Bildskapande i förskolan

AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI

Bildskapande i förskolan

En kvalitativ studie om fem förskollärares syn på bildskapande i

förskolan ur ett sociokulturellt perspektiv

Elin Simons

Moa Öberg

År 2020

Examensarbete, Grundnivå (yrkesexamen), 15 hp Pedagogik

Förskollärarprogrammet Handledare: Åsa Carlsson Examinator: Daniel Pettersson

Förord

Vi vill framförallt tacka våran handledare som har gett oss vägledning genom hela studiens gång. Sedan ett stort tack till de personer som medverkade i studien utan er hade arbetet varit omöjligt.

Simons, E & Öberg, M (2020) Bildskapande i förskola: En kvalitativ studie om fem förskollärares syn på bildskapandet i förskolan ur ett sociokulturellt perspektiv. Examensarbete i pedagogik. Förskollärarprogrammet Akademin för utbildning och

ekonomi. Högskolan i Gävle.

Abstrakt

Bildskapande är ett viktigt inslag i förskolan och ingår i förskolans läroplan, vi vill därför se hur förskollärarna ute på förskolorna jobbar och tänker kring ämnet. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärarna resonerar kring ämnet bild i förskolan ur ett sociokulturellt perspektiv. Studien bygger på fem semistrukturerade intervjuer med förskollärare i olika åldrar och datan analyserades och kategoriserades utifrån Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Studiens resultat visar att alla

respondenterna är eniga om att bildskapandet sker i samspel med andra och att barnen lär sig i samspel med andra samt att det är gynnsamt för barnens utveckling.

Respondenterna arbetar dagligen med både fritt och planerat bildskapande i

verksamheten utifrån läroplanens mål. Enligt respondenterna anses det vara viktigt att skapa intresse för bildskapande och ha material tillgängligt för barnen.

Nyckelord: Bildskapande, förskola, förskollärare, sociokulturellt perspektiv

Keywords

:

Innehållsförteckning

1 INLEDNING ... 1

2 BAKGRUND ... 1

2.1FÖRSKOLANS LÄROPLAN ... 2

2.2TIDIGARE FORSKNING ... 3

2.2.1 Processens betydelse i bildskapande ... 3

2.2.2 Bildskapande som redskap för kommunikation och interaktioner ... 4

2.2.3 Förskollärarens roll i bildskapande ... 5

2.2.4 Bildskapande för lärande och utveckling ... 6

2.2.5 SAMMANFATTNING ... 7 2.3TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 7 2.3.1 Sociokulturellt perspektiv ... 8 3. SYFTE ... 9 3.1FRÅGESTÄLLNINGAR ... 9 4. METOD ... 9 4.1METODVAL ... 9 4.2URVAL ... 10 4.3GENOMFÖRANDE ... 11 5.4ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 12 5.5ANALYSMETOD ... 13

5.6RELIABILITET OCH VALIDITET ... 14

6. RESULTAT OCH ANALYS ... 14

6.1HUR BARN SAMSPELAR OCH INTERAGERAR VIA BILDSKAPANDE ENLIGT FÖRSKOLLÄRARNA ... 15

6.2FÖRSKOLLÄRARNAS INTRESSE OCH KUNSKAP ... 16

6.3HUR ARBETAR FÖRSKOLLÄRARNA MED BILD I FÖRSKOLAN? ... 18

7. DISKUSSION ... 19

7.1METODDISKUSSION ... 19

7.2RESULTATDISKUSSION ... 20

7.3AVSLUTNING OCH VIDARE FORSKNING ... 22

8. REFERENSLISTA ... 24

BILAGOR ... 26

BILAGA 1-SÖKNING AV FORSKNING OCH LITTERATUR ... 26

BILAGA 2-INTERVJUGUIDE ... 27

BILAGA 3-MISSIV ... 28

1 Inledning

Bildskapande är ett viktigt inslag i förskolans verksamhet. Ett mål som förskolan har i läroplanen (Skolverket, 2018) är att barnen ska använda sig av bild som ett estetiskt uttrycksmedel samt att bildskapandet ses som ett medel där barnen utvecklas och lär sig inom andra områden. Genom bildskapande anses barnen utvecklas socialt, språkligt känslomässigt och kognitivt (Änggård, 2006).

Barn tycker ofta att det är enklare och mer bekvämt att uttrycka sina känslor, idéer och tankar just via bild. I och med att barn i de tidiga åren inte har utvecklat det verbala språket ännu så väljer många barn att kommunicera genom bild. Eftersom barn använder bild till att kommunicera är det ett väldigt viktigt ämne för barnen (Adu & Kissiedu, 2017). Det är inte bara läroplanen som påvisar att bild är viktigt för barnen, empirisk forskning påvisar även detta (Änggård, 2006).

I och med att både empirisk forskning och läroplanen säger att bildskapandet i förskolan är viktigt för barnen, har vi valt att skriva om detta i vårt examensarbete. Hur ser

förskollärarnas tankar ut kring ämnet bild? Hur bidrar bildskapande till barnens

utveckling och lärande enligt förskollärarna? Hur samspelar och interagerar barnen med varandra genom bildskapande? Vygotskij (2010) och hans sociokulturella perspektiv menar att barn lär sig genom samspel och interaktion, alltså tillsammans med andra. Därför är det av intresse att studera förskollärares tankar om bildämnet. Till grund för detta val är våra tidigare upplevelser och erfarenheter som vikarier på förskolor samt från vår verksamhetsförlagda utbildning. Under vår tid ute på de olika förskolorna har vi uppmärksammat att det finns skillnader och likheter hur man arbetar med bildskapande samt att förskollärarna har olika syn kring ämnet.

2 Bakgrund

I detta avsnitt presenteras vad förskolans läroplan säger om bildskapande i förskolan samt vilka teoretiska utgångspunkter vi grundat studien på. Vi redovisar även forskning som är relevant för vår studie som finns om ämnet bild i förskolan.

2.1 Förskolans läroplan om bildskapande

Förskolan är barnens första kliv in till skolvärlden. Förskolans uppdrag är väldigt viktigt då det lägger grunden till barnens livslånga lärande. Verksamheten ska vara en trygg miljö som inspirerar till lek samt att pedagogerna ska finnas där för att ge barnen stöd att utvecklas till skapande och lärande individer (Skolverket, 2018). Genom att jämföra läroplanens strävansmål med bildskapande går det att urskilja ett flertal mål i läroplanen som kan uppfyllas i och med bildskapandet.

Läroplanen (2018) anser att barnens lärande gynnas genom skapande aktiviteter samt interaktioner med andra. Läroplanen lyfter även att förskolan ska ge barnen utlopp för sin kreativitet, fantasi och kommunikation i olika miljöer:

Förskolan ska sträva efter att varje barn: utvecklar sin skapande förmåga och sinförmåga att förmedla upplevelser, tankar, och erfarenheter i många

uttrycksformer som, lek, bild, rörelse, sång och musik, dans, drama (Skolverket 2018, s. 14)

Många barn har väldigt livlig fantasi och har mycket kreativiteti sig (Adu & Kissiedu,

2017), och det är förskolans uppgift att se till att barnen får dessa egenskaper utvecklade till bästa möjliga mån. Det är förskollärarnas uppgift att skapa en miljö där barnen får möjlighet att skapa fritt med bra material som är tillgängligt för dem. “Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla: förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap” (Skolverket, 2018, s. 14).

Alla förskolor ska följa läroplanen för verksamheten och uppfylla de mål som finns där. Det står i läroplanen att alla barn ska få tid, rum och ro till eget skapande. De ska få möjlighet att utforska, reflektera kring samt beskriva sin omvärld. Förskolan ska alltså utforma en utbildning som ger barnen alla dessa möjligheter, där de blir stöttade i sin utveckling inom skapandet. När barnen får uppleva detta blir skapandet ett innehåll samt en metod i verksamheten för att främja barnens utveckling och lärande

Förskolan ska även ge barnen möjlighet att utveckla sin förmåga till att kommunicera, dokumentera och förmedla olika upplevelser, erfarenheter, idéer och tankar med hjälp av olika uttrycksformer (Skolverket, 2018).

2.2 Tidigare forskning

Nedan redogörs vad den tidigare forskningen säger om bildskapande. Vi kommer mer specifikt gå in på processens betydelse i bildskapandet, bildskapande som redskap för kommunikation och interaktioner, förskollärarens roll i bildskapande samt bildskapande

för lärande och utveckling.

2.2.1 Processens betydelse i bildskapande

Vygotskij (2005) anser att skapande ska ses som ett sätt där barnen kan uttrycka sina erfarenheter samt sitt förhållande till världen. Bildskapande handlar därför inte om att värdera resultatet och den slutliga produkten, utan det handlar istället om att lägga värdet i hela processen (Klerfelt & Qvarell, 2012). Även Einarsdottir, Dockett & Perry (2009) menar i sin studie att den bildskapande processen ska vara härlig och rolig för barnen inte något som är påtvingat. Att det är själva processen som är viktig inte resultatet. Även om bildskapande gärna får vara härligt och roligt för barnen, menar Vygotskij (2005) att de kan vara jobbigt och svårt för barnen men bra för deras utveckling. Även Änggård (2007) nämner att bildskapande kan vara en aktivitet som inte alltid är lustfylltför alla barn. I och med att en del barn uppfattar att bildskapande är prestigefylld aktivitet, där barnen känner att de måste prestera och skapa något fint. Detta kan då leda till att barnen undviker bildskapande på förskolan.

Vygotskij (2005) menar att man lär av och med varandra, på både gott och ont. Både barn och vuxna härmar och imiterar varandra, och det kan resultera i både positiva och negativa aspekter. Exempel på positiva aspekter är att barn härmar vuxna när de exempelvis pratar och därav lär sig språket. Negativa aspekter kan istället handla om utifall en vuxen har en negativ syn på exempelvis skapande så kan det resultera i att barnen också får en negativ syn på det. Bendroth Karlsson (2018) beskriver att när barnen använder sig av nyproduktion så får de träna på att använda och lita på sin egen förmåga. När författaren talar om nyproduktion menar hen att det handlar om att barnen får skapa nya saker.

2.2.2 Bildskapande som redskap för kommunikation och interaktioner

Alla människor kommunicerar på ett eller annat sätt, om det är så med det verbala språket, tecken eller bilder. När barnen ännu inte har utvecklat det verbala språket så uttrycker de sig med hjälp utav bild (Adu & Kissiedu, 2017). När det handlar om hur barn kommunicerar med hjälp av bilder så visar det sig ofta i vad de tecknar för något. Ofta tecknar barn saker som de varit med om och som de förstår har hänt. Bildspråket är ett redskap som barnen använder sig av för att skaffa sig kunskap om omvärlden och sig själva (Karlsson & Häikiö, 2014). När barn ritar bilder så visar bilderna ofta vad de varit med om, barnen återskapar olika slags händelser som har hänt dem. Och när barnen repeterar detta och tecknar det ett flertal gånger kommer det till slut resultera i att barnen blir medvetna om vad som sker i deras omgivning.

Men även om barnen samspelar med varandra så spelar omgivningen en stor roll. När man tittar på Vygotskijs teori om samspelet med omgivningen, så utvecklar barnen då ett antal olika redskap som de sedan kan använda på olika sätt (Bendroth Karlsson, 1998). Inom de mentala redskapen kan det handla om nya sätt att se på något, men även ord och begrepp och olika sätt att samtala om bilder. När barnen använder dessa olika redskap blir det ett sätt för barnen att kommunicera, Bendroth Karlsson (1998) menar att man kan se i barnens färgval deras innersta känslor och drifter. Samtidigt så skriver Bendroth Karlsson (1998) att det är svårt att veta om barn använder olika färger avsiktligt.

Bendroth Karlsson (1998) menar att barn använder färg på olika sätt beroende på vilken ålder barnen är i. I en studie som gjorts om barn mellan åldrarna tre till åtta år, visade det sig att fyraåringarna är den åldersgrupp som använder olika färger på ett lekfullt sätt medan treåringarna oftast använder en enda färg. Studien förklarar att treåringarna lägger mest fokus på formen, medan när barnen i femårsåldern börjar rita mer realistiska bilder med mer ”rätta” färger, exempelvis att solen är gul (ibid, 1998).

Löfstedt (2001) refererar till Vygotskij som menar att barnens bildframställningar har sin grund i kommunicerande gester som barnet använder, när de handskas med olika leksaker eller andra föremål i sin lek. Och det är i dessa situationer som lekföremålen får en innebörd. Exempelvis när barnen leker med en kloss men härmar ljudet från en bil samtidigt som barnet drar klossen över golvet. Vygotskij menar här att bildskapandet

sker på liknande sätt, där bildskapandet från början handlar om olika gester eller rörelser tillsammans med både tal och ljud (Löfstedt, 2001). Det kan alltså betyda att ett barn enbart ritar ett streck, men samtidigt som barnet ritar detta streck så låter den samtidigt som en bil, det är då förskollärare förstår vad innebörden och betydelsen i barnets teckning är.

Vygotskij (Smidt, 2010) menar att det är i interaktionen, i det sociala samspelet som barnen får olika slags redskap för sina tankar och handlingar. Braxell (2010) anser att barn lär sig bäst genom att lära tillsammans, då barn härmar och kopierar varandra. Även Änggård (2006) menar på att barnens bildskapande i förskolan sker främst kollektivt det vill säga i kamratgrupper. Barn är viktiga för barn, då de vill vara med andra barn samt göra detsamma som andra barn gör. I förskolan använder barnen

mycket av sin tid till att skapa relationer med varandra. Hon nämner även att i många av de bildaktiviteterna så verkar det som att den sociala gemenskapen är viktigare än själva bildskapandet. Hon utförde 35 observationer i hennes studie och dessa observationer påvisade att barnen alltid satt tillsammans när de skapar bilder. Mycket forskning som gjorts på barns samspel i förskolor har visat att vänskap och kamratgrupper har en stor betydelse för barn. Att delta i aktiviteter med andra barn är viktigare än innehållet av själva aktiviteten (ibid, 2006).

2.2.3 Förskollärarens roll i bildskapande

En viktig aspekt i barnens bildskapande är att förskollärarna tar fram material och skapar en miljö där barnen får skapa fritt (Adu & Kissiedu, 2017). Det förväntas av läroplanen och dess mål att en förskollärare skapar ett utrymme för barnen där de får skapa. Det som kanske är det viktigaste när det handlar om bildämnet är förskollärarnas attityd. Forskning säger att barn ofta lär av och med varandra och i samspel med vuxna. Har en förskollärare en negativ attityd till bildskapandet kan det resultera i att barnen ser negativt på bildämnet. Om förskolläraren istället har en positiv attityd till ämnet kan det resultera i att barnen får en självsäker självbild och en högre självuppskattning (ibid. 2017). Att det kan resultera i att barnen får en mer självsäker bild handlar om att de prövar nya olika tekniker och material, och breddar sin utveckling och vågar lita på sin egen förmåga. Det handlar om att förskolläraren ska ge barnen en trygghet till att våga

pröva nya saker så att de till slut utvecklar en trygghet i sig själva och en säker självkänsla (ibid. 2017).

I och med att bildskapandet är uppskattat i verksamheten och betydelsefullt för barnen (Braxell, 2010), är det viktigt att barnen får pröva sig fram med hjälp utav de andra barnen och inte att en förskollärare styr vad barnen ska göra. Förskollärarna ska göra så att barnen utvecklar en självständighet och tillit till sin egen förmåga, därför kan det vara bra att låta barnen få pröva sig fram själva utan att det är någon vuxen som styr dem.

Man kan använda bildskapandet till att lära barnen olika saker, exempelvis när man arbetar med lera. Genom att arbeta med lera kan barnen få bilda sig en begreppslig förståelse på en konkret nivå (Häikiö, 2007). Det kan handla om att när man arbetar med leran kan den stå för eller föreställa något annat, exempelvis en hund eller ett lejon. Man kan även arbeta med leran och träna på exempelvis matematik, tar du bort en del av leran får du subtraktion och lägger du till en bit får du addition. När man arbetar på det här sättet bildar barnet en konkret uppfattning om grunderna för förståelsen av matematiska begrepp (ibid, 2007). Här handlar det om att förskollärarna gör lärandet på ett roligt och lustfyllt sätt för barnen. Genom att arbeta på det här sättet kan man forma lärandesituationerna utefter vad barnen själva är intresserade utav. Tillexempel om ett barn är intresserade av bilar kan du skapa olika bilar av leran och därefter arbeta med matematik med hjälp av bilarna.

2.2.4 Bildskapande för lärande och utveckling

Bildskapandet som barnen gör under den tidiga åldern anses vara viktig för deras utveckling. Skapandet av bild är ett bra sätt för människan att utveckla medvetenheten i både kroppen och sinnet (Bleiker, 1999). När barnen ritar av och kopierar något får ögat träna på att uppfatta medan handen tränas på att uttrycka och utvecklas.

Bendroth Karlsson (2018) menar att imitation, reproduktion och nyskapande är alla tre viktiga nivåer i barnens lärande. Där imitation handlar om att lära av varandra,

händelser, och nyskapande handlar om att skapa nytt samtidigt som man vågar lita på sin egen förmåga (Bendroth Karlsson, 2018).

Braxell (2010) nämner att det händer något inom barnen när de skapar. Erfarenheterna och upplevelserna som barnen har inom sig förmedlas genom bildskapande. Det fungerar då som barnens språk samt stimulerar barnens identitetsutveckling. Liknande beskriver Bleiker (1999) att barn skapar bilder redan i tidig ålder där de kan reflektera sin personlighet och sitt inre jag och avspegla detta genom former. Bildskapandet utvecklas därefter mer och mer, formerna blir sedan till bilder. Bilderna blir sedan till figurer. Desto äldre barnen blir desto mer utvecklas de inom bildskapande (Bleiker, 1999).

2.2.5 sammanfattning

I förskolans läroplan (Skolverket, 2018) innehåller det flera mål som handlar om barns bildskapande. Kommunikation och skapande finns förtydligat under en egen rubrik i den nya läroplanen. Den tidigare forskningen påvisar att det är pedagogernas roll att ta fram och ha material tillgängligt och vikten av pedagogernas engagemang för att bildskapande ska uppstå bland barnen på förskolan. (Adu & Kissiedu, 2017; Braxell, 2010; Häikiö, 2007). Forskningen påvisar även att bildskapande redan i tidig ålder är bra för barnens utveckling. Barnen använder sig av bildskapande för att kommunicera och utrycka sig om händelser och upplevelser. Bildskapande handlar inte om den slutliga produkten utan själva processen. Den tidigare forskningen påvisar även att bildskapande inte enbart är positiv för att barnen på förskolan utan kan upplevas som prestigefyllt (Bleiker, 1999; Klerfelt & Qvarell, 2012; Änggård, 2007)

2.3 Teoretiska utgångspunkter

Studien utgår från Lev Vygotskij och hans sociokulturella perspektiv på lärande. Säljö (2014) har gjort en egen tolkning av Vygotskij och det sociokulturella perspektivet och det är denna tolkning vi har använt oss utav i vår studie. Vygotskijs teori handlar om att alla människor lär sig nya saker i sociala sammanhang (Säljö, 2014). Änggård (2006) menar att bildskapandet främst sker i samspel med andra barn därför ansåg vi att det sociokulturella perspektivet var en relevant teori att koppla våran studie till. Nedan beskrivs de sociokulturella perspektivets betydelse samt en kort introduktion om

Vi har även valt begreppet proximal utvecklingszon inom det sociokulturella perspektivet som vi anser vara relevant till våran studie, som vi kommer att förklara nedan.

2.3.1 Sociokulturellt perspektiv

Denna studie utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Grundaren till det sociokulturella perspektivet är Lev Vygotskij. Vygotskij är en rysk pedagog, filosof och psykolog som levde mellan 1896 till 1934. Han utvecklade en idé om att i samspel med den sociala omgivningen så utvecklas människor och detta är grunden till det sociokulturella perspektivet. Han fokuserade mycket på hur individen kan lära sig själv samt hur individen kan lära sig tillsammans med någon mer kompetent inom området (Säljö, 2014). Det sociokulturella perspektivet handlar om att människan, i vårat fall barnen, lär sig via relationer till andra människor och allt lärande är en social utveckling.

Den proximala utvecklingszonen (Se figur 1) beskrivs när barnen samspelar med andra människor som är mera kunniga än dem själva och syftar till emotionella och kognitiva färdigheter utvecklas parallellt. Det ett barn gör tillsammans med en pedagog eller ett annat mer utvecklat barn inom ett område idag, kan utveckla en större förståelse för barnet att göra de själv nästa gång. Den proximala utvecklingszonen sker i samband med intagande av nya färdigheter och kunskaper, vilket Säljö (2014) nämner med begreppet apporopriera. Med appropiering menas ett sätt att ta del av den kunskapen som sociala situationer kan medföra, där barnen lär i samspel med andra och av andra. Säljö (2014) beskriver Vygotskijs definition av den proximala utvecklingszonen att de kan ses som ett begrepp att se på människor. Som nämnt ovan sker bildskapande främst i samspel med andra barn och pedagoger. Bendroth Karlsson (2018) nämner att barnen lär sig av varandra därför anser vi att begreppet de proximala utvecklingszonen i det sociokulturella perspektivet passade bra in i våran studie.

Barns uppnådda kompetens

Proximala

Figur 1 – Den proximala utvecklingszonen1

3. Syfte

Syftet med studien är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv undersöka hur förskollärarna ser på ämnet bildskapande i förskolan.

3.1 Frågeställningar

• Hur beskriver förskollärarna sin syn på barnens samspel och interaktion via bildskapande?

• Hur arbetar förskollärarna för att ge barnen möjligheten att utveckla intresse för bildskapande?

• Hur kan bildskapande bidra till barnens utveckling och lärande enligt förskollärarna?

4. Metod

I detta avsnitt presenterar vi den datainsamlingsmetod vi har valt att använda oss utav i studien och varför. Vi presenterar även hur vi genomfört intervjuerna, redovisar urvalet av förskollärare som deltagit samt en genomgång om de etiska överväganden som vi lutat oss mot i studien.

4.1 Metodval

Denna studie utgår ifrån en kvalitativ intervjumetod för att samla in det empiriska materialet. Christoffersen & Johannesen (2015) beskriver att en kvalitativ intervju är som att den som blir intervjuad kan svara på frågorna utifrån egna ord och kunskaper. En semistruktuerad intervju användes som en metod för att få fram hur förskollärarna väljer att arbeta med bildämnet, samt hur de förhåller sig till ämnet bildskapande på förskolan. Orsaken till varför det användes öppna intervjufrågor är för att de leder till mer beskrivande och utförligare svar. Vi vill ha utförliga svar för att försöka få ett djup i

hur förskollärarnas syn på bildskapande faktiskt ser ut. Vi vill veta vad de har för syn på bildskapandet, om de tycker att bildskapande är viktigt eller om de har en annan syn på det.

Tanken med de öppna intervjufrågorna är att respondenterna ska få möjlighet att svara med sina egna ord, respondenterna ska inte känna att de blir tvingade att svara ett visst svar utan ska få möjlighet att svara fritt. Vi kan inte veta om de talar 100 % sanning, men om vi istället ställer stängda frågor är risken större att det leder in respondenterna på de svar som är önskvärda i resultatet (Bryman, 2018). Även om intervjuerna är av öppna frågor så att vi får bredare svar än med stängda frågor och har möjligheten att ställa följdfrågor är det viktigt att ha i baktanken att öppna frågor kan leda till väldigt långa svar. När man använder sig av öppna frågor kan intervjun ta längre tid än

planerat, och man måste även koda svaren som ges (Bryman, 2018). Orsaken till varför studien ändå använder sig utav en kvalitativ metod i intervjun är för att intresset i studien handlar om vad respondenterna själva säger och tycker om bildämnet.

4.2 Urval

I studien deltog fem förskollärare från två olika kommuner och från fem olika förskolor. Valet till att enbart intervjua förskollärarna är för att de har ansvaret för undervisningen i förskolans utbildning enligt läroplanen (Skolverket, 2018). Orsaken till att det blev fem förskollärare som intervjuades var för att vi ansåg att det blev en lagom mängd information att samla in och bearbeta till ett resultat. Varför det ansågs vara lagom är för att studien hade en tidsbegränsning och det fanns varken tid eller resurser till att

intervjua fler personer. I början togs det kontakt med förskollärare som det inte fanns någon relation till, men eftersom det inte uppstod någon respons från dessa förskollärare

så fick vi ta kontakt med förskollärare som var bekanta för oss. Trost(2005) anser att

det kan vara en fördel med mindre antal intervjuer då det bidrar till ett mer

lättöverskådligt material. Trost menar dessutom att det är kvalitén som räknas, därför är fem väl utförda intervjuer bättre än ett större antal intervjuer som inte är lika väl utförda. Hade materialet blivit fattigt menar Trost att fler intervjuer kan genomföras i efterhand. Nedan redovisas presentationer av de som medverkade i intervjuerna, alla har fått fiktiva namn i enlighet med de etiska reglerna:

Anna tog förskollärarexamen i december 2005 och har nu arbetat som förskollärare i 15 år. Hon arbetar i en förskola på landsbygden med barn i åldern ett till fem år.

Wilma tog förskollärarexamen i december 2017 och arbetar nu på en förskola i en större stad med tre till femåringar, innan detta arbetade hon med barn ett till tre år.

Peter tog förskollärarexamen 1994 och arbetar i en förskoleklass i en större stad. Innan detta har han jobbat i förskola i 5 år.

Karin tog förskollärarexamen 1994 och arbetar i en förskoleklass i en större stad. Innan detta har hon jobbat i förskola i 13 år.

Carolina tog förskollärarexamen 2015 och har nu arbetat som förskollärare i 5 år. Hon arbetar nu på en förskola på landsbygden, med syskongrupper med åldrarna 1-6 år.

4.3 Genomförande

Inför intervjuerna skickade vi ut ett informationsbrev (se bilaga 1) som innehåller den information som förskolorna behöver om vårt syfte med studien samt informanternas etiska rättigheter under intervjun och studiens gång. Det är viktigt att få samtycket av alla som deltar i studien och att de har vetskapen om att de när som helst kan avbryta sin

medverkan i studien (Löfdahl, Hjalmarsson & Franzén, 2014). På grund av de rådande

omständigheterna med covid19 så fick förskolorna välja själva om vi fick komma dit och intervjua eller om intervjuerna skulle ske via exempelvis datorprogrammen Zoom, Skype eller Teams.

Plats och tid bestämdes utefter respondenternas önskemål. Rummen som valdes för intervjuerna var avskilda samt hade en stängbar dörr vilket ledde till att inga oväntade störmoment dök upp. De förberedelser som gjordes innan intervjuerna var planering och förberedning av en intervjuguide (Bilaga 2). Bryman (2018) menar att en intervjuguide inte behöver följas slaviskt, utan man kan byta plats på frågorna samt att nya frågor kan komma upp under intervjuns gång. Vi valde båda att medverka på alla intervjuerna för att det skulle gå så snabbt och smidigt som möjligt, då tid är en bristvara på förskolan.

En av oss ställde de planerade intervjufrågorna och den andra antecknade alla svar på datorn, samt spelade in hela intervjun. Orsaken till varför vi valde att den ena av oss förde anteckningar under intervjun, var för att då kunde vi anteckna kroppsspråket hos respondenterna. Vid inspelningen valde vi att ha flygplansläge på mobilen för att det inspelade materialet inte ska hamna på iCloud för att ta hänsyn till GDPR. Vi valde att lägga telefonen mittemellan respondenten och den som intervjuade för att få så bra ljudupptagning som möjligt. Orsaken till att spela in intervjuerna handlade om att man då kan gå tillbaka och lyssna och granska det inspelade materialet flera gånger och därmed blir det enklare att transkribera materialet. Varför vi valde att spela in

intervjuerna handlade även om att fokus hamnade helt och hållet på personen som blev intervjuad, samt att möjligheten till att ställa följdfrågor uppstod (Löfdahl, Hjalmarsson & Franzén, 2014). Innan intervjun började frågade vi om respondenten hade tagit del av vårt missiv samt om hen har några funderingar. Efter den utförda intervjun avslutade vi med att fråga respondenten om hen hade något den vill tillägga. Tiden på intervjuerna varierade från 20–40 minuter.

5.4 Etiska överväganden

I Vetenskapsrådet (2017) tydliggörs fyra viktiga huvudkrav som studien förhåller sig efter och dessa är: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

Informationskravet handlar om att alla som deltar i undersökningen måste få ta del av vad forskningen handlar om och vad som förväntas av dem som deltar. Deltagarna ska även informeras om att det när som helst under studiens gång kan avbryta sitt

deltagande. Studien uppfyller det här kravet genom att det i samtyckesblanketten står vad syftet med studien är, samt att det förklaras hur intervjun kommer gå till. På plats förklaras det även för respondenterna vad som kommer ske och hur intervjun kommer gå till för att de ska få en trygghet under intervjuns gång.

Eftersom vi valt att utgå ifrån ett förskollärares perspektiv behövdes endast samtycke från förskollärarna som deltog i studien. Vi bad om respondenternas samtycke, där vi ville ha deras godkännande på att få intervjua dem. Men att de har möjlighet att när som helst under intervjuns gång avbryta, och de behöver heller inte ha någon specifik

Det tredje huvudkravet är konfidentialitetskravet som handlar om att alla uppgifter som samlas in kommer förvaras i en dator där ingen annan har tillgång till materialet. Orsaken till varför det insamlade materialet samlades på en dator är för att vi har tystnadsplikt, men även, som nämnt tidigare, att den intervjuade ska känna en trygghet och våga säga det den tycker utan att vara rädd för att bli igenkänd av någon som läser studien (Vetenskapsrådet, 2017). För att uppnå detta mål så raderas allt material som finns kring intervjuerna vid studiens slut, och det är för att ingen ska kunna komma åt och läsa materialet. Med respekt för respondenternas identiteter kommer vi att koda intervjuerna och kategorisera dessa så att respondenterna förblir anonyma. Vi har valt att göra detta med tanke på GDPR lagen och utifall någon vill avbryta intervjun.

Det sista huvudkravet är nyttjandekravet, vilket hänger ihop lite med

konfidentialitetskravet. Detta krav handlar om att de uppgifter som samlas in till studien endast får användas i studiens syfte, det får inte användas till någonting annat

(Vetenskapsrådet, 2017). Och som nämnt ovan tar studien hänsyn till detta då informationen från intervjuerna enbart samlas på en dator, och när studien är klar så kommer all information att raderas från datorn. I och med att intervjuerna kodas och kategoriseras och redan från början har fingerade namn, behöver ingen oro uppstå kring att respondenternas identiteter blir påverkade. I och med detta kommer det inte heller nämnas vilken förskola dessa personer jobbar på och heller inte vilken kommun de kommer ifrån, just för att få en trygghet hos respondenterna.

5.5 Analysmetod

Efter utförande av alla intervjuer transkriberade vi varje intervju. Av de fem

intervjuerna som genomfördes har vi 107 minuters ljudinspelat material samt åtta sidor dataskrivet material. Vi valde att lyssna på de inspelade intervjuerna flera gånger tillsammans för att vara säkra på att inte missa något. Det transkriberade materialet har vi sedan kategoriserat och analyserat efter Brymans (2018) beskrivning av tematisk analys. Tematisk analys är en kvalitativ analysmetod som används för att analysera, identifiera och beskriva olika teman i det insamlande materialet. Fördel med denna metod är att den är flexibel, då den är fri från en teoretisk ram att hålla sig inom (Bryman, 2018). Eftersom vi redan innan gjorde kategoriindelningar i våran

intervjuguide (se bilaga 2) så hade vi färdiga kategorier som vi tyckte passade bra in på respondenternas svar vi fick efter att ha analyserat dem.

Resultatet är kategoriserade in i tre olika kategorier som är: hur barn samspelar och interagerar via bildskapande enligt förskollärarna, förskollärarnas intresse och

kunskap samt hur arbetar förskollärarna med bild i förskolan? Kategorierna motsvarar våra frågeställningar och det är något som vi valde att göra. Vi ansåg att det blev lättare att kategorisera in resultatet när vi redan från början kopplade det till våra

frågeställningar.

5.6 Reliabilitet och validitet

För att studien ska få en bra kvalitet så kommer dess reliabilitet och validitet att utvärderas och för att uppfylla dessa begrepp finns de flera aspekter att tänka på. När man talar om begreppet validitet, som även kan benämnas giltighet, handlar om hur mätbar studien är. Begreppet reliabilitet som även kan beskrivas tillförlighet innebär att om studien upprepas ska man få ut samma resultat (Bryman, 2018). För att öka

validiteten i studien kan man låta respondenterna som ingått i studien ta del av resultatet för att undvika feltolkningar som kan ha uppstått. Eftersom vi har valt att använda oss av semistrukturerande intervjuer som metod i denna studie så kan därför reliabiliteten ifrågasättas, då de kan bli andra svar om vi hade intervjuat fem andra förskollärare. Våra svar från förskollärarna gäller endast deras åsikter och inte alla förskollärare generellt. Validiteten i studien kan däremot stärkas genom kvalitativa intervjuer då genom att respondenterna får tala fritt och vi kan ställa följdfrågor eller be personen att utveckla sitt svar om de så skulle behövas (Bryman, 2018).

6. Resultat och analys

I detta avsnitt presenteras det insamlade materialet från intervjuerna med de fem förskollärarna. Intervjuerna har kategoriserats och analyserats genom en tematisk analysmetod. Dessa kategorier är utefter frågeställningarna och respektive kategori är svaret på den motsvarande frågeställningen.

6.1 Hur barn samspelar och interagerar via bildskapande enligt

förskollärarna

I kategorin barns samspel och interaktion via bildskapande, ligger fokus på hur barnen kommunicerar, samspelar och interagerar via bildskapandet. I den här kategorin så handlar det även om hur respondenterna själva kommunicerar med barnen under en bildaktivitet, både spontan och fritt skapande. Respondenterna menar att alla barn samspelar och lär sig av varandra i skapande aktiviteter. Ofta handlar det om att barn tittar på vad de andra gör och därefter härmar de varandra genom att de blir inspirerade av vad kompisen gör, samt att de även hjälper varandra. Carolina och Wilma menar att det tydligt syns när barn sitter bredvid varandra, där man ser att barn kollar vad

kompisen gör och sedan härmar man den.

Barn samtalar mycket om det de gör. De skapar saker ihop med varandra, där det blir ett samspel och en dialog medan de skapar tillsammans. Barnen kollar mycket på varandra och gör sedan lika, målar en med händerna så resulterar det ofta i att flera också gör det. Särskilt hos de yngre barnen som inte har det verbala språket ännu (Wilma).

Här är alla respondenter överens om att barn kommunicerar via bild, det kan handla om att barn ritar saker som de lärt sig eller inte lärt sig om sin omvärld när det verbala språket inte räcker till. Peter menar att exempel på detta är när barn ritar något de vill få sagt, de kan rita en toalett för att de behöver gå på toaletten, det kan vara att de ritar mat för de är hungriga etc. Anna menar att barnen kommunicerar när de skapar genom att de hjälps åt, samt att de ger tips och idéer till varandra.

Jag tror att barn inspirerar varandra till att vilja lära sig nya saker. De ser hur en kompis gör och vill gärna lära sig samma sak (Karin)

jag anser att barn samspelar under bildskapandet. De sitter ofta tillsammans och pratar. De får kontakt genom sitt skapande och kan ofta få inspiration av varandra (Carolina)

Alla respondenter menar att de är aktiva i barnens bildskapande, där de ständigt

tips och idéer kan handla om att man tar fram olika bilder på saker man kan skapa, eller olika videos på olika tekniker att måla med menar Karin. Karin menar även att det är viktigt att man tänker på hur man kommunicerar med barnen, så att man inte lägger någon vikt vid barnens teckningar. Karin menar att det är viktigt att man skapar en trygg miljö där barnen känner möjligheten till fritt skapande, och där barnen inte upplever någon prestationsångest så att aktiviteten blir lustfylld för barnen.

Samtliga respondenter är överens om att barn kommunicerar och socialiserar sig via bildskapande. Alla respondenterna påpekar även att genom att stöd från en pedagog eller en mer kunnig kamrat så kan barnet utvecklas mer och lära sig nya saker. Detta resultat kan vi koppla till den proximala utvecklingszonen i det sociokulturella

perspektivet som tyder på att barn kan utveckla en större förståelse för ett visst område med hjälp av en vuxen eller en kamrat som har mera kunskap (Säljö, 2014). Orsaken till varför vi kan koppla vår studie till den proximala utvecklingszonen är för att samtliga respondenter säger att barn lär sig bäst tillsammans med andra och särskilt när ena

barnet har kommit längre i utvecklingen. I och med att bildskapande är en aktivitet som

ofta genomförs i grupper med andra barn, blir resultatet relevant med det sociokulturella perspektivet.

6.2 Förskollärarnas intresse och kunskap

Under denna kategori redovisas respondenternas relation till bildskapandet, samt hur bildskapandet ser ut i verksamheten. Det är ingen av respondenterna som har en utbildad ateljerista eller bildpedagog på sin förskola, men alla respondenter arbetar aktivt med bildskapande i förskolan. Alla respondenter var överens om att det är viktigt att göra skapandet tillgängligt för barnen och göra det så inspirerande som möjligt.

Man har en hel del upplevelser, men det känns som att bildskapandet kan bli lite bromsat. Många gånger känns det som att man inte tar fram exempelvis färg för att det tar för lång tid att plocka undan. Det är mycket som hänger på intresset hos

pedagogerna (Wilma).

Även om de två förskollärarna Peter och Karin uttryckte sig att de personligen inte har ett stort intresse för ämnet bild, så arbetar de dagligen med bildskapande. De söker själva inspiration i böcker samt på internet för att erbjuda barnen bra och roliga

bildaktiviteter. Wilma, Anna och Carolina arbetar alla med en öppen verkstad i verksamheten, där barnen får tillgänglighet att gå in när de vill för att skapa med de olika material som finns. De menar att om barnen själva får möjlighet att bestämma när de vill skapa, blir skapandet mer lustfyllt för barnen och mer uppskattat. Wilma

beskriver att det är intresset hos pedagogerna som spelar roll. Wilma förklarar även att om det inte finns någon person med en ateljeristautbildning så kan man komma långt med ett positivt och öppet intresse för bildskapandet. Samtliga respondenter nämnde att intresset hos pedagogerna är av stor vikt, då det är deras engagemang som är avgörande för om barnen utvecklar intresset för bildskapande eller inte.

Det är viktigt att man har en positiv inställning till bildskapandet så att barnen ser det och blir intresserade. När vi arbetar med planerade bildaktiviteter brukar vi ta mindre grupper åt gången för att man ska hinna se varje enskilt barn, samt att vi har observerat och upplevt att det gynnar barnen att arbeta i mindre grupper (Carolina).

Samtliga menar även att om man ger barnen stora möjligheter till att använda material och olika tekniker resulterar det i att barnen får ett utökat intresse för skapandet. En av respondenterna menar även att man lär se över vad barnen är intresserade av, och försöka fånga upp något inom bildskapandet som gör barnet intresserad. Man kan även välja att arbeta i mindre grupper, då man observerat att barn lär sig bättre av och genom varandra.

Alla respondenter är överens om att intresset hos pedagogerna har en stor betydelse, de menar att även om det är en fritt skapande bildaktivitet påverkar pedagogernas

förhållningssätt och engagemang barnens intresse till bildskapande. Detta kopplas till det sociokulturella perspektivet (Säljö, 2014) som beskriver att människor lär sig i samspel med andra. Genom att ha pedagogerna på förskolan engagerar sig i bildämnet och intrigerar med barnen så menar alla respondenter att barnen kommer att bli nyfikna och därefter lära sig nya saker. När det handlar om det sociokulturella perspektivet och pedagogernas engagemang, syftar vi på att om inte pedagogerna engagerar sig så kommer inte barnen få någon utveckling av aktiviteten. Resultatet kan därför koppla till begreppet den proximala utvecklingszonen, då pedagogerna besitter med mera kunskap och hjälper då barnen med deras utveckling.

6.3 Hur arbetar förskollärarna med bild i förskolan?

I den här kategorin handlar det om hur respondenterna arbetar med bild i förskolan, samt vad bildskapandet har för betydelse för barnens utveckling och deras intresse för bild. Samtliga respondenter arbetar med både planerade och fritt skapande

bildaktiviteter.

Att lyfta och göra skapandet så brett som möjligt, det kan vara så mycket större än att bara stå och måla. Man kan exempelvis skapa massor ute, det är viktigt att få en bredd i bildskapandet så att barnen blir intresserade av någonting inom bildämnet. Man måste våga tänka utanför boxen (Anna).

Respondenterna arbetar allihopa som sagt med fritt skapande men även med planerade aktiviteter. När det handlade om hur respondenterna lutar sig mot läroplanen så svarade Anna att de alltid använder läroplanen, men även att bildskapandet ingår i deras

terminsplanering. Medan Wilma berättade att även om bildskapandet inte ingår i deras terminsplanering just nu, så arbetar de ständigt med bildskapandet då de tar stöd i läroplanen i den dagliga verksamheten.

Bild är väldigt viktigt för barnen, det är en av hörnstenarna i deras utveckling. Barnen använder ofta bild när de vill uttrycka sina känslor. Och därför är det viktigt att vi arbetar kontinuerligt med bild i verksamheten (Peter).

När det handlar om barnens utveckling nämnde Karin och Wilma att barnen inte enbart tränar på fantasin eller kreativiteten när de skapar i bild, utan de tränar även på

motoriken. Wilma menar även att barnen tränar hela kroppen, dels motoriken, men även känseln när de exempelvis använder fingermålning. Peter och Carolina menar att

skapande är en av hörnstenarna i barnens utveckling och ett sätt att uttrycka sina känslor. Till exempel om barnen ännu inte har utvecklat det verbala språket så kan de rita eller skapa bilder om saker i deras liv.

När barn skapar handlar det inte enbart om att vara kreativ och träna sin fantasi. Vi brukar de yngsta barnen måla i bara blöja för att ge dem möjligheten att skapa med hela kroppen. När vi låter dem göra det så tränar barnen på motoriken, både finmotorik och grovmotorik (Karin).

En respondent menar att man inte enbart tränar på att skapa med färg och fantasi, utan det blir även en motorisk träning, och i dessa aktiviteter får man även in sinnet känseln. Under en bildskapande aktivitet menar respondenterna att barnen får skapa med hela kroppen. Respondenterna menar även att barnen arbetar i mindre grupper kan de stötta och inspirera varandra i lärandet.

Resultatet i denna kategori påvisar att samtliga respondenter arbetar med både fritt och planerade skapande aktiviteter, där förskollärarna är aktiva i båda aktiviteterna. Alla betonar vikten i barnens utveckling med hjälp av bildskapande, och att även om man inte har med bildskapande i terminsplaneringen så arbetar man ändå aktivt med detta. Detta resultat om barns utveckling och lärande inom bildskapande kan ses utifrån den proximala utvecklingszonen i det sociokulturella perspektivet (Säljö, 2014), då förskollärarna anser att barns utveckling och lärande ofta sker i samspel med andra. I och med att bildskapande är ett ämne som oftast sker i grupp.

7. Diskussion

I detta avsnitt diskuteras metoden i arbetet, därefter diskuteras studiens resultat utifrån den tidigare forskningen och de teoretiska utgångspunkterna. Till sist kommer förslag på vidare forskning.

7.1 Metoddiskussion

Syftet med vår studie var att undersöka hur förskollärarna resonerar om ämnet

bildskapande i förskolan utifrån ett sociokulturellt perspektiv. För att få en inblick om detta valde vi att utföra semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare.

Anledningen till att det endast blev fem förskollärare var för att engagemanget bland förskollärarna som blev tillfrågade att delta inte var stort samt att tiden var begränsad. Vi skickade ut mail om tillfrågan att delta i studien till 20 olika förskolor och fick inte respons från en enda. Därför valde vi att ta till våra egna kontakter och kontakta

förskollärare vi känner till. Att vi hade en relation till deltagarna i studien var inget som vi upplevde påverkande intervjuns innehåll, utan istället upplevde vi att respondenterna kände sig trygga med oss och kunde då ge mer ärligare svar. Som nämnt ovan så menar Trost (2005) att ett mindre antal väl utförda intervjuer är bättre än flera inte lika väl utförda. Vi anser att det insamlande materialet vi fick ut av de fem intervjuerna har ett

rikt innehåll som besvarar våra frågeställningar och vi kände därför att inga kompletterande intervjuer behövdes göras.

Att vi båda deltog på de genomförda intervjuerna anser vi vara bra då den ena kunde koncentrera sig på intervjun och frågorna och den andra på att skriva, vilket gjorde de hela smidigare. Orsaken till varför vi valde att anteckna intervjuerna var för att även få in respondenternas kroppsspråk. För att öka studiens trovärdighet så deltog vi båda under intervjuerna samt transkriberingen och analyseringen av det insamlande materialet. När alla intervjuerna var genomförda var det dags för transkribering. Eftersom vi valde att både spela in och dokumentera intervjuerna skriftligt hade vi en del material att gå igenom. Denna del av studien anser vi var svårast och mest

tidskrävande. Att analysera och kategorisera det insamlande materialet ansåg vi i börja var utmanande men med hjälp av Brymans (2018) tematiska analys fick vi en tydligare strategi att gå efter.

Tid och planering är något vi båda känner har varit a och o i studiens gång. Hade vi fått ändra på något så hade vi valt att vara ute mer i tid när det gällde att maila förskolorna för att undvika den stress som blev när ingen gav respons tillbaka. Hade vi haft mer tid kunde vi ha utfört fler intervjuer och studien hade då kanske fått ett djupare innehåll. Orsaken till varför vi tror att det hade resulterat i ett djupare innehåll är för att om vi hade genomfört fler intervjuer så hade svaren blivit fler och bredare. I vår studie var, som tidigare nämnt, alla respondenter bekanta till oss. I och med att respondenterna var bekanta kunde det ha resulterat i att de svarade ”rätt” och vi fick de svaren vi ville ha. Men vi upplevde att så var inte fallet, vi upplevde att respondenterna kände en trygghet under intervjuerna och vågade svara precis det de ville svara. Dock är inte det något vi kan garantera. I och med att vi var bekanta med respondenterna valde vi att lägga upp intervjuerna på det sättet att den av oss som inte var bekant med respondenten, skötte intervjun medan den andra antecknade. För att öka studiens validitet har vi låtit respondenterna läsa igenom vårat arbete så att inte vi ha uppfattat fel av deras svar. Reliabiliteten i studien kan vi inte mäta då svaren kan bli helt annorlunda från fem andra förskollärares perspektiv.

Syftet i denna studie var att undersöka hur förskollärare på olika förskolor beskriver barnens samspel och interaktion via bildskapande, hur förskollärarna arbetar för att ge barnen möjligheten att utveckla ett intresse för bildskapande och hur bildskapandet kan bidra till barnens utveckling och lärande enligt förskollärarna själva. Resultatet i studien visar ungefär samma resultat som annan forskning inom samma ämne gör. Vi ser ett samband mellan vad Adu och Kissiedu (2017) och vårt resultat i studien säger. De båda resultaten visar att förskollärarna anser att barnen uttrycker sig med hjälp av bild när deras verbala språk inte räcker till. Förskollärarna menar att barnen kan visa olika bilder på det de vill få fram, eller att de själva ritar en bild och kommunicerar med hjälp av bilden.

När vi jämför Änggård (2007) och Vygotskij (2010) med varandra, ser vi ett samband där författarna menar att barn lär sig av varandra. Vygotskijs sociokulturella perspektiv menar att man lär bäst genom att lära av eller tillsammans med andra. Vilket även Änggård menar, där författaren nämner att bildskapandet oftast sker i kamratgrupper. Och att det i många bildaktiviteter är den sociala gemenskapen viktigare för barnen än själva bildskapandet. Detta är jämförbart med resultatet i den här studien, där även respondenterna här nämner att barn samspelar och interagerar med varandra i

bildskapandet, och att under bildskapandets gång så tittar barnen på vad kompisarna gör och därefter härmar varandra. Resultatet är därav också relevant med den proximala utvecklingszonen.

I studiens resultat kan vi se att förskollärarens roll är viktig för att barnen ens ska kunna få möjlighet att utveckla ett intresse för bildskapandet. Som nämns ovan så härmar barn varandra, vilket även handlar om förskollärarna. I vårt resultat framkom det att

respondenterna ansåg att förskollärarens förhållningssätt är väldigt viktigt, och att intresset hos förskollärarna är viktigt. Detta blir en likhet i vad Adu och Kissiedu (2017) säger, då även de påpekar attityden hos förskolläraren. De menar att om förskolläraren har en negativ attityd till bildskapande är det stor risk att det smittar av sig på barnen, och då resulterar det i att barnen inte utvecklar ett intresse för bildskapande. I studiens resultat visade det sig även att det handlar om att förskollärarna ska ge barnen möjlighet att utveckla detta intresse, vilket de ansåg att förskollärarna gör genom att erbjuda ett stort utbud av material och tekniker. Jämför man detta med Adu och Kissiedu så handlar

även deras studie om att det är förskollärarens roll att ta fram material till barnen, men även att man skapar en miljö som barnen får möjlighet att skapa fritt i.

I resultatet kan vi även se att alla respondenter arbetar med både fritt skapande och planerade bildaktiviteter. En intressant liknelse som vi själva inte hade reflekterat över som vi upptäckte under tiden vi transkriberade vårt insamlade material, är liknelsen mellan Bleiker (1999) och det våra respondenter säger. Där de båda menar att bildskapandet inte enbart handlar om att träna sin kreativitet eller sin fantasi, utan barnen tränar även motoriken och medvetenheten i både kroppen och sinnet. En annan liknelse är mellan Braxell (2010) och Bleiker (1999) där de båda menar att

bildskapandet kan stimulera barnens identitetsutveckling. Och i bildskapande

aktiviteterna menar författarna att barnen kan reflektera över sin personlighet och sitt inre jag.

Einarsdottir, Dockett & Perry och det Vygotskij (2010) säger att bildskapandet är något som bör vara roligt och härligt för barnen, och inte något som ska kännas påtvingat. Jämförelsen mellan Änggård och Vygotskij blir även den lätt att urskilja. Änggård (2007) menar att en bildskapande aktivitet kan vara jobbig och ansträngande för vissa barn, då vissa barn upplever att det de skapar måste bli fint. Men jämfört med detta så anser Vygotskij att även om det är svårt för vissa barn så är det något som är positivt för deras utveckling. I vår studie kring bildämnet och hur det kan bidra till barnens

utveckling så kan vi se att vårt resultat att respondenterna menar att barnen kan med hjälp av bildskapande utveckla mer finmotorik, samt att det blir mer lustfyllt för barnen om de arbetar med bildskapande i grupp. När vi diskuterar och jämför med Vygotskijs sociokulturella perspektiv ser vi att bildskapande är kopplat till detta, både forskning och respondenterna själva menar att barn utvecklas och utmanas mest när de får arbeta med bild i grupp.

7.3 Avslutning och Vidare forskning

Sammanfattningsvis har denna studie gett oss en inblick hur förskollärarna ser kring ämnet bild i förskolan. Vi har båda fått upp ögonen för bildskapande i förskolan och som blivande förskollärare är detta ett ämne vi vill aktivt jobba med ute på förskolorna.

I studien framkommer fem förskollärares syn kring bildskapande på förskolan, en vidare forskning kan handla om att göra en bredare forskning inom ämnet till exempel vara ute på förskolorna och observera bildskapandet och förskollärarnas

8. Referenslista

Adu, J. & Kissiedu, K. (2017). Exploring childrens communication through art in the early years: The role of the teacher. Journal of education and pracitce, 35(8), 34-42. Från:

http://www.incedi.org/wp-content/uploads/2016/11/EXPLORING- CHILDREN’S-COMMUNICATION-THROUGH-ART-IN-THE-EARLY-YEARS¬-THE-ROLE-OF-THE-TEACHER-ADU-J.-KISSIEDU-K..pdf

Bendroth Karlsson, M. (1998). Bildskapande i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur.

Bendroth Karlsson, M. (2018). Skapande verksamhet i förskolan: kreativt arbete med analoga och digitala redskap. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.

Braxell, S. (2010). Skapande barn: att arbeta med bild i förskolan. Stockholm: Lärarförbundets förlag.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber. Charles A. Bleiker. (1999). The Development of Self through Art: A Case for Early ArtEducation. Art Education, (3), 48. https://doi.org/10.2307/3193804

Einarsdottir, J., Dockett, S., & Perry, B. (2009). Making Meaning: Children’s

Perspectives Expressed through Drawings. Early Child Development and Care, 179(2), 217–232.

Karlsson Häikiö, T. (2007). Barns estetiska läroprocesser: atelierista i förskola och skola. Diss. Göteborg : Göteborg universitet, 2007. Göteborg.

Klerfelt, A. & Qvarsell, B. (red.) (2012). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. (1. uppl.) Malmö: Gleerups.

Löfdahl Hultman, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (red.) (2014). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. (1. uppl.) Stockholm: Liber

Löfstedt, U. (2004). Barns bildskapande: teoretiska perspektiv och didaktiska konsekvenser. Jönköping: Jönköping Univ. Press.

Löfstedt, U. (2001). Förskolan som lärandekontext för barns bildskapande. Diss. Göteborg : Univ., 2001. Göteborg.

Skolverket (2018). Läroplan för förskolan Lpfö 18. Stockholm: Skolverket. sidor: 16

Smidt, S. (2010). Vygotskij och de små och yngre barns lärande. Lund: Studentlitteratur.

Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund : Studentlitteratur, 2005 (Lund : Studentlitteratur)

Vetenskapsrådet (2017). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vygotskij, L.S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos Änggård, E. (2006). Barn skapar bilder i förskolan. Lund: Studentlitteratur. Änggård, E. (2005). Bildskapande- en del av förskolebarns kamratkulturer. (Doktorsavhandling, Linköpings Universitet, Tema Barn). Från https://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:20796/FULLTEXT01.pdf

Bilagor

Bilaga 1-Sökning av forskning och litteratur

För att hitta relevant forskning om barns bildskapande har vi använt oss av databaserna DiVA, Discovery och ERIC. Sökorden vi använde oss av var dessa:

• creative environment in preschool • Creatitity, preschol, pedagogy

Bilaga 2-Intervjuguide

Denna intervju du medverkar i kommer att ligga till grund för vår studie i vårt examensarbete. Syftet med vår studie är att se hur förskollärare resonerar om bildskapandet i förskolan utifrån ett sociokulturellt perspektiv.

Du som deltar är anonym och alla intervjusvar kommer att avidentifieras. Du kan även när som helst avbryta din medverkan under studiens gång. Vi kommer inte att värdera eller ge våra åsikter utan det är dina åsikter, tankar och kunskaper som är det viktiga i samtalet.

Innan vi börjar undra vi om du har några frågor eller funderingar? Utbildning och kunskap

1. När tog du din examen? Var arbetar du, på förskola eller i förskoleklass? vilken

ålder?

2. Finns det någon som är utbildad ateljérista eller bildpedagog på förskolan? 3. Vad är din relation till bildskapande i förskolan?

Utveckling och lärande

1. Hur arbetar du med bild? Planerade eller fritt skapande aktiviteter? 2. Hur lutar du dig mot läroplanen för arbetade med bildskapande?

3. Vad anser du att barns bildskapande har för betydelse för deras utveckling? 4. Hur skapar du som förskollärare ett fortsatt intresse för bild?

Barns samspel och interaktion via bildskapande

1. Anser du att barn kommunicerar via bild? Till exempel hur?

2. Kommunicerar du med barnen under bildskapandet? Till exempel hur? 3. Anser du att barn samspelar och interagerar via bildskapande?

4. Finns det något annat du vill tillägga eller förtydliga?

Bilaga 3-Missiv

Gävle 5/9–2020

Medgivande inför studie

Under höstterminen 2020 kommer vi att genomföra en studie som är del i vårt examensarbete i pedagogik inom förskollärarprogrammet vid Högskolan i Gävle. I vår studie vill vi undersöka om förskollärarna anser att dem har tillräckligt med tid och kunskap för att bedriva bildskapande aktiviteter på förskolan. Du får det här brevet eftersom vi vill intervjua dig kring det här ämnet och vi hoppas du vill bidra till vår studie.

Syftet med vår studie är att öka kunskapen om hur förskollärare resonerar om bildskapandet i förskolan utifrån ett sociokulturellt perspektiv.

Vi kommer att samla data genom intervjufrågor. Vi kommer gärna till eran förskola och gör intervjuerna på plats, men fungerar det inte att vi gör en fysisk intervju pga av de rådande omständigheterna med covid-19 eller tidsbrist så tar vi det gärna via ett telefonsamtal. En intervju beräknas ta ca 30 minuter. Under intervjuns gång kommer ljudinspelning användas men även skriftliga anteckningar kommer att genomföras.

De data som samlas in kommer endast att användas i examensarbetet. Uppgifterna kommer att bli behandlade konfidentiellt och inte finnas tillgängliga för obehöriga. Inga namn på deltagare, förskolor eller kommuner kommer att redovisas i examensarbetet. Deltagandet i studien är frivilligt. Deltagare kan avstå från att svara på frågor eller avbryta sitt deltagande utan särskild motivering. Vi följer uppsatta regelverk enligt GDPR (fd.PUL) och etikprövning avseende examensarbeten.

Senast den 9/10–2020 behöver vi få besked om du kan tänka dig att delta i våran studie och om vi får besöka förskolan eller inte. Du får gärna svara oss på mail om du kan delta eller inte. Våran handledare för arbetet är universitetslektor Åsa Carlson - asa.carlsson@hig.se

0769466805.

För mer information kring studien kontakta undertecknad: Moa Öberg - 0739829068 moaoberg8@gmail.com Elin Simons - 0703821876 elin_94an@hotmail.com Med vänliga hälsningar!

Elin Simons & Moa Öberg

Berörda Förskollärare inom förskole området