Högskolan i Halmstad Hållbar Turismutveckling
Harplinge Väderkvarn
En studie i hur man kan skapa en turistattraktion på
landsbygden
Alfiero Zanotto
Examensarbete 22,5 hp för fil. Kandidatexamen i Hållbar Turismutveckling Handledare: Kent Sahlgren, Högskolan i Halmstad
Sammanfattning
Denna uppsats kommer att handla om hur man kan utveckla turism på landsbygden, uppsatsen ska ge läsaren en inblick i vilka utmaningar man kan stöta på när man utvecklar turism på landsbygden.
Jag har valt att fokusera på en destination/attraktion, Harplinge Väderkvarn som ligger ca 16 km från Halmstad.
Läsaren kommer att få ta del av olika teorier som jag tagit fram med hjälp av den tidigare forskning som jag hittat. I dagsläget är den tidigare forskning om väderkvarnar som turistattraktioner i Sverige nästan obefintligt och det kommer därför att bli intressant att undersöka detta.
Innehållsförteckning Sida
1. Inledning
1.1 Bakgrund och problemområde 5
1.2 Forskningsfråga och syfte 7
2. Teori och tidigare forskning
2.1 Tidigare forskning 9
2.1.1 Edutainment 9
2.1.2 Word-‐of-‐mouth 11
2.2 Lokalbefolkningens vilja att locka besökare 13
2.3 Geografiska utmaningar 14
2.4 Resursberoende teori 15
2.5 Liknande tidigare exempel 18
2.6 Forskningsmodell 19 2.6 Hypotes 19 2.6.1 Hypotes ett 20 2.6.2 Hypotes två 20 2.6.3 Hypotes tre 21 2.6.4 Hypotes fyra 21 3. Metod 3.1 Kvalitativ metod 22 3.2 Kvantitativ metod 23
3.3 Val av urval 23
3.4 Intervjuguide 24
3.5 Hur genomfördes intervjuerna 25
3.6 Validitet och Reliabilitet 26
Sida 4. Resultat 27 4.1 Person A 28 4.2 Person B 29 4.3 Person C 30 4.4 Person D 31
4.5 Återkoppling till hypoteser 32
4.6 Sammanfattning av resultat 34
5. Slutsats och diskussion 36
1. Inledning
1.1 Bakgrund och problemområde
Jag har valt att skriva om Harplinge Väderkvarn eftersom byggnaden ägs av min familj och jag vill undersöka vilka möjligheter kvarnen har för att bli en turistattraktion. Jag har studerat Hållbar Turismutveckling på Högskolan i Halmstad sedan hösten 2008 och under åren har jag samlat på mig mycket kunskap som kommer att vara till nytta nu när jag skriver min c-‐uppsats. Kvarnen betyder väldigt mycket för mig och min familj, det är därför viktigt för oss att bevara byggnaden. För att bäst bevara den tror vi på att den bör vara levande, att det ska finnas någon form av verksamhet som gör kvarnen levande. Vår tanke är att göra verksamheten till ett konstlaboratorium där man kommer att anordna utställningar, workshops och föreläsningar. Vi vill skapa ett rum för kreativitet i en byggnad som bär på en viktig historia.
Det finns väldigt lite tidigare forskning om hur man gör en väderkvarn till en turistattraktion, detta arbete kommer därför att vara väldigt unikt av sitt slag. I Sverige och speciellt sydvästra delen (Halland, Skåne) finns det idag många väderkvarnar men få är i samma skick som Harplinge Väderkvarn som har ett fullt fungerande maskineri. Genom Hallandsmodellen, 1996-‐2001 (www.hallandsmodellen.org) har kvarnen renoverats till ett totalt värde av ca 10 miljoner kronor. Detta innebär att kvarnen nu behöver ett ständigt underhåll för att den ska bevaras på bästa sätt, genom att öppna upp en verksamhet i kvarnen så kommer den att underhållas.
Själva problembakgrunden som jag skriver om i mitt tidigare fördjupningsarbete handlar om att det inte finns liknande tidigare forskning, det går dock att hitta forskning kring ämnen som “edutainment”, education + entertainment, alltså utbildning och underhållning. Det handlar om hur verksamheter har låtit folk lära sig något samtidigt som de har roligt. (Addis, 2005)
I detta arbete vill jag bland annat fördjupa mig i ämnet ”edutainment” eftersom det är just det som ska hända i kvarnen, besökarna ska lära sig något utav besöket samtidigt som de känner någon form av underhållning. Jag tror att det kan vara en viktig faktor att ta hänsyn till om man vill ha återkommande besökare.
Det här projektet är intressant inte bara för Harplinge och dess befolkning, med detta menar jag att andra verksamheter som driver kvarnar eller äldre byggnader av liknande slag kan ha nytta av denna forskning som jag gjort.
Det finns många teorier som jag skriver om i detta arbete som kan appliceras på andra projekt runt om i landet. Projektet handlar till grunden om hur man kan dra nytta av en äldre byggnad för att locka besökare. Den forskning jag har utfört kan därför appliceras på projekt som handlar om att exempelvis göra om gamla industrilokaler, gamla tågstationer, väderkvarnar etc. till turistattraktioner. Listan på vilka typer av äldre byggnader som finns kan göras lång men vad jag vill förmedla är att de teorier som jag har studerat och beskrivit i detta arbete kan andra verksamheter ha nytta av.
En annan faktor som jag kommer att fördjupa i är vilka marknadsföringsstrategier man bör använda för att locka besökare.
I mitt tidigare fördjupningsarbete skrev jag om hur viktigt word-‐of-‐mouth är för projektet. Word-‐of-‐mouth är väldigt svårt att styra eftersom att det handlar om hur människor pratar med varandra om en produkt/tjänst. Vad jag vill fördjupa mig i är hur verksamheten kan få igång en word-‐of-‐mouth som är bra, som skulle kunna locka fler besökare och det finns mycket tidigare forskning om detta ämne, om hur man på sätt och vis kan styra word-‐of-‐mouth. Tidigare forskningar menar på att det är en extremt effektiv metod för att locka besökare, man menar på att det i vissa fall kan vara upp till nio gånger mer effektiv än traditionell marknadsföring. (Mazzarol, Sweeny, Soutar. 2005)
Vidare har jag även hittat mycket forskning om den självständiga kinesiska staten, Macao. Där har det i flera år bedrivits casino verksamhet och utländska investerare har satsat otroligt mycket pengar i Macao som ligger långt före Las Vegas för hur stor casino verksamhet man har1. Min tanke med att studera Macao är att försöka förstå hur lokalbefolkningen påverkats av att utländska
investerare kommit in i regionen och öppnat upp verksamheter. Resultaten ska sedan jämföras med hur det skulle kunna se ut i Harplinge om några år när verksamheten är i full gång.
1.2 Forskningsfråga och syfte
Syftet med detta examensarbete är att ta fram och kartlägga tidigare forskning om liknande verksamheter. Att visa hur de har gått tillväga för att på så sätt kunna lära sig något utav det. Examensarbetet ska även kartlägga vilka marknadsföringsstrategier det finns för att sedan ta fram dem rätta för just detta projekt. Man bör även samla lokalbefolkningen och ta del av deras idéer och åsikter om projektet, detta gör man bäst genom att hålla i diverse djupintervjuer med folk från bygden.
Ett annat syfte med detta arbete är att undersöka vilka möjligheter det finns för att finansiera hela projektet, jag vill undersöka vilka aktörer som skulle kunna vara intressanta för kvarnen.
I dagsläget finns det en förstudie som ägarna till kvarnen har tagit fram, förstudien beskriver vad kvarnen har för potential. Man tar även upp hur organisationen ser ut och vilken kompetens man kommer in med. Förstudien har presenterats för flera olika aktörer som i sin tur ska bestämma om de vill finansiera delar av projektet. Utöver förstudien finns det fördjupningsarbete som jag själv har tagit fram där jag beskriver vad mitt examensarbete kommer att innehålla.
Forskningsfråga
Är det viktigt att få med lokalbefolkningen på projekt som handlar om förnyelse och nytänkande?
personer som har någon typ av inflytande i bygden. Jag kommer att fråga dem vad de tycker om verksamheten och vad de har för åsikter, det kommer alltså att bli en kvalitativ undersökning. Enligt mig är det viktigare att genomföra intervjuer än enkäter eftersom bygden Harplinge inte har många invånare. Genom att ställa frågor som de kan besvara hur de vill, det vill säga öppna frågor så tror jag att man får fram mycket mer värdefull information än att dela ut enkäter. I samband med att jag skrev fördjupningsarbetet så besökte jag tillsammans med de ansvariga för väderkvarnen Leader i Halland. Denna uppsats kan i framtiden användas när man ska presentera projektet för aktörer som Leader (EU) eller andra kommunala och regionala verksamheter.
2. Teori och tidigare forskning
I detta kapitel kommer jag att beskriva olika teorier som jag har tagit del av och dessa teorier kommer att styrka mina påståenden. Teorierna som jag väljer att skriva om handlar om bland annat vilken tidigare forskning det finns kring ämnet. Detta kapitel ska även besvara forskningsfrågan som jag tidigare i arbetet skrev om – Är det viktigt att få med lokalbefolkningen på projekt som handlar om förnyelse och nytänkande?
Detta fördjupningsarbete kommer att skrivas med en deduktiv ansats, alltså är innehållet baserat på de teorier som jag beskriver. Jag kommer att genomföra diverse intervjuer med människor i Harplinge, detta för att få en djupare inblick i vad de tycker om projektet. Jag har valt att inte göra en enkätundersökning då jag vill att detta arbete ska ha en kvalitativ ansats och inte en kvantitativ.
2.1 Tidigare forskning
Det finns i dagsläget inte mycket forskning tillgängligt som handlar om hur man gör väderkvarnar till en turistattraktion. Jag har lyckats hitta en del forskning som handlar om liknande projekt, jag har även lyckats hitta forskning kring ämnen som kan vara till nytta för att veta när man utvecklar kvarnens projekt. All forskning som jag kartlägger i denna uppsats kan komma till nytta för andra verksamheter med liknande förutsättningar. Jag påstår detta eftersom de ämnen som jag skriver om är så pass breda att de kan appliceras på andra projekt.
2.1.1 Edutainment
kunna påverka konsten som är utställd utan att konstnärerna kan låta besökarna undersöka hur deras föremål fungerar och komma med nya idéer.
Den forskning som jag har tagit del av som handlar om edutainment talar även om hur viktigt det är att använda sig av ny teknologi. Detta för att berika besökarnas erfarenheter, forskning menar på att man kan skapa möjligheter som tidigare inte var möjliga tack vare ny teknologi. Detta kan komma till användning i kvarnen och särskilt med kvarnofonprojektet där det går att använda ny teknologi så som datorer för att få det att fungera.
2.1.2 Word-of-mouth
Det finns mycket tidigare forskning att välja mellan när man undersöker kring ämnet Word-‐of-‐mouth (WOM). Det finns olika tankar och åsikter om hur man bäst kan styra WOM men en sak kännetecknar flera artiklar som jag läst genom. Flera forskare menar på att genom att skapa en god relation till mottagaren av budskapen så kan man påverka WOM som mottagaren sedan kommer att sprida vidare. Man måste dock tänka på att det finns tre olika faktorer som styr WOM, personliga faktorer, interpersonella faktorer och situationsanpassade faktorer. (Sweeny, Soutar, Mazzarol. 2007)
-‐ Personliga faktorer
De personliga faktorerna handlar om hur stor risk mottagaren av WOM är redo att ta, det handlar om hur pålitlig sändaren är och om det är tillräckligt för att mottagaren ska fatta ett beslut. Personliga faktorer handlar även om mottagaren är ute efter en bekräftelse, alltså om produkten/tjänsten verkligen är bra eller om mottagaren är ute efter mer information.
Man kan alltså sammanfatta att de personliga faktorerna påverkas väldigt mycket av relationen som sändaren och mottagaren har. För att skapa en god relation med besökarna kan de som jobbar kvarnen låta dem känna sig delaktiga i det som händer, exempelvis genom workshops. Låter man besökare delta i något projekt kommer det att uppstå diskussioner som gör att man kan skapa en god relation. (Sweeny, Soutar, Mazzarol. 2007) Vad man bör tänka på är att det inte bara är aktiviteterna i sig som bestämmer om besökarna är nöjda eller inte. De som jobbar i kvarnen måste själva skapa goda relationer till besökarna.
-‐ Interpersonella faktorer
De interpersonella faktorerna handlar om hur relationen mellan sändaren och mottagaren ser ut. Det är som tidigare nämnt i personliga faktorer viktigt att mottagaren kan lita på det sändaren säger, skulle dessa två ha ett bra förhållande är det större chans att det sprids en positiv WOM som sändaren sedan kan sprida vidare. (Sweeny, Soutar, Mazzarol. 2007)
-‐ Situationsanpassade faktorer
Den tredje faktorn som styr WOM är situationsanpassade faktorer, i detta fall handlar det varken om sändaren, mottagaren eller budskapet. Här handlar det om vilket beslut som måste fattas och hur många människor man vill prata med innan man tar beslutet. Exempelvis om man ska gå på restaurang är det inte nödvändigt att fråga mer än kanske två personer men om man ska byta bank eller göra något som kan påverka ens vardag kommer man troligtvis att höra med fler människor.
Jag anser inte att den tredje faktorn skulle kunna påverka om det kommer besökare eller inte till kvarnen då folk inte behöver ta ett beslut som kan påverka deras vardag dramatiskt. Enligt mig är de två första faktorerna mycket viktigare och då mottagaren står i fokus och sändaren (kvarnen) måste utveckla ett bra budskap som ska skickas. (Sweeny, Soutar, Mazzarol. 2007)
Harplinge Väderkvarn har planer på att lägga mycket vikt på att marknadsföra sig som en unik byggnad med en unik miljö. Det finns mycket intressant forskning om hur verksamheter marknadsförts platser genom att använda sig av byggnaders unika egenskaper.
I artikeln Architecture as brand: Store Design and brand identity av Kirby & Kent, 2010, kan man läsa om hur gamla lokaler återanvänts. De beskriver om hur man kan hålla kostnaderna nere genom att öppna upp en verksamhet i en äldre lokal och hur man i sin tur kan öka intäkterna . De beskriver även hur man kan väcka internationellt intresse tack vare de unika egenskaperna, något som Harplinge Väderkvarn har full potential till. För att locka internationella turister skulle man först och främst bjuda in internationella konstnärer som får ställe ut i något av kvarnens rum. De internationella namnen skulle med en gång väcka uppmärksamhet både inrikes och utrikes. I första hand skulle man kunna rikta sig mot länder som har en lång tradition av väderkvarnar så som Holland.
I dagens samhälle har människor ett otroligt stort utbud av underhållning, det kan vara allt från bio, äventyrsland, museum, spelhallar etc. Det betyder att konkurrensen på marknaden är stenhård och därför många verksamheter börjat tänka ett steg framåt. Allt ska inte bara underhållning, besökarna ska även kunna lära sig något och med detta är man tillbaka till edutainment, utbildning och underhållning. (Mathews, Bonn, Snepenger. 2009)
Olika besökare upplever olika känslor när de besöker en plats, det är väldigt personligt för varje individ. Genom att skapa både en exteriör och en interiör som får besökarna att uppleva något exceptionellt kan man lyckas få dem att återvända flera gånger och de skulle sprida ett gott rykte om platsen.
2.2 Lokalbefolkningens vilja till att locka besökare
Det finns idag en del tidigare forskning som visar på att det är viktigt att få med den lokala befolkningen när man driver genom liknande projekt.
Jag har tagit del av en intressant case study om Macao, en självständig region som till hör Kina och som idag omsätter otroligt mycket pengar på spel (casino), att jämföra med Las Vegas, USA. (Harril m.fl. 2010)
Det kan verka irrelevant att jämföra Macao med Harplinge men det finns enligt mig faktorer som är gemensamma för dessa två helt skilda destinationer.
att förklara vilka möjligheter som bygden kan dra nytta av genom att turister kommer. Kvarnen skulle generera nya arbetsplatser så som guider, kiosk/restaurangbiträde, fastighetsskötare etc. Vidare kan man dra slutsatsen att det inte bara är kvarnen som kan dra nytta av turismen. Andra verksamheter så som matbutiken, pizzerian och konditori kan alla dra nytta av det kommer besökare till Harplinge.
2.3 Geografiska utmaningar
Bygden Harplinge ligger ca 16 km från centrala Halmstad, avståndet till staden gör att det blir svårare att locka turister. Det finns endast två alternativ för att ta sig till Harplinge, bil eller buss. Jag ska i detta avsnitt tala om begrepp som periferiska områden och hur man kan klara utmaningar när man inte är centralt beläget.
Det finns mycket intressant forskning kring ämnet peripheral areas som på svenska heter periferiska områden. Man talar om hur människor har ändrat sina resevanor, att det idag är vanligare med kortare och fler vistelser (charterresor) än att spendera en lång period på en plats. (Nash, Martin. 2003) Man menar på att turister vill komma bort från stora anläggningar för att gå över till en-‐dags-‐ turism eller weekend-‐turism.
Vad kan turismen göra för periferiska områden, vilka positiva effekter skulle man kunna se?
Det finns forskning som talar om hur turism kan skapa jobb och hur det kan få ekonomin i området att blomstra. (Nash, Martin. 2003) Man talar om hur periferiska områden många gånger lider av en dålig ekonomi, ingen utveckling och lågt antal invånare. Det är även mycket vanligt med infrastruktur som inte räcker till. Det är lätt att känna igen dessa egenskaper när man pratar om Harplinge, ett område 16 km utanför Halmstad som inte utvecklas i samma takt som staden Halmstad.
En dagsutflykt till Harplinge kan innebära att besöka kvarnen, äta något i den lokala pizzerian efteråt och kanske få med sig hem en souvenir från en butik i bygden. Även här kan man titta på studier om Macao, där planeras världens längsta bro att byggas för att underlätta resandet.3 Macao har blivit så pass populär att Kinesiska staten bestämt att satsa en stor summa pengar för att utveckla infrastrukturen. Jag väljer att beskriva detta eftersom det idag inte finns en tillräckligt utvecklad infrastruktur på den gamla Västkustsvägen. Det finns inga skyltar som indikerar att kvarnen finns och det kan vara svårt för turister att hitta dit. På E6:an finns det över huvud taget inga skyltar som indikerar Harplinge och för turister som ska besöka kvarnen för första gången kan detta vara en utmaning att hitta till Harplinge. Detta är en fråga som man bör ta med kommunen om att investera pengar i skyltar för att underlätta turisternas färd mot kvarnen.
2.4 Resursberoende-teori
Jag har valt att skriva om den så kallade resursberoende teorin som tagits fram av Pfeffer och Salancik, 1978. Jag finner att denna teori är applicerbar på mitt projekt. Som man kan läsa på namnet så handlar denna teori om resurser, hur man bäst hanterar sina resurser. I början på boken kan man läsa om hur organisationer är beroende av resurser på ett eller annat sätt. En resurs kan exempelvis vara en leverantör, ett företag som inte kan producera en specifik del själv blir alltså beroende av sin leverantör. Vidare kommer jag att beskriva lite vad boken pratar om för teorier och hur dessa kan appliceras på just detta projekt.
Hur är detta kopplat till kvarnprojektet?
I dagsläget är kvarnen inte beroende av några leverantörer, förutom el-‐ och vattenbolag. I framtiden kan dock saker och ting ändras, ju större projektet blir desto mer resurser kommer man behöva hyra in. Ett tänkbart scenario är att kvarnen och dess ägare kommer behöva hyra in arbetskraft för att klara av besökarna. Det skulle betyda att några guider måste hyras in, man behöver folk i kafeterian och folk som sköter det dagliga underhållet (städning etc.).
Skulle någon utav dessa inhyrda människor inte komma till jobbet en dag, då behöver kvarnens förening snabbt hyra in ersättare. Kvarnen blir alltså beroende av den arbetskraft man hyr in och att hitta en ersättare snabbt är inte alltid så lätt.
Pfeffer och Salancik beskriver ett problem som kan uppstå på en arbetsplats, att en anställd inte är nöjd och detta kan skapa dåliga vibbar på arbetsplatsen. Låt oss säga att kvarnen är arbetsplatsen och de anställda är Harplingeborna, det är väldigt viktigt att lokalbefolkningen inte är missnöjda med det som händer, det nya projektet. Att få lokalbefolkningen emot sig kan innebära att en negativ word-‐of-‐mouth sprids och det i sin tur kan leda till minskade besök. Pfeffer och Salancik skriver om en lösning till problemet med missnöjda anställda, de påstår att om organisationen flyttar den missnöjde anställde till en annan avdelning så kan det leda till att missnöjet försvinner. Detta kan appliceras på Harplingeborna genom att göra dem delaktiga i projektet, de behöver inte betyda att de är med och styr i ledningen men att de på något sätt kan få sagt sitt ord. Det går exempelvis att hålla i kvällar med fokusgrupper där man diskuterar olika teman. I boken beskriver man om hur företag runt om i världen hela tiden håller koll på de anställdas arbetsmoral och åsikter, detta för att undvika diskussioner om missnöje på arbetsplatsen.
Vad är det då som kännetecknar en organisation, ett svar är att en organisation är en samling individer som strävar efter ett mål. De gör det tillsammans för att det skulle vara svårt/omöjligt att uppnå på egen hand. Kvarnföreningen är själva organisationen i detta fall, med dess ägare och konsulter men lokalbefolkningen blir också en del av organisationen då de kan sprida en positiv word-‐of-‐mouth och locka människor att besöka kvarnen.
Mjällby konstmuseum strävar inte riktigt efter samma mål men tillsammans kan de hjälpa varandra att locka fler besökare. Man skulle kunna göra detta genom att sprida en god Word-‐of-‐mouth om varandra eller genom att marknadsföra Harplinge väderkvarn på Mjällby konstmuseum och vise versa.
För att förstå vad som efterfrågas, inte bara av kunderna men även av i detta fall lokalinvånarna kan man genomföra diverse marknadsundersökningar som jag kommer att presentera i kommande kapitel. Detta har jag gjort för att förstå hur Harplingeborna ser på projektet och vad de har för åsikter om den.
Som jag har skrivit tidigare är Harplinge väderkvarn inte i dagsläget beroende av några resurser men hur skulle man kunna undvika att vara beroende av en resurs. Pfeffer och Salancik beskriver lösningen som att man bör använda sig av diversifiering och substitut produkter.
Väderkvarnen kommer som tidigare nämnt att fungera som ett konstlaboratorium där man finner workshops, utställningar och andra aktiviteter. Fokus ligger alltså på konsten och kvarnen blir alltså beroende av att konstnärer vill ställa upp och ställa ut sin konst. Skulle det vara problematiskt att hitta konstnärer kan man dra nytta av något substitut produkt så som workshop där man inte behöver ha någon konstnär som ställer ut eller lär ut.
Ett annat alternativ är guidade turer i kvarnen för att prata om byggnadens historia, detta är ett alternativ som passar skolklasser som är på studiebesök och som kanske inte är ute efter att se på en utställning utan vill lära sig något från besöket.
Det som beskrivs i boken av Pfeffer och Salancik kan man alltså applicera på detta projekt, det är väldigt viktigt att kvarnen skaffar sig en så bred målgrupp som möjligt för att slippa beroende av en enda målgrupp (resurs). Genom att hålla i olika aktiviteter så breddar man samtidigt målgruppen man vill locka och kan man dessutom erbjuda aktiviteter på andra språk (tyska, engelska) breddar man målgruppen ännu mera.
2.5 Liknande verkliga exempel Vestfossen Kunstlaboratorium
Denna verksamhet är ett perfekt exempel på hur man kan återanvända äldre byggnader och göra om dem till en kulturverksamhet.
Detta konstlaboratorium ligger i den lilla bygden Vestfossen, ca en timmes bilfärd söder om Oslo.
1886 stod papper och cellulosafabriken klar, detta blev bygdens start för utveckling och precis som i Harplinge där kvarnen stod i centrum så stod här fabriken i centrum. Fabriken var aktiv fram till 1973 då det av en rad olika anledningar lades ner och fram till 2001 stod tom och var på väg att förfalla då ingen underhöll den.
Cellulosafabrikens historia visar sig vara väldigt lik Harplinge Väderkvarns historia. Kvarnen stod klart 1895 och man slutade använda den för att mala mjöl samma år som fabriken i Vestfossen. Man kan tydligt se vad som hände när länder började använda sig av teknikens nya uppfinningar, gamla byggnader och äldre maskineri var inte längre lönsamt och i många fall blev det som det blev för Harplinge Väderkvarn och cellulosafabriken i Vestofossen, konkurs.
Konstnären Morten Viskum köpte hela byggnaden år 2001 och i två år
renoverades byggnaden och rustades upp. Man bevarade så mycket som möjligt av den gamla arkitekturen, de massiva pelarna som håller ihop bygganden och de slitna väggarna från fabrikens storhetstider.
Konstlaboratoriet vill hålla en hög internationell kvalité på konsten och man vill att konsten ska vara tillgänglig för alla. Varje år sedan 2003 har det anordnats en större utställning per år4
Konstlaboratoriet har även startat en verksamhet som de kallat för Arena Vestfossen, ett centrum för konst. Denna verksamhet finner man i samma byggnad som själva konstlaboratoriet, här finns ataljéer, gallerier,
produktionslokaler för musik och film samt teater. I Arenan jobbar man med måleri, fotografi, design och annan visuell konst, det bjuds in konstnärer varje år som tillsammans tar fram nya konstformer. Genom denna verksamhet vill man inte bara öppna upp för internationella konstnärer att komma och ställa ut men
även öppna upp för de lokala konstnärerna. Det är plats dit alla är välkomna med sina idéer och får dela dessa med andra konstnärer. 5
När man fördjupar sig i hur man har gått tillväga med att bli en utav Norges mest betydelsefulla kulturverksamheter ser man vilka likheter det finns med
Harplinge Väderkvarn. Både väderkvarnen och fabriken i Vestofossen har varit nära att förfalla då en konstnär bestämt sig för att köpa byggnaden och göra om det till ett konstlaboratorium. Det handlar om att förvandla en unik miljö som har en unik arkitektur till en kulturverksamhet. Det finns mycket värdefull kunskap att hämta från Vestfossen, hela konceptet med att göra verksamheten öppen för alla, både konstnärer och besökare. Alla ska vara inblandade för det är då som idéerna och kreativiteten flödar som mest.
Vestfossen-‐exemplet visar även på hur viktigt det är att samarbeta med politiker och näringslivet. Harplinge Väderkvarn har sedan den nya starten år 2010 samarbetat med de lokala företagarna och politiskt aktiva Harplinge-‐bor. Detta har gjort eftersom vi vill förankra projektet på alla nivåer, från privatpersoner till företagare till politiker, från Harplinge till Halmstad och resten av Halland. Precis som Vestfossen gjorde i början och fortfarande gör, samarbetet leder till nya idéer och man kan hämta värdefull kunskap ifrån varandra.
2.6 Forskningsmodell
I detta avsnitt kommer jag att visa fyra olika hypoteser som jag tagit fram, med hjälp av en grafisk ritning kommer jag att kunna förklara detta på ett lättbegripligt sätt. Nedan följer fyra grafiska illustreringar av mina hypoteser, i nästa avsnitt kommer jag att utförligt skriva om varje hypotes.
2.7Hypotes
I detta avsnitt kommer jag att utförligt beskriva varför jag tog fram dessa hypoteser baserat på teorin och den data jag har samlat in.
2.7.1 Hypotes ett
”Besökare kommer gärna till en plats där de kan få någon typ av underhållning och utbildning.”
Denna hypotes tog jag fram för att undersöka om turister är intresserade av att underhållas och lära sig något samtidigt. I denna uppsats kan man se att jag skrev om ämnet edutainment och att det finns ett samband mellan
Edutainemt
H 1
besökare
Ak/va
Word-‐of-‐mouth
H 2
Fler besökare
Vik/gt a? ha med
lokalbefolkningen
H 3
Skapar en
god miljö
Posi/vt
inställda /ll
turism
H 4
underhållning/utbildning och ett aktivt deltagande. Som Addis beskriver det så kan man ta hjälp av ny teknologi för att berika besökarna upplevelser och ge dem en positiv erfarenhet från besöket.
2.7.2 Hypotes två
”Sprider man en god word-of-mouth så ökar det chanserna till att turister kommer.”
Det finns mycket forskning kring ämnet word-‐of-‐mouth och för detta projekt är det enligt mig viktigt att känna till hur word-‐of-‐mouth fungerar. Som jag tidigare skrev så finns det forskare som menar på att en god word-‐of-‐mouth gör att turister får upp ögonen för en verksamhet. Vilken typ av word-‐of-‐mouth som sprids styrs väldigt mycket av relationen som sändaren (kvarnen) har till mottagaren (besökarna). Som jag skriver om i teorin om word-‐of-‐mouth, är relationen god så ökar chanserna till att det sprids en positiv word-‐of-‐mouth.
2.7.3 Hypotes tre
”Det är viktigt att lokalbefolkningen är delaktiga i projektet för att skapa en god miljö”
I avsnittet 2.2 skriver jag om hur man kan jämför Harplinge med Macao, hur lokalbefolkningen i Macao påverkades och hur det skulle kunna se ut i Harplinge. I den studie jag skriver om kan man se hur Macao utvecklats till en destination som ska locka alla. Man vill alltså inte bara ha dit turister som spelar på casino men även företagare och man vill att lokalbefolkningen ska vara kvar. Genom att samarbeta med lokalbefolkningen så försöker man skapa en drömdestination för alla målgrupper.
2.7.4 Hypotes fyra
”Lokalbefolkningens inställning till turism ska vara positiv, detta för att de ska vara förberedda på att turister kommer.”
så är det viktigt att lokalbefolkningen med sig för att det inte ska uppstå dåliga vibbar i bygden. Som att ha de anställda med sig på en arbetsplats för att det inte ska uppstå negativa diskussioner på arbetsplatsen. För att lyckas med detta kan man göra som Pfeffer och Salancik beskriver i sin teori, att med jämna mellanrum undersöka de anställdas (lokalbefolkningen) tankar och åsikter för att på så sätt förebygga negativa händelser.
3. Metod
I detta avsnitt kommer jag att börja med en definition av olika begrepp som kvalitativ, kvantitativ, reliabilitet och validitet. Det är viktigt för läsaren att känna till dessa begrepp för att få en djupare uppfattning om vilken metod jag har valt att använda mig av och varför jag valt just denna metod.
Jag har genom djupintervjuer samlat på mig bra med data som jag kommer att presentera i nästa kapitel (resultat). Frågorna som jag valt att ställa har varit dem samma för alla som blivit intervjuade. Jag har även strukturerat frågorna på så sätt att vem som helst skulle kunna svara på dem, det finns inga begrepp som skulle uppfattas som otydliga, detta för att öka reliabiliteten. Jag har valt att skriva uppsatsen med den anglosaxiska traditionen som alltså handlar om hur man ska lösa ett problem som jag beskriver i inledningen, problemformuleringen. Uppsatsen har även en deduktiv ansats om bygger alltså på teorier som jag skrivit om i kapitel 2, i detta avsnitt kan man ta del av teorierna genom intervjuguiden som jag tagit fram där frågorna baserar på den tidigare forskning som jag har tagit del av.
3.1 Kvalitativ metod
samla in enkäter som är vanligt för en kvantitativ metod. Vad som är viktigt att tänka på när man jobbar med en kvalitativ metod är att forskaren bör ha ett genuint intresse för ämnet.(Maxwell, 1996)
Jag hittade ett väldigt bra exempel som jag vill skriva om för att förklara vad en kvalitativ metod är:
Kvantitativa metoder beskriver hur x påverkar resultatet av y, i verkligheten skulle detta betyda att genom en enkät få reda på hur många män (x) som kör Volvo (y).
I en kvalitativ metod vill man istället veta hur x kan påverka i y, vilka faktorer skulle kunna påverka resultatet av y.(Maxwell, 1996)
3.2 Kvantitativ metod
De kvantitativa metoderna kan man beskriva som att det är siffror man samlar in och presenterar i sitt arbete. För att samla in data kan man använda sig av enkäter med ja/nej frågor alltså kan inte intervjuaren riktigt veta vad som ligger bakom svaret. När man använder sig av en kvantitativ metod jobbar man för att bekräfta en teori medan man i den kvalitativa metoden jobbar för att utveckla en teori. (Bruce L. Berg 2009)
3.3 Val av urval
Jag tog kontakt med den före detta kvarnföreningen i Harplinge som höll till i kvarnen förr. Jag valde att börja djupintervjuerna med Sven Ericsson som en gång i tiden var ordförande för föreningen, anledningen till att jag började med honom var just för att han varit aktiv i föreningen och kände till kvarnen väl.
De andra som jag tog kontakt med var människor som på något sätt haft ett inflytande i bygden och som kände till kvarnen någorlunda bra. Jag intervjuade teaterarbetare som varit med och anordnat festivaler i Harplinge men också pjäser i kvarnen. Jag intervjuade en kvinna som arbetar som fritidspedagog och som alltså har god kontakt med folk i bygden och jag intervjuade även ägarna till kvarnen för att se om deras tankar och åsikter stämde överrens med Harplingebornas.
3.4 Intervjuguide
I detta avsnitt ska jag presentera frågorna som jag tagit fram och som några utvalda personer i Harplinge ska få svara på. Frågorna ska hjälpa mig och läsaren att förstå hur lokalbefolkningen tänker kring projektet .
Det är lättare att analysera deras åsikter genom en djupintervju än en enkät eftersom det uppstår en diskussion vid varje fråga. Man får inte glömma att varje fråga kan leda till följdfrågor som jag inte tänkt på i skrivande stund men som jag kommer att skriva om i resultatdelen. Jag har valt ut fem personer att intervjua som jag kommer att beskriva kort om i nästa kapitel. Anledningen till att jag valde just fem personer är den att jag blivit tipsad om att dem är inflytelserika på något sätt i bygden. Alla med olika egenskaper men ändå med någon typ av inflytande och kan ibland även ses som beslutsfattare.
För att på ett djupare sätt förstå lokalbefolkningens tankar och åsikter om projektet är det viktigt att göra en marknadsundersökning som i detta fall en djupintervju. (Pfeffer, Salancik 1978)
1. Om du skulle beskriva Harplinge så kortfattat som möjligt för en turist, vad skulle du då lägga fokus på?
2. Ser du något samband mellan underhållning och utbildning (edutainment). -‐ Tror du att besökarna genom ett aktivt deltagande kan lära sig något? 3. Hur tror du Harplingebor ser på att det kommer in folk ”utifrån” och
öppnar upp verksamheter?
4. Hur ser du på Harplinges geografiska utmaningar?
5. Vad är Harplingebornas generella inställning till att det kan komma turister och att dessa kan påverka deras bygd?
3.5 Hur genomfördes intervjuerna
I detta avsnitt ska jag kort beskriva hur jag genomförde de olika intervjuerna.
Jag stämde ett möte med personerna jag tänkte intervjua och förde anteckningar med min dator samtidigt som jag spelade in intervjun för att kunna gå tillbaka och lyssna på om jag missat något. Intervjuerna hade väldigt öppna frågor och vid varje fråga diskuterade jag och den jag intervjuade. Jag valde att använda mig av denna metod eftersom jag ville få fram deras åsikter och tankar.
Intervju nummer tre med Gunnel Hagberg genomfördes via telefon.
I avsnitt fyra har jag samlat ihop all data och sammanställt det med hjälp av en tabell. Läsaren kan hela tiden gå tillbaka till intervjuguiden för att läsa varför jag ställde just dessa frågor.
3.6 Validitet och reliabilitet
I detta avsnitt ska jag i korta drag beskriva vad begreppen innebär och hur de kan appliceras på denna studie.
Validitet
Detta handlar om hur man lyckats mäta det som skulle mätas och hur
generaliserbart det är. Jag anser att den data jag har samlat in är generaliserbar på andra liknande projekt där man ska skapa en turistattraktion på landsbygden.
Jag har genomfört en kvalitativ studie där jag efter att ha samlat in all data tolkat den med. Jag har genomfört djupintervjuer och tagit fram fem frågor för att mäta det jag skrivit om i teoridelen. Jag fick fram de resultat jag ville ha vilket tyder på hög validitet. (Finn, Elliot & Walton, 2000)
Reliabilitet
Detta handlar om att om samma fråga ställs flera gånger så bör man få samma svar om reliabiliteten är stark. Frågorna som ställs bör även vara enkelt formulerade för att undvika missförstånd.
För att ha en hög reliabilitet har jag genomfört intervjuerna på exakt samma sätt, om den intervjuade personen inte förstod ett begrepp i någon utav frågorna så förklarade jag noggrant vad begreppet betydde. Jag tog även fram en
intervjuguide, detta gjorde jag för att alla djupintervjuerna skulle ske på samma sätt och med samma frågor. Självklart uppstod det olika diskussioner vid varje intervjutillfälle men frågorna ställdes alltid på samma sätt.(Finn, Elliot & Walton, 2000)
Jag har säkrat reliabiliteten genom att ställa fem frågor som är relaterade till den teori jag har skrivit, detta betyder att om en annan person ställer samma frågor så skulle resultatet blir den samma.
4. Resultat
I detta kapitel kommer jag att presentera och sammanställa den data jag har samlat in genom intervjuer. Frågorna här hämtade från kapitel 3 och är uppsatta i tur och ordning i tabellen. Jag har valt att endast ta med några citat ur frågorna för att få plats med allt i tabellen. Svar som jag har markerat med röd färg/understruket är till för att läsaren ska kunna se vilka svar som upprepas av olika personer. 1. Vad skulle du lägga fokus på? 2. Edutainment – samband? 3. Harplingebors syn på nya verksamheter? 4. Geografiska utmaningar? 5. Generell inställning till turister? Pers. A Kvarnen, kyrkan. Plönninge och Munkagårds-‐ gymnasiet
Ja, det finns ett samband. Man måste finna det underhålland e för att lära sig.
Mycket positivt,
varmt inställda till nya projektet. Många förväntningar Saknas skyltar utmed västkustsväge n, saknas verksamheter i Harplinge. Positivt, utan turism känner vi oss osäkra Pers. B Aggaredsberg et, Kvarnen (om det går att besöka den)
Ja, det finns ett samband.
Vid speciella tillfällen.
Nyfikenhet och
undran i detta läge. Inte negativt
Om det finns
verksamhet som lockar, då kan man sätta upp skyltar. Harplingebo r bryr sig inte så mycket men inga negativa tankar Pers. C Kvarnen, Hembygdsgår den, Börjes konditori Ja, får man aktiveras blir det en extra krydda Positivt, Harplingeborna är väldigt öppna. Har kvarnen en verksamhet så borde det finnas skyltar. Positivt, skulle gynna verksamhet er Pers. D Kvarnen, pizzerian, Värdshuset
Ja, man kan aktivera
besökarna
genom
underhållning
Både positivt och negativt.
Finns stora förväntningar
4.1
Person A i figur ett är Sven Ericsson, f.d. ordförande för kvarnföreningen i Harplinge, kvarnföreningen finns numera inte eftersom det är nya ägare. Intervjun med Sven var mycket intressant då han är född och uppvuxen i Harplinge och känner till kvarnen väldigt bra. I första frågan som jag ställde honom om vad han skulle lägga fokus på när han beskrev Harplinge sa han med en gång, kvarnen. Han beskrev dock ett problem som kan uppstå när turister är ute och kör längs med Västkustsvägen, nämligen Särdals kvarn. Den ligger precis intill vägen och de har ett fik där på sommaren som gör det möjligt för folk att stanna till och äta något.
I fråga nummer två som handlar om edutainment förklarade jag för Sven vad det betydde och hur man kunde applicera detta på kvarnens verksamhet, han höll med och sa att det är mycket viktigt med underhållning för att lära sig något. Tredje frågan som handlar om Harplingebornas inställning till att det kommer nya verksamheter fick jag svaret att alla han pratat med är mycket positivt inställda till det nya projektet. Det finns inga som helst negativa tankar om detta och eftersom han är f.d. ordförande i kvarnföreningen med mycket kontakter i bygden så kan jag lita på hans ord.
Den sista frågan handlar om de geografiska utmaningarna som Harplinge har eftersom bygden ligger ca 16 km från Halmstad. Sven berättade att många Harplingebor är missnöjda över den dåliga skyltningen längs med vägarna. Det finns i dagsläget inga stora skyltar som indikerar vart Harplinge ligger. Man har försökt lyfta frågan hos Vägverket dock utan framgång men vi kom fram till att med den nya kvarnverksamheten som öppnas så kan man ge det ett försök till och lyfta frågan igen hos både Väg/Trafikverket och kommunen.
