Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Socialt Arbete/Avdelningen för sociala studier
Marie Eriksson Ann-Louise Sundstrand
”Det känns skönt att någon bryr sig”
En studie om hur äldre upplever förebyggande hembesök
”It feels good that someone cares”
A study about how elderly experiences preventive home visits
Examensarbete 15 hp Socionomprogrammet
Datum/Termin: 2010-03-17 Handledare: Susanne Brandheim Examinator: Clary Krekula
1 Abstract
The purpose of our study is to increase our knowledge of and understanding for how elderly may experience preventive home visits.
To reach our purpose we have conducted qualitative interviews containing half structured questions. All of our respondents were born in 1924. Six interviews in total, with one male and five females were carried out in the autumn of 2009.
The result of the study clearly indicates that the preventive work is appreciated and valuable to the elderly. They wish this kind of home visits to be continued. All respondents claimed that the visit was a positive event in their lives and they got the feeling that someone cares about them and know they exist.
The elderly who accepted to receive preventive home visits claimed that they now know where to turn the day they are in need of help. They have with the municipality received information and guidance for coping with future events
Our conclusion is that preventive home care activities give elderly better conditions for satisfactory ageing and for retaining a good quality of life.
Keywords: elderly, preventive home visits, experiences
2 Sammanfattning
Vårt syfte med denna studie är att få ökad kunskap om och förståelse för vilka upplevelser och erfarenheter de äldre själva har fått i samband med förebyggande hembesök.
Metoden vi använt oss av är en kvalitativ intervjuundersökning med halvstrukturerade frågor. Studien genomfördes under hösten 2009 och sex äldre intervjuades. Av dessa respondenter var det en man och fem kvinnor alla födda 1924.
Resultatet visar tydligt att de äldre upplever att det förebyggande arbetet är mycket värdefullt för deras åldrande och vill se detta arbete fortskrida. Alla respondenter påpekade att besöket var en positiv händelse i deras liv och de fick en känsla av att någon bryr sig om dem och vet att de finns.
De äldre som tackat ja till att få förebyggande hembesök påtalade att de nu vet vart de ska vända sig den dagen de är i behov av hjälp. De har med hjälp av kommunen fått information och vägledning för att klara av framtida händelser.
Vår slutsats är att kommunerna med det förebyggande hembesöket som redskap hjälper de äldre att skapa bra förutsättningar för att bibehålla ett bra åldrande och fortsatt god livskvalitet.
Nyckelord: äldre, förebyggande hembesök, upplevelser
3
Innehållsförteckning
Förord
... 41. Inledning
... 51.2 Hur började det?
... 51.3 Problemområde
... 51.4 Begreppsdefinitioner
... 61.5 Syfte och frågeställningar
... 72. Beskrivning av studiekommunens förebyggande hembesök
... 73. Litteraturgenomgång
... 83.1 Tidigare forskning i Sverige
... 83.1.1 Nordmaling ... 8
3.1.2 Hässleholm ... 9
3.2 Tidigare forskning i Danmark
... 94. Teoretiska utgångspunkter
... 104.1 Att se till det friska
... 10
4.2 Hantera livets förändringar
... 115. Metod och tillvägagångssätt
... 12
5.1 Metodval
... 125.2 Metodreflektioner
... 135.3 Avgränsningar
... 135.4 Urval
... 145.5 Genomförandet
... 145.6 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet
... 155.7 Etiska överväganden
... 166. Resultatredovisning
... 176.1 Intervju - Ruth
... 176.2 Intervju - Maja
... 186.3 Intervju - Erik
... 206.4 Intervju - Klara
... 216.5 Intervju - Eva
... 216.6 Intervju - Sara
... 237. Sammanfattning och analys
... 248. Slutdiskussion
... 27Litteraturförteckning
... 29Bilaga 1: Intervjuguide ... 31
Bilaga 2: Utvärdering av förebyggande hembesök ... 32
Bilaga 3: Erbjudande om hembesök ... 33
Bilaga 4: Frågeformulär, förebyggande hembesök ... 34
4 Förord
Vi vill först och främst tacka de äldre som ställde upp och medverkade i denna studie, utan er hade detta inte varit möjligt. Vi vill även tacka Kommunen som gav oss tillträde till den information som behövdes för att kunna skriva denna uppsats.
Vi vill tacka varandra för gott samarbete som präglats av många och långa stunder av skrivande och åter skrivande. Vissa stunder var fyllda med kaffe, bullar, ett gott skratt och ibland tårar. Tack.
Det sista tacket vill vi skänka till våra familjer som stått ut med oss under tiden som arbetet med uppsatsen skett och för att ha visat hänsyn och tålamod med att vi ibland varit både griniga och tankspridda. Tack.
Marie Eriksson och Ann-Louise Sundstrand Karlstad, Mars 2010
5
1. Inledning
Här presenteras hur uppsatsen inleddes och ämnets problemområde. Vi kommer att redovisa bakgrundsfakta om åldrandet i Sverige samt se till vilka fundament det förebyggande hembesöket har att stödja sig på, såsom regeringens avsatta stimulansmedel och lagstiftningen. Vi kommer också att beskriva centrala begrepp i studien och denna inledning mynnar avslutningsvis ut i ett syfte med tillhörande fråga.
1.2 Hur började det?
Vi hade båda arbetat som undersköterskor inom äldreomsorgen i många år innan vi sökte till socionomprogrammet 2006. Vi arbetade tillsammans med äldre som var i behov av hjälp i sin dagliga livsföring. Detta arbete är på många vis mycket givande.
Att känna att man gör en insats och förgylla dagen för en äldre människa känns stort på flera sätt. Sommaren 2009 fick vi chansen att arbeta som biståndshandläggare, vilket innebar att vi bedömde äldres behov av hjälp. Bägge dessa arbeten handlar om äldre personer med hjälp behov. Det var även denna sommar (2009) vi kom i kontakt med kommunens projekt förebyggande hembesök. Vi fick ingående beskrivet för oss hur denna verksamhet fungerar. Alla 80-år och äldre, som inte tidigare varit i kontakt eller haft insatser av kommunen blev erbjudna hembesök. Det var här idén med att skriva uppsats om förebyggande hembesök tog sin början. Vi kom fram till att det vore intressant att få reda på hur de äldre upplevde dessa besök. Genom att skriva denna uppsats kunde vi observera hur självständiga äldre upplevde att få information om kommunens verksamheter och erbjudande. Var det så att de äldre bara var tacksamma för det förebyggande hembesöket eller väckte dessa besök tankar av irritation. Våra tankar var att hembesöket inte enbart skulle uppfattas som positiva utan det skulle finnas variationer i upplevelserna både positiva och negativa.
1.3 Problemområde
1,6 miljoner svenskar är i dag över 65 år vilket är 18 procent av Sveriges hela befolkning. SCB har beräknat att fram till år 2060 har de äldre över 65 år ökat till att vara 2,7 miljoner personer, alltså 25 procent av Sveriges befolkning (SCB, 2009). Med den ökande medellivslängden i beaktande stimulerar regeringen kommunerna att implementera olika verksamheter, dels för att öka kvalitén av vården och dels för att skapa trygghet för de äldre och deras anhöriga. Avsikten med detta är att ta hand om den ökande befolkningen i åldersgruppen 80 år och äldre runt om i landet. I Sverige har på tio år medellivslängden för både män och kvinnor ökat, män från 73 år till 78 år, och kvinnor från 80 år till 83 år. Den gemensamma medellivslängden var för 2008 är 81 år.
Under de senaste 30 åren har antalet 85-åringar fördubblats, och de över 95 har tredubblats. Ökningen kommer troligen att fortsätta de närmaste åren. (SCB, 2009)
”Regeringen bedömer att kvaliteten i vården och omsorgen om äldre kvinnor och män behöver höjas. Såväl det medicinska omhändertagandet som det sociala innehållet i äldreomsorgen behöver förbättras. Vidare måste samverkan mellan huvudmännen förbättras för att äldre personer ska få sina behov av vård och omsorg tillgodosedda. Det förebyggande arbetet bland äldre personer behöver intensifieras för att bland annat förebygga fallolyckor. Sammantaget behöver åtgärder vidtas för att äldre kvinnor och män och deras anhöriga skall känna trygghet”. (Socialstyrelsen, 2009)
6 Inom ramen för denna skrivelse har regeringen avsatt stimulansmedel för att stödja kommuner och landsting i sina arbeten. Stödet ska främja att äldreomsorgens kvalitet utvecklas. En del av detta är att förebygga fallskador hos de äldre, vilket kan löna sig ut ett samhällsperspektiv likväl som ur ett hälsoperspektiv.
De områden som socialstyrelsen tilldelat stimulansmedel är:
Rehabilitering
Kost/nutrition
Demensvård
Läkemedelsgenomgångar
Förstärkt läkartillgång
Det sociala innehållet
Förebyggande hembesök
Regeringen betalade för 2006-2008 ut 33 miljarder kronor i stimulansmedel till de olika temaområdena ovan. Just när de gäller de förebyggande hembesöken är de beviljade medlen under 2007-2008, 220 484 tusen kronor. Av dessa pengar är bara 54 procent använda. Vad detta beror på är enligt socialstyrelsen svårt att svara på, men några anledningar kan vara att det var svårt att rekrytera nya medarbetare om projektledare slutat, eller att det har tagit längre tid att komma i gång med projekt när huvudmän ska samarbeta (Socialstyrelsen, 2009).
I Sverige har vi socialtjänstlagen som anger kommunernas ansvar vad gäller att se till de äldre i samhället och för det uppsökande arbetet inom kommunen.
”Socialnämnden ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre människor samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. Kommunen ska planera sina insatser för äldre. I planeringen ska kommunen samverka med landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer”(Socialtjänstlagen, 5 kap 6 §).
Kommunerna har alltså med denna lag ett ansvar att dels på olika sätt metodiskt inhämta kunskap om hur de äldre har det i kommunen och dels se till att de äldre får information om vad socialtjänsten kan erbjuda. Ansvaret ligger hos både kommuner och landsting, men i denna c-uppsats kommer vi endast fokusera på kommunens arbete.
Vi valde att se på det förebyggande hembesöket utifrån den äldre människans perspektiv i uppsatsen. Uppsatsens titel ”det känns skönt att någon bryr sig” har sitt ursprung ur en av intervjuerna med de äldre, och uttrycker att det förebyggande arbete kommunerna gör har känslomässig effekt.
1.4 Begreppsdefinitioner
De begrepp som vi använder oss mest av i denna studie förklarar vi innebörden av nedan.
Begreppet de äldre syftar till de personer som fått förebyggande hembesök av kommunen. De äldre är vidare våra informanter och respondenter, vilket gör att vi även kommer att använda oss av dessa former vid beskrivning av de äldre.
7 För att bli erbjuden förebyggande hembesök av kommunen skall de äldre inte ha haft några tidigare biståndsbedömda insatser från kommunen När vi skriver insatser så menar vi det kommunen erbjuder för att underlätta den äldres levnadsförhållanden.
Exempel på insatser kan vara städ, tvätt, larm, personlig hygien, inköp eller matlåda.
För att på ett bra sätt beskriva den person som utför hembesöken hos de äldre i studiekommunen kommer vi att använda begreppet hembesökare.
Den kommun där vi har gjort vår studie vill vara anonym och kommer därför benämnas som ”kommunen” eller ”studiekommunen”.
1.5 Syfte och frågeställningar
Vårt syfte med denna studie är att få ökad kunskap om och förståelse för vilka upplevelser och erfarenheter de äldre själva har fått i samband med förebyggande hembesök. För att närma oss vårt syfte med denna studie har vi utgått från och använt oss av följande frågeställning:
Vilka upplevelser och erfarenheter har de äldre fått av det förebyggande hembesöket?
2. Beskrivning av studiekommunens förebyggande hembesök
I detta avsnitt beskriver vi studiekommunens syfte med det förebyggande hembesöket och hur de byggt upp samt bedriver sitt arbete.
Kommunens syfte med att införa förebyggande hembesök är:
1) Öka medvetenheten hos äldre om möjligheter till stöd och hjälpmedel.
2) Öka livskvaliteten genom att minimera risker i bostaden och få hjälp med praktiska göromål från Fixarservice.
3) Öka medvetenheten om hälsa och problem som kan uppkomma med läkemedel och se till att äldre får hjälp med läkemedelsgenomgångar.
Kommunen började med besöken hos dem som fyllt 80 år och som inte haft tidigare biståndsbedömda insatser i hemmet. Under året som gått har kommunen successivt arbetat uppåt i åldrarna. Vid tidpunkten för vår studie var hembesökaren hos de äldre som tillhör åldersgruppen 85 år. I den kommun där vi utfört studien är det en arbetsterapeut som är hembesökaren. Detta kan skilja sig åt i kommunerna runt om i landet. Det kan bland annat vara en distriktssköterska eller en biståndshandläggare som utför besöken.
Det förebyggande arbetet börjar med att hembesökaren skickar ut ett introduktionsbrev (bilaga 3) där det framgår att kommunen kommer att kontakta den äldre per telefon och erbjuda ett förebyggande hembesök. Besöket är frivilligt och kostnadsfritt.
Hembesökaren ringer upp den äldre och tackar han/hon ja till ett hembesök bokar de en tid som passar.
Hembesökaren använder sig av 29 frågor (bilaga 4) som är utgångspunkt under besöket.
Vidare lämnas och samtalas det kring information om olika tjänster och erbjudanden som kommunen kan tillhandahålla och som kan vara av intresse för den äldre.
8 Exempelvis om de vill veta mer om fixarservice eller färdtjänst. Informationen blir således olika för varje besök. Samtalet mellan hembesökaren och den äldre kretsar även kring hälsa och vardagsliv samt fallprevention. Kommunen beskriver i introduktionsbrevet att de med detta arbete vill främja de äldres hälsa och bidra till ökad livskvalitet. Besökstiden varierar från en timme till tre timmar.
Studiekommunen ger endast ett förebyggande hembesök till alla 80-åringar och tänker fortsätta med denna verksamhet under 2010. Huruvida detta arbete kommer att fortskrida eller inte i studiekommunen är i dagsläget ovisst.
3. Litteraturgenomgång
I detta kapitel redogörs för tidigare forskning inom området förebyggande hembesök både i Sverige och i Danmark. Vi kommer även att föra fram resultat från tidigare studier och rapporter som vi har funnit relevanta för vår uppsats.
3.1 Tidigare forskning i Sverige
Tidigare forskning kring förebyggande hembesök finns men är inte lika utbrett här i Sverige jämfört med Danmark. Även Wånell (2006) framhåller att det finns för lite forskning i Sverige som är vetenskapligt grundad i ämnet förebyggande hembesök.
Vidare anser författaren att forskningen bör ha fler kontrollerade studier över längre tid för att ge långsiktiga effekter. Många kommuner i landet har haft olika projekt gällande förebyggande hembesök. Dessa är utvärderade men endast två kommuner har beskrivits i Scandinavian Journal of Public Health. Den ena artikeln heter: Preventive home visits to older people are cost-effective (Sahlén, m fl, 2008). Den andra heter Preventive home visits to older people in Southern Sweden (Theander & Edberg, 2005). Dessa artiklar har vi funnit intressanta för vår studie och vi har nedan sammanfattat och beskrivit dem för att sedan kunna jämföra vårt resultat med deras.
3.1.1 Nordmaling
Nordmalings kommun startade ett projekt under år 2000. Under två år fick en grupp äldre, 75 år och uppåt, fyra stycken besök av en distriktssköterska samt en hemtjänstassistent. Under besöket gick besökaren igenom levnadsvanor, risker och så vidare. För att se skillnader om det förebyggande hembesöket hade effekt fick 196 äldre hembesök och ett likande antal fick utgöra kontrollgrupp utan besök.
Besöken i Nordmaling innebar att hembesökaren lämnade professionellt utförd och strukturerad information kring de områden som ansågs relevanta för de äldre. Sahlén (2008) skriver att om man vill att den information som lämnas till den äldre ska tillvaratas på ett bra sätt, gäller det att inte ge för mycket information vid ett och samma tillfälle. I Nordmaling genomfördes besöken två gånger per år, där fanns då chansen att fördela information och strukturera upp besöken. Sahlén (2008) framhåller dessutom vikten av att hembesökaren och den äldre utvecklar en förtroendefull relation inför framtida möten och han menar att denna relation är hälsofrämjande för den äldre.
Sahlén (2008) beskriver att det förebyggande arbetet kan ses ur olika perspektiv och att det är viktigt att man är tydlig med vilka ”glasögon” man använder när man redogör för hembesökens effekter. Författaren beskriver tre olika sätt att se resultatet utifrån; den äldres, landstinget och kommunens ögon. Vi kommer endast att redovisa de delar som
9 innehåller de äldres perspektiv. Detta eftersom det är de äldres upplevelser av det förebyggande hembesöket vi studerar.
Förebyggande hembesök via den äldres perspektiv. De äldre som fick ta del av förebyggande hembesök i Nordmaling fick efteråt utvärdera projektet. Några av svaren som Nordmalingskommun fick från de äldre var: ”Det är bra att besöket sker på mina villkor”. ”Bra att någon kommer hit och bryr sig”. ”Bra att någon tagit sig tid med mig”. ”Bra information”. ”Det är trevligt med besök”. En av de äldre beskrev att det var bra information som var klar och tydlig. (Sahlén, 2008)
Sammanfattningsvis visar resultatet av Nordmalings utvärdering enligt Sahlén (2008) att de äldre var positiva till hembesöken och att besparing på minskad hemtjänst har utjämnat kostnaderna för det förebyggande hembesöket. Efter projektet kunde man se att dödligheten halverats i den grupp som haft förebyggande hembesök. Även upplevelsen av smärta och oro minskade samt nyttjandet av hemtjänst och sjukvård reducerades till följd av hembesöken. (Sahlén, 2008)
3.1.2 Hässleholm
Hässleholm är en annan kommun som har haft förebyggande hembesök och som sedermera har utvärderat detta arbete. Där innefattades 150 äldre personer, alla 78 år vid första besöket. Resultatet av utvärderingen visar skillnader mellan deltagarnas fysiska och sociala aktiviteter under de tre år som förebyggande hembesök fortskred.
Resultaten visade vidare att deltagarna kände sig tryggare och mer välinformerade som ett resultat av besöken. Även hembesökarna ansåg att de hade fått en ny och mer positiv syn på äldre personer samt erhållit en ökad tillfredställelse i att arbeta. I Hässleholmskommun användes ingen kontrollgrupp varpå författarna Theander och Edberg (2005) anser att tolkningen av effekter på hälsofaktorer måste tolkas med försiktighet. Resultatet visade emellertid att de förebyggande hembesöken hade en positiv effekt på både deltagarna och hembesökarna.
Förebyggande hembesök via den äldres perspektiv. De äldre som fick förebyggande hembesök var alla positiva till besöken. De äldre ansåg att det var av vikt att få besök av någon med professionell bakgrund som hade goda kunskaper i ämnet. Kunskapen av att nu veta vart man ska vända sig i kommunen eller landstinget hade en positiv inverkan på de äldre då de fick känsla av säkerhet och kände förtroende för dessa verksamheter.
En annan viktig aspekt som de äldre framhöll var att de fick information om vad som var på gång i kommunen, exempelvis aktiviteter i närheten. De äldre betonade också vikten av att någon lyssnar på dem och få hjälp med om det fanns behov av hjälpmedel.
De äldre ansåg vidare att det var bra att det förebyggande arbetet fokuserade på de friska delarna av livet i stället för det osunda. (Theander & Edberg, 2005)
3.2 Tidigare forskning i Danmark
Sedan 1998 är kommunerna i Danmark enligt lag ålagda att erbjuda samtliga personer på 75 år eller äldre två förebyggande hembesök per år. Enligt Hendriksen (2004) har detta gett god effekt, både ekonomiskt och att de äldres funktionsförmågor kunnats bevaras. Denna lag är en så kallad ramlag, vilket innebär att det inte finns restrektioner på huruvida hembesöken ska utformas eller struktureras. Kommunerna får fritt utarbeta och organisera det förebyggande hembesöket.
10 Förebyggande hembesök via den äldres perspektiv. Hendriksen och Vass (2004) har formulerat en hypotes om varför det förebyggande arbetet har gett så gott resultat.
Även författaren Wånell (2006) lyfter fram dessa faktorer som bidragande till att de förebyggande hembesöken ger gott resultat.
Det förebyggande arbetet medverkar till att den äldre tas på allvar och själv är med i beslut. Den äldre har själv ett ansvar och får trygghet av att lära känna systemet.
Detta leder till att den äldre upplever sig positivare och får möjlighet att utnyttja de egna resurserna och använda den hjälp som finns och erbjuds.
Detta medför att den äldre har större möjligheter att handla praktiskt vid sjukdom.
I slutändan resulterar detta förebyggande och hälsofrämjande arbete i att den äldres egna funktionsförmågor kan bibehållas ytterligare.
4. Teoretiska utgångspunkter
I detta avsnitt presenteras valda teorier och begrepp som använts och varit utgångspunkt i relation till studien. Dessa är KASAM, det salutogena perspektivet och coping.
Anledningen till att vi har valt dessa teorier är att de fokuserar på de hälsofrämjande faktorerna samt hur människan hanterar förändringar i livet. Vidare diskussion om valda teorier finns beskrivet i metod och tillvägagångssättskapitlet under rubriken genomförande. Vi har använt oss av dessa teorier som grund för att uppnå vårt syfte med denna studie, att få ökad kunskap om och förståelse för vilka upplevelser och erfarenheter de äldre själva har fått i samband med det förebyggande hembesöket.
4.1 Att se till det friska
Under en studie 1970 utvecklade Antonovsky (2005) begreppet KASAM som kommer från frågeställningen vad det är som gör att människor är och förblir friska, det vill säga de hälsobringande faktorernas ursprung. Ett salutogent synsätt är det som genomsyrar KASAM, då Antonovsky (2005) fokuserade på det friska i stället för det sjuka och ville hitta orsaken till hälsa istället för orsak till ohälsa (Antonovsky, 2005).
KASAM utgörs av tre centrala komponenter: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begriplighet, menar Antonovsky (2005), handlar om i vilken utsträckning en person upplever yttre och inre stimuli som förståeliga. Hanterbarhet är den grad till vilken man upplever att det står resurser till ens förfogande när man överöses av dessa stimuli. Antonovsky (2005) menar att resurser kan vara allt från Gud till vänner till historia och syftar då på det ”som är under ens egen kontroll eller som kontrolleras av behöriga andra” (Antonovsky, 2005:45). Den sista komponenten meningsfullhet syftar till i vilken utsträckning man anser att livet har en känslomässig innebörd. Det man ställs inför i livet, svårt som enkelt, och som man orkar och tycker det är värt att investera energi i.
11 Antonovsky (2005) beskriver att en person med högre KASAM har höga värden på alla de ovanstående tre komponenterna. Tvärtom är det med lägre KASAM där individerna har låga värden på begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Det Antonovsky (2005) menar med hög och låg KASAM är att ju högre KASAM en människa har desto större förmåga har han/hon att finna en mening till att olika saker inträffar eller att kunna hantera sin situation. En person med låg KASAM har svårare att hantera sin livssituation vilket i sin tur kan leda till att livet inte får någon mening. (Antonovsky, 2005)
Antonovsky (2005) anser att alla komponenter i KASAM är nödvändiga men några av komponenterna är viktigare. Viktigast är enligt Antonovsky (2005) komponenten meningsfullhet och han menar att om den inte är hög, kommer inte begripligheten eller hanterbarheten heller att kunna vara höga i längden. Den komponent som Antonovsky (2005) ser som näst viktigast är begriplighet.
I stället för att utgå från det patogena perspektivet som beskriver varför människor blir sjuka, utgår Antonovsky (2005) från det motsatta perspektivet – hur det kommer sig att så många människor, som utsätts för tillvarons alla påfrestningar, ändå upplever sig vara tillfreds med livet. Detta kan bero på många olika faktorer. I stället för att fråga vad som orsakar att någon drabbas av en viss sjukdom, frågar man vilka faktorer som bidrar till att vara frisk och ha hälsa. Det Antonovsky (2005) ansåg kunde vara en faktor var styrkan i individens känsla av sammanhang vilket avgör om de yttre och inre krav som ställs på individen tas emot eller förkastas. Personer med stark känsla av sammanhang kan finna motivation att hantera dessa krav då personer med svag känsla av sammanhang inte kan hantera kraven lika bra.
Genom att se via det salutogena perspektivet kan man stödja individen till att själv hitta motståndsstrategier. Dessa strategier främjar och stöder det som skapar välbefinnande och delaktighet i livet. Det vill säga vad har individen för coping resurser tillgängliga för att hantera åldersdomens olika händelser?
4.2 Hantera livets förändringar
Hagberg (2000) menar att det finns ett samband mellan olika typer av coping och överlevnad i högre åldrar. Vidare menar författaren att förmåga till god coping ger en högre livstillfredsställelse, genom mindre utsatthet för stress. Hagberg (2000) beskriver coping som ett samlingsnamn för de processer som sker både på det sociala och individuella planet och som redogör för vår förmåga att leva med olika förändringar eller hotet om förändring i livet.
Hagberg (2000) menar att tre huvudstrategier i coping går att identifiera:
Aktiv hantering, dvs. bearbetning av situationen.
Undvikande hantering, att låtsas som om inget har hänt.
Emotionella strategier, sorg, saknad, chock mm.
Bemöter individen negativa händelser i livet på ett aktivt sätt så tenderar individen när han/hon blir äldre att uppleva situationen som mer positiv och hanterbar, än den individ som inte kan eller vill handla aktivt utefter situationen. Coping framhålls som avgörande för ett positivt åldrande. Denna förmåga till coping påverkar i sin tur individens välbefinnande och livstillfredsställelse. (Hagberg, 2000)
12 Hagberg (2000) menar att om en människa hanterar händelser på ett aktivt och problemfokuserat sätt så tenderar man att uppleva sin situation som mer positiv och mer hanterbar, än om man inte kunnat eller ville handla alls. Förmågan till en god coping inverkar i slutändan på människans livstillfredsställelse och dess välbefinnande, genom färre situationer med stress exponering (Hagberg, 2000).
Det finns inga fasta coping stilar utan människan använder sig av ett helt register av copingstrategier. I vilken livssituation individen befinner sig och vilken typ av händelse som sker, exempelvis anhörigs död, sjukdom, livskriser, avgör vilken copingstrategi man använder sig av (Tornstam, 2005).
5. Metod och tillvägagångssätt
I det här kapitlet redogörs för metodval, avgränsningar, urval och på vilket sätt denna studie genomförts. Vi kommer vidare att redovisa studiens validitet, reliabilitet och generaliserbarhet och avslutar kapitlet med etiska överväganden.
5.1 Metodval
Vi valde att använda oss av kvalitativ metod för denna studie, då vi vill se till de äldres upplevelser av det förebyggande hembesöket. Denna metod har, enligt författarna Holme och Solvang (1997) primärt ett förstående syfte och är en flexibel metod. Den ger oss som forskare en öppenhet för ny kunskap och ny förståelse. Vi ville ha en metod som gör det enklare för respondenterna att berätta sin version av det förebyggande hembesöket utan att vi skulle ställa ledande frågor. Vi använde oss av halvstrukturerade intervjufrågor. Detta innebar att vi vid intervjutillfället använde oss av vår intervjuguide som utgångspunkt men efter varje fråga gav vi den äldre utrymme att ytterligare förtydliga eller förklara sina svar. Kvale och Brinkmann (2009) anser att denna form är fördelaktig då det ger intervjupersonerna möjlighet att tala öppet och fritt. Då just upplevelser var det vi eftersökte ansåg vi att denna intervjuform var den bästa för denna studie.
Vi har valt att arbeta utifrån en abduktiv ansats vilket kan ses som en kombination mellan induktiv och deduktiv ansats. Detta innebar att vi inte utgick från någon bestämd teori i studiens inledningsfas utan vårt arbete kännetecknades av ”upptäckandets väg”
vilket karakteriserar induktiv ansats (Holme & Solvang, 1997). Efter insamlandet av data valdes teorier som vi ansåg vara bäst lämpade till att analysera resultatet med.
Alvesson och Sköldberg (2008) beskriver att vid en abduktiv ansats har forskaren en viss förkunskap om teori, men kräver ändå empiri för att kunna dra korrekta slutsatser om frågeställningen. Vidare menar författarna att genom att arbeta på detta sätt skapas de teoretiska förutsättningarna för att få fram en tillräckligt säker empiri att basera slutsatsen på. Den deduktiva ansatsen utgår från befintliga teorier i hela forskningsprocessen. Viktigt i denna ansats är empirin enligt författarna Alvesson och Sköldberg (2008). Författarna påtalar även att litteraturstudier bör användas för att fungera som inspiration och ge förförståelse till det man studerar. (Alvesson &
Sköldberg, 2008)
13
5.2 Metodreflektioner
Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod och vi bestämde att båda två skulle medverka vid intervjutillfället. Detta kan ha inneburit att den äldre varit återhållsamma med sina svar. Vi anser dock att detta inte har påverkat de äldres svar eftersom alla respondenter var mycket frikostiga och generösa om sin privata sfär.
Hembesökaren informerade informanterna att vi båda skulle närvara vid intervjutillfället, inga av de äldre fann något problem med detta.
Den intervjuform vi använde oss av, det vill säga halvstrukturerade frågor gav oss de svar vi sökte för vår studie. Det vi kan se i efterhand är att de halvstrukturerade frågorna behövde kompletteras med ytterligare följdfrågor så som: hur, vad, beskriv vidare. Detta för att inte svaren skulle resultera i alltför enkla förklaringar av respondenternas upplevelser. För att få mer beskrivande svar från de intervjuade hade vi kunnat använda oss av ostrukturerade frågor, där de äldre kunnat diskutera runt vissa teman. Exempel på detta kan vara temaområde där syfte eller informationen lyfts fram och kan reflekteras över.
Vi reflekterade under arbetets gång, om antalet intervjupersoner i denna studie var tillräckligt. Vi anser att det hade varit intressant att se om resultatet blivit annorlunda om fler antal intervjupersoner medverkat och om de personer som tackat nej varit en del av vår undersökning. Dessa faktorer tror vi kan ha påverkat resultatet genom att vi eventuellt fått fler varierade svar såsom positiva och negativa upplevelser.
Vi har reflekterat över hur vårt metodval har påverkat forskningsresultatet. Vi skulle kunna ha fått ett annat resultat om vi valt en annan metod, med detta menar vi att om vi valt teorier innan intervjuerna genomfördes kunde frågor ställts utifrån valda teorier.
Exempelvis mäta de äldres KASAM värde eller gått djupare in på vilka friskfaktorer som påverkat de äldres livssituation. Då vi valt kvalitativ metod innebär det att vi har enklare att fånga en persons upplevelse av ett fenomen. Hade vi i stället valt en kvantitativ metod tror vi att det krävt fler intervjupersoner samt att risken finns att de äldre inte får chansen att utförligt beskriva sina upplevelser av det förebyggande hembesöket. Vi vill ändock framhålla att de teorier och metodval som vi gjort till denna studie är de som vi anser passar bäst.
5.3 Avgränsningar
I studien som vi gjort ingår endast en kommun. Intervjuerna som gjorts omfattar bara personer som har haft besök av kommunens hembesökare. Sålunda inkluderas inte de personer som tackat nej till erbjudande om förebyggande hembesök. Mellan 13 januari och 11 december 2009 blev 511 äldre personer erbjudna hembesök, varav 194 av dessa tackade nej. Kommunen erbjuder förebyggande hembesök till alla som är 80 år och äldre. Personerna som erbjuds skall inte heller ha eller ha haft några tidigare insatser.
Vid tiden för vår studie hade hembesökaren kommit fram till åldersgruppen 85 år.
Därav är alla våra respondenter från denna årsgrupp.
Studiens syfte är att fånga den äldres upplevelse och erfarenheter av det förebyggande hembesöket. Vi ville utifrån den äldres perspektiv undersöka hur de uppfattar hembesöket Följaktligen blir konsekvenserna att vi bara ser till upplevelserna av det förebyggande hembesöket och väljer att inte se till andra delar av de äldres livssituation.
14 Vi har även avgränsat oss genom att inte se till ett genusperspektiv i vår studie.
Anledningen till att vi valde bort detta var dels att vi har begränsad tid att skriva och dels för att vårt antal respondenter, en man och fem kvinnor, inte kan anses tillräckligt som underlag.
5.4 Urval
I och med att kommunen står bakom vår studie har vi inte haft några svårigheter med att få respondenter att delta. Detta beror på att de har tillhandahållit personer som har haft hembesök. Hur kommunen bokade respondenter beskrivs under nästkommande rubrik, genomförandet.
För att hembesökaren skulle ha så lite påverkan som möjligt gällande val av respondenter bestämde projektledaren tillsammans med oss att från ett bestämt datum skulle hembesökaren tillfråga de redan inbokade äldre om medverkan i vår studie.
Hembesökaren hade utan vetskap om när intervjutillfällena skulle ske bokat tider med de äldre för förebyggande hembesök. På detta sätt blev respondenterna inte utvalda av hembesökaren. Anledningen till att vi inte ville ha respondenter som valts ut av hembesökaren, var att vi ville fånga upplevelsen av besöket - inte relationen mellan hembesökaren och respondenten; vilket kunde ha skett om hembesökaren valt ut respondenterna.
Åtta intervjuer gjordes. Hembesökaren bokade dessa intervjuer åt oss. Respondenterna fick ett informationsblad (bilaga 2) där vårt telefonnummer och studiens syfte framkom samt vilken tid och datum vi skulle komma. Två av respondenterna kontaktade oss och avbokade på grund av sjukdom. Vi såg inga hinder i att vi ”bara” skulle intervjua sex äldre. Vi ansåg att intervjuerna med dessa respondenter skulle vara tillräckliga för att få den information som vi var ute efter.
Det bör också nämnas att vi endast fått respondenter som har tackat ja till förebyggande hembesök; det vill säga äldre som ställt sig positiva till hembesöket och kan tänkas ha en positiv inställning till kommunens besök. Med tanke på detta kan det vara svårt för oss att fånga både positiva och negativa upplevelser. Vi ansåg dock att det förebyggande besöket i sig kan innefatta en viss förväntning och att upplevelsen kan bli någonting annat. Med detta som grundtanke såg vi möjligheterna av att fånga olika nyanser av hembesöket.
5.5 Genomförandet
Litteraturinläsning och artikelsökning har skett kontinuerligt under uppsatsens arbete.
På socialstyrelsens hemsida går det att finna utvärderingar om och statistik kring olika kommuners förebyggande arbete. Vi måste betrakta Internet som en stor källa till kunskap inom området förebyggande arbete. Detta har gett oss större insikt i hur flertalet kommuner har arbetat med att implementera förebyggande arbete i sin verksamhet.
Ett temporärt syfte började ta form och vi började närma oss den frågeställning som skulle kunna spegla och besvara vårt syfte med denna c-uppsats. En intervjuguide byggdes upp (bilaga 1) med intentionen att fånga de äldres upplevelse av att få förebyggande hembesök. Utgångspunkten var att formulera frågor för att få en samlad bild av hembesöket, från det inledande introduktionsbrevet (bilaga 3) till känslan efter
15 hembesöket. Diskussion fördes med handledaren, för att på så vis få ett godkännande och börja med intervjuerna.
Vi bestämde oss i ett tidigt skede av uppsatsen att båda skulle medverka vid intervjutillfällena. Eftersom syftet var att fånga en upplevelse ansåg vi att den tolkning som skulle göras av intervjuerna i efterhand borde göras av oss båda två. Beslutet blev att en av oss skulle inleda och sedermera avsluta intervjun. Den andra skulle hålla i själva intervjun och ställa de frågor som vi hade med oss.
I samtliga intervjuer var vi inledningsvis mycket tydliga med att beskriva syftet med vår närvaro och informerade om deras frivillighet att delta i studien. För att spela in intervjuerna användes en diktafon. Vidare informerades respondenterna att ljudupptagningen var helt frivillig och att det inspelade materialet endast skulle komma att användas till denna studie och sedan kasseras efter transkriberingen. Vi var noggranna med att upplysa respondenterna om att de frågor som ställdes var frivilliga att svara på och att de när som helst kunde avbryta intervjun utan att ifrågasättas.
Efter genomförandet av den första intervjun reflekterade vi över de svar vi fått i relation till studiens syfte. Respondent ett, kan ses som en förstudie där vi studerade hur hon svarade på våra frågor. Detta ledde till vissa förändringar i frågeguiden (bilaga 1). Dessa förändringar var marginella, då vissa frågor var otydliga för respondent ett. Vi tydliggjorde två frågor för att säkerställa validiteten, att vi fick svar på det vi ville undersöka. Efter intervju två kände vi oss nöjda med frågeguiden varpå vi inte gjorde fler förändringar i den. Intervjuerna skedde i respondenternas bostad. Tidsåtgången för intervjuerna skilde sig en del åt. En ungefärlig tidsåtgång per intervju var cirka 45 minuter.
När alla intervjuer var genomförda började vi transkribera materialet. Tillsammans lyssnade vi av inspelningarna. Därefter transkriberades innehållet. Svaren som vi redovisar är direkta citat. Vi valde att göra på detta sätt eftersom vissa äldre samtalade om, som vi ansåg var känsliga skeenden i deras liv. Exempelvis samtalades det om maka/makes bortgång och saknaden av nära och kära. Vi fick ett oerhört förtroende av respondenterna som delade med sig av sina liv. Dessa livsberättelser var fängslande och vi kände stor medkänsla. Men vi ansåg att detta material inte hade någon relevans i förhållande till vårt syfte med studien.
Efter transkriberingen och bearbetning av intervjumaterialet valde vi teorier för att vidare kunna analysera resultatet. Vi hade inte på förhand bestämt vilka teorier som skulle användas till analysen utan vi ville först se empirin. På detta sätt, enligt vår mening fick vi de teorier som passade bäst till att analysera just vårt resultat. Eftersom vi endast kunde urskilja positiva synpunkter angående det förebyggande hembesöket blev teorivalet KASAM och salutogena perspektivet, då de fokuserar på de hälsofrämjande faktorerna. Coping blev också intressant att använda i analysen då begreppet inriktar sig på hur människan hanterar förändringar i livet.
5.6 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet
Validitet är att undersöka det man avser att undersöka. Att tolka, kritisera och förstå innebörden är något man som forskare ska göra under hela forskningsprocessen. När vi formulerade intervjuguiden var vi noga med att ställa frågor som gav respondenterna utrymme att kunna svara på frågorna. Därför är frågorna halvstrukturerade just för att ge
16 detta utrymme. En viktig del för att validitet ska uppnås är att läsaren kan följa hur arbetet har gått till väga för att själv kunna dra slutsatser samt göra egna prövningar av arbetets hållbarhet. (Kvale & Brinkmann, 2009).
Reliabilitet handlar om tillförlitligheten i forskningsresultatet, alltså om samma resultat framkommer när fler forskare utför en studie på exakt samma sätt. Hög reliabilitet i forskning innebär att resultatet blir samma, om studien upprepas med samma metod, frågeställningar och informanter då oberoende av vem som utför studien (Kvale &
Brinkmann 2009). Den metod vi valt, kvalitativ intervju bygger på möten och samtal mellan människor vilket innebär att det antagligen inte skulle bli exat samma resultat om någon annan genomfört vår studie i samma anda. Reliabiliteten i studien kunde förmodligen ha varit högre om vi haft möjlighet att kontrollerat resultatet med respondenterna. Vi har tillsammans genomfört studien och tolkat resultatet, med det blir reliabiliteten högre än om vi skulle gjort studien var för sig. Kvale och Brinkmann (2009) beskriver att kvantitativt material kan vara enklare att svara på och chansen är större att det blir mer lika svar gång på gång.
För att visa att vi fullgjort vår uppgift på ett pålitligt sätt hänvisar vi till genomförandet, där vår reliabilitet som forskare kan granskas. Vi har där beskrivit vår väg genom denna studie för att läsaren ska få en bild av det arbete vi gjort. Vi har i vår studie även använt oss av säkra källor så som Socialstyrelsen och Regeringen.
Generaliserbarhet är enligt Kvale och Brinkmann (2009) att se om resultaten vi kommit fram till ”främst är av lokalt intresse eller om de kan överföras till andra undersökningspersoner och situationer” (Kvale & Brinkmann, 2009:280). Vår avsikt var ej att se om vår studie gick att överföra till andra situationer utan studien var endast av eget intresse. Denna studie är anpassad efter respondenternas situation och är trovärdig men ej generell (Holme & Solvang, 1997).
5.7 Etiska överväganden
Vetenskapsrådets forskningsetiska principer hjälper oss som forskare att förhålla oss till respondenterna och att hantera individskyddskravet. För att se till det grundläggande individskyddskravet finns fyra generella huvudkrav på forskningen; informationskravet, samtyckeskravet, nyttjandekravet samt konfidentialitetskravet (Codex, 2010). Dessa krav har vi varit mycket noggranna med att följa i vår studie. Se vidare beskrivning av de etiska reflektionerna.
Vi har velat undvika att väcka känslor av oro i vår undersökning. Frågorna vi har valt är inte på något sätt intima vad det gäller den personliga integriteten, enligt vårt sätt att tänka. Frågorna som ställts kopplas samman med besöket och har därmed inte någon anknytning till den äldres livssituation i övrigt. Vi erbjöd alla respondenterna ett telefonsamtal för att på så vis undanröja obesvarade frågor eller eventuella oroskänslor som kan tänkas uppkomma efter vårt besök. Respondenterna erbjöds även att ta del av resultatet. Dessa erbjudanden var det ingen av respondenterna som utnyttjade.
Respondenterna blev tillfrågade av hembesökaren vid det ordinarie förebyggande hembesöket om medverkan i vår uppsats. Hembesökaren har informerat om vårt syfte med intervjuerna samt vilka vi är. Vidare har hon även informerat om frivilligheten att delta i studien och vår tystnadsplikt. Ett informationsbrev (bilaga 2) har lämnats hos den
17 äldre där det framkommer än en gång vilka vi är samt att kommunen står bakom denna form av studie.
Vi har kontinuerligt reflekterat angående den etiska aspekten genom att stanna upp under arbetets gång och diskuterat hur vi skulle ha ställt oss eller reagerat på exempel intervjuguiden. Vi har vidare försökt att på ett mycket noggrant och hänsynsfullt sätt arbetat fram material till denna c-uppsats.
6. Resultat
I det här kapitlet presenteras respondenterna och resultatet av undersökningen.
Resultatet belyser och svarar på undersökningens syfte, vilket är att få ökad kunskap om och förståelse för vilka upplevelser och erfarenheter de äldre själva har fått i samband med förebyggande hembesök. Vi har sammanställt och redovisat resultatet för varje intervju var för sig. Vi gör inledningsvis en kort sammanfattning av respondenterna. I redovisningen har vi satt fiktiva namn på respondenterna för att det ska bli mer läsvänligt och givetvis med tanke på konfidentialiteten för de äldre. Intervjupersonerna bestod av fem kvinnor och en man som alla befann sig i åldern 85 år.
Frågeformuläret (bilaga 4) som var utgångspunkten under det förebyggande hembesöket är de frågor som vi relaterar till under intervjuerna.
6.1 Intervju. Ruth
Ruth är en kvinna som inte har något större socialt nätverk runt sig och är inte heller aktiv i någon förening. Hon ansåg sig inte vara i behov av att träffa så mycket folk utan var nöjd med sonens besök lite då och då. Ruth hade precis varit sjuk och sa till oss att hon inte mådde så bra, men att hon ändå inte ville avboka vårt besök. Detta kan ha återspeglats i intervjusituationen då hon svarade kort och inte så beskrivande på våra frågor. Vi valde ändock att redovisa Ruths svar då de hade relevans för vårt resultat.
Ruth beskrev att hon inte hade någon speciell känsla av att få brevet om erbjudande gällande förebyggande hembesök, men att hon ändock tyckte det var intressant;
”Jag läste det väl. Det var inget särskilt, det var bra. Intressant när de vill komma och besöka en”.
Ruths förväntningar på besöket var att hon tyckte det var intressant att höra vad kommunen hade att komma med;
”Ja vad ska jag svara på det (paus) det var intressant att höra vad de ville (paus) och lyssna på dem”.
Vidare beskrev Ruth att hon inte hade haft någon tidigare erfarenhet av kommunens tjänster.
18 Av frågorna som ställdes under hembesöket kände Ruth inget obehag, Hon ansåg inte att det var några närgångna frågor, hon sa;
”Nej det vet jag inte om det var någon sådan fråga (paus) det kan jag inte klaga på (paus). Det var inga närgångna frågor. Det är ju bra när det kommer och tittar till oss gamla käringar, en är ju 100 år snart så”.
Ruth ansåg att det var bra att kommunen kom till henne för att ta reda på hur hon har det hemma. Hon kände att det var bra att få sitta ner och prata, och höra vad kommunen kan hjälpa till med.
Ruth beskrev känslan efter hembesöket som tryggare;
”Det kändes tryggare efteråt. När de kommer och tittar till en så där (paus), det kan man ju inte klaga på. Tryggheten. Ja visst var det de”.
På frågan varför kommunen har förebyggande hembesök trodde Ruth att det var ett sätt för kommunen att ta reda på hur de äldre har det;
”De ska väl se till hur vi har det, vi de där gamla tanterna, se om vi kan röra oss eller inte”.
Rut tycker att det förebyggande arbetet bör fortsätta och att det är bra att kommunen tittar till de äldre;
”Ja, det tycker jag de ska göra. Det är ju bra att de ser till hur det är bort i kring, det finns ju så många gamla tanter som sitter där, gubbar med”.
Vidare säger Ruth att ett hembesök räcker för att få den information som finns från kommunen.
6.2 Intervju. Maja
Maja är en mycket positiv kvinna med stort socialt nätverk. Hon trivs med att vara ute, resa och umgås med vänner och är aktiv i föreningslivet. Maja tycker om att prata och trivs med att vara bland folk. Att sola, både i solarium och ute är Majas stora passion.
Majas första tanke när brevet från kommunen kom var att det var intressant och att det är bra att kommunen intresserar sig för de äldre;
”Jag tyckte det var bra. Det var intressant. Man tycker ju det är bra när de intresserar sig för en, det var ju nytt (paus) det har jag inte hört förut.
Så det tycker jag var jättebra”.
Anledningen till att Maja tackade ja och ville ha hembesök var att hon ansåg att när kommunen inriktar sig mot de äldre så ska man självklart vara med. Vidare tyckte Maja att det är kul när det kommer folk så hon får prata av sig lite;
”Jag tycker det är kul (paus) och prata med folk, så varför ska man inte ställa upp? När de frågar.”
19 Majas förväntningar på hembesöket var inte så stora. Hon funderade lite på om det var något hon skulle fråga hembesökaren om, men hon fick så pass mycket information under besöket så det behövdes inte;
”Ja man funderade ju lite på vad man skulle fråga och så där men nu fick jag ju så mycket papper att läsa. Så där se man ju vad som gäller och hon pratade ju mycket om det också”.
Den information Maja fick under besöket hade hon lagt undan och inte läst det.
Anledningen var att hon tyckte det var så mycket och att hon inte var i behov av informationen för tillfället. Ytterligare en anledning var att hon redan kände till kommunens verksamhet tillika den information som gavs av hembesökaren via sina väninnor, vilket hon beskrev på följande vis;
”Jag hade kännedom om allt. Inga nyheter kom hon med för min del men det är kanske skillnad om man är sjuklig, då vill man nog veta mer”.
Majas upplevelse av det förebyggande hembesöket var bara positivt hon tyckte det var bra att kommunen bryr sig och är intresserad av de äldre i kommunen;
”Bra överhuvudtaget, att någon intresserar sig. Bra att någon bryr sig, det känns skönt att någon bryr sig”.
Frågorna som ställdes under det förebyggande hembesöket hade Maja inga invändningar på. Hon uppfattade inte frågorna som intima utan såg det som ett bevis på att kommunen är intresserade av äldre människor och att kommunen får reda på hur levnadsförhållandena hos äldre ser ut. Hon såg det som så att;
”Tackar man ja till ett hembesök, får man ju vara beredd att svara på frågor, (paus) annars hade jag väl tackat nej.”
Maja beskriver det förebyggande hembesöket som positivt och än en gång påtalar hon att det är bra att kommunen intresserar sig för de äldre;
”Det var positivt jag fick prata mycket med henne, om allt möjligt så det var bra. Det är bevis för att de intresserar sig för oss gamla, så brukar det ju inte vara minsann”.
Efter besöket hade Maja inte någon speciell känsla utan kände sig nöjd.
Maja tycker att de förebyggande hembesöken är ett bra initiativ av kommunen och på frågan varför hon tror att kommunen har förebyggande verksamhet svarar hon att hembesöken är ett sätt för kommunen att se hur de äldre har det, och hur de äldre vill ha det i framtiden;
”De får ju reda på hur det ser ut runtomkring i kommunen, hur de äldre har det i sina liv och hur de vill ha det sen”.
Maja anser att förebyggande hembesök bör fortsätta att ges till andra och att ett besök räcker för att få information.
20 Maja anser att det är bra med muntlig information, och gillar inte om informationen endast kommer per post;
”Nej bra om hon pratar om informationen, det blir mer intressantare, jag kan ju ställa frågor på en gång om jag har några. Besöket var bra. Roligt när det kommer folk”
6.3 Intervju. Erik
Erik är en mycket nöjd man som ser tillbaka på livet med glädje och stolthet. Han är särbo med en kvinna som han hälsar på dagligen och som bor strax intill. Erik har ett stort socialt nätverk i form av ”gubbträffar” som han ofta träffar för att slänga några ord med. Erik gillar att aktivera sig med promenader eller ta en tur med bilen.
Erik hade hört att kommunen utförde förebyggande hembesök av sina vänner. Eriks första tanke när brevet kom var positivt, han ansåg att det var bra för sin egen del att bli erbjuden ett hembesök.
Erik tackade ja till hembesöket för att han tyckte det var intressant och ville höra vad de hade att erbjuda. Erik hade inga förväntningar på hembesöket eftersom han visste vad som skulle ske, vidare beskriver han att det är trevligt med besök.
Eriks upplevelse av det förebyggande hembesöket var bara positivt, även om det tog lite lång tid;
”Trevlig, besökaren var så trevlig, klämmig, men det tog lång tid 3 timmar jag kunde nästan inte gå efteråt ”skrattar”.
Frågorna som ställdes under det förebyggande hembesöket hade Erik inga som helst problem med.
Betydelsen av det förebyggande hembesöket beskriver Erik som positivt av den anledningen att han nu vet vad som gäller för just honom. Erik påtalar även vikten av att få informationen muntligt av hembesökaren. Han anser själv att han skulle ha tackat nej till att få informationen hemskickad. Dessutom säger Erik att om han hade fått ett brev där han själv ska ta initiativet till att ringa upp kommunen, hade han inte gjort det. Efter besöket ansåg sig Erik inte ha någon speciell känsla.
Erik tycker absolut att kommunen ska fortsätta med den förebyggande verksamheten.
Han ser den som värdefull för sin och andras del. Erik var inte helt på det klara med vad kommunens syfte med det förebyggande arbetet var. På vår fråga om han visste varför kommunen gör dessa hembesök svarade han enkelt att kommunen tjänar på det.
På frågan hur många besök han ansåg är rimligt svarar Erik att endast ett besök räcker och att blir det för många så blir det för jobbigt och kraften går ur.
6.4 Intervju. Klara
Klara är en glad och positiv kvinna med stort socialt nätverk som är utspritt i landet.
Hon anser sig nöjd med tillvaron och är aktiv i föreningslivet. Klara lever husvagnsliv hela sommaren och umgås där med sina vänner. Hon tycker om att köra bil och ta promenader med sin bror.
21 Klara hade hört talas om förebyggande hembesök från en väninna i en annan kommun och förstod då när brevet kom från kommunen vad det innebar. Klara tackade ja till ett hembesök för att få informationen som kommunen hade och få reda på vad som gäller just henne.
Klara hade inga förväntningar alls på hembesöket, utan ansåg att det får bli som det blir.
Den tidigare erfarenhet Klara hade från kommunen var när en väninna till henne blev sjuk och fick hemtjänst. Vidare berättar Klara att hon ser inga negativa inslag i hembesöket utan tycker det är bra som det är.
På frågan vad hembesöket betytt för henne svarar hon att det var bra och att den information hon fick gjorde att hon nu kan ta kontakt med hemmafixaren då hon trodde att hon inte var berättigad till det;
”Det var positivt, fick reda på vart jag skulle vända mig gällande olika saker. Hemfixaren som jag kunde använda mig av fast jag inte var handikappad. Det var nytt för mig, trodde bara att det var de som var handikappade eller som har hjälp av hemvåden som kunde utnyttja detta”.
Klara ansåg sig inte ha någon speciell känsla efter att hembesökaren varit hemma hos henne och gett information. Klara beskriver att det var bra att få informationen muntligt av hembesökaren då informationen blir mer intressant.
På frågan varför hon tror att kommunen har förebyggande hembesök kunde hon inte riktigt svara då hon inte visste, men hon gissade att det kanske är för att kommunen ska ta reda på hur mycket äldre det finns som är i behov av hjälp;
”Ja det vet jag inte - det kanske är för att ta reda på hur mycket folk de behöver hjälpa”.
Klara såg hembesöket som informerande och värdefullt vilket var anledningen till att hon ansåg att det bör ges till andra. Klara var den enda person som föreslog att det skulle vara två hembesök. Först en gång där all information ges därefter ett uppföljande besök där uppkomna frågor kan ställas.
6.5 Intervju. Eva
Eva är en kvinnlig före detta anhörigvårdare med stort socialt nätverk. Eva är en flitig och aktiv föreningsmänniska. Hon tycker om att köra bil och hennes stora intresse är att skapa tavlor av textilier. Vårt samtal med henne kretsade mycket kring den tid hon var anhörigvårdare.
Evas första tanke när brevet kom var att hon inte behövde ha något, men att hon ändrade sig och tyckte att kommunen kunde komma och informera;
”Min första tanke var att direkt ringa och säga att det inte behövs, men sen så tänkte jag en liten stund till och så tänkte jag att de kan få komma och visa och berätta vad de har att bjuda på”.
22 Anledningen till att Eva tackade ja till hembesöket var för att ställa upp när kommunen nu har börjat med förebyggande hembesök;
”Bra att kommunen har kommit på det här. Och då ska jag ställa upp och hjälpa till liksom. Det är ju idiotiskt att säga nej”.
Evas förväntningarna på hembesöket var att hon trodde att kommunen ville lyssna på henne och att hon med sina tidigare erfarenheter kunde hjälpa kommunen, men så blev det inte. Eva ansåg att frågorna som ställdes inte gjorde att det gick att diskutera runt, då de var summariska;
”Nej jag tänkte hon får väl berätta det hon har och jag kan hjälpa till med någon av mina erfarenheter, men det blev inte så. I och med att hon hade sina färdiga frågor och jag svarade. Alltid lite jobbigt när det blir så här summariska frågor man ska svara på, det blir inte riktigt rätt. De kan bli missvisande”. Så inga förväntningar hade jag direkt”.
Eftersom Eva tidigare varit anhörigvårdare visste hon redan ingående vad kommunen kunde erbjuda för tjänster. Anledningen till att hon tackade ja var att se om utbudet ändrats eller utökats.
Eva berättade att hon tackade nej till flertalet informationsfoldrar under hembesöket då hon sett dem tidigare. Men säger vidare att det ändå var positivt att träffa hembesökaren för sin egen framtids skull;
”Jag behöver ju ingen hjälp nu, men man vet ju inte hur det går i framtiden. Det är ju bra nu vet de ju att jag finns till”.
Evas upplevelse av det förebyggande hembesöket var positiv, trots att hon hade tidigare kunskap om kommunens tjänster.
”Hon hade sina frågor och jag svarade och gav en massa information för en massa olika saker. Tackade nej till en stor del då jag kan och visste det sedan tidigare. Prästen i kyrkan, färdtjänst och larm allt det där kan jag ju. Men det var ju bra ändå det var ju positivt att träffa henne. Inför framtiden”.
På frågan om vad det förebyggande hembesöket har betytt för henne svarar Eva att det är positivt att kommunen ställer upp med detta. Vidare ställs frågan om Eva anser att hon hade någon speciell känsla efter besöket men hon svarar att det inte var något speciellt.
Även Eva fick frågan om varför hon tror att kommunen har förebyggande hembesök, men svarade inte på frågan utan kom in på mer personliga delar av vad hon anser att kommunen inte gjort så bra då hennes make vårdats i hemmet.
Eva var den person som ansåg att informationen lika gärna hade kunnat komma per post. Men att hon inte hade fått det erbjudande under samtalet med hembesökaren.
23 Eva såg vidare kommunens förebyggande arbete som en rättighet då hon sa;
”Det är deras ansvar att tala om för invånarna vad det finns för utbud”.
Hon ställde sig dock positiv till att kommunen arrangerade det förebyggande arbetet med upplysningar och information. Ett hembesök ansåg Eva var tillräckligt men tyckte att man ska låta individen bestämma själv hur många besök som vore önskvärt.
6.6 Intervju. Sara
Sara är en glad och aktiv föreningskvinna som tränar på sin motionscykel två gånger per dag. Hon kör bil och tillbringar somrarna i sin sommarstuga i norr. Sara har stort socialt nätverk runt sig som bland annat innefattar väninnor i närheten samt en stor släkt.
Sara beskrev den positiva känslan när hon fick det första brevet om erbjudande att få förebyggande hembesök kom. Vidare ansåg hon att är bra att kommunen bryr sig;
”Jag tyckte det var bra faktiskt. Någon som bryr sig. Man tror ju att ingen tänker på en när man är äldre så här”.
Sara kände sig bekräftad av kommunen och tyckte att hembesöket var mycket bra.
Anledningen till att Sara tackade ja till besöket var att hon tyckte det var bra att få information. Sara hade inga förväntningar utan tänkte att hembesökaren fick komma och berätta sitt. Hon ville ta reda på om hon hade någon användning för informationen hon skulle få.
Sara påtalar att det är bra att få förebyggande hembesök även fast hon i dagsläget är pigg;
”Jag har inte läst igenom papprena, måste ta en dag att göra det, för det var så mycket. Men det är ju när man blir dålig, som man funderar”
Sara hade ingen tidigare egen erfarenhet av vad kommunen kan erbjuda men hon visste att kommunen hade varit och informerat om det förebyggande arbetet hos några av hennes väninnor. Sara upplevde hembesöket som mycket trevligt och de frågor som ställdes av hembesökaren kände Sara inget obehag av;
”Nej det tänkte jag inte ett dugg på, jag tycker det är bra att de frågar. Så det hade jag inget i mot”.
Vid frågan om vad det förebyggande hembesöket har betytt svarar Sara att det är bra att kommunen bryr sig så ingen blir liggandes. Sara svarade även att efter att fått hembesöket kände hon sig tryggare då kommunen nu vet att hon finns.
Sara vet inte vad syftet med besöken är men inflikar att det kanske är för att kommunen bryr sig om de äldre.
Sara anser att det förebyggande arbetet ska fortsätta då det inger trygghet. Hon anser vidare att ett besök räcker och vill inte att information skickas per post.
24
7. Sammanfattning och analys
Vårt syfte har varit att få ökad kunskap om och förståelse för vilka upplevelser och erfarenheter de äldre själva har fått i samband med det förebyggande hembesöket. I detta avsnitt framförs en sammanfattning av informanternas svar samt en analys av det empiriska materialet i uppsatsen utifrån vald teoretisk referensram samt relevant forskning som tidigare redovisats.
De äldre som vi intervjuat ansåg alla att det förebyggande arbetet var mycket värdefullt för deras åldrande. Alla respondenter påpekade att besöket var en positiv händelse i deras liv. För deltagarna i undersökningen fanns känslan av att någon ”bryr sig om mig”
och vet att ”jag finns” tydlig. De äldre som tackat ja till att få förebyggande hembesök, vet nu var de ska vända sig den dagen de är i behov av hjälp. De har med hjälp av kommunen fått verktyget som behövs för att klara av framtida händelser. Antonovsky (2005) beskriver att de som har en hög känsla av begriplighet, kan tänka sig in i att oförutsedda händelser kan inträffa i livet och har med det större förutsättningar till att handskas med olika skeenden i livet.
Hagberg (2000) beskriver olika copingstrategier vilket vi kan härleda till våra informanter, som vi kan se använder sig av aktiva och problemfokuserade strategier inför framtiden. Vi grundar detta antagande genom att de äldre tackat ja till att få förebyggande hembesök av kommunen, vilket kan exemplifieras via citatet av Eva:
”Inför framtiden. Jag behöver ju ingen hjälp nu, men man vet ju inte hur det går i framtiden. Det är ju bra, nu vet de ju att jag finns till”.
Det finns både yttre och inre resurser som påverkar en människas copingförmåga.
Socialt stöd, god ekonomi ett stort nätverk kan vara positiva yttre resurser. De flesta av respondenterna hade enlig oss ett stort socialt nätverk vilket vi tolkar som en viktig resurs både praktiskt och känslomässigt. Flertalet av respondenterna gav oss många indikationer på att deras liv var rikt både på släkt och vänner. Vi kan tolka att stödet från vänner och anhöriga kan fungera både som känslomässig och problemfokuserad coping för att hantera svåra situationer.
Även hembesökaren kan framträda som ett stöd. Att den äldre vet vart de ska vända sig vid oförutsedda händelser kan vi tolka det som Hagberg (2000) beskriver som aktiv copingstrategi. De äldre rustar sig för framtiden genom att ta till sig information. Vid tidpunkten för hembesöket ansåg sig de flesta av respondenterna inte vara i behov av hjälp för tillfället. En av respondenterna (Klara) påtalade att det var bra med hembesöket då hon behövde hjälp av hemmafixaren. Vi tolkar det som att ta emot hjälp i form av kommunala insatser i och utanför hemmet kan fungera som en form av problemfokuserad coping (Hagberg, 2000).
Det som kännetecknade informanternas upplevelser var att samtliga respondenter ställde sig positiva till hembesöket och vill att dessa besök skall ges till andra. Ingen respondent hade något negativt att säga om det förebyggande arbetet. Dessa hembesök bör enligt alla respondenter som vi träffat fortsätta, och är enligt de äldre ett bra sätt för kommunen att nå ut med information gällande sin verksamhet. Vår tolkning är att respondenterna har av det förebyggande hembesöket fått en positiv syn på kommunens arbete och vad kommunen kan hjälpa till med, vilket gör att de anser att det ska ges till andra äldre. Vi tolkar det som att hembesöket har stärkt de äldres KASAM
