaren ej d ra g it i b e t ä n k a n d e , a t t i hennes hand s ä tta den vanliga trum peten.
8 2 St.
E Vaspettar del male e mal peggiore Forse, che non parrebbe il mal presente
e r i n r a r om Ciceros u ttry c k i ett b re f till Atticus (Lib. X .):
M aju s inalain est tam dia tim e rc, quain est illud ip su m , q u o d tim etur. *)
8 5 St.
A ladin detto e il Re. Så väl n a m n et, som k u n g a- v ä r d ig h e te n , är h ä r et t diktens lån. — Jerusalem var vid d enna tid nyss från T u rk a rn e eröfradt af egyptiske Kalifen Mostaali, och förvaltades, för dennes r ä k n in g , af en F.mir Ifthikar-eddaulek. På d enne höfvidsman, hvars r ä t t a nam n Skald en se d erm e ra, i G erus. C onquistata, införde, ehuru italieniseradt till D u c a lto , inträffar historis kt, till de minsta d r a g , den s k ild rin g , som Tasso h ä r g ö r af den g ry m m e Aladin. ( P å S a l a d i n , som en och annan t r o t t h ä r vara m e n a d , inträffar derem ot hvarken skildringen eller t i d e n , då h a n först 88 å r sednare blef Jesusalems b e h e r rs k a re .) — Hvad
* ) E n m o t s a t t m e n i n g in ne liå lle s i D a n t e s v e r s : C h e sa e tta p r e - visa v ie n p iù l e n t a , ock i F e t r a r c a s : P ia g a a n tiv e d u ta a ss a i men d u o le.
i d e följande sta nzerna förekommer om de Christnas behand
l i n g s s ä tt , om beslutet att mörda dem , och om orsaker, som g jo rd e detta beslut vacklande, hvilar alltsammans på historisk g r u n d .
87 St.
E su quel lor Sepolcro etc. Detta ställe ä r , u n d e rlig t n o g , af flera öfversättare missförstådt. *) Man har dels ta g it Sepolcro i en för allmän mening, dels, ännu oftare, sa c e rd o ti i en alltför mycket inskränkt. Ordalydelsen är: "och på d en d e r deras (heliga') G raf, (h v a r a f de göra så m ycket v ä s e n ), skall j a g , midt under (v a llfä rd s- ) löftena ( d . ä . n ä r dessa lö ften som bäst lö sa s), främst till offer utkora dem (d e f r o m m a , g u d li g a ) , som d er förrätta sin dyrkan.” Des
sa an d ä k tig a vallfärdare kallar nu Aladin för den hel. graf- vens s a c e r d o t i . Om p r e s t e r , i vanlig mening, är här ingen fråga.
89 St.
L e pure onde di veneni mortìferi confonde. A t t ma n , k r in g Jerusalem , f ö r g i f t a t bäckar och källor, o m - förm äler ingen skriftställare, men väl, att man i g e n f y l l t källo r och cisterner, samt med allehanda orenligheter g r u m l a t de rinnande v a ttn e n .* * )
9 0 St.
S ol verso Borea e men secura alquanto. D etta
# ) S å t . ex. a f S k j ö l d e k r a n d , som ö f re r s ä tte r d e t: ,1ptt hela s là g te ls g r a f v a r .”
**) ” C i v e s , p raecognito n o stro ru m ad v e n tu , ora fontium et cister
n a r u m , quae in c ir c u itu u r b is e r a n t , . . . o b stru x eran t.” W i l h e l m T y r u s (l. c. V I I I . 4 .) . — J f r . G iulio G u a s t a v i n i (D isco rsi etc.
so p ra G eru s. lib e r .): ” S e non di vencno, almeno di lo to , e di sterco, e d a l t r e im m o n d izie dice la s t o r i a , che furono in to rb id ate in q ue’
t e m p i T ac que d a ’ P a g a n i , ”
instäm m er med de topografiska u n d errättelser, man äger >m Jerusalem. *)
Gran quantitade d i gente mercenaria, e di ag
getta. Enligt historisk u ppgift, hade 20,000 innevånare eri
pit till vapen: garnisonen steg till 40,000 m an.**)
*) J f r . W i l h e l m a f T y r u s (1. c. V I I I . 2 ) : ” A se p te n trb n e v e r o p l a n o i t i n e re ad u r b e m a c c e d it u r .” — W i l k e n (1. c. I . 2 7 8 :
” V o n d e r n ö r d l ic h e n S eite h a t sie ( d i c heil. S ta d t) eine freiere Aus- s i c h t in eine f r u c h t b a r e E b n e ; von d en iibrigen S eitcn beschräiucen b o b e B e r g e , w e l c h e d u r cb tie fe T h ä l e r von den M a u e rn d e r Stadt g e t r e n n t s i n d , iliren G e s ic h tsk r e is.”
**) J f r . M i c h a u d 1. c. I . 4 0 8 . W i l h e l m a f T y r u s (1. c. V I I I . 8 ) :
” c o n v e n e r a n t e t i a m , ex vicinis o p p id is et s u b u rb a n is adjacentibus, in u r b e m m a x im a m u l t i t u d o .”
Ö fversig t a f den i fö rsta Sången m önstrade hären.
1. R y t te r i,
IO O O man F r a n k c r , u n d e r H u g o och K l o t h a r . ( S e 3 7 ocli 5 8 st.]
1 0 0 0 — l \ o r i n a n d e r , u n d e r R o b e r t a f Noi-inandie. ( 3 8 . ] 4 0 0 —• f r å n O r a n g e , u n d e r B i s k o p W i l h e l m . ( 3 9 . ] 4 0 0 — f r å n P u y , u n d e r B i s k o p Ä d e m a r . [d. s.]
1 2 0 0 — f r å n B o u l o g n e , u n d e r B a ld u i n , G o t t f r i d s b r o d e r . [4 0 .]
4 0 0 — u n d e r G r e f v c n a f C h a r t r e s . [d. s.J f ) 1 6 6 0 — B ä j r a r e m. m. u n d e r W e l f . ( 4 1 , 4 2 . ]
2 0 0 0 —• F l a m ä n d a r e o. H o l l ä n d a r e u. R o b e r t a f F la n d e r n . ( 4 5 , 4 4 .]
f ) 1 0 0 0 — E n g l ä n d a r e och I r l ä n d a r e , u. W i l h e l m a f E n g la n d . ( 4 4 . ] 8 0 0 — f r å n C a m p a m e li och C a l a b r i e n , u n d e r T a n c re d . (49.3 2 0 0 — G r e k e r , u n d e r T a t i n . [ 8 0 , 5 1 . ]
— o b e s t ä m d t a n ta l A v v e n t u r i e r i , u n d e r D u d o . [ 5 2 o. f.J 1 0 , 0 6 0 m an r y t t e r i D u d o s t r o p p .
2 . F o tfo lk .
4 0 0 0 m a n f r å n sö d ra F r a n k r i k e , u n d e r R a im o n d a f T o u lo u s e . | 6 1 . ] 5 0 0 0 — f r å n T o u r r a i n e in. m . , u n d e r S t e f a n a f Blois. [ 6 2 . ] 6 0 0 0 — S c h w e i z a r e , u n d e r A l c a s t . [ 6 3 .]
7 0 0 0 — I t a l i e n a r e , u n d e r C a m illu s . [ 6 4 . ] 2 2 ,0 0 0 m a n f o t f o l k .
S a m m a n r ä k n a d e a n t a l e t a f hela d en m ö n s tra d e s ty r k a n blifver s å l e d e s o m k r i n g 3 2 , 0 6 0 man. D e t t a i n s tä m m e r g a n s k a n ära ined de f ö r n ä m s t a h i s t o r i e s k r i f v a r e s u p p g i f te r . S å sä g e r t. ex. V V i 1 k e n , "t"}*) a t t i d e C h r i s t n a s l ä g e r vid L a o d ic e a (i M a rs m ån ad 1 0 9 9 ) v a rit k u a p t 3 0 , 0 0 0 v a p e n f ö r a m än . T i l l d e n g r a d h a d e den k r ig s h ä r , som e t t å r f ö r u t m ed 1 0 0 , 0 0 0 k r i g a r e f ö r s k r ä c k t A sie n , nu sam m ansm ält.
f ) W e l f s t r o p p a r sä g as u t g ö r a k n a p t tre d je d e le n a f 5 0 0 0 , E n g - l ä n d a r n e d e r e in o t n å g o t m e r a än 1 0 0 0 man. D å o fvanföre p å begge s t ä l l e n t a le n ( 1 6 6 0 och 1 0 0 0 ) t a g its j e m n a , to r d e d e t ena kunna a n s e s u n g e f ä r li g e n r ä t t a och fy lla d et an d r a .
■}■■{■) G e s c h i c h t c d. H r e u z . I . 2 5 4 .
