EU-projekt i Härryda

URBAL

Ett transnationellt

EU-projekt i Härryda

Anna Johansson

1. INLEDNING ... 4

1.2TRANSNATIONELLA TEMAOMRÅDEN... 4

1.3UTVÄRDERINGEN AV URBAL-PROJEKTET... 6

1.3.1Materialinsamling ... 7

1.3.2Delrapportens disposition ... 9

2. URBAL I HÄRRYDA KOMMUN ... 10

2.1FÖRSTADIUM TILL PROJEKTET... 10

2.2PROJEKTORGANISATION... 11

2.2.1Projektledare ... 11

2.2.2 Projektgruppen ... 12

2.2.3 Styrgruppen ... 13

2.3DELPROJEKTEN INOM URBAL... 14

2.3.1 Uppstart av ytterligare två delprojekt ... 16

2.4BUDGET... 17

3. ANDRA CENTRALA AKTIVITETER I URBAL-PROJEKTET ... 20

3.1MARKNADSFÖRINGSKAMPANJ... 20

3.2M^ÖTESPLATS H^INDÅS... 23

3.3AVSLUTNINGSVIS... 24

4. VÄXTKRAFT ... 25

4.1FÖRSTADIUM TILL DELPROJEKTET... 25

4.2PROJEKTORGANISATION... 25

4.3AKTIVITETER I PROJEKTET... 26

4.3.1 Elevverksamhet... 26

4.3.2 Företagsförlagd utbildning... 28

4.3.3 Övriga aktiviteter... 29

4.4SAMMANFATTNING... 29

5. VIKTIGA VUXNA ... 32

5.1FÖRSTADIUM TILL PROJEKTET... 32

5.2PROJEKTORGANISATION... 33

5.3AKTIVITETER INOM PROJEKTET... 33

5.3.1 Kartläggning... 34

5.3.2 Föreläsningsserie ... 34

5.3.3 Viktiga Vuxna-dagen ... 35

5.3.4 Webbplats ... 35

5.3.5 Föräldrautbildning ... 36

5.3.7 Övriga aktiviteter... 36

5.4SAMMANFATTNING... 38

6. VOLONTÄRCENTALEN ... 40

6.1FÖRSTADIUM TILL PROJEKTET... 40

6.2PROJEKTORGANISATION... 41

6.3AKTIVITETER I PROJEKTET... 41

6.3.1 Riktlinjer för volontärsarbetet ... 42

6.3.1 Volontärcentralen... 43

6.3.2 Volontärer ... 44

6.4SAMMANFATTNING... 45

7. ANALYS ... 48

7.1PROJEKTORGANISATIONEN... 48

7.1.1 Projektorganisationens interna arbete ... 48

7.1.2 Projektorganisationens externa arbete... 51

7.2UTVECKLING UNDER ÅRET INOM TEMAOMRÅDET SOCIAL SERVICE... 52

7.2.1 Delprojektens samhörighet med URBAL... 52

7.2.2 Samverkan ... 54

7.3UTVECKLING UNDER ÅRET INOM TEMAOMRÅDET STYRNING/LEDNING... 55

7.3.1 Marknadsföringskampanjen ... 55

7.3.2 Styrgruppsfunktionens lokalisering ... 56

7.3.3 Gränsdragning mellan temaområde social service och styrning/ledning ... 57

8. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER………..………59

REFERENSER……….61

1. Inledning

Delrapporten är en del av den pågående utvärderingen av ett EU-projekt i Härryda kommun.

Utvärderingen gäller ett Interreg IIIB-projekt för Nordsjöregionen där Härryda kommun utgör en transnationell partner, tillsammans med partners från Holland, Belgien, Tyskland, Norge och England. Europeiska unionens program Interreg IIIB Nordsjön är inriktat på att stödja regionalt utvecklingsarbete inom Nordsjöregionen under perioden 2001-2006.

Projektet benämns URBAL vilket härstammar från Urban (stad/tätort) och rural (landsbygd).

Det syftar till att i utvalda regioner förbättra styrningen av tätort- och landsbygdsområden.

Bakgrunden till det transnationella partnerskapet URBAL grundar sig på identifierade problem i regionerna. Transnationella partners med områden bestående av stad/tätort och landsbygd har på senare tid genomgått förändringar genom avfolkning och en stark centrering till tätorter. Det har skapat en obalans i demografiska, sociala eller ekonomiska förutsättningar.¹ I samband med dessa förändringar har ett antal problem identifierats i länderna. Ett sådant problem är bristande strukturer för samarbete mellan myndigheter och organisationer i fråga om att förbättra styrningen av områdena. Projektet avser att lösa problem med territoriell obalans, genom att skapa en förståelse och förbättring av styrning i URBAL-områden.

En förutsättning för ett deltagande i EU-projektet är ett etablerat partnerskap med flera olika organisationer. Partnerskap och samarbete förväntas ge ökade förutsättningar för att lösa gemensamma problem. Att projektet benämns transnationellt istället för internationellt beror på att ett transnationellt samarbete innebär ett direkt utbyte mellan projektägarna i berörda länder, medan ett internationellt samarbete i större utsträckning innebär ett informationsutbyte mellan myndigheter och organisationer i länderna. De transnationella projekten förväntas fungera som utvecklingsverkstäder, det vill säga att de utgör en arena där olika metoder kan utvecklas, jämföras och diskuteras (Nutek, 1997). För att uppnå en förbättrad förståelse för styrningen av URBAL-området har de transnationella parterna enats inom vilka temaområden arbetat skall bedrivas.

1.2 Transnationella temaområden

URBAL-projektets syfte är ”to promote the better management of the URBAL area to reduce territorial imbalances through developing a better understanding and practice of the

1 Se www.urbaldevelopment.com

management of the URBAL space”.² För att uppnå syftet arbetar transnationella partners med att utveckla strategier och samarbetsformer mellan organisationer i tätort och landsbygd.

Strategierna kommer att implementeras och testas regionalt och nationellt. Transnationella nätverk skall garantera en gemensam utveckling av regionala och nationella projekt inom fem temaområden:

• Ledning/styrning

• Samhällsplanering

• Social service

• Ekonomi

• Gemensam utveckling av regionala och nationella projekt

Det första temaområdet handlar om att implementera strategier, främja diskussioner och utveckla styrning/ledning av URBAL-området genom samverkan mellan olika aktörer, inklusive befolkningen. Samhällsplanering som är det andra temaområdet handlar i större utsträckning om fysisk samhällsplanering och avser att förbättra och skapa ett mer funktionellt område, exempelvis genom att bevara naturvårdsområden. Det tredje temaområdet arbetar för att utveckla den sociala servicen och förhindra att utbudet inte enbart finns centrerat till tätorter, men också för att engagera medborgarna i utbudet av service. Det fjärde temaområdet syftar till att förbättra den ekonomiska situationen i områdena, genom att utnyttja landskapets särdrag och betrakta det som en fördel för utveckling av nya verksamheter och branscher. Tillsammans bildar de fyra temaområdena en övergripande fråga om hur URBAL-området skall styras. Det femte temaområdet avser en gemensam utveckling av regionala och nationella projekt. Det sker genom lärande och utbyte vid transnationella möten i respektive länder. Nationella projekt har utformats utifrån de transnationella temaområdena.

Härryda kommun deltar med projekt inom det första och tredje temaområdet: ledning/styrning och alternativ social service. Målsättningen för det första temaområdet är att i ett transnationellt samarbete söka och eventuellt implementera strategier för att motverka riskerna med en fragmenterad styrning/ledning. I Härryda kommun har det fått betydelsen att kartlägga styr- och policydokument som påverkar socialtjänstens verksamhet.

2 www.urbaldevelopment.com

Projektledningen följer diskussioner och processer som aktiviteterna inom temaområdet social service ger upphov till samt eventuell påverkan på kommunens styr- och policydokument.

Som ett led i att utveckla styrning och ledning har andra aktörer engagerats utanför den kommunala förvaltningen, exempelvis näringsliv och kyrkan.

Målsättningen med temaområde tre är att i Härryda kommun öka medvetenheten bland kommunala institutioner, politiker, föreningar och småföretagare om fördelar med att arbeta sektorsövergripande för att skapa social utveckling. Det skall ske genom tillskapande av nya nätverk mellan dessa aktörer. Det har fått innebörden att utveckla nya insatser, förstå fördelar med att samarbeta sektorsövergripande, öka medvetenheten om vikten av samverkan mellan tjänstemän/politiker och representanter för näringsliv och föreningsverksamhet. Utbudet av social service skall styras av kommuninvånarnas behov.

Det innebär att URBAL-projektet i Härryda kommun arbetar med två temaområden:

temaområde ett som handlar om hur den kommunala förvaltningen styr social service och vilka möjligheter medborgarna och andra aktörer har att påverka det och temaområde tre som handlar om att utveckla nya former av social service i kommunen. Temaområdena har separata budgeter och redovisas som enskilda projekt, men i det praktiska arbetet är temaområdena i stort sett integrerade.

1.3 Utvärderingen av URBAL-projektet

Utvärderingen startade i december år 2004 och pågår i drygt två år. Den inledande delen av utvärderingen ägnades åt att kartlägga projektet. Projektet hade vid den tidpunkten pågått i ca ett år, men inte startat upp några aktiviteter. Avsikten med en inledande kartläggning var att få en bild av hur projektet var organiserat och olika aktörers roller.

Projektet har tilldelats ett antal indikatorer eller mätpunkter mot vilka det förväntas svara upp under projekttiden och utifrån dessa har utvärderingens mätpunkter formulerats. Det handlar om finansiella indikatorer, aktivitetsindikatorer och om resultatindikatorer. Dessa tre typer av indikatorer beskriver i huvudsak verksamheten. En granskning utifrån finansiella indikatorer ger en beskrivning av projektets resursanvändning. Aktivitetsindikatorerna kartlägger vad som gjorts i projekt och delprojekt medan resultatindikatorer utvärderar projektets mål och resultat.

Delrapporten är av deskriptiv karaktär och beskriver den utveckling som skett inom de två temaområdena under år 2005. Delrapporten kommer att ge svar på följande frågor:

• Hur har ledning/styrning av den kommunala förvaltningen påverkats genom projektet?

• Vilken utveckling har skett inom området social service till följd av projektet?

Utvärderingen syftar till att undersöka utvecklingen av samverkan internt inom den kommunala förvaltningen och externt gentemot exempelvis föreningar och småföretagare till följd av URBAL. Den här delrapporten syftar till att visa på hur ett sådant samarbete kan utvecklas och på vilket sätt erfarenheterna kan tas tillvara. Delrapporten är den första av tre rapporter – två delrapporter och en slutrapport – som utvärderingen kommer att resultera i.

Den andra delrapporten presenteras i juli 2006 och slutrapporten i december år 2006.

1.3.1 Materialinsamling

Materialinsamlingen för delrapporten har varit omfattande och av varierande karaktär. I rapporten används material från flera olika källor: skriftlig information såsom projektdagböcker, ekonomi- och aktivitetsrapporter och annat skriftligt material samt dokumentation från möten och observationer under året. Utvärderingen har genomfört intervjuer vid två tillfällen med personer som arbetar i projektet. Sammantaget har 14 intervjuer gjorts.

I samband med den inledande kartläggningen genomfördes ett antal möten med projektledaren under december år 2004 till januari år 2005. Syftet med dessa möten var att dels få en första förståelse för projektet och dess organisation, dels att diskutera utformningen av utvärderingen. I samråd med projektledaren och styrgruppen valdes tre delprojekt ut:

Volontärcentralen, Viktiga Vuxna och Växtkraft. Dessa projekt skulle följas grundligare och vara mer riktat under utvärderingen. I samband med en kick-off av delprojekten i februari år 2005 informerades delprojekten om utvärderingens utformning och om verksamheten på FoU i väst/GR. Möten med projektledaren hölls fortlöpande under våren och vidare informerades projekts styrgrupp om utvärderingen.

URBAL-projektet och delprojektens projektledare och projektmedarbetare har fått möjlighet att skriva projektdagbok. Syftet med det har varit att möjliggöra för dem att kontinuerligt reflektera över händelser i projekten. Men det har även varit en möjlighet för utvärderingen att

kontinuerligt få in beskrivningar av vad som skett i projekten. Projektdagboken lägger fokus på aktiviteterna som skett och samarbetet kring dessa. Således handlar det om att redovisa vilka kontakter man haft och hur dessa uppfattats. Därutöver fanns också utrymme för delprojektledarna att nedteckna sina åsikter om projektet. För att underlätta skrivandet presenterades vid ett projektgruppsmöte under våren år 2005 ett förslag på en enkel struktur för att dokumentera dagboksanteckningarna.

Vilka aktiviteter har genomförts?

När skedde det?

Var skedde det?

Vilka medverkade (externa aktörer)?

Hur många personer deltog?

Vad var syftet med aktiviteten?

Vad gjordes? Innehåll?

Hur tycker du att aktiviteten fungerade?

Utöver att dokumentera aktiviteterna i projektdagboken finns det utrymme för varje delprojekt att skriva ner allmänna

beskrivningar och reflektioner över vad som hänt under veckan/perioden.

Figur 1: Utdrag ur instruktionerna till projektdagboken

En första avrapportering av projektdagboken skedde i augusti år 2005 och en andra i slutet av november samma år. Utöver dagböckerna har det även funnits tillgång till enskilda delprojekts egenutvärderingar och ekonomi- och aktivitetsrapporter som halvårsvis redovisas till projektet.

Under våren år 2005 gjordes en inledande intervjuomgång. Projektledare, projektassistent och delprojektledarna för Växtkraft, Viktiga Vuxna och Volontärcentralen intervjuades för att ge en inledande beskrivning av projektet. Hösten år 2005 gjordes uppföljande intervjuer med projektledare, delprojektledare och annan personal inom socialtjänsten med anknytning till projektet. Intervjuerna hade fokus på förändring och utveckling sedan föregående intervjutillfälle. I samband med denna diskuterades insända projektdagböcker. Under hösten intervjuades också tre representanter från styrgruppen. Vidare har utvärderaren haft kontakt med en ekonomiassistent via mejl och telefon om ekonomiska förutsättningar för projektet.

Således kommer materialet i utvärderingen från flera olika källor: intervjuer, deltagande observationer samt skriftlig dokumentation. Att använda sig av material från flera olika källor kallas triangulering. En kombination av metoder förväntas ge ett bredare dataunderlag och ger

en möjlighet att pröva hållbarheten i de gjorda tolkningarna av materialet (Repstad, 1993).

Materialet har sammanställts, bearbetats och kategoriserats. Under höst/vinter år 2005/2006 har denna rapport färdigställts.

1.3.2 Delrapportens disposition

Delrapporten inleds med en beskrivning av kontexten för projektet i Härryda kommun - förutsättningarna för deltagande i ett transnationellt partnerskap och konsekvenser för projektets utformning. Därefter redogörs för utgångspunkterna för utvärderingen. Kapitel två beskriver projektorganisationen, delprojekten och resursanvändning. Kapitel tre kommer att beskriva centrala händelser i projektet under året och är inriktat på aktiviteterna inom det första temaområdet. Därefter följer en mer ingående beskrivning av tre utvalda delprojekt inom temaområde tre - alternativ social service. Efterföljande kapitel analyserar det material som tidigare presenteras. Rapporten sammanfattas med en avslutande diskussion och slutsatser.

2. URBAL i Härryda kommun

Kapitlet innehåller bakgrunden till Härryda kommuns deltagande i URBAL. Därefter beskrivs projektorganisationen och delprojekten. Avsnittet avslutas med en beskrivning av projektets budget och utfall.

2.1 Förstadium till projektet

I Härryda kommun organiseras projektet som en del av socialtjänstens verksamhet. Det var dock inte i Härryda kommun som idén om projektet först formulerades. Projektidén arbetades fram inom vård- och omsorgsförvaltningen i Mölndals Stad. Vid ett studiebesök i Danmark hade förvaltningen studerat ett kombinerat äldreboende, handikappboende och sundhetscenter, där syftet var att förlänga tiden hemma för personer utan biståndsinsatser, genom att tillhandahålla möten, aktiviteter och föreläsningar. Vård- och omsorgsförvaltningen i Mölndal fann idén intressant och en förstudie påbörjades om hur kommunen kunde arbeta förebyggande med äldreomsorg. År 2001 presenterades en projektidé om förebyggande verksamhet. Förslaget mottogs positivt men det saknades finansiering för ett genomförande.

Kontakter togs med EU-samordnaren i Mölndals Stad för att förhöra sig om finansieringsmöjligheter från EU. Under det att projektet arbetades fram fick tjänstemannen som hade haft den ursprungliga projektidén en ny tjänst i Härryda kommun. Han blev dock strax därefter kontaktad av EU-samordnaren i Mölndals Stad som funnit finansiering för projektet genom partnerskapet URBAL och Interreg III. Efter diskussioner med dåvarande äldreomsorgschefen i Härryda ombads tjänstemannen att resa till Holland för att presentera idéerna och bevaka Härryda kommuns intressen.

EU var inte intresserad av att driva två liknande projekt, ett i Mölndal och ett i Härryda, utan alternativet var ett samarbete eller att Härryda genomförde projektidén på egen hand.

Äldreomsorgschefen kontaktade då sektorschefen och diskuterade om socialtjänsten kunde gå in som egen partner. Detta betraktades som ett fördelaktigare alternativ än en samverkan med Mölndal. Uppdraget att som projektledare utveckla projektet gick till den tjänsteman som skapat den ursprungliga idén. Tillsammans med en verksamhetsutvecklare inom äldreomsorgen och inom handikappomsorgen bildades en arbetsgrupp med syfte att arbeta fram innehåll, organisation samt kostnaden för att driva projektet. Trots att den ursprungliga

idén kom från vård- och omsorgsförvaltningen i Mölndal hade Härryda kommun möjligheter att utveckla projektet efter sina egna förutsättningar.

2.2 Projektorganisation

Förutsättningarna för att driva URBAL-projektet var att det skulle inordnas under sektorn för socialtjänst. Det innebar att projektorganisationen också kom att ha sin tillhörighet inom socialtjänsten och att representanter till styrgruppen för projektet hämtades därifrån. Utöver sektorn för socialtjänst (SOC) består den gemensamma förvaltningen av ytterligare två verksamhetssektorer - sektorn för utbildning och kultur (UTK) och sektorn för samhällsbyggnad (SHB). Dessutom finns två sektorer som stödjer verksamhetssektorerna:

sektorn för teknik och försörjningsstöd samt sektorn för administrativt stöd.³

Sektorn för socialtjänst är traditionellt uppdelad efter ansvarsområden inom socialtjänstlagen:

äldreomsorg, handikappsomsorg och individ- och familjeomsorg. I Härryda kommun har sektorn för socialtjänst ca 900 anställda och en bruttobudget på ca 400 miljoner kronor.

Verksamheten styrs av en sektorledningsgrupp där representanter för samtliga ansvarsområden ingår tillsammans med en administrativ chef och en socialtjänstchef. Den projektorganisation som tillsattes till projektet under våren år 2004 bestod av en projektledare, projektgrupp, styrgrupp och efterhand tillkom ett antal delprojekt.

2.2.1 Projektledare

När projektet startade under år 2004 tillsattes den tjänsteman som inledningsvis väckt projektidén på heltid som projektledare och koordinator i det transnationella nätverket. Enligt den uppdragsspecifikation som togs fram tillsammans med projektutformningen åligger det projektledaren att ansvara för att projektet drivs och genomförs enligt uppdragshandlingar, avtal och riktlinjer med transnationella partners. Projektledaren ansvarar också för att rapportera till styrgrupp, Leading partner (Holland), Interreg IIIB samt till den kommunala organisationen. Han samordnar och leder arbetet i projektgruppen och projekt. Han förväntas också koordinera det transnationella arbetet inom det sociala temaområdet samt delta på transnationella möten, ansvara för nationella och transnationella projektansökningar, undersöka finansiering genom nationella och internationella fonder. Projektledaren är medlem i styrgruppen och är även med i den transnationella styrgruppen.⁴

3 www.harryda.se

4 Se projektorganisation, ansvar och roller för EU-projekt inom URBAL 2004-02-05

Under år 2004/ 2005 höll projektledaren informationsmöten som vände sig till personal på bland annat äldreboenden, sjuksköterskor inom socialtjänsten, boende inom handikappomsorgen, familjecentralen inom individ- och familjeomsorgen och socialtjänstens politiska sektorssamråd. Syftet var att informera om projektet och möjligheten att ansöka om delprojekt. Idémöten anordnades med äldreomsorgs- och handikappomsorgschefen angående eventuella delprojekt eller aktiviteter. I samband med framtagandet av delprojekt hölls också möten med UTK och folkhälsoplanerare. Projektledaren sammanträffade också med kommunstyrelsen, representanter för politiska partier samt med informations- och näringslivscheferna för att informera om projektet. Projektledarens arbetsuppgifter under den första perioden har i hög grad handlat om att förankra projektet i kommunen.

2.2.2 Projektgruppen

Inledningsvis utgjordes projektgruppen av projektledaren och en verksamhetsutvecklare från handikappomsorgen på 50 procent samt en projektassistent från äldreomsorgen på 50 procent.

Projektgruppen hade till uppgift att genomföra projektet, vilket i huvudsak innebar att planera, genomföra och kontinuerligt följa upp och avrapportera projektet. Det innebar även att medverka till att initiera nya delprojekt och därefter koordinera delprojektens verksamhet. I gruppens uppdrag låg också att svara för erforderliga kontakter med olika intressenter, ansvara för marknadsföring och spridning av projekten, ansvara för samarbete med övriga statliga, regionala och kommunala organisationer, ansvara för samarbete med övriga organisationer samt att informera fortlöpande om projektets arbete.⁵ I praktiken innebar det att projektgruppen arbetade med att hantera kontakterna med delprojekten, enskilda möten med delprojektledarna och gemensamma delprojektsmöten en gång i månaden. Gruppen arbetade också med att marknadsföra projektet utåt gentemot kommuninvånare och internt inom förvaltningen.

Projektgruppen arbetade från gemensamma lokaler i närheten av kommunhuset i Mölnlycke centrum. Därutöver skulle en teknisk assistent, en administrativ assistent och en ekonomiassistent med olika uppdrag och sysselsättningsformer knytas till projektet. I praktiken blev det dock inte så. Verksamhetsutvecklaren var enbart med i ett inledande skede och slutade i början av år 2005. Projektorganisationen bestod under våren år 2005 i huvudsak av projektledaren och projektassistenten. Övriga tjänster var inte bemannade eller bemannades vid behov. Vid sommaren år 2005 lämnade även projektassistenten sin tjänst och

5Se projektorganisation, ansvar och roller för EU-projekt inom URBAL 2004-02-05

i samband med det blev projektledaren ensam i projektgruppen. Efter sommaren beslutade också projektledaren att lämna sin tjänst, från och med december år 2005. Detta medförde att det inte längre fanns någon deltagare kvar i projektet från den ursprungliga projektgruppen.

En ny projektledare har tillträtt från och med november år 2005. Hon har en bakgrund inom socialtjänsten i kommunen och har varit projektledare för delprojektet Sexualitet och funktionshinder och delaktig i delprojektet Viktiga Vuxna inom URBAL. Hon har sitt arbetsrum i gemensamma lokaler med sektorsledningen för socialtjänsten. Även de andra rollerna i projektgruppen har bemannats under hösten år 2005 och början av år 2006. En ekonomiassistent började efter sommaren och har ett tydligare uppdrag och ansvar för ekonomin, som förut varit fördelat på flera personer. Den tidigare tekniska assistenten har fått ett utökat ansvar för projektet och har numera en roll som projektassistent på heltid. Från och med årsskiftet 2005/2006 ingår ytterligare en person i projektorganisationen som verksamhetsutvecklare på halvtid. Detta innebar att den tidigare verksamhetsanknytningen för projektassistent och utvecklare togs bort och istället valdes en mer övergripande arbetsspecifikation.

2.2.3 Styrgruppen

Projektets styrgrupp består av den ordinarie sektorsledningen med representanter för handikappomsorgen, äldreomsorgen och individ och familj, administrativ chef och socialtjänstchef. Styrgruppen består av fem personer plus projektledaren. Representanterna träffas månadsvis, men informella möten sker även i korridorerna, då samtliga är lokaliserade i kommunhusets lokaler. Sedan projektet startade har tre personer i styrgruppen bytt tjänst och nya representanter för äldreomsorgen, handikappomsorgen och individ- och familjeomsorg har tillträtt. Enligt chefen för sektorsledningen utmärks atmosfären i ledningsgruppen av ett gemensamt ansvarstagande för socialtjänsten, där man i första hand sitter som ledare för socialtjänsten och i andra hand har ett specialansvar för respektive verksamhetsområde.

Vid vartannat sektorsledningsmöte avsätter man en timme för styrgruppsmöte för projektet.

När projektet var nytt hölls styrgruppsmötena mer frekvent för att numera ske månadsvis.

Styrgruppen har beslutsmandat över vilka delprojekt som skall drivas och har det ekonomiska ansvaret. Den är även ytterst ansvarig för att projektet genomförs enligt projektansökan samt gentemot det transnationella partnerskapet och de för Interreg IIIB aktuella EU-direktiven.

En sammanfattande iakttagelse av projektorganisationen är att ingen personal som var med i uppstartandet av projektet numera finns kvar i projektgruppen. Förklaringen är den att dels har det skett en naturlig omflyttning av personal och dels har det funnits problem i relationen mellan projektledare och styrgrupp.

2.3 Delprojekten inom URBAL

När klartecken hade givits för finansiering av projektet genom Interreg IIIB informerade projektledaren i socialtjänstens verksamheter och i övriga sektorer om möjligheten att driva ett delprojekt. Urvalskriterier för delprojekten var att de skulle tillhöra sektorn för socialtjänst och drivas med personal därifrån, men det fanns även utrymme för personal från andra sektorer eller organisationer. Delprojekten skulle överensstämma med övergripande projektbeskrivningar och sektorn för socialtjänsts målsättningar. Styrgruppen hade önskemål om att projekten skulle fördelas över verksamhetsområdena: äldre-, individ och familje- och handikappomsorg.

Styrgruppen hade att fatta beslut om ett antal ansökningar, men dessa skulle även godkännas av partnerskapet URBAL. För vissa tjänstemän blev ansökningsförfarandet en komplicerad process, där man tvingades formulera om ansökan vid flera tillfällen. Turerna var många innan klartecken gavs för att starta. Under våren år 2004 arbetades tre delprojektidéer fram och styrgruppen beslöt efter sommaren att Sexualitet och funktionshinder, Träffpunkten och Volontärcentralen skulle starta upp. Vid årsskiftet 2004/2005 fick ytterligare två projekt klartecken: Viktiga Vuxna och Växtkraft. I samband med att delprojekten startade upp fick delprojektledarna en specialbeställd projektledarutbildning som arrangerades av Kooperativ konsult. Under mars-juni år 2005 fick projektledarna utbildning. De fem delprojekten presenteras nedan och de tre projekten som kommer att specialstuderas i utvärderingen presenteras mer omfattande i egna avsnitt.

Delprojektet Sexualitet och funktionshinder ligger under handikappomsorgen och syftar till att öka förståelsen för människor med funktionshinder och hur det påverkar deras sexualitet och hälsa, samt ge funktionshindrade möjlighet att leva det sexualliv de önskar och få kunskap om hur det kan fungera trots funktionshindret.⁶ Projektet riktar sig till omsorgstagare, anhöriga och berörd personal inom handikappomsorgen. Det huvudsakliga arbetet har inriktats på att sprida information om projektet, utbilda personal, anordna rådslag för personalen och köpa in

6 Ekonomi- och aktivitetsrapport Sexualitet och funktionshinder

litteratur och utbildningsmaterial. En broschyr har tagits fram för brukarna. Under hösten år 2005 har styrgruppen beslutat att Sexualitet och funktionshinder kommer att ingå som en del av delprojektet Träffpunkten, eftersom det visat sig tydligt att brukarna efterfrågar mötesplatser, vilket kan tillhandahållas gemensamt för delprojekten. Det har inneburit att projektet har dragit ned sin ursprungliga budget för år 2006 på 250 000 kr med 60 000 kr och för resterande medel arrangeras aktiviteter tillsammans med Träffpunkten. Projektets egenfinansiering är på 140 000 kr och finansieringen från URBAL är efter budgetreduceringen på 50 000 kr.

Träffpunkten är en mötesplats för vuxna intellektuellt funktionshindrade och tillhör organisatoriskt handikappomsorgen. Verksamheten har i huvudsak bedrivits i Mölnlycke dagcenters lokaler, tre kvällar i månaden. Målsättningen med fritidsverksamheten har varit att bredda utbudet på aktiviteter och möjliggöra aktiviteter utanför hemmiljö för målgruppen.⁷ Mötena har haft ca 15-20 deltagare per gång och deltagarna har själva varit med och påverkat urvalet av aktiviteter. I lokalerna i Mölnlycke dagcenter har temakvällar anordnats med exempelvis julpyssel eller filmkvällar, men även bowling eller besök på en lantgård har arrangerats. Som ett led i att utveckla handikappomsorgen har delprojektet gått samman med Sexualitet och funktionshinder. Gemensamt kommer mötesplatser skapas för brukarna, exempelvis disko eller andra träffar. Projektet syftar till att aktiviteterna skall utföras på hemmaplan, det vill säga att erbjuda aktiviteter där deltagarna bor, men i huvudsak sker dock aktiviteterna i Mölnlycke centrum. Även Träffpunktens budget för år 2006 har reviderats. Den ursprungliga budgeten på 220 000 kr hade en egenfinansiering på 160 000 kr och en finansiering från URBAL på 60 000 kr. Finansieringen från URBAL har reviderats till 31 000 kr för år 2006.

Volontärcentralen är ett delprojekt lokaliserat inom äldreomsorgen. Syftet med delprojektet är att skapa struktur för volontärsarbetet, genom att skapa en mötesplats för frivilligarbetet inom kommunen. Under året har delprojektledare arbetat med att förankra idén om volontärer på äldreboenden i kommunen, en volontärspolicy har tagit fram liksom en omfattande skriftlig dokumentation kring volontärsarbetet. I maj år 2005 invigdes Volontärcentrum i lokaler i Landvetter. Därifrån arbetar en arbetsgrupp bestående av fyra personer med att rekrytera och placera volontärer på uppdrag på äldreboenden. I dagsläget finns volontärer på äldreboendena

7 Ekonomi- och aktivitetsrapport Träffpunkten

Björkelid, Bygården, Ekdalagården, Träffen Landvetter och Rådahemmet. Budgeten för projektet år 2006 var 702 300 kr, varav 468 000 kr utgör egenfinansiering. Efter en revidering av budgeten på 100 000 kr är egenfinansieringen fortfarande densamma, men finansieringen från URBAL har minskat med 100 000 kr för år 2006.

Växtkraft är ett projekt som ligger under ordinarie verksamhet på individuella programmet på Hulebäcksgymnasiet. Växtkraft är en verksamhet för elever med psykosociala problem.

Eleverna kan kombinera aktiviteter i Växtkraft (exempelvis matlagning, livskunskap och kreativ verksamhet) tillsammans med praktik eller undervisning inom det individuella programmet. Under året 2005 har också planerats för en företagsförlagd utbildning som skall starta vid årsskiftet 2005/2006. Växtkraft har inte reducerat sin budget för år 2006 som är på 2 026 750 kr, varav egenfinansieringen utgör 1 711 750 kr. Kostnaden för URBAL är 315 000 kr. Aktiviteterna i företagsförlagd utbildning har en egen budget för år 2006 på 163 000 kr exklusive egenfinansiering, det vill säga att aktiviteten bedrivs i sin helhet genom finansiering av URBAL.

Det femte projektet Viktiga Vuxna arbetar med ett hälsofrämjande perspektiv för att förbättra tillvaron för barn och ungdomar i Härryda kommun. Projektet tillhör en befintlig verksamhet som kallas PÅängen, som är en samverkan mellan professioner inom området barn och ungdomar. Viktiga Vuxna har arbetat med att kartlägga behov hos föräldrar och andra vuxna i barns närhet samt att utveckla aktiviteter som svarar upp mot identifierade behov. Under året har exempelvis anordnas föreläsningar, workshops och en ”Viktiga Vuxna-dag”. Viktiga Vuxnas budget för år 2006 är 1 737 100 kr, varav egenfinansiering 1 352 100 kr. Kostnaden för URBAL är reviderad från 385 000 kr till 315 000 kr.

2.3.1 Uppstart av ytterligare två delprojekt

Hösten år 2005 beslutades att ytterligare två delprojekt skall startas upp vid årsskiftet:

Gärdaprojektet och Deventer. Dessutom avses verksamheten i Växtkraft att utökas med företagsförlagd utbildning.

Gärdaprojektet kommer organisatoriskt att ligga under handikappomsorgen och vända sig till vuxna med funktionshinder. Projektet syftar till att föra in biståndshjälp inom daglig verksamhet, genom att samla in och tillverka material som sedan skickas till människor i nöd.

Man vill också föra in kulturella aktiviteter som syftar till att stärka personlig utveckling hos

brukarna och öka samverkan med externa aktörer. Det är en verksamhet som till viss del redan finns inom handikappomsorgen, men som vidareutvecklas genom förflyttning av delar av daglig verksamhet. Målsättningen är att beredda utbudet av daglig verksamhet genom att innefatta samverkan med externa aktörer utanför den ordinarie verksamheten, samt att skapa en verksamhet som är beständig efter att projektet är avslutat.⁸ Budgeten för projektet för år 2006 är 50 000 kr.

Det andra delprojektet som startas upp vid årsskiftet är Deventer. Projektet är en del av arbetet med att utveckla strukturer för styrning av kommunen. Genom tillämpningen av en modell som används hos en transnationell partner i Holland avser man att i Härryda kommun i liten skala testa hur URBAL-området kan styras. Modellen utgår från att kommuninvånarna tillfrågas om önskemål för utveckling av sin kommundel och därefter ger möjlighet att på egen hand genomför sina idéer. Tillsammans med chefen för Fritid (UTK) har projektledaren träffat politiker i Östra beredningen i januari år 2006. Modellen har presenterats muntligt och politikerna har fått ta del av en skriftlig information som översatt från holländska och beskriver arbetssättet. Diskussioner har förts bland politikerna om att pröva modellen i liten skala i de östra kommundelarna från och med år 2007. Projektledaren tillsammans med chefen för Fritid skall under våren 2006 arbeta fram ett förslag på hur detta kan prövas i kommunen.

Sammantaget har fem delprojekt varit igång under året 2005 och två förväntas starta upp vid årsskiftet. Samtliga är resultat av idéer som funnits hos tjänstemän eller från utveckling i redan befintlig verksamhet. Flera av delprojekten har inte heller direkt koppling till socialtjänsten utan ligger närmare under andra sektorer som exempelvis Utbildning och Kultur (UTK). Växtkraft är ett exempel vars verksamhet har tydligare anknytning till skolan.

Projekten Sexualitet och funktionshinder, Träffpunkten och Volontärscentrum har emellertid en tydligare samhörighet med socialtjänsten och dess verksamhetsområden.

2.4 Budget

Den totala budgeten för projektet under perioden 2004-2006 är totalt 11 046 386 kr inklusive overheadkostnader. Det formella ansvaret över budgeten ligger på projektets styrgrupp, men enskilda delprojekt har mandat över egen budget. Nedanstående tabell visar på budget och

8 Ansökningsformulär för delprojekt URBAL

utfall för de tre år projektet pågår. I dagsläget finns enbart uppgifter om utfallet för år 2004 och 2005.

Budget 2004 Utfall 2004 Budget 2005 Utfall 2005 Budget 2006 Utfall 2006

Externa experter 376 036 0 564 052 330 099 564 052

Temporär personal 75 537 0 98 339 80 378

Permanent personal 1 268 598 859 545 1 595 979 2 133 097 1 227 677

Resor och boende 54 483 40 781 50 182 100 837 38 712

Möten 99 728 217 521 147 612 172 541 151 602

Generella kostnader 94 626 91 915 143 832 243 015 140 046

PR 217 367 390 363 330 397 150 637 321 702

Material 144 587 10 000 219 772 64 727 213 988

Utvärdering 97 995 0 148 952 117 004 145 032

Annat 163 500 17 131 248 521 63 974 241 981

Total 2 592 466 1 628 664 3 547 638 3 375 931 3 125 170

OH-kostnader 633 854 234 245⁹

Egenfinansiering 1 131 259

Finansiering

URBAL 1 131 259

Tabell 1: URBAL-projektets finansiering

Tabellen visar den totala budgeten och utfallet för projektet. I posten externa experter inkluderas exempelvis konsulter som hyrts in för att hålla i olika föreläsningar i delprojekten.

Temporär personal avser personal som tillfälligt arbetat i projektet. Permanent personal är den största posten och utgör projektets egenfinansiering. I EU-projekt finns ett motfinansieringskrav på att förvaltningen skall stå för motsvarande summa som erhålls från EU. Det löses genom att förvaltningen lägger kostnader som man ändå förväntades ha, personalkostnader och lokalkostnader, som egenfinansiering. Kostnader för permanent personal är den enskilt största posten för projektet och innefattar lönekostnader för projektledare, delprojektledare och övrig personal i projektet. Resor och boende innehåller kostnader som uppstått i samband med exempelvis utbildning av delprojektledare. Möten innehåller kostnader som konferensavgifter och utbildningar. Kontorsmaterial och datorer räknas till generella kostnader, medan material inkluderar kostnader för kopiering och litteraturinköp. PR-kostnader innehåller kostnader för marknadsföringskampanj och framtagandet av en broschyr. Utvärdering visar på kostnaderna för FoU/GR. I posten ”annat”

9 Denna uppgift gäller för första halvåret 2005. OH-kostnader för andra halvan av år 2005 har inte delgivits av leading partner då dessa uppgifter inte är sammanställda ännu.

har exempelvis inkluderats utbildningar och konferenser, kostnader som även återfinns inom andra poster.

I en jämförelse mellan budget och utfall för år 2004 framgår att projektet inte till fullo utnyttjat de medel som fanns budgeterade, vilket förklaras av att projektet blev försenat vid uppstart. Det kommer eventuellt att medför en förskjutning med 6 månader av projekttiden och det beräknas avslutas sommar år 2007.

Vid utbetalning till Härryda kommun för år 2004 så överensstämde inte den summa som betalats ut med beräkningarna. Det berodde på en felberäkning då OH-kostnader inte var inkluderad i beräkningarna. Under det första året har det funnits oklarheter om hur OH- kostnaderna skulle finansieras. Under samma period beslutade också styrgruppen att starta upp delprojekt och anslå ytterligare medel till delprojekt. Dessa två händelser gjorde att samtliga delprojekt var tvungna att revidera sina budgetar för 2006, för att se till att egenfinansieringsgraden på 50 procent motsvarades av personalkostnader och overheadkostnader som används för att täcka kostnader för exempelvis kontorslokaler och datorer (posten generella kostnader). Orsaken är att egenfinansieringen inte skall vara för merkostnader, utan för kostnader som redan finns idag såsom personal och utan en förändring i budgeten skulle det inte kunnat infrias.

3. Andra centrala aktiviteter i URBAL-projektet

Utöver det arbete som sker i delprojekten har det även pågått andra centrala aktiviteter i projektet. Följande avsnitt beskriver den marknadsföringskampanj som inledde projektarbetet och hur man hanterade de inkomna idéerna. Avsnittet beskriver även Mötesplats Hindås som är det tydligaste resultatet av kampanjen. Aktiviteterna kan i huvudsak kopplas till temaområde ett - styrning/ledning.

3.1 Marknadsföringskampanj

Under våren år 2004 påbörjades diskussioner om att marknadsföra URBAL gentemot kommuninvånarna för att synliggöra projektet. Tillsammans med PR-byrån Dragster diskuterades hur kommunal verksamhet kan marknadsföras och om innehållet i en eventuell kampanj. Projektgruppen fann tillsammans med informationschefen i kommunen och PR- byrån att projektet till stor del handlar om att göra Härryda kommun till en trevligare plats att bo på.

Idén var att engagera kommuninvånarna i projektet och resultatet blev kampanjen ”Ge oss dina tankar”. PR-byrån ville i kampanjen ha bilder med pratbubblor som stimulerar till eftertanke. Resultatet blev en serie med bilder där hälften saknade avsändare. Resterande bilder hade pratbubblor med innehåll som ”vad kul det hade varit med en rondell här” eller

”här behövs en svampförening”, innehåll som inte hade en direkt koppling till socialtjänstens verksamhet. PR-byrån hade givits fria händer att utforma textinnehållet. Kampanjen skulle medföra att kommuninvånarna funderade kring avsändaren till innehållet i pratbubblan, samtidigt som hälften av texten var formulerad ”ge oss dina tankar”. Kampanjen gick igång under oktober år 2004 med en annons i Härrydaposten, en bild på en äldre dam som säger att det vore kul med en karneval i kommunen. Utöver annonser i tidningen fanns affischer utsatta i kommunen.

Två veckor in i kampanjen skickades en broschyr ut till samtliga hushåll i kommunen.

Broschyren var ett förtydligande av projektets innehåll. Tanken var att kommuninvånarna skulle ha reagerat på tidningsannonsen eller på affischerna och reflekterat kring innebörden av URBAL. Broschyren skulle således utgöra en förklaring på frågor som kampanjen väckt. Med broschyren följde också en blankett där kommuninvånarna uppmanandes att skicka in sina

idéer på vad som kunde göra Härryda kommun till en trevligare och mer spännande plats att bo och leva i.

Projektets styrgrupp uppfattade kampanjen som ett nytt och spännande grepp att marknadsföra projekt. En styrgruppsledamot menar att det var en rolig idé trots att kampanjens syfte var ”överdrivet” eftersom medborgarnas påverkan är begränsad, men att kampanjen var ett led i att förbättra medborgarinflytande. Marknadsföringskampanjen presenterades för den politiska sektorsledningen och för socialtjänstens sektorsledning och fick ett godkännande. Strax innan kampanjen skulle starta kom den upp på kommunledningsnivå och där blev den ifrågasatt. Kampanjen diskuterades livligt. Synpunkter fanns om att det var ”bedrägeri” att gå ut och tillfråga kommuninvånarna om idéer som inte har att göra med sektorn för socialtjänst. Syftet med kampanjen diskuterades i ett möte mellan PR-byrån och kommunledningen, dagarna innan kampanjen lanserades. Om kommunledningen hade sagt nej hade det funnits risk för att hela kampanjen skulle ha dragits in. Kampanjen godkändes emellertid med en revidering av befintlig text.

Marknadsföringskampanjen resulterade i ca 240 stycken idéer inskickade av kommuninvånare. Vid en första gallring kunde tre områden med förslag urskiljas. Första kategorin hade anknytning till fritidsaktiviteter: skateboardbana, minigolf, boulebana eller vildmarksled. Det framfördes exempelvis önskemål om en boulebana i 14 av de inskickade bidragen. Den andra kategorin handlade om mötesplatser, exempelvis ”allaktivetshus” och hade en tydligare koppling till socialtjänsten och skolan. Majoriteten av idéerna hade dock att göra med samhällsbyggnad. Mellan 60 och 70 av de inskickade bidragen hade en direkt koppling till sektorn för samhällsbyggnad och avsåg till exempel belysning av vägar eller att röja sly. Följande exempel visar på en av idéerna som skickats in:

”Jag bor i Landvetter och har förr om åren kunnat paddla kanot på Mölndalsån och vidare till Landvettersjön. Jättekul för både mig och ungarna. Men nu ligger så många nedfallna träd i vägen att det inte går att paddla längre. Tänk att få ån upprensad - det vore fint!” (Idé publicerad på projektets webbplats)

Idén om att röja upp Mölndalsån skickades vidare till sektorn för samhällsbyggnad, där den behandlades som andra inkomna förslag. Huruvida en uppröjning har skett eller inte finns det ingen information om hos projektledningen. Av de inkomna idéerna var endast ca 5 procent direkt kopplade till socialtjänstens verksamhetsområde. Enligt projektledaren väckte detta

diskussioner om vad som är socialtjänst i kommunen. Kan byggandet av en boulebana vara en socialtjänstfråga trots att ansvaret ligger inom UTK - Fritid? Socialtjänstens deltagande i genomförandet av en sådan idé kan motiveras av att byggandet av en boulebana kan skapa mötesplatser för äldre. Detta väckte frågan om socialtjänstens roll i kommunen. Vem bär ansvaret och för vilken typ av frågor? Byggandet av en boulebana kan således vara en socialtjänstfråga även om detta skulle åligga andra sektorer. Den kritik som inledningsvis riktades mot marknadsföringskampanjen kan således betraktas som befogad i det avseendet att en majoritet av idéerna saknade anknytning till socialtjänsten, det beror dock på hur man väljer att betrakta socialtjänstens verksamhetsområde.

Projektgruppen ägnade hösten år 2004 och våren år 2005 till att diskutera hur idéerna skulle behandlas. I samband härmed hade projektledaren kontakt via mejl och telefon med tjänstemän inom andra sektorer om hur inkomna idéer skulle hanteras. En sortering gjordes utifrån inom vilken sektor - socialtjänsten, utbildning och kultur eller samhällsbyggnad - som idén var hemmahörande. Idéerna skickades vidare till respektive sektor eller togs bort som ogenomförbara.

Under våren år 2005 skickades en återkoppling ut via post eller mejl till kommuninvånarna som lämnat in förslag. Man fick ett vykort med innebörden ”tack för din idé – förhoppningsvis kan vi genomföra den…”. Vykort följdes av ett brev till samtliga idélämnare om att processen att hantera idéerna var igång men att det kan ta tid och man bad om överseende med det. Inledningsvis fanns det en vision om att skapa ett datorbaserat idéhanteringssystem för att kommuninvånarna skulle kunna följa idéns ”väg in i systemet”.

Det vill säga vem som handlägger idén och hur den eventuellt kommer att genomföras. I förlängningen var det tänkt att systemet skulle kunna användas utanför projektet och ses som en utveckling av sektorn av socialtjänst. Detta genomfördes inte. Kommuninvånarna har dock haft möjlighet att skicka in idéer via projektets webbplats där dessa har gjorts tillgängliga för andra att läsa.

Ett av förslagen från idékampanjen var att handikappanpassa en privat handelsträdgård i kommunen. Frågan uppstod om kommunen kunde gå in och stödja en enskild företagare och hur skulle ett sådant avtal i så fall kunna utformas juridiskt. När frågan väcktes i styrgruppen framhölls att socialtjänsten som motprestation för handikappanpassningen ville ha tillgång till handelsträdgården för att vid vissa tidpunkter ha möjlighet till en dagligverksamhet för

handikappomsorgen. När projektledaren återigen tog kontakt med ägaren till handelsträdgården var han inte längre intresserad av stöd då det medförde begränsningar i hans verksamhet. Förslaget är ett exempel på idéer som var uppe för diskussion hos styrgruppen, men som inte drevs vidare.

Av samtliga idéer som kom in var det endast ett fåtal med koppling till socialtjänstens arbetsområde, men det fanns också idéer som kunde utvecklas tillsammans med andra sektorer. Av de inkomna förslagen är det endast Mötesplats Hindås som projektet arbetat vidare med. Någon uppföljning av hur resterande förslag har tagits emot och behandlats hos respektive sektor har inte gjorts av projektgruppen.

3.2 Mötesplats Hindås

Flera av de inkomna idéerna från marknadsföringskampanjen berörde mötesplatser för kommuninvånarna. I kommunen finns lokaler som står tomma och inte utnyttjas, men för vilka kommunen på grund av hyresavtal fortfarande har kostnader. Projektgruppen föreslog att samla ihop idélämnare för att förhöra sig om intresset hos kommuninvånarna att själva ta initiativ för att starta en verksamhet i lokalerna. En mötesinbjudan skickades ut i april år 2005 till idélämnarna som lämnat förslag om mötesplatser.

Mötet hölls i Hindåslokalen i centrala Hindås den 28 april år 2005. Idélämnare tillsammans med ett tiotal tjänstemän, personal från projektet och delprojekt deltog. Sju kommuninvånare med insända idéer kom till mötet. Efter en gemensam presentation av projektet och delprojekten Viktiga vuxna och Volontärcentralen, delades deltagarna in i två gruppen för diskussioner om idéerna som lämnats in.

I den ena gruppen varierade genomförbarheten på idéerna. Det fanns en kvinnlig representant från frikyrkoverksamhet som lyfte fram idéer om att ha ett musikcafé i kyrkans lokaler, där kommuninvånarna var välkomna att delta. Det fanns också önskemål om lokaler med möjlighet att bränna keramik. En kommuninvånare som är aktiv i Lions berättade om en minibuss som Lions hoppades kunna inskaffa. Tanken var att flera företag skulle gå in och köpa reklamplatser på en minibuss, vilket skulle kunna finansiera inköpet av bussen som skulle användas till Lions verksamhet. Det skulle också finnas möjlighet för andra att få låna bussen. Diskussionerna i gruppen resulterade inte i något konkret förslag.

I den andra gruppen diskuterades möjligheten för ungdomar att använda lokalen och vem som i så fall skulle ansvara för det. Frågor ställdes också om kommunen kan låna ut lokaler till kommuninvånare. Arbetet i gruppen resulterade i att en kommuninvånare tog på sig uppdraget att sammankalla föreningarna i Hindås för att undersöka möjligheterna att ha aktiviteter i samlingslokalen. Båda grupperna presenterade slutligen sina förslag gemensamt och mötet uppsummerades och avslutades.

Som ett led i arbetet med mötesplatser träffade projektledaren tillsammans med en föreningskonsulent under hösten år 2005 en representant för Hindås samhällsförening (som representerar fem föreningar, däribland scouterna och nattvandrarna). Mötet resulterade i att föreningarna under ett par veckor skulle fundera kring förslag på aktiviteter för lokalen i Hindås under en prövoperiod (januari-februari år 2006). Det diskuterades också om det fanns möjlighet för målgrupper från daglig verksamhet att vara delaktiga i utnyttjandet av lokalen i Hindås.

Genomförandet av Mötesplatsträffen handlade om att bearbeta en del av förslagen som kommit in genom marknadsföringskampanjen. Av de 240 idéerna kunde man ”stryka” 42 idéer som genomförda genom att anordna träffen. URBAL-projektets uppdrag är inte att skapa mötesplatser utan att indirekt tillhandahålla nödvändiga förutsättningar för kommuninvånarna att själva ta initiativ.

3.3 Avslutningsvis

Vad har då marknadsföringskampanjen gett den enskilda idélämnaren? Hur arbetet med Mötesplats Hindås kommer att fortlöpa återstår att följa under nästkommande år. Övriga idéer som kommit in från kampanjen och via webbplatsen har lämnats vidare till berörd sektor, där de behandlas som övriga inkomna förslag. Det har inte resulterat i några särskilda åtaganden från övriga sektorer. I samband med projektledarbytet bestämdes att stoppa möjligheten för kommuninvånarna att lämna in fler idéer genom webbplatsen och marknadsföringskampanjen kan därmed betraktas som avslutad. Sista året i projektet kommer att handla om att förvalta redan befintliga strukturer för projektet. Det hindrar inte kommuninvånarna från att lämna synpunkter till projektet eller till kommunen på ordinarie sätt. Resultatet av de 240 idéer som lämnats är ett påbörjat arbete tillsammans med UTK - Fritid och Hindås samhällsförening om gemensamt nyttjande av lokalen i Hindås.

4. Växtkraft

Växtkraft är ett av de utvalda delprojekt som utvärderingen kommer att följa under perioden 2005-2006. Projektet är ett samarbete mellan individuella programmet på Hulebäcksgymnasiet och socialtjänstens ungdomsenhet.

4.1 Förstadium till delprojektet

Idén om Växtkraft föddes ur ett behov av mer permanenta och långsiktiga lösningar för elever med psykosociala problem och låg självkänsla. I samband med att projektledaren för URBAL presenterade möjligheten till delprojekt väcktes idén hos en kurator på individuella programmet om att ansöka om finansiellt stöd för att utveckla idéerna om mer permanenta insatser för dessa elever. Eftersom elever på Växtkraft varit aktuella vid socialtjänsten, fanns det vinster med att driva ett samverkansprojekt mellan socialtjänsten och skolan.

Verksamheten startade hösten år 2004 och var i sin helhet finansierad av Hulebäcksgymnasiet. Tanken var att URBAL skulle medfinansiera en stor del av verksamheten, men ansökan avslogs med motiveringen att projektets personalkostnader var för omfattande. Efter en komplicerad ansökningsprocess, där ansökan ett flertal gånger reviderats, gavs vid årsskiftet 2004/2005 besked om deltagande i URBAL.

4.2 Projektorganisation

Syftet med projektet är att bedriva en annorlunda verksamhet för de elever som inte har möjlighet eller har som mål att genomföra ett nationellt gymnasieprogram. I verksamheten får de växa som individer och hitta individuella mål för sin framtid. Syftet är också att i samarbete med företag bygga upp en fungerade lärlingsutbildning, där eleverna kan få en hantverksutbildning i sin egen miljö.¹⁰

Projektet är en del av det individuella programmets reguljära verksamhet vid Hulebäcksgymnasiet. Inledningsvis delades projektledarskapet mellan en kurator och en socialpedagog, men det har förändrats och projektet drivs nu av en socialpedagog som arbetar heltid i verksamheten. Socialpedagogen driver projektet och sköter kontakter med projektledningen. I projektet arbetar också en kurator, en praktiksamordnare, en fritidsassistent samt fem personer som är timanställda för att bedriva elevverksamhet.

Projektledaren ansvarar även för verksamheten gentemot rektor på individuella programmet.

10 Ansökningsformulär delprojekt inom URBAL Växtkraft

Till skillnad från övriga delprojektledare är projektledaren i Växkraft inte ansvarig för budgeten. Det beror på skilda uppfattningar i personalgruppen på individuella programmet om hur pengarna skulle fördelas. Därför har det beslutats att ansvaret för projektbudgeten skall ligga på rektorn.

4.3 Aktiviteter i projektet

Sedan höstterminen år 2004 finns för eleverna på individuella programmet på Hulebäcksgymnasiet i centrala Mölnlycke tre verksamheter att tillgå: undervisning, praktik eller Växtkraft. Deltagandet i Växtkraft kan för eleven kombineras med undervisning eller praktik. Arbetet bygger på att ge eleverna bättre självkännedom och självkänsla. Den reguljära verksamheten innehåller att antal schemalagda aktiviteter för eleverna.

4.3.1 Elevverksamhet

Eleverna som går på individuella programmet på Hulebäcksgymnasiet har möjlighet att delta i Växtkraft under sin studietid. Det individuella programmet riktar sig till elever mellan 16 och 20 år, där eleven tillsammans med personal har möjlighet att utforma sin egen kursplan.¹¹ Rekryteringen av elever till Växtkraft sker genom att personalen vid elevvårdskonferenser diskuterar vilka elever som kan vara aktuella. Inledningsvis fanns en öppen intagning till verksamheten, vilket innebar att elever startade och slutade med kort varsel. Det ledde till dålig gemenskap och en osäkerhet i gruppen. För att komma till rätta med problemen har regler införts om elever kan börja eller sluta i verksamheten vid skollov. Vid elevvårdskonferensen inför ett lov diskuteras vilka elever som kan vara i behov av Växtkraft och för vilka behovet inte finns längre.

Under läsåret 2004-2005 har 21 elever varit inskrivna, varav 12 elever kontinuerligt deltagit i verksamheten under hösten. Eleverna i Växtkraft deltar heltid eller deltid i verksamheten. Om eleven går i Växtkraft kombineras aktiviteterna med undervisning eller praktik inom ordinarie verksamhet på individuella programmet resterande dagar i veckan. Under hösten år 2005 har det funnits två elevgrupper, en grupp med sju deltagare som har Växtkraft under måndag - tisdag och en grupp med fem deltagare som har verksamhet torsdag-fredag. Under onsdagar har eleverna ingen verksamhet.

11 www.hule.harryda.se