Karlshamn 23 oktober 2015
2015-10-29 1
Socialförsäkring i förändring – vad händer med
arbetsgivarnas sjuklöneansvar, sjukförsäkringen och rehabiliteringen av långtidssjuka? Hur ser företagets ansvar ut för sjuka medarbetare?
2015-10-29 2
Ny ersättning för höga sjuklönekostnader
Sjukfrånvaron – vad händer?
Arbetslivsinriktad rehabilitering – viktigt att tänka på
Hur långt sträcker sig företagets ansvar för sjukskrivna medarbetare?
Reformerade sjukförsäkringen – erfarenheter och förbättringsområden
Sjukförsäkringen – vad händer?
Förenklade läkarintyg – försvårar rehabilitering?
Arbetsplatsnära stöd och rehabiliteringsstöd
Ny ersättning för höga sjuklönekostnader
Regeringen ändrade sig om att slopa den andra sjuklöneveckan - la istället alliansens förslag om nytt högkostnadsskydd
Återkommande korttidsfrånvaro första sjuklöneveckan största bekymret – ca 17 % av sjukfallen kvarstår dag 8. Kommuner och landsting har högst antal sjuklönedagar, privat sektor betydligt lägre
Mer träffsäkert skydd mot höga sjuklönekostnader som främst riktas till mindre företag från 1 januari 2015
Företagen delas in i fem storleksklasser efter lönesumma
Sjuklön över en viss fastställd nivå beroende på storlek ersätts
Förenklat och automatiserat ansökningsförfarande
Närmare om nya ersättningen …
Företagets lönesumma Gräns för sjuklönekostnad (% av lönes:a) Högst 3 mnkr 0,5 procent
3 – 6 mnkr 0,9 procent
6 – 12 mnkr 1,2 procent
12 – 20 mnkr 1,3 procent 20 mnkr och mer 1,5 procent
• Företagen delas in i fem kategorier utifrån lönesumma
• Ersättning ges när årlig sjuklönekostnad överstiger den angivna gränsen
• Ersättningstak per år och arbetsgivare om maximalt 250 000 kr
• 44 000 företag beräknas få ersättning, jämfört med 337 företag år 2012
• Kostnad 360 mnkr/år
2015-10-29 4
Närmare om nya ersättningen…
• Förenklad administration – uppgift om sjuklön lämnas i arbetsgivardeklaration
• Ingen ansökan om ersättning - automatisk hantering av Försäkringskassan
• Försäkringskassan beslutar – Skatteverket krediterar skattekonto
• Försäkringskassan beslutar i mars året efter inkomståret
• Möjligt att ansöka om förskottsbetalning
• Rättelse av sjuklöneuppgift följer regelverket för arbetsgivardeklaration
• Ersättning efter rättelse - vi förutsätter att Försäkringskassan retroaktivt och automatiskt beviljar ersättning
2015-10-29 5
Sjuktal kvinnor och män 1955-2013
Ökande inflöde och skillnader mellan män och kvinnor – från historiskt låg nivå
Källa: Försäkringskassan
Sjukfrånvaro och folkhälsans utveckling
Källa: Försäkringskassan
Sjukfrånvaron olika beroende på sektor - procent av anställda
2015-10-29 8
Källa: Socialdepartementet, kortperiodisk sysselsättningsstatistik SCB
Privat sektor –
sjukfrånvaron har minskat kraftigt över tid
2015-10-29 9
Källa: AON Hewitt
Tidsanvändningsstatistiken Den
genomsnittliga sjukfrånvaron 2014 var 3,8 % av arbetad tid (Q215 3,9%)
Arbetare - 5,8 % (Q215 6,1%) Tjänstemän - 2 %
Privat sektor - den långa sjukfrånvaron (mer än 20 dagar) varierar mest över tid
2015-10-29 10
Källa: AON Hewitt
Tidsanvändningsstatistiken
Arbetsgivaravgifter – allmänna löneavgiften ökar kraftigt
2015-10-29 11
Arbetslivsinriktad rehabilitering - viktigt att tänka på
• Arbetsgivaren har ansvar för arbetslivsinriktad rehabilitering (jfr. medicinsk och social rehabilitering)
• Försäkringskassan har ett samordningsansvar
• Rehabiliteringskedjan – fasta bedömningstidpunkter av arbetsförmågan
• Arbetslivsinriktad rehabilitering syftar till att medarbetaren ska återfå arbetsförmågan och återgå i arbete hos arbetsgivaren
• Arbetsgivaren behöver väl strukturerad rehabiliteringsprocess – rutiner, åtgärder, ansvar/rollfördelning hos arbetsgivaren – fackets medverkan
…mer om arbetslivsinriktad rehabilitering
• Kontakt arbetsgivaren och medarbetaren
• Utred rehabiliteringsbehovet
• Planera rehabåtgärder - rehabmöte
- upprätta handlingsplan
- arbetsprövning, arbetsträning, anpassade arbetsuppgifter/tider, utbildning - lämna upplysningar till försäkringskassan
• Vidta planerade rehabåtgärder, uppföljning
• Läkarutlåtande. Arbetsförmågebedömning
• Avslut
• DOKUMENTATION!
Policy/riktlinjer
• Organisation och rutiner för arbetet
• Rutiner för kontakt med sjukskrivna medarbetare och utredning av rehabiliteringsbehov
• Rutiner för kontakter med berörda myndigheter
Medarbetarens ansvar
• Lämna skriftlig försäkran i början av sjukperioden
• Lämna läkarintyg från och med dag 8
• Aktivt medverka vid utredning och åtgärder samt lämna de uppgifter som behövs till arbetsgivaren samt till försäkringskassan
• Regelbundet hålla kontakt med arbetsplatsen
(med hänsyn till frånvaroorsak och medicinsk status)
Hur långt sträcker sig företagets ansvar för sjukskrivna medarbetare?
1. Arbetslivsinriktad rehabilitering - påbörjas i ett tidigt skede av sjukperioden 2. Arbetsanpassning
3. Ändra i organisationen?
4. Omplacering
Har arbetstagaren några skyldigheter ? 5. Medverka!
2015-10-29 16
Hur långt sträcker sig företagets
ansvar för sjukskrivna medarbetare?
• Är AG tvungen att ändra i organisationen ? – Utreda om man kan ändra i organisationen – Omfördelning av arbetsuppgifter?
– Arbetsuppgifter från chefer ? – Bryta arbetsrotation ?
Hur långt sträcker sig företagets
ansvar för sjukskrivna medarbetare?
• ”Vad som skäligen kan krävas av arbetsgivaren”
– Storlek på företaget – Resurser
– Arbetsuppgifter som kan erbjudas – Omplacering, hjälpmedel
• Arbetsgivaren är inte skyldig att utvidga sin verksamhet eller göra den mindre effektiv
• Arbetsgivaren är inte skyldig att omfördela arbetsuppgifter så att risk kan uppstå för andra AT (arbetsmiljöansvar)
Är det möjligt att säga upp en sjuk?
Om medarbetaren på grund av sjukdom inte kan utföra något arbete av någon betydelse hos arbetsgivaren och arbetsgivaren har levt upp till sitt rehabiliterings- ansvar kan uppsägning vara ett alternativ. Arbetsgivaren ska också ha övervägt möjligheterna till omplacering.
Omplacering
– Lediga tjänster
– Hela juridiska personen – Oavsett avtalsområde – Tillräckliga kvalifikationer – Skall erbjudas
Att tänka på vid ett avslut
• Arbetsgivaren måste kunna uppvisa en fullgod och komplett dokumentation av medarbetarens rehabiliteringsärende som styrker att arbetsgivaren har uttömt alla möjligheter till återgång hos arbetsgivaren - att medarbetaren inte kan utföra något arbete av betydelse.
• Aktuell arbetsförmågeprövning ska finnas.
• Omplaceringsutredning.
Sjukdom
• Saklig grund – bedömning enligt AD – Huvudregel: Ej saklig grund
– Undantag: Arbetstagarens arbetsförmåga stadigvarande nedsatt i sådan mån att hen inte kan utföra något arbete av betydelse för arbetsgivaren.
– Att rehabiliteringsansvaret är fullgjort ingår som en viktig del i sakliggrundbedömningen.
– Arbetsgivaren är skyldig att vidta alla de åtgärder som skäligen kan krävas för att anställningen ska bestå
Vilka överväganden kan
Arbetsdomstolen tänkas göra?
• Är det en liten eller stor arbetsgivare? Generellt större ansvar på en stor arbetsgivare
• Utför medarbetaren godtagbara prestationer? Arten och vidden av de problem som uppstått kan ha betydelse.
• Vilken typ av arbete är det frågan om? Olika arbeten ställer olika krav.
• Har arbetsgivaren vidtagit rimliga åtgärder beträffande arbetsanpassning och omplacering?
• Har arbetsgivaren arbetat aktivt och kontinuerligt?
… forts AD
• Har medarbetaren aktivt medverkat?
• God eller dålig prognos för framtiden?
• Finns läkarutlåtande? Stödjer dessa arbetsgivarens talan?
• Har behandling och rehabilitering varit framgångsrik?
• Anställningstid och ålder?
• Har samverkan skett kontinuerligt med facket? Har man varit överens om de olika stegen i rehabiliteringsarbetet?
AD Domar
• AD 1993 nr 215
• AD 1997 nr 39
• AD 1998 nr 67
• AD 2006 nr 11
• AD 2010 nr 3
• AD 1993 nr 96
• Ad 1997 nr 39
• AD 1998 nr 20
• AD 2007 nr 12
2015-10-29 24
Reformerade sjukförsäkringen –
erfarenheter och förbättringsområden
2015-10-29 25
Reformerade sjukförsäkringen fungerar - men kan förbättras
Värna rehabiliteringskedjan och den bortre tidsgränsen
Ta tillvara arbetsförmåga – prioritera insatser för återgång i arbete
Tidiga insatser avgörande
Ökad samverkan och informationsutbyte mellan rehabkedjans aktörer viktig – särskilt med vård och omsorg
Tydligare rehabiliteringsansvar för vården
Positiva pilotprojekt - trepartssamtal mellan patient, arbetsgivare och läkare före sjukskrivning förhindrar och förkortar sjukskrivning
Läkarnas sjukskrivning och Försäkringskassans kontroller av rätt till sjukpenning behöver förbättras
Verktyg, stöd och råd till arbetsgivarna om hur man på bästa sätt tar tillvara arbetsförmåga efterfrågas – inte fler regler
Regeringen aviserar förändringar/återställare – utan majoritet i riksdagen
Slopande av den bortre tidsgränsen – lagförslag i BP16! DÖ?
Majoritet i riksdagen har tillkännagett att man vill behålla bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen
Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro
Översyn av övriga tidsgränser – oklart när
Höjt tak i sjukförsäkringen – oklart när
Förstärkning av rehabilitering och förebyggande insatser – aviserar trepartssamtal med arbetsmarknadens parter
Utspel om medfinansieringsansvar för sjukpenning för arbetsgivare och införande av en tredje sjuklönevecka - oklart
Sjukförsäkringen – vad händer…
Mål om 9 sjukpenningdagar/försäkrad år 2020 (nu 10,1)
Ökad jämställdhet och frisk arbetsmiljö – särskilt fokus på kvinnors arbetsmiljö och föräldraförsäkringen
Försäkringskassan får + 250 mnkr/år – för förstärkt handläggning och bedömningar i tid, utvecklat stöd till arbetsgivare
Försäkringskassan ska bevaka, kontrollera och till Arbetsmiljöverket anmäla arbetsgivare som inte sköter sitt rehabiliteringsansvar
Arbetsmiljöverket ska se över sin tillsyn av arbetsgivares rehabiliteringsarbete
Ekonomiska incitament (morötter och piskor) för arbetsgivare att underlätta sjukskrivnas återgång i arbete
Pilotförsök med läkarintyg tidigare än dag 8
Resurser till primärvården för arbete med psykisk ohälsa (unga och kvinnor)
Se över sjukskrivningspraxis och införa öppna jämförelser av läkarnas sjukskrivning
Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad
sjukfrånvaro
Försäkringskassans förenklingsarbete rätt info rätt insats
Förutsättningar för förenklade läkarintyg
• Läkaren bedömer högst 60 dagars sjukskrivning
• Alla diagnoser
• Digital hantering
• Försäkringskassan beslutar om sjukpenning enligt intyg Förenklade läkarintyg
• Diagnos
• Omfattning
• Tid
Farhågor
Arbetsgivarens bedömning av arbetsförmågans nedsättning,
rehabiliteringsbehov och insatser försvåras. Kompletterande intyg kan krävas.
2015-10-29 28
Arbetsplatsnära stöd från Försäkringskassan
• Ersätter tidigare bidrag till FHV
• Syftet - förebygga sjukfall och underlätta återgång i arbete genom tidiga och anpassade åtgärder
• Stödet innebär bidrag till arbetsgivare för delar av kostnader för arbetsplatsnära stödinsatser
• Insatserna som ersätts ska utföras av godkänd företagshälsovård eller annan anordnare med likvärdig kompetens
• Bidraget betalas direkt till arbetsgivaren och täcker halva kostnaden, max 7 000 kronor per insats. Samma anställd kan vara föremål för flera insatser!
• Stödet söks hos FK från och med 1 april 2014, men tillämpas retroaktivt från och med 1 januari 2014
• 30 miljoner kronor avsatta för 2014, 50 miljoner 2015 och 100 miljoner 2016. Först-till-kvarn principen gäller!
2015-10-29 29
Arbetsplatsnära stöd från Försäkringskassan
• När kan arbetsplatsnära stöd behövas?
Stödet kan exempelvis användas vid upprepad korttidsfrånvaro, signaler om ohälsa hos den anställde eller om det finns risk för att det kan bli en långvarig sjukskrivning eller svårigheter att återgå i arbete
• Vilka insatser kan företaget söka bidrag för?
Det arbetsplatsnära stödet är en utredande insats och kan konkret handla om hjälp att kartlägga behov av anpassning av den anställdes arbetsuppgifter och arbetstider eller för konsultation kring arbetshjälpmedel, exempelvis:
Bedömning av den anställdas funktion i förhållande till arbetsuppgifterna
Kartläggning av den anställdas hinder och resurser
Utifrån anordnarens kunskap om arbetsplatsen föra dialog med chef och anställd om lämpliga fortsatta insatser
Överväga alternativ som arbetshjälpmedel, arbetsresor, anpassning, deltidssjukskrivning
• Vilka insatser kan företaget inte söka bidrag för?
Bidraget gäller inte för medicinsk eller annan behandling.
2015-10-29 30
Rehabiliteringsstöd från AFA Försäkring
• Genom AGS-fonden har Svenskt Näringsliv och LO satt medel för individuell rehabilitering
• Företaget kan få ersättning för hälften av kostnaderna för rehabilitering och insatser som görs i förebyggande syfte, resterande del av kostnaden förutsätts att arbetsgivaren, FK eller annan står för.
• För rätt till stöd krävs att den anställde omfattas av Avtalsgruppsjukförsäkringen AGS, att det finns ett styrkt rehabiliteringsbehov och en plan för återgång i arbete.
• Stöd ges för arbetslivsinriktade och förebyggande insatser. AFA Försäkring bedömer i varje enskilt ärende om den aktuella rehabiliteringsåtgärden kan lämnas stöd för.
• Vid förebyggande insatser kan stöd betalas:
Under tid då FK betalar förebyggande sjukpenning, eller
vid behandlingssamtal som sker hos psykolog eller legitimerad psykoterapeut, eller
vid missbruks- eller beroendebehandling
2015-10-29 31
Rehabiliteringsstöd från AFA Försäkring
• Vilka insatser kan företaget söka bidrag för?
Bidrag kan beviljas för exempelvis vägledning och arbetsprövning till annat arbete, stresshanteringskurser, rygg och ledkurser, motivationskurser,
livsstilsförändringskurser, psykologsamtal, missbruksbehandling.
• Vilka insatser lämnas inte bidrag för?
Ersättning betalas inte för lönekostnader, tekniska hjälpmedel eller om maskiner eller arbetsplatser behöver byggas om.
• Hur ansöka?
Ansökan görs hos AFA Försäkring som beslutar om ersättning i varje enskilt ärende.
• Samordning med stöd från FK?
Samordning görs inte med eventuellt arbetsplatsnära stöd/bidrag från Försäkringskassan.
2015-10-29 32
Tack för uppmärksamheten!
Catharina Bäck 08-55343153
catharina.back@svensktnaringsliv.se Carina Hermansson
010-455 38 58
Carina.hermansson@ikem.se