Malmö högskola Lärarutbildningen
Humaniora
Examensarbete 15 högskolepoäng
Utbildningsplattformen It´s learning
i distans- och närundervisning
(The Virtual Learning Environment It´s learning In Distance and Classroom Education)
Kristina Milotic
Lärarexamen 90p Yrkeslärare inom media 2009-12-17
Examinator: Kristian Lutz Handledare: Anders Lindh
3
SAMMANFATTNING
Avsikten med denna uppsats har varit att undersöka om det är möjligt att bygga upp en kursmall i en lärplattform, i det här fallet It´s learning, som ska kunna användas av lärare för att bygga upp både distanskurser och närundervisningskurser.
Fokus lades på att dels hitta minsta gemensamma nämnare för en sådan kursmall och dels på att vidareutveckla arbetet med It´s learning på Örkelljunga
Utbildningscentrum där jag är anställd.
Undersökningsgruppen var i första hand lärare med sina kunskaper och erfarenheter av undervisningen både på distans och i klassrummet, i andra hand elever med sitt behov att ha insyn i vad som gjordes, vad som ska göras, vad har man missat och vilket är resultat av deras lärandearbete i form av lärarens feedback och betyg.
Metoder som användes var enkät, intervjuer och samtal.
Arbetets slutsats är att man kan, med en kursmall som grund, bygga upp både distanskurser och närundervisningskurser i It´s learning, det kräver dock mycket tid och engagemang från lärarnas sida då mallen ska fyllas på med vettigt
undervisningsmaterial och planeringen synliggöras för eleverna. Allt handlar inte bara om tid och engagemang, även bristande datakunskaper hos en del av undervisarna är ett grundproblem som måste övervinnas.
Projektet utmynnade i att de flesta av mina kollegor började använda sig av lärplattformen, dock e j alla som målsättningen var från början. Kursmallen underlättade arbetet initialt men den stora insatsen ligger under årets lopp då varje påbörjad kurs ska fyllas på med lektionsplaneringar och digitalt
undervisningsmaterial av hög pedagogisk kvalité.
Nyckelord: lärplattform, utbildningsplattform, It´s learning, distansundervisning,
4
FÖRORD
Jag vill tacka min kollega Ann Backman som alltid är villig att läsa mina texter och korrigera grammatiken i dem och som delar min entusiasm för jobbet med en lärplattform och ser fördelar med det, ibland även mer än jag gör.
Jag vill tacka min kollega Bengt Johmår som kommer med problem till mig och vill ha en lösning och sedan löser han problemet själv innan jag ens hunnit tänka kring det.
Jag vill tacka min rektor som har uthålligt fortsatt fråga mig när mitt examensarbete blir färdigt och lika uthålligt stått på sig att ”visst ska vi jobba med It´s learning på vår skola!” Nu gör vi det och det är hans förtjänst lika mycket som alla lärares som gör det stora, dagliga fotarbetet…
… som jag också vill tack… tack alla duktiga lärare på Örkelljunga
Utbildningscentrum som jobbar med It´s learning och som börjar mer och mer upptäcka fördelar med att lägga sin tid på det.
5
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ... 7
1.1BESKRIVNING AV SKOLAN DÄR ARBETET GENOMFÖRDES... 7
1.2INFÖRANDET AV LÄRPLATTFORMEN PÅ SKOLAN - BAKGRUND ... 7
2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 9
2.1VAD SOM FINNS ATT TILLGÅ I NULÄGET ... 9
2.2VARFÖR FINNS DET BEHOV AV EN KURSMALL? ... 9
2.3FRÅGESTÄLLNINGAR ... 10
3. TEORETISK BAKGRUND ... 11
3.1NÄR- VS DISTANSUNDERVISNING... 11
3.2FRAMGÅNGSFAKTORER ... 12
3.3FRAMGÅNGSFAKTORERNAS TILLÄMPNING PÅ EN KURSMALL ... 13
3.4LÄRARNA OCH INFORMATIONSTEKNOLOGI ... 14
3.5ELEVERNA OCH INFORMATIONSTEKNOLOGI ... 15
3.6OM IT´S LEARNING ... 17
4. METOD ... 19
4.1.METODVAL ... 19
4.2.URVAL ... 19
4.3.GENOMFÖRANDE ... 20
4.4.BEARBETNING OCH ANALYS ... 22
4.5.ETIK ... 22
4.5.1 Obligatorisk deltagande ... 22
4.5.2 Personliga relationer mellan urvalsgruppen och undersökaren ... 22
4.5.3 Belöning som motivation ... 23
4.5.4 Projektledare och undersökare var samma person ... 23
5. RESULTAT ... 24
5.1KURSMALLEN OCH DESS BESTÅNDSDELAR ... 25
5.2UTVÄRDERINGEN ... 29
5.2.NÅGRA CENTRALA RESULTAT I ENKÄTEN ... 38
6. ANALYS OCH SLUTSATSER ... 39
7. DISKUSSION - IDAG MOT FRAMTIDEN ... 43
7.1DE 3 FRAMGÅNGSFAKTORERNA ... 45
7
1. INLEDNING
Temat för mitt examensarbete var inte självklar från början - den har sakta utkristalliserats medan jag läste SÄL-utbildningen och samtidigt undervisade på Örkelljunga Utbildningscentrum i mediaämnen på gymnasieskolan. För en bättre förståelse varför jag valde att skriva om It´s learning vill jag först beskriva skolan som jag arbetar på.
1.1 Beskrivning av skolan där arbetet genomfördes
Utbildningscentrum är en mindre skola i Örkelljunga som under samma tak samlar flera olika verksamheter. Här finns en gymnasieskola med 8 olika nationella program, kommunal vuxenutbildning som ofta samkörs med gymnasieskolans undervisning samt grundläggande vuxenutbildning, SÄRVUX och Svenska för invandrare. Jag har jobbat som lärare på Utbildningscentrum sedan 2004 och undervisat dels i
mediaämnen dels i svenska för invandrare under den tiden. Jag älskar mitt jobb, att arbeta med människor är givande och uppfyllande och man kan lära sig otroligt mycket genom kontakter både med sina kollegor och med elever.
1.2 Införandet av lärplattformen på skolan - bakgrund
Ungefär samtidigt som jag blev anställd på skolan började utveckling av vår
lärplattform som vi använder även idag. Det är samma lärplattform som även Malmö högskolan använder i nuläget - It´s learning. Denna lärplattform har jag, som
nyanställd lärare, föreslagit och börjat utveckla tillsammans med några andra mer ”databaskunniga” lärare. Idag har jag roll som systemadministratör för it’slearning och samtidigt tillsammans med några andra anställda på skolan administrerar och stödjer lärare och elever i användandet av It´s learning. Jag har även haft kurser om It´s learning och dess olika funktioner för skolans anställda vid flera tillfällen och jobbat aktivt för att utbildningsplattformen ska börja användas som ett samlingsställe för intern kommunikation för skolans alla anställda och elever. Min personliga inställning till It’slearning är att det är ett fantastiskt verktyg, ett skal som bara väntar
8
att fyllas på med pedagogiskt material för att underlätta inlärning för elever och undervisning för lärare och det är det mitt examensarbete, förenklat sagt, kommer att handla om. Jag anser att It’sl earning med fördel kan användas både för
distansundervisning och för närundervisning.
Bild 1 – webdesignkursens första sida i It´s learning
Efter 4 år med utbildningsplattformen på Örkelljunga Utbildningscentrum används den idag sporadiskt av ett femtontal lärare och regelbundet av sex. Det är nu dags att allvarligt börja fundera på vilka pedagogiska och metodologiska möjligheter denna utbildningsplattform erbjuder för närundervisning lika som för distans undervisning, att man samsas om en gemensam struktur som ska bli igenkännande och enkel att hitta i för alla våra elever och som samtidigt ska bli en genomtänkt riktlinje att följa för alla involverade lärare vid uppbyggandet av olika kurser i It´s learning.
9
2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med denna uppsats är att studera utvecklingen av en kursmall för utbildningsplattformen It´s learning i när- och distansundervisning på en gymnasieskola som ska underlätta för lärare början av arbete med utbildningsplattformen.
Mallen ska vara utformad på ett sätt som ska göra den användbar för
distansundervisning på Internet likaså som för närundervisningen som sker i skolans lokaler.
2.1 Vad som finns att tillgå i nuläget
Det finns en manual för It´s learning som man kan ladda hem från Internet, en ren teknisk manual som beskriver de olika funktionerna i It’slearning. Den är användbar men saknar kopplingen till det pedagogiska tänkandet d v s ger inte förslag på hur man ska pedagogiskt lägga upp de olika elementen så att det blir enkelt för eleven att hitta runt i utlagd material. Efter att jag läst manualen viste jag vad jag kan göra men inte varför jag ska göra det.
Jag hoppas kunna svara på varför-frågorna i detta examensarbete, dvs. koppla de tekniska möjligheterna till ett pedagogiskt tänkande kring arbetet i It´s learning som har växt fram genom åren då jag använt mig av It´s learning som redskap. Jag hoppas även kunna ge användbara tips på hur man kan använda de olika funktionerna i It´s learning på ett optimalt sätt och vilka fällor man kan falla i när det gäller användandet av It’s learning i olika sammanhang som t ex prov online.
2.2 Varför finns det behov av en kursmall?
Lärare på vår skola som använder It´s learning har länge diskuterat behovet av att samordna arbete med kurserna på It´s learning då samma saker görs på olika sätt och kallas för olika namn. Ett exempel för det är så enkel som att vissa lärare kallar mappstrukturen till höger för trådstrukturen, andra kallar det för trädstrukturen
10
medan visa säger mappstrukturen, vilket nödvändigtvis inte behöver vara sant då denna struktur kan innehålla annat och inte mappar som namnet antyder. Även eleverna har vid flera tillfällen reflekterat över att man inte känner igen sig från kurs till kurs och att det skulle vara väldigt bra om alla lärare lägger upp sina kurser på samma sätt så att man alltid vet var man hittar olika saker som t ex betygskriterier, lektionsplaneringen, betyg, relevanta pdf-filer, PowerPoint-presentationer o s v.
2.3 Frågeställningar
Frågeställningar som jag kommer att söka svar på i detta examensarbete är följande: Hur kan man konstruera en fungerande kursmall som är gemensam för när- och distansundervisning?
Vilka behov ska en kurs på plattformen uppfylla för lärare å ena sidan och elever å andra sidan i såväl när- som distansundervisning?
Hur upplever lärare arbetet med plattformen och i vilka sammanhang använder de sig av den?
11
3. TEORETISK BAKGRUND
3.1 När- vs distansundervisning
Om jag börjar med att söka de gemensamma nämnarna för distansundervisning och närundervisning vill jag först konstatera att både när- och distansundervisning har till uppgift att lära ut nya kunskaper. Enligt Rydberg 1 har synen på kunskap och lärande förändrats över tiden. Man använder t ex inte längre begreppet inlärning utan lärande för att poängtera att det inte handlar om ett passivt överförande av kunskap från en mästare till lärjunge utan om en process där personen aktivt tillgodogör sig kunskap i en interaktion med andra personer, lärare som elever. Sedan vill jag konstatera att båda undervisningsformerna har med människor att göra. Bååth2 i Handbok för distansutbildare påminner om några allmänt accepterade psykologiska hypoteser som han anser kan betraktas som etablerade sanningar:
Människan försöker göra sin värld begriplig och meningsfull. Människan strävar aktivt efter kunskap.
Människan tolkar sin omvärld i överensstämmelse med våra behov, våra tidigare erfarenheter och våra kunskaper.
Människan vill prova sina kunskaper och färdigheter i praktiken. Människan behöver känna sig säker, uppleva trygghet.
Människan vill uppleva tillfredställelse och framgång. Människan strävar efter mänsklig kontakt och förståelse.
Många författare som skriver om lärande funderar kring alla eller några av dessa faktorer. I handbok för distansutbildare nämner Bååth3 alla sju och förklarar deras ursprung. Att människan försöker göra sin värld begriplig och meningsfull har t ex sitt ursprung i gestaltpsykologin, liksom den andra hypotesen att människan strävar aktivt efter kunskap. Dessa hypoteser är inget nytt men fortfarande högst aktuella. I
1 Rydberg Fåhræus, Eva (2008). 2 Bååth, John A (1996) 3 Bååth, John A (1996)
12
och med att hypoteserna beskriver människan och dess egenskaper kan man i en vid perspektiv betrakta dessa sju hypoteser som riktlinjer för vilka behov hos elever man ska ta hänsyn till och försöka uppfylla när man planerar för en kurs.
Gunnarsson4 anser att elevernas trivsel och lärande enligt dem själva kan hänföras till att de upplevde att de:
kunde följa undervisningen förstod vad de gjorde fick arbeta i sin egen takt
fick förklaringar till vad de skulle göra fick hjälp när de behövde det
presterade mer lärde sig mer
fick arbeta självständigt fick ta ansvar för sitt lärande
kände arbetsro och kunde koncentrera sig kände sig tilltrodda och accepterade av läraren
Han märkte att när eleverna upplevde att dessa förutsättningar var uppfyllda var de beredda att anpassa sig och bli delaktiga i en lärandeprocess. De var koncentrerade och arbetade. De upplevde att de klarade av att följa undervisningen och att de förstod och lärde sig något. Dessa upplevelser upprätthöll motivationen hos dem och
genererade ny, anser Gunnarsson.
3.2 Framgångsfaktorer
Jobring, Carlen & Bergenholtz 5 skriver om 3 framgångsfaktorer: först en genomtänkt pedagogisk struktur och metod, sedan en tydlig och situationsanpassad handledning och till sist - en strategi för stöd och motivation. De framgångsfaktorer de nämner handlar inte om människans egenskaper som ovan, utan om människans olika behov i en lärandesituation. Dessa tre framgångsfaktorer är tillämpbara på närundervisningen
4
Gunarsson, Bengt (1999)
5
13
lika mycket som på distansundervisningen och de gemensamma nämnarna är inte svåra att hitta.
3.3 Framgångsfaktorernas tillämpning på en kursmall
Om man funderar kring dessa 3 framgångsfaktorer och deras utformning i It´s learning kan man splittra dem enligt följande:
Genomtänkt pedagogisk struktur och metod Kursbeskrivning
Lärarpresentation
Kursens struktur på It´s learning
Tydlig och situationsanpassad handledning Lektionsplanering
Litteraturläsning med lärarstöd Publicering av undervisningsmaterial
En strategi för stöd och motivation Prov online
Provresultat online
Elevens status/individuell rapport Diskussionsforum
Mailfunktion
Det är dessa 10 aspekter av en kurs som jag kommer att fokusera på och redogöra för i mitt examensarbete. Jag kommer att utgå ifrån mina och mina kollegors erfarenhet och It´s learning funktioner/möjligheter och den färdiga produkten kommer att vara kursmanual för uppbyggandet av enskilda kurser i It´s learning som kan användas av lärare på min skola men även vid andra utbildningsanstalter som använder samma utbildningsplattform.
Fördelen med att använda manualen som underlag för kursuppbyggnad på It´s
learning är att alla kurser kommer att ha samma struktur och eleverna kommer lätt att hitta rätt i de olika kurserna då strukturen blir likadan. Däremot finns det en
14
lärarna att hoppa på IT-tåget och i fallet It´s learning - förstå värdet av att flytta sina pärmar med undervisningsmaterial som de har på hyllan till It´s learning för att ha dem tillgängliga ”online”. Den vanligaste idag är att lärare använder sig av en bok i undervisningen och av kopierat material. Väldigt vanligt är dessutom att även material som finns publicerat på webben skrivs ut och delas ut till eleverna i pappersform. Tänk bara, genom att länka till sådant webbmaterial på It´s learning värnar man om miljön och sparar den tid man lägger på kopieringen av materialet.
3.4 Lärarna och informationsteknologi
Axelsson6 beskriver att det flexibla lärandet (distansundervisningen eller e-learning) ses som ett teknikbaserat distansmöte och som ett komplement till det traditionella mötet i det fysiska rummet. Målet är att öka tillgängligheten och den formas efter den studerandes behov. Eleven har all material tillgänglig online och kan förlägga sina studier på den tid på dygnet eller i veckan som passar honom/henne bäst. Svensson och Åberg 7 beskriver e-learning som ett datorstött egenlärande i den interaktiva form som är Internetbaserad och som sker oberoende av tid och rum.
Guri-Rosenblit 8 beskriver skillnaden mellan e-learning och distansutbildning i de högre utbildningarna - all undervisning som sker genom informations och
kommunikationsteknologi är e-learning. Enligt henne använder sig inte
distansutbildningarna av ny elektronik och media i tillräckligt hög grad och de universitet och högskolor som använder sig av e-learning använder den inte i
distansutbildande syfte. Vad kan det bero på? Drar det med sig en för stor ekonomisk kostnad som läraranstalter inte riktigt klarar av eller handlar det snarare om att merparten av lärare inte hunnit med i IT-utvecklingen?
Jag tror precis som Guri-Rosenblit 9 att man genom att använda sig av e-learning inom distansundervisningen kan förbättra kontakten mellan lärare och studenter och
6 Axelsson, Lars-Erik, Bodin, Kiki, Norberg, Rosalie, Persson, Tore & Svensson, Ingemar (2001) 7
Svensson & Åberg (2001) 8
Guri-Rosenblit, S. (2005b) 9 Guri-Rosenblit, S. (2005b)
15
studenter emellan. Svensson och Åberg10 säger även att många anser att e-learning fungerar bäst i kombination med någon annan utbildningsmetod. Denna tron delar jag med dem. Med en annan utbildningsmetod tänker jag först och främst på
närundervisning i den vanligaste formen vi känner till idag, mötet mellan en lärare och hans elever i klassrummet. I mitt examensarbete ska jag försöka redogöra för hur närundervisningen med fördel kan stödjas av utbildningsplattformen. Jag ska göra det genom att lägga ihop och sammanfläta min egen och kollegornas erfarenhet av plattformanvändning i distans- och närundervisningen med teoretiska kunskaper om distansundervisningen via en utbildningsplattfrom. En fungerande kursmall uppbyggd för distansundervisning kan fungera lika väl i närundervisningen om inte bättre då kommunikationen underlättas av att lärare och elever träffas.
3.5 Eleverna och informationsteknologi
För något år sedan började man använda sig av två nya termer för att beskriva användarna av digitala medier: digitala infödingar och digitala invandrare.
Palfrey och Gasser11 definierar digitala infödingar i sin bok Born digital som en person född i den digitala eran (efter 1980) som har tillgång till nätverksanslutna digitala tekniker och stor datakunskap. Digitala infödingar har en gemensam global kultur som definieras inte strikt av åldern utan av vissa egenskaper och erfarenheter som rör hur de interagerar med informationsteknik, med själva informationen, och med människor och institutioner.
Till skillnad från digital inföding är en digital invandrare som har antagit Internet och närstående tekniker men som är född före tillkomsten av den digitala tidsåldern.
Det är nästan omöjligt att inte dra paralleller mellan dessa två definitioner och skolsituationen idag. Vi digitala invandrare har att göra med hela klasser av digitala infödingar. Om vi ska hänga med i den digitala utvecklingen och kunna använda oss av digitala resurser såsom en utbildningsplattform måste vi förstå hur dagens
10
Svensson och Åberg (2001) 11 Palfrey, Gasser (2008)
16
ungdomar fungerar på nätet. Palfrey och Gasser 12 har alltså skrivit en hel bok i ämnet, en lättillgänglig översikt över barnens och ungdomarnas användning av de digitala medierna. De påstår i boken att de institutioner som vi känner till de idag som t ex skola och bibliotek; håller på att rasa samman och det finns ett behov av att lära sig ungdomarnas digitala verklighet för att ge oss digitala invandrare chans att förstå varför de kan titta på tv, chatta på datorn och göra läxan samtidigt. Den digitala tekniken förändrar våra barn och ungdomar på ett sätt som vi ännu inte förstår, påstår de.
Don Tapscott13, kanadensisk företagsledare, konsult och författare till boken Growing up Digital, listar på sin hemsida tio egenskaper som utmärker en person i
nätgenerationen.
1. Starkt oberoende. Den typiska personen ur nätgenerationen har en stark känsla av oberoende och autonomi. Deras obegränsade och tidigare oöverträffade tillgång till information ger dem möjligheten att skaffa nödvändig kunskap för att ifrågasätta information som de upplever vara felaktig.
2. Känslomässig och intellektuell öppenhet. När den typiska personen ur nätgenerationen går ut på nätet så visar han/hon sig. Nätgenerationen uttrycker sina tankar och känslor på webbsidor, i chattrum, dagböcker, bloggar etc.
3. Inkludering. De rör sig mot större social inkludering med teknologins hjälp, och attitydmässigt mot ett mer globalt synsätt.
4. Uttalar sig fritt och har starka åsikter. Att vara exponerad för all information som nätet erbjuder är det som lockar och som gör internet användbart.
5. Innovationer. Nätgenerationen lever och andas teknologiska innovationer och ser hela tiden framåt mot att saker det blir ännu enklare och bättre. De förväntar sig ständig förändring och har ett ständigt Betatänk.
6. Upptagna av att de är mogna. Till skillnad från tidigare generationer som velat vara unga så länge som möjligt hävdar nätgenerationen att de är mogna, mer mogna än vad de vuxna förväntar sig.
12 Palfrey, Gasser (2008)
13
17
7. Undersökande. Nätgenerationen undersöker hur man kan styra och ändra grundantagandet hos ett visst program eller tjänst.
8. Omedelbar interaktivitet. Det som förr kunde ta dagar eller veckor, förväntas nu ta några sekunder.
9. Företagsmedvetenhet. Nätgenerationens höga medvetenhet vad gäller det faktum att tv-program kan utgöra stöd för ett eller annat företag är inte lika hög vad det gäller webben, där så många reklamproducenter finns idag.
10. Äkthet och tillit. På grund av webbens anonymitet, tillgänglighet, skiftande karaktär och ständiga närvaro är det ett kontinuerligt problem att avgöra om innehållet på en webbsida är pålitligt.
Nätgenerationen lever hela tiden med den här problematiken.
3.6 Om It´s learning
En lärplattform är ett utbildningsverktyg skapat för att möjliggöra för studenter och lärare att samarbeta. Enligt Bourne14 bör bland annat följande funktioner finnas för att ett system ska kunna kallas en lärplattform: diskussionsmöjlighet,
meddelandefunktion samt dokumenthantering.
It´s learning kan upplevas som något komplicerad första gången man loggar in utan att man har några förkunskaper om den. Det som är förvirrande är att det största fönstret ändrar innehållet så fort man klickar på något. De olika sidor har innehåll som har olika utseenden och funktion beroende på var man befinner sig och vet man inte var man är kan det lätt bli rörigt. Det finns i stort sätt 3 stora fält att tänka på:
1. Flikar högst upp. Med hjälp av dessa förflyttar man sig till de olika områden inom
It´s learning såsom meddelanden, kurser, inställningar.
2. Trådstrukturen till vänster. Trådstrukturens utseende ändras beroende på vilken
flik man har förvald. Flikarna Huvudsida, Kurser och Meddelande har trådstruktur medan den försvinner när man väljer någon av de andra flikarna såsom Projekt, Mina
14
18
filer eller Projekt till exempel. Om t ex en kurs är öppen innehåller trådstrukturen de olika momenten i kursen i den nedre delen och inställningarna och kursadministration i den högre halvan av trådstrukturen.
3. Huvudfönstret är den största ytan i It´s learning.Den ändras dels när du väljer de olika flikarna beskrivna under 1 och dels när du väljer de olika elementen som finns i trådstrukturen. Det kan vara lite besvärligt att förstå sig på huvudfönstret till en början men efter en tids användning av plattformen börjar man känna igen sig och allt faller på sin plats.
Innan man börjar bygga en kurs i It´s learning är det bra om man redan har grundläggande kunskaper om hur man använder sig av plattformen som en vanlig användare som t ex hur man skickar meddelanden, ändrar sitt lösenord och hittar runt till de olika avdelningarna.
När lärare börjar bygga upp sin kurs på It´s learning är det en fördel att ha kursens struktur någorlunda klar för sig. Att lägga ut sitt eget material online handlar inte om att skriva sidor och sidor av egna texter och det handlar inte heller om att göra många häftiga power point presentationer. Det handlar helt enkelt om att lägga ut
handledning, planering och hänvisning till material, oftast en bok, som används i kursen, det handlar om att strukturera och göra tillgängligt. Har man digitalt material dessutom är det ett plus men inget måste.
I samtal med mina lärarkollegor förstod jag att det är just detta som skrämmer dem när It´s learning kommer på tal - ett massivt arbete som behöver göras innan kursen överhuvudtaget startar, för att all material ska vänta färdigt när eleverna loggar in för första gången.
Faktum är att eleverna inte kan ta till sig hela kursen på en gång ändå och att öppna upp alla delmomenten för dem redan från början kan kännas överväldigande, jobbigt och demotiverande för dem.
Alla, både lärare och eleverna vinner på att man bygger upp sin kurs vecka för vecka, lägger ut nya mappar med material lite i taget och låter eleverna avverka bit för bit, låter de känna att de avslutar något innan de går vidare till något nytt.
19
4. METOD
4.1. Metodval
Jag har länge funderat vilken metod jag ska använda för att få svar på mina frågor. Tankar har rört sig från enkät över intervju till research av det teoretiska materialet som redan finns om utbildningsplattformar. Den bästa metoden har visat sig vara den samtal inför uppbyggandet av kursmall och sedan enkät och samtal vid utvärderingen.
Under mina 4 år som systemadministratör och användare av It´s learning i rollen som lärare har jag haft otaliga tillfällen att prata med både elever och kollegor som
använder It´s learning om vad som fungerar bättre respektive sämre och hur vi ska gå vidare med plattformarbete d v s hur vi ska förbättra och intensifiera
kursuppbyggnaden på It´s learning.
4.2. Urval
Ett urval är en representativ delmängd av en hel population som undersökningen ska göras på. Det innebär att urvalet skall ha samma fördelning som populationen när det gäller den egenskap som är av intresse. I detta fall skulle ett optimalt urval vara en population av lärare där alla viktiga egenskapsvariabler som kan påverka resultatet skulle tas hänsyn till t ex åldern, vilka ämnen man undervisar i, hur stort intresse man har av att jobba med datorerna o s v, listan skulle kunna göras lång. Av praktisk anledning är det omöjligt att skapa ett sådant urvalsgrupp som skulle vara representativ för populationen ”gymnasielärare i Sverige”.
Därför begränsade jag urvalet till alla lärare på vår gymnasieskola. Praktiskt
genomförande av undersökningen med detta begränsade urval blir möjlig och ganska enkel då alla finns på samma plats större delar av arbetsdagarna och en tätt kontakt mellan mig och undersökningspersoner är utförbar.
20
Från början tänkte jag gå inkludera eleverna i undersökningen också. Elevenkät skulle innehålla frågor om hur eleverna önskar att användningen ska stödja deras arbete. Efter en del tänkande fram och tillbaka och diskussion med min handläggare kom vi fram att det finns ett problemet med en sådan enkät. Problemet ligger i att elever inte har en övergripande insyn i vad It´s learning har att erbjuda, vilka funktioner finns tillgängliga, därför blev det omöjligt att sammanställa en vettig enkät riktad mot eleverna som ska ge svaren på mina frågor utan att man först lär dem vilka funktioner i It´s learning som finns. I och med att lektionstiden är begränsad kändes det
egoistiskt att ta ifrån dem deras värdefulla lektionstid för att lägga den på mitt examensarbete – därför släppte jag idén om en enkät ganska tidigt och bestämde mig att jag använda mig av ett mer subtilt sätt att undersöka vad som fungerar sämre respektive bättre helt enkelt genom att låta eleverna använda utbildningsplattformen och dess olika funktioner och sedan genom observation och icke formellt samtal undersöka om en viss funktion av It´s learning är pedagogiskt användbar och
tilltalande eller inte och varför. Ett annat sätt att låta eleverna komma till tals blev att gamla elevenkäter som jag samlat på mig under åren jag arbetat med It´s learning utan att djupgående egna mig åt granskning av dessa då de inte är helt aktuella (1-4 år gamla) men dock fortfarande högst användbara att nyttja och representativa för elevernas/användarnas röster.
Den viktigaste kunskapskällan var ändå mina kollegor - lärare som använder sig av It´s learning. De besitter ovärderliga kunskaper om vad som fungerar eller inte fungerar för deras elever och vad kräver en viss kurs i form av utlagt material och uppföljning av kunskaper.
4.3. Genomförande
Första delen av mitt examensarbete handlade om att bygga up en kursmall vars utseende och funktion diskuterades fram på våra arbetsmöten. Efter att jag byggt upp mallen och tillhörande manual till lärarna var det dags att börja med
kursuppbyggandet. Alla lärare fick utbildning i it's learning och i hur man använder sig av kursmallen och det var bara att sätta igång för var och en. Efter 2 terminer arbete med kurserna på it’s learning var det dags att återigen skanna av lärarnas
21
tankar och uppfattningar om hur arbetet fortskred och vad de tycker om mallen och om plattformbaserad undervisning. Det gjordes genom en enkät och uppföljande samtal. Syftet var att t ex om mallen fungerar både i när- resp distansundervisningen, vilka svårigheter man stötte på och vilka förändringar/förbättringar eventuellt behöver göras.
För att höja lärarnas motivation att jobba med It´s learning blev de lovade från ledningens sida en månads lönepåslag på 500 kronor om de efter halva höstterminen har en fungerande och aktiv kurs enligt mallen. Tursamt nog fick jag
examinatorsrollen, d v s jag gick igenom lärarnas när- och distanskurser på It´s learning och bedömde om de uppfyller villkoren för lönepåslaget. Detta blev ett utmärkt tillfälle att verkligen se hur resultatet av kursmallen ser ut i verkligheten och underlättade och diskussionerna kring lärarnas arbete med mallen då jag från starten hade insyn i hur deras kurser såg ut och kunde med egna ögon bevittna mallens användbarhet för lärarna och eleverna.
Enkäten som stamanställdes för att samla in lärarnas åsikter utvecklades i början av mars 2010 och innehåll 19 frågor som handlade om kursmallen och om arbetet med utbildningplattformen. Tidsaspekten togs upp i enkäten, ur ofta man använder sig av It’s learning, dvs hur ofta loggar man in på den. Sedan två frågor om vad man
använder den till och vilka funktioner använder man mest frekvent. Attityd gentemot It’s learning togs upp, sedan fick lärarna självskatta sina och elevernas datakunskaper och bedöma hur svårt de tycker det var att starta en kurs med hjälp av kursmallen. Man fick svara på en fråga som handlar om hur stor nytta har man av
plattformbaserad undervisning just i sina kurser och jämföra om kursmallen fungerar både för när- och distansundervinsing. Man fick välja i en matris vilka dokument lägger man ut mest på It’s learning och skatta elevernas intresse av at ta del av det utlagda materialet.
Enkäten innehåll fyra sorters frågor: ja/nej, multiple choice, matris och öppna frågor där de fick med egna ord svara på given fråga.
22
4.4. Bearbetning och analys
Att jag valde lägga ut enkäten på it’s learning i form av en formulär som ska fyllas in online visade sig vara ett smart drag när dat var dags att bearbeta och analysera resultat. Jämfört med att samla in pappersenkät och föra in alla svar i ett program som ska räkna svarsfrekvens eller jämfört med att räkna svarsfrekvenser för hand var bearbetning i it's learning hur enkel som helst då det handlar i stort sätt om att klicka på en knapp som heter ”Visa resultat” och enkätsammanställningen visas färdig med all information man behöver för en resultatanalys. Enkätresultat finns i kapitel 5.2 Utvärderingen.
4.5. Etik
4.5.1 Obligatorisk deltagande
Det några detaljer som jag är medveten om kunde påverka resultatet. Dels har jag aldrig informerat om att man inte behöver delta i undersökningen om man inte vill. Jag tänkte helt enkelt inte på det förrän efter allt var färdigt. Ingen av lärarna ifrågasatte heller om de måste vara med i undersökningen.
4.5.2 Personliga relationer mellan urvalsgruppen och undersökaren
Att jag har gjort undersökningen på skolan där jag är själv anställ är också en faktor som kan ha påverkan på resultat. Faktum att jag har personliga relationer med min urvalsgrupp kan man inte utgå ifrån. Det optimala skulle självklart vara att jobba med en grupp som man inte har några personliga relationer med. Att skapa en sådan grupp bedömde jag som omöjligt då det skulle kräva en väldig organisatorisk och
ekonomisk insats som jag inte riktigt har varken tidsmässiga eller pengamässiga resurser till.
23
4.5.3 Belöning som motivation
Att ledningen fick gå in med ett lönepåslag kan också nämnas i etik kapitlet. Hur etiskt är det att motivera urvalsgruppen att göra något genom att belöna dem för det med pengarna? Man kan även tolka denna realitet med att lärarna behöver i grund och botten inte en utbildningsplattform för sin undervisning om man måste sätta igång de genom att lova ett lönepåslag till alla de som gör jobbet. Verklighet ät dock mer komplicerad än det: är man inte en försäljarpersonlighet - och det är jag nog inte eftersom jag har INTE lyckats få igång arbetet med It's learning på min skola bara genom att ”sälja” fördelarna med den till mina lärarkollegor – då krävdes det lilla satsen för att överhuvudtaget få dem att prova på att jobba med
utbildningsplattformen som ett komplement till undervisningen och skaffa sig egna erfarenheter av den för att sedan kunna bedöma om det är något användbart för fortsatt arbete eller inte.
4.5.4 Projektledare och undersökare var samma person
Faktum att jag både gjorde undersökningen och ledde arbetsprojektet är också en variabel att räkna med i tolkning av resultaten då den säkert har på något sätt påverkat undersökningen. Jag är för djupt involverad i båda delarna för att själv kunna se hur, har funderat kring det ganska mycket och försökt vara opartisk och professionell men det idealiska skulle självklart vara att projektledare och undersökare är två skilda personer med klart avgränsade och beskrivna arbetsuppgifter. Jag tror att min entusiasm kring It’s learning, eller snarare kring användning av en
utbildningsplattform i närundervisningssituation har också påverkat resultatet delvis och det på två sätt. För vissa väckte det nyfikenhet och viljan att själv testa, hos andra väckte det tyvärr motstånd och motvilja att göra detsamma.
24
5. RESULTAT
Man kan egentligen dela upp resultat av detta arbete i två områden: den första är själva mallen som är resultat av mina och mina kollegors gemensamma ansträngning att strukturera kursdelarna. Den andra resultatet är enkätresultat där vi utvärderade vårat arbete med It´s learning och mallen.
För att lärarna lättare ska komma igång med sitt arbete för att bygga up kurserna på utbildningsplattformen hade jag vid 2 tillfällen utbildning för lärarna om hur man bygger upp en kurs i It´s learning. Det har visat sig att förkunskaperna inom
lärarkåren är väldigt olika där i regel de yngre lärare har mycket mer datakunskaper än de äldre, då de i högre grad använder dator i vardagen även utanför arbetslivet. Det ställde lite grann till problem och gjorde att det ambitiösa projektet där alla lärare ska ut och bygga fantastiska kurser i It´s learning krympte något men i efterhand har det inte visat sig vara något större problem egentligen. Vi bestämde gemensamt att vi ska ha ett minimikrav som man ska uppfylla för att kursen ska kunna kallas fungerande. Dessa minimikrav är följande:
Lägga ut allmän information om kursen Lägga ut kursplaner och betygskriterier Lägga ut lokala kursplaner
Lägga ut all digital material man har
Lägga ut relevanta länkar som eleverna kan ha nytta av
Lägga ut lektionsplanering vad ska göras eller vad som gjordes på en lektion Lägga ut uppgifter där eleverna sedan ska lämna in sina svar
Lägga ut alla betyg som eleverna får manuellt för att synliggöra dem
Dessa minimikrav kan sedan utökas om man vill med följande: Skapa PowerPoint Presentationer och lägga ut dem på It´s learning
Skapa tester (prov) online
Skapa diskussioner och dela eleverna i grupper
Lägga till lektionsplaneringen som en anteckning och länka från det direkt till relevant, på It´s learning inlagt material, för att eleverna enkelt ska hitta material
25
Efter detta beslut kändes det bättre och mer möjligt att göra ett bra arbete där alla ska klara av minimikraven men vill man vara ambitiös kan man utöka innehållet i sin kurs precis hur mycket man vill. Denna frihet under ansvar gjorde att motivationen bland lärarna höjdes avsevärt och man kunde känna hur intresserade och motiverade de var på kursen. Självklart var löfte om lönepåslaget ett bidragande anledning för den höjda motivationen också.
I samband med lärarutbildningen gjorde jag en liten manual som förklarar för lärarna de enklaste funktionerna i It´s learning som man måste veta för att överhuvudtaget kunna komma igång. Denna manual bifogar jag mitt examensarbete som bilaga.
För att ytterligare underlätta startarbetet med kursuppbyggandet för mina kollegor gjorde jag en kursmall i It´s learning. Kursmallen var en idé som utkristalliserades i de många gemensamma diskussioner, som vi hade på våra personalkonferenser, om hur vi ska på enklaste möjliga sättet fortsätta arbete med kursuppbyggandet så att de flesta kan börja med det. Kursmallen kan man enklast beskriva som en ”stomme” med färdiga mappar och genomtänkt struktur som alla ska hålla sig till så att våra elever lätt kan känna igen sig i olika lärares kurser på It´s learning.
5.1 Kursmallen och dess beståndsdelar
Samtalen med lärare genomfördes vid flera olika tillfällen. Dels har det varit enskilda samtal, dels gruppsamtal i samband med It´s learnings – kurstillfällen. Dessa samtal hade följande frågor som underlag:
Vilka behov har lärare i distansundervisning i kommunikation med sina elever. Vilket material ska läggas ut?
Vad är det för information man behöver gå ut med via plattformen. Hur kan lärplattformen stödja närundervisningen?
Vilket material ska läggas ut?
Vad är det för information lärare behöver gå ut med via plattformen i en närundervisningssituation? Vilka är gemensamma behov i form av utlagd material och information för närundervisning och distansundervisning.
26
Vid dessa samtal har det framkommit att det som behövs är en gemensam struktur som varje lärare sedan ska kunna anpassa till sina egna behov. Behoven skilde sig något beroende på vilket ämne man undervisar i. Om vi t ex jämför svenska med fysik så blir det en viss skillnad. I svenska har man kanske inga laborationer utan istället diskuterar man litteratur indelat i grupper. Olika kurser har olika behov i form av hur man ska lägga upp sitt material, övningar, prov och resultaten. Därför måste det finnas en frihet för läraren att utforma sin kurs så den passar kursens behov.
Alla lärare hade som krav att mallen måste vara enkel att förstå, enkel att fortsätta jobba med och att samma struktur måste fungera både för närundervisning och för distansundervisning. De flesta lärare ansåg att det är viktigt att ha fria händer så mycket vid uppbyggandet av sina kurser. På andra sidan var alla pedagoger på vår skola överens om hur viktigt det är att eleverna känner igen sig när de kommer till en ny kurs. Slutsatsen var att en kompromiss mellan ”fria händer” och ”gemensam struktur” som ska som en röd tråd följa och underlätta elevens arbete på It´s learning i de olika kurser är den bästa lösningen.
Förslaget som utvecklades som följd av dessa samtal var följande: kursmallen ska ha en gemensam struktur som håller ihop det hela, d v s det första som eleven ser när den kommer in på en kurs i It´s learning ska lätt kännas igen från kurs till kurs. Sedan ska varje lärare ha fria händer att lägga ut sitt material, provresultaten, diskussioner, inlämningar och dylikt, precis hur den vill i delmomentmappar.
Alla lärare var överens att man måste ha en introduktion och allmän information om kursen som t ex betygskriterier, länk till skolverkets kursplan och lokal kursplanering. Distanslärarna ansåg att en presentation av lärare är en självklar del av denna
allmänna information om kursen medan närundervisningslärare inte tyckte att detta var så viktigt men kunde ändå tänka sig att ha en presentation av sig själva.
De flesta lärare ansåg att någon sorts planering är ett måste. Sedan hade man lite olika förslag på hur man ska planera men veckoplaneringen visade sig vara det bästa
alternativet. Distanslärarna ansåg att veckoplaneringen är ett bra sätt att styra upp elevernas arbete så de inte kommer efter medan närundervisningslärarna tyckte att
27
veckoplaneringen är ett sätt att stämma av det som gjordes på lektionen under veckan för att eleven ska kunna påminna sig om vad som gjordes förra gången och för att eleverna som av någon anledning missat lektionen ska kunna ta del av lektionen och hämta hem eventuell material som delades ut.
När det gäller hur man ska lägga ut lektionsmaterial fanns det två olika åsikter. Enligt den första det bästa sättet är att dela ut kursen i olika delmoment och lägga in all relevant material (planering, provresultat, inlämningsuppgifter, läsmaterial osv.) i delmoment mappen. Enligt den andra det bästa sättet är att samla de olika elementen i innehållsmappar, dvs. en mapp för alla inlämningsuppgifter, en mapp för alla prov, en mapp för all läsmaterial osv.
Alla lärare var överens om att lägga ut provresultaten är ett ypperligt sätt både för eleverna och för lärarna att ha koll på de faktiska resultaten eleven har i kursen. Vissa lärare var något oroliga att eleverna ska kunna se varandras provresultat, men efter samtalet med IST fick vi svar att det inte är möjligt.Här nedan följer en beskrivning på vad den gemensamt utarbetade kursmallen innehåller:
Välkommen – ett dokument med bild där läraren skriver t ex vem han är, vad han
förväntar sig av sina elever i kursen och annat som han/hon tycker de behöver veta om kursen inledningsvis. Man kan gärna ladda upp en bild på sig också.
Allmän information – en mapp som innehåller länk till Skolverkets betygskriterier
och kursplanering. Läraren kan utöka denna mapp och lägga till andra dokument som är relevanta för hela kursen som t ex en förenklad tolkning av betygskriterier, en beskrivning av olika arbetssätt i kursen eller en enkät där han/hon frågar eleverna vilket betyg de vill jobba mot i kursen.
Veckoplanering – en mapp som innehåller endast anteckningar, en för varje vecka,
där läraren beskriver för eleverna vad som ska göras den aktuella veckan eller skriver i efterhand vad som har gjorts, man väljer det som passar bäst för ens egen kurs. Det finurliga med veckoanteckningen är att läraren kan i den länka direkt till mappen eller dokumentet som ska användas i arbetet så att eleven lätt kan hitta utlagt material.
Delmoment 1-X – mappar i vilka läraren lägger in sin lektionsplanering och sin
28
eller anteckning med hänvisningar till sidor i boken som ska läsas. Det kan även vara en PowerPoint presentation, en bild med förklarande text, kunskapstest, uppgift där eleven ska ladda upp sitt svar, diskussionsforum o s v. Läraren kan byta namn på delmomentmappar och kalla dem namnet på delmomentet.
Provresultat – När eleverna skriver ett prov skriftligt i lektionssalen kan läraren
manuellt lägga in provresultat på It´s learning. Proven är kopplade till Betygsbok som man hittar under Status och uppföljning i trådstrukturen högst upp.
Ska någon av inlämningsuppgifterna också kopplas till Betygsboken kan man göra det på själva uppgiftssidan.
Slutbetyg - där man manuellt skriver in elevens slutbetyg i kursen.
Bild 2 – den färdiga kursmallen
För att nämna på slutet, projektet som gick ut på att alla lärare på skolan ska börja med att bygga upp sina kurser på It´s learning har resulterat i att vi i dagsläge har ca 112 aktiva kurser på It´s learning.
29
Statistiken för It´s learning, avläst torsdagen 12/11 2009:
Användare totalt: 356
Inloggade användare: 24
Inloggade användare under senaste dygnet: 83 Inloggade användare under senaste veckan: 192 Inloggade användare under senaste månaden: 248
Antal aktiva kurser: 112
Tolkning av denna statistik är att vår lärplattform används i högsta grad. Mer än det vågar jag inte säga då jag har inte insyn i hur kurserna som är utlagda ser ut. Men lite djärvt kan man säga: finns det kurser som lärarna bygger upp och elever som loggar in och kollar vad som är nytt i dem då har lärplattformen uppfyllt sitt syfte – att vara en mötesplats för studerande och lärare som ska stödja undervisningen.
5.2 Utvärderingen
Efter att arbetet med It´s learning och kursmallen har pågått i 7 månader, från september 2009 till mars 2010, var det dags att utvärdera det. Jag valde att göra utvärderingen i form av en enkät som jag la ut digitalt på It´s learning. Enkäten innehåller 19 frågor. Här nedan presenterar jag enkätresultat:
1. Öppen fråga (Antal svar: 21)
Jag undervisar i följande ämnen:
Ge A och B
Engelska och svenska/svenska som andraspråk.
samhällskunskap, historia, arbetsmiljö & säkerhet, religion, miljöpolitik och några på distans. Karaktärsämnen på BF
Svenska och engelska Bi/Ke/Nk/Mk/mfl engelska C filosofi
Människor i behov av stöd Barn-, kultur och fritidskunskap7
30
Natur och friluftsliv
Utveckling, livsvillkor och socialisation Fritidsverksamhet franska.spanska,svenska Svenska grundläggande Svenska A Svenska B Engelska grundläggande Engelska A
matematik, biologi och naturkunskap Särvux och tyska
vårdämnen
Pedagogiska ämnen
Specialidrott A-D, Orientering
För ndustriprogrammet relevanta ämnen Matte Datorkunskap Persondatorer Programmering Filmkunskap Ekonomi, Juridik
Matematik, Fysik och Astronomi. Ma och teknik
2. Flervalsfråga Andel
Jag loggar in på vår utbildningsplattform:
dagligen 57,1%
någon gång i veckan 23,8%
några gånger i månaden 19%
31
3. Flervalsfråga Andel
Jag använder utbildningsplattformen för:
distansundervisning 14,3%
närundervisning 19,0%
både och 33,3%
varken eller 33,3%
4. Matrisfråga
Jag använder utbildningsplattformen på följande sätt:
aldrig ibland ofta Inte besvarad
Jag loggar in och kollar runt om det finns någon ny information 4,8% 52,4% 38,1% 4,8%
Jag kommunicerar med mina elever via meddelandefunktionen 19% 33,3% 47,6% 0%
Jag kommunicerar med mina kolleger via meddelandefunktionen 38,1% 47,6% 4,8% 9,5%
Jag hämtar dokumentation och blanketter när jag behöver dem 9,5% 28,6% 57,1% 4,8%
Jag läser mötesprotokoll på It's learning 19% 57,1% 19% 4,8%
Jag lägger ut kursmaterial till mina elever 19% 33,3% 47,6% 0%
32
5. Flervalsfråga Andel
Jag upplever vårt arbete med utbildningsplattformen som positivt och utvecklande.
Stämmer helt 42,9%
Stämmer till stor del 19%
Stämmer till viss del 33,3%
Stämmer inte alls 0%
Inte besvarad 4,8%
6. Öppen fråga
Om du INTE upplever vårt arbete med utbildningsplattformen som positivt och utvecklande är jag tacksam om du kort beskriver varför:
Vid distansundervisning " ett måste".
Vid normal undervisning ett komplement till närundervisningen och en svårhanterad plattform. Elevstrukturen dålig och följes inte alltid upp.
har så få elever att jag föredrar att ha direkt kontakt med dem
Många inkörningsproblem, flera kursstarter - där program, datorer, info ej fungerade, lärares attityd om vikten av Its learning stod i bjärt kontrast med verkligheten.
Även attityd att all annan undervisningsform är passerad.
Kanske finns det tysta lärare som upplever att somliga elever inte får rätt hjälp med att ha all undervisning via dator. Lyssna på P1, programmet "Tendens" och en kvinna med läs-och skrivproblematik. Att hela tiden tvingas till skriftliga svar begränsar hennes liv.
Därför kan det bara bli bättre med Rexnet. Ser fram emot det.
Det ÄR positivt och utvecklande men tar initialt tid, vilket är en bristvara. Skulle vi fortsatt med den plattform vi har, hade jag fortsatt att lära mig hur man gör. Nu inväntar jag istället det nya systemet och bygget upp kursmaterial som snabbt går att lägga in när det är dags. Därför är det inte odelat positivt.
Det viktigaste för mig är trots allt det som även eleverna frågar efter, nämligen en nära dialog, muntliga förklaringar och att bekräfta och vägleda eleverna när de har behov av det. Detta har jag fått mycket accept hos eleverna för att jag gör. Det betyder inte att jag inte använder eller inte kan använda plattformen, men den har inget egenvärde och kan inte ersätta en närvarande och medkännande människa.
Personligen känner jag inte ett behov av It´s learning i undervisningen av Orientering. Vi använder oss av många andra kanaler när vi jobbar mot eleverna och det fungerar utmärkt.
33
7. Flervalsfråga Andel
Jag anser att mina grundläggande datakunskaper i förhållande till vad läraryrket kräver är: väldigt goda 47,6% tillräckliga 52,4% bristande 0% 8. Flervalsfråga Andel
Jag är nöjd med utbildningen som jag fick i uppstarten av arbetet med It's learning.
Stämmer helt 38,1%
Stämmer till stor del 14,3%
Stämmer till viss del 42,9%
Stämmer inte alls 4,8%
9. Flervalsfråga Andel
Jag är nöjd med vår kursmall.
Stämmer helt 23,8%
Stämmer till stor del 47,6%
Stämmer till viss del 23,8%
Stämmer inte alls 4,8%
10. Flervalsfråga Andel
Jag tycker att det var enkelt att lära sig hur man strukturerar sin kurs på It's
learning.
Stämmer helt 33,3%
Stämmer till stor del 19%
Stämmer viss del 42,9%
34
11. Flervalsfråga Andel
Jag har haft nytta av kursmallen i uppstarten av mitt arbete med kurserna på utbildningsplattformen.
Stämmer helt 14,3%
Stämmer till stor del 42,9%
Stämmer till viss del 28,6%
Stämmer inte alls 14,3%
12. Flervalsfråga Andel
Jag anser att kursmallen fungerar tillfredsställande både för närundervisning och för
distansundervisning.
Stämmer helt 19%
Stämmer till stor del 23,8%
Stämmer till viss del 38,1%
Stämmer inte alls 4,8%
35
13. Matrisfråga
Följande lägger jag ut på utbildningsplattformen till mina elever:
Ofta Ibland Aldrig Inte besvarad Word-dokumment 47,6% 23,8% 23,8% 4,8%
Powerpoint presentationer 33,3% 19% 47,6% 0%
Länkar ut till internet 38,1% 33,3% 23,8% 4,8%
Bilder 4,8% 23,8% 57,1% 14,3% Pdf-dokument 9,5% 19% 57,1% 14,3% Lektionsplanering 38,1% 47,6% 14,3% 0% Inlämningsuppgifter 47,6% 19% 28,6% 4,8% Provresultat 28,6% 23,8% 38,1% 9,5% Information på anslagstavlan 28,6% 14,3% 42,9% 14,3% 14. Flervalsfråga Andel
Jag anser att mina elever gärna tar del av det på It's learning utlagda materialet.
Stämmer helt 19%
Stämmer till stor del 28,6%
Stämmer till viss del 28,6%
Stämmer inte alls 14,3%
36
15. Flervalsfråga Andel
Jag anser att mina elever har tillfredsställande tillgång till en dator i skolmiljön.
Stämmer helt 38,1%
Stämmer till stor del 38,1%
Stämmer till viss del 23,8%
Stämmer inte alls 0%
16. Flervalsfråga Andel
Jag anser att jag tidsmässigt klarar att lägga ut lektionsplanering och lektionsmaterial
på It's learning.
Stämmer helt 19%
Stämmer till stor del 14,3%
Stämmer till viss del 52,4%
Stämmer inte alls 14,3%
17. Flervalsfråga Andel
Jag anser att mina elever har tillräckliga datakunskaper för att klara av att jobba med It's learning i sina studier.
Stämmer helt 14,3%
Stämmer till stor del 47,6%
Stämmer till viss del 23,8%
Stämmer inte alls 14,3%
18. Flervalsfråga Andel
Jag anser att utbildningsplattformen underlättar mitt arbete som lärare.
Stämmer helt 19%
Stämmer till stor del 28,6%
Stämmer till viss del 42,9%
37
19. Öppen fråga
Om du vill förändra något i kursmallen, skriv gärna vad i så fall:
Övertron på denna kommunikationsmodell bör inte bli alltför stor. Inget slår det personliga mötet. Det är i mötet mellan människor som man utvecklas.
Eller?
Tveksam till att använda mallen. Den fungerar för de som startar upp en kurs, men den är väldigt stelbent. En mall är bra, det skapar struktur för eleverna och de känner igen sig så att det är lätt att hitta. Men mallen kan, om den är för detaljerad, styra för mycket också. Alla kanske inte har samma kursupplägg som mallen. Det är viktigt att lära sig att stänga och öppna mappar, att ge behörigheter också. Så lite som möjligt ska vara öppet och aktivt för eleverna och det är bra att på exempelvis anslagstavlan "blogga" eller föra
"lektionsboksanteckningar" motsvarande "dagboksanteckningar" om du förstår vad jag menar. På anslagstavlan är det bra att länka också, om man vill underlätta för eleverna att hitta de dokument som man vill att de ska ta dela av!
Om eleverna på Ip och Iv, överhuvudtaget, skall vara intresserade av att använda datorn, för mer än som skrivmaskin måste de gå en kurs i detta. En mycket väl upplagd pedagogiskt inriktad kurs.
De kunde få 500:- om de hade klarat den och visade att de använde sig av inlagt
material/kurser/prov för sina studier. Först då, finns det ju ett ändamål med att lägga ner kraft på att göra lektioner/arbetsmaterial o s v tillgängliga på nätet.
Faran med att lägga all undervisning på nätet, för de elever som har någon form av
problematik är, att de blir ändå mer fjärmade från den teoretiserande världen som upphöjts till norm. Många av dessa elever vet att deras styrka ligger inom det praktiska området - men det värderas inte lika högt i skolan - men ute i verkligheten är det annorlunda.
Se hur spelen är upplagda. Lär av deras lättillgänglighet och hur snabbt det går att bli bra om man koncentrerar sig. Det är så användarvänligt lärplattform skall utformas. Annars vänder man sig till de redan studievana, målinriktade och väletablerade eleverna. Ett klart
diskriminerande arbetsredskap om det ej görs användarvänligt!
upplägget ska anpassas efter utbildningen och elevernas behov. Elevernas synpunkter ska tas tillvara - delaktighet i utformandet.
38
5.2. Några centrala resultat i enkäten
Hela 80,9 % lärare loggar in på It´s learning varje dag eller flera gånger i veckan som ger en väldigt bra användningsfrekvens.
Det som lärare använder It´s learning mest för är: man kollar om det finns några nyheter (52,4% ibland och 38,1 ofta), man kommunicerar med sina elever (33,3% ibland och 47,6% ofta), lägger ut kursmaterial för eleverna (33,3% ibland och 47,6% ofta) och hämtar dokumentation och blanketter (28,6% ibland och 57,1% ofta). Man kommunicerar inte med sina kollegor via plattformen i något högre grad och man lägger inte ut information om betyg för eleverna.
De flesta upplever vårt arbete med utbildningsplattformen som positiv och utvecklande (61,9% stämmer helt eller till stor del).
Lärarna anser att deras datakunskaper i förhållandet till vad läraryrket kräver är väldigt goda (47,6%) eller tillräckliga (52,4%).
Ungefär hälften av lärarna är helt eller till stor del nöjda med utbildningen som de fick i uppstarten av arbetet med It´s learning.
Helt nöjda eller till stor del nöjda med vår kursmall är 71,4% av lärarna. Däremot tycker en hel del att det inte var helt enkelt att lära sig hur man strukturerar sin kurs på It´s learning (42,9%)
Att man har haft nytta av kursmallen vid uppstarten av arbetet med kurserna anser 57,2% lärare. Att mallen fungerar bra både för distans och närundervisning anser 42% av lärarna.
Det som lärarna publicerar mest på It´s learning är word-dokument, länkar ut till Internet, lektionsplanering och inlämningsuppgifter. Information på anslagstavlan, provresultat och power point – presentationer publicerar man inte i lika hög grad.
39
Hela 52,4% anser att det stämmer bara till en viss del att de tidsmässigt klarar av att jobba med kurser på utbildningsplattformen. Många lärare (42,9%) anser att
utbildningsplattformen underlättar deras arbete som lärare bara till en viss del. Tidsaspekten kan vara en anledning till detta.
6. ANALYS OCH SLUTSATSER
Man kan säga att vår utbildningsplattform används en hel del men inte alla dess delar. De flesta loggar in dagligen och den har blivit ett samlingspunkt för lärare och elever. Kommunikationen bland lärarna sköts mestadels fortfarande i lärarrummet, på våra kontor och på möten och det bror antagligen på att vi är en liten skola och det är ganska enkelt att få tag på varandra.
Att man inte använder It´s learnings fulla potential och laddar upp lektioner i form av power point – presentationer, använder anslagstavlan och lägger ut provresultat beror dels på tidsbrist, dels på att man fortfarande tror mer på det mänskliga mötet och samtal i fyra ögon (t ex när det gäller om att informera om provresultat) än på den digitala kommunikationsformen.
Att lärarna anser att utbildningsplattformen underlättar deras arbete bara till en viss del beror först och främst på att man anser att den tar tid som man hellre lägger på annat som man tycker är mer angeläget för undervisningen, såsom samtal med eleverna, lektionsförberedelse och kontakt med kollegorna som undervisar i samma klasser.
Många upplever mallen som fyrkantig och det innebär att man kanske ska vara mer tydlig vid uppstarten av arbete i plattformen och förklara att mallen är en hjälp på vägen och inte något man MÅSTE hålla sig till helt och hållet. Kräver kursen att man förändrar mallen ska man givetvis ha möjlighet att göra det, det är till och med önskvärt då varje lärare känner bäst sina egna elever och innehåll i sina kurser.
40
Slutsatsen är att kursmallen har hjälpt vissa i uppstarten, men långt ifrån alla, många upplever tidsbrist som problem vid arbetet med It´s learning och antagligen därför anser att kurser online underlättar deras arbete bara till en viss del.
En genomgång av lärarnas kommentarer på öppna frågor visar att de anser att ”mötet mellan människor är utvecklande” och att ”övertron på denna
kommunikationsmodellen bör inte bli alltför stor”.
Det finns en tveksamhet kring att använda mallen då den anses ”vara stelbent”. Man anser att olika kurser har differentiella behöv och ska man hålla sig till mallen kan inte dessa behöv uppfyllas till fullo. Till exempel Historia A som handlar väldigt mycket om att läsa texter i jämförelse med Fysik A där man gör experiment, observerar och gör uträkningar.
Man anser att arbete via kursplattformen är ”diskriminerande gentemot de svagare elever som upplever läsningen som jobbig då hela kommunikationen sker genom skrivet ord”.
Man anser vidare att utbildningsplattformen är ”ett måste” vid distansundervisning och ”vid normalundervisning ett svårhanterat komplement”. Att elevstrukturen inte följs alltid upp anses vara ett störningsmoment i användandet av plattformen.
Så här med facit i handen drar jag slutsats att mitt examensarbete hade en
dubbelfunktion. Dels har den utvecklat mig själv i min roll som lärare och pedagog då jag fick tänka igenom vad det är som gör en undervisning fungerande och sedan tillämpa de insikter i lärplattformen för att strukturera en kursmall som ska uppfylla både lärarens behov av att gå ut med information och elevens behöv av att ta emot den. Dels har den varit positiv för min arbetsplats att man med gemensamma krafter vidareutvecklade vår lärplattform och på detta sätt säkrade dess existens och
vidareutveckling på vår skola.
För att utvärdera vårt arbete med lärplattformen samanställde jag en enkät och publicerade den på It´s learning. Jag skickade mail till alla kollegor med information
41
om enkäten och en uppmaning att svara på den. I nuläget har alla kollegor svarat på enkäten förutom idrottsläraren som inte använder It´s learning. Det ger en frekvens på 21 svar av 22 som är nästintill 100% deltagande. Ur detta faktum, att 95% av
tillfrågade svarade på enkäten, kan man dra slutsatsen att arbete med vår utbildningsplattform är något som engagerar lärare på vår skola i hög grad.
Jag har funderat kring hur man skulle kunna utvärdera enstaka kurser på It´s learning och kommit fram till att en enkät som ska gå ut till eleverna där man frågar dem att bedöma olika aspekter av en online-kurs är det bästa sättet. Men en sådan utvärdering är det för tidigt att gå ut med nu i november, den ska göras i slutet av kurserna, någon gång i juni 2010.
Jag måste erkänna att mitt examensarbete började ambitiöst och stort men krympte något under arbetets gång. Skälet till det är att jag fick välja mellan:
att jobba med en kursmall som ska utgå ifrån mina mediakunskaper och möjligheter, i vilken jag ska beskriva hur man kan använda en lärplattform och göra den roligare, med filmer, PowerPoint presentationer, länkar ut till Internet och sedan väva in i det pedagogiskt tänkande och didaktik, eller göra något som skolan ska ha nytta av, men som inte kan vara lika ambitiöst då förutsättningarna är annorlunda för alla ska ha möjlighet att vara med och lära sig använda lärplattformen och datakunskaperna är på vissa håll väldigt elementära.
Valet föll på att utveckla en enkel kursmall som de flesta lärarna ska kunna använda. Den ursprungliga idén hade varit lite innan sin tid för den stora lärarskaran där de flesta äldre generationens lärare fortfarande inte behärskar digital teknik fullt ut. Jag är fortfarande väldigt intresserad av att fortsätta jobba med utvecklingen av
lärplattformen med pedagogiken och materialproduktionen som underlag och har fantastiska ideer om hur man skulle kunna göra det, men det kommer att ske i en annan form, inte i detta examensarbete.
Jag försökte hitta andra examensarbeten som handlar om pedagogiken på
lärplattformerna men hittade inget som liknar detta som jag försökte göra. Jag är lite osäker om det beror på att det inte finns något liknande eller om jag letade på fel
42
ställen, men de få arbeten som jag fann handlar t ex om att införa en lärplattform i skolmiljön, om vad man ska tänka på vid valet av en studieplattform eller om hur man bygger upp gemenskapen i en distansundervisningssituation. Jag undrar om faktum att det inte finns arbeten som handlar om hur man använder en lärplattform för att utnyttja dess pedagogiska potential till maximum beror på att ingen har hittills tänkt på hur viktigt det är eller om det kanske bagatelliseras och inte anses vara ”något att lägga krutet på för vilken lärare som helst kan göra det”. Att vilken lärare som helst kan göra det stämmer inte på min skola då det krävdes verkligen mycket arbete, utbildning, motivationshöjning i form av lönepåslag för att man ska komma igång med att bygga upp sina kurser i It´s learning.
Min teori är att det fortfarande är väldigt nytt, man kämpar kanske på de flesta gymnasieskolor med att få tekniken tillgänglig för alla och är därför inte så intresserad av att utveckla något man egentligen inte jobbar med dagligen. Det intressanta är att inte ens någon på alla lärarhögskolor runt om landet har tänkt på det och börjat fundera kring pedagogiken på de olika lärplattformar som idag erbjuds på marknaden. Varför är det fallet har jag inget svar på men det kan bero på att man ser en lärplattform som nödvändig ont inte som ett glädjefullt ställe som man kan fylla på med både nyttig och rolig information, med både kunskap och roligheter och där de studerande kan mötas inte bara för att prata kunskaper och diskutera tunga frågor utan även för att fråga varandra hur de mår och vad de gör på samma sätt som man gör i en riktigt klassrum och precis så som man gör på Facebook.
43
7. DISKUSSION - Idag mot framtiden
Vi lever i ett IT-samhälle idag där medier upptar en stor del av ungdomarnas vardag. Dagens ungdomar växer upp med Internet och mobiltelefoner som en självklar och naturlig del av sin livsföring. De har möjlighet att söka efter fakta, ta kontakt och kommunicera med andra personer, lärare eller bibliotek när som helst på dygnet som det passar dem.
Hänger skolorna/lärarna med i denna utveckling? Jag ska vara djärv att påstå att det gör de inte. Hur används datorerna av lärarna i dagens skolor? Allt som oftast används de som skrivmaskiner, för att kolla e-post och surfa på nätet. Lärare som undervisar i distanskurser använder även sina datorer för att kommunicera med eleverna.
Det verkar som (nu gissar jag) att det finns idag en otrolig massa lärare i olika delar av Sverige som bygger upp sina kurser på lärplattformar - bäst de kan. Hur resultatet ser ut vet endast elever i de enstaka kurserna. Jag gissar att vissa klarar det bättre, andra sämre, som allt här i livet: någon samordning kring hur en kurs på
lärplattformen ska se ut och vad den ska innehålla och någon kvalitetssäkring finns fortfarande inte. Mitt examensarbete är kanske en liten tankeställare att det är dags att alvarligt börja fundera kring tekniken och dess samspel med pedagogiken för den är på väg in i våra (lärar-)yrkesliv med stora kliv.
Nu ska jag koppla ihop teori-tänket från kapitel 3 med mallens utseende och förklara varför den ser ut som den gör. Rydberg 15 anser lärande vara en process. Jämfört med inlärning som är en insats begränsad i tiden är lärandet en process som pågår ständigt och där eleven inte är en passiv mottagare av kunskaperna utan en aktiv sökare som målmedvetet jobbar mot att lära sig och utvecklas. För att eleverna ska kunna göra det måste de ha insyn i vad är det som krävs av dem. De måste också se resultat av detta arbete.
15 Rydberg Fåhræus, Eva (2008).
