Sektor Bildning
Vallonskolan 2021
Plan mot diskriminering och
kränkande behandling
Vallonskolan 2021
Sektor Bildning
2
Inledning
Planen omfattar Vallonskolans främjande, förebyggande och åtgärdande arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling under 2021, samt en utvärdering av föregående års plan.
Vision
Vallonskolan ska vara en skola där varje elev ständigt möts av nya utmaningar och får det stöd som krävs för att nå sina drömmars mål. Kunskap, bildning och lust att lära ska stå i centrum.
Skolan ska vara en plats där elever och lärare känner den trygghet och den studiero som krävs för att de ska lyckas. Ingen elev ska utsättas för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling med särskild hänsyn till lagstiftade diskrimineringsgrunder.
Lagstiftning
Diskriminering och trakasserier regleras i Diskrimineringslagen (2008:567) och kränkande behandling i Skollagen (2010:800). Arbetet tar utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter. Utrednings- och åtgärdsskyldighet föreligger för skolan vid kännedom eller påtalande av diskriminering och kränkande behandling. Om skolan inte vidtar skäliga åtgärder, brister i dokumentation eller om skolans plan inte lever upp till lagstiftningens krav, kan huvudman åläggas att betala skadestånd eller diskrimineringsersättning till utsatt elev.
Diskriminering
Diskriminering är enligt lagstiftning när skolan på osakliga grunder missgynnar eller negativt särbehandlar en elev kopplat till en eller flera diskrimineringsgrunder. Dessa grunder är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder.
Trakasserier
Trakasserier är uppträdanden som kränker en elevs värdighet. För att klassas som trakasserier skall uppträdandet ha samband med en eller flera diskrimineringsgrunder. Trakasserier kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller ske via texter och bilder. Såväl elever som skolpersonal kan göra sig skyldiga till trakasserier.
Kränkande behandling
Kränkande behandling är i likhet med trakasserier, uppträdanden som kränker en elevs värdighet fysiskt, verbalt, psykosocialt eller genom texter och bilder. Skillnaden är att kränkande behandling inte kopplas till diskrimineringsgrunder. Såväl elever som skolpersonal kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Mobbning kan ses som en form av kränkande behandling, som innebär ett upprepat negativt beteende mot en elev.
Sektor Bildning
3
Barnkonventionen – svensk lag
Barnkonventionen ger en definition av vilka rättigheter som borde gälla för alla barn i världen.
Sverige ratificerade Barnkonventionen 1990 och 1 januari 2020 blev Barnkonventionen lag.
Detta innebär att Barnkonventionen tas in i den nationella lagstiftningen. Den får därmed samma rättsliga status som andra nationella lagar. Artiklar i Barnkonventionen som är speciellt viktiga i arbetet för att förebygga kränkande behandling och diskriminering är Artikel 2: Rätten att inte diskrimineras utifrån ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, funktionsnedsättning, börd eller ställning i livet.
Skolans arbete
Skolans arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling kan beskrivas utifrån tre olika nivåer; främjande, förebyggande och åtgärdande insatser.
Främjande arbete
Det främjande arbetet riktas mot alla elever utan förekommen anledning, som en naturlig del i skolans verksamhet. Det arbetet ska genomföras av alla vuxna på skolan, i alla möten med eleverna. Skolans plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling presenteras på klassråd, föräldramöten, skolråd, arbetsplatsträffar och vid introduktion av nyanställd personal.
Förebyggande arbete
Det förebyggande arbetet görs i fyra steg.
Sektor Bildning
4
1. Kartläggning/undersöka risker för diskriminering och kränkande behandling.
2. Nulägesanalys av orsakerna till riskerna.
3. Sätta upp mål och genomföra åtgärder för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter.
4. Följa upp och utvärdera arbetet i denna plan.
Åtgärdande arbete – Anmäla, utreda och åtgärda diskriminering och kränkande behandling.
Östhammars kommuns skolor följer kommunens handlingsplan vid upplevd diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.
Vid misstanke eller påtalande av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling föreligger en skyldighet att skyndsamt påbörja en utredning, utan krav på bevisbörda. I vår kommun används ett digitalt verktyg som heter KB process/Draftit för att rapportera och utreda kränkande behandling i förskolor och skolor.
Vårdnadshavare uppmanas att ta kontakt med skolan vid misstanke om att någon av skolans elever blivit utsatt. Samtliga vuxna på skolan har ett ansvar för att arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Elevhälsan har en viktig roll som stödjande och vägledande i det arbetet.
Sektor Bildning
5
Ansvar och delaktighet
Elever
Elevernas deltagande i det förebyggande arbetet är viktigt och delaktighet, i enlighet med ålder, ska ingå i likabehandlingsarbetet.
Vallonskolan jobbar med olika “ledstjärnor” i Värdegrundsarbetet. Elevrådet är med och påverkar och bidrar i arbetet och samtliga klasser arbetar med ”ledstjärnan” på mentorstid.
Elevernas bild av hur de ser på skolan ur en trygghetsaspekt få de ge i en Trygghetsenkät som sedan ligger till grund för vårt fortsatta arbete. De yngre klasserna arbetar också med Trygghetskartor där eleverna markerar områden på skolan som de tycker känns otrygga.
Skolpersonal
Skolans personal arbetar i arbetsgrupper med värdegrundsfrågor, ordningsregler, lektionsstruktur och schemabrytande aktiviteter. Utifrån den information som vi får i den sammanställda Trygghetsenkäten väljer personalen ut prioriterade områden att jobba vidare med på skolan. Skolans personal arbetar också främjande och förebyggande som rastvärdar, lunchvärdar då de äter tillsammans med eleverna och bussvärdar. Personalen på skolan gör sig tillgängliga bland elever i korridorer och arbetsrummen är placerade vid elevernas uppehållsrum så det alltid finns vuxna i närheten som man kan be om hjälp.
Mentor
Mentorer tar ett extra ansvar för sina mentorselevers mående och har vid behov en tät kontakt med vårdnadshavare. Inför skolstarten ringde mentorerna hem till vårdnadshavarna för att hälsa välkomna tillbaka till ett nytt läsår och för att höra efter om det fanns något som de behövde känna till och ta särskild hänsyn till när eleverna kom tillbaka till skolan.
Mentorerna ansvarar för värdegrundsarbetet på mentorstid och för att följa upp sina mentorselevers ev. frånvaro tillsammans med elevhälsoteamet.
Elevhälsan
Elevhälsan arbetar främjande och förebyggande och samverkar med elever, vårdnadshavare och övrig personal. Vi ser kontinuerligt över elevers frånvaro och följer upp orsaker till denna.
Elevhälsans professioner arbetar medvetet för att utveckla och upprätthålla gott samarbete med vårdnadshavare. Inför uppstart av nytt läsår träffade vi elever och vårdnadshavare som gynnades av förförståelse och samsyn kring skolsituationen. Elevhälsans personal arbetar aktivt för att göra sig tillgängliga för eleverna på skolan, med syfte att öka elevernas tillit till vuxna samt att vara ett psykosocialt stöd för eleverna under skoltid. Kurator jobbar mycket med kränkningsutredningar och kan vara en del i åtgärden när det kommer till stödsamtal och konflikthantering. Detta följs sedan upp för att säkerställa att problemen inte kvarstår.
Skolledning
Skolledning gör lektionsbesök och rör sig i elevutrymmen för att skapa sig en bild av hur eleverna på skolan har det. Skolledningen leder arbetet och är en del av elevhälsoteamet.
Skolledningen deltar i arbetsgruppernas arbete med t.ex. värdegrundsfrågorna och träffar
Sektor Bildning
6
också elevrådsrepresentanterna och samarbetar med dessa. Rektor fattar beslut om när kränkningar ska utredas och delegerar uppdraget till personal på skolan. Skolledningen tar sedan del av statistik i programmet där kränkningsrapporter skrivs och kan se var kränkningar oftast sker och vilken typ av kränkningar det är. Utifrån den informationen kan skolledning förstärka med vuxna där behovet är störst.
Kartläggning och nulägesanalys
I arbetet med kartläggning och nulägesanalys har skolan genomfört 2 st enkäter om trygghet och trivsel som eleverna svarat anonymt på. Personalen har involverats genom arbetslagsdiskussioner där enkätsvaren har analyserats. Utöver detta träffas personal och diskuterar nuläget i arbetslagen utifrån de elevsamtal och observationer som görs i det dagliga arbetet. Elevrådet tar del av resultaten och elevhälsoteamet gör en mer djuplodande analys av enkätsvaren. Utifrån sammanställningen av enkäten väljs prioriterade förbättringsområden ut och mål och aktiviteter sätt upp för vårt fortsatta arbete.
Skolans nulägesanalys
Till läsåret 20-21 flyttade åk 4 och 5 in i Vallonskolans lokaler. Det blev fyra klasser till på skolan och vi blev mer trångbodda. Vår Studio fick flytta och det sattes upp en vägg i gul korridor för att skapa ännu ett klassrum. Vi har fått sämre möjligheter att kunna använda grupprum till elever som behöver sitta mer avskilt. Vi har mellanstadiet i gul och röd korridor och högstadiet i blå och grön korridor.
Lärarna på mellanstadiet var oroliga för de yngre elevernas förflyttningarna på skolan. Men det har fungerat bättre än väntat och trygghetsenkäten visar inte på att de yngre skulle känna sig rädda för att röra sig runt på skolan. I gul korridor delar fyra klasser på ett kapprum och en entrédörr vilket kan leda till trängsel och konflikter.
Skolgården är en utmaning. Den är inte anpassad för elever på mellanstadiet. Det finns inte så mycket att göra och vi fick göra en rastbod av ett förråd som fanns tillgängligt, men som ligger på “fel” sida av skolgården, längst bort från mellanstadieeleverna. Skolgården är förlagd runt om hela skolan och är svår att täcka upp och ha översikt över för rastvärdarna som är ute.
Kiosken har hållits stängd pga. av pandemin och där har man annars kunnat låna spel och kortlekar. Detta har inneburit att det även för de äldre eleverna finns mindre att göra på rasterna.
Sporthallen är ännu en utmaning. Vi är nu fyra skolor som utnyttjar den dagtid. Även lågstadiet, efter flytten från Hammarskolan, behöver få tider där. Det blir svårt att få till tid till omklädning och dusch utan att det kommer andra klasser till samma omklädningsrum. Vi har tidigare försökt få hjälp med att sätta upp draperier eller skiljeväggar i duschrummen och in mot hallen för att trygga eleverna, eftersom vi sett i tidigare enkäter att detta är ett problem.
Men här fastnar vi på att det behöver ordnas av annan sektor och vi har inte fått gehör för våra önskemål.
Sektor Bildning
7
Vi har startat upp ett värdegrundsarbete som fokuserar på elevernas språkbruk, eftersom vi upplever att flertalet elever “fastnat” i ett sätt att prata med varandra som inte är acceptabelt.
Elevernas åsikter och tankar
Total svarsfrekvens för de bägge trygghetsenkäterna på skolan för åk 4-9 är 82%. För högstadieenkäten för åk 7-9 är svarsfrekvensen 79% och för mellanstadieenkäten för åk 4-6 är svarsfrekvensen 85 %.
67% av eleverna i åk 7-9 känner sig trygga på skolan och på skolgården. 17% känner sig otrygga någonstans på skolan och 16% vet ej. 72% av pojkarna och 67% av flickorna känner sig trygga i skolan och på skolgården. De platser på skolan som eleverna upplever sig minst trygga på är korridorerna/rastutrymmen, matsalen och toaletterna. Eleverna uppger även att omklädningsrum och duschar i idrottshallen är platser där de i viss mån kan känna sig otrygga.
Eleverna i åk 4-6 har svarat på frågan om de känner sig trygga i skolans korridorer. 52% av dem svarar att de alltid känner sig trygga i korridorerna. 37% att de ofta känner sig trygga och 11%
att de ibland känner sig trygga.
62% av eleverna i åk 4-6 känner sig alltid eller ofta trygga med att gå på toaletterna i skolan.
38% känner sig aldrig eller endast ibland trygga när de går på toaletterna i skolan. Av killarna i åk 4-6 känner sig 26% av eleverna, aldrig eller endast ibland trygga med att gå på toaletten i skolan. Av flickorna i åk4-6 känner sig 53% av eleverna aldrig eller endast ibland trygga med att gå på toaletterna i skolan.
På frågan om eleverna känner sig trygga i omklädningsrummet i idrottshallen svarar 81% av eleverna i åk4-6 att de alltid eller ofta känner sig trygga. 19% av eleverna i åk4-6 känner sig aldrig eller endast ibland trygga i omklädningsrummet i idrottshallen. Av killarna i åk 4-6 känner sig 12% aldrig eller endast ibland trygga i omklädningsrummet i idrottshallen. Av tjejerna i åk4-6 känner sig 29% aldrig eller endast ibland trygga i omklädningsrummet i idrottshallen.
På frågan om eleverna känner sig trygga när de ska duscha efter idrotten svarar 49% av eleverna i åk4-6 att de alltid känner sig trygga. 16% känner sig ofta trygga. 21% känner sig trygga ibland och 14% känner sig aldrig trygga när de ska duscha efter idrotten. Bland killarna i åk4-6 känner sig 26% aldrig eller endast ibland trygga med att duscha efter idrotten. Bland flickorna i åk4-6 känner sig 44% aldrig eller endast ibland trygga med att duscha efter idrotten.
Vad gäller fysisk utsatthet, upplever 69% av eleverna i åk7-9 att de aldrig blir fysiskt utsatta.
22% av eleverna svarar att de vid enstaka tillfällen blivit fysiskt utsatta och 9% av eleverna svarar att de blir fysiskt utsatt varje månad eller oftare. 40% av åk7 har upplevt sig fysiskt utsatta enstaka gånger eller oftare. 30% av eleverna i åk8 har upplevt sig fysiskt utsatta vid enstaka gånger eller oftare och 24% av eleverna i åk9 har upplevt sig utsatta fysiskt vid enstaka gånger eller oftare. Bland killar i åk7-9 har 35% upplevt sig utsatta fysiskt vid enstaka gånger eller oftare. Bland flickor i åk7-9 har 27% upplevt sig utsatta fysiskt vid enstaka gånger eller oftare.
Sektor Bildning
8
Vad gäller verbal utsatthet upplever 50% av eleverna i åk 7-9 att de aldrig blivit utsatta verbalt av annan elev. 34% av eleverna har blivit utsatta enstaka gånger och 16% att de blivit verbalt utsatta varje månad eller oftare. 53% av eleverna i åk7 upplever att de blivit verbalt utsatta enstaka gånger eller oftare. 49% av eleverna i åk 8 har upplevt sig verbalt utsatta enstaka gånger eller oftare och 48% av eleverna i åk 9 har upplevt sig verbalt utsatta enstaka gång eller oftare. Bland killar i åk7-9 uppger 38% att de upplevt sig utsatta verbalt av annan elev enstaka gånger eller oftare. Bland tjejer i åk7-9 uppger 56% att de upplevt sig verbalt utsatta av annan elev enstaka gånger eller oftare.
På högstadiet svarar 28% att de känt sig orättvist behandlad av lärare eller annan personal. Av dessa är 20 % killar och 32% är tjejer. Kommentarerna handlar bland annat om att man upplever att lärare favoriserar elever, att vissa får mer hjälp och att man skiljer på tjejer och killar. När det gäller påståendet ”De vuxna på skolan bryr sig om mig” har endast 3% av killarna svarat “stämmer inte så bra och ingen har svarat att det inte stämmer alls medan vi ser en skillnad mellan könen här eftersom det är 17% av tjejerna som svarat att det inte stämmer så bra och 2% som svarat att det inte stämmer alls. 85% av eleverna år 7-9 tycker att det finns vuxna på skolan som de känner sig trygga med och kan vända sig till. 16% av killarna anser inte det ovanstående och för tjejerna är det 12 %. På mellanstadiet anser 88% att det finns trygga vuxna på skolan som de kan vända sig till. 87% är killar och 90% är tjejer. 86% av eleverna på högstadiet upplever att vuxna i skolan lyssnar på dem.
Mål och uppföljning
Målen tas fram utifrån kartläggningar och den nulägesanalys som gjorts.
Uppföljning av planens mål sker årligen och utifrån denna upprättas en ny plan. Ansvarig för detta är skolans rektor.
Prioriterade mål 2019/2021
Mål 1 Tryggare raster Åtgärder
Se över om något rum på skolan kan användas som pingisrum som komplement till pingisborden ute.
Trygghetscoach som finns bland eleverna och ute på raster
Se över om vi kan engagera bibliotekarien till att erbjuda lugna aktiviteter som läshörna, schack mm i biblioteket.
Utfall
I och med att vi med kort varsel behövde flytta in mellanstadieklasserna på “Stora Vallon” så finns inte längre några lokaler som kan användas till pingisrum. De får grupprum vi har används frekvent både av klasser, enskilda elever som behöver komma ifrån klassrummet samt specialundervisning, SVA och studiehandledning/modersmål. Vi har flyttat in ett hopvikbart pingisbord i biblioteket som fritidsklubben kan nyttja. Men i övrigt behöver eleverna gå ut för att spela pingis.
Sektor Bildning
9
Trygghetscoachen byggde upp en rastbod som i flytten till “Stora Vallon” inte blev lika anpassad till ändamålet. Men det var det utrymmet som fanns att använda. Vår coach har sedan varit tjänstledigt och tjänsten har tillsatts med vikarie som haft uppgifter som inte varit riktade mot rastaktiviteter, utan behovet har varit större av stöd kopplat till vissa elever. Det har resulterat i att övrig personal som varit rastvärdar behövt ansvara för aktiviteter på rasten. Det har inte fungerat tillfredställande eftersom de inte har samma förberedelsetid utan ibland kommer direkt från lektion. Detta är ett fortsatt
utvecklingsarbete.
Bibliotekarien som är på skolan 50% fick mycket extra arbete i och med hopslagningen med mellanstadiet då alla de böckerna skulle flyttas in och göras plats för i biblioteket. Biblioteket skulle också göras om för att även inrymma fritidsklubben (som blev av med sina lokaler på Vretaskolan). Detta fick som följd att vi inte har påbörjat något arbete med lugna
rastaktiviteter som bibliotekarien ansvarar för. Däremot är man välkommen att vara där på rasten när han är på plats. På grund av pandemin fick inte vår bibliotekarie åka mellan två skolor och han har därför inte varit hos oss alla under en tid.
Mål 2 Arbete mot verbala och fysiska kränkningar Åtgärder
Arbete med fokus på detta på mentorstid i klasserna
All personal uppmanas att uppmärksamma och påtala direkt
Vi håller utkik efter bra film eller föreläsare att utgå från i arbetet
Utfall
Det pratades om kränkningar på mentorstid i samband med att lärarna gick igenom
resultatet av Trygghetsenkäten med eleverna. Klasserna arbetade sedan med detta på olika sätt. I vissa klasser där vi hade problem med “skojbråk” lades mer fokus på detta och det togs även upp med vårdnadshavare. All personal som såg dessa skojbråk skulle reagera på detta enligt en åtgärdstrappa. Det hade viss effekt, men är ett arbete som behöver fortgå och som vi behöver arbeta med kontinuerligt. Även verbala kränkningar som vi ser blir en slags “vardag” för vissa elever är något som vi kommer att fortsätta arbeta vidare med.
Mål 3 Tillit till vuxna på skolan Åtgärder
Samtal om detta på mentortid för att klargöra vad resultaten i Trygghetsenkäten handlar om och vad vi kan jobba vidare med
Kurator fördjupar sig i frågan
Skolhälsan samtalar med elevgrupper och enskilda elever
Vi tänker på vikten av att inte byta mentorer för klasser om det inte är ofrånkomligt eftersom det tar tid att bygga relationer, särskilt till vissa elever
Sektor Bildning
10 Utfall
Samtalen kring detta i klasserna visade sig vara svåra att ha. Det var svårt att få en riktig bild av problemet. Istället var det bara vissa elever som kom till tals och som pekade ut lärare som de hade problem med.
Kurator och skolledning har i samtalen med elevgrupper och enskilda elever fått mer underlag till elevers känsla av bristande tillit och känsla av att inte bli respekterade och bemötta väl. Ibland handlar det om elever som inte fått som de velat, som blivit tillsagda för att de själva uppfört sig illa eller om konflikter mellan vuxen och elev. Men andra gånger handlar det om just känslan att inte bli lyssnad på eller respekterad och det är något vi tar på allvar. Ibland har specialpedagog eller någon annan ur elevhälsoteamet stöttat upp eller observerat i klasser och ibland har vi haft samtal med personal och elev och det har gett god effekt när man kunnat mötas och sätta ord på vad som inte fungerar.
Prioriterade mål 2021
Nuläge/behov Mål Åtgärd Ansvar Uppföljning
Vi har elever som inte känner sig trygga på rasterna.
Vi vill att alla elever ska känna sig trygga på rasterna och det ska finnas saker att göra så att rasten blir en återhämtni ng.
1.Skolgården ska utrustas med ny lekutrustning för de yngre.
2.Vi deltar i en rörelsesatsning där det kommer att bildas en grupp för att jobba med detta.
3.Vi öppnar kiosken och får till utlåning av spel och tittar igenom på möjligheten för lugna aktiviteter i biblioteket.
4.Tydliggöra rastvaktens uppgifter samt att gul väst ska bäras när man ur ute på gården.
1.Skolledning
2.Skolledning samt ansvarig för arbetsgruppen = coach
3.Skolledning +
Ledningsgrupp+Elevråd
4.Skolledning+arbetslagsledar e
1.Uppstart ht
2.dec 21
3.Uppstart ht
4.dec 21
Vi ser att många elever använder ett språkbruk som inte är
acceptabelt och inte bidrar till
Vi vill att alla på skolan ska mötas av respekt och att ingen
1.Vi arbetar vidare med Ledstjärna
“Från fult språk till fint språk”
2. Mentorer arbetar med detta på
1.Skolledning + arbetsgrupp Värdegrund
2. Mentorer
Juni 21
Juni 21
Sektor Bildning
11 allas trivsel på
skolan.
Språkbruket kan i sin tur leda till psykiska och fysiska kränkningar.
ska behöva kränkas.
mentorstid efter mall som
arbetsgrupp tagit fram
3.Övriga lärare anknyter till arbetet i sina respektive ämnen och/eller har fokus på detta i klassrummet under sina lektioner och all personal reagerar på fult språk på skolan.
4.Bildläraren tar tillsammans med elevrådsrepr. fram ett visuellt material som pryder skolan.
3. All personal
4.Bildlärare
Juni 21
Juni 21
Vi har elever som inte känner att de har förtroende för vuxna på skolan och som
uttrycker att de inte blir
lyssnade på och bemötta respektfullt.
Vi vill att alla elever ska känna att det finns någon eller några vuxna som man har
förtroende för på skolan och att fler ska uppleva att de har goda relationer till vuxna på skolan.
1.Trygghet/
relationer blir nästa ledstjärna i
Värdegrundsarbetet.
2. Arbetsgrupp:
Värdegrund driver arbetet och diskussioner i kollegiet.
3.Samarbete mellan Elevrådet och skolans
elevhälsoteam.
4.Vi synliggör vilka som är
elevhälsoteamet så att alla elever vet vilka man kan vända sig till utöver lärarna.
5.Arbete på mentorstid efter mall som
Värdegrundsgruppe n tagit fram.
1.Skolledning
2.Skolledning + arbetsgrupp
3.EHT + ansvariga för Elevråden
4.EHT
5.Värdegrundsgruppen + mentorer
Sektor Bildning
12 Kommentar till de prioriterade målen
