En knegares val: En Studie om klassröstningens
betydelse för Socialdemokraterna 1982-2010
Adam BerglundStatskunskap C HT 2017 Uppsala Universitet Handledare: Karl Oskar-Lindgren Antal ord: 12722
Sammanfattning
En person klasstillhörighet har under en lång tid varit central för att förklara vilket parti hen väljer att rösta på. Under senare år har dock klassröstningen minskat i betydelse och framförallt inom arbetarklassen. Med anledningen av detta skulle det vara intressant att undersöka om det har inträffat en minskning av de som har en arbetarklassidentifikation. Det kan även vara av intresse att undersöka hur en minskning av arbetarklassidentifikationen har sett ut för Socialdemokraterna. För att genomföra undersökningen kommer jag att använda mig utav svenska valundersökningar från 1982, 1991, 2002 samt 2010. Jag kommer att använda mig utav valundersökningarna för att undersöka hur väljarstödet för det Socialdemokratiska partiet har sett ut för olika väljargrupper över tid. Jag kommer även undersöka hur klassidentifikation har sett ut i dessa väljargrupper. Resultaten kommer att presenteras i tabeller. Därefter kommer jag att använda mig av en regressionsanalys för att undersöka om och i så fall hur starkt sambandet var att rösta på Socialdemokraterna om man hade en arbetarklassidentifikation samt hur detta samband har förändrats över tid. För att vara säker på att det inte finns andra faktorer som påverkar sambandet mellan arbetarklassidentifikation och att rösat på Socialdemokraterna kommer jag att kontrollera anställningssektor och anställningsgrad för att veta det ursprungliga sambandets styrka. Resultatet blev att arbetarklassidentifikationen har minskat samtidigt som sambandet mellan att ha en arbetarklassidentifikation och att rösta på Socialdemokraterna har minskat i betydelse.Innehållsförteckning
Sammanfattning 2 1. Inledning 4 1.1 Syfte och Frågeställning 5 2. Tidigare Forskning 5 2.1 Yrkestillhörighetens betydelse för partivalet 6 2.2 Klassidentifikation 7 3. Design och Metod 9 3.1 Design 9 3.2 Material 10 3.3 Källkritik 11 3.4 Metod 12 3.4.1 Direkta faktorer som påverkar klassröstningen 13 3.4.2 Indirekta faktor som påverkar klassröstningen 14 3.4.3 Statistisk Inferens och Statiskt Säkerställt 15 3.4.4 Regressionsanalys och Statistisk Signifikans 16 4. Resultat och Analys 18 4.1 Resultat 18 4.1.1. Socialdemokraternas valresultat inom olika väljargrupper 19 4.1.2 Klassidentifikationen styrka i olika väljargrupper 22 4.1.3 Sammanfattning av resultat 24 4.2 Regressionsanalys 25 4.2.1. Regressionsanalyser för valen 1991, 2002 och 2010 26 4.2.2 Sammanfattning 28 5. Slutsatser 29 6. Referenser 311. Inledning
Den traditionella höger och vänster-skalan har sedan demokratins införande dominerat konfliktlinjen inom svensk politik. Därmed har det funnits en målkonflikt mellan arbetare och kapital samt att klassröstningen i Sverige har varit stark. Klassröstning innebär att en person röstar på partier som representerar deras egen klasstillhörighet, vilket innebär att arbetarklassväljare röstar på vänsterpartier samt att medelklassväljare röstar på borgerliga partier.1 Under de senaste decennierna har detta samband minskat i betydelse och enligt Alfords Index (AI) som bygger på hur mycket större andel av arbetarklassväljarna än medelklassväljarna som röstar på de socialistiska partierna, andelen personer som klassröstade 1960 var 55% och samma siffra för 2014 var 18%.2 Eftersom klassröstningen har varit central under en väldigt lång tid, är det av stort statsvetenskapligt intresse att undersöka vilka orsaker det är som ligger bakom att den har minskat i betydelse. Ofta brukar det i debatten hänvisas till att orsaken för att klassröstningen minskar är för att personer som tillhör den objektiva arbetarklassen har blivit färre under de senaste decennierna. Begreppet objektiv arbetarklass innebär den andel av befolkningen som jobbar inom arbetaryrken. Denna grupp har minskat under de senaste decennierna som en konsekvens av att andelen av befolkningen som arbetar inom serviceyrken ökat kraftigt. En ny växande medelklass utgör en allt större del av den svenska befolkningen. När den objektiva arbetarklassen har minskat bland befolkningen har det inneburit att klassröstningens betydelse har minskat.3 Ett perspektiv som inte är lika vanligt förekommande att förklara den minskade klassröstningen är den subjektiva klassidentifikationen. Detta perspektiv skiljer sig från den objektiva klasstillhörigheten genom att den fokuserar på den klass som personer själv uppfattar sig tillhöra eller identifiera sig med. Det behöver inte innebära att den klass som man subjektivt identifierar sig med är densamma som ens objektiva klasstillhörighet. Detta innebär att en person kan identifiera sig som arbetarklass men objektivt sätt tillhöra medelklass. På liknade sätt som en person kan identifiera sig som medelklass men ändå objektivt tillhöra arbetarklassen.4 Arbetarklassidentifikationen minskade bland den objektiva arbetarklassen från 84% under 1960-talet till 64% under 1980-talet. Även bland den objektiva medelklassen minskade arbetarklassidentifikationen från 36% på 1960-talet till 27% 1980-talet.5 Under samma tidsperiod har valresultaten för det svenska arbetarpartiet Socialdemokraterna minskat kraftigt från att i många fall ha legat över 45% till att idag omfatta 30% i väljarstöd av den svenska väljarkåren.61 Maria Oskarsson. Klassröstning i Sverige; Rationalitet, Lojalitet eller bara slentrian. 1 uppl.
Göteborg: Nerenius & Santérus, 1994, 19.
2 Sören Holmberg, Henrik Oscarsson. Svenska Väljare. 1:1 uppl. Stockholm: Wolters Kluwer, 2016, 86. 3 Oskarsson. Klassröstning i Sverige; Rationalitet, Lojalitet eller bara slentrian. 113
4 Ibid, 113 5 Ibid, 120
1.1 Syfte och Frågeställning
Ett syfte med uppsatsen är att undersöka om den minskade klassröstningen kan förklaras med en allt svagare subjektiv klassidentifikation. I denna uppsats kommer jag därför att fokusera på hur den allt svagare arbetarklassidentifikationens betydelse för att arbetarpartier samlar allt lägre väljarstöd bland de svenska väljarna. Varför jag har valt att göra denna avgränsning är för att det är främst bland arbetarväljare som klassidentifikationen har minskat samtidigt som arbetarpartier har en central funktion eller kanske till och med den viktigaste funktionen inom klassröstning. Syftet är också att undersöka om det är en mindre andel av personer som har en arbetarklassidentifikation som väljer att rösta på Socialdemokraterna. Jag kommer därför att undersöka den subjektiva arbetarklasstillhörigheten och identifikationens betydelse för väljarstödet för det Socialdemokratiska partiet. Mina frågeställningar är därmed: Har det inträffat en minskning av personer som har en arbetarklassidentifikation och hur har den sett ut över tid? Vilken betydelse har arbetarklassidentifikationen haft för att förklara Socialdemokraternas väljarstöd bland den svenska väljarkåren över tid?2. Tidigare Forskning
Maria Oskarsson är professor vid den statsvetenskapliga institutionen på Göteborgs Universitet. Hennes forskningsområde omfattar politiska skiljelinjer och hur dessa skiljelinjer påverkar det svenska väljarbeteendet. Oskarssons avhandling Klassröstning i Sverige: Rationalitet, Lojalitet eller bara slentrian beskriver hur den betydelsefulla klassröstningen har sett ut i Sverige och studerar hur dess betydelse har förändrats över tid. Hon beskriver i avhandlingen även hur klassröstning påverkas av förändringar av både den objektiva klasstillhörigheten samt den subjektiva klassidentifikationen påverkar väljarnas val av parti.7 Eftersom Maria Oskarsson har forskat mycket om alla olika former av förändring av klasstillhörighetens betydelse för väljarbeteendet är denna forskning mycket relevant för att kunna besvara uppsatsens syfte. Jag kommer att använda mig av hennes forskning för att undersöka vilka partier som varit starka bland olika yrkesgrupper samt hur detta väljarstöd har förändrats över tid. Jag kommer också att använda mig utav Oskarssons forskning för att beskriva hur klassidentifikationen har sett ut bland både arbetar och medelklassen samt hur det har förändrats över tid. Sören Holmberg och Henrik Oscarsson är båda professorer i Statskunskap vid Göteborgs Universitet och arbetar med det svenska valforskningsprogrammet. Holmbergs forskningsområde omfattar bland annat väljarbeteende och representativ demokrati.87 Göteborgs Universitet. Maria Oskarsson. 2017. 8 Som-Institutets. Sören Holmberg. 2016
Oscarssons forskning är inriktat på bland annat valforskning, väljarbeteende och opinionsbildning.9 Deras bok svenska väljare bygger på valundersökningar som beskriver hur de svenska väljarna röstade vid 2014 års val, vilka grupper av väljare som stödjer vissa partier framför andra och hur det har förändrats från föregående val. Jag kommer att använda mig av deras forskning för att beskriva i vilken utsträckning partiernas traditionella kärnväljargrupper röstade på dessa partier i 2014 års val.
2.1 Yrkestillhörighetens betydelse för partivalet
Sedan den allmänna rösträttens införande 1921 har den svenska politiska skiljelinjen byggt på konflikten mellan arbete och kapital. De politiska partierna hade alla en klass eller en yrkesgrupp som sin väljarbas anser Maria Oskarsson i sin avhandling ”klassröstning i Sverige”. Arbetare röstade främst på Socialdemokraterna, även om det fanns en mindre andel inom denna väljargrupp som valde att rösta på Kommunisterna (nuvarande Vänsterpartiet) vars främsta målgrupp bestod utav arbetare. Bönderna stödde Bondeförbundet (nuvarande Centerpartiet), Högerpartiet (nuvarande Moderaterna) hade sin väljarbas bland företagare och Folkpartiet (nuvarande Liberalerna) hade sin väljarbas från olika folkrörelser bland annat frikyrko- och nykterhetsrörelsen. Detta gjorde det enligt Oskarsson lätt att kategorisera de svenska partierna från vänster till höger och denna stabila väljarbas för de olika partier skulle bestå i mer än ett halvt sekel fram i tiden.10 Det svenska partisystemet blev under lång tid stabiliserat med de fem partierna, där klasstillhörigheten var viktigt för val av parti. Detta hävdar Maria Oskarsson började förändras först när nya partier valdes in i riksdagen vid valen 1988 och 1991. Det betydde dock inte att klassröstningen försvann, men andra frågor som exempelvis miljöfrågor fick också betydelse där människor från olika samhällsklasser kunde förenas i olika sakfrågor.11 Jag kommer att använda mig utav Maria Oskarssons avhandling Klassröstning i Sverige för att beskriva hur partiernas andel röster från sina kärnväljare i olika yrkesgrupper har förändrats över tid. Socialdemokraterna och Vänsterpartiets kärnväljare består av arbetare, Centerpartiets kärnväljare av jordbrukare samt Folkpartiets och Moderaternas kärnväljare som består av företagare och tjänstemän. Resultatet med utgångspunkt i Oskarssons forskning är att undersöka hur stor andel av dessa yrkesgrupper samt hur mycket mer/mindre av partiets väljarbas utgörs av respektive yrkesgrupp relaterat till hur stor yrkesgruppen är totalt sätt i samhället.12 Både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet hade ett starkt överskott av arbetarväljare jämfört med den totala andelen av väljarkåren som röstade på partiet. 1960 hade Socialdemokraterna enligt Maria Oskarsson 24% överskott och vänsterpartiet hade 25% överskott bland arbetarväljare. 1991 hade överskottet minskat för Socialdemokraterna till 15% och för Vänsterpartiet hade det blivit ett underskott på 1% där partiet till och med hade åstadkommit ett överskott på 7% bland tjänstemännen istället. Oskarsson påstår i sin avhandling att Folkpartiet har haft ett stadigt överskott av tjänstemän under hela
9 Göteborgs Universitet. Henrik Oscarsson. 2017.
10 Oskarsson. Klassröstning i Sverige; Rationalitet, Lojalitet eller bara slentrian, 36-38 11 Ibid
tidsperioden, däremot har partiet minskat sitt överskott bland företagare från 10% 1960 till 4% 1991. Moderaterna har tappat i stöd bland både företagare och tjänstemän samtidigt som den starka underrepresentationen av arbetare har minskat kraftigt från 38% 1960 till endast 17% 1991. Centerpartiets väljarstöd bland jordbrukare har minskat från 44% 1960 till 14% 1991. Det är dock viktigt att komma ihåg att den största minskning av arbetare som röstade på de två arbetarpartierna samt jordbrukare som röstade på Centerpartiet inträffade från 1960 års val till 1968. Sedan dess har minskningen succesivt avtagit enligt Maria Oskarssons forskning.13 Även om partierna på sikt har allt lägre stöd bland sina kärnväljargrupper är det ändå viktigt att komma ihåg att trots detta så har många partier fortfarande ett starkt stöd bland sina kärnväljare. Enligt statsvetarna Sören Holmbergs och Henrik Oscarssons bok Svenska Väljare om det svenska valet 2014 hade Socialdemokraterna fortfarande ett väljarstöd på 47% bland industriarbetarna, Centerpartiet hade ett väljarstöd på 26% av jordbrukarna och Moderaterna ett väljarstöd på 33% bland företagarna. För samtliga partier är väljarstödet hos deras kärnväljare fortfarande högre än vad deras valresultat är hos befolkningen som helhet, även om den har minskat under en lång tidsperiod.14
2.2 Klassidentifikation
Klassröstning påverkas inte enbart av vilken klass som man faktiskt tillhör menar Maria Oskarsson, utan den påverkas också av vilken klasstillhörighet man själv uppfattar sig tillhöra. Den klasstillhörighet man själv identifierar sig med behöver inte nödvändigtvis vara densamma som ens person faktiska klasstillhörighet. Det betyder att personer som objektivt sätt tillhör medelklassen kan identifiera sig som arbetarklass på samma sätt som en person som objektivt tillhör arbetarklassen kan identifiera sig som medelklass. Denna klassidentifikation kan vara olika stark och därför är det vanligt att man delar upp den i subjektivt svag respektive stark känsla av klasstillhörighet. Den svaga klasstillhörigheten innebär enligt statsvetaren Maria Oskarsson att en person räknar sig mer till en klass än en annan om hen tvingas att välja. Detta brukar benämnas som subjektiv klasstillhörighet. Den starka uppfattningen om en klasstillhörighet innebär däremot att en person tydligt identifierar sig med en viss klass och känner sig som en del av den, vilket man brukar kalla för klassidentifikation.15 Den starka klassidentifikationen har minskat kraftigt från riksdagsvalet 1968 till valet 1988, där den starka klassidentifikationen 1968 var 77% men 1988 utgjorde den endast 45%. Under samma tidsperiod har den svaga klassidentifikationen och de som inte har någon klassidentifikation ökat. Den svaga klassidentifikationen ökade från 17% 1968 till 38% 1988 och de som inte ansåg sig ha en klassidentifikation ökade från 6% till 17% under samma tidsperiod.1613 Oskarsson. Klassröstning i Sverige; Rationalitet, Lojalitet eller bara slentrian, 54-57 14 Holmberg, Oscarsson. Svenska Väljare, 81
15 Oskarsson. Klassröstning i Sverige; Rationalitet, Lojalitet eller bara slentrian, 110-113 16 Ibid, 116
Det är även av intresse att se hur klassidentifikationen har förändrats inom de olika samhällsklasserna och om det är någon klass som har påverkats extra mycket av dessa förändringar av klassidentifikationen. Bland de som svagt identifierar sig som antingen medel eller arbetarklass har enligt Maria Oskarsson ökat från riksdagsvalet 1968 till valet 1988. De som svagt identifierar sig med medelklass ökade från 7% 1968 till 21% 1988 samt för de som svagt identifierar sig med arbetarklass från 10% till 24% under samma tidsperiod. För personer som däremot starkt identifierade sig med arbetarklass eller medelklass har det enligt Oskarsson inträffat en kraftig respektive marginell minskning under samma tidsperiod. De som starkt identifierade sig som arbetarklass 1968 var 50% och utgjorde endast 24% 1988. Den starkt identifierade medelklassen bestod av 26% 1968 och minskade till 20% 1988.17 Vid 1968 års val var det enligt statsvetaren Maria Oskarsson 72% som hade en arbetarklassidentifikation som valde att rösta på Socialdemokraterna. 20 år senare 1988 hade den siffran sjunkit till 64% bland de som hade en arbetarklassidentifikation. Under samma tidsperiod ökade stödet bland personer som hade en medelklassidentifikation från 29% till 32% för partiet.18 Sammanfattningsvis visar forskning inom klassröstning av Maria Oskarsson att klassröstningen har minskat i Sverige både när det gäller den objektiva klasstillhörigheten och den starka klassidentifikationen. Däremot så har den svaga klassidentifikationen ökat under denna tidsperiod, vilket eventuellt skulle vara ett resultat av att klassidentifikationen fortfarande fanns kvar men att dess betydelse har försvagats. Det Socialdemokratiska partiet har också enligt Oskarssons forskning minskat sitt väljarstöd under tidsperioden 1960-1988 bland både den subjektiva och den objektiva arbetarklassen. Dock är det viktigt att komma ihåg att det så sent som vid 2014 års val, var det enligt Holmberg och Oscarsson nästan hälften av industriarbetarna som valde att rösta på partiet. Med utgångspunkt av Maria Oskarssons forskning som gäller från 1960 till 1988 så skulle det vara intressant att undersöka hur utvecklingen av klassröstningen har förändrats. Därför kommer jag att undersöka hur den svenska klassröstningen har sett ut från 1982 till 2010. Anledningen till att detta är intressant att undersöka är för att det antagligen har hänt mycket med klassröstningen både under 1990-talet samt 2000-talet och det är därför viktigt för forskningen att man undersöker hur klassröstningen har förändrats sedan 1980-talet. En till sak som jag skulle vilja bidra med min egna undersökning är att studera klassröstningens effekter för Socialdemokraterna. I tidigare forskning och framförallt i Oskarssons forskning så har arbetarklassröstning studerats för både Vänsterpartiet och Socialdemokraterna. Även om båda partierna har sitt ursprung ur arbetarrörelsen anser jag det vara viktigt att undersöka hur klassröstningen har påverkat det Socialdemokratiska partiet. Orsaken till att jag vill undersöka detta är för att partiet har varit väldigt stort och dominant inom den svenska politiken. Under de senaste åren har dock partiets väljarstöd minskat. Därför är det av intresse att undersöka vilken effekt klassröstningen har på denna minskning.
17 Oskarsson. Klassröstning i Sverige; Rationalitet, Lojalitet eller bara slentrian, 117 18 Ibid, 146
Det finns även ett intresse av att undersöka hur väl dessa statistiska undersökningar med säkerhet beskriver att dessa förändringar faktiskt har inträffat. Anledningen till att jag kommer att granska om dessa undersökningar är statistiskt säkerställda, är för att jag med säkerhet vill veta om det har skett en förändring i svenska folkets klassröstning och att minskningen inte har inträffat för att urvalet i de statistiska undersökningarna inte har varit representativa för folket som helhet. Detta är en aspekt som inte Maria Oskarsson nämner i sin forskning men som jag anser är viktigt att ta med när materialet bygger på statistiska undersökningar. Jag kommer även att använda mig utav regressionsanalyser för att undersöka om och i så fall hur starkt sambandet är att rösta på Socialdemokraterna om man har en arbetarklassidentifikation. Därefter kommer jag att undersöka i vilken utsträckning arbetarklassidentifikationen påverkats när man kontrollerar med andra variabler som anställningssektor samt anställningsgrad. Genom att använda sig utav en regressionsanalys kan man undersöka detta. Tidigare forskning har inte använd den analysmetod och jag anser att det är viktigt för att veta hur starka olika faktorer är för att förklara varför människor väljer att rösta på Socialdemokraterna och hur detta har förändrats över tid.
3. Design och Metod
3.1 Design
Design är den ram som man använder för hur insamling av data samt hur analysen av dessa data ska gå till. Det finns flera olika typer av design som till exempel experimentell design, jämförande design, fallstudie samt statistisk design. Den design som jag kommer att använda mig utav i denna uppgift är den statistiska designen. Inom den statistiska designen använder man sig av många analysenheter som studeras övergripande och är därmed att betrakta som ett kvantitativt tillvägagångs sätt. Detta skiljer sig från kvalitativa undersökningar med få analysenheter där man istället analyserar mer djupgående för att de ska kunna beskriva och förklara dessa analysenheter.19 I en statistisk design sker urvalet av analysenheterna slumpmässigt, eftersom tanken är att om man har tillräckligt många analysenheter så kommer de om de är slumpmässigt utvalda att innebära att de beskriver ungefär hur det ser ut hos populationen som helhet.20 Ju större del av urvalet som utgörs av den totala populationen desto säkrare blir det att vårt resultat stämmer överens med verkligheten. Denna design är bra när man ska generalisera samband, ta reda på kausala samband samt bedöma förändringar över tid. Däremot så är designen sämre på att öka vår förståelse om varför det har sett som vi vill undersöka och i dessa situationer är det att istället föredra att använda sig utav en mer kvalitativ design. Varför den statistiska designen är att föredra för min uppgift är därför att jag vill undersöka om det finns ett kausalt samband övertid som kan förklara om och i så fall hur arbetarklassidentitet påverkar väljarnas stöd för Socialdemokraterna. Eftersom den statistiska designen är den bästa designen att använda för att både belägga kausala19 Jan Teorell och Torsten Svensson. Att fråga och att svara. 1.1 uppl. Malmö: Liber AB, 2007.264 20 Ibid 267
samband samt hur detta samband har förändrats över en lång tidsperiod så är det ett naturligt val av design. Dock så behöver det inte betyda att bara för att man använder sig utav statistisk design är det tillräckligt för att belägga kausala samband. En annan anledning till att jag har valt att arbeta med denna design är för att kunna dra slutsatser om hur en stor population har förändrats över tid. Designen är det bästa sättet att använda sig av när man tillämpar många analysenheter för att kunna säga om någonting har förändrats över tid och i så fall hur. Den statistiska designen är den design vars funktion är att man överskådligt ska studera många analysenheter och därför är den rätt att använda sig av för den här studien.
3.2 Material
En viktig aspekt för att kunna genomföra en vetenskaplig uppsats är att välja ut rätt material för att kunna besvara frågeställningen. Därför är det betydelsefullt på vilket sätt man väljer materialet som ska utgöra underlaget för studierna. Detta eftersom materialet har stor inverkan på resultatet och därför är det viktigt att välja material som överensstämmer så bra som möjligt med den verklighet som vi vill undersöka. Teoretiskt sätt vore det bästa att samla in så mycket relevant material som möjligt för att minimera riskerna för att dra felaktiga slutsatser. Problemet är att i praktiken är det oftast andra faktorer som begränsar omfånget på materialet som till exempel tidsaspekten. I sådana situationer måste man välja vilket material som ska användas, där det är avgörande hur väl man kan argumentera varför urvalet är representativt och på vilket sätt det är att föredra framför annat tänkbart material. Nackdelen med att göra detta urval av material är att det alltid finns en risk att man missar en viktig förklaring till det som man undersöker och därför bör man noggrant överväga vilka material man väljer samt vilka man väljer bort.21 För att genomföra min studie kommer jag att använda mig av svenska valundersökningar som har gjorts i Sverige vid samtliga riksdagsval sedan 1956. Valundersökningar omfattar allt ifrån vad väljare tycker i olika sakfrågor och förtroendet för politiker till frågor om hur personens egen situation ser ut med arbete, civiltillstånd med mera. Valundersökningarna är också ett bra material för att ta reda på vilka partier olika samhällsklasser röstar på och hur det har förändrats över tid. Anledningen till detta är att undersökningar görs i samband med ett riksdagsval och bör därför stämma bra överens med hur olika typer av väljargrupper röstar. Om undersökningen hade utförts några år innan riksdagsvalet är det en stor sannolikhet för att personen skulle kunna ändra uppfattning under mandatperioden och därmed ändå välja ett annat parti på valdagen. Valundersökningar är även bra som material eftersom det har gjorts vid varje riksdagsval sedan 1956 och är därför användbara för att förklara hur olika samband har förändrats över tid. Ett exempel på detta är att förklara hur sambandet mellan klasstillhörighet och val av parti har förändrats under den här tidsperioden. Anledningen till att jag har valt att studera riksdagsvalen 1982, 1991, 2002 samt 2010 är för att om jag skulle studera samtliga riksdagsval skulle det bli för många val att hinna analysera under den givna tidsaspekten. Det är inte heller av ett stort värde för undersökningen att veta hur det skiljer sig från enstaka val, utan det som är av intresse är att studera den långsiktiga trenden. Med anledning av detta räcker det därför med att studera ett21Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann och Wängnerud, Lena. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle individ och marknad. 5.1 uppl. Stockholm: Wolters Kluwer Sverige AB, 2017. 225-226
riksdagsval per decennium. Jag har inte valt att studera några val före 1982 eftersom de klassrelaterade frågorna innan 1982 inte har samma formuleringar som efter 1982 samt färre svarsalternativ. Detta innebär att det är stor sannolikhet att vi i så fall fått helt annorlunda svar som en konsekvens av att det fanns olika svarsalternativ samt frågeställningar och att personen svarar annorlunda än om frågan hade varit ställd på ett annat sätt. Detta är anledningen till att jag har valt att avgränsa mig från riksdagsvalet 1982 och framåt i uppsatsen. Varför jag har valt riksdagsvalen 1982, 1991, 2002 och 2010 är därför att se hur den långsiktiga trenden har förändrats och därför anser jag att det är lagom att undersöka hur det har förändrats under en tio-års period, vilket är det ungefärliga åldersintervallet mellan dessa val. En anledning till att jag har valt att undersöka dessa val är därför att 1982 och 2002 var det socialdemokratiska valsegrar medan valen 1991 och 2010 var det de borgerliga partierna som vann regeringsmakten. Anledningen till att detta är viktigt är därför att jag har valt att analysera val där det har blåst både vänster och högervindar och jag tar även hänsyn till att se hur stark sambandet har varit när partiet både haft medvind och motvind.
3.3 Källkritik
Det finns fyra klassiska källkritiska regler och dessa är äkthet, oberoende, samtidighet samt tendens. Ett grundläggande krav på källan är att den är äkta, vilket innebär att materialet har skapats vid det sammanhang, tid och av de personer som källan säger sig göra. Om källan skulle vara förfalskad så innehåller materialet med största sannolikhet inte uppgifter för att belägga påståenden.22 Eftersom att man var tvungen att be om tillåtelse för att få tillgång till valundersökningarna från primärforskarna så borde de anses som äkta eftersom de är personerna som gjort undersökningarna som bestämmer om tillåtelse till materialet. De tre övriga kriterierna däremot handlar istället för om källan är äkta om det faktiska innehållet i källmaterialet. Först handlar det om källan är oberoende eller inte och det finns tre sätt att vara oberoende på. Först rör det sig om möjligheten att bekräfta uppgifter vilket innebär att trovärdigheten ökar om det finns flera källor som kan bekräfta händelsen. Det andra kriteriet omfattar avståndet mellan berättare och berättelsen som innebär att desto närmare en text skrevs efter att den har uppstått, desto större är sannolikheten att den är sann. Detta är anledningen till att primärkällor är att föredra framför sekundärkällor. Det tredje tecknet på oberoende handlar om författarens grad av oberoende, är hen neutral i sin forskning eller inte.23 Eftersom valundersökningar bygger på insamlade data från valundersökningar blir forskarna väldigt neutrala i sitt arbete eftersom detta handlar om insamling av undersökningar istället för tolkningar av materialet. Samtidighet är det om källan nedtecknades direkt efter att den skrevs så är sannolikheten större att det som står är sant än om det blev nedtecknat många år senare efter att händelsen har inträffat. Anledning till detta är att människor har en tendens att glömma bort viktiga detaljer. Detta är även anledning till varför man föredrar dagboksanteckningar istället för memoarer som har skrivits många år senare.24 Eftersom dokumenten är hämtade från22 Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns, Wängerud. Metodpraktikan. 288, 291 23 Ibid 292-293
excel och de tidigaste valundersökningarna gjordes långt innan excel fanns så dokumenterades de i excel långt efter att undersökningarna gjordes. Jag anser dock att denna inmatning av data inte får någon större påverkan om den gjordes 20 sekunder eller 20 år efter eftersom det handlar om att mata in data och inte tolka materialet. Det sista kriteriet är tendens, som innebär om källans ursprung har en anledning till att vara partiskt i sitt sammanhang för att gynna sina egna intressen eller inte. Verkligheten blir i sådana fall mer beskrivna som avsändaren vill att de ska se ut istället för hur det verkligen är. Exempel på detta är när politiska partier ska beskriva verkligheten så beskrivs den i många fall för att gynna sina egna intressen snare än att den ska stämma överens med verkligheten.25 Jag tror att det inte finns någon större tendens att valundersökningarna är partiska eftersom syftet med dem är att försöka beskriva vad den svenska väljarkåren tycker. Dessa är också utförda av forskare som har i sin arbetsuppgift att vara opartiska. Dock ska man komma ihåg att alla människor har åsikter men jag bedömer det som ytterst osannolikt att detta skulle ha någon större effekt på en valundersökning utförd av statsvetenskapliga forskare.
3.4 Metod
I uppsatsen använder jag mig utav svenska valundersökningar gjorda i samband med riksdagsvalen 1982, 1991, 2002 samt 2010. Jag kommer att använda mig av valundersökningar för att undersöka om och hur förändringar har sett ut över tid samt om det går att befästa ett samband. Eftersom det i samtliga valundersökningar finns frågor som berör partival, klassrelaterade frågor, yrkesgrupp, utbildning, fackmedlemskap samt anställningssektor och anställningsgrad kommer alla relevanta mänskliga faktorer som påverkar väljarbeteende och klassröstning med. För att undersöka hur starka sambanden är mellan dessa olika faktorer har jag valt att göra beräkningar av till exempel hur stor andel av arbetarklassen som valde att rösta på Socialdemokraterna 1982. Detta utförs genom att undersöka hur stor andel som hade arbetarklassvärdet i klassvariabeln 1982 och även hade ett likadant värde för Socialdemokraterna i variabeln för partival. Denna andel kommer sedan att presenteras i procent i uppsatsen eftersom det då blir lättare att förstå hur starkt sambandet var samt för att enklare kunna kontrollera hur detta har förändrats över tid. I den här uppsatsen kommer jag att välja att ta fram resultat för de olika faktorer som är av intresse för att förklara hur olika typer av väljargrupper tänker när det ska välja parti. Min undersökning kommer främst att fokusera på att undersöka hur Socialdemokraternas väljarstöd bland olika väljargrupper ser ut. Eftersom jag i min undersökning har ett dokument från varje valår kommer jag att beräkna samtliga kategorier för varje enskilt val. Resultaten som jag får kommer sedan att presenteras i tabeller och figurer för att på detta sätt enkelt kunna redovisa hur förändringarna har sätt ut över tid, när resultateten finns i samma tabeller. Till exempel vilket stöd det Socialdemokratiska partiet har haft bland arbetarklassen i samtliga val jag undersöker.3.4.1 Direkta faktorer som påverkar klassröstningen
Det finns väldigt många intressanta frågor att undersöka men till att börja med kommer jag att undersöka vilken klasstillhörighet olika människor har som påverkar om man röstar på Socialdemokraterna eller inte. Det kan vara av intresse att undersöka hur både den objektiva arbetar- och medelklassens samt den subjektiva arbetar- och medelklassens väljarstöd för Socialdemokraterna ser ut. Utöver detta kan det även vara intressant att undersöka hur stor andel av de objektiva arbetarna som identifierade sig som arbetar- eller medelklass samt hur den objektiva medelklassen identifierade sig som medel- eller arbetarklass. För att kunna utföra dessa beräkningar är det viktigt att den kodning som de olika variablerna har stämmer överens med det som jag vill undersöka. Det är betydelsefullt att göra rätt omkodningar av variablerna för att undersökningarna ska bli korrekta. Ett exempel på detta är att inom de olika yrkesgrupperna finns 2-3 olika kodningar av arbetare och om jag vill veta i vilken utsträckning arbetarväljare röstar på Socialdemokraterna måste jag göra omkodningar för att kunna besvara den frågan. Jag har valt att använda mig av vilken yrkesgrupp personen tillhör i valundersökningar för att beskriva variabeln för den objektiva klasstillhörigheten. Arbetare (4) och arbetare med arbetsledande funktion (5) har omkodats till arbetarklass. Tjänstemän (1), tjänsteman med arbetsledande funktion (2), tjänsteman med företags/verksamhetsledande funktion (3), egen anställd (6), jordbrukare: ingen anställd (7), jordbrukare: en eller flera anställda (8), företagare: ingen anställd (9), företagare: 1-9 anställda (10), företagare: 10 eller fler anställda (11) har omkodats till medelklass. Att göra kodningar kan ibland vara svårt eftersom olika typer av grupper är svåra att definiera till vilken kategori de tillhör. Ett exempel på detta är att den nya medelklass gruppen inte är en homogen grupp eftersom man skulle kunna tänka sig att det finns väldigt stora skillnader och intressen mellan exempelvis en tjänsteman och en jordbrukare. Dock så vill jag i det här fallet undersöka hur Socialdemokraternas väljarstöds ställning bland arbetarklassen. Eftersom alla yrkesgrupper som jag har valt att kalla för medelklass ändå inte tillhör arbetarklassen har jag trots allt valt att göra denna indelning. Klasstillhörighet handlar inte bara om vilken klass som en person objektivt sätt har, utan påverkas även av den klass som en väljare själv uppfattar sig att tillhöra. Detta är också en faktor som borde ha betydelse för att förklara hur olika väljargrupper röstar. Därför har jag valt att mäta personers subjektiva klasstillhörighet utifrån frågan om hur man skulle beskriva sitt nuvarande hem. Anledningen till att jag har valt att mäta på detta sätt är för att denna fråga handlar om vilken klass en person uppfattar sig tillhöra, som nödvändigtvis inte behöver vara detsamma som ens yrkestillhörighet och därför är detta ett mått på subjektiv klasstillhörighet. Jag har valt att koda arbetarklass med 1 som i frågeformulären är formulerad arbetarhem (1). För att beskriva medelklass som jag har valt att koda med 0 som utgörs av tjänstemannahem (2), högre tjänstemannahem (3), jordbrukarhem (4) samt företagarhem (5). När jag har gjort urvalet för medelklass är jag medveten om att de olika typerna av hem inte är en homogen grupp och att det kan finnas stora skillnader mellan exempelvis enjordbrukare och en tjänsteman. Eftersom jag i min undersökning valt att undersöka arbetarklassens väljarstöd för Socialdemokraterna har den subjektiva medelklassen inte någon inverkan på det som jag vill undersöka eftersom de inte tillhör arbetarklassen. Partival har jag valt att mäta genom att utgå från frågan om vilket riksdagsparti som de skulle välja att rösta på i riksdagsvalet. Att använda sig av riksdagsvalet är det bästa sättet eftersom det dels är på nationell nivå som jag vill undersöka väljarstödet och inte på lokal och regionalnivå. Därutöver beskriver riksdagsvalen på ett bra sätt väljarstödet i det valet vilket är lätt att jämföra med hur det har förändrats övertid. Min kodning för de olika partierna är att S har värdet 1 och alla de övriga tillräckligt stora partierna har fått värdet 0. Jag är medveten om att de övriga partierna inte är en homogen grupp där de olika partierna som Vänsterpartiet och Moderaterna har helt olika ideologier och väljargrupper ska ingå i samma kategori. Eftersom jag har valt att undersöka hur stödet ser ut för Socialdemokraterna har jag ändå valt att kategorisera dessa partier i samma grupp för att se om det finns skillnader mellan Socialdemokraterna och de övriga partierna.
3.4.2 Indirekta faktor som påverkar klassröstningen
Det är inte bara ens persons klasstillhörighet som påverkar hur en person väljer att rösta. Det finns även andra faktorer som på ett indirekt sätt ofta har betydelse för vilken klass en person objektivt sätt tillhör och som borde även påverka en persons partival. Det rör sig bland annat om utbildning där en person som har en låg utbildningsnivå oftare är arbetarklass än en person med en högre utbildningsnivå. En annan sådan faktor är fackmedlemskap och vilken fackförening personen är medlem i. Om personen är medlem i ett LO förbund rör det sig om en arbetare och eftersom personen själv har valt att gå med i en organisation som strider för löntagares rättigheter är det även större chans att personen identifierar sig med sin klass än vad än icke LO-arbetare gör. Om personen har en heltids eller en deltidsanställning kan också påverka vilken klass en person tillhör. En person som har en deltidsanställning har sämre lön och kan även i vissa fall ha sämre förutsättningar att bestämma över sin arbetssituation en vad en heltidsanställd har. En till faktor som påverkar är om personen arbetar inom offentlig eller privat sektor eftersom arbets- och lönevillkoren ser olika ut mellan de båda sektorerna och därför borde även det ha betydelse för partivalet. Till att börja med vill jag undersöka hur utbildningsnivån påverkar vilket parti en person väljer att rösta på. Jag har jag valt att dela in utbildningsnivån i grundskola, gymnasium samt eftergymnasial utbildning. Jag gjorde omkodningen så att Folkskola (1), Grundskola (2) samt Realskola (4) fick bli Grundskola som blev kodad till nummer 1. Gymnasium blev kodad till nummer 2 som tidigare bestod utav Yrkeskola (3), 2-årigt Gymnasium (5), 3-4-årigt Gymnasium ej examen (6) samt 3-4-årigt Gymnasium examen (7). Eftergymnasial utbildning blev kodad till nummer 3 som tidigare bestod utav Universitetsstudier ej examen (8) och Universitetsstudier examen (9). Jag kommer även att presentera resultat om hur stor andel av personerna inom varje utbildningskategori ser sig själva som arbetar eller medelklass. Jag kommer också att undersöka hur fackmedlemskap påverkar ens benägenhet att rösta på Socialdemokraterna. Eftersom jag vill undersöka hur detta stämmer överens för arbetare har jag valt att mer specifikt undersöka LO medlemskapets betydelse för att stödja
Socialdemokraterna. För att förenkla beräkningarna har jag valt att omkoda alla LO-förbund så att de har nummer 1 och alla övriga fackförbund och arbetsgivarorganisationer (TCO, SACO samt Svenskt Näringsliv) har fått nummer 0. Jag är medveten om att de övriga fackförbunden inte är identiska och består av många olika yrkeskårer, men jag har ändå valt att kategorisera dem under samma kategori eftersom jag vill undersöka LO-medlemskapets påverkan på partivalet och hur det skiljer sig från de andra fackförbunden. Jag har även valt att studera hur medlemskap i LO eller inte påverkar hur man identifierar sig som arbetar- eller medelklass. Om en person har en deltids eller heltidsanställning påverkar också personens arbets- och lönevillkor och därför har jag valt att även inkludera dess betydelse av att stödja Socialdemokraterna. Jag har valt att koda en heltidsanställning som 1 och personer som har en deltidsanställning som 0 där kodningen tidigare utgjorde deltid mer 15 timmar/veckan (2) samt deltid mindre än 15 timmar/veckan (3). Jag är medveten om att arbetsvillkor för både deltids och heltidsanställda kan skilja sig mycket åt inom de olika grupperna beroende på vilket jobb personen har. Jag vill trots detta undersöka vad olika typer av anställningsgrad har för betydelse och i vilken utsträckning en person vill rösta på Socialdemokraterna. Jag kommer också att kontrollera anställningsgradens betydelse för hur man identifierar sig som medel eller arbetarklass inom de olika anställningsgraderna. Slutligen kommer jag att kontrollera vilken betydelse anställningssektor, alltså om man arbetar i offentlig eller privat sektor påverkar en att rösta på Socialdemokraterna eller inte. Anledningen till att jag väljer att undersöka anställningssektor är därför att anställningsvillkor påverkas av i vilken sektor personen är anställd och har därmed betydelse för vilken klass personen tillhör. Jag är dock medveten om att det finns stora skillnader gällande anställningsvillkor mellan olika typer av arbeten inom både offentlig och privat sektor. Dock finns det ett tillräckligt starkt samband för att vara av betydelse att undersöka denna aspekt närmare. I valundersökningar var anställningssektorerna 1 för statlig 2 för kommunal och 3 för landsting som jag har valt att omkoda till offentlig anställning (1). De som hade en privat anställning hade nummer 4 och jag valde att koda om den till 0. Jag kommer även att undersöka hur anställningssektor påverkar om personen själv uppfattar sig som arbetar- eller medelklass.
3.4.3 Statistisk Inferens och Statiskt Säkerställt
Eftersom jag kommer att undersöka förändringar som har skett övertid när jag presenterar mina resultat kommer jag att jämföra om det har inträffat en minskning eller en ökning av till exempel arbetare som röstar på Socialdemokraterna. På grund av att analysenheterna i valundersökningar består utav ett urval av hela den svenska väljarkåren finns det alltid en risk att mätningarna inte stämmer överens med vad populationen som helhet tycker. Eftersom valundersökningarna innehåller slumpmässiga fel kan vi inte med säkerhet säga om det har skett en ökning eller minskning från föregående mätning.26 För att kunna jämföra två mätningar med varandra är det därför viktigt att man gör beräkningar för att med säkerhet kunna säga om det har inträffat en förändring eller inte. Jag kommer här att mer ingångände förklara hur detta fungerar samt hur jag kommer att göra dessa beräkningar.
När man använder statistiska metoder för att undersöka en population gör man ett urval av vilka personer som ska utföra undersökningen på. Eftersom urvalet alltid är mindre än den totala populationen som man vill undersöka för att dra slutsatser om hela populationen använder man sig utav statistisk inferens för att veta hur väl urvalet överensstämmer med hela populationen. Om urvalet är slumpmässigt utvalt och alla analysenheter har samma sannolikhet att bli utvalda är det endast slumpen som avgör om vi får ett korrekt resultat i våran skattning eller inte.27 Tanken är att om man upprepar undersökningen ska resultaten i genomsnitt avspegla hur populationen ser ut i helhet.28 Det finns alltid en osäkerhet när man utifrån ett urval ska generalisera resultatet till en hel population och ett sätt för att minska dessa risker är att använda sig utav ett konfidensintervall. Med ett konfidensintervall är vi ganska säkra på att medelvärdet eller proportionen från urvalet befinner sig inom intervallet för vad värdet ligger inom den hela populationen. Ett konfidensintervall är uppbyggt kring vårt punktestimat av värdet i urvalet omgivet av vilken risknivå man vill använda för att testa om värdet på vår uppskattning inte finns inom detta intervall. Värdena inom ett konfidensintervall befinner sig på lika långa avstånd både högre och lägre från punktestimat. Denna risknivå beräknas genom det kritiska värdet som bestäms av vilken säkerhetsnivå vi vill undersöka multiplicerat med vår uppskattning av standardfelet i populationens urval. En vanlig säkerhetsnivå att använda sig av är 95%, vilket betyder exempelvis att på 95% säkerhetsnivå befinner sig vårt populationsvärde inom intervallet för vår uppskattning av hur många som skulle rösta på Socialdemokraterna om det vore val idag.29 Konfidensintervall kan också användas för att beräkna skillnader mellan två urval för att kunna undersöka om det finns skillnader mellan två populationer där urvalen kommer från två olika populationer. Ett exempel på detta är om vi vill undersöka om fler kvinnor än män röstar på Socialdemokraterna, kommer vi att kontrollera dessa skillnader för att med säkerhet kunna fastställa om denna skillnad är sann. Huruvida denna skillnad är sann eller inte brukar benämnas att det är/inte är statistiskt säkerställt att fler kvinnor än män röstar på Socialdemokraterna. Om denna skillnad inte går att bevisa är påståendet inte statistiskt säkerställt. För att ett påstående ska vara statistisk säkerställt krävs det att skillnaden mellan de olika urvalen i intervallet är större än 0 annars är det inte statistiskt säkerställt. Eftersom jag har gjort mina uträkningar i resultatet i procent kommer jag att utföra ett konfidensintervall för proportioner. Jag vill undersöka skillnaden mellan dessa proportioner över tid och konfidensintervallet för detta ser ut på följande viss: p1-p2 ± Zkv x
√
p1(1-p1)/n1 + p2(1-p2)/n23.4.4 Regressionsanalys och Statistisk Signifikans
Eftersom min frågeställning löd hur socialdemokraternas väljarstöd påverkas av hur många personer som identifierar sig som arbetarklass vill jag därför undersöka hur starkt detta samband är. Jag har därför valt att använda mig utav en regressionsanalys för att analysera hur starkt detta samband är.
27 Teorell och Svensson. Att fråga och att svara. 126-127 28 Ibid 132-133
Regressionsanalysen har en central betydelse inom den kvantitativa samhällsvetenskapen. Analysen används framförallt när vi vill undersöka kausala samband, om det finns och hur starkt ett samband är.30 För att genomföra en regressionsanalys krävs det att man skattar de olika parametrarna i regressionsekvationen som är de samma som den räta linjens ekvation (y=bx + a). Den beroende variabeln (y) är den variabel som påverkas av värdet på den oberoende variabeln (x). När värdet på den oberoende variabeln förändras kommer den beroende variabeln att göra detsamma. Eftersom det rör sig om en linjär funktion så bestämmer värdet på regressionskoefficienten (b) hur mycket den beroende variabeln förändras när värdet på den oberoende variabeln förändras med 1. Om vi vet värdet på interceptet (a) och regressionskoefficienten (b) kan vi beskriva sambandet mellan variablerna samt hur starkt detta samband är. Detta utgör en bivariat regression eftersom vi här endast använder oss utav en oberoende variabel för att förklara vårt värde på den beroende variabeln samt att undersöka om det finns ett samband mellan dessa variabler.31 Ibland är det även av intresse och viktigt att använda sig utav flera oberoende variabler för att förklara den beroende variabeln. Denna variant av regressionsanalys kallas för multipel regression och används när vi har mer än en förklaringsfaktor. Det finns tre huvudsakliga skäl till att man väljer att använda sig utav en multipel analys istället för en bivariat, 1) förbättra förklaringen, 2) isolera sambandet samt 3) hitta orsaksmekanismen.32 Att förbättra förklaringen är viktigt eftersom det mesta av den samhällsvetenskapliga forskningen är komplexa ting och har oftast mer än enda orsak som förklaring. Isolera sambandet innebär att vi vill isolera vår oberoende variabel från alla andra möjliga förklaringar för att kunna avgöra om ett samband mellan variablerna är kausalt eller inte. Om man isolerar sambandet genom att kontrollera med en tidigare bakomliggande variabel som eventuellt skulle kunna påverka det ursprungliga bivariata sambandet. Det ursprungliga sambandet blir i sådana fall spuriöst eller skenbart istället för kausalt.33 Att hitta orsaksmekanismen innebär att man undersöker om det finns en tredje mellanliggande variabel som påverkas av den oberoende variabeln som i sin tur påverkar den beroende variabeln.34 Om det finns en mellanliggande variabel innebär det att sambandet fortfarande är kausalt fast den har blivit indirekt. Det har i så fall skett ett kraftigt försvagat samband mellan den oberoende och den beroende variabeln.35 Funktionen för en multivariat regression är uppbyggd på samma sätt som för en bivariat regression, fast den inkluderar fler oberoende variabler samt en regressionskoefficient för varje oberoende variabel. Interceptet i en multivariat regressionsanalys beskriver det värde den beroende variabeln har när samtliga oberoende variabler innehar värdet noll. Funktionen ser ut följande y= a + b1x1 + b2x2 osv.
30 Teorell och Svensson. Att fråga och att svara. 159-160 31 Ibid 166-167
32 Ibid 204-208 33 Ibid
34 Ibid 206-207 35 Ibid 196
När man använder sig utav en regressionsanalys kan man göra om variablerna till en dikotomi. Det betyder att de variabler som vi vill jämföra med till exempel Socialdemokrater och övriga partier får nya variabelvärden där 1 är lika med att rösta på Socialdemokraterna och 0 är lika med att rösta på ett annat parti. När man sedan ska utföra en regressionsanalys kan man enkelt se om den oberoende variabeln vi vill undersöka har värdet 1 för arbetarklass och 0 för medelklass. Om regressionskoefficienten är positiv innebär det att om man är arbetarklass är det mer troligt att man röstar på Socialdemokraterna än om man är medelklass. Denna dikotomi för omkodning av variabler kallas för dummyvariabler.36 Eftersom materialet bygger på ett urval av hela populationen kan vi inte heller vara helt säkra på att regressionskoefficienten stämmer överens med hur den ser ut i populationen som helhet. Ett resultat av att vi gör dessa skattningar för regressionskoefficienten innebär en viss osäkerhet eftersom populationsvärdet antagligen är något högre eller lägre än värdet för vårat urval. Vi måste därför uppskatta om det ändå går att på en viss säkerhetsnivå kan belägga att det ändå finns ett samband. Det betyder att om vi kan avfärda möjligheten att regressionskoefficientens (B) värde är noll vet vi att det finns ett samband. Om detta sker är sambandet statistiskt signifikant.37 För att beräkna om ett samband är statistiskt signifikant eller inte använder man sig utav T-värde. Om T-värdet i regressionen befinner sig inom det kritiska värdet kan vi inte vara säkra på att B=0 och därmed vet vi inte häller om det finns ett samband. I dessa situationer är sambandet inte statistiskt signifikant. Om T-värdet däremot befinner sig utanför det kritiska området vet vi att B inte är lika med 0 och sambandet är då statistiskt signifikant. T-värdet bestäms av vilken säkerhetsnivå vi väljer att använda oss utav och på 95% säkerhetsnivå är T-värdet 1,96 och - 1,96.38
4. Resultat och Analys
4.1 Resultat
Jag kommer att presentera mina resultat i tabeller där det i procent anges hur stor andel av olika väljargrupper valde att rösta på Socialdemokraterna samt något annat parti för att jämföra hur stor skillnaden var. De väljargrupper som jag kommer att undersöka är först den objektiva klasstillhörigheten eftersom min uppsats handlar om klassröstning och då är denna aspekt central att ha med i analysen. Nästa väljargrupp som kommer att presenteras är klassidentifikation eftersom den subjektiva klasstillhörigheten är central för att beskriva hur klassröstningen har förändrats samt att ett syfte med uppsatsen var att beskriva hur väljarstödet för Socialdemokraterna har sett ut bland personer med en arbetarklassidentifikation. Därefter kommer jag att undersöka hur andra faktorer som anställningssektor, anställningsgrad, utbildningsnivå samt fackmedlemskap. Anledningen till att jag har valt att inkludera dessa faktorer är för att det också har en påverkan på klasstillhörigheten samt att36 Teorell och Svensson. Att fråga och att svara. 146 37 Ibid, 208-210
det även påverkar hur man väljer att rösta. För att med säkerhet veta om det fanns en skillnad i exempelvis arbetarklassens och medelklassens stöd för Socialdemokraterna kommer jag att pröva om denna skillnad är statistisk säkerställd. Jag kommer i tabellerna att vissa hur dessa samband har förändrats över tid genom att presentera hur väljarstödet från en väljargrupp har förändrats för riksdagsvalen 1982, 1991, 2002 samt 2010. För att undersöka om det har skett en minskning eller ökning kommer jag att pröva om förändringarna är statistiskt säkerställda. Därefter kommer jag att undersöka hur klassidentifikationen har sett ut bland olika väljargrupper. De grupper som jag kommer att undersöka är objektiv klasstillhörighet, anställningssektor, anställningsgrad samt utbildningsnivå. Anledningen till att jag vill undersöka huruvida dessa gruppers klassidentifikation ser ut är för att analysera inom vilka grupper klassidentifikation som är starka eller svaga samt hur den har förändrats över tid. Eftersom en av mina frågeställningar är att förklara om det är färre personer som identifierar sig som arbetarklass än tidigare. Jag kommer även att undersöka om det har inträffat en förändring över tid genom att testa om dessa förändringar är statistiskt säkerställda.
4.1.1. Socialdemokraternas valresultat inom olika väljargrupper
Objektiv klasstillhörighet och Partival (1982-2010)
Tabell 4.1.1.11982 1991 2002 2010
S Annat parti S Annat
parti S Annat parti S Annat parti
Arbetarklass 73,9% (322) 26,1% (114) 52% (526) 48% (486) 46,2% (424) 53,8% (424) 45,5% (178) 54,5% (213) Medelklass 32,9% (166) 67,1% (339) 27,1% (313) 72,9% (844) 28,3% (341) 71,7% (866) 22,3% (124) 77,7% (431) I parantesterna står antalet observationer Tabellen beskriver väljarstödet för Socialdemokraterna bland arbetar respektive medelklassen under tidsperioden 1982-2010 Källa: Svenska valundersökning 1982, 1991, 2002, 2010 Väljarstödet för Socialdemokraterna har varit starkare i samtliga val bland den objektiva arbetarklassen än bland den objektiva medelklassen enligt tabell 4.1.1.1. Väljarstödet för partiet har dock minskat kraftigt och har även minskat i samtliga val från 73,9% 1982 till 45,5% 2010. Minskningen för samtliga val är statistisk säkerställd förutom minskningen för valet 2010 som inte är det. Den största minskningen inträffade mellan valen 1982 till 1991 och sedan dess har det varit mera marginella minskningar till nästkommande val. Bland medelklass väljare som röstar på Socialdemokraterna har väljarstödet också minskat från 32,9% 1982 till 22,3% 2010. I valet 2002 ökade dock partiets väljarstöd bland medelklassväljarna från 27,1% 1991 till 28,3%, denna ökning är inte statistiskt säkerställd. Minskningarna för valet 1991 samt för valet 2010 är däremot båda statistiskt säkerställda.39 39 Svenska valundersökningar 1982, 1991, 2002, 2010
Klassidentifikation och partival (1991-2010)
Tabell 4.1.1.2.1991 2002 2010
S Annat parti S Annat parti S Annat parti
Arbetarklassidentifikation 59,9% (623) 40,1% (481) 47,7%(483) 52,3% (530) 49,4%(194) 50,6% (199) Medelklassidentifikation 20,2% (313) 79,8% (844) 25% (277) 75% (833) 20,3%(108) 79,7% (424) I parantester står antalet observationer Tabellen beskriver andelen med arabetarklassidentifikation respektive medelklassidentifikation som röstade på Socialdemokraterna 1991-2010 Källa: Svensk valundersökning 1991, 2002, 2010 I samtliga val har Socialdemokraterna enligt tabell 4.1.1.2. haft ett starkare väljarstöd bland de personer som identifierar sig som arbetarklass än de som har en medelklassidentifikation. Från 1991 till 2002 minskade stödet i denna klass från 59,9% till 47,7%, vilket även är statistiskt säkerställt. Däremot ökade stödet för partiet från 47,7% till 49,9% 2010 av de som identifierade sig som arbetarklass men denna ökning är inte statistiskt säkerställd. Bland personer som identifierar sig som medelklass visar tabell 4.1.1.2. på ett ökat väljarstöd för Socialdemokraterna, från 20,2% 1991 till 25% 2002, vilket är statistiskt säkerställt. Därefter minskade stödet bland de som har en medelklassidentifikation till nästan samma nivå som 1991 på 20,3% och denna minskningen är även statistiskt säkerställd.40
Anställningssektor och Partival (1982-2010)
Tabell 4.1.1.3. 1982 1991 2002 2010 S Annatparti S Annat parti S Annat parti S Annat parti
Offentlig Sektor 53,8% (189) 46,2% (162) 42% (369) 58% (508) 40% (334) 60% (502) 37,6% (131) 62,4% (217) Privat Sektor 50,5% (299) 49,5% (293) 36% (471) 64% (836) 33,5% (429) 66,5% (852) 28,5% (170) 71,5% (426) Antal observationer anges i parenteserna Tabellen beskriver hur många inom både den offentliga och privata sektorn som röstade på Socialdemokraterna 1982-2010 Källor: Svenska valundersökningar 1982, 1991, 2002, 2010 I samtliga val har väljarstödet för Socialdemokraterna enligt tabell 4.1.1.3. varit starkare bland de som arbetar inom den offentliga sektorn än inom den privata sektorn. I samtliga val förutom 1982 är det större väljarstödet bland de offentligt anställda statistiskt säkerställt. Partiet har i samtliga val tappat väljare bland personer som jobbar inom den offentliga sektorn där Socialdemokraterna hade ett väljarstöd på 53,8% 1982 till 37,6% 2010. Enda minskningen som är statistiskt säkerställd bland de som jobbar i den offentliga sektorn var minskningen från 1982 till 1991. På liknade sätt har väljarstödet även minskat för de som arbetar inom den privata sektorn från 50,5% 1982 till 28,5% 2010. Minskningarna för valen 1991 samt 2010 är statistiskt säkerställda.41 40 Svenska Valundersökningar 1982, 1991, 2002, 2010 41 Ibid
Anställningsgrad och Partival (1982-2010)
Tabell 4.1.1.4. 1982 1991 2002 2010 S Annatparti S Annat parti S Annat parti S Annat parti
Heltid 48,2% (250) 51,8% (269) 37,4% (638) 62,6% (1068) 35,7% (608) 64,3% (1093) 32% (240) 68% (511) Deltid 52,9% (81) 47,1% (71) 42,3% (200) 57,7% (273) 37% (156) 63% (266) 31% (63) 69% (140) Antal observationer anges i parenteserna Tabellen beskriver hur många med både en heltid respektive deltidsanställning som röstade på Socialdemokraterna 1982-2010 Källor: Svenska valundersökningar 1982, 1991, 2002, 2010 Socialdemokraterna har från valet 1982 till 2002 enligt tabell 4.1.1.4. haft högre väljarstöd bland de som arbetar deltid än heltid. I valet 2010 hade partiet dock ett något lägre väljarstöd bland deltidsanställda i jämförelse med heltidsanställda. Det är inte statistiskt säkerställt att det i något val skulle vara vanligare att personer som har en deltidsanställning skulle rösta på Socialdemokraterna än om personen hade en heltidsanställning. I samtliga val så har deltidsanställdas stöd för Socialdemokraterna minskat från 52,9% 1982 till 31% 2010. Minskningarna är statistisk säkerställda i samtliga val förutom minskningen från 2002 till 2010. På samma sätt har stödet bland heltidsanställda också minskat för partiet från 48,2% 1982 till 32% 2010. Där var minskningarna statistisk säkerställda för valen 1991 samt 2010.42
Utbildningsnivån och Partival (1982-2010)
Tabell 4.1.1.5. 1982 1991 2002 2010 S Annat pari S Annat parti S Annat Parti S Annat parti Grundskola 61,5% (323) 38,5% (202) 50,4% (417) 49,6% (410) 45,7% (242) 54,3% (288) 51,2 (87) 48,8 (83) Gymnasium 46,6% (139) 53,4% (159) 34,9% (324) 65,1% (605) 37,2% (368) 62,8% (622) 37,2 (136) 62,8% (230) Eftergymnasial 26,2% (39) 73,8% (110) 23,9% (120) 76,1% (383) 25,1% (173) 74,9% (515) 20,8 (93) 79,2% (354) Antal observationer anges i parenteserna Tabellen beskriver hur många med en grundskol, gymnasium samt eftergymnasial utbildning röstade på Socialdemokraterna 1982-2010 Källor: Svenska valundersökningar 1982, 1991, 2002, 2010 I tabell 4.1.1.5. framgår det att Socialdemokraterna i samtliga val alltid har haft starkast stöd bland de som har en grundskoleutbildning, följt av personer som har en gymnasieutbildning och lägst stöd bland de som har en eftergymnasial utbildning. Stödet för Socialdemokraterna bland de som har grundskoleexamen minskade i samtliga val från 61,5% 1982 till 45,7% 2002. Minskning som inträffade 1982 till 1991 bland grundskoleutbildade är statistisk säkerställd. 2010 ökade däremot väljarstödet för partiet inom målgruppen till 51,2%, vilket dock inte är statistiskt säkerställt. Bland de som har en gymnasieexamen minskade 42 Svenska Valundersökningar 1982, 1991, 2002, 2010väljarstödet för Socialdemokraterna enligt tabellen från 46,6% 1982 till 34,9% 1991 vars minskning är statistiskt säkerställd. Väljarstödet bland målgruppen har ökat igen till 37,2% i både valen 2002 och 2010, men ökningen är dock inte statistiskt säkerställd. För personer med en eftergymnasial utbildning har stödet legat mellan 26,2% 1982 till 20,8% 2010 och där var ingen av förändringarna statistiskt säkerställda.43
LO-medlemskap och Partival (1982-2002)
Tabell 4.1.1.6 1982 1991 2002S Annat parti S Annat parti S Annat parti LO-medlemskap 77,2% (240) 22,8% (71) 56,9%(432) 43,1% (327) 49,9%(303) 50,1% (304) Ej LO-medlemskap 34,9% (101) 65,1% (184) 28,8%(434) 71,2%(1073) 33,3%(269) 66,7% (540) Antal observationer anges i parenteserna Tabellen beskriver hur stor andel av både LO och icke-LO medlemar som röstade på Socialdemokraterna 1982-2002 Källa: Svenska valundersökningar 1982, 1991, 2002 I samtliga val har det alltid varit betydligt fler LO-medlemmar som har valt att rösta på Socialdemokraterna enligt tabell 4.1.1.6. än personer som inte har varit medlemmar i organisationen. I valen 1982 och 1991 hade partiet till och med mer än dubbelt så starkt stöd bland LO-medlemmar än bland väljarkåren som helhet. Stödet för det socialdemokratiska partiet har minskat kraftigt bland LO-medlemmarna från 1982 till 2002. Den största minskningen inträffade från valet 1982 till 1991 där stödet minskade från 77,2% till 56,9% bland organisationens medlemmar. Minskningen är statistiskt säkerställd. Väljarstödet för partiet minskade också bland LO-väljarna från 56,9% 1991 till 49,9% 2002, även denna minskning är statistiskt säkerställd.44 Bland de som inte var LO-medlemmar har väljarstödet för Socialdemokraterna både minskat och ökat under denna tidsperiod. Först inträffade en minskning från 34,9% 1982 till 28,8% 1991 som är statistiskt säkerställd. Därefter ökade väljarstödet för partiet bland icke LO-medlemmar till 33,3% 2002 och denna ökning är statistiskt säkerställd.45
4.1.2 Klassidentifikationen styrka i olika väljargrupper
Klassidentifikation och objektiv klasstillhörighet (1991-2010)
Tabell 4.1.2.1.1991 2002 2010
Arbetarklass-identifikation Medelklass-identifikation Arbetarklass-identifikation Medelklass-identifikation Arbetarklass-identifikation Medelklass-identifikation Arbetarklass 86,1% (1009) 13,9% (163) 86% (806) 14% (131) 83% (641) 17% (131) Medelklass 21,6% (264) 78,4% (957) 18,9% (228) 81,1% (976) 16,6% (177) 83,4% (887) Antal observationer anges i parenteserna Tabellen beskriver hur många personer som har en arbetar eller medelklassidentifikation inom arbetarklassen respektive medelklassen 1991-2010 Källa: Svenska valundersökningar 1991, 2002, 2010 43 Svenska Valundersökningar 1982, 1991, 2002, 2010 44 Ibid 45 Ibid
I samtliga val har det alltid varit betydligt fler enligt tabell 4.1.2.1. inom den objektiva arbetarklassen som har identifierat sig som arbetare och på liknade sätt har det varit fler personer inom den objektiva medelklassen som identifierat sig själva som medelklass. Inom objektiva arbetarklassen blir det allt färre som identifierar sig med sin klass. 1991 var 86,1% som identifierade sig som arbetare och 2010 hade denna siffra sjunkit till 83%, vilket även är statistiskt säkerställd. Samtidigt har samma förändring skett inom den objektiva medelklassen där allt färre identifierar sig som arbetare istället har det blivit fler som identifierar sig som medelklass. Minskningen av de som identifierar sig som arbetare inom medelklassen minskade från 21,6% 1991 till 16,6% 2010 och denna minskning är statistiskt säkerställd.46
Anställningssektor och klassidentifikation (1991-2010)
Tabell 4.1.2.2. 1991 2002 2010 Arbetarklass-identifikation Medelklass-identifikation Arbetarklass-identifikation Medelklass-identifikation Arbetarklass-identifikation Medelklass-identifikation Offentlig Sektor 53% (507) 47% (450) 47,3% (400) 52,7% (445) 43,8% (295) 56,2% (378) Privat Sektor 53% (767) 47% (680) 48,8% (628) 51,2% (659) 44,7% (517) 55,3% (639) Antal observationer anges i parenteser Tabellen beskriver hur många personer som har en arbetar eller medelklassidentifikation inom den offentliga respektive privata sektorn 1991-2010 Källa: Svenska valundersökningar 1991, 2002, 2010 Vid 1991 års val var arbetar respektive medelklassidentifikationen enligt tabell 4.1.2.2. lika stark inom både den offentliga och privata sektorn. Därefter har arbetarklassidentifikationen blivit något starkare bland personer anställda inom den privata sektorn vid både 2002 och 2010 års val. Denna skillnad är inte statistiskt säkerställd. Arbetarklassidentifikationen har minskat inom de båda anställningssektorerna i samtliga val från 1991 till 2010. 1991 var arbetarklassidentifikationen 53% inom både den privata och offentliga sektorn för att sedan minska till 43,8% inom den offentliga sektorn respektive 44,7% inom den privata sektorn 2010. Inom den privata sektorn är minskningen statistiskt säkerställd för båda valen men inom den offentliga sektorn är det bara statistiskt säkerställt att det inträffade en minskning för valet 2002.47Anställningsgrad och Klassidentifikation (1991-2010)
Tabell 4.1.2.3. 1991 2002 2010 Arbetarklass-identifikation Medelklass-identifikation Arbetarklass-identifikation Medelklass-identifikation Arbetarklass-identifikation Medelklass-identifikation Heltid 51,6% (968) 48,4% (908) 46,5% (797) 53,5% (918) 42,8% (627) 57,2% (837) Deltid 58,4% (306) 41,6% (218) 55,7% (236) 44,3% (188) 50,7% (194) 49,3% (184) Antal observationer anges i parenteser Tabellen beskriver hur många personer som har en arbetar eller medelklassidentifikation med en heltids respektive deltidsanställning 1991-2010 Källa: Svenska valundersökningar 1991, 2002, 2010 46 Svensk Valundersökning 1991, 2002, 2010 47 IbidBland de personer som har en deltidsanställning har arbetarklassidentifikationen enligt tabell 4.1.2.3. varit starkare vid samtliga val än de som har en heltidsanställning, vilket även är statistiskt säkerställt. Arbetarklassidentifikationen har minskat i samtliga val bland de som både har en heltids- och en deltidsanställning under den givna tidsperioden. År 1991 var det 51,6% av de heltidsanställda och 58,4% av de deltidsanställda som identifierade sig som arbetarklass. 2010 var det 42,8% av de heltidsanställda och 50,7% av de deltidsanställda som hade en arbetarklassidentifikation. Bland personer som hade en heltidsanställning är det statistiskt säkerställt att det var färre personer som identifierade sig som arbetarklass efter samtliga val men för personer med en deltidsanställning var det bara statistiskt säkerställt en minskning från 1991 till 2010.48
