Malmö högskola
Lärarutbildningen
Idrottsvetenskap
Examensarbete IDV
15 HP
Fotbollens stängda marknad
- En studie om sex utvalda svenskars syn på Athletic Bilbao och dess
rekryteringspolicy
The closed market of Soccer
-
A study about six chosen Swedes view about Athletic Bilbao and their
recruitment policy
Michael Lawitz (870714-7453)
Paul Skog (861214-3936)
Idrottens Management Handledare: Torbjörn Andersson Idrottsvetenskapligt program Inlämnat: 2009-06-08
Sammanfattning ... 3 Abstract ... 4 Inledning... 5 Historisk bakgrund ... 6 Syfte ... 8 Frågeställning ... 8 Metod ... 9 Avgränsning ... 13 Tidigare forskning ... 14
Teori och teoretiska begrepp ... 15
Porters Five Forces... 15
Etnicitet ... 16
Lokal identitet ... 17
Social Identitet... 17
Globalisering ... 18
Redovisning... 20
Det moraliska perspektivet... 20
Det juridiska perspektivet... 22
Det politiska perspektivet... 25
Det svenska perspektivet... 28
Diskussion & Analys... 30
Slutsats ... 40
Sammanfattning
Vi har genom kvalitativa intervjuer valt att undersöka fotbollsklubben Athletic Bilbaos rekryteringspolicy som innebär att klubben endast använder sig utav spelare med baskisk härkomst. Syftet med vår studie var att diskutera och analysera huruvida detta speciella koncept eventuellt är diskriminerande utifrån ett moraliskt, ett juridiskt och ett politiskt perspektiv. Vidare har vi sökt svar i de ledande svenska idrottsorganisationerna om huruvida det skulle kunna vara genomförbart i Sverige med en sådan policy. För att få en ökad
förståelse för problematiken har vi valt att arbeta efter en rad teoretiska begrepp såsom etnicitet, lokal och social identitet samt globalisering. Vår slutsats är att problematiken kring föreningens policy och Baskiens politiska ställning komplicerar beslutsfattandet i
diskrimineringsfrågan och att en rättspraxis från EG-domstolen krävs för att nå ett
klargörande i fallet. Angående möjligheterna till ett svenskt genomförande av liknande natur som den Athletic Bilbao använder sig av har vi kommit fram till att det är genomförbart men att föreningar som idkar detta med allra största sannolikhet kommer att bli utesluten ur svensk tävlingsidrott under Riksidrottsförbundets regi.
Abstract
We have through qualitative interviews chosen to investigate the football club Athletic Bilbao's recruitment policy, which means that the club only uses players out of Basque descent. The aim of our study was to discuss and analyze whether this particular concept may violate discrimination laws seen from a moral, a legal and a political perspective.
Furthermore, we have sought answers in the leading Swedish sport associations as to whether it could be feasible in Sweden with such a policy. To get a better understanding of the
problem we have chosen to work with a series of theoretical concepts such as ethnicity, local and social identity, and globalization. Our conclusion is that the problem of the club's policy and the Basque Country's political status complicates decision-making in the discrimination issue and that a Justice of the Court is required to achieve a clarification of the case. On the possibilities of a Swedish implementation of a similar nature as the cantera policy we have come to the conclusion that it is feasible but that the corporation engaged in this with the utmost probability, will be excluded from the Swedish competitive sport assigned by Riksidrottsförbundet.
Keywords: Atheltic Bilbao, Canterapolicy, Discrimination, Basque country, Quality interviews,
Inledning
Det var efter att slutsignalen gått den 4 Mars 2009 som vi bestämde oss. Vi skulle göra ett arbete om en unik fotbollsklubb som ännu en gång lyckats ta sig till spansk cupfinal efter en magisk vinst på hemmastadion Estadio San Mamés mot storklubben FC Sevilla.
Vi båda satt chockade och diskuterade hur Athletic Bilbao, där spelartruppen genom alla tider, endast bestått av egenfostrade spelare eller spelare födda inom något av de sju baskiska
områdena, genom historien har kunnat rubba de spanska storklubbarna, och då och då
fortfarande lyckas med denna bedrift. Man lever efter en rekryteringsprocess som kan tyckas vara konstig och ologisk eftersom spelare med baskiska föräldrar, födda utanför Baskien får representera klubben men endast till en viss gräns. Nämnbart här att är argentinska basker inte accepteras, medan franska basker tillåts.
Vi blev inte mindre fascinerade när vi fick reda på att klubben, tillsammans med Real Madrid och FC Barcelona är de enda klubbarna som aldrig åkt ut den spanska förstadivisionen La Liga. Detta är något som klubben bör berömmas för, särskilt med tanke på det spelarmaterial man har att välja mellan. Det finns endast cirka tre miljoner basker världen över. Klubben kännetecknas även för dess extremt lojala supportrar där majoriteten hellre skulle vilja åka ur spanska högsta ligan än att ändra sin policy och värva icke-baskiska storstjärnor.
Fotbollsklubben ses mer som ett baskiskt landslag och som något man inom Baskien vill visa upp och är stolt över. Detta visade man bland annat i många baskiska områden samt i Bilbao genom att låta många skolor, på ett klassiskt svenskt Stenmark- manér, stänga eller flytta vissa prov för att eleverna skulle kunna se Copa Del Rey finalen mot FC Barcelona i Maj 2009. 1
Vi är egentligen inte intresserade av spansk fotboll men när vi fick höra om denna
rekryteringspolicy som klubben idkar kunde vi inget annat än att skriva om detta. Att detta dessutom sker på elitnivå tycker vi är världsunikt.
Kan man verkligen, i dagens globaliserade värld, där spelare flyttar världen runt för att spela, bedriva fotbollsverksamhet på högsta nivå och leva efter filosofin att spelarnas identitet är viktigare än kvalitén?
Under arbetets gång har vi kommit fram till att detta går. Den baskiska klubben Athletic Bilbao är ett lysande exempel på detta.
Historisk bakgrund
Bilbao är huvudstaden i Baskien och är också regionens nav vad gäller ekonomi, handel, kultur och industri. I motsats till klubben Athletic Bilbao är staden av mycket modern karaktär där globaliseringen är påtaglig. Utbyggnad av flygplatser, utbrett järnvägsnät och en av
Spaniens mest ledande hamnstäder är något som tyder på detta. Detta är också en av
orsakerna till att Spanien inte vill släppa Baskien självständigt. De är en enorm inkomstkälla för den spanska staten tack vare regionens höga industriella status.2
Athletic Bilbao grundades 1898 av engelska varvs- och gruvarbetare och baskiska studenter som tog med sig fotbollskulturen från England. Athletic Bilbao är en sammanslagning av 3 olika grupperingar med studenter, gruvarbetare och varvsarbetare. Klubben antog också det engelska namnet Athletic Club tack vare dess engelska prägel. Under Franco förbjöds all användning av något annat språk än spanska och klubben var så tvungen att byta namn till Atlético Bilbao. Dessutom förbjöd Franco att endast baskiska spelare var tillåtna i klubben, något som Bilbao kompromissade med genom att använda sig av spelare vars mor- och farföräldrar var av baskiskt ursprung. Å andra sidan fanns ett förbud för alla spanska klubbar att ha mer än tre utländska spelare i respektive trupp. Vid Francos död på 1975 återinfördes det baskiska språket och även namnet på klubben ändrades tillbaka. Detta var inför en match mot lokalkonkurrenten Real Sociedad då klubben la ut den baskiska flaggan i mittcirkeln.3
Klubbens storhetstid var under 1930-talet då man vann ligan fyra gånger samt spanska cupen lika många gånger. föreningen har sedan dess haft ett jämnt flöde med titlar fram till 80-talet. Efter det har klubben inte vunnit en enda titel och en andraplats i ligan 1998 är den bästa placeringen sedan 1985. Klubben var dock i final i spanska cupen 2009 där man föll mot Barcelona.4
2 Carlos, Juan Soccer & Society Vol.9, No. 1, januari 2008, 56-63 3 Athletic-club.net 2009-05-20
Det mest anmärkningsvärda med Athletic Bilbao är deras enorma tro på sig själv och sitt ursprung.5 Endast baskiska spelare tillåts spela för klubben, både i akademin och i a-laget. Det har sagts i flertalet intervjuer med både supportrar, spelare och högt uppsatta i styrelsen att klubben hellre åker ur serien än värvar utländska spelare. Denna policy som kallas cantera infördes 1919 och var ett resultat av dåtidens Spanien där regional stolthet och nationalism var av stor central betydelse. Fotbollen var innan Francos diktatur helt organiserad på regional nivå och var således traktens stora symbol. Även i Katalonien där FC Barcelona fick
representera nationalismen fanns det likheter med den i Baskien. Även om klubben aldrig införde en cantera så hade de liksom Athletic Bilbao ett stort nationalistiskt inflytande och ansvar gentemot regionen.6
Det unika sätt, på elitnivå, Bilbao arbetar på vad gäller rekryteringspolicyn är för dem inget märkligt eller speciellt utan fullständigt normalt och en ändring av det skulle ta bort själen i föreningen och således medverka till att föreningens storklubbsstatus skulle förloras och hjärtat i staden skulle falla. Detta gäller dock inte tränarsidan då flertalet utländska tränare varit verksamma i klubben. Klubben har heller aldrig haft någon sponsor på sin tröja förrän nu då det baskiska oljebolaget Petronor får tillgång till framsidan på tröjan.
Klubben spelar sina hemmamatcher på San Mamés och det är Spaniens äldsta fotbollsstadium och den byggdes redan 1913. Namnet kommer från en romare som blev kastad till lejonen men dessa vägrade att äta Mammes. Han blev sedermera helgonförklarad. Det kommer att byggas en ny arena fast med samma namn som förväntas stå klar 2013 där kapaciteten beräknas till 58 000 åskådare. Nuvarande arenan tar emot 40 000 sittande åskådare.7
5 www.Fotbollskanalen.se 2009-05-13, Anna Brolins La liga i Bilbao 6 Carlos, JuanSoccer & Society Vol.9, No. 1, januari 2008, 56-63. 7 Athletic-club.net-05-20
Syfte
Syftet med detta arbete är att belysa ett exempel inom elitfotbollen där idrottens öppenhet istället konfronteras av ett identitetsskapande präglat av en syn om antiglobalisering. Vidare vill vi undersöka om något liknande såsom det i Baskien hade kunnat genomföras i Sverige, med tanke på de lagar som finns i landet.
I slutändan vill vi försöka oss på att klargöra om den filosofi som klubben nyttjar sig av är juridiskt och moraliskt rätt sett med svenska perspektiv och regleringar.
Frågeställning
Med arbetets syfte i åtanke har vi bestämt oss för följande frågeformuleringar:
• Vilka positiva respektive negativa aspekter anser våra utvalda intervjuobjekt det finns med den canterapolicy Athletic Bilbao ägnar sig åt?
• Hur hade en rekryteringspolicy såsom den i Athletic Bilbao gestaltat sig i Sverige och vilka konsekvenser hade detta medfört?
Metod
För att få ut så mycket som möjligt av detta arbete har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer med individer som vi tyckt vara bäst lämpade för att besvara de frågor vi velat ha besvarade. För oss var de kvalitativa intervjuerna ett enkelt val eftersom vi ansåg att det var genom denna metod vi kunde få ut mest information om vårt forskningsobjekt.
Styrkan med intervju som metod är att under perioden då intervjun äger rum är samtalet mer fritt, det blir en mer diskuterande form av information och det är också lättare att uttrycka sig verbalt när man känner sig bekväm i situationen.
Det är också möjligt för oss som intervjuar att formulera om frågor om motparten inte skulle förstå dem och detta ger också möjligheten att finna ytterligare svar och information. Det är låg standardisering och strukturering vilket gör metoden mer explorativ och öppen.8
Med fördelarna följer också en del nackdelar och den viktigaste är att objektiviteten blir svårare att kontrollera. Neutraliteten som skapas i en enkät går aldrig att ha under en intervju då bägge parter påverkas av den andres röstläge, ställning, engagemang osv.
Vi ansåg tidigt att en enkätundersökning gjord i Sverige inte skulle ha den validitet som vi vill ha eftersom vårt forskningsobjekt inte är speciellt känt i landet, varpå vi valde att inte använda denna metod. Däremot inte sagt att det vore en omöjlighet att göra en enkätundersökning, speciellt inte på andra frågeställningar.
När våra intervjuer var gjorda valde vi omedvetet en forskningsprocess tagen från
hermeneutiken. Vi hade redan innan arbetets start en förförståelse om Athletic Bilbao och dess rekryteringspolicy, vilket gjorde att vi skapade oss vår egen uppfattning om
forskningsobjektet.
Därefter började vi tolka de intervjusvaren vi fick utifrån vår förförståelse. Detta gjordes genom att till exempel ställa frågor som vi själva utformat, något som i detta sammanhang kan ses som en självklarhet. Efter varje intervju tolkade vi svaren vilket gjorde att vår förståelse för Athletic Bilbao ändrades. Denna process kallas för hermeneutikens cirkel/spiral.9
8 Ejvegård, Rolf Vetenskaplig metod (1996)
På ovannämnda sätt rörde vi oss uppåt i spiralen och fick därmed en större förståelse för vårt forskningsproblem ju fler intervjuer vi gjorde. Likaså ändrades vår helhetsbild av problemet eftersom de olika intervjuernas nämnare gav oss gemensamma svar kring olika frågor. Vi avslutade våra intervjuer då vi kände att vi hade tillräckligt många infallsvinklar kring problemet så att vi kunde reda ut enskilda motsägelser och skapa oss en helhetsbild av forskningsobjekten och de frågorna vi ville besvara. För att lyckas med detta har vi valt att dela in empirin i fyra olika avsnitt, det moraliska perspektivet, det juridiska perspektivet, det politiska perspektivet samt det svenska perspektivet. Detta gjordes för att göra
empiriredovisningen lättare att förstå och analysera. Anledningen till att vi valde just dessa perspektiv var för att vi anser att dessa är mest centrala för arbetets utformning.
Efter att vi analyserat vår förkunskap valde vi att intervjua ett antal personer som vi ansåg tillförde arbetet en extra dimension och spets. Vi kontaktade ett antal personer som valde att avstå från en intervju. Bland dessa kan nämnas Krister Malmsten, chefsjurist på Svenska fotbollförbundet, Mattias Asper, (tidigare fotbollsmålvakt i den baskiska klubben Real Sociedad), Håkan Mild, (Sportchef i IFK Göteborg samt tidigare spelare i Real Sociedad), Athletic Bilbaos pressansvarige samt den spanska tidningen Marca. Det fanns olika anledningar till varför personerna valde att avstå från en intervju. Ett exempel är Krister Malmsten, som tackade nej för att han ansåg sig inte tillräckligt insatt i ämnet och föreningen. Vidare kan nämnas att Athletic Bilbaos pressansvarige samt tidskriften Marca inte gav oss ett klart besked utan valde istället att ignorera vår förfrågan. Dessa negativa svar anser vi inte skadar arbetet allt för mycket. En anledning till detta är till exempel att de spanska
intervjuobjekten egentligen inte har något att göra med det svenska perspektivet, det vill säga det vi är ute efter att forska om. När det gäller de andra intervjuerna så var tanken med att intervju gamla spelare ifrån Real Sociedad att forska fram om det, under tiden de spelade i spanska ligan, fanns några speciella känslor kring mötena mot Athletic Bilbao och om det pratades om deras rekryteringspolicy i omklädningsrummet och liknande. Detta hade endast gett oss en viss förståelse för hur känslorna mellan de övriga klubbarna och Athletic Bilbao kan vara.
När det gäller Krister Malmstens negativa respons tycker vi att det är synd på grund av hans goda juridiska kunskap. Dessutom är han verksam i fotbollens värld. Däremot kan vi tycka att vi ändå fått fram viktiga svar ifrån de andra juristerna vi intervjuat.
Av dem som valde att svara valde vi därefter ut de vi ansåg ha en god reliabilitet och mest stringenta för arbetets kontext. Det fanns ett fåtal personer som vi inledde en intervju med men som vi, i ett tidigt stadium, gemensamt kom fram till inte var vettiga för arbetet eftersom deras kunskap om ämnet var obefintlig.
De utvalda blev:
• Sune Hellströmer – Generalsekreterare Svenska Fotbollsförbundet • Christer Pallin – Chefsjurist, Svenska Riksidrottsförbundet
• Jan-Olov Kindvall – Administrativt ansvarig Malmö FF
• Estrella Rydman – Baskisk restaurangägerska samt importör av baskiskt vin • Fredrik Rodhe – Idrottspolitisk kommunikatör, Svenska Riksidrottsförbundet • Fehmi Tasci – Kanslichef Assyriska FF
Vi har valt olika intervjutekniker för de olika intervjuobjekten för att vi ansåg att de
metoderna vi valde till respektive intervju skulle ge den bästa responsen. Bland annat mailade vi juristerna för att ge dem möjlighet att tänka till och kontrollera sina svar i lagtext och inte kräva svar direkt via en telefonintervju. Telefonintervjuerna och de personliga mötena gjordes för att på ett enklare sätt ställa följdfrågor och utveckla dialogen. Detta tyckte vi att vi
lyckades bra med, speciellt med tanke på att intervjuerna varade mellan 14-38 minuter. Längst pratade vi med Jan-Olov Kindvall på Malmö FF:s kansli. Denna intervju var väldigt intressant då både vi och Kindvall tyckte att ämnet var intressant vilket ledde till ett mer djupgående samtal.
Eftersom vi använde olika intervjutekniker har vi valt olika sätt att arbete. Vid de personliga mötena har vi delat upp arbetsuppgifterna till en intervjuare och en sekreterare, där den
sistnämndas enda uppgift har varit att lyssna på svaren vi fått och anteckna dessa. Detta tycker vi har fungerat bra, även om det möjligtvis hade kunnat vara bättre med ett
inspelningsinstrument där vi hade kunnat analysera intervju ordagrant i efterhand.
Vid mailkontakt har vi medvetet skrivit ett introduktionsmail där vi beskrivit vad syftet med intervjun är samt att ge personerna i fråga en möjlighet att kunna ställa frågor och funderingar till oss innan intervjun startat.
Vi anser att dessa namn har gett oss ett brett kompetensområde där de fyra perspektiv vi valt ut representeras och aktualiseras.
Vi har försökt att utföra så fria intervjuer som möjligt där intervjuobjekten givits möjlighet att fritt diskutera ämnet genom en öppen dialog men vi har även följt en intervjumall där frågorna utformats efter arbetets behov och syfte.
Vi har utformat intervjumallen så att våra perspektiv ska kunna besvaras utefter ett så personligt sätt som möjligt och utifrån intervjuobjektens spetskunskaper. Vi anser att de vi valt ut är ansedda personer med god och djup kunskap i ämnet och har därför anpassat våra intervjuer till att vara så öppna som möjligt för att våra intervjuobjekt skulle få tänka och uttrycka sig så fritt som möjligt.
Intervjun med Estrella Rydman gav oss en inblick i det moraliska perspektivet tack vare hennes kunskap och närhet till den baskiska identiteten. Hon är nämligen själv född i Baskien och lever sitt svenska liv genom baskiska värderingar och refererar ofta till sitt baskiska påbrå. Anledningen till att vi valde att ha med Estrella Rydman, som egentligen inte har någonting med vare sig Athletic Bilbao eller fotboll var för att vi ville få en större förståelse för hur basker i allmänhet känner och värderar saker och ting. Detta är något som är viktigt att förstå då klubbens filosofi härstammar från det baskiska folkets värderingar. Estrella var mycket tillmötesgående och hon poängterade ett flertal gånger att hon kan förstå den kritik som finns mot föreningen och dess rekryteringspolicy. Detta är något som vi ser som positivt eftersom hon då, trots sin mycket patriotiska inställning, kunde tänka utanför de egna
värderingarna. Vidare förstår vi att Estrella inte är representativ för hela det baskiska folket, men vi vill poängtera att detta inte heller var våran tanke. Tanken var att få en insikt i det baskiska livet och deras värderingar. Vi tycker att intervjun med Estrella, som gjordes på telefon, var väldigt viktig för arbetet. Det gav oss mycket viktig information och förståelse för hur basker i allmänhet tänker och värderar saker och ting.
Christer Pallin samt Jan-Olov Kindvall har gett oss en god förståelse för de juridiska aspekterna kring problemet genom deras starka koppling till idrotten i egenskap av
idrottsjurister. Sune Hellströmer och Fredrik Rodhe har gett oss mer kött på benen vad gäller den idrottspolitiska delen inom svensk och europeisk idrott. Dessa intervjuer har varit mer öppna och samhällsorienterade än de övriga, vilket har varit bra. Vi har tack vare dessa herrar kunnat få en förståelse för hur högt uppsatta idrottsaktörer tänker kring ämnet. Dessa två
personer är båda experter på frågor som rör diskriminering, öppenhet och speciellt hur idrotten fungerar och styrs i allmänhet.
Vårt samtal med Assyriskas kanslichef Fehmi Tasci gav oss en inblick i hur en svensk klubb, med lite annorlunda värderingar, anser om ämnet.
Dessa intervjuer känner vi har gett oss mest användbar information och bredd för att behandla problemet med så många infallsvinklar som möjligt. Vi har gett samtliga chansen att fundera kring de olika perspektiven då helhetsbilden är av avgörande karaktär i vårt arbete. Vi tycker även att dessa intervjupersoner har gett oss en korrekt och objektiv bild om
problemformuleringen eftersom ingen av dessa, med undantag från Estrella Rydman, påverkas eller har en direkt kontakt med Baskien eller Athletic Bilbao.
Vi anser oss nöjda med svaren vi fått och den respons vi fått av våra intervjuobjekt då alla ställt sig positiva till vårt ställningstagande och vårt initiativ till problemområdet. Många har ansett att ämnet är intressant och har frågat sig häpnadsväckande till varför problematiken inte tagits upp till diskussion tidigare. Detta har gett oss positiv energi till att gräva djupare bland svaren vi fått för att på ett så stringent sätt som möjligt besvara frågeställningarna.
Avgränsning
Eftersom Athletic Bilbao är en spansk klubb har vi blivit tvungna att, på grund av språkbarriären, avgränsa oss till svensk och engelsk empiri och därmed utesluta spansk lagstiftning, reglering samt intervjuer med spansktalande personer. En annan anledning till att vi uteslutit spansktalande personer var för att våra försök till att ta kontakt med intervjuobjekt i Spanien febrilt misslyckats redan i ett tidigt skede. Detta förstår vi påverkar arbetets omfång. Däremot anser vi att detta inte gör speciellt mycket då arbetet, med ett spanskt perspektiv, hade blivit allt för stort och djupgående. Vidare tycker vi, att det i framtiden, vore intressant med en jämförelse mellan spanska - och svenska intervjupersoner och deras åsikter kring ämnet. För vårt arbete ser vi inte uteslutningen av spanska personer som någonting negativt då våra frågeställningar till stor del riktar sig mot ett svenskt perspektiv.
Vidare har vi valt att inte djupgående analysera de olika lagstiftningar som finns eftersom det vore alldeles för svårt för oss som inte har juridiskt utbildning och förståelse. Under arbetets
gång har vi fått detta påstående förstärkt och bekräftat av flera jurister inom området som haft problem med att besvara våra frågor, detta eftersom lagstiftningen beträffande
frågeställningen är väldigt oklar. Det finns många kryphål som hade behövts beaktas för att ge den juridiska aspekten av detta arbete dess fullständiga trovärdighet. Det är av den
anledningen vi valt att specialisera vår analys på den moraliska och politiska aspekten av problemet. Med detta menar vi att åsikterna kring Athletic Bilbaos arbete inom fotbollen som företeelse är av positiv eller negativ karaktär. Likaså argumentationen för och emot klubbens canterapolicy, både idrottsligt men även politiskt i form av rasism och diskriminering Vi har dock gjort vårt yttersta för att få en förståelse kring de juridiska aapekten och har försökt sätta oss in i den lagreglering som behandlar frågor angående Athletic Bilbaos
rekryteringspolicy, detta eftersom vi anser att den juridiska biten spelar en tongivande roll för att förstå helheten av problemet. Detta har främst gjorts genom analys av EG-rätten samt idrottens egna regelverk och policydokument. När detta gjordes fick arbetet en extra dimension och tyngd, något som inte hade funnits om endast den moraliska aspekten hade undersökts.
Tidigare forskning
En del forskning har gjorts på området. Journalisten Phil Ball har i sin bok Morbo skrivit om förhållandena i spansk fotboll. Han har gjort en beskrivning av de olika fotbollsregionerna och dess fotbollslag, deras olikheter i kultur, uppfattningar och rivaliteter. Han ger en bra bild av de olikheter i politik och kultur som separerar de spanska regionerna och landskapen. Denna bok påverkar dock inte utgången av vårt arbete mer än att det finns information kring den speciella kultur som påträffas i Baskien.
Den amerikanske forskaren Juan Carlos Castillo har skrivit artikeln ”The other Basque subversives: Athletic de Bilbao vs. the new age of soccer” där han behandlar Athletic Bilbao som den klubben som står emot den moderna fotbollen och den nya ekonomiskt styrda fotbollen. Det är en beskrivning av klubbens situation och dess åsikter på många olika plan såsom att klubben ägs hundraprocentigt av medlemmarna till att endast ha basker i föreningen och inte använda sig av någon tröj sponsor.
Hans forskning har vi haft mycket nytta av då vi vill beskriva den speciella ställning Bilbao har i dagens fotboll. Inte bara sportsligt utan även politiskt. Dock nämns ingen kritik mot sättet att arbeta och heller inte att det får några negativa konsekvenser utan det ges endast en bild av det positiva och det identitetsskapande med Athletic Bilbao. Ingenting nämns heller vad gäller EU’s regleringar eller någon form av diskriminering vilket vi hade kunnat vidareutveckla än mer om vi valt att vinkla oss mot den sidan av problematiken.
Vidare kan vi använda oss utav svensk forskning i form av Torbjörn Anderssons text kring Assyriska FF och Syrianska FC ”Fotbollen i Södertälje”. Texten behandlar de kulturella skillnader och sociala bitarna i och kring fotbollen i Södertälje och för syrianer och assyrier. Anmärkningsvärt är att dessa klubbar är Sveriges mest framgångsrika invandrarklubbar. Även om inte texten behandlar vårt forskningsområde optimalt kan vi ändå använda oss utav den som en referens och analysunderlag då vi studerar Bilbaos policy i Sverige eftersom Assyriska har varit i en liknande situation som den i Baskien. Den stora och avgörande skillnaden där är att Assyriska FF och Syrianska FC är öppna föreningar, det är inte Athletic Bilbao.
Teori och teoretiska begrepp
I detta kapitel ska vi försöka klargöra olika teoretiska begrepp och teorier för att försöka se arbetets frågeställningar från olika vinklar och synsätt. Vi kommer att inleda med att beskriva en vetenskaplig teori och därefter klargöra tre olika teoretiska begrepp som vi anser krävs för att förstå Athletic Bilbaos filosofi, kultur och problem.
Porters Five Forces
Porters five forces är ett verktyg som främst används av företag för att se hur man, på ett så effektivt sätt som möjligt, kan tjäna pengar. Däremot ser vi inte detta som ett hinder för att använda denna modell på en idrottsförening eftersom modellens grundtanke är att få fram vilka faktorer som påverkar företaget/föreningen, något som vi anser mycket väl kan implementeras på en idrottsförening. Detta bekräftas även i en välkänd sport management bok.10 Vidare är modellen vanlig att använda innan en SWOT-analys görs. 11 Vi har valt att använda modellen som ett verktyg för att se vilka faktorer som påverkar Athletic Bilbao och deras verksamhet. Detta anser vi ha stor betydelse eftersom det inte bara är klubben själv som
10 Shilbury, David, Quick, Shayne, Westerbeek, Hans Strategic Sport Marketing 2nd edition (2003) sid.22 11 Shilbury, David, Quick, Shayne, Westerbeek, Hans Strategic Sport Marketing 2nd edition (2003) sid.22
vill leva efter extrempolicyn, utan det finns även utomstående faktorer som påverkar klubbens handlingar. Vidare vill vi med denna modell analysera de olika krafterna som finns samt se hur stort inflytande de har i föreningen.
PORTERS FIVE FORCES
Etablering av nya konkurrenter Kraft 1 Hot från substitut Kraft 2
ATHLETIC BILBAO Köparnas förhandlingsstyrka
Kraft 3
Säljarnas förhandlingsstyrka
Rivalitet bland existerande
parter Kraft 4
Kraft 5
Källa: Egengjord version av Porters Five Forces (1985)
Porter skapade modellen med tankesättet att det finns fem olika krafter som påverkar ett företag och att man med hjälp av denna modell skulle få en förståelse för föreningens dragningskraft och hot från andra aktörer .12 De fem olika krafterna är: etablering av nya konkurrenter, hot från substitut, köparnas förhandlingsförmåga, säljarnas
förhandlingsförmåga samt rivalitet/konkurrens bland de existerande parterna. Vi kommer att återvända till denna modell senare.
Etnicitet
Ethnos, ursprungligen från grekiskan betyder tillhörighet till människor med gemensamt ursprung och egenskaper. Begreppet etnicitet är av komplex och svårdefinierad art. Etnicitet innefattar kulturella värderingar som skiljer en grupp människor från andra, ofta en
omgivande majoritet. Medlemmar från en etnisk grupp upplever sig själva som kulturellt skilda från andra grupperingar i samhället, en uppfattning som ofta delas av andra grupper. Det finns en mängd olika särdrag som skiljer en viss etnisk grupp från en annan, men de vanligaste är språk, historia, religion och ursprung.13 Vår definition och tanke kring
begreppet är att etnisk bakgrund är kopplat till en viss social och kulturell tillhörighet där identifikation och tillhörighet till en grupp samt föreställningen om nationalitet är centrala faktorer.
En sådan grupp är basker, som både har en stark kulturell och social sammanhållning med en lång, brokig historia.
Något som kännetecknar basker är deras ständiga kamp för självständighet.
Många identifierar basker med terrorister i och med den radikala terroristorganisationen ETA.14 Detta ser många basker som ett kvitto på att de arbetar för varandra och inte
omvärlden och deras intressen. Detta ses av folket på både ont och gott. De flesta vill ha en större självständighet, men samtidigt vill man inte att alla basker ska bli betraktade som terrorister. Likaså medför detta att det hat som finns mot Spanien idag skapar en stark vi-mot-dem känsla hos basker och spanjorer.
Lokal identitet
Det finns många olika faktorer som kan påverka hur stark en viss lokal identitet är. Det kan finnas starka fästen av lokal identitet då befolkningen i ett visst område är en minoritet jämfört med övrig befolkning i ett land eller stad. Även detta är ett begrepp där tillhörighet och identifikation är av stor vikt. Genom den identitet som andra tillskriver en får man en tillhörighet. Identitet och tillhörighet är på så sätt kopplade till varandra. Ordet identitet kommer av det latinska idem som betyder densamme eller detsamma. Identitet innebären
markering, en gränssättning gentemot andra individer, grupper eller kulturer. Identitet kan därför sägas uppstå i mötet mellan individen och dennes omvärld. Vår identitet är de värden som definierar våra personligheter som människor.15
Social Identitet
Social identitet är, tillsammans med den personliga identiteten, de två mest centrala bitarna i en människas liv. De sociala konstruktionerna bidrar till individens uppfattning och beteende i
13 Giddens Anthony Sociologi (1998) 14 Intervju med Estrella Rydman 2009-05-11 15 Smedler A-C & Drake K. Identitet och kön (2006)
det kollektiv som individen befinner sig i.16 Precis som din individuella identitet, utvecklas också din sociala identitet. Alla individer har en strävan att tillhöra något och känna
samhörighet och trygghet i ett kollektiv för att markera sin ställning gentemot omvärlden.17 Vidare strävar sådana grupper efter att stärka sin egen identitet och sina egna band mellan varandra för att komma åt en så hög status som möjligt. Jakten på denna status kan ofta medföra att grupper gör allt för att vinna. I fallet Baskien är mångas mål självständighet medan vägen dit kantas av statushöjning inom de egna leden samt stark nedvärdering av Spanien och spanjorer.18
ETA:s terroraktioner kan, enligt oss, ses som ett sätt att höja kollektivets status. Dock är det därmed inte sagt att alla basker stödjer ETA. Vi anser därför att social identitet är ett av de teoretiska begrepp som väger in allra tyngst för förståelsen för fenomenet Baskien.
Globalisering
Anledningen till att vi valt att ta upp begreppet globalisering i detta arbete är på grund av att det finns röster som menar att Athletic Bilbao förhindrar en globalisering i och med deras strävan att stänga in föreningen i en isolerad, baskisk värld på ett sätt som många andra kulturer kämpar för att undvika.
Globalisering kan, i stora drag, beskrivas som den process där världens alla länder knyts närmare varandra när det gäller ekonomi, kultur och politik. Vidare syftar det på att information och teknologin länderna emellan ska komma närmare varandra och ske på ett ännu smidare och snabbare sätt än det görs i dagens samhälle. Innan vi inleder presentationen av begreppet vågar vi påstå att dagens samhälle är den mest globaliserade världen som människan varit med om.
Man kan dela upp globaliseringsprocessen i tre vågor där den första hade sin start vid 1850-talet och varade fram till ca 1914. Den industriella revolutionen hade sin start i och med alla nya tekniker som uppfanns, såsom ångmaskinen och elektriciteten. Detta gjorde i sin tur att varor blev enklare att framställa och ländernas utbytesaffärer blev betydligt lättare att utföra och ökade därför. 19
16 Hassmén, Peter, Hassmén, Nathalie, Plate, Johan Idrottspsykologi (2006) sid.186 17 Hassmén, Peter, Hassmén, Nathalie, Plate, Johan Idrottspsykologi (2006) sid.187 18 Intervju med Estrella Rydman 2009-05-11
Den andra vågen inleds efter andra världskrigets slut då bland annat sjö- och
flygkommunikationen hade förbättrats avsevärt. Detta gjorde att ländernas förmåga att ta sig till varandra och kommunicera kunde genomföras på ett betydligt smidigare sätt. Varor kunde på ett mycket bättre sätt transporteras längre sträckor. Den tredje vågen inledes 1989 och pågår fortfarande. Denna process har främst präglats av datorns, Internets och
mobiltelefonernas expansion och vidareutveckling. Nu kunde dels varor och tjänster,
transporteras på ett smidigt sätt men även länderna och dess befolkning kunde kommunicera på ett betydligt högre plan än tidigare. 20
Man kan i stora drag dra kopplingar mellan världens globalisering och EU:s vilja om fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital. Det är delvis på grund av EU som dessa fyra element flödar mellan länderna som aldrig förr och därmed även globaliseringen.
Globalisering kan även vara ett sätt att ge världen ett mer demokratiskt och öppet samhälle som inbjuder till internationella influenser, istället för att stänga ute dessa.21
I idrottens värld kan man dra paralleller med bosmandommen1995 som ledde till att det blev fritt för idrottsföreningar att värva EU- födda spelare utan en övergångssumma, om spelarens kontrakt gått ut med nuvarande klubb.22 Detta exempel kan vara det främsta exemplet på idrottens globalisering, bortsätt från professionaliseringen som gav spelare möjligheten att bli proffs och på så sätt flytta världen runt för att utöva sin idrott. I och med Bosmandomen var nu spelare, med utgående kontrakt, fria att diskutera sin framtid med andra klubben och lämna för vilken klubb de ville, till skillnad från förr då spelarna i princip var bundna till sin
förening till och med det datumet kontraktet sträckte sig. Idrotten blev då en mer öppen och demokratisk värld där idrottsföreningen inte längre hade lika stor makt över sina spelare.
Man kan, med detta i bakgrunden, tänka sig att Athletic Bilbao motarbetar globalisering i och med deras strävan om att bibehålla de baskiska traditionerna och kulturen och inte verka för en mer samman värld. Det kan väl knappast påstås att den rekryteringspolicyn som föreningen idkar främjar globaliseringen?
20 Engdahl, Oscar, Larsson, Berg Sociologiska perspektiv (2006) 21 Engdahl, Oscar, Larsson, Berg Sociologiska perspektiv (2006) 22 Backman Jyri, Idrottsjuridisk rättfallssamling, (2006) sid 219
Likaså har klubben under många år valt att inte ha någon tröjsponsor samt rekrytera företag med baskisk anknytning.
Redovisning
Nedan ska vi försöka redovisa de intervjusvaren vi fått. Som vi tidigare nämnt har vi valt att dela upp redovisningen i fyra olika perspektiv där samtliga bearbetats med arbetsprocessen likt den vi fann i hermeneutikens spiral.
Det moraliska perspektivet
Vi har valt att behandla frågan utifrån ett moraliskt perspektiv för att vi kände att det finns många åsikter kring Athletic Bilbaos policy, både för och emot. De personer vi intervjuat har alla fått chansen att berätta vad de anser om saken. Vi har därefter kompletterat med våra egna åsikter för att utveckla en dialog angående problemet. Vi har under arbetets gång märkt att det finns ett stort intresse för ämnet, både bland våra intervjuobjekt men även bland personer som vi pratat med privat. Frågor som om canterapolicyn är rätt eller fel, om det är diskriminering, rasism, isolering, uteslutning eller riktad uppfostran har alla väckts genom dessa samtal, varpå ett moraliskt perspektiv visat sig vara lämpligt för detta arbete.
Det finns många olika positiva åsikter om denna extrempolicy såsom att den ger Bilbaotrakten en starkare identitet och samhörighet mellan klubben och folket i de baskiska städerna. Denna identitet stärks av en historisk kultur och tradition som gör det lättare för baskerna att känna tillhörighet inom gruppen. Detta märks inte minst vid försäljningen av Athletic Bilbaos årskort som år efter år är uppbokade samt att det säsongen 08/09 fanns ytterligare 9000 personer på väntelistan. Athletic Bilbaos filosofi ger även baskerna en samlingsplats där de kan känna gemenskap, nationalism och självständighet vilket förstärker känslan av vi-mot-dem mot övriga Spanien. 23
En annan positiv aspekt av canterapolicyn är att klubbens spelare, tack vare akademin, lättare får möjligheten att spela i representationslaget. Klubbens strävan är nämligen att låta så många som möjligt gå igenom hela akademin för att slutligen debutera i representationslaget. Detta anser Jan-Olov Kindvall kan vara en av orsakerna till att klubben aldrig åkt ut spanska
förstadivisionen i och med att spelarna redan från tidig ålder fostras till att spela på ett visst sätt och redan är familjär med klubbens sociala och kulturella kontext. 24 Anledningen till att klubbens supportrar är så pass fanatiska och lojala är just på grund av att de känner denna, specifika och unika, tillhörighet som de gör.
Detta har bland annat bekräftats av en supporter som sade att han inte tittade på vanliga fotbollsspelare utan att det var hans ”söner” som försvarade klubben och baskernas stolthet ute på San Mamés gräs. 25 Många supportrar har uttalat sig om att man hellre åker ur förstaligan än att ändra på policyn. Detta har bekräftats i en enkätundersökning gjord bland supportrarna.26
En annan aspekt som tagits upp är vem denna policy egentligen riktar sig till och vad den genererar. Vad vi kommit fram till är att Canterapolicyn mest främjar basker och den baskiska kulturen. Det finns även röster som menar att Athletic Bilbao, i och med denna
rekryteringsmetod har givit baskerna sitt hjärta och dess centrala punkt i kampen för frihet. 27 Inom fotbollens värld kan Athletic Bilbao fritt verka och accepteras som dem de är.28
Baskiens kamp kan ses i ljuset av den regionala stolthet som finns i Spanien i och med de olika regioner som finns i landet. Estrella Rydman är ett exempel på detta som berättade att hon endast tittar på det spanska fotbollslandslaget om hon ser en baskisk spelare i
laguppställningen.29
Det har även höjts en del negativa röster angående klubbens rekryteringssätt. Bland annat anses det av samtliga av de intervjuade att det är diskriminerande att endast värva spelare från ett visst etniskt ursprung.
Detta kan även tyckas bryta mot Fifas 6:e artikeln i code of ethics , diskriminering:
24 Intervju med Jan-Olov Kindvall, 2009-05-15
25 www.Fotbollskanalen.se 2009-05-13, Anna Brolins La liga i Bilbao 26 www.Fotbollskanalen.se 2009-05-13, Anna Brolins La liga i Bilbao 27 www.Fotbollskanalen.se 2009-05-13, Anna Brolins La liga i Bilbao 28 Intervju med Estrella Rydman 2009-05-11
Officials, players and players’ agents may not act in a discriminatory manner, especially with regard to ethnicity, race, culture, politics,
religion, gender or language.30
Med denna artikel påpekar Fifa vikten av att inte diskriminera personer oavsett kön, ras, etniskt ursprung, kultur, politik eller språk. Athletic Bilbaos rekryteringspolicy kan, enligt oss, bryta mot denna artikel. Detta anser vi efter att analyserat föreningens policydokument. Jan-Olov Kindvall, som är en administrativt ansvarig för Malmö FF, samt utbildad jurist, menade på att det kan finnas en viss dubbelmoral inom Fifa på grund av att de är rädda för de eventuella problem som kan uppstå vid en konfrontation med Athletic Bilbao. Estrella
Rydman, som är av baskiskt ursprung, var inne på samma spår och menade att problemen som kan uppstå kan både vara politiska samt ge utlopp för våldsamheter.
Detta på grund av terroristgruppen/ separatistiska rebellgruppen ETA som ofta reagerar kraftfullt vid uppdagande av problem som rör det baskiska folket.31
Likaså har många av våra intervjuobjekt varit inne på att Athletic Bilbao motarbetar idrottens största ledord, det vill säga att idrotten ska vara öppen för alla. 32
Däremot menar och tilläger Jan-Olov Kindvall att spelare kanske inte anser sig
diskriminerade av klubbens rekryteringssätt eftersom man redan är medvetna om innebörden av policyn och därmed försvinner intresset att spela för klubben. Detta gör att policyn lätt kan uppfattas som mindre diskriminerande just av den anledningen att icke-baskiska spelare inte har något intresse av att representera föreningen.
Det juridiska perspektivet
Som vi tidigare varit inne på besitter vi inte någon djupare juridisk kunskap men ska i detta avsnitt försöka ge arbetet ett annat djup och förståelse för hur den juridiska aspekten kan beaktas samt vilka konsekvenser detta kan få för arbetets slutsats. Vidare vill vi inte koppla allt för mycket till Athletic Bilbao och resonemanget om föreningen bryter mot EG-rätten eller inte. Istället tänker vi fokusera på de olika lagstiftningar som möjligtvis påverkar
30 FIFA, Code of Ethics (2009)
31 Intervju med Estrella Rydman 2009-05-11
föreningen samt redovisa för vad våra intervjuobjekt svarat angående den juridiska biten av problemformuleringen.
Idrotten har i dagsläget ingen egen lagbok eller specifik idrottsreglering överhuvudtaget. Däremot påverkas den av några olika direktiv och lagar. Främst berörs man av EU:s
lagstiftning. Men även domstolspraxis, nationella lagstiftningar samt idrottens egna regelverk har en viktig roll i bestämmandet av idrottens strukturer och skyldigheter. 33
När det gäller svensk idrott anser RF följande om diskriminering:
Alla som oavsett nationalitet, religion, ålder, kön, sexuell läggning, samhällsgrupp samt fysiska och psykiska förutsättningar, får och ska kunna vara med i idrotten. Detta är fastställt i första kapitlet i RF:s stadgar. Brott mot detta kan innebära uteslutning från RF.34
RF har alltså valt att, redan i första kapitlet av stadgarna, beskriva vikten och allvaret av att idrotten ska vara öppen för alla. Detta är något som även Jan-Olov Kindvall och Sune
Hellströmer poängterade tidigt under våra intervjuer. Den tankeställningen vi fick under våra möten och då vi forskat om ämnet är just att mycket av idrottens regler kretsar kring just denna punkt.
Samtliga av våra intervjuade menade på att Athletic Bilbaos sätt att rekrytera spelare kan vara av en diskriminerande art. Detta gjorde oss nyfikna på vilka regleringar som finns kring ämnet. Det visade sig att just diskriminering är en väletablerad punkt inom EU:s lagstiftning. Bland annat finns diskrimineringslagen (1999:130) som syftar till att all diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning ska avskaffas. Vidare finns det i Europakonventionens artikel 14 ett diskrimineringsförbud. 35 Även i EG-rätten, där frågan behandlas i bland annat artikel 13 EG-fördragen och i artikel 21 EU-stadgan finns liknande förbud.
Då Spanien lyder under EU:s lagar och regler bör dessa diskrimineringslagar följas. Vi vet vidare att landet har ratificerat konventionen om avskaffandet av alla former av
rasdiskriminering, även kallat CERD (Convention on the elimination of alla forms of racial discrimination). Detta gjorde man redan 1969, och bör då vara medveten med vad EU anser
33 Backman, Jyri Föreläsning- Idrottens juridiska styrning 2008-10-01 Malmö Högskola. 34 http://www.rf.se/templates/Pages/InformationPage____262.aspx (2009-05-20)
om diskriminering 36 Dock kan det här beaktas att Spanien under denna tid löd under diktatur, vilket eventuellt kan ha påverkat människors uppfattning om diskriminering.
Eftersom våra intervjuade ansåg att klubben eventuellt kan diskriminera individer på grund av deras etniska ursprung, nationalitet eller liknande valde vi att analysera om det fanns några kryphål. Vad vi fann var att klubben kan hänvisa till artikel 4 i direktiv 2000:43 i EG. Där står det nämligen att ”medlemsstaterna får föreskriva att en egenskap som har samband med ras eller etniskt ursprung inte skall utgöra diskriminering, om denna egenskap är ett verkligt och avgörande yrkeskrav på grund av yrkesverksamhetens natur och det sammanhang där den utförs, förutsatt att målet är legitimt och kravet proportionerligt”.37
Jan Olov-Kindvall var inne på samma spår och menade på att föreningen kan hävda att spelarna inte räcker till sportsligt, oavsett ålder eller etniskt ursprung. Detta gör att man inte, i juridisk mening, diskriminerar spelare utan att man värvar spelare på grund av deras kvalité. Dock påstod Jan-Olov Kindvall att man hade kunnat bevisa diskrimination om en spelare som de inte värvar är bättre än den de värvat, om detta nu är möjligt att påvisa.
Det finns inte några specifika rättsfall som syftar till denna typ av idrottsfrågor. Däremot kan man dra paralleller med domstolsavgörandet Walrave och Koch som konstaterade att de Europeiska lagstiftningarna står över idrottens egna. 38 I korthet handlar fallet om cyklisterna Walrave och Koch som valde att stämma holländska, spanska samt det europeiska
cykelförbundet. Anledningen till detta var att det i det holländska cykelförbundets stadgar stod att farthållaren skall ha samma nationalitet som cyklisten. Detta ansåg man var diskriminering och syftade till artiklarna 7, 48 och 59 i EG-rätten, som samtliga behandlar ämnet. EG-domstolen kom fram till att reglerna gäller alla organisationer, statliga som privata och att det måste röra sig om ekonomiska verksamheter. Nuförtiden räknas de flesta
idrottsorganisationer som ekonomiska verksamheter. Så den allmänna frågan handlar, i detta fall, om idrottens regelverk har rätt att ignorera gemenskapens regelverk och främst när det gäller diskriminering.
EG-domstolen kom fram till att idrotten inte kan detta. EG-rätten står över idrottens regelverk, vilket bör betyda att de ovannämna diskrimineringslagarna inte får brytas av Athletic Bilbao.
36 Regeringskansliet - utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter I Spanien 2007 (2008) 37 Nyström, Birgitta EU och Arbetsrätten (2002) Nordstedt Juridik sid. 202
När det gäller vägran av medlemskap i en idrottsförening krävs det antingen en objektiv eller subjektiv grund, där den förstnämnda syftar till om exempelvis en fjortonåring vill söka medlemskap i en förening där minimiåldern är arton. 39 Med subjektiv grund menas att
personen i fråga ska utgöra ett hot eller motarbeta föreningens ändamål eller intressen. Nu kan vi tänka oss att Athletic Bilbao menar på att personer utan baskisk påbrå motarbetar
föreningens ändamål. Detta kan dock inte bekräftas eftersom vi inte har någon kontakt inom Athletic Bilbao eller vet om det står att föreningens ändamål är att främja den basiska kulturen eller liknande. Likaså kan vi inte bekräfta om föreningen utesluter medlemmar på grund av dess etniska ursprung eller nationalitet.
Det politiska perspektivet
Nedan följer en beskrivning av det politiska läget i Baskien under historiens gång. Detta anser vi viktigt eftersom många av de konflikter som finns idag härstammar från historiens
konflikter. Likaså har Athletic Bilbaos historia påverkats av dessa konflikter.
Industrialiseringen kan nämnas som den period som den baskiska regionen verkligen tog fart. Den första industrialiseringsvågen tog fart på 1850-talet och varade i ungefär 60 år. Första skymten av kapitalism och handel skedde och det var i Bilbao som den största förändringen ägde rum. Samtidigt förekom en politisk förändring där konservatism och liberalism ersattes av socialism och baskisk nationalism.40
Det politiska läget var vid det här laget mycket spänt runt om i Europa och så även i Baskien och Spanien. Mängder av olika politiska idéer och infallsvinklar tog fart och politiken i Spanien var allt annat än stabil. När Franco 1936 tog makten med militära medel var det början till det 3 år långa inbördeskrig som plågade Spanien. Under 1900-talet hade Baskien hela tiden agiterat för en egen regering men med ständiga avslag fram tills den spanska regeringen biföll baskernas vädjan och grundandet av regeringen tog fart omedelbart. Eftersom läget i Spanien var oerhört spänt blev det kolossalt viktigt för den nya baskiska regeringen att hålla koll på Baskien och makten över området blev då också större.41
39 Pallin, Christer, Malmsten, Krister Föreningsrätt (2006) sid. 36
40 Zallo Ramón, Ayuso Mikel, The Basque Country, (2009) sid. 12
Den nya regeringen och styret över Baskien varade inte mer än i knappt ett år då Francos trupper anföll och försatte den baskiska regeringen i exil. Tiden efter inbördeskriget och fram till Francos död 1975 var en mörk period för baskerna. Deras kultur och språk förbjöds liksom deras politiska frihet och verksamhet. Deras handelsvägar och affärsverksamhet stängdes helt av Franco och ledare, politiker, affärsmän sattes i fängelse eller avrättades av den spanska regimen.42
På 1950- och 1960-talen märktes en förändring runt om i Spanien och framförallt i Baskien då industrialiseringen på nytt tog fart. Bilbao fick återigen en blomstrande handelsmarknad tack vare ett förändrat och mer öppet Europa och socialismen och även en del radikala
vänsteraktivister fick allt större inflytande och hatet och motståndet mot Franco växte sig allt starkare i de baskiska regionerna.1959 blev så ETA grundat. En nationalistisk organisation som 1960 anammade militant motstånd. ETA står för ”Euskadi Ta Askatasuna” och betyder
”Baskerlandet och friheten”. Under de efterföljande seklerna av 1900-talet var den militanta
aktiviteten kraftig i ETA och många högt uppsatta politiker och tjänstemän avrättades genom olika attentat gjorda av terroristorganisationen.43
Åsikterna om Baskiens politiska ställning är otroligt många. Inte bara runt om i världen finns det flertalet åsikter utan även inom Spanien och Baskien. När baskisk politik kommer på tal är det svårt att utelämna ETA som förmodligen är den organisation som människor runt om i världen förknippar allra starkast med Baskien. Självständighetsrörelsen står för en total frihet till det baskiska folket och är av EU, FN och USA klassad som en terroristgrupp. ETA grundades som en direkt antagonist till Francos diktatur under 50-talet och har sedan 1968 mördat över 800 människor, politiker, banktjänstemän, journalister och även oskyldiga turister(2007).44
Det har vid flertalet tillfällen utropats vapenvila, endast för att vid samtliga tillfällen brytas av ETA. Efter Francos död 1975 blev Spanien en demokrati och många anser att ETA hade stor del i det genom att de sprängde Francos efterträdare i luften då denne satt i sin bil. Efter det har Baskien tillåtits eget parlament, poliskår och liknande men har alltså inte total
självständighet. På 2000-talet inleddes en offensiv från ETA med följd av att flera
42 Zallo Ramón, Ayuso Mikel, The Basque Country, 2009 sid. 13 43 Zallo Ramón, Ayuso Mikel, The Basque Country, 2009 sid. 13
demonstrationer mot ETA ägde rum runt om i Spanien. Våldet minskade och fram tills idag har knappt en enda incident inträffats. Dessutom har de spanska och franska regeringarna tillsammans inlett en operation under vintern 2008 där inte mindre än fem misstänkta militära ledare för ETA gripits, de senaste gripandena utfördes i april 2009.45
Vad gäller baskerna och deras uppfattning om ETA råder delade meningar. Enligt Estrella Rydman anser de flesta basker att ETA inte tillför något och att kampen för frihet inte ska avgöras med deras metoder. Många basker är mer rädda på gatorna och ETA:s organisation är de som sprider skräck på gatorna runt om i de baskiska städerna.46 Däremot finns det
människor som fortfarande tycker att ETA:s våldsamma strider är den rätta vägen. Detta bekräftas inte minst genom att ETA fortfarande rekryterar nya medlemmar.
Dock har flertalet demonstrationer mot ETA:s terroristattacker ägt rum i både Baskien och i övriga Spanien.47
Som några av våra intervjupersoner tidigare hävdat kan det finnas en viss rädsla inom Spanska Fotbollsförbundet, UEFA samt FIFA att konfrontera, kritisera eller analysera problemet kring Athletic Bilbaos rekryteringsprocess, just på grund av rädslan att en motattack från ETA kan inträffa.48
Klubben Athletic Bilbao har alltid varit en symbol för staden och även för regionen då den syns utåt och figurerar ofta i media. Att klubben dessutom är en av Spaniens mest
framgångsrika genom tiderna gör inte symboliken eller stoltheten mindre för baskerna. Tack vare canterapolicyn har baskerna lyckats behålla sin enorma status och samtidigt kunnat vara attraktiva i de egna leden och inte ha speciellt svårt att behålla sina största talanger.49 De spelare som kommer fram genom ungdomsleden har inte mycket tilltro till någon annan förening än den de alltid fått chansen i och allra viktigast den klubben de troligen får störst chans att representera på elitnivå. Detta medför också ett speciellt hjärta att spela för klubben då man representerar klubben, staden, folket och regionen.50
45 Artikel SvD, 2009-04-19
46 Intervju med Estrella Rydman 2009-05-09
47 Regeringskansliet, utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Spanien 2007 (2008) 48 Intervju med Jan-Olov Kindvall 2009-05-15, Sune Hellströmer 2009 – 05-11
49 Fotbollskanalen.se Anna Brolins La Liga i Bilbao 50 Fotbollskanalen.se Anna Brolins La Liga i Bilbao.
En liten parentes är att klubben i sig kan kännas uråldrig tack vare att den inte köper spelare utifrån, att ingen reklam på tröjorna länge tilläts, att inga stora försäljningar eller inköp sker, men vi kan tycka att canterapolicyn är det enda som kan kännas omodernt. Att inte värva spelare och hänga med den pengahysterivågen som alla andra klubbar tycks försöka är kanske det som räddar Bilbao ifrån större ekonomiska bakslag eller diverse motgångar. Klubben har en enorm utvecklad träningsanläggning med akademi, en väl utvecklad organisation trots, eller tack vare, att Athletic Bilbao är ägd av medlemmar samt att en ny toppmodern arena står klar 2013.
Klubben kan agera på det här sättet tack vare en stor rikedom i Baskien. Regionen är en av de absolut rikaste i Spanien och staden Bilbao är kraftigt präglad av globaliseringsprocess, även om klubben kanske inte är det. 51
Det svenska perspektivet
Detta perspektiv har vi valt för att belysa ovanstående tre perspektivs betydelse, sett ur en svensk synvinkel, detta för att ge oss underlag för att kunna analysera huruvida en sådan extrempolicy hade kunnat nyttjas i Sverige.
Våra intervjuobjekt tycker olika vad gäller den moraliska biten angående spelarrekrytering. Fredrik Rodhe menar på att en svensk kontrast är möjlig om man utelämnar vissa, extrema, åsikter i föreningens stadgar. Vidare menar han att man kan sträva efter sin filosofi genom att använda sig av andra förklaringar än att personer är av en viss nationalitet eller etnisk
tillhörighet och istället hävda att rekryteringen skedde på kompetens- och
kvalitetsbedömning.52 Sune Hellströmer är istället inne på att idrotten ska vara öppen för alla och poängterar att för att en organisation ska beviljas medlemskap i RF krävs det att
föreningen följer RF:s stadgar. Vidare poängterar han att de flesta föreningar antagligen strävar efter att ha ett lokalt förankrat representationslag sett ur ett marknadsperspektiv då det är lättare att sälja sin produkt om företaget ser att spelarna är lokalt förankrade, då förknippas spelaren till företaget på ett annat sätt än om spelaren är köpt från någon annanstans.
På Svenska Fotbollförbundet, där Sune Hellströmer arbetar, anser de det vara viktigt att arbeta för en diskrimineringsfri fotbollsvärld. Jan-Olov Kindvall och hans Malmö FF vill inte arbeta
51 Zallo Ramón & Ayuso Mikel, The Basque country, Basque Autonomous Community (2009) 52 Intervju med Fredrik Rodhe 2009-05-14
efter en liknande policy som den i Bilbao eftersom de anser det vara fel och diskriminerande. Detta trots att föreningen strävar efter att använda sig av så många egna produkter som möjligt i deras representationslag. Han menar vidare att egna produkter ger klubben större identitet och ger supportrarna en lättare chans att identifiera sig med spelarna på plan. Den svenska fotbollsklubben Assyriska FF är det svenska exemplet som är närmast en
liknande historia som Athletic Bilbao. Klubben, som bildades genom ett korpenlag 1974, hade en policy som strävade efter att endast värva och delta med spelare med assyrisk bakgrund.53
I början av 1990-talet radade föreningen upp framgångar, en avgörande faktor till detta var att klubben, några år tidigare valt att öppna upp föreningen och satsa på en ungdomsverksamhet. Klubben insåg på den tiden att man, i Sverige, inte kunde lyckas på elitnivå med en sådan inskränkthet, detta enligt Fehmi Tasci. Vidare menade han att klubben inte alls är intresserade av att gå tillbaka till en liknande policy, detta för att de sportsliga framgångarna med största sannolikhet skulle utebli. På frågan om canterapolicyn är av en diskriminerande art valde Fehmi att undvika ett svar och istället poängtera att en sådan policy ej skulle kunna vara möjlig i Sverige. På den efterföljande frågan om varför policyn inte skulle fungera i Sverige svarade han att den mix klubben har idag, med många olika nationaliteter har drivit dem till framgång, varpå det vore tämligen oklokt att ta ett steg tillbaka.
Vad gäller den juridiska aspekten av perspektivet har vi redan varit inne på de mest
tongivande regleringarna inom europeisk och svensk föreningsrätt. För att vidareutveckla det juridiska resonemanget har vi valt att främst analysera Christer Pallins och Sune Hellströmers intervjusvar.
Christer Pallin hänvisar till RF:s stadgar, kapitel 8, 6 §, andra stycket, vad gäller föreningars öppenhet för medlemmar som menar att alla föreningar, med vissa undantag såsom
kategoriförbund, som vill vara medlemmar i RF måste vara öppna och kan inte begränsa medlemskapet till vissa utvalda grupper. Vidare menar Pallin att föreningar inte kan behandla sina medlemmar olika och hänvisar till likhetsprincipen i RF:s stadgar. Däremot menar Pallin att föreningar, som inte har något intresse av att bli medlem i RF, har sin lagreglerade rätt att använda sig av en liknande extrempolicy, med hänvisning till den grundlagsskyddade
föreningsfriheten. Dock kan sådana föreningar inte medverka i någon av specialförbundens tävlingar/seriespel.54
Sune Hellströmer är inne på samma spår och poängterar flertalet gånger att det enligt fotbollens bestämmelser inte är tillåtet att på något sätt diskriminera någon på grund av nationalitet eller etniskt ursprung. Vidare säger han att varje förening har sin rätt att skriva sina egna stadgar men att det, precis som Pallin var inne på, krävs att man följer RF:s riktlinjer vad gäller stadgar för att accepteras och bli medlem i RF. Sune Hellströmer ansåg det vara konstigt att Athletic Bilbaos rekryteringspolicy inte prövats på något sätt eftersom han anser att en förenings stadgar med sådana extrema riktlinjer torde resultera i kraftiga reaktioner från EU:s sida.
Christer Pallin avslutade intervjun med att otvetydigt poängtera att en liknande extrempolicy vore, varken i Sverige eller i övriga Europa, av rättslig karaktär, med hänvisning till
Bosmandomen under förutsättning att det inte rör sig om ett landslag eller möjligen ett regionslag.
Att analysera den politiska situationen i Sverige på området är problematiskt då det inte finns några konkreta exempel som motsätter sig svensk lagstiftning. Dessutom sitter den svenska föreningsstrukturen i förarsätet vad gäller regleringar av föreningsrätten. Detta gör det mycket svårt för föreningar att kringgå de föreningsrättsliga lagstiftningarna.
I Sverige har det inte, under modern tid, funnits några inbördeskrig eller andra regionala motsättningar inom landets gränser. Detta har lett till att det inte, inom idrotten, uppkommit några idrottspolitiska motsättningar. Tack vare vår lugna historia har ingen våldsam rivalitet skapats mellan regioner och städer där fotbollsklubbar, eller andra idrottsföreningar, stått för regionens stolthet gentemot andra regioner inom Sveriges gränser.
Sverige har inte heller haft några autonoma regioner utan alltid varit slutet som en enhet. Detta har gjort att idrottens historia präglats lika lugnt som den svenska historien och gestaltat sig mer nationellt än regionalt.
Diskussion & Analys
I detta avsnitt ska vi försöka att analysera de olika intervjusvaren, perspektiven samt koppla delar av dessa svar till de teorier vi beskrivit. Eftersom vi har olika åsikter om Athletic Bilbaos rekryteringspolicy kommer även en utförlig redovisning om de två olika infallsvinklarna ske.
Inledningsvis tycker vi det är värt att nämna att detta arbete väckt många olika tankar bland oss, våra intervjuobjekt men även våra vänner och familj. Samtliga av dessa tyckte att arbetets karaktär var av en intressant art och ansåg att det är väldigt konstigt att ingen annan forskat eller behandlat ämnet tidigare.
När det gäller frågan om Athletic Bilbaos rekryteringspolicy är moraliskt rätt eller fel har vi (författarna) olika åsikter. Den ena av oss anser att policyn förstör fotbollens hjärta i och med att klubben stänger ute personer på grund av deras nationalitet och etniskt ursprung. Fotbollen ska vara öppen för alla, utan undantag. Detta medan den andra anser att policyn bevisar att det går att bedriva elitverksamhet utan att blanda in kapitalism och globalisering. Våra
intervjuobjekt har även dessa olika åsikter. Baskiska Estrella Rydman tyckte att det är helt korrekt att idka en sådan policy eftersom det ses som något normativt för föreningen och dess supportrar. För dem är canterapolicyn något som ses som en självklarhet.
Vidare var Jan-Olov Kindvall inne på att han tyckte att rekryteringspolicyn var en spännande grej men att han inte hade velat ha det så i MFF, på grund av att han tror att det inte går att lyckas resultatmässigt med en sådan policy utan att spetskompetens erfordras. Denna analys kan vi tycka vara motsägelsefull eftersom han då menar att MFF skulle ha större möjligheter att nå sportsliga internationella framgångar. Med tanke på det Jan-Olov Kindvall sagt så har Athletic Bilbao trots allt skördat kontinuerliga framgångar, både internationellt och nationellt, under hela 1900-talet med deras canterapolicy. Vidare kan nämnas att när MFF var på sin absoluta topp (Europacupfinal 1979) så bestod truppen mestadels av spelare ur de egna leden. En annan aspekt av problemet är det faktum att Assyriska FF, den mest framgångsrika
invandrarföreningen i Sverige, ansåg att man, moraliskt eller inte, valde att ta bort sin policy just för att nå sportsliga framgångar och att man nu aldrig skulle kunna tänka sig att gå tillbaka till en liknande policy. Vi tycker även att, trots att man tagit bort policyn, fortfarande har kvar föreningens assyriska identitet.
Vi misstänker att Athletic Bilbao kan vara rädda för att förlora sin identitet om policyn tas bort. En an orsakerna till deras rädsla kan vara att man tror att spelare utanför Baskien ska belasta laget och deras supportrar med andra kulturella och sociala diskurser än de nuvarande. Porters Five Forcers kan här appliceras i och med att vi sett att klubben påverkas av så många olika utomstående krafter som har mycket inflytande på klubben.
Denna analys är vår tes kring vilka faktorer som påverkar föreningen. Nedan följer den analys vi gjort av föreningen.
Etablering av nya konkurrenter:
Eftersom Athletic Bilbao är den största föreningen i Baskien samt utövar Spaniens största sport, fotboll, ser vi inte nya lag som ett större hot. Dessutom spelar policyn en stor roll i denna fråga. Nya klubbar kan komma och ta marknadsandelar och supportrar, men dessa är, med största sannolik, supportrar som Athletic Bilbao inte är ute efter i och med deras strikta canterapolicy.
Hot från substitut:
Att en annan klubb skulle införa canterapolicyn på elitnivå i Baskien verkar inte troligt. Dels för att det i fotbollens värld skulle vara svårt för en klubb med sådan policy att ta sig upp till högsta ligan. Det enda hot som vi ser är om en annan förening, i en annan sport, skulle införa samma baskiska policy. Dock misstänker vi att fotbollens generella
dragningskraft skulle kunna konkurrera ut denna förening. Köparnas förhandlingsförmåga:
Med köparna i denna modell menar vi de supportrar, sponsorer och kommuner som kan ha någon slags ekonomisk uppgörelse med Athletic Bilbao. Här kan vi anse att klubben kan ha satt sig själv i klistret. Detta eftersom man valt att strikt leva efter policyn, vilket gjort att man knutit till sig en viss specifik grupp supportrar samt sponsorer som, nästan uteslutet, vill bibehålla denna canterapolicy. Vi tror att föreningen skulle få det tufft med dessa köpare om man ändrade på något, varpå vi menar att klubbens köpare har väldigt stor förhandlingsförmåga. Klubben måste alltid anpassa sig till deras önskemål för att kunna behålla dessa. Likaså måste det faktum att klubben är helt medlemsägd beaktas, vilket gör att medlemmarna har rätt till att, i en viss grad, bestämma hur föreningen ska struktureras och styras.
Säljarnas förhandlingsförmåga:
I denna fråga har vi valt att anse Athletic Bilbao som säljare. Som vi tidigare nämnt har säljaren i denna fråga en viss begränsning eftersom man valt en specifik målgrupp. Däremot har vi beaktat det faktum att Athletic Bilbao är en väldigt unik klubb som attraherar många lokala sponsorer och supportrar, vilket ger dem stora möjligheter att rekrytera köpare i närområdet.
Rivalitet, konkurrens bland de existerande parterna:
Bland de existerande parterna har Athletic Bilbao en del rivaler och parter som kan stjäla supporters, sponsorer och liknande. Först och främst räknas toppklubbarna såsom Real Madrid, Valencia och FC Barcelona som samtliga har ett världsomfattande
rekryteringsområde. Därefter finns lokalkonkurrenten Real Sociedad som har en liknande, baskisk, historia som Athletic Bilbao, fast de förstnämnda har i modern tid avvecklat den baskiska identiteten något och anammat globaliseringens principer för att nå sportsliga och ekonomiska framgångar.
Tanken med att analysera Athletic Bilbao utifrån Porters Five Forces- modell var att se vilka olika faktorer som kan påverka föreningens beslut och handlingsmönster. Detta anser vi vara viktigt eftersom föreningen inte kan göra vad de vill eftersom det finns så många krafter som står bakom föreningens beslutsfattande. Som vi kom fram till finns det ett antal krafter som påverkar föreningen, med främst tyngd på klubbens supportrar och sponsorer som båda har väldigt mycket att säga till om i föreningen, inte minst med tanke på att föreningen är helt medlemsägd.
Att Athletic Bilbao vill värna om sin baskiska identitet är otvetydigt. Detta anser vi båda är bra och tycker att idrottsföreningar bör arbeta mer med att försöka ge deras respektive klubb en specifik identitet, så länge det inte går över gränsen för vad som är rättsligt rätt eller inte. Ett exempel på en sådan gräns kan vara diskriminering då en förening utesluter spelare på grund av deras nationalitet, etniska ursprung, sexuell läggning, religion eller motsvarande. Våra intervjuobjekt var samtliga inne på den linjen och ifrågasatte huruvida EU ska agera eller inte i frågan om Athletic Bilbaos canterapolicy är av laglig grund eller inte. Våra representanter från Svenska fotbollförbundet samt Riksidrottsförbundet var samtliga rörande överens om att alla föreningar skall vara öppna för medlemskap oavsett den ansökandes
