AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV
Avdelningen för vårdvetenskap
Individers erfarenheter av att leva med venösa bensår
En beskrivande litteraturstudie
Ronja Ekander & Elin Johansson
2021
Examensarbete, Grundnivå (högskoleexamen), 15 hp Omvårdnad
Sjuksköterskeprogrammet Examensarbete inom omvårdnad Handledare: Karin Lundin & Fanny Svartling
Examinator: Britt-Marie Sjölund
Sammanfattning
Bakgrund: Venösa bensår är inte en sjukdom, det är ett symtom. Definitionen av ett venöst bensår är ett sår som inte går över av sig självt eller med lättare behandling efter sex veckor. Att leva med venösa bensår innebär oftast en lång kontakt med vården och en livslång kompressionsbehandling. Sjuksköterskan har ett ansvar gentemot
individerna och personcentrerad vård är av stor vikt vid behandling. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva individers erfarenheter av att leva med venösa bensår.
Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Databaserna PubMed och CINAHL användes för att söka upp artiklarna. En tematisk dataanalys användes för att analysera artiklarnas resultat.
Huvudresultat: Fyra huvudteman hittades efter analys av artiklarnas resultat:
erfarenheter av smärta, erfarenheter av kompressionsbehandling, påverkan på vardagen och erfarenheter av vården. Gemensamt för dessa teman var att personerna som lever med bensår ofta påverkas negativt, det kan handla om både fysiska och psykiska faktorer. Där till exempel nedsatt rörelseförmåga, rädsla och skam skapade
begränsningar i vardagen. Kontakten med vården kunde skapa frustration men även vara en positiv upplevelse. Slutsats: Många personer lever med venösa bensår och
upplevelserna är till stor del negativa. Det saknas kunskap bland sjuksköterskor och patienter inom området vilket skapar ett lidande.
Nyckelord: Känslor, Upplevelser, Venösa bensår.
Abstract
Background: Venous leg ulcers are not a disease, they are a symptom. The definition of a venous leg ulcer is a wound that does not go away on its own or with lighter treatment after six weeks. Living with venous leg ulcers usually means a long contact with care and a lifelong compression treatment. The nurse has a responsibility towards the individuals and person-centered care is of great importance during treatment. Aim:
The aim of this study is to describe individuals experience of living with a venous ulcer.
Mehod: A descriptive literature study based on 11 scientific articles with a qualitative approach. The PubMed and CINAHL databases were used to search for articles. A thematic data analysis was used to analyze the results of the articles. Findings: Four main themes were found after analysis of the articles' results: experiences of pain, experiences of compression treatment, impact on everyday life and experiences of care.
Common to these themes was that people living with leg ulcers are often negatively affected, it can be about both physical and mental factors. Where, for example, reduced mobility, fear and shame created limitations in everyday life. The contact with the care could create frustration but also be a positive experience. Conclusion: Many people live with venous leg ulcers and the experiences are largely negative. There is a lack of knowledge among nurses and patients in the area, which creates suffering.
Keywords: Emotions, Experience, Venous leg ulcer.
Innehåll
1 Introduktion ... 1
1.1 Venösa bensår ... 1
1.2 Riskfaktorer ... 1
1.3 Behandling ... 2
1.4 Personcentrerad vård och sjuksköterskans roll ... 3
1.5 Teoretisk referensram ... 3
1.6 Definition av begrepp ... 4
1.7 Problemformulering ... 4
1.8 Syfte och Frågeställning ... 5
2 Metod ... 5
2.1 Designen ... 5
2.2 Sökstrategi ... 5
2.3 Urvalskriterier ... 7
2.4 Urvalsprocessen och utfallet av möjliga artiklar ... 8
2.5 Dataanalys ... 9
2.6 Forskningsetiska överväganden ... 9
3.1 Erfarenheter av smärta ... 9
3.2 Erfarenheter av kompressionsbehandling ... 10
3.3 Påverkan på vardagen ... 11
3.4 Erfarenheter av vården ... 13
4 Diskussion ... 14
4.1 Huvudresultat ... 14
4.2 Resultatdiskussion ... 15
4.2.1 Erfarenheter av smärta ... 15
4.2.2 Erfarenheter av kompressionsbehandling ... 16
4.2.3 Påverkan på vardagen ... 16
4.2.4 Erfarenheter av vården ... 17
4.3 Metoddiskussion ... 18
4.4 Klinisk implikationer för omvårdnad och förslag till fortsatt forskning ... 20
4.5 Slutsats ... 20
Referenser... 22
Bilagor
1
1 Introduktion
1.1 Venösa bensår
Ett venöst bensår är i sig ingen sjukdom utan ett symtom på andra bakomliggande sjukdomar. Bensår kan uppstå på grund av att personer har en arteriell ateroskleros, venös insufficiens eller en kombination av dessa två sjukdomar, så kallade
arteriovenösa bensår. Definitionen på venösa bensår är ett sår som uppkommer på grund av en venös dysfunktion. I Sverige beräknas det vara ca 50 000 personer som lever med svårläkta bensår och av dessa är ca 70 procent av såren som sitter ovanför malleolerna venöst orsakade. De som drabbas är oftast äldre personer, det går att se en tydlig ökning av antalet bensår hos de som är över 65 år. Medianåldern för alla patienter med bensår ligger på 75 till 85 år. Dessa sår kan vara närvarande under långa tidsperioder, det kan handla om månader eller år och det är inte heller ovanligt att de återkommer. Bensår kan även drabba människor som är i yngre åldrar dock är de inte alltid medvetna om att det kan vara en underliggande sjukdom bakom såret utan kopplar det till ett trauma på benet. Att såren har lång läkningsprocess beror dels på att cirkulationen är försämrad perifert men även på de underliggande sjukdomarna (Lindholm, 2018).
Ett första tecken som är vanligt vid venös insufficiens innan ett sår har bildats är ödem på underbenen. Ödemen som bildas kan ge en tyngdkänsla i benen, där svullnaden kan avta under nattetid i början eller genom att personen placerar benet i ett högt läge. När ett sår har utvecklats är det oftast ytligt eller medeldjupt och det är vanligt att de har en oregelbunden form. Såren kan vätska mycket och detta kan orsaka att sårkanterna blir uppluckrade samt att det kan lukta illa om såret (Lindholm, 2018). Smärta i såren är vanligt vilket också kan lindras med hjälp av att placera benet i högläge (Ericson &
Ericson, 2012).
1.2 Riskfaktorer
Många olika faktorer kan påverka förekomsten av venösa bensår och det är mycket den drabbade bör hålla koll på när såret redan uppstått. Näringsrik kost och fysisk aktivitet är exempel på faktorer som kan bidra till ett ökat venöst återflöde (Ingebretsen &
Storheim, 2011). Riskfaktorer för att utveckla venösa bensår är många, underliggande sjukdomar som diabetes, arteriell ateroskleros och allergi är några av dessa men även rökning och alkohol kan vara faktorer som påverkar (de Almeida Medeiros et al. 2014).
Det finns även en ökad risk att utveckla venös insufficiens som kan leda till venösa
2
bensår hos personer som i sitt arbete står mycket och med en hög belastning. I vissa fall kan det vara mer förekommande i familjer där venösa bensår redan finns, detta kan tyda på att det finns en ärftlighet (Lindholm, 2014). Läkningen av venösa bensår kan också påverkas av många riskfaktorer, det kan vara en högre ålder, ökat kroppsmasseindex, en historia av återkommande ventromboser, bristande efterlevnad av
kompressionsbehandling samt om sårområdet är väldigt utbrett (Labropoulos, Wang, Lanier & Khan 2012).
1.3 Behandling
Att leva med venösa bensår innebär i många fall kontakt med sjukvården. Den
långsamma läkningsprocessen som såren ofta har leder till en lång behandlingsperiod, då personer med bensår kan ha minst två till tre episoder av återkommande sår
(Lindholm, 2018). Kompressionsbehandling är en av de viktigaste delarna i att motverka venösa bensår, genom kompressionslindning kan ödembildning motverkas och optimala förutsättningar för sårläkningen kan ges (Ericson & Ericson, 2012).
Kompressionsbehandling kan göras på olika sätt, till exempel kan det göras med hjälp av flerlagerslindning eller kompressionsstrumpor. Båda alternativen har en positiv påverkan på sårets läkning men flerlagerslinda har visat sig vara något effektivare (Szewcyzk, Jawien, Cierzniakowska, Cwajda-Bialasik & Moscicka, 2010). För att få kompressionsbehandling krävs en läkarordination, där kompressionsstrumpor oftast ordineras efter att såret har läkt. Att få kompressionsstrumpor innebär vanligtvis en livslång behandling för att motverka ödem och nya venösa sår. (Lindholm, 2018). Det finns även kirurgisk behandling att tillgå vid venösa bensår så som venkirurgi och hudtransplantation (Ericson & Ericson, 2012).
Sjuksköterskor ska behandla bensår efter de riktlinjer som finns, något som har visat sig vara svårt att följa. Sjuksköterskorna förklarar sårläkningen som en svår process då patienternas ålder, följsamhet och nutritionsvanor försvårar läkningen av såren samt att följa de riktlinjer som finns för behandling. Handikapp, kognitiva problem eller psykisk sjukdom hos patienterna kan också försvåra arbetet då det kan saknas sjukdomsinsikt eller förståelse för behandlingarna samt en ovilja till att få såren läkta från patienternas sida (Lagerin, Hylander & Törnkvist, 2017). Andra faktorer som ligger till grund för en effektiv läkning av venösa bensår är sårvård, proteinrik kost, undvika långt
stillasittande, sluta röka samt att placera benet i högt läge (Ericson & Ericson, 2012).
3
1.4 Personcentrerad vård och sjuksköterskans roll
Sjuksköterskor har omvårdnadsansvaret för de patienter som vårdas. God omvårdnad bygger på att sjuksköterskan arbetar personcentrerat för att kunna tillgodose patientens alla behov. Personfokuserad vård grundar sig på att se hela människan för att förstå både de fysiska och psykiska behoven som kan finnas. Personcentrerad vård handlar om att göra patienten delaktig i sin vård och att se vårdmötet som ett samarbete (Fransson Sellgren 2014).
Patienter kan idag ha bristfälliga kunskaper när det kommer till orsaker till sårens uppkomst, varför kompressionsbehandling görs och vilka livsstilsförändringar som kan vara aktuella för sårläkning (Van Hecke et al. 2013). Att som sjuksköterska ge patienter utbildning och information om bensår kan öka patientens fysiska aktivitet,
självständighet och en förbättrad livskvalité (Van Hecke, Grypdonck, Beele, Vanderwee
& Defloor 2011). Det kan dock finnas kunskapsluckor även hos sjuksköterskor, flera saknar kunskap kring bedömning av venösa bensår samt hur behandling ska ske på bästa sätt. Då många har ont relaterat till venösa bensår är det viktigt att förstå grunden till detta vilket flera sjuksköterskor tror beror på endast arteriella bensår, detta kan leda till att patienterna inte får den vård som krävs. Nutrition, mobilisering, omläggning och ödem är faktorer som kan påverka läkningsprocessen, detta uppger flertalet
sjuksköterskor att de inte har kunskap kring (Ylönen, Stolt, Leino-Kilpi & Suhonen 2014). Dessa kunskapsluckor bidrar till att vården inte kan bli lika personcentrerad, det är viktigt att se hela människan för att förstå och kunna bidra med den bästa vården (Fransson Sellgren 2014).
1.5 Teoretisk referensram
Inom professionen som sjuksköterska möter en dagligen människor som lider, lidandet kan visa sig i form av smärta, rädsla eller ångest. Det är viktigt som sjuksköterska att kunna identifiera den typ av lidande som en patient visar för att på så sätt hjälpa denne på bästa sätt. Lidandet kan beskrivas som ett inifrån - eller utifrånperspektiv, där inifrånperspektivet fokuserar på lidandet hos den enskilda människan och utifrånperspektivet är mer teoretiskt och övergripande (Wiklund Gustin, 2014).
4
Den lidande människan är ett koncept som Katie Eriksson använder för att beskriva patienten. Lidande kan uttryckas i tre former enligt Eriksson, lidande relaterad till sjukdom, lidande relaterad till vård och lidande relaterad till livet. Patienten är en lidande människa eller en människa som lider och tålmodigt håller ut. Människan en möter i vården är fantasifull och kreativ, de har önskningar. Villkoren för människans behov är dock otillräckliga. När människan går in i det vårdande sammanhanget blir han eller hon en patient i begreppets ursprungliga mening, den lidande människan. Enligt teorin ska sjuksköterskan vara närvarande för patienten och försöka hitta en gemenskap, gemenskap är något som människan i grunden är beroende av. En individ som lider vill bli bekräftad för att kunna uppnå försoning, detta genom att få tid och plats för att lida.
Sjuksköterskan ska se patienten som en individ och ha en helhetssyn som inte endast fokuserar på den sjuka människan (Lindström, Lindholm Nyström & Zetterlund, 2014).
Denna referensram är passande till denna litteraturstudie då författarna inte endast fokuserar på det fysiska utan även det psykiska för att få en helhetsbild av individens erfarenheter av venösa bensår. Teorin fokuserar både på patientens känslor och sjuksköterskans omvårdnadsroll i mötet med patienter.
1.6 Definition av begrepp
Begreppet “att leva med” definieras i denna litteraturstudie som en beskrivning av individers erfarenhet av att ha venösa bensår. Att leva med något är inte synonymt med livskvalité, utan handlar om hur individer upplever sin vardag och hur de påverkas av de venösa bensåren.
1.7 Problemformulering
Venösa bensår kan drabba alla människor men risken för att utveckla ett sådant sår ökar i takt med stigande ålder. Levnadsvanor i form av kost, vikt, fysisk aktivitet och rökning kan vara bidragande orsaker till sårets uppkomst samt påverka sårets läkningsprocess.
Såren är ofta återkommande och behandlingstiden kan vara lång vilket kan ge påverkan på individernas liv i och med flertalet vårdbesök för omläggningar. Den huvudsakliga behandlingsformen vid venösa bensår är kompressionsbehandling och den är oftast livslång för personerna.
Tidigare forskning inom ämnet visar på att det finns bristfällig kunskap hos patienter kring behandling och vilka faktorer som kan påverka läkningsprocessen. Forskning
5
inom området visar även att kunskapsluckorna inte endast finns hos patienter utan även hos sjuksköterskor. Det är därför viktigt att utbilda sjuksköterskor inom området så att de i sin tur kan hjälpa individer med venösa bensår i sin läkningsprocess och ge dom rätt information. Idag finns det flertalet olika studier som beskriver patienters
erfarenheter av att leva med venösa bensår. Genom att sammanställa dessa i en litteraturstudie och försöka förstå dessa erfarenheter och hur det påverkar individers vardag kan ge ökad förståelse och kunskap för deras behov och välmående. En ökad kunskap om människors erfarenhet är en grund i att arbeta personcentrerat.
1.8 Syfte och Frågeställning
• Syftet med litteraturstudien är att beskriva individers erfarenheter av att leva med venösa bensår.
• Hur beskriver olika individer sina erfarenheter av att leva med venösa bensår?
2 Metod
2.1 Designen
En beskrivande litteraturstudie används som design för denna studie. Litteraturstudier syftar till att objektivt beskriva forskning som har gjorts inom ett område (Polit & Beck 2012).
2.2 Sökstrategi
Författarna till denna studie använde sig av databaserna CINAHL och Medline via PubMed. Enligt Polit & Beck (2012) är dessa två databaser användbara för ämnet omvårdnad och därmed relevant för denna litteraturstudies syfte. Sökord som användes I CINAHL var “Leg ulcer”, “Patient experience” och “Lived experience”. I databasen Medline via PubMed användes sökorden “Varicose ulcer”, “Leg ulcer”, “Lived experience” och “Quality of life”. Författarna till studien valde att använda sökordet
“Quality of life”, detta begrepp har inte samma innebörd som upplevelser eller erfarenheter, vilket studien syftar till. Sökordet användes ändå då det inkluderade artiklar som kunde inkluderas i studien. Olika sökord valdes i databaserna för att öka möjligheten att få en större bredd av sökresultatet. Sökorden söktes först upp enskilt för att sedan kombineras med hjälp av Booleska termen AND. Booleska termer används för att begränsa antalet artiklar och termen AND syftar till att ta fram artiklar som
innehåller de båda sökorden (Polit & Beck, 2012). Ett av sökorden angavs som
6
Meshterm, en sådan typ av term ger ett konsekvent sätt att hämta information för olika termer för samma begrepp (Polit & Beck, 2012). Begränsningar som gjordes i
databaserna var artiklar skrivna på engelska, att de inte fick vara äldre än 10 år samt att de skulle vara inriktade på vuxna över 18 år. Filtrena för att begränsa artiklarna i databaserna benämns olika i PubMed och CINAHL. Därav användes “adults + 19” i PubMed och “all adults” i CINAHL. En annan begränsning som gjordes manuellt var att artiklarna skulle vara tillgängliga via Högskolan i Gävles bibliotek. I en sökning användes inte begränsningen “All adult” för att artiklar som svarade på studiens syfte försvann.
7 Tabell 1: Söktabell
Databas Begränsningar, sökdatum
Sökord Antal
träffar
Antal artiklar
Medline via PubMed
10 år, Adults + 19, English.
Tillgänglig via Högskolan i Gävle.
2021-02-15
Varicose ulcer [MeSH Major Topic] AND Quality of life
132 3
Medline via PubMed
10 år, Adults + 19, English.
Tillgänglig via Högskolan i Gävle.
2021-02-15
Lived experience AND Leg ulcer
26 4
CINAHL All adult, English, 10 years.
Tillgänglig via Högskolan i Gävle.
2021-02-15
Leg ulcer AND Patient experience
72 3
CINAHL English, 10 years.
Tillgänglig via Högskolan i Gävle.
2021-02-15
Leg ulcer AND Lived experience
18 1
Totalt:
11
2.3 Urvalskriterier
Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle besvara litteraturstudiens syfte och frågeställning. De skulle ha en kvalitativ ansats då kvalitativa studier enligt Polit &
Beck (2012) fokuserar på mänskliga erfarenheter vilket är syftet med denna studie.
Artiklarna skulle ha en tydlig vetenskaplig uppbyggnad med introduktion, metod, resultat och diskussion. Artiklar som exkluderades var litteraturstudier då författarna endast sökte efter förstahandskällor.
8
2.4 Urvalsprocessen och utfallet av möjliga artiklar
Sökningarna i PubMed och CINAHL resulterade i 248 artiklar totalt. Vid urval av artiklar kan relevansen bedömas av titel och abstract men oftast behövs hela artikeln läsas för att förstå hela studien (Polit & Beck, 2012). Efter granskning på titelnivå exkluderades 6 artiklar då de var dubbletter. 198 artiklar exkluderades då de i stället kunde handla om sår som orsakats av diabetes, olika behandlingsalternativ eller
sjuksköterskans perspektiv. De 44 återstående artiklarna granskades på abstractnivå, 18 artiklar exkluderades då de var av kvantitativ design. Ytterligare åtta artiklar valdes bort då det inte fanns åtkomst till full text via Högskolan i Gävle. Sex Artiklar exkluderades då de inte handlade om individers erfarenheter av att leva med venösa bensår. En artikel saknade tydlig vetenskaplig uppbyggnad och valdes därmed bort. 11 artiklar
relevansbedömdes samt kvalitetsgranskades enligt Bilaga 1 och 2, samtliga valdes sedan ut för denna studie.
Identifierade artiklar genom databaserna PubMed och CINAHL
(n=248)
Artiklar granskade på titelnivå (n=248)
Artiklar granskade på abstractnivå (n=44)
Exkluderade artiklar inklusive dubbletter
(n=204)
Exkluderade artiklar (n=33)
Artiklar som genomgick relevansbedömning och
kvalitetsgranskning (n=11)
Exkluderade artiklar (n=0)
Inkluderade artiklar i litteraturstudien
(n=11)
Figur 1:
Flödesschema
9 2.5 Dataanalys
Data har analyserats och sammanställas utifrån artiklarnas resultatdel, detta har gjorts genom så kallad tematisk analys. Tematisk analys syftar bland annat till att hitta gemensamma teman i artiklarna (Aveyard, 2014). Första steget i analysen var att författarna läste varje artikel enskilt, därefter diskuterades artiklarnas resultat och de sammanfattades enligt bilaga 3 och 4. Diskussionen handlade bland annat om att se vad i resultaten som svarade på litteraturstudiens syfte och frågeställning.
Sammanfattningen gav författarna en större överblick av artiklarnas resultat. I steg två läste författarna artiklarnas resultatdel ännu en gång för att kunna identifiera
gemensamma teman vilket gjordes enskilt. De teman som valts ut färgmarkerades först i texten och sedan skrevs de in i en tabell för att hitta gemensamma nämnare. I det sista steget valdes fyra huvudteman ut som resultatet framställdes utifrån. Under
bearbetningen av denna studies resultat hade författarna alltid artiklarna nära till hands för att undvika feltolkningar.
2.6 Forskningsetiska överväganden
De etiska överväganden som gjorts under denna litteraturstudie var att objektivt och noggrant granska artiklarna. Författarna vill inte fabricera resultatet och har därför inte medvetet exkluderat artiklar eller delar från artiklar som inte överensstämmer med egna teorier och hypoteser. Resultatet är inte skildrat utifrån författarnas egna åsikter och värderingar. Plagiering innebär att ta någon annans idéer eller ord för att göra det till sina egna referenser finns därmed med för att visa på att plagiering inte har förekommit (Sandman & Kjellström 2018).
3 Resultat
Bearbetningen av de 11 valda artiklarna resulterade i fyra teman: erfarenheter av smärta erfarenheter av kompressionsbehandling, påverkan på vardagen samt erfarenheter av vården.
3.1 Erfarenheter av smärta
De venösa bensåren leder ofta till att personer känner smärta och upplever sömnproblematik relaterat till detta. (Taverner, Closs & Briggs 2014; Marczak, Rembeck, Petersson & Nordemans 2019; Green, Jester, McKinley & Pooler 2013;
Wellborn & Moceri 2014).
10
Smärtan vid venösa bensår uppges vara del av många individers vardag och är ibland en dominerande faktor i deras liv då den är närvarande dygnet runt. Smärtan beskrivs som en brännande och stickande känsla där närkontakt med såret liknas med mord. När smärtan är som värst kan en önskan om att dö uppstå (Taverner, Closs & Briggs 2014;
Green et al. 2013). Smärtan från såren beskrivs av några personer som mild i början men att den med tiden ökade och blev alltmer intensiv. Andra beskriver i stället smärtan som värst i början men att det nu har övergått i en kliande känsla som är värre än
smärtan (Taverner, Closs & Briggs 2014; Wellborn & Moceri 2014). Flera av deltagarna uppger att sömnen blir påverkad av smärtan då det är svårt att slappna av samt att smärtan är värst på natten hos en del vilket gör att de inte får tillräckligt med sömn (Marczak et al. 2019; Green et al. 2013).
Att ta läkemedel mot smärtan möts ibland av ett motstånd. Det kan handla om att
personerna redan tar flertalet andra läkemedel mot andra sjukdomar och vill på grund av detta inte ta fler. En del får biverkningar av starkare läkemedel som till exempel
förstoppning vilket skapar ännu en motvillighet till att ta läkemedel för smärta. Andra vill ha starka smärtlindrande läkemedel utskrivet men får inte det av läkaren då den inte vill skriva ut det. Det finns de personer som mött sjuksköterskor som inte vet vad de ska göra åt smärtan samt att läkemedlen uppges ha dålig effekt (Green et al. 2013; Taverner, Closs & Briggs 2014).
3.2 Erfarenheter av kompressionsbehandling
Kompressionsbehandling är en återkommande behandlingsform i flertalet av studierna.
Behandlingen visar sig i flera fall påverka individernas vardag när det kommer till bland annat passform, hygien och estetik (Probst, Séchaud, Bobbink, Skinner & Weller
2020B; Wellborn & Moceri 2014; Taverner, Closs & Briggs 2014; Probst, Bobbink, Séchaud & Beuehre Skinner 2020A).
Kompressionsbehandling i form av stödstrumpor och lindning av benen är inte alltid en uppskattad behandlingsform hos deltagarna, då det beskrivs som obekvämt, kliande och smärtsamt. Smärtan relaterat till kompressionsbehandling anses hos vissa vara den värsta delen av att leva med venösa bensår. Åsikterna kring smärta vid byte av
11
kompression skiljer sig åt, det ökade antingen smärttillståndet eller gav en befriande känsla (Taverner, Closs & Briggs 2014; Probst et al. 2020B; Wellborn & Moceri 2014).
Att ta på sig stödstrumpor är en utmaning för en del personer då de känner att de inte har tillräcklig med styrka för att klara av det själva. De beskrivs också ha dålig passform samt att de blir uttöjda med tiden vilket skapar irritation. Kompressionsstrumporna beskrivs som något kvinnligt och inte menat för män vilket skapar ännu ett motstånd för att använda dem. Dessa tre faktorer leder till att stödstrumporna inte används
kontinuerligt eller ibland inte alls (Probst et al. 2020A; Wellborn & Moceri 2014;
Probst et al. 2020B). Personer beskriver att de har en rädsla för att förlora sin autonomi om de tar hjälp av vårdpersonal för att få på sig kompressionsstrumporna. Detta är ännu en faktor som spelar in i att kompressionsstrumporna inte används. I stället för att använda kompressionsstrumpor har personerna kommit på egna strategier för att hantera såren och svullnaden av benen. Det kan handla om att ta varma eller kalla bad, placera benet i högt läge samt att vara noga med hudvård i form av att smörja in benen. Det är även jobbigt för individerna att ha stödstrumporna när det är varmt ute dock ses de som behagliga att använda under kyligare perioder (Probst et al. 2020A; Probst et al.
2020B).
3.3 Påverkan på vardagen
Venösa bensår kan på olika sätt skapa hinder för människor i deras vardag, det kan dels handla om fysiska aspekter som skapar begränsningar men även psykiska faktorer spelar in (Joaquim, Silva, Pereira, Garcia-Caro & Cruz-Quintana, 2018; Henrique da Silva et al. 2019; Green et al. 2013; Aguiar et al. 2016; Kesterton et al. 2019; Wellborn
& Moceri 2014; Taverner, Closs & Briggs 2014; Marczak et al. 2019).
Människor upplever att de ofta får kompromissa på grund av de venösa bensåren då deras rörlighet påverkas av såren samt kompressionen. De venösa bensåren och kompressionsbehandlingen uppges försvåra möjligheterna till att ta promenader, gå på gym eller att utföra andra fysiska aktiviteter (Green et al. 2013; Henrique da Silva et al.
2019). Det är inte endast fysiska faktorer som skapar begränsningar i individernas vardag utan även psykiska aspekter beskrivs som till exempel rädsla och skam. En rädsla finns hos individerna för att skada sig och utveckla bensåret ännu mer, vilket leder till att en del människor isolerar sig i hemmet. Några av deltagarna i studierna
12
undviker att gå ut, träna eller göra dagliga aktiviteter, exempelvis handling (Green et al.
2013; Kesterton et al. 2019). Dessa begränsningar leder i flera fall till självisolering, där en fängelseliknande känsla uppstår. Skammen och rädslan för bensåret beskrivs skapa en begränsad frihet och personerna känner sig alltmer värdelösa relaterat till detta (Henrique da Silva et al. 2019; Joaquim et al. 2018; Kesterton et al. 2019). Den sociala isoleringen handlar dels om deras omgivning, de upplever att andra blir äcklade av deras sår och att de blir uttittade. Det kan kännas som att de smutsar ner allt de kommer nära och att människor i deras omgivning drar sig undan. De uppger att många har frågor och tankar kring såren vilket personerna tycker är jobbigt och då kan de i stället ljuga om sårens uppkomst för att slippa detta (Aguiar et al. 2016; Green et al. 2013). En del personer känner att de besvärar sin omgivning och andra undviker kläder såsom shorts och kjolar för att slippa få frågor angående sina sår (Aguiar et al. 2016; Joaquim et.al. 2018). Valmöjligheten över vilka kläder personerna kan ha på sig uppges vara begränsat, då det ses som en omöjlighet att använda skor med klackar, kjol eller klänningar. Möjligheterna till att välja de kläder och skor som önskas minskas då det upplevs vara svårt att hitta rätt passform. Flertalet uppger sig vara besvärade av denna begränsning, inte bara utseendemässigt begränsas deras vardag utan även deras känslomässiga inre påverkas (Henrique da Silva et al. 2019; Green et al. 2013).
Att leva med venösa bensår har skapat hinder i arbetslivet för en del personer, det kan handla om att inte klara av arbeten som kräver långa perioder av att stå upp vilket har lett till att det inte går att fortsätta arbeta. En del har problem ekonomiskt då
behandlingen är dyr och personerna måste vara borta från jobbet för att få vård (Henrique da Silva et al. 2019; Joaquim et.al. 2018; Wellborn & Moceri 2014). Det dagliga livet innefattar också den personliga hygienen, något som flera anser är
begränsat relaterat till de venösa bensåren. Underhållningen av den personliga hygienen, i form av dusch, beskrivs som svår på grund av bandagen. Flera berättar att enda
chansen till rengöring är mellan bytena av bandage. En individ berättar dock att vid flertalet bandagebyten så tvättar sjuksköterskan inte rent innan nytt sätts på vilket för hen skapade upprördhet. Att inte kunna sköta sin hygien själv skapar en frustration (Green et al. 2013; Wellborn & Moceri 2014).
En del av deltagarna har fått depressiva besvär av att leva med venösa bensår, då såren har gett de en förändrad självbild och ibland suicidtankar. Önskan om att dö är relaterad
13
till deras vardag och den smärta de måste ta sig igenom varje dag (Green et al. 2013;
Taverner, Closs & Briggs 2014). Svaghet och hopplöshet är känslor som är
återkommande i flera av studierna. Hopplösheten grundar sig enligt deltagarna i att såren ena stunden kan se ut att vara på väg mot läkning och sedan övergå till att bli värre. Hopplösheten och svagheten är även relaterat till den upplevda skammen över såren samt att personerna inte längre känner igen sig själva (Aguiar et al. 2016;
Kesterton et al. 2019). Rädsla finns hos individer över att en dag eventuellt vara
tvungen att amputera bort benet men det finns även de som har en längtan av att ta bort benet för att slippa lidandet som är relaterat till deras smärta (Taverner, Closs & Briggs 2014 & Marczak et al. 2019).
En del individer har utvecklat olika strategier för att kunna hantera alla känslor som de har över sina venösa bensår. Det kan handla om att personerna försöker skaka av sig känslorna och visa upp en annan bild av sig själv utåt eller att de bara måste ta sig igenom detta för att det inte finns något annat alternativ. Även om skamkänslor är vanliga hos många så finns det dom som inte känner det eller försöker att gömma sina sår med hjälp av kläder, de kan beskriva sin situation som bra just nu, de intalar sig själva att detta är något en får leva med. Personerna kan också hitta stöd hos sin
omgivning och familj för att kunna hantera sin vardag. (Green et al. 2013; Aguiar et al.
2016; Wellborn & Moceri 2014).
3.4 Erfarenheter av vården
En stor del av att leva med venösa bensår innebär kontakt med sjukvården, denna kontakt blir i många fall långvarig och upplevelserna kring detta är många. Maktlöshet, avsaknad av kontinuerlig vård och dålig kommunikation är beskrivningar som dyker upp i flera av studierna (Tollow & Ogden 2019; Henrique da Silva et al. 2019; Green, et.al 2013, Wellborn & Moceri 2014).
En återkommande känsla är att en del individer känner att de inte får respekt, blir
förminskade och åsidosatta av vårdpersonalen. Att inte få sin röst hörd och bli ignorerad resulterar i en känsla av maktlöshet hos flera. Personerna ger exempel på att det kan handla om att en läkare inte ens tittar på såren eller kallar patienten för smutsig vilket sänker förtroendet för vårdpersonalen (Tollow & Ogden 2019; Henrique da Silva et al.
2019). Förtroendet för vården uppges även bli påverkad av att individerna ofta får träffa
14
ny vårdpersonal när såren ska läggas om. Vårdpersonalen beskrivs ha olika arbetssätt vilket skapar en osäkerhet hos patienterna. De olika arbetssätten upplevs ge en minskad kontinuitet i behandlingen vilket flera tycker är frustrerande och ser det som ett hinder för sin läkning. De beskriver att de har testat alla möjliga olika behandlingar där vissa fungerar och vissa inte. Sjuksköterskorna beskrivs som att de inte arbetar på liknande sätt samt att alla har olika teorier om behandlingen. Detta uppges skapa ett motstånd hos flera individer att gå tillbaka på grund av att de känner sig som försökspersoner (Green, et al. 2013; Tollow & Ogden 2019).
Andra beskriver vårdpersonalen som underbara, snälla och sympatiska och har utvecklat ett förtroende mellan varandra vilket de tror leder till en snabbare återhämtning av såren. Vården ses av en del personer som välkomnade samt att de skapar en vänskaplig miljö. Där personerna vågar ställa frågor och känner sig omhändertagna samt att de kan känna att de får stöd (Tollow & Ogden 2019; Green, et al. 2013; Wellborn & Moceri 2014).
4 Diskussion
4.1 Huvudresultat
Syftet med studien var att beskriva individers erfarenheter av att leva med venösa bensår. I litteraturstudien kunde fyra teman urskiljas vilka var erfarenheter av smärta, erfarenheter av kompressionsbehandling, påverkan på vardagen samt erfarenheter av vården. Gemensamt för dessa teman var att personerna som lever med bensår ofta påverkas negativt av detta. Resultatet visar att människor blir begränsade i sin vardag relaterat till fysiska och psykiska faktorer. Smärta är vanligt förekommande hos personer som lever med venösa bensår, denna smärta påverkar individerna negativt då det kan vara närvarande dygnet runt. Hos många finns det en rädsla för biverkningar för smärtlindrande läkemedel och en del upplever att sjuksköterskor saknar kunskap för att hjälpa dom. En annan del av att leva med venösa bensår är kompressionsbehandling vilket har visat sig vara obekvämt, smärtsamt samt svårt att hantera själv. Dessa faktorer leder därmed till att följsamheten av användningen minskar. Påverkan på vardagen kan innefatta social isolering och begränsningar i val av kläder vilket påverkar individen både fysiskt och psykiskt. Dessa begränsningar kan relateras till känslor av skam och rädsla. Det är vanligt att dessa individer får möta vården vilket inte alltid upplevs som positivt. Många känner sig inte respekterade eller hörda vilket leder till ett motstånd att
15
vilja uppsöka vård. Många har också erfarit att vården saknar kontinuitet där en oenighet bland sjuksköterskorna finns. Det finns dock dom som även beskriver vården som positiv där de känner sig välkomna.
4.2 Resultatdiskussion
4.2.1 Erfarenheter av smärta
Hos många av de personer som har venösa bensår finns erfarenheter av smärta, denna smärta skapar ett lidande hos individerna (Taverner, Closs & Briggs 2014; Marczak et al. 2019; Green et al. 2013; Wellborn & Moceri 2014).
Att många upplever smärta tyder på att smärtlindrande behandling antingen är
otillräcklig eller obefintlig. I resultatet går det att utläsa att detta bland annat kan bero på okunskap från sjuksköterskan, rädsla för biverkningar av medicinen eller en ovilja hos patienterna (Green et al. 2013; Taverner, Closs & Briggs 2014). Tidigare forskning bekräftar att det finns kunskapsluckor hos sjuksköterskor när det kommer till smärta relaterat till venösa bensår (Ylönen et al. 2014). Smärta är en viktig del att bevaka men för många sjuksköterskor är detta en mindre viktig sak i processen kring behandling av venösa bensår, de anser i stället att bevaka eventuella infektioner och preferenser hos patienter är av större vikt (Adderley & Thompson, 2014). I Erikssons teori beskrivs patienter som lidande människor där det finns ett behov av bekräftelse. Frånvaro av behandling eller behandlingen i sig kan skapa ett lidande för patienten (Lindström et al.
2014). Patienter kan uppleva smärtlindring genom att en sjuksköterska visar sitt intresse för patienten samt att det viktigaste i mötet med patienterna är att tro på vad de säger.
Att som sjuksköterska göra en smärtanalys är en viktig del i att lindra smärtan, denna process visar än mer att sjuksköterskan tror på det patienten säger och patienten kan därmed känna sig mer bekräftad (Bergh, 2014).
Att sjuksköterskor har bristande kunskaper när det kommer till smärthantering vid venösa bensår kan bidra till ett ökat lidande för patienterna. Ibland kan enkla åtgärder som att bara vara närvarande och bekräfta patienten ge ett minskat lidande. En ökad kunskap och förståelse för patienternas lidande skulle kunna lindra smärtan både kroppsligt och själsligt.
16 4.2.2 Erfarenheter av kompressionsbehandling
I resultatet framkommer det att kompressionsbehandling inte alltid är uppskattat då behandlingen kan var obekväm och smärtsam samt att det är svårt för många att ta på sig stödstrumporna själv. Detta kan i sin tur påverka följsamheten till att använda kompressionsbehandling (Probst et al. 2020B; Wellborn & Moceri 2014; Taverner, Closs & Briggs 2014; Probst et al. 2020A).
Tidigare forskning visar på att flerlagerslindning och kompressionsstrumpor har bra effektivitet vid behandling av venösa bensår (Szewcyzk et al. 2010). Det har visat sig att personer med venösa bensår har svårt att förstå vikten av kompressionsbehandling och många sjuksköterskor saknar även viktig kunskap inom området. Det framkommer att många föredrar flerlagerslindning men då sjuksköterskor inte förstår betydelsen av kompression och i flera fall inte fått någon träning i det får behandlingen inte önskad effekt vilket skapar problematik (Ylönen et al. 2014). Kompressionsbehandling är inte alltid praktiskt för individerna i deras vardag men har visat sig vara viktigt för sårens läkning. Patienter behöver därför också få information och motiveras att använda dessa dock kan motivationen till användandet av kompressionsbehandling påverkas av förtroendet till sjuksköterskan (Lindholm, 2014). När sjuksköterskorna saknar kunskap kan det innebära ett lidande för patienten då ett lidande enligt Erikssons teori kan uppstå i vårdandet (Lindström et al. 2014). För att minska lidandet är det viktigt att som
sjuksköterska lyssna, samarbeta och göra patienten delaktig. Detta är grunden är grunden för personcentrerad vård (Fransson Sellgren, 2014). Det kan därmed vara viktigt att som sjuksköterska vara öppen för andra behandlingsalternativ om till exempel kompressionsstrumpor eller lindor inte vill användas.
4.2.3 Påverkan på vardagen
Resultatet har visat att venösa bensår kan ha en negativ påverkan på individers vardag.
Där social isolering och begränsningar i val av kläder är två exempel på faktorer som påverkar vardagen negativt. (Henrique da Silva et al. 2019; Green et al. 2013; Aguiar et al. 2016; Wellborn & Moceri 2014).
Erikssons teori beskriver människan som en enhet av kropp, själ och ande där hälsa inte är enbart frånvaro av sjukdom. Där människan har en önskan om att tillhöra en
gemenskap då människan är beroende av andra och gemenskapen (Lindström et al.
17
2014). Att människor som lever med venösa bensår i flera fall väljer att isolera sig i hemmet kan leda till att de mister den grundläggande gemenskapen som människor behöver. Detta kan leda till ett inre lidande som påverkar individens hälsa. I tidigare forskning har det visat att ensamhet kan påverka både den fysiska och psykiska hälsan negativt (Yu, Sessions, Fu & Wall, 2015). Detta kan vara en indikation på att en social gemenskap är viktig för att kunna bibehålla hälsa.
Resultatet visar att en stor del av individernas vardag påverkas av hur det venösa bensåret får dom att se ut. Hur det är omöjligt för vissa att ha på sig kjolar och klänningar samt skor med klack (Henrique da Silva et al. 2019; Green et al. 2013).
Många av dessa delar kan vara sådant som individer i ett tidigare skede identifierat sig med men på grund av de venösa bensåren och kompressionslindningen har denna identitet försvunnit. En kroppslig sjukdom kan i flera fall utmana identiteten, för flera kan det vara svårt att acceptera denna förändring. Det kan finnas en kamp för individen att acceptera sig själv och även få acceptans av andra. För att hjälpa individerna till att acceptera sin kropp och återfå kontroll över sin identitet behöver sjuksköterskan vara stöttande och hjälpa till i den mån det går (Håkansson, 2014). Resultatet tyder på att de människor som accepterat de venösa bensåren begränsas inte i lika stor uträckning när det kommer till att gömma sina sår samt att de kan uppfatta sin situation som bra (Green et al. 2013; Aguiar et al. 2016; Wellborn & Moceri, 2014).
Resultatet och tidigare forskning indikerar att sociala relationer och en förbättrad identitetsbild är ett sätt att bibehålla hälsa samt att det minskar individens psykiska och fysiska hälsa. Sjuksköterskan bör därför se individerna som en helhet och vården bör vara personcentrerad i den utsträckning det går för att tillgodose individens alla behov.
4.2.4 Erfarenheter av vården
I resultatet framkommer det att individer kan ha ett lågt förtroende för vården då de inte känner sig respekterade eller blir hörda. De upplever även att det saknas en kontinuitet i vården och detta bidrar till att det finns ett motstånd att uppsöka vård (Tollow & Ogden 2019; Henrique da Silva et al. 2019; Green, et.al 2013; Wellborn & Moceri 2014).
I Erikssons teori om den lidande människan beskrivs tre former av lidande där lidande orsakad av vård eller frånvaro av vård är en form. Ett lidande kan komma ifrån att
18
patienten inte tas på allvar, inte känner sig välkommen, klandras eller utsätts för
maktutövning (Lindström et al. 2014). Denna typ av lidande påvisas i resultatet då flera individer upplever respektlöshet, maktlöshet och förminskning (Tollow & Ogden 2019;
Henrique da Silva et al. 2019). Grunden för vårdyrket enligt Erikssons teori handlar om att hjälpa den lidande människan och att vara där, det är inte ett beteende, en känsla eller ett tillstånd. Relationen mellan sjuksköterskan och patienten bör enligt teorin vara öppen så att patienten alltid känner sig välkommen (Lindström et al. 2014). Detta visar på att vården ibland kan förstärka lidandet hos patienter vilket tyder på brister i
meningen med omvårdnad.
Studier har visat på att sjuksköterskor har bristfälliga kunskaper när det kommer till hanteringen av venösa bensår vilket kan leda till otillräcklig behandling för patienterna (Ylönen et al. 2014). Resultatet av föreliggande litteraturstudie visar på att individer saknar kontinuitet i sin behandling vilket i sig kan orsakas av att dessa kunskapsluckor som tidigare studie visat. När patienterna upplever en oenighet bland sjuksköterskorna påverkas förtroendet och viljan att fortsätta sin behandling (Green et al. 2013, Tollow &
Ogden 2019). Detta kan även förstärka lidandet för patienten då både vården och avsaknad av rätt vård påverkas av okunskap och ett dåligt samarbete mellan
sjuksköterskorna. När vårdpersonalen upplevs som sympatiska och är välkomnande i sitt bemötande visar resultatet att det utvecklas ett förtroende (Tollow & Ogden 2019, Green, et al. 2013, Wellborn & Moceri 2014). Detta indikerar på att när en god
vårdrelation finns kan patienters lidande relaterat till vården minska och känslan av att bli respekterad samt omhändertagen förstärkas.
4.3 Metoddiskussion
För att undersöka folks erfarenheter av att leva med venösa bensår har författarna till denna studie valt att göra en beskrivande litteraturöversikt där nuvarande forskning kring ämnet sammanställts. En styrka i sökstrategin är att författarna har valt att använda sig av två databaser, CINAHL och PubMed. Vid användning av endast en databas kan flertalet artiklar inom ämnet omvårdnad exkluderas (Polit & Beck, 2012).
Sökordet “Quality of life” är inte synonymt med upplevelser eller erfarenheter, vilket denna studie syftar till att beskriva. “Leg Ulcer” är ett annat sökord som användes och som inte direkt kunde kopplas till studiens syfte och frågeställning då sökordet
19
egentligen inte innefattar bensår med venös bakgrund. Båda sökorden valdes på grund av att sökningen resulterade i artiklar som svarade på denna studies syfte och
frågeställning. I denna litteraturstudie gjordes ingen begränsning när det handlade om vilket studieland forskningen utfördes i, detta för att få en bredare bild av människors erfarenheter och upplevelser oavsett kulturella skillnader vilket kan göra att studien tenderar till att bli mer generaliserbar. När författarna gjorde sin sista sökning i databasen CINAHL upptäcktes att artiklar som svarade på studiens syfte och
frågeställning exkluderades när begränsningen “all adult” användes. Författarna kan inte utesluta att artiklar som svarade på syfte och frågeställning exkluderades när denna begränsning användes i tidigare sökningar. Detta kan ses som en svaghet då lämpliga artiklar eventuellt har exkluderats utan författarnas vetskap. Begränsningen att artiklarna skulle vara tillgängliga via högskolan i Gävles bibliotek kan ses som en svaghet då artiklar som svarade på denna studies syfte och frågeställning exkluderades omedvetet.
Ett urval som författarna valde att göra i denna studie var att endast använda sig av förstahandskällor med kvalitativ ansats. Ett viktigt steg i en litteraturstudie är att
använda sig av information som är objektiv och innefattar mycket detaljer kring studien (Polit & Beck, 2012). Ett inklusionskriterie var att artiklarna skulle ha en tydlig
vetenskaplig uppbyggnad. En svaghet i urvalsprocessen var att två artiklar som valdes ut sammanställde sin resultatdel med diskussionen. För att inte ta med andras åsikter i resultatet valdes endast de delar som tydligt var resultat av studierna.
I dataanalysen har artiklarna i första hand lästs av båda författarna för att sedan
diskutera eventuella skillnader och likheter i tolkningen. Alla valda artiklar var skrivna på engelska som inte är författarnas modersmål vilket kan leda till feltolkning av
artiklarnas resultat (Sandman & Kjellström, 2018). Det var därför viktigt i dataanalysen att artiklarna diskuterades och lästes upprepade gånger. En styrka i denna litteraturstudie är att författarna sammanfattat alla artiklars resultat enligt bilaga 3 och 4 för att då få en större vetskap om dess innehåll. När resultatet granskas i en litteraturstudie görs de ofta av flera personer för att kunna utvärdera varandras slutsatser (Polit & Beck, 2012).
Detta är en styrka i denna litteraturstudie då det är två författare som läst igenom artiklarnas resultat och sammanställt sina tolkningar. Analysen av data kunde ha styrkts än mer om fler personer varit med och genomfört studien för att säkerställa
objektiviteten ytterligare.
20
De forskningsetiska överväganden som författarna till föreliggande studie tillhandahållit är att undvika plagiat och subjektivitet. Författarna har även försökt undvika falsifiering vilket kan innebär att en ändrar data eller hittar på data för att det ska överensstämma med egna åsikter och teorier (Sandman & Kjellström, 2018). För att detta inte skulle ske sammanställdes resultatet enligt bilaga 3 och 4 samt att författarna alltid hade artiklarna nära till hands för att kunna läsa studiernas resultat flera gånger under processen.
4.4 Klinisk implikationer för omvårdnad och förslag till fortsatt forskning
Resultatet av litteraturstudien kan användas för att öka förståelsen för personers erfarenheter av att leva med venösa bensår och hur det påverkar deras liv. Venösa bensår är något som många individer lever med i samhället och därför är det viktigt att sjuksköterskor har kunskap och förståelse kring detta. Fysiska faktorer är något som en ofta kan se med blotta ögat men att få förståelse kring den psykiska problematiken som ligger bakom ett venöst bensår är av stor vikt för att kunna arbeta så personcentrerat som möjligt. Detta resultat indikerar att ett behov finns för förbättringsarbete i
behandlingen och bemötandet av individer med venösa bensår. Skammen och rädslan som upplevs behöver sjuksköterskor vara medvetna om att de finns, detta för att kunna hjälpa individerna att bibehålla och uppnå god hälsa. Sjuksköterskor måste se
patienterna som en helhet och anpassa vården utifrån individens alla behov.
Fortsatt forskning inom området behövs för att se om erfarenheterna av att leva med venösa bensår skulle påverkas om det fanns en större kunskap hos både sjuksköterskor och patienter. Vidare forskning inom området skulle kunna göras på vad patienterna saknar och förväntar sig av vården. Ökade kunskaper om patienters erfarenheter, önskningar och förväntningar av vården kan bidra till ökad förståelse och en bättre vård för patienten.
4.5 Slutsats
Slutsatsen av denna litteraturstudie är att flera personer som lever med venösa bensår har många negativa erfarenheter av detta. Detta grundar sig på att de upplever smärta dagligen, frustration kring kompressionsbehandling, hinder i vardagen samt att många känner att de inte blir respekterade eller hörda av vårdpersonalen. Tidigare forskning
21
visar att sjuksköterskor saknar viktiga kunskaper inom området vilket i sin tur kan skapa ett ökat lidande för patienten. För att minska lidandet hos individerna behövs mer
kunskap kring ämnet.
22
Referenser
Asterisk (*) Visar vilka artiklar som ingick i analysen och ingår i litteraturstudiens resultatdel
Adderley, U. & Thompson, C. (2014). Community nurses’ judgement for the
management of venousleg ulceration: A judgement analysis. International Journal of Nursing Studies, 52(1), ss. 345-354. Doi: 10.1016/j.ijnurstu.2014.09.004
*Aguiar, A. C., Sadigursky, D., Martins, L. A., Menezes, T. M., Santos, A. L. & Reis, L. A. (2016). Social repercussions experienced by elderly with venous ulcer. Revista gaucha de enfermagem, 37(3).
Doi: 10.1590/1983-1447.2016.03.55302
Aveyard, H. (2014). Doing a Literature Review in Health and Social Care: A Practical Guide. 3. uppl., Maiden head: Open University press.
Bergh, I. (2014). Smärta. I Edberg, A-K & Wijk, H. (red.) Omvårdnadens grunder - Hälsa och Ohälsa. 2. Uppl. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 421-444.
de Almeida Medeiros, A., de Queiroz Frazão, C., de Sá Tinôco, J., Nunes de Paiva, M., de Oliveira Lopez, M. & de Carvalho Lira, A. (2014). Venous ulcer: risk factors and the Nursing Outcomes Classification. Invest Educ Enferm., 32(2), ss. 252-259.
Doi: 10.17533/udea.iee.v32n2a08
Ericson, E. & Ericson, T. (2012). Medicinska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur.
Fransson Sellgren, S. (2014) Ledarskap och organisation av omvårdnadsarbete. I Ehrenberg, A. & Wallin, L. (red.) Omvårdnadens grunder - Ansvar och utveckling. 2.
Uppl. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 254- 275.
*Green, J., Jester, R., McKinley, R. & Pooler, A. (2013). Patient perspectives of their leg ulcer journey. Journal of Wound Care, 22(2), ss. 58-66.
Doi: 10.12968/jowc.2013.22.2.58
23
Håkansson, C. (2014). Kroppslighet och kroppslig omvårdnad. I Friberg, F & Öhlén, J.
(red.) Omvårdnadens grunder - perspektiv och förhållningssätt. 2. Uppl. Lund:
Studentlitteratur AB, ss. 213-234.
Ingebretsen, H. & Storheim, E. (2011). Omvårdnad vid hudsjukdomar och hudskador. I Almås, H., Stubberud, D. & Gronseth, R. (red.) Klinisk omvårdnad 2. Stockholm: Liber AB, ss. 343-380.
*Joaquim, F. L., Silva, R., Pereira, E. R., Garcia-Caro, M. P. & Cruz-Quintana, F.
(2018). Application of Merleau-Pontyan perspective on the physical and psychological implications of venous ulcers. Revista brasileira de enfermagem, 71(5), ss. 2469–2476.
Doi: 10.1590/0034-7167-2017-0542
*Kesterton, S., Crank, H. J., Tew, G. A., Michaels, J., Gumber, A., McIntosh, E., King, B. & Klonizakis, M. (2019). Participant experiences in a feasibility trial of supervised exercise training in adults with venous leg ulcers: A qualitative study. International wound journal, 16(6), ss. 1559–1569.
Doi: 10.1111/iwj.13252
Labropoulos, N., Wang, E., Lanier, S. & Khan, S. (2012). Factors associated with poor healing and recurrence of venous ulceration. Plastic and Reconstructive
Surgery. 129(1), ss. 179-186.
Doi: 10.1097/PRS.0b013e3182362a53
Lagerin, A., Hylander, I. & Törnkvist, L. (2017). District nurses' experiences of caring for leg ulcers in accordance with clinical guidelines: a grounded theory study.
International journal of qualitative studies on health and well-being, 12(1), ss.
Doi: 10.1080/17482631.2017.1355213
Lindholm, C. (2018) Sår. Lund: Studentlitteratur
Lindström, U., Lindholm Nyström, L. & Zetterlund, J. (2014). Katie Eriksson: Theory of Cariative Caring. I Alligood, M. (red.) Nursing Theorists and Their Work. Elsevier, ss. 171-203.
24
*Marczak, J., Rembeck, G., Petersson, E. L. & Nordeman, L. (2019). Patient experiences of living with chronic leg ulcers and making the decision to seek professional health-care. Journal of wound care, 28(Sup1), ss. 18–25.
Doi: 10.12968/jowc.2019.28.Sup1.S18
Polit, D. & Beck, C.T. (2012). Nursing Research. Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
*Probst, S., Bobbink, P., Séchaud, L. & Buehrer Skinner, M. (2020). Venous leg ulcer recurrences - The relationship to self-efficacy, social support and quality of life - A mixed method study. Journal of advanced nursing, 77(1), ss. 367-375.
Doi: 10.1111/jan.14611
*Probst, S., Séchaud, L., Bobbink, P., Skinner, M. B. & Weller, C. D. (2020). The lived experience of recurrence prevention in patients with venous leg ulcers: An interpretative phenomenological study. Journal of tissue viability, 29(3), ss. 176–179.
Doi: 10.1016/j.jtv.2020.01.001
Sandman, L & Kjellström, S. (2018). Forskningsetik. Etikboken: Etik för vårdande yrken. 2. Uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
*Silva, M., Jesus, M., Tavares, R. E., Caldeira, E., Oliveira, D. M. & Merighi, M.
(2019). Experience of adults and older people with adherence to venous ulcer care.
Revista gaucha de enfermagem, 40, ss. 1-7.
Doi: https://doi.org/10.1590/1983-1447.2019.20180024
Szewczyk, M. T., Jawień, A., Cwajda-Białasik, J. & Mościcka, P. (2010). Comparison of the effectiveness of compression stockings and layer compression systems in venous ulceration treatment. Archives of Medical Science, 6(5), ss. 791–799.
Doi: 10.5114/aoms.2010.17097
*Taverner, T., Closs, S. J. & Briggs, M. (2014). The journey to chronic pain: a
grounded theory of older adults' experiences of pain associated with leg ulceration. Pain
25
management nursing: official journal of the American Society of Pain Management Nurses, 15(1), ss. 186–198.
Doi: 10.1016/j.pmn.2012.08.002
*Tollow, P. & Ogden, J. (2019). The importance of relationships in treatment for chronic leg ulceration. Journal of health psychology, 24(13), ss. 1839–1849.
Doi: 10.1177/1359105317705984
Van Hecke, A. Beeckman, D., Grypdonck, M., Meuleneire, F., Hermie, L. &
Verhaeghe, S. (2013). Knowledge Deficits and Information-Seeking Behavior in Leg Ulcer Patients: An Exploratory Qualitative Study. Journal of Wound, Ostomy &
Continence Nursing, 40(4), ss. 381–387.
Doi: 10.1097/WON.0b013e31829a2f4d
Van Hecke, A., Grypdonck, M., Beele, H., Vanderwee, K. & Defloor, T. (2011).
Adherence to leg ulcer lifestyle advice: qualitative and quantitative outcomes associated with a nurse-led intervention. Journal of Clinical Nursing, 20(3–4), ss. 429–443.
Doi: 10.1111/j.1365-2702.2010.03546.x
*Wellborn, J. & Moceri, J. T. (2014). The lived experiences of persons with chronic venous insufficiency and lower extremity ulcers. Journal of wound, ostomy, and
continence nursing : official publication of The Wound, Ostomy and Continence Nurses Society, 41(2), ss. 122–126.
Doi: 10.1097/WON.0000000000000010
Wiklund Gustin, L. (2014). Lidande - en del av människans liv. I Friberg, F & Öhlén, J.
(red.) Omvårdnadens grunder - Perspektiv och förhållningssätt. 2. Uppl. Lund:
Studentlitteratur AB, ss. 269-295.
Ylönen, M., Stolt, M., Leino-Kilpi, H. & Suhonen, R. (2014). Nurses' knowledge about venous leg ulcer care: a literature review. International nursing review, 61(2), ss.194–
202.
Doi: 10.1111/inr.12088
26
Yu, G., Sessions, J. G., Fu, Y. & Wall, M. (2015). A multilevel cross-lagged structural equation analysis for reciprocal relationship between social capital and health. Social science & medicine, 142, ss. 1–8.
Doi: 0.1016/j.socscimed.2015.08.004
Bilagor
Bilaga 1: Mall för relevansbedömning
Artikelförfattare och publiceringsår
Ja Delvis Nej
1. Är det fenomen (d.v.s. det som studeras) som studeras i granskad studie relevant i förhållande till det aktuella syftet*?
2 Är de deltagare som ingår i granskad studie relevanta i förhållande till det aktuella syftet*?
3. Är det sammanhang (kontext) som studeras i granskad studie relevant i förhållande till det aktuella syftet*?
4. Är granskad studies ansats och design studie relevant i förhållande till det aktuella syftet*?
5. Sammanvägd bedömning: bör granskad studie inkluderas för kvalitetsgranskning i den aktuella studien**?
* Med detta menas syftet med denna litteraturstudie.
** Med detta menas denna litteraturstudie.
Bilaga 2: Granskningsmall
Ja, med
motiveringen att…
Delvis, med motiveringen
att…
Nej, med motiveringen
att…
Går ej att bedöma, med
motiveringen att…
Syfte
1. Är den granskade studiens syfte tydligt formulerat?
Metod
2. Är designen lämplig
utifrån studiens syfte?
3. Är metodavsnittet tydligt
beskrivet?
4. Är deltagarna relevanta i förhållande till studiens syfte?
5. Är inklusionskriterier och eventuella
exklusionskriterier beskrivna?
6. Är det sammanhang (kontext) i vilket forskningen genomförs beskrivet?
7. Är metoden för datainsamling relevant?
8. Är analysmetoden redovisad och tydligt beskriven?
9. Görs relevanta etiska reflektioner?
Resultat
10. Är det resultat som redovisas tydligt och relevant i förhållande till studiens syfte?
Diskussion
11. Diskuteras den kliniska betydelse som studiens resultat kan ha?
12. Finns en kritisk diskussion om den använda metoden och genomförandet av studien?
13. Är trovärdighetsaspekter för studien diskuterade?
Bilaga 3: Metodologisk översiktstabell
Författare, År
& Land
Titel Design Undersökningsgrupp Datainsamlingsmetod Dataanalysmetod
Aguiar, A. C., Sadigursky, D., Martins, L. A., Menezes, T.
M., Santos, A.
L. & Reis, L.
A.
2016, Brasilien.
Social repercussions experienced by elderly with venous ulcer.
Kvalitativ ansats med deskriptiv design
8 individer där deltagarna är mellan 60 och 85 år och har ett venöst bensår.
Semi-strukturerade intervjuer.
Tematisk analys.
Green, J., Jester, R., McKinley, R.
& Pooler, A.
2013,
Storbritannien.
Patient perspectives of their leg ulcer journey
Kvalitativ ansats med
fenomenologisk design.
8 individer med en ålder över 70 samt en individ med en ålder på 39. De skulle ha kroniska bensår eller annan etiologisk bakgrund till bensår som de har haft i över sex veckor.
Face-to-face ostrukturerade intervjuer med öppna frågor.
Tematisk analys.
Joaquim, F. L., Silva, R., Pereira, E. R., Garcia-Caro, M. P. & Cruz- Quintana, F.
2018, Brasilien.
Application of Merleau-Pontyan perspective on the physical and psychological implications of venous ulcers.
Kvalitativ ansats med deskriptiv fenomenologisk design.
36 vuxna där
medelålderna var 65,3 år. Deltagarna åldrar var mellan 41-84 år.
De skulle ha venösa bensår
Fenomenologisk intervju samt ostrukturerade observationer av journaler.
Baserades på metodiskt förslag från Amedeo Giorgi.
Författare, År
& Land
Titel Design Undersökningsgrupp Datainsamlingsmetod Dataanalysmetod
Kesterton, S., Crank, H. J., Tew, G. A., Michaels, J., Gumber, A., McIntosh, E., King, B. &
Klonizakis, M.
2019,
Storbritannien.
Participant experiences in a feasibility trial of supervised exercise training in adults with venous leg ulcers:
A qualitative study
Kvalitativ ansats.
Personer där medelåldern var 65 +/- 11 år med venösa bensår.
Semi-strukturerade intervjuer, face-to face och via telefon.
Tematisk analys.
Marczak, J., Rembeck, G., Petersson, E.
L. &
Nordeman, L.
2019, Sverige.
Patient experiences of living with chronic leg ulcers and making the decision to seek professional health-care.
Kvalitativ ansats med empirisk holistisk design.
11 deltagare med ett åldersspann på 27-84 år. Som skulle haft bensår i 6 veckor oavsett etiologi.
Face-to-face intervjuer med öppna frågor.
Systematisk text kondensation enligt Malterud.
Probst, S., Bobbink, P., Séchaud, L. &
Buehrer Skinner, M.
2020A, Schweiz.
Venous leg ulcer recurrences - The relationship to self-efficacy, social support and quality of life - A mixed method study
Kvalitativ (fenomenologisk design) och kvantitativ (co- hortdesign) ansats
Obs! endast den kvalitativa delen av studien användes i resultatet.
17 patienter med en medelålder på 71 år och med nyutvecklade venösa bensår.
Face-to-face intervjuer.
Kvalitativ analys:
tolkande fenomenologisk analys.
