Ombyggnaden av Kattvikskajen i Hudiksvall: Hinder och möjligheter för att skapa en funktionsblandad stadsdel

(1)

ARBETSRAPPORTER

Kulturgeografiska institutionen

Nr. 798

___________________________________________________________________________

Ombyggnaden av Kattvikskajen i Hudiksvall

Hinder och möjligheter för att skapa en funktionsblandad stadsdel

Rickard Enström

Uppsala, januari 2012

ISSN 0283-622X

(2)

FÖRORD

Denna C-uppsats i kulturgeografi är skriven under höstterminen 2011 vid Uppsala universitet.

Jag vill tack min handledare Sten-Åke Bylund som hjälpt mig under arbetet med uppsatsen och kommit med goda råd och synpunkter. Vill dessutom passa på att tacka Mats Gradh stadsarkitekt vid Hudiksvalls kommun och politikerna Göte Bohman Miljöpartiet och Olle Borgström Socialdemokraterna som ställt upp och blivit intervjuade. Utan intervjuerna hade denna uppsats inte varit möjlig att genomföra.

Rickard Enström

Uppsala januari 2011

(3)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING 4

1.2 Syfte och frågeställningar 5

1.3 Metod och material 5

1.4 Källkritik 6

1.5 Avgränsningar och disposition 7

1.6 Begreppsförklaring 7

2. ATTRAKTIVITET 8

2.1 Närhet till havet 8

2.2 Kollektivtrafik 9

2.3 Barriärer 9

2.4 Gatumiljö 9

2.5 Blandning av funktioner 10

2.6 Dragare 10

2.7 Politisk styrning 11

2.8 Utbildning 11

3. HINDER OCH MÖJLIGHETER FÖR EN FUNKTIONSBLANDAD

STADSDEL 11

3.1 Vad dagens befolkning efterfrågar 11

3.2 Om kommunen äger marken 13

3.3 Marknadsförutsättningar 14

3.4 Tillgänglighet 14

3.5 Naturliga rörelsemönster 15

3.6 Lämpliga lokaler 15

3.7 Dragare 16

3.8 Samverkan 16

4. VISIONERNA 17

4.1 Vision Kattvikskajen 18

4.2 Alternativ vision för Kattvikskajen 19

4.3 Situationen idag 21

5. AVSLUTANDE DISKUSSION 25

5.1 Tidigare och framtida visioner 25

5.2 Hinder och möjligheter i skapandet av en funktionsblandad stadsdel 25 5.3 Kan områdets attraktivitet bidra till skapandet av en funktionsblandad

Stadsdel 28

KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 30

(4)

1. INLEDNING

I denna uppsats har jag valt att granska Hudiksvalls kommuns arbete med att omvandla området Kattvikskajen till en ny stadsdel. Kattvikskajen är den del av Hudiksvalls hamnområde som ligger närmast det befintliga centrumet i staden. Närheten till buss och tågförbindelser gör området mer intressant än övriga delar av hamnen. Ombyggnaden har under en längre tid varit en högaktuell fråga i Hudiksvalls kommun. Stadsarkitekten Mats Gradh berättar att han under cirka 20 års tid varit involverad i de olika projekten som berört exploateringen av Kattvikskajen. Än har inget beslut tagits och därmed har ombyggnationen inte påbörjats.

¹

I den gällande översiktsplanen för Hudiksvall från 2008 är området markerat som ”under utredning”. Kommunen skriver att en ombyggnad kommer att spela en viktig roll i det framtida utvecklingsarbetet för Hudiksvall vad gäller att skapa attraktiva livsmiljöer för nuvarande och framtida invånare.

² ³

Trots att projektet med att exploatera hamnen har dragit ut på tiden så är det fortfarande i allra högsta grad ett aktuellt ämne för kommunen. Så sent som för ett år sedan ville representanter för Socialdemokraterna genomföra en folkomröstning i kommunen, de ville med hjälp av denna fastslå hur en framtida utbyggnad kan tänkas utformas. Förslaget röstades ned av de borgerliga partierna i kommunen då en folkomröstning ansågs vara alltför dyr att genomföra.

⁴

I de tidigare visionerna som skapats för Kattvikskajen har möjligheterna att skapa en funktionsblandad stadsdel berörts. En funktionsblandad stadsdel innebär att både bostäder och verksamhetslokaler etableras i området, vilket i sin tur bidrar till att stadslivet främjas. I olika studier har det framkommit att ungdomar idag i allt större utsträckning efterfrågar funktionsblandade stadsdelar när de fattar beslut om var de skall bosätta sig.

⁵

Det är inte bara den yngre befolkningen som dras till städerna utan trycket är större generellt och allt fler dras till det urbana stadslivet.

⁶

Om kommunen lyckas i skapandet av en funktionsblandad stadsdel kan det bidra till ökat stadsliv och i förlängningen en ökad befolkning. I dagsläget ligger invånarantalet i Hudiksvalls stad på cirka 15400.

⁷

Förra året var Hudiksvalls kommuns folkökning endast 1 person, inflyttning var däremot positiv och uppgick till 83 personer. Detta visar på att det finns ett intresse av att flytta till regionen.

⁸

Det finns ytterligare faktorer som visar på att hamnområdet är intressant, vilket bekräftats i en undersökning. Av cirka 15000 tillfrågade invånare i kommunen lämnade 500 personer en intresseanmälan för boende på Kattvikskajen.

⁹

Den senaste stora utbyggnaden av nya bostäder i Hudiksvall genomfördes för ungefär ett decennium sedan.

¹⁰

Dessa förhållanden tillsammans med det centrala läget och det

1 Gradh, Mats, Stadsarkitekt Hudiksvalls kommun 11-11-18

2 Hudiksvall kommun, Översiktsplan 2008, s. 9

3http://www.hudiksvall.se/upload/Bygga_och_bo/plob/%C3%96versiktsplanering/Kartor/T%C3%A4t ortskarta.pdf

4 http://helahalsingland.se/hudiksvall/hudiksvallc/1.2609817-bostader-pa-kattvikskajen-ny-stridsfraga

5 Wärnhjelm, Mathias, (2010), Funktionsblandade stadskvarter– En idébank för politiker, planerare, fastighetsägare och byggare, Trafikverket, s. 9

6 Berntsson, Viveca (red.), (2002), Stadsplanera - istället för trafikplanera och bebyggelseplanera, 1 uppl, Boverket, Karlskrona, s. 27

7 Hudiksvall kommun, Översiktsplan 2008, s. 21-31

8 http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____308468.aspx

9 Gradh, Mats

10 Hudiksvall kommun, Översiktsplan 2008, s. 33

(5)

ökade intresset för ett urbant stadsliv gör den eventuella exploateringen av Kattvikskajen till ett högaktuellt ämne.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats är att granska vilka visioner Hudiksvalls kommun har för området Kattvikskajen, vilket utgör en specifik del av Hudiksvalls hamnområde. Uppsatsens fokus ligger på vad kommunen bör ta hänsyn till för att lyckas skapa en funktionsblandad stadsdel på Kattvikskajen.

Frågeställningarna är:

- Är området attraktivt nog för att lyckas skapa en funktionsblandad stadsdel?

- Vilka visioner har Hudiksvalls kommun för Kattvikskajen?

- Vilka hinder och möjligheter finns för att lyckas skapa en funktionsblandad stadsdel på Kattvikskajen?

1.3 Metod och Material

I uppsatsen använder jag mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer, vilket idag är vanligt förekommande i den samhällsvetenskapliga disciplinen. Med hjälp av en kvalitativ metod är det möjligt att studera människors olika handlingar och vilket utfall de olika handlingarna får i verkligheten.

¹¹

Skillnaden mellan den kvalitativa metoden och den kvantitativa metoden är att den kvalitativa metoden ger möjlighet att gå mer på djupet än vad den kvantitativa metoden gör.

Detta innebär att den som använder den kvalitativa metoden oftast studerar ett fåtal miljöer i sin helhet vilket resulterar i en möjlighet att se skillnaderna i de studerade miljöerna. En annan fördel med den kvalitativa metoden är dess anpassningsbarhet. Detta innebär att vid användning av till exempel intervju är det möjligt att justera aktuella frågor både under och efter intervjutillfällena.

¹²

En kvantitativ metod hade varit lämpligare att använda om det varit aktuellt att samla in ett stort dataunderlag och med hjälp av detta analysera och genomföra arbetet. Då det inte varit aktuellt i denna uppsats valde jag istället att använda den kvalitativa metoden.

¹³

I arbetet med uppsatsen har jag valt att intervjua tre personer med olika position och yrke vid Hudiksvalls kommun. Mats Gradh är en av de personer jag valt att intervjua för att få en tjänstemanna synvinkel på projektet. Han är stadsarkitekt på Hudiksvalls kommun och har varit involverad i hamnombyggnaden i närmare 20 års tid. De två återstående intervjuerna genomfördes med politiker från de två olika blocken i Hudiksvalls kommun. Olof Borgström, representant för Socialdemokraterna som i dagsläget sitter i oppositionen och Göte Bohman, Miljöpartiet som representerar de styrande partierna i kommunen.

Varför dessa personer har valts ut är på grund av att de är insatta i ämnet. Göte Bohman, miljöpartiet har idag hand om en rad olika frågor bland annat bygg- och planfrågor och tillhör de styrande partierna i kommunen. Att han är ansvarig för plan- och byggfrågor i kommunen

11 http://www.ne.se/lang/kvalitativ-metod

12 Repstad, Pål, (2007), Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap, 4., [rev.] uppl.

Studentlitteratur, Lund, s. 15-16

13Trost, Jan & Hultåker, Oscar, (2007) Enkätboken, 3., [rev. och utök.] uppl., Studentlitteratur, Lund, s. 23

(6)

gjorde att jag valde att intervjua honom. Olle Borgström, socialdemokraterna sitter idag i oppositionen. Då Socialdemokraterna tidigare varit de som styrt kommunen och Olle Borgström är andra vice ordförande i byggnadsnämnden valde jag att intervjua honom för att få oppositionens bild av exploateringen av Kattvikskajen.

Anledningen till att jag valt att intervjua representanter från de olika politiska blocken beror på att jag vill ta del av olika perspektiv i planeringen av Kattvikskajen i Hudiksvall. Det är i slutändan politikerna som avgör hur en framtida hamnombyggnad kommer att utformas.

Jag anser att en kvalitativ metod är den metod som lämpar sig bäst för att samla information till denna uppsats. Frågorna som ställts vid intervjutillfällena har alla haft olika karaktär beroende på vem som intervjuats och vilken position de har i projektet. Jag använde mig av ett fåtal relativt öppna frågor för att ge de intervjuade möjligheter att lämna så detaljrika och informationsrika svar som möjligt.

¹⁴

För att få ut det bästa av alla samtal så har jag valt att genomföra intervjuerna i form av personliga möten istället för telefonintervjuer eller intervjuer via e-post. Fördelarna med personliga möten är möjligheten att direkt kunna ställa kompletterande frågor och att kunna ta del av den intervjuades reaktioner och kroppsspråk.

¹⁵

Alla personerna jag har valt att intervjua vid Hudiksvalls kommun har själva fått välja tid och plats då intervjuerna skall genomföras. Detta med anledning av att de ska känna att de har tid att genomföra intervjun, och inte känner att de behöver befinna sig på annat ställe och därför inte har tid att svara på frågorna.

Det är viktigt att den information som insamlas i denna uppsats används på ett korrekt och öppet sätt. Informationen som används i uppsatsen får inte leda till att de som ställt upp i och blivit intervjuade hamnar i en dålig situation och att den information som framkommit i intervjuerna påverkar dem i deras arbeta och deras position. Intervjupersonerna har blivit informerade om hur intervjuerna kommer att användas i uppsatsen. Efter genomförda intervjuer gjordes bedömningen att intervjupersonerna inte behöver vara anonyma i uppsatsen då den information som används från intervjuerna inte är av känslig karaktär.

¹⁶

Använt material i denna uppsats som behandlar förutsättningarna för att kunna planera en funktionsblandad stadsdel och vad som bör beaktas under planeringsprocessen. Detta kombineras med olika teorier om hur det är möjligt att skapa attraktivitet i en stadsdel.

Teorierna skall försöka anpassas till den situation som råder i Hudiksvall. Utöver teorierna kommer de visioner som hittills har skapats för Kattvikskajen att användas. Visionerna är relevanta för att se hur planeringen i Hudiksvall har sett ut fram till idag. Med hjälp av visionerna, intervjuerna och teorin angående att skapa attraktivitet och en funktionsblandad stadsdel ska jag studera om det är möjligt att skapa en funktionsblandad stadsdel på Kattvikskajen. Visionerna och teorin utgör bakgrundsfakta i denna uppsats och intervjuerna ger en inblick i hur situationen ser ut idag.

1.4 Källkritik

Jag är medveten om att de intervjuades åsikter kan vara påverkade av vilken position eller arbetsgivare de har. Både vad gäller det aktuella projektet Kattvikskajen men också i andra frågor. Detta kan medföra att de lyfter fram den information som arbetsgivaren förespråkar och inte det som arbetsgivaren anser negativt. Därför är det viktigt att ta hänsyn till

14 Rosengren, Karl Erik & Arvidson, Peter, (2002) Sociologisk metodik, 5 uppl, Liber, Malmö, s. 144

15 Repstad, Pål, (2007), Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap, 4., [rev.] uppl., Studentlitteratur, Lund, s. 108-109

16http://www.vr.se/download/18.3a36c20d133af0c12958000491/God+forskningssed+2011.1.pdf

(7)

intervjupersonernas positioner, både i genomförandet av intervjuerna men också i sammanställningen av dem.

¹⁷

En av nackdelarna med intervju som metod är att den enskilda individens åsikter kan färga resultatet. Samma sak gäller även visionsdokumenten. Det är därför viktigt att hela tiden ställa sig frågan vem som skrivit och i vilket syfte det är skrivet.

Det är viktigt att ta hänsyn till vilket år källor är tryckta. I denna uppsats används främst nyare litteratur men det finns även inslag av äldre tryckta källor. Källor från olika tider ska inte ses som någon nackdel utan breddar snarare perspektivet.

1.5 Avgränsningar och disposition

Denna uppsats är avgränsad till exploateringen av Kattvikskajen: Det utgör ett specifikt område av Hudiksvalls hamn. Varför jag valt att fokusera på just Kattvikskajen i den här uppsatsen har att gör med min uppväxt i Hudiksvall. Jag har en personlig koppling till staden och känner till de olika fysiska förutsättningarna som finns för det aktuella området.

Kattvikskajen är det område i Hudiksvalls hamn som fram till dagens datum varit mest aktuellt för en exploatering. Tidigare har det varit diskussioner om att anlägga en funktionsblandad stadsdel ute på Kattvikskajen. Detta har ännu inte blivit verklighet, därför tänkte jag granska om det är möjligt att skapa ett sådant område och vad kommunen bör ta hänsyn till för att lyckas i skapandet. Det innebär att jag inte kommer granska ombyggnationen av hela hamnområdet i Hudiksvall utan endast fokusera på Kattvikskajen.

Någon grundlig granskning av hur funktionsblandade stadsdelar kan skapas i andra städer och platser kommer inte att genomföras, på grund av tidsbrist.

Efter detta inledande kapitel i uppsatsen kommer teorier om hur attraktivitet kan skapas i ett område. Efter det berörs olika faktorer som bör beaktas för att lyckas skapa en funktionsblandad stadsdel. I det fjärde kapitlet presenteras de till idag skapade visionerna för Kattvikskajen och hur situationen ser ut idag. Uppsatsen avslutas med en diskussion som utgår från de tidigare kapitlen och besvarar frågorna i frågeställningen.

1.6 Begreppsförklaring

Funktionsblandad stadsdel

En funktionsblandad stadsdel är en stadsdel med en blandning av funktioner. De kan utgöras av affärer, bostäder, restauranger, arbetsplatser och andra typer av verksamheter.

¹⁸

17 Repstad, Pål, (2007), Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap, 4., [rev.] uppl., Studentlitteratur, Lund, s. 83-85

18 http://www.lund.se/Global/F%C3%B6rvaltningar/Stadsbyggnadskontoret/PDF-

filer/bilsn%C3%A5l%20samh%C3%A4llsplanering/f%C3%B6rstudie%20funktionsblandning%20081 113.pdf

(8)

Kattvikskajen

Det område i Hudiksvalls hamn som ligger närmast centrum och centralstationen. Området har tidigare varit plats för olika typer av industriverksamheter.

¹⁹

Attraktivitet

Att en stadsdel är attraktiv betyder att den lockar många. En attraktiv stadsdel är en stadsdel som människor väljer att bosätta sig i.

²⁰

Exploateringsavtal

Avtal mellan kommunen och exploatören som berör bebyggandet av mark. Exploatören utgörs av en fastighetsägare och avtalet upprättas oftast tillsammans med detaljplanläggningen.

²¹

Bokal

Är en lokal där det är möjligt att bedriva både handel och boende. Handel sker i bottenplan på fastigheten och lägenheten är placerad ovanför. Denna lösning inbjuder till boende och drivande av verksamhet.

²²

2. ATTRAKTIVITET

I denna del av uppsatsen behandlas olika möjligheter att skapa attraktivitet i en stadsdel. Det är endast de faktorer som går att applicera på den situation som råder i Hudiksvall som kommer att beröras. Alla olika faktorer som kan medföra attraktivitet till en stadsdel kommer inte att beröras då det varken är möjligt eller relevant för ämnet. Faktorerna för attraktivitet nämns nedan utan inbördes ordning.

2.1 Närhet till havet

Närhet till hav och vatten är en faktor som visat sig viktig när det gäller att lyckas attrahera människor och verksamheter till ett område. Havet är fysiskt naturgivet vilket ger en stadsdel fördelar gentemot andra som inte kan erbjuda samma närhet. Utöver närhet till havet kan stadsdelar även med fördel utnyttja tillgång till hamnar. Exempel på en positiv hamnutveckling finns i Baltimore, USA. I denna stad har de gamla hamnområdena byggts om till bostads- och verksamhetsområden. I Baltimore var det företagare i staden som själva tog tag i situationen och påverkade stadsplanerarna så att de garanterade en stadsplan. Företagarna såg hamnområdet som en resurs men vågade inte exploatera det innan de hade stadsplanen som garanti. Att en stadsplan för området antogs gjorde att de privata aktörerna vågade satsa kapital och lokalisera sig i området. Till en början var det verksamhetslokaler som anlades i hamnområdet i Baltimore men på senare tid har området också berikats med bostäder, då efterfrågan om bosättning har ökat.

²³

19 Gradh, Mats

20 http://www.ne.se/kort/attraktiv

21 http://www.ne.se/exploateringsavtal

22 http://www.mkbfastighet.se/templates/Page.aspx?id=125332

23 Andersson, Roland, (1998), Attraktiva städer: en samhällsekonomisk analys, Byggforskningsrådet, Stockholm, s. 14-16, 31-33

(9)

2.2 Kollektivtrafik

Närhet till en väl fungerande och utbyggd kollektivtrafik är ytterligare en faktor som bidrar till att attraktiviteten i en stadsdel ökar. Det har visat sig att tillgången till kollektivtrafik har stor betydelse när det gäller att attrahera nya invånare till en stadsdel. Människor dras till de stadsdelar som kan erbjuda bra kollektivtrafik. Kollektivtrafik gör att befolkningens försörjningsmöjligheter och rörelse ökar både i regionen och till övriga delar av landet.

Invånarna får inte bara tillgång till den egna stadens arbets- och rekreationsmöjligheter utan också till andra närliggande städers. Detta är en faktor som blir allt viktigare då det blivit vanligare att människor bor i en stad och samtidigt utnyttjar arbetsmöjligheterna i en annan.

Finns det då tillgång till goda kollektivtrafikförbindelser gör det att befolkningen lättare kan nå andra delar av landet och därmed inte blir tvungna att flytta om de skulle få ett jobb utanför den egna stadens gränser. Detta innebär att städer som har tillgång till en välfungerande och utbyggd kollektivtrafik har fördelar gentemot andra städer som saknar detta i arbetet med att attrahera nya invånare.

²⁴

2.3 Barriärer

En barriär kan utgöras av vägar och järnvägar. Barriärer har oftast en negativ påverkan på attraktiviteten i en stadsdel. Om trafiken i eller runt stadsdelen är alltför tung eller om det finns korsningar som är alltför svåra att passera bidrar de till att barriäreffekterna ökar i och runt stadsdelen. Barriäreffekterna medför svårigheter för invånarna att förflytta sig mellan den egna stadsdelen och de övriga delarna av staden. Blir detta hinder alltför stort leder det till att färre människor besöker stadsdelen. Skulle tillgängligheten till stadsdelen minska innebär det att stadsdelen inte blir lika attraktiv för människor att bosätta sig i och befolkningen minskar.

För att undvika att det blir verklighet är det viktigt att de som sköter planeringen i staden arbetar för att motverka barriäreffekter. Lyckas de med det kan det bidra till att attraktiviteten i stadsdelen ökar.

²⁵

2.4 Gatumiljö

Ännu en faktor som har betydelse för att skapa attraktivitet är goda utemiljöer. Är utemiljöerna i en stadsdel goda leder det till att aktiviteten av människor ökar. Skulle utemiljöerna inte vara tillfredställande finns en risk att antalet människor och dess aktivitet i stadsdelen minskar. Det har visat sig att om människor inte kan röra sig obehindrat utan att bli störda av andra människor undviker de vissa stråk. Stråken upplevs som för trånga och aktiviteten minskar. Toleransen varierar från individ till individ vilket innebär svårigheter med att bedöma var gränsen för ett trångt stråk går. Det betyder att det är problematiskt att skapa stråk som passar alla.

Det finns enligt den danska arkitekten Jan Gehl tre olika typer av aktiviteter. Dessa är:

nödvändiga aktiviteter, valbara aktiviteter och sociala aktiviteter. Nödvändiga aktiviteter utgörs av att gå till skolan, arbetet, handla och vänta på bussen. Saker vi är tvungna att göra i det vardagliga livet. Valbara aktiviteter utgörs till exempel av att ta en promenad, vila på en bänk eller sola. Om områdets utemiljöer är dåliga påverkas valbara aktiviteter mest. Den sista kategorin är sociala aktiviteter. Sociala aktiviteter är barn som leker och vuxna som umgås i

24 Glaeser, Edward L, (2011), Triumph of the city: [how our greatest invention makes us richer, smarter, greener, healthier, and happier], [New ed.], MacMillan, London, s. 238-241

25 Gehl, Jan, (1987), Life between buildings: using public space, Van Nostrand Reinhold, New York, s. 141

(10)

parker med mera. Det är den fysiska miljön som avgör hur stor aktivitet det är i en stadsdel.

Det innebär att de som skapar de fysiska förutsättningarna i ett område har ett stort ansvar för framtida aktivitet i området. En god aktivitet i ett område leder indirekt till attraktivitet.

²⁶

Jane Jacobs, publicerad arkitektur- och stadsplaneringskritiker, teorier är att gatorna som en stad består av tjänar ett annat syfte än att bara ge plats åt gång- och biltrafik. De har en annan funktion som innebär att bidra med cirkulation till staden, det ger staden liv och får den att fungera. Gatans funktion beror på vilka byggnader och funktioner den gränsar till, gatorna i en stad tillhör en stads viktigaste offentliga platser. För om vi skall tänka på en stad så är det första som kommer upp i våra huvuden gatorna och deras utformning. Är gatorna tråkiga så blir även staden tråkig men om gatorna är inbjudande och trevliga blir staden i sig trevlig.

Därför är det viktigt i skapandet av en ny stadsdel att det anläggs inbjudande och trevliga gaturum annars kommer inte befolkningen i staden besöka stadsdelen, stadsdelen blir oattraktiv.

²⁷

2.5 Blandning av funktioner

Det har visat sig att områden med inplanerade mötesplatser förblir döda och tråkiga om de inte kan erbjuda andra typer av verksamheter och funktioner i form av affärer, restauranger, frisörsalonger och andra offentliga funktioner som tillför liv till området.

²⁸

För att lyckas planera gator som är välfungerande krävs att det rör sig människor på gatan under olika tider på dygnet. För att skapa en konstant rörelse i ett område krävs en blandning av funktioner som kan utnyttjas under olika tider på dygnet. Det går att skapa ett ömsesidigt utnyttjande. Enligt Jane Jacobs så uppskattar människor rörelse i ett område, rörelse som uppmuntras av olika affärsverksamheter eller liknande. Samtidigt som affärsverksamheterna är beroende av att människor rör sig i området och utnyttjar dess funktioner. Då blir det attraktivt både för människor att bosätta sig i området och för verksamhetsutövare att lokalisera sig.

²⁹

2.6 Dragare

Dragare har visat sig gynna utvecklingen i en stadsdel. En dragare attraherar människor till stadsdelen under olika tider på dygnet. En dragare kan utgöras av olika typer av kulturbyggnader men också andra byggnader såsom badhus, mässhallar och stora affärer. Det har visat sig vara positivt för en stadsdel om de anläggs byggnader där det är möjligt att arrangera olika typer av evenemang och kulturföreställningar. Att anlägga dragare i en stadsdel leder till att attraktiviteten i stadsdelen ökar. De evenemang som arrangeras med hjälp av dragaren genererar turister. Återkommande evenemang kan även öka invånarantalet i stadsdelen. Det i sin tur hjälper omkringliggande verksamheter då allt fler besökare kommer i kontakt med dessa när de skall besöka dragaren i området Tillgången till olika typer av evenemang i en stadsdel innebär att befolkningen naturligt kommer i kontakt med och besöker området.

³⁰

26 Gehl, Jan, (1987), Life between buildings: using public space, Van Nostrand Reinhold, New York, s. 11-14,131,135

27 Jacobs, Jane, (2005), Den amerikanska storstadens liv och förfall, Daidalos, Göteborg, s 50-51

30 Andersson, Roland, (1998), Attraktiva städer: en samhällsekonomisk analys, Byggforskningsrådet, Stockholm, s. 16

(11)

2.7 Politisk styrning

Den politiska styrningen i en stad har stor påverkan på en stadsdels utveckling. Att politiker, oberoende av vilket politiskt parti de tillhör, har en relativt gemensam bild av hur stadsdelen bör utvecklas i framtiden och hur det ska genomföras medför att attraktiviteten ökar. Om en gemensam bild skall kunna skapas krävs att de olika partierna och andra sektorer inom staden har överseende med vissa meningsskiljaktigheter dem emellan. Det är viktigt att försöka se saker ur andra synvinklar än bara den egna och genom detta bredda sitt perspektiv i frågan.

Om denna tolerans finns ökar möjligheterna till att ett samarbete skall kunna bli verklighet.

För att underlätta är det bra om partierna och de andra aktörerna i kommunen kan skapa en gemensam plattform att stå på i den aktuella planeringsfrågan. Det skulle underlätta i planeringen av stadsdelen i ett senare stadium, eftersom alla redan från början enats om vad som gäller. Skulle en gemensam plattform bli verklighet ökar möjligheterna att skapa en blandad och tät stadsdel. Om aktörerna i staden vet hur utvecklingen kommer att utformas skapas stabilitet och de privata aktörerna vågar delta i projektet med att anlägga en ny stadsdel.

³¹

2.8 Utbildning

Städer som kan erbjuda befolkningen utbildning ses ofta som attraktiva och har en positiv befolkningsutveckling. Företag lokaliserar sig i områden med arbetskraft, och då är områden med högutbildade invånare attraktiva. Detta i sin tur innebär att inkomstnivåerna oftast är högre i städer med utbildningsmöjligheter än i de städer som inte kan erbjuda samma möjligheter. Städer där utbildningsnivån är hög har därför lättare att locka till sig nya invånare. Den trenden ser ut att vara ihållande då utbildning under den senaste tiden blivit allt viktigare i samhället. Hur attraktiv en stad är påverkas av vilka utbildningsmöjligheter som finns och vilken utbildningsnivå en stad kan erbjuda. Är dessa möjligheter goda ökar stadens möjligheter att attrahera nya invånare till staden och nya företag lokaliserar sig i staden.

³²

3. HINDER OCH MÖJLIGHETER FÖR EN FUNKTIONSBLANDAD STADSDEL

I den här delen kommer jag att presentera olika faktorer som möjliggör eller motsätter skapandet av en funktionsblandad stadsdel. Dessa faktorer bör Hudiksvalls kommun ta hänsyn till både under planeringsprocessen och vid en framtida exploatering av hamnområdet, om deras intention i framtiden är att skapa en funktionsblandad stadsdel på Kattvikskajen.

Dessa faktorer nämns utan inbördes ordning.

3.1 Vad dagens befolkning efterfrågar

För att stå sig i konkurrensen gentemot andra städer i arbetet med att attrahera nya invånare är det viktigt att enskilda städer gör sig så attraktiva som möjligt. En attraktiv stad bör kunna erbjuda tilldragande livsmiljöer. Ekonomisk tillväxt och sysselsättning är grunden för

31 Tunström, Moa, På spaning efter den goda staden: om konstruktioner av ideal och problem i svensk stadsbyggnadsdiskussion, Örebro University, Diss. Örebro : Örebro universitet, 2009,Örebro, 2009, s.

43-44

32 Glaeser, Edward L, (2011), Triumph of the city: [how our greatest invention makes us richer, smarter, greener, healthier, and happier], [New ed.], MacMillan, London, s. 27-29

(12)

tilldragande livsmiljöer. Det är kommunerna som bär det tunga ansvaret när det kommer till att utveckla dessa livsmiljöer. För att lyckas har det visat sig vara av stor vikt att kommunen skapar en tätare stadsmiljö, vilken både idag och i framtiden kan erbjuda en funktionsblandning av verksamheter, bostäder och tillgängliga transportsystem. Det är bara några av

faktorerna

som spelar in för att lyckas i arbetet med att skapa en stadsdel som tilltalar oss människor.

³³³⁴

Det är viktigt att de som planerar städerna utgår från vad som behövs för just den aktuella platsen. Det är omöjligt att titta på andra städer och göra exakt likadant eftersom varje stadsdel är unik och har sina egna behov. Därför är det viktigt att de som planerar tar hänsyn till de olika grupperna i det specifika samhället. Om alla inblandade har varit delaktiga under planeringsprocessen underlättar det genomförandet av visionen. Det går inte att utgå från endast en sanning.

³⁵

Det finns idag ett flertal studier som visar att kravet på goda fysiska-, ekologiska- och sociala miljöer ökar allt mer inte bara i Sverige utan i hela världen. De genomförda studierna visar att människor i dagens samhälle inte enbart efterfrågar renodlade bostadsområden utan också efterfrågar funktionsblandning i närhet av bostaden. Det som efterfrågas är funktionsblandning i form av stadskvarter där olika typer av verksamheter är etablerade. Det i sin tur tillför liv och rörelse till det aktuella området. Efterfrågan att bosätta sig i eller i närheten av funktionsblandade stadskvarter är något som tros öka ännu mer i framtiden, då dagens ungdomar efterfrågar andra funktioner än tidigare generationer. Ungdomar idag vill leva i områden som är stimulerande, långsiktiga och kan erbjuda en god miljö. Närheten till vardaglig service kommer bli allt viktigare i framtiden på grund av den tidsbrist och stress som finns i dagens samhälle. Det innebär att efterfrågan på områden där det är möjligt att utföra sina dagliga ärenden utan tillgång till bil ökar.

³⁶³⁷

Företaget SABO som är en intresse- och branschorganisation för cirka 300 bostadsföretag

³⁸

har genomfört en studie via internet där de studerat vad unga vuxna skriver i olika sociala medier om sin efterfrågan på bostäder. I denna studie framkom det att unga vuxna i åldern från 13 år tills det att de blir småbarnsföräldrar helst vill bosätta sig i centrala områden av städerna där det erbjuds blandad bebyggelse. Det som är viktigt med den blandade bebyggelsen är att den medför närhet till jobb, skola och andra aktiviteter. Det är viktigare för unga vuxna att ha nära till centrala funktioner i staden än att standarden på boendet är av allra högsta kvalité.

³⁹

Detta bekräftas även i en rapport producerad av fastighetsägarna.

Fastighetsägarna är en intresseorganisation som arbetar för att skapa en välfungerande fastighetsmarknad i Sverige. De skriver i sin rapport från 2008 att människor idag bor allt

33 http://www.trafikverket.se/PageFiles/16239/plattform_for_den_goda_staden.pdf

34 Linhult Andersson, Caroline (2010). Så får vi den - goda staden, Trafikverket, s. 27

35 Berntsson, Viveca (red.), (2002), Stadsplanera - istället för trafikplanera och bebyggelseplanera, 1 uppl, Boverket, Karlskrona, s. 22-23

38 http://www.sabo.se/om_sabo/Sidor/default.aspx

39http://www.sabo.se/aktuellt/nyheter_s/2011/okt/Documents/UngasSynP%C3%A5Boende_111025.p df

(13)

trängre för att få tillgång till den närhet som centrala delar av staden utgör, vilket gjort att efterfrågan på större familjelägenheter centralt i städerna har ökat under senare tid.

⁴⁰

3.2 Om kommunen äger marken

Kommunens möjligheter att skapa en funktionsblandad stadsdel ökar om kommunen äger marken. Kommunens intentioner att skapa funktionsblandning ställs mot byggherrarnas idéer på hur en exploatering skall utföras i verkligheten. Kommunens intentioner är att skapa ett område där funktionsblandning erbjuds genom att avvara verksamhetslokaler i bottenplan på fastigheterna. Funktionsblandning möjliggör att olika typer av verksamheter kan lokalisera sig i den aktuella stadsdelen. Blandningen av verksamheterna i området bidrar till skapandet av liv och rörelse. Byggentreprenörerna däremot hänvisar till problematiken för verksamheterna och de nya stadsdelarna att lyckas uppnå lönsamhet. Verksamheterna i bottenplan måste kunna konkurrera med de redan befintliga verksamheterna i staden. Om verksamheten inte är tillräckligt konkurrenskraftig blir den alltför beroende av de boende i stadsdelen de är lokaliserade i. Detta gör att byggherrar oftast ställer sig skeptiska till en utbyggnad av en funktionsblandad stadsdel. De ser svårigheter att konkurrera med centrum och andra externhandelsområden.

⁴¹

När kommunen äger marken i området där en framtida exploatering är aktuell innebär det att kommunen har bra möjligheter att påverka utformandet av stadsdelen. De har möjlighet att styra stadsutvecklingen i staden. För att detta skall kunna bli verklighet krävs att synen på hur stadsutvecklingen skall utformas är väl förankrad i kommunen och bland verksamma partier.

Skulle partierna inte ha samma syn på hur staden skall utvecklas inbjuder det utomstående exploatörer till att få mer inflytande över planeringsprocessen. Om kommunen däremot har en gemensam syn på hur exploateringen skall genomföras ökar möjligheterna att binda framtida exploatörer med hjälp av ett markanvisningsavtal. Ett markanvisningsavtal är en typ av civilrättsligt avtal, i detta avtal beskriver kommunen vad de förväntar sig av exploatören vid en framtida exploatering. Det innebär att exploatören binder sig till det utförande som kommunen har satt upp i kontraktet. Skulle fler exploatörer vara aktuella kan kommunen med hjälp av en markanvisningstävling binda den exploatör som motsvarar kommunens visioner och förväntningar bäst. Är efterfrågan på marken i det aktuella exploateringsområdet lågt har kommunen sämre förutsättningar att påverka den framtida utbyggnaden på grund av det låga intresset. Kommunen blir då tvungen att sänka sina krav på hur utförandet skall utformas.

⁴²

Även om kommunen är markägare är det vanligt att kommunens plan inte efterföljs.

Detta kan bli verklighet då kommunen inte är både markägare och byggherre. Risken är då att den vision kommunen utarbetat inte uppfylls till fullo utan att det istället blir byggherren, som bidrar med det ekonomiska kapitalet, som styr hur det nya området utformas. I dessa fall blir kommunen tvungen att planera om, det innebär att ett väl planerat område helt plötsligt kan bli ett dåligt planerat område.

⁴³

I det fallet är det vanligt att det skapas bostäder på alla plan i fastigheten istället för verksamhetslokaler i bottenplan. Argumentet som framförs av byggherrarna är den dåliga ekonomin som råder bland befolkningen vilket gör det omöjligt att

40 Fastighetsägarna, (2008), Länka in ungdomar i flyttkedjor, s. 7-8

42 Boverket, (2010), Social hållbar stadsutveckling, 1 uppl, s. 41

43 Wärnhjelm, Mathias, (2010), Funktionsblandade stadskvarter– En idébank för politiker, planerare, fastighetsägare och byggare, Trafikverket, s. 10-11

(14)

ett funktionsblandat område skall kunna vara lönsamt. Andra argument mot funktionsblandade områden är problematiken med att bygga verksamhetslokaler i bottenplan på bostadshusen. Här finns det motsättning mellan de som sköter den fysiska planeringen på kommunen och byggherrarna som exploaterar marken. Planerarna vill ofta att bostäderna och verksamhetslokalerna i det nya området skall vara färdigställda samtidigt. Byggherrarna däremot menar att ett boendeunderlag måste finnas i området innan de är villiga att bygga verksamhetslokaler i bottenplan på fastigheterna.

⁴⁴

En lösning på detta problem kan vara att bygga ”bokaler”. Då blir risken mindre för byggherrarna och kommunen får sina verksamhetslokaler i bottenplan. I ”bokalen” är det möjligt att kombinera bostad med affärsverksamhet. Affärer ligger i bottenplan mot gatan och ovan på denna ligger lägenheten där det är möjligt att bo. ”Bokaler” är något som använts vi utbyggnaden av Hammarby sjöstad.

⁴⁵

3.3 Marknadsförutsättningar

Marknadsförutsättningar är konkurrensen mellan olika stadsdelar. Om konkurrensen mellan en möjlig ny stadsdel och redan befintliga stadsdelar är för stor minskar möjligheterna att skapa en funktionsblandad stadsdel. Områden som kan konkurrera med en funktionsblandad stadsdel är stadens befintliga centrum, andra stadsdels centrum och områden där extern handel erbjuds. Den bransch som är svårast att anlägga är detaljhandel då det är den bransch som är minst konkurrenskraftig. Andra verksamheter så som restauranger, gym och friskvård påverkas också hårt av konkurrensen. För stor befintlig konkurrens kan leda till att det inte finns underlag att skapa en ny funktionsblandad stadsdel. För att kunna bedöma möjligheterna till att anlägga en funktionsblandad stadsdel är marknadsanalys ett bra redskap. Med hjälp av marknadsanalysen kan kommunen känna av vilket behov som finns i staden.

Marknadsanalysen görs i samverkan med de verksamhetsutövare som eventuellt är intresserade av att etablera sig i den nya stadsdelen.

En annan faktor vad gäller möjligheterna att anlägga en funktionsblandad stadsdel är att de bor och arbetar tillräckligt många i stadsdelen och de intilliggande områdena för att det ska bli lönsamt att driva butiker, restauranger och andra verksamheter. Det är av stor vikt att undersöka vad befolkningen egentligen efterfrågar i den nya stadsdelen.

⁴⁶

En handelspolicy skulle kunna utarbetas i samråd med de övriga aktörerna i kommunen för att skapa en trygghet för handeln. Om kommunen har en tydlig handelspolicy ger det en tydlig bild av den framtida utvecklingen inom handeln.

⁴⁷

En ytterligare möjlighet om det är svårt att bedöma marknadsförutsättningarna i den nya stadsdelen är att anlägga ett temastråk.

Detta temastråk kan utgöras av en viss målgrupp som kommunen inriktar sig på.

⁴⁸

3.4 Tillgänglighet

Ett annat viktigt inslag för att lyckas skapa en funktionsblandad stadsdel är närheten till kollektivtrafikfärdmedel. Närhet till kollektivtrafikfärdmedel bidrar till att invånarna lätt kan

45 Boverket, (2010), Social hållbar stadsutveckling, 1 uppl, s. 47

47 Planer som styrmedel för att minska samhällets klimatpåverkan, Boverket, s. 45-46

(15)

ta sig mellan den nya stadsdelen och resten av staden. Det måste finnas bra möjligheter att nå den nya stadsdelen både till fots och med cykel, bil och kollektivtrafik. Därför bör kommunen se till att den nya stadsdelen blir tillgänglig och att det finns parkeringsmöjligheter för både bil och cykel.

⁴⁹

Kommunikationer är förutom att skapa tillgänglighet till det nya området också viktig när det gäller att skapa en god stadsmiljö. Det blir allt vanligare att arbeta i en stad men bo och utnyttja rekreationsmöjligheterna i en annan stad.

⁵⁰

Finns det inte tillgång till kommunikationer i ett område leder det till att befolkningen uppfattar stadsdelen som mindre trivsam att bo i.

⁵¹

3.5 Naturliga rörelsemönster

Ytterligare en betydelsefull faktor i skapandet av en funktionsblandad stadsdel är ett naturligt rörelsemönster. Ett naturligt rörelsemönster kan hämmas genom bland annat vägar och järnvägar, som utgör barriäreffekter. Det är viktigt att ett naturligt rörelsemönster skapas så att de boende i staden besöker området på eget initiativ. För att lyckas med detta är det viktigt att framkomligheten och tillgängligheten är god, om så inte är fallet finns risken att befolkningen inte besöker den nya stadsdelen. För att undvika att detta blir verklighet är det viktigt att kommunen anlägger olika stråk, parker och torg som naturligt drar till sig människor.

⁵²

För att motverka de barriäreffekter som en järnväg utgör i en stad bör kommunen planera in järnvägsundergångar på de platser där det är möjligt att anlägga sådana.

Järnvägsundergångar innebär att befolkningen kan nå den nya stadsdelen på ett enkelt och säkert sätt utan att behöva korsa järnvägen. Bra planerade järnvägsundergångar ökar tillgängligheten till stadsdelen. Vid anläggning av järnvägsundergångar finns två alternativ:

planskild korsning och plankorsning. Den planskilda korsningen är att föredra då den tillåter passering över eller under järnvägen, detta i sig ökar tillgängligheten. En plankorsning innebär att trafiken korsar järnvägen på samma nivå. I motsats till planskild korsning, minskar det tillgängligheten till stadsdelen och trafiken flyter sämre.

⁵³

3.6 Lämpliga lokaler

Ett alternativ för att skapa lämpliga lokaler i den nya stadsdelen är att kommunen tillämpar tredimensionell fastighetsindelning. Tredimensionell fastighetsindelning är endast relevant för de fastigheter där det är aktuellt att lokalisera olika typer av verksamheter. Kommunen kan med hjälp av tredimensionell fastighetsindelning gynna handeln i ett område. Tredimensionell fastighetsindelning innebär att en byggnad kan delas in i flera olika fastigheter. En sådan indelning ökar möjligheterna att bedriva handel i stadsdelen då det inbjuder till en blandnig av verksamheter i de uppförda byggnaderna. En byggnad kan då innehålla butiker, bostäder, kontor och andra typer av verksamheter. Handel kan anläggas i bottenplan och sedan bostäder eller andra typer av verksamheter på övriga plan i byggnaden. Verksamhetslokalerna och övriga lokaler utgör då olika fastigheter i den uppförda byggnaden. Vid skapandet av en tredimensionell fastighet krävs att fastighetens gränser är fastställda i sidled, höjdled och djupled. Om det skall vara möjligt att uppföra en tredimensionell fastighet krävs att de leder

50 http://www.trafikverket.se/PageFiles/16239/plattform_for_den_goda_staden.pdf

51 Linhult Andersson, Caroline (2010). Så får vi den - goda staden, Trafikverket, s. 20-21

52Wärnhjelm, Mathias, (2010), Funktionsblandade stadskvarter– En idébank för politiker, planerare, fastighetsägare och byggare, Trafikverket, s. 14-18

53 Banverket, (2009), Järnväg i samhällsplaneringen, s. 15-19, 22-23

(16)

till en bättre förvaltning, att finansieringen och uppförandet underlättas. Det innebär att en bedömning måste göras innan fastigheten indelas i flera fasigheter.

⁵⁴

Generellt när det kommer till lämpliga lokaler är det viktigt att kommunen åstadkommer lokaler som är ändamålsenliga om de vill lyckas skapa en funktionsblandad stadsdel. I planeringen är det viktigt att ta hänsyn till varumottagningsmöjligheterna.

Varumottagningsmöjligheterna måste vara goda ur verksamhetsutövarens synvinkel. Det innebär bland annat att den befintliga takhöjden måste vara högre i de tänkta verksamhetslokalerna än i övriga bostäder i fastigheten. I planeringen bör det tas hänsyn till skapandet av skyltfönster, då skyltfönster inbjuder till att driva affärer i området.

Parkeringsmöjligheter är även de viktiga i skapandet av en funktionsblandad stadsdel.

Det kan lösas genom att tillåta parkering både i gatunivå och i större parkeringshus under marken. Eftersom en funktionsblandad stadsdel måste vara tillgängligt för allmänheten om det ska gå att bedriva försäljning har det visat sig att parkeringsmöjligheter är ett avgörande inslag.

⁵⁵

3.7 Dragare

Att lokalisera dragare i nyplanerade stadsdelar har visat sig påverka skapandet av funktionsblandade stadsdelar positiv. Dragare kan utgöras av till exempel en större dagligvarubutik, kulturbyggnader, mässhallar och badhus. Butikerna som skall agera dragare i en funktionsblandad stadsdel är oftast beroende av närhet till kollektivtrafik och parkering.

Många små butiker kan dra nytta av dragarna och anlägger sig i närheten av dessa, vilket påverkar stadsdelen positivt.

⁵⁶

3.8 Samverkan

Samverkan är en viktig faktor i skapandet av en funktionsblandad stadsdel. Det är av stor vikt att politiker och tjänstemän har ungefär samma syn och inställning till den nya stadsdelen och hur den bör utvecklas. Det gäller inte enbart i dagsläget utan även över de olika mandatperioderna, då den politiska makten eventuellt skiftar i kommunen. Denna enighet är viktig under de långa planerings- och genomförandeprocesserna som är nödvändiga vid planeringen av en ny stadsdel. Det underlättar om alla aktörer redan från början delar samma syn, vilket ger förtroende och skapar stabilitet i planeringsprocessen.

⁵⁷

För att underlätta planeringsprocessen är det viktigt att kommunen samarbetar med representanter för handel och fastigheter. Ett lyckat exempel på detta är Cesam, ett projekt som genomförts i Örnsköldsvik. Cesam är en intresseorganisation som består av representanter från handeln, fastighetsägare och kommunen. Alla jobbar mot ett gemensamt mål att skapa ett attraktivare Örnsköldsvik. Grunden i projektet är att invånare och besökare skall trivas i Örnsköldsvik, men också att handel och antal invånare skall öka i staden. Ett bevis på att detta samarbete är framgångsrikt är Örnsköldsviks utmärkelse för årets stadskärna både 2001 och 2008.

⁵⁸

54 http://www.regeringen.se/sb/d/11128

58 http://www.cesam.nu/index.asp?pageID=119

(17)

Som tidigare nämnts kan kommunen med hjälp av planmonopol och detaljplan påverka möjligheterna att utforma en funktionsblandad stadsdel, därför är det viktigt att kommunen vet vad de vill tidigt i planeringsprocessen. Förutom att kommunen styr planeringen med detaljplanen så kan de införa olika områdesbestämmelser för området eller delar av området.

Om det till en början finns en osäkerhetsfaktor för lönsamhet i den nya stadsdelen kan kommunen ta till åtgärder så som att sänka hyrorna. En sänkning av hyrorna kan innebära att en verksamhet får möjlighet att etablera sig under de första åren efter att en exploatering genomförts. När butikerna sedan har etablerat sig på marknaden kan kommunen höja hyrorna för verksamhetslokalerna igen.

⁵⁹

4. VISIONERNA

I den här delen av uppsatsen skall jag beskriva de två visioner som Hudiksvalls kommun fram till idag har utarbetat för hamnområdet. Fokus kommer att ligga på hur en eventuell ombyggnad kan tänkas se ut i framtiden när kommunen börjar exploatera området. I dagsläget finns inte något fattat beslut på exakt hur en exploatering ska se ut.

Bild 1. Översiktlig bild över Hudiksvall. Röd ring stadens centrum och svart ring Kattvikskajen.

Källa: Omarbetad karta från eniro.

För att få en överblick av Hudiksvall och avståndet mellan stadens befintliga centrum och Kattvikskajen visas ovan en karta över staden. Bilden visar hur de centrala delarna i staden ligger i relation till Kattvikskajen där en framtida exploatering är aktuell.

(18)

4.1 Vision Kattvikskajen

Tanken var till en början att uppförandet av ett nytt badhus i området Kattvikskajen i Hudiksvall skulle vara startskottet för ombyggnationen av hela hamnområdet. Idén om att bygga ett badhus började utredas och en vision för Kattvikskajen skapades. Badhuset tillsammans med ett intilliggande allaktivitetshus sågs i detta skede som de enskilt viktigaste byggnaderna i området. I badhuset skulle det bli möjligt att bedriva badverksamhet i form av simning, lek och även möjlighet till rekreation för stadens invånare. Allaktivitetshuset var tänkt att fyllas med olika typer av aktiviteter som konserter och utställningar. Detta har hittills inte varit möjligt att bedriva i Hudiksvall.

⁶⁰

Söder om det nya badhuset fanns planer på att anlägga ett årstidstorg som kan byta utseende efter årstid. I anslutning till badhuset och årstidstorget skulle det anläggas en trappa ner mot havet, så att invånarna får tillgång till havet. På vintrarna kan denna trappa fungera som plats där skridskoåkare tar en paus. Detta är något som kan tillföra liv i området året runt.

⁶¹

Det finns även ett behov av en gästhamn i Hudiksvall. Enligt visionen är det möjligt att anlägga en sådan i anslutning till badhuset. Mellan badhuset och allaktivitetshuset fanns planer på att göra en allaktivitetsgång där olika typer av funktioner i form av café, gästhamnsreception och turistbyrå skulle anläggas.

Det är viktigt att det nya området som skapas ute på Kattvikskajen länkas samman med den tidigare bebyggelsen som finns i områdets närhet. Därför måste det vid en framtida ombyggnad tas hänsyn till den intilliggande bebyggelsen men även vägar och tågstation.

Kommunen påpekar dock att det nya området inte skall vara någon kopia av dagens Hudiksvall utan något nytt som ändå passar in i den nuvarande stadsbilden. Tanken är att bygga cirka 200 nya lägenheter i området Kattvikskajen. Lägenheterna skall fördelas på byggnader med fyra våningar som är öppna mot havet. Öppningen mot havet är viktig för att skapa en så bra koppling till vattnet som möjligt. Tillsammans med närhet till staden och de goda kommunikationsmöjligheterna kan det ses som områdets största fördelar i konkurrensen med redan befintliga områden.

⁶²

I denna vision är tanken att de södra delarna av området främst skall bestå av bostäder och att de norra delarna ska bestå av områden för olika aktiviteter.

⁶³

Husen i området skall vara utspridda och området ska kännas öppet och luftigt. Husen i området ska planeras så att de kan möjligöra för att olika typer av verksamheter kan lokalisera sig. Detta är något som kommer ge området en flexibilitet. Exempel på verksamheter är butiker, restauranger, kontor och café. Etableringen av dessa verksamheter skall ske i bottenplan på de planerade husen.

Om det visar sig finnas en efterfrågan från företag att etablera sig i området planerar kommunen att anlägga lokaler för ändamålet. Dessa lokaler skall anläggas i närheten av befintliga kommunikationer för att öka tillgänglighet.

I denna vision är tanken att parkeringsmöjligheterna på Kattvikskajen ska lösas genom dels parkeringshus men också ytparkering. Parkeringshusen ska byggas under befintliga fastigheter och ytparkeringarna kommer att vara tillgängliga utefter gatorna. Även parkeringar runt dragarna i området, badhuset och allaktivitetshuset är planerade

^.64

60http://www.hudiksvall.se/upload/6973/Vision%20Kattvikskajen.pdf

61 http://www.hudiksvall.se/upload/6973/Vision%20Kattvikskajen.pdf

62http://www.hudiksvall.se/upload/6973/Vision%20Kattvikskajen.pdf

(19)

I området Kattvikskajen skall också olika stråk planeras in, ett stråk är tänkt att gå från centralstationen till området. Det finns planer på ett skapa en ny kanal från Kattvikskajen in mot centralstationen. En sådan kanal skulle ge invånarna i stadsdelen möjlighet till båtparkering men också inbjuda till ett trevligt promenadstråk längs kanalen. Förutom detta stråk som kopplar samman centralstationen och Kattvikskajen finns planer på att anlägga en kajpromenad, här skall bänkar, träd och belysning erbjuda invånarna tillgång till havet under olika tider på dygnet. Till detta planeras även ett stråk som skall binda samman de främre och bakre delarna av området. Grundtanken är att detta stråk skall vara tillgängligt för biltrafik och utformas likt en aveny. Det sista stråket ut till Kattvikskajen går från Möljen och Magasingatan i staden och sammanstrålar med varandra och går sedan från allsportsparken till de delar av området där badhuset och allaktivitetshuset är belägna. I de norra delarna av Kattvikskajen finns det planer på att anlägga en allsportspark som skall inbjuda till olika typer av aktiviteter. Planerna är att anlägga en större skatepark, minisportplan, en klättervägg och en bouleplan. Parkområdet skall bjuda in de som främst inte är föreningsanslutna och i de södra delarna planeras mer traditionella parkaktiviteter. De södra delarna ska samtidigt fungera som en buffertzon mot andra närliggande områden. Grundplanen är att denna park i de södra delarna skall bli klar i ett tidigt skede innan husen börjar ta form.

⁶⁵

Bild 2 Exempel på hur en utbyggnad Bild 3.Exempel område idag.

kan se ut i framtiden. Källa: Vision Kattvikskajen.

4.2 Alternativ vision för Kattvikskajen

Förutom Hudiksvalls kommuns egen vision för området Kattvikskajen så har kommunen låtit det utomstående företaget A1 arkitekter AB skapa en alternativ vision. Utgångspunkten för denna vision är att skapa en mer stadsliknande bebyggelse än den kommunen tog fram i sin egen vision. Kattvikskajens centrala läge och den ökade efterfrågan på boende i centrala

(20)

miljöer är anledning till att Hudiskvalls kommun bett om en alternativ vision för området.

Hudiksvalls nuvarande stadskärna utgör en liten del av stadens totala yta. Genom att bygga en funktionsblandad stadsdel där boende, handel och vatten möts hoppas kommunen kunna utöka Hudiskvalls stadsliv.

⁶⁶

Att skapa områden med gatunät där olika funktioner får plats och kan verka har genom tidens gång visat sig vara attraktivt och något som vi människor efterfrågar. Även i denna vision benämns att en av Kattvikskajens stora fördelar är närheten till centralstationen där båda buss- och tågförbindelse nås. Järnvägen ligger mellan Hudiskvalls nuvarande stadskärna och Kattvikskajen. Då järnvägen avger både buller och vibrationer är det viktigt att i planeringen ta hänsyn till säkerhetsavståndet. Kommunen måste också i sin planering ta hänsyn till den framtida utbyggnaden av Ostkustbanan. Ostkustbanans framtida utseende kan ändra förutsättningarna för det nya området.

⁶⁷

I den alternativa visionen för området Kattvikskajen benämns vikten av att ombyggnaden av hamnen inte får bryta alltför mycket mot dagens stadsutformning. Det nybyggda området måste passa in i hur staden ser ut i dagsläget. I A1:s förslag för området är planen att skapa en allé som i sin tur fungerar som skiljevägg mot järnvägen och Kattvikskajen. Bebyggelsen anläggs då öster om allén som skall motverka buller och verka för att Kattvikskajen ska bli ett så hälsosamt område som möjligt. Till allén, som går jäms med järnvägen, planeras två parallellgator. Utöver det, planeras ett grönt stråk mellan allén och järnvägen som skall skapa distans till järnvägen. Förutom dessa parallella gator skall fem tvärgator anläggas som sammanbinder området och skapar kvarterskänsla. Alla planerade gator i området skall vara tillgängliga för biltrafik, vilket säkerställer tillgänglighet till Kattvikskajen.

Bebyggelsen som planeras i området Kattvikskajen utgörs av olika kvarter och varje kvarter skall bestå av sex olika fastigheter. Resultat av det är att många olika aktörer har möjlighet att bygga i området. En av grundtankarna för Kattvikskajen är att alla fastigheter ska ha havsutsikt, för att det ska vara möjligt kommer en öppen planering användas och bebyggelsen placeras i kvarterens utkanter. I den alternativa visionen står det även att bebyggelsen bör vara varierad men majoriteten ska inte överstiga tre våningar. Anledningen till variation och höjdbegränsningen är att Kattvikskajen bör behålla den karaktär som redan finns i staden.

⁶⁸

I visionen ges förslag på två olika hustyper som bör uppföras i området. Den första typen är lameller i olika höjder där de högsta husen inte bör överstiga sex våningar. Ett lamellhus är ett friliggande bostadshus som utgörs av en rak länga

⁶⁹

. Den andra bostadstypen som föreslås är radhus med terrasser. Mot huvudallén planeras fyravåningshus med plats för garage och verksamhetslokaler i bottenplan. Förutom detta finns planer på att uppföra ett hus med i huvudsak kontorslokaler och med andra verksamheter såsom hotell och restauranger i bottenplan. Denna byggnad bör placeras i närheten av tåg- och busstation för att öka tillgängligheten. Vid det planerade badhuset ges även i denna vision förslag om att anlägga en allsportspark, i anslutning till detta anläggs också ett allaktivitetshus.

⁷⁰

I de södra delarna av Kattvikskajen placeras även i detta förslag en park som markerar vart Kattvikskajen slutar. Parken kan sedan länka ihop Kattvikskajen med framtida områden.

66http://www.hudiksvall.se/upload/Utvecklingsprogram/A1%20Kattvikskajen.pdf

67 http://www.hudiksvall.se/upload/Utvecklingsprogram/A1%20Kattvikskajen.pdf

69http://www.ne.se/lang/lamellhus

(21)

Längs hela kajen anläggs båtbryggor, detta kan resultera i att invånarna i Hudiskvalls stad får möjlighet till båtplatser i centrala lägen och att livet vid stadens kajer ökar. Det finns även planer på att dra in två kanaler i området. En av kanalerna är tänkt att gå i mitten av området och därmed koppla samman Kattvikskajen med centralstationen. Den andra kanalen är tänkt att gå längre söderut i området. Detta för att alla som bor på Kattvikskajen skall få tillgång till vatten.

⁷¹

Bild 4. Bild 5.

Exempel på den första utbyggnaden. Exempel på en fortsatt utbyggnad av området.

Källa: A1 gruppens vision för Kattvikskajen.

4.3 Situationen idag

I dagsläget står planeringen av Kattvikskajen nästintill helt stilla och inga ny framsteg har gjorts under den senaste tiden. Denna situation blev verklighet efter det senast genomförda valet då Hudiksvall fick en ny politisk majoritet. Den nya politiska majoriteten i Hudiskvall består av Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet.

⁷²

De har beslutat att lägga de tidigare framtagna visionerna på is. De har istället valt att fokusera på andra delar av Hudiksvalls hamnområde.

⁷³

Hamnområdet i Hudiksvall består av en yta på totalt 5 kilometer.

⁷⁴

Denna situation blev verklighet efter att Miljöpartiet i det senaste valet tilldelats vågmästarrollen och bestämt sig för att stödja allianspartierna i kommunen, istället för Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Den nya majoriteten ställde sig genast skeptisk till om en exploatering av de slag som tidigare föreslagits i visionerna överhuvudtaget är lämplig för Kattvikskajen. För att möjliggöra en sådan exploatering kommer det krävas ett mycket omfattande arbete med både stabilisering av marken i form av pålning, men också med att

71 http://www.hudiksvall.se/upload/Utvecklingsprogram/A1%20Kattvikskajen.pdf

72 http://www.hudiksvall.se/templates/Page____633.aspx

73 Gradh, Mats

74 http://www.hudiksvall.se/upload/Nyheter/Vision_Hudiksvall-HR.pdf