1 Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap
Faktorer som påverkar deltagande
Psykosocialt stöd vid prostatacancer
C-uppsats inom Sjuksköterskeprogrammet
Författare: Handledare/Ansvarig lärare:
Linda Frode Cecilia Arving
Håkan Marsh
Examinator Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp Maria Carlsson Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
2012
2
Författarna till denna uppsats vill rikta ett varmt tack till:
Våra informanter som tålmodigt fyllde i våra enkäter.
Handledare Cecilia Arving för stöd och hjälp i arbetet.
Maria Carlsson, examinator för ovärderlig hjälp i godkännandet av denna uppsats.
SSK Niclas Andersson och SSK Anette Runnevik på PCA-mottagningen vid UAS.
Dr Michael Häggman, chefsläkare vid Urologmottagningen på Akademiska Universitetssjukhuset i Uppsala (UAS) för tillstånd att utföra studien
3 Abstrakt/Sammanfattning
Syfte: Syftet med detta arbete var att se om olika faktorer kunde påverka deltagande i stödverksamhet efter att patienten fått diagnosen prostatacancer, samt vilken form av psykosocialt stöd patienterna föredrar.
Metod: Metoden som använts var en enkätstudie med både kvantitativ ansats, som delades ut under hösten 2011 till prostatacancerpatienter på urologmottagningen, Akademiska sjukhuset.
Huvudresultat: Män anger att de inte är intresserade av att delta i stödverksamhet efter diagnos och eventuell behandling. Vid behov ansåg de att enskilda eller gruppsamtal var mest relevanta som stödverksamheter. Informanterna ansåg att rehabilitering med samtal och yoga hade minst relevans.
Slutsats: Män som drabbats av prostatacancer väljer att inte delta i stödverksamhet. Behov finns därför av att utföra mer studier för att klargöra orsakerna till detta.
Nyckelord: Prostatacancer, Rehabilitering, Psykosocialt stöd
4 Abstract/ Summary
Aim: The aims of this essay were first to see if there were any factors that could have an inpact on participating in supportive care groups and activities after a prostatic cancer diagnosis. The second aim was to examine what kind of support the patients would chose.
Methods: Data was collected with a survey handed out to the prostate cancer patients visiting the urologist reception at the hospital in Uppsala, during two weeks in the fall of 2011.
Main Results: Men show very little interest in participating in supportive care groups and activities. When asked to chose which kind of support they could consider, individual sessions and group sessions were the most common choice.
Conclusion: Men diagnosed with prostate cancer chose not to participate in supportive care.
Further studies are required to determine what may be the reason to that.
Keywords: Prostate cancer, Rehabilitation, Supportive care groups
5
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Introduktion 1
Problemformulering 5
Syfte 5
Frågeställningar 5
Metod 6
Design 6
Urval 6
Etiska överväganden 6
Datainsamlingsmetod 7
Tillvägagångssätt 7
Bearbetning och analys 7
Resultat 8
Urval 8
Ålder 8
Utbildningsnivå 9
Civilstatus och boende 9
Boendesituation/avstånd till Akademiska sjukhuset 10
Val av rehabiliteringsform 10
Redovisning av fritextsvar 11
Diskussion 12
Sammanfattning av huvudresultat 12
Resultatdiskussion 12
Metoddiskussion 13
Etisk diskussion 15
Vidare studier 16
Kliniska implikationer 16
Slutsats 17
Referenser 18
Bilaga 1, Informationsbrev 22
Enkäten 23
Bilaga 2, Rekommendationsbrev/intyg 24
Bilaga 3, Kodningsmallen 25
1
INTRODUKTION
År 2009 diagnosticerades drygt 10 000 män med prostatacancer i Sverige, vilket motsvarar ungefär en tredjedel (1/3) av alla cancerfall hos män. Cancer i sig är en global sjukdom och för män är prostatacancer den absolut vanligaste. I USA beräknades antalet fall år 2005 uppgå till 232 090 nydiagnosticerade (Resendes & McCorkle, 2005). De flesta män som drabbas är över 70 år, men somliga får diagnosen runt 40 års ålder. (Cancerfonden, 2011).
Prostatacancer är en sjukdom som har påvisats påverka livskvaliteten negativt hos de män som drabbats, före, under och efter behandling (Namiki, Tochigi, Ishidoya, Ito, Numata &
Arai, 2011). Några symptom och/eller biverkningar som bidrar till den försämrade livskvaliteten vid prostatacancer och dess behandlingar kan vara fatigue och urologiska problem inklusive sexuella problem (Almås Gjerland, 2001).
Innan behandling drabbas många män av täta och kraftiga urinträngningar och svårigheter att tömma blåsan helt. Detta leder till att blåsan behöver tömmas under nätterna och stör
nattsömnen och residualurin samlas i urinblåsan, vilket kan ge upphov till
urinvägsinfektioner. Både urinvägsinfektioner och störd nattsömn påverkar patientens välmående negativt. När patientens nattsömn störs kan det leda till trötthet och i slutändan fatigue. (Almås & Gjerland, 2001). Fatigue är ett vanlig symptom vid cancer, inte bara under behandling utan även före och efter behandling. Detta påverkar livskvaliteten i negativ riktning (Fransson, 2010). Fatigue innebär att man lider av ett trötthetstillstånd som kan graderas mellan trötthet till total utmattning och är ett mycket vanlig symptom hos
cancerpatienter som genomgår behandling (Goedendorp, Gielissen, Verhagen & Bleijenberg, 2009).
Vid radikal prostatektomi som innebär borttagande av prostatan kan urinläckage vara en oönskad konsekvens och detta sänker patientens välbefinnande (Hegarty, Beirne, Walsh, Comber, Fitzgerald & Wallace Kazer, 2010).
Flera faktorer kan påverka sexualiteten och exempel på det är stress i samband med sjuklighet och tankar kring dödlighet, som för många är förknippat med cancer. Sjukdom kan medföra symptom som depressions- och ångestproblematik. Dessutom kan prostatacancer direkt
2
påverka förmågan att utföra sexuella aktiviteter. Hormonbehandlingar, strålning och
kemoterapi kan också påverka den sexuella funktionen hos männen. Det är viktigt att frågan sexualitet lyfts och att patienten får nödvändig information rörande sexualitet (Morealle, 2011).
De behandlingsmetoder som finns idag kan ge upphov till problem relaterat till sexlivet för de patienter som genomgått behandling. Många män drabbas av impotens som uppkommer efter att de genomgått radikal prostatektomi (Hegarty, Beirne, Walsh, Comber, Fitzgerald &
Wallace Kazer, 2010) eller genomgår hormonbehandling för att hämma testosteronets verkan.
Hormonbehandlingen kan även sänka sexlusten utöver den förlorade förmågan till erektion (Almås & Gjerland, 2001).
Efter att diagnosen ställts kan de drabbade männen hamna i en livskris och börja ifrågasätta många aspekter på livet, både under behandlingstiden och efter avslutad behandling. För att lättare bearbeta alla tankar och förändringar kan ett psykosocialt stöd vara ett alternativ som kan hjälpa många av dessa patienter. Statistik från Cancerfonden (2011) visar på att en av fyra cancerdrabbade patienter är i behov av professionellt stöd efter avslutad behandling för att kunna återgå till ett så normalt liv som möjligt.
Ett flertal studier pekar på att män som deltar i olika stödverksamheter ofta upplever sin livssituation efter behandling som bättre än de som inte deltar. Giesler med kollegor undersökte detta genom en patientorienterad intervention utförd av sjuksköterskor. De har träffat patienten var sjätte månad och förhört sig om patienten välbefinnande. Själva interventionen bestod av individuellt anpassad information och undervisning till patienten (Giesler et al., 2005). År 2010 undersökte Kvekkebom, Abbott-Andersson & Wanta hur patienter påverkas av att få information och undervisning via en MP3. Genom att lyssna på tolv kognitiva beteende strategier i en MP3- spelare undersöktes det hur det påverkade faktorer som fatigue, smärta och sömnstörningar i samband med att patienter genomgick aggressiv cancerbehandling. Exempel på de strategier som användes var
avslappningsövningar, vägledd fantasi övning och inspelning av ljud från naturen. Patienterna förde dagbok och efter två veckors intervention följdes patienternas välmående upp. Mishel et al. genomförde en studie som gick ut på att sjuksköterskor ringde runt till patienter med prostatacancer och undervisade patienterna och i vissa fall även närstående i ett försök att höja det psykiska välbefinnandet via telefon. Man fokuserade på att hantera osäkerhet och
3
symptom på cancerbehandlingen. Patienterna ringdes upp en gång i veckan under åtta veckor.
(Mishel et al., 2002). Resultatet som framkom i de tre ovan nämnda studier visar att
psykosocialt stöd främjar välbefinnandet inte bara hos patienten utan även hos de närstående.
Forskning har visat att drabbades familjer och anhöriga bidrar till ett stort stöd för de drabbade. Män som befinner sig i någon form av relation, till exempel gift eller i ett samboförhållande under rehabiliteringen, har i en tidigare studie visat sig använda dessa personer i sin närhet som ett psykosocialt stöd istället för de professionellt anordnade aktiviteterna. Båda parters psykiska välmående har visat sig vara beroende av hur den andre mår i relationen (Yungmee, Kashy, Wellisch, Spillers, Kwei Kaw & Smith, 2008).
Belägg finns även för att fysisk aktivitet i olika former har goda effekter på upplevd smärta och livskvalitet efter avslutad behandling och kan därför med fördel användas som
psykosocialt stöd. En studie genomfördes för att undersöka hur promenader påverkade patienter med bröst, prostata eller annan typ av cancer. De randomiserades in i en grupp med intervention som bestod i promenader på hemmaplan eller traditionell vård. Det framkom att fysisk aktivitet reducerade smärtproblematiken under behandlingen av cancer hos män med prostatacancer (Griffith, Wenzel, Shang, Thompson, Stewart & Mock, 2009).
Nivåer av kortisol i saliven, bättre upplevd emotionell hälsa och mindre fatigue rapporterades och uppmättes hos bröstcancerpatienter som utövade yoga som psykosocialt stöd efter
avslutad behandling (Banasik, Williams, Haberman, Blank & Bendel R, 2011).
Sjuksköterskor har ett övergripande ansvar att se till patientens välbefinnande (ICN:s Etiska kod för sjuksköterskor, 2007). I det arbetet ingår det att försöka kartlägga vilka patienter som kan vara i behov av ett psykosocialt stöd. När dessa har upptäckts kan sjuksköterskan ge förslag på olika former av psykosocialt stöd och förklara varför det är bra för dem. Det kan finnas onämnda faktorer som cancerdrabbade patienter kan uppleva som jobbiga, som till exempel att inte klara det de förut klarat och fysisk ohälsa, och vill ha hjälp med utan att få den hjälpen, eftersom ingen uppfattar att problemen finns. En studie där
självskattningsformuläret SCNS-LF59 (Supportive Care Needs Servey) delades ut till
patienter med cancer. Det är ett formulär som undersöker vad för slags behov av vård och stöd som efterfrågas av patienterna. Det framkom att patienter med prostatacancer hade problem
4
relaterat till sex där de upplevde att de inte fått tillräckligt hjälp och det efterfrågades mer information (White, D’Abrew, Katris, O’Connor & Emery, 2011).
Det finns också ett behov av att möta patienten på rätt nivå och säkerställa att informationen mottas på det sätt som det är tänkt. Att försöka utreda på vilken utbildningsnivå patienten befinner sig har visat sig vara en viktig detalj att ta hänsyn till i arbetet att motivera patienten till att delta i välgörande rehabilitering (Wilson, Mood, Nordstrom & Risk, 2010).
Män söker mer sällan psykologisk hjälp än kvinnor. Detta undersökte Good, Dell & Mintz redan 1989. Orsakerna till detta kan antas vara en traditionell syn på vad som är manligt och hur en typisk man ska bete sig. Något som också kan påverka huruvida patienten deltar i psykosocialt stöd kan vara avstånd till verksamheterna som bedriver stödverksamheten. Ett längre avstånd kan innebära högre kostnader i form av transportkostnader och det innebär även längre bortavaro från hemmet. Det kan dessutom kännas skrämmande och ovant för patienten att komma till en ny miljö. En studie som belyser detta utfördes i Australien av White, Roydhouse, D'Abrew, Katris, O’Connor & Emery (2011). De ville ta reda på om behoven relaterat till cancerbehandling och psyksocialt stöd var lika tillfredsställda hos patienten om den bodde i städer och hade nära till psykosocialt stöd eller om patienten var boende utanför statsområdet och hade en bit att åka för att kunna delta i psykosociala stödverksamheter. Resultatet som framkom i denna studie var att det inte spelade någon roll var patienten bodde och hur långt den hade till närmsta ställe som erbjöd cancerbehandling och rehabilitering. Några skillnader rent geografiskt kunde alltså inte utläsas.
Idag erbjuder Akademiska sjukhuset, förutom kuratorskontakt, en rehabiliteringsgrupp som använder sig av samtal och yoga som psykosocialt stöd för de patienter som drabbats av cancer i någon form (Akademiska sjukhuset, 2011). Utöver detta så erbjuder
Prostatacancerföreningen individuella stödsamtal, gruppsamtal för patient och anhöriga, samt håller föreläsningar där experter inom prostatacancer deltar (Prostatacancerföreningen
Uppsala, 2011).
5 Problemformulering
Män diagnosticerade med prostatacancer kan uppleva en nedsatt livskvalitet till följd av någon komplikation såsom fatigue, urinläckage eller problem vid sexuell aktivitet. Männen kan uppleva en livskris och att delta i någon form av psykosocialt stöd kan få männen att uppleva en bättre livskvalitet än om de väljer att inte delta. I samtal med gruppen som håller i rehabilitering med samtal och yoga vid Akademiska sjukhuset i Uppsala framkom att det har varit svårt att få män att delta i aktiviteten (muntlig information 2011-05-18). En
intervjustudie genomförd våren 2011 visar att männen har ett visst intresse av att delta, men att de upplever en tidsbrist och saknar en mer individuellt anpassad verksamhet (Bjervner &
Hermansson, 2011). Det finns intresse av att undersöka hur många män med diagnosen prostatacancer som väljer att delta i psykosocialt stöd och om det finns några faktorer som påverkar patienterna. Exempel på faktorer som är intressanta att undersöka är huruvida avstånd påverkar patienten till att delta, och om faktorer såsom ålder och om patienten är sammanboende påverkar patienten på något sätt relaterat till psykosocialt stöd. Det är också intressant att undersöka möjligheten att utbildningsnivån patienten innehar påverkar hans behov av stöd. Om ett mönster kan utläsas kan arbetet att identifiera de patienter som behöver extra motivering och stöd underlättas.
Syfte
Denna studie syftade till att undersöka huruvida olika sociala faktorer, som till exempel boendesituation, civilstatus och utbildningsnivå har ett samband med intresset för ett deltagande i de stödaktiviteter som finns tillgängliga idag. Utöver detta primära syfte fanns även ambitionen att undersöka vilket slags psykosocialt stöd som de drabbade männen själva skulle välja att delta i.
Frågeställningar
1. Har män som besöker prostatamottagningen intresse av att delta i psykosocialt stöd?
2. Vilka former av psykosocialt stöd skulle männen kunna tänka sig att delta i, och påverkar de sociala faktorerna detta val?
6
METOD
Design
Denna studie är en empirisk studie med kvantitativ ansats. Sambandet mellan variabler så som utbildningsnivå, avstånd, familjesituation och boende har i möjligaste mån undersökts i en för studien representativ grupp (Polit & Beck, 2008).
Urval
En del av verksamheten vid Urologmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala är en mottagning för män som diagnosticerats med prostatacancer. Varje vecka kallas 20-25 män till mottagningen och dessa patienter uppfyllde undersökningens inklusionskriterier (muntlig kommunikation 2011-05-26). Inklusionskriterierna för denna studie har varit män som är diagnosticerade med prostatacancer, men de fick inte vara nydiagnostiserade utan de skulle ha haft vetskap om sin diagnos sedan minst en månad tillbaka. De män som inte var orienterade till tid och rum och inte kunde läsa svenska språket exkluderades från studien. Antalet deltagande i studien bestämdes innan start till 30. Enkäterna delades ut och samlades upp på plats och vid ej fullständigt ifylld enkät togs den bort och en ny enkät delades ut till en ny deltagare. 2 enkäter fylldes i av två bekanta till artikelförfattarna, båda med känd
prostatacancer och tidigare besök vid mottagningen. Studiens urvalsgrupp är till största del framtaget genom ett konsekutivt urval då vi befann oss på en mottagning där män med
prostatacancerdiagnos kommer för behandling. Ett bekvämlighetsurval blev också aktuellt när de två bekanta männen tillfrågades och inkluderades i studien.
Etiska överväganden
Tillstånd att genomföra datainsamlingen vid urologmottagningen erhölls av Dr Michael Häggman och återfinns som bilaga 2. Författarna menar att ett godkännande från
verksamhetschefen var tillräckligt för genomförandet av denna studie. Ett godkännande från etisk nämnd var inte aktuellt eftersom inga fysiska försök utfördes och det kan inte antas att patienterna led fysiska eller psykiska men av denna undersökning (Centrala
Etikprövningsnämnden, i.d). Deltagandet var frivilligt, vilket framgick av den muntliga information som gavs deltagaren innan dennes besök hos mottagningssköterskan.
7 Datainsamlingsmetod
Resultatet som redovisas i denna uppsats är baserade på svar från en enkät framtagen av uppsatsförfattarna. Enkäten innehåller 11 frågor som författarna ansåg besvara frågor om patienternas demografiska bakgrund, inkluderat boendets avstånd till Akademiska sjukhuset.
Frågorna skulle även undersöka om patienten har deltagit eller planerar att delta i någon grupp för psykosocialt stöd. Frågorna är till största del utformade på ett sådant sätt att endast ett svarsalternativ är möjligt. Fråga 11 utformades så att de fem alternativ som finns för
psykosocialt stöd redovisades och informanterna ombads att rangordna dessa med siffrorna 1- 5, där 1 motsvarade inte alls aktuellt för dem och 5 representerade mycket aktuellt. Det fanns även plats för fritextsvar i enkäten. Enkäten i sin helhet återfinns som bilaga 1.
Tillvägagångssätt
Enkäten delades ut på urologmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala, under två veckor i november 2011. Sjuksköterskan på mottagningen som hämtade patienterna informerade dem på väg in på rummet. Författarna till studien presenterade sedan syftet muntligt och skriftligt till alla de personer som matchade inklusionskriterierna och därefter delades enkäten ut. På mottagningen mottogs 28 komplett ifyllda enkäter. Två besökande män exkluderades från studien enligt de exklusionskriterier som angetts för detta arbete. Två ytterliga enkäter fylldes i av bekanta till uppsatsförfattarna , med känd prostatacancer i anamnesen och med kända besök på prostatamottagningen. På så vis uppgick antalet ifyllda enkäter till 30. Enkäterna gavs ett kronologiskt nummer utifrån den ordning deltagarna besökt mottagningen och alltefter att enkäter lämnats in till författarna. Detta gjordes för att kunna gå tillbaka och kontrollera fritextsvar om några oklarheter uppstod vid granskningen av
analyseringen av enkätsvaren.
Bearbetning och analys
Den insamlade datan har kodats utifrån en mall där de icke-parametriska svaren i enkäten omvandlats till siffror för att kunna mata in datan i statistikprogrammet SPSS. Mallen som använts för kodningen återfinns som bilaga 3. Vidare har datan analyserats med hjälp av frekvensanalyser för att presentera urvalsgruppen. Ålder och avstånd till sjukhuset har
8
redovisats med median och medelvärde. Medianvärdet utgjorde sedan delningspunkten i grupperna. Grupperna som indelades var äldre män kontra yngre män, samt längre avstånd kontra kortare avstånd. Dessa grupper har sedan använts för att försöka besvara frågeställning två i detta arbete.
Deltagarnas svar på fråga 11 har kodats om utifrån tänkbart eller icke tänkbart för den deltagande mannen. På den 5-gradiga skala som användes i enkäten har svaret 1 kodats som icke intressant och svaren 2-5 kodats som intressant.
De insamlade demografiska datan och intressenivå för stödgrupper har analyserats med Crosstabs, d.v.s. en jämförande analys av två kvantitativa variabler i en deskriptiv analys.
Denna metod kan användas kvantitativt eftersom antalet variabelvärden är lågt (Andersson &
Wahman, 2009). De demografiska datan som samlats in har var för sig jämförts med de fem olika stödverksamheter som erbjuds idag, med hjälp av ovan nämnda metod.
RESULTAT
URVAL
Ålder
Eftersom detta är en studie om
prostatacancerpatienter är deltagarna enbart män. De män som deltagit i studien har varit i åldrarna 51- 90 år. Dessa redovisas närmare i diagram 1, med ett skewnessvärde av 0,13 och kurtosis på 0,604, vilket tyder på en relativt bra normalfördelning. Medianålder för gruppen var 69,5 år. Medelålder var 70,77 år.
Utbildningsnivå
I vårt urval fann vi att en stor del av deltagarna hade den lägsta nivån av utbildning, dvs 9-årig grundskola. En närmare granskning av siffrorna visar att uppdelat i ålder så är det de äldre deltagarna (>70 år) som i större utsträckning har den lägre nivån på utbildning, men i högre grad har läst på högskola/universitet se tabell 1.
9
Tabell 1. Högsta uppnådda utbildningsnivå, hela urvalet
Frekvens Procent
Grundskola 13 43,3
Gymnasium 9 30,0
Högskola/Universitet 8 26,7
Total 30 100,0
Civilstatus och boende
Åttio procent av de 30 informanterna uppgav att de var gifta eller i ett förhållande vid tillfället för ifyllandet. På frågan hur många som bodde i hushållet angav 60 % att de var två personer i hushållet. Sju procent uppgav att de bodde ensamma. Resterande 33 % har angett att de bor 3 eller fler i sitt hushåll. Dryga 66 % av informanterna angav att de bor i villa och resterande 33,3% bor i lägenhet. Ingen informant var inlagd på sjukhus eller boende på annat sätt, t.ex.
stödboende eller vårdboende. Dessa siffror presenteras närmare i tabell 2 och 3.
Tabell 2. Civilstatus för urvalsgruppen
Frekvens Procent
Gift/sambo 24 80,0
Ogift 5 16,7
Särbo/förhållande 1 3,3
Total 30 100,0
Tabell 3 Antal boende i hushållet
Antal personer i hushållet Frekvens Procent
1 7 23,3
2 18 60,0
3 2 6,7
4 2 6,7
5 1 3,3
Total 30 100,0
10
Figur 1 Män som väljer enskilt samtal r/t ålder.
Boendesituation / Avstånd till Akademiska sjukhuset
Männen som svarat på denna enkät har angett ett medelavstånd till Akademiska Sjukhuset av 17,77 km med en medianen på 6,5 km. Spridningsmåttet uträknades till 55 km.
Val av rehabiliteringsform
I alla åldrar väljer mer än hälften av deltagarna (57%) att inget av de angivna alternativen som tänkbart för dem. Trettiosex komma sju procent anger att fler än ett alternativ som tänkbara.
Vid en jämförelse mellan grupperna framkommer det däremot att de yngre generellt har ett större intresse i att delta i ett psykosocialt stöd än hos de män som är äldre än 70 år. 8 stycken av de yngre anger att något eller några av alternativen är tänkbara, jämfört med de äldres 5.
I en analys av rehabiliteringsformerna har Enskilt samtal samt Gruppsamtal båda ansetts som tänkbara alternativ utav 36,7% (11 personer) av informanterna, medan gruppen Rehabilitering med samtal och yoga anses vara ett tänkbart alternativ utav 5 informanter, vilket motsvarar 16,7%. Alternativet Samtalsvän intresserade 33,3% av
informanterna och Kuratorskontakt 30%.
Av de efterfrågade stödformerna har alternativet enskilt samtal fått en jämn fördelning i gruppen män under 70 år, i jämförelse med män över 70 år, se diagram 3. Gruppen samtal och yoga lockar 2 respektive 3 män i de olika åldersgrupperna. Se tabell 4.
11 Tabell 4
Samtal och yogagruppen Total Inte aktuellt Tänkbart
alternativ
Åldersgrupp Under 70 år 13 2 15
Över 70 år 12 3 15
Total 25 5 30
Män med högre utbildning (<9 år) väljer i högre utsträckning olika former av psykosocialt stöd än män som studerat 9 år eller mindre. Störst skillnad ses i Kuratorskontakt, där 6 män i gruppen som studerat fler år än 9 anser den som ett tänkbart alternativ, i jämförelse med de 3 män i den lägre utbildningsnivån.
Ett observandum i granskningen av val av rehabiliteringsformer i relation till civilstatus är att de ensamstående valt att helt och hållet avstå psykosocialt stöd. Inget av de fem alternativ som erbjudits enligt enkäten har fått ett jakande svar ifrån denna kategori av män.
Män som väljer att inte delta, oavsett stödmetod, är högre i den grupp män som bor närmast sjukhuset (närmare än 7 km) jämfört med de som bor längre bort. Tio av 15 tillfrågade män anger att inget alternativ för stöd är tänkbart, jämfört med 7 av 15 bland de män med ett längre avstånd till sjukhuset.
Redovisning av fritextsvaren
Sammantaget använde sig tjugo män av möjligheten att ange fritextsvar på enkäten, gällande orsaker till att inte delta eller med egna förslag på psykosocialt stöd. Åtta män angav i olika ordalag att de inte upplevde något behov av stödverksamhet. 4 män nämner den befintliga kontakten med sjukvårdspersonal vid de mottagningsbesök som ett upplevt psykosocialt stöd.
Tre män angav att de fått stöd av sina närstående. Att inte ha så stora besvär angavs av två deltagare i studien. En deltagare angav att han inte hunnit fundera på möjligheten till psykosocialt stöd. förslag på annan verksamhet var att få stöd via dator eller telefon och föreläsningar under en temahelg.
12
DISKUSSION
Sammanfattning av huvudresultat
Huvudresultatet av denna studie är att män som drabbats av prostatacancer väljer att avstå psykosocialt stöd i de former som erbjuds idag. Männens motiveringar till detta skiljer sig något åt, författarna tycker sig märka av en utbredd känsla av att inte behöva någon
stödverksamhet. När männen ombeds värdera stöd som erbjuds i Uppsalaområdet idag anger de flesta enskilda samtal och gruppsamtal högre än de övriga stödverksamheter som existerar idag, medan 57 % av männen inte anser att någon stödverksamhet är tänkbar för dem.
Resultatdiskussion
De studier som återfinns i introduktionen bidrar dels till att förstå varför behov av forskning finns inom området psykosocialt stöd för män med prostatacancer, men studierna bekräftar också resultatet av denna studie, genom att visa att det även i tidigare studier framkommit att män väljer att inte delta i någon form av psykosocialt stöd (Yungmee, et al., 2008; Good et al., 1989).
Resultaten i denna studie visar på att utbildningsnivå påverkar viljan att delta i psykosocialt stöd. De män som haft högre utbildningsnivå anser i högre utsträckning att det finns vissa tänkbara stödverksamheter än män med lägre utbildningsnivå. Vilken utbildningsnivå patienten befinner sig på har visat sig vara en viktig detalj att ta hänsyn till i arbetet att motivera patienten till att delta i rehabilitering (Wilson, Mood, Nordstrom & Risk, 2010).
Män med högre utbildningsnivå väljer i högre utsträckning kuratorskontakt som en tänkbar stödform. Vad detta beror på kan vara att högutbildade besitter en större kunskap om vad en kurator kan vara behjälplig med. Detta är dock inte något som framkommit i denna studie och någon studie som behandlar detta har inte hittats.
Något som framkom i denna studie var att män i den övre åldersgruppen i mindre utsträckning var intresserade av någon form av stöd. Detta kan förmodligen vara en följd av nedsatt ork direkt relaterat till informanternas ålder (Kirkevold, Brodtkorb & Hylen- Ranhoff, 2010).
13
Männen som besvarat denna enkät har i något större utsträckning föredragit enskilda samtal eller gruppsamtal framför rehabilitering med samtal och yoga, samtalsvän eller
kuratorssamtal. De enskilda samtalen skulle kanske kunna ske i form av telefonrådgivning, eftersom detta visat sig ha effekt och kräver en mindre arbetsinsats ifrån de drabbade männens sida. Ett telefonsamtal går snabbare och tar inte samma tid i anspråk (Mishel et al., 2002).
Rehabilitering med samtal och yoga ansågs vara tänkbart av 5 utav 30 män som deltog i studien, vilket tolkas som ett lågt intresse. Orsakerna till att detta alternativ ansågs vara minst attraktivt är inte klarlagt, men slutsatsen dras att det kan vara fel forum för de människor som besvarat enkäten. Banasik et al. (2011) har i sin studie visat att effekten är god av att utföra yoga och möjligen kan de drabbade männen i Uppsala behöva få den informationen vid diagnostillfället eller vid senare möten med antingen läkare eller sjuksköterskor.
De förslag på psykosocial stödverksamhet som männen själva angett i enkäten i form av fritextsvar inkluderade bl.a. den verksamhet som bedrivs idag, d.v.s. med
sjuksköterskekontakt och regelbundna provtagningar på mottagningen. Ett förslag på stödverksamhet var telefonrådgivning, vilket studerats med goda resultat av Mishel et al.
(2002). En av männen angav att kontakt via dator, genom s.k. chattar över internet kunde vara ett alternativ i kombination med lägerverksamhet med föreläsningar och liknande aktiviteter.
Stödverksamhet i form av chatt är inget som artikelförfattarna hittat stöd för i den granskade litteraturen. Fördelarna skulle kunna anses vara en minskad tidsåtgång, samt ökade frihet för de deltagande männen att delta på eget villkor.
Metoddiskussion
Den kvantitativa ansats som utsågs i utförandet av denna studie valdes genom att författarna tyckte att en enkätstudie skulle besvara frågeställningen på bästa sätt och bidra till ett bra värde i studien, att validiteten skulle stärkas. Att utföra detta arbete med hjälp av en intervjustudie diskuterades men valdes bort för att det antogs att antalet deltagare skulle sjunka Vi upplevde att våra frågeställningar bättre skulle kunna besvaras genom en enkät med till största del fasta svarsalternativ. Studiens generaliserbarhet kunde varit större om man haft ett större antal besvarade enkäter och delat ut enkäter på fler prostatamottagningar runt om i Sverige men denna studie tror vi ändå kan bidra till att vidare forskning görs i detta område.
14
Den brist på erfarenhet i att utforma enkäter hos författarna till denna studie, samt de spridda svaren från deltagarna bidrar båda till att reliabiliteten och validiteten i den genomförda studien sänks. Enkäten borde ha testats på en mindre grupp innan den användes på deltagarna och detta förfarande tror vi hade kunnat hjälpt till att upptäcka svagheterna och kanske höjt upp reliabiliteten i denna uppsats.
Deltagande och attityder
Vid avslutad informationssamling insåg vi att vi fått ett lågt bortfall i studien. Ingen av de män som ombads delta nekade till deltagande. Vi har diskuterat detta och kommit fram till att en av anledningarna till detta var att enkäten inte bestod av alltför många frågor. Validiteten och reliabiliteten skulle kunna höjas om frågorna hade varit bättre formulerade, det vill säga att de inte kunde missförstås, samt entydiga frågor, att de bara frågade en sak. Nu frågas det både vad man använt för stöd och vad man tänkte använda för stöd i samma fråga. Däremot menar vi att antalet deltagare skulle sänkas, med motiveringen att männen inte hade velat delta. De två män som redovisats som bortfall exkluderades på grund av språksvårigheter..
En annan anledning vi tror påverkade deltagandet var det personliga mötet. Att vi fick komma in i undersökningsrummet och presentera oss och vårt arbete tror vi har påverkan på
deltagandet. Detta sätt var mycket mer tidskrävande i jämförelse med att exempelvis överlåta enkätutdelningen till personalen, lägga enkäterna i väntrummet eller skicka hem en enkät till patienten men efter noga övervägande och av egna erfarenheter förstod vi att det valda sättet skulle höja deltagandet och höja värdet på underökningen på det sättet. Däremot kan de andra nämnda tillvägagångssätten där det personliga mötet uteblir mer påverka känslan av att deltagandet är frivilligt. Genom att vara på plats kan patienterna ha känt ett slags tvång i att delta även om vi förklarade att så inte var fallet.
En annan faktor som spelat in i de tillfrågade männens vilja att delta kan vara sköterskorna på prostatacancermottagningen. Sjuksköterskorna informerade patienten när de hämtades från väntrummet vilket föranledde att patienten var förberedd på vår närvaro när de kom till undersökningsrummet. Deras positiva inställning och förhållningssätt till studien hjälpte troligtvis också till att få männen att fylla i enkäten.
15 Frågornas utformning
Enligt Olsson och Sörensen (2007) bör man använda enkäter som är testade och validerade.
Ett formulär som undersökte det denna studie har för avsikt besvara hittades inte.
När inte frågor ställs på ett tillräckligt tydligt sätt tolkas frågan fritt av besvararen. Detta leder till att frågan besvaras efter personen som besvarar den och alltså inte lika av alla. Vid första kodningen av enkäterna stod det klart att frågorna inte varit tydliga nog för att männen som fyllt i dem skulle besvara den på samma sätt. Frågan om vilken av stödmetoderna som ansågs vara mest passande har varit den som tolkats mest fritt av patienterna på
prostatacancermottagningen. Där ombads männen att rangordna de former av stöd som finns tillgängliga i Uppsala idag. Vissa har tolkat frågan som att den endast skulle fyllas i om de ville delta i någon form av stödverksamhet. Andra tolkade frågan som att aktivitet för aktivitet skulle rangordnas med siffrorna 1 till 5 och en tredje kategori valde att rangordna aktiviteterna från mest intressant till minst intressant. Denna fråga måste omarbetas om enkäten ska
användas igen. Detta innebär att svaret på den andra frågeställningen i denna uppsats inte till fullo besvaras och kan heller inte styrkas med vetenskaplig evidens, men kan ändå anses ge en fingervisning i vilken riktning arbetet kan fortgå. Något vi också upptäckte i enkäten är att vi inte tagit med civilstatusståndet änkling. Frågan som väcks är att de män som är änklingar hur betraktar de sig? Vad ser de sig som civilstatusmässigt och vilket alternativ kryssar de för? I diskussionen kring detta spekulerades det att de två mest troliga alternativen för dessa män är att de fortfarande ser sig som gifta eller ensamstående. Har patienten varit gift i många år och partnern har avlidit är det högst troligt att mannen anser ser sig vara gift. Det är inte heller otroligt att mannen ser sig som ensamstående. Detta är något som måste åtgärdas för att minska antalet felsvar i enkäten.
Etisk diskussion
Männen som uppsökte prostatamottagningen kunde besitta problem som språksvårigheter och minnesproblematik. Det diskuterades kring detta innan enkäterna delades ut. När det gäller språket har de som inte talar svenska exkluderats. Även om närstående till patienten erbjudit sig att tolka. Anledningen till denna exklusion är att vi inte vet om den närstående tolkar exakt det som står, lägger in egna värderingar eller på annat sätt påverkar patientens svar på
enkäten. Akademiska sjukhuset har professionella tolkar men vi valde att inte kontakta dem.
16
Detta val gjordes då det låga bortfallet i undersökningen antagligen kan förklaras genom den korta tidsåtgång den innebar för patienten. Att vänta in tolk skulle innebära väntan och större tidsåtgång för patienten därför valdes detta alternativ bort i vår undersökning men är något man kanske ska ta i beaktande om studien ska genomföras på nytt. När vi diskuterar kring män med minnesproblematik och deras deltagande i studien är vi överrens om att detta inte är acceptabelt att inkludera dessa män då deras vilja att delta inte kan garanteras. Frågan som uppstår då är; var någonstans går gränsen för vad vi ska klassa som minnesproblematik? Hur bedömer vi detta? Det bestämdes att de som inte kunde fylla i enkäten fullständigt skulle väljas bort. Ett stort problem är att det missats att skriva deltagandet i studien är frivilligt i informationsbrevet. Vi informerade muntligt om att deltagandet var frivilligt när vi delade ut enkäten och vi insåg att majoriteten inte läste informationsbrevet ändå men vi ser detta som en stor brist då både skriftlig information och muntlig är av största vikt.
Vidare studier
Författarna till denna studie anser att det krävs vidare studier inom området psykosocialt stöd för män med prostatacancer i Uppsala län för att kunna dra några slutsatser. Resultatet i denna studier pekar på en form av ovilja hos männen till att delta i någon form av psykosocialt stöd.
Vad orsakerna till detta beror på är något som behöver undersökas vidare för att få ett trovärdigt resultat och något som går att arbeta vidare med för att främja livskvaliteten hos män med prostatacancer. Resultatet i denna studie pekar på att utbildningsnivå, civilstatus och ålder kan påverka vilken form av stöd man föredrar så detta är något framtida forskning bör undersöka närmare. De stödformer som existerar idag bör också granskas så att det stöd som finns kan anpassas efter efterfrågan hos de patienter den är till för.
Kliniska implikationer
Landstinget i Uppsala län erbjuder rehabilitering i form av samtal och yoga förutom de mer traditionella stödformer såsom samtal med kurator, trots att rehabiliteringsformen lockar få män. I resultatet av denna studie framkommer det att männen inte deltagit i stöd av någon form och inte är intresserade av att delta. Författarna till denna studie drar därför slutsatsen att information om den positiva inverkan psykosocialt stöd innebär för de som deltar inte nått
17
fram till patienterna. Informationen gällande psykosocialt stöd bör granskas och anpassas utefter männens behov. Prostatacancerföreningens två alternativ till stödverksamhet i form av enskilda samtal och gruppsamtal tilltalade flest män i denna studie och kan vara ett alternativ för landstinget att jobba vidare med.
SLUTSATS
Denna studie tyder på att män med prostatacancer i Uppsala län väljer att inte delta i psykosocialt stöd. Det har inte undersökts vad detta beror på därför behöver vidare studier göras inom detta område. Information till patienten gällande vilket stöd som finns att tillgå och varför patienten bör delta behöver ses över och arbetas vidare med. De stödverksamheter som finns att tillgå tilltalar endast drygt en tredjedel av deltagarna och därför anser vi att nya former av stöd bör tas fram och erbjudas de drabbade männen.
18
REFERENSER
Almås, H. & Gjerland, A. (2002). Omvårdnad vid sjukdomar och rubbningar i urinvägarna och det manliga könsorganen. I H. Almås (Red.). Klinisk omvårdnad (3. Uppl., ss.576-606).
Stockholm: Liber
Andersson, R. & Wahman, M. (2009). En introducerande guide till SPSS – Ett praktiskt hjälpmedel utformat för grundutbildningen i statsvetenskap. Statsvetenskapliga institutionen.
Lunds Universitet. Hämtat 5 december, 2011 från http://www.svet.lu.se/documents/SPSSmanual.pdf
Banasik, J., Williams, H., Haberman, M., Blank, S.E. & Bendel, R. (2011). Effect of Iyengar yoga practice on fatigue and diurnal salivary cortisol concentration in breast cancer survivors.
Journal of the American Academy of Nurse Practitioners. 23(3), 135-42. Doi: 10.1111/j.1745- 7599.2010.00573.x
Bjervner, V. & Helmersson, J. (2011) Innehåll och presentation av psykosocial gruppverksamhet för män med prostatacancer. Examensarbete, grundnivå. Uppsala
universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap. Mottagen från författarna 25 maj, 2011.
Cancerfonden. (2011). Nivåstrukturering av övriga länkar i cancervårdskedjan.
Cancerfondrapporten 2011. PP 72-75. Hämtad 24 november, 2011, från
http://www.cancerfonden.se/sv/Om-Cancerfonden/Press/Pressmappar/Cancerfondsrapporten- 2011
Fransson, P. (2010). Fatigue in prostate cancer patients treated with external beam therapy: A prospective 5-year long-term patient-reported evaluation. Journal of Cancer Research and Therapeutics. 6(2), 516-20. Doi:10.4103/0973-1482.77076
Giesler B. R., Given B., Given C. W., Rawl. S., Monahan P., Burns. D.,... Champion, V.
(2005). Improving the Quality of Life of Patients with Prostate Carcinoma: A Randomized Trial Testing the Efficacy of a Nurse-Driven Intervention. American Cancer Society. 104, 752-62 doi: 10.1002/cncr.21231
19
Good, G. E., Dell, D. M. & Mintz, L. B. (1989). Male Role and Gender Role Conflict:
Relations to Help Seeking in Men. Journal of Counseling Psychology. 36(3), 295-300.
Hämtad 23 november,2011, från http://ovidsp.tx.ovid.com.ezproxy.its.uu.se/sp-
3.4.2a/ovidweb.cgi?WebLinkFrameset=1&S=KNLIFPNOBCDDCDHENCBLCEOBENIMA A00&returnUrl=ovidweb.cgi%3f%26TOC%3dS.sh.15.16.20.24%257c4%257c50%26FORM AT%3dtoc%26FIELDS%3dTOC%26S%3dKNLIFPNOBCDDCDHENCBLCEOBENIMAA 00&directlink=http%3a%2f%2fgraphics.tx.ovid.com%2fovftpdfs%2fFPDDNCOBCEHEBC0 0%2ffs046%2fovft%2flive%2fgv023%2f00001192%2f00001192-198907000-
00004.pdf&filename=Male+Role+and+Gender+Role+Conflict%3a+Relations+to+Help+Seek ing+in+Men.&link_from=S.sh.15.16.20.24|4&pdf_key=B&pdf_index=S.sh.15.16.20.24
Griffith, K., Wenzel, K., Shang, J. J., Thompson, C., Stewart K. & Mock, V. (2009). Impact of a Walking Intervention on Cardiorespiratory Fitness, Self-Reported Physical Function, and Pain in Patients Undergoing Treatment for Solid Tumors. Cancer. (115), 4874-84. Doi:
10.1002/cncr.24551
Grönlund, E. (i.d.) Vad ska etikprövas? Stockholm: Centrala Etikprövningsnämnden. Hämtad 26 maj,2011, från http://www.epn.se/start/bakgrundbestaemmelser/vad-ska-etikproevas.aspx
Kirkevold, M., Brodtkorb, K. & Hylen- Ranhoff, A. (2010). Geriatrisk omvårdnad. (1. uppl.) Stockholm: Liber
Kwekkeboom, K. L., Abbott-Anderson, K. & Wanta, B. (2010). Feasibility of a Patient- Controlled Cognitive-Behavioral Intervention for Pain, Fatigue, and Sleep Disturbance in Cancer. Oncology Nursing Forum.37(3), 151-59. Doi: 10.1188/10.ONF.E151-E159
Landstinget i Uppsala län (2011). Rehabilitering med samtal och yoga i grupp. Hämtad 24 maj, 2011, från http://www.uas.se/templates/page____38594.aspx
Mishel, M. H., Belyea, M., Germino, B. B., Stewart, J. L., Bailey, Jr, D. E., Robertson, C. &
Mohler, J. (2002). Helping Patients with Localized Prostate Carcinoma Manage Uncertainty and Treatment Side Effects: Nurse-Delivered Psychoeducational Intervention Over the Telephone. American Cancer Society. 94(6), 1854-66. Doi: 10.1002/cncr.10390
20
Morealle, M. K. (2011). The Impact of Cancer on Sexual Function. Sexual Dysfunction:
Beyond the Brain- Body Connection. 31, 72–82.
Namiki, S., Tochigi, T., Ishidoya, S., Ito, A., Numata, I. & Arai, Y. (2011). Long-term quality of life following primary treatment in men with clinical stage T3 prostate cancer. Quality of Life Research, 20, 111-18. Doi: 10.1007/s11136-010-9721-6
Nystrand, A. (2010). Prostatacancer. Cancerfonden. Hämtad 24 maj, 2011 från http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Prostatacancer/
Olsson, H. & Sörensen, S. (2007). Forskningsprocessen, kvalitativa och kvantitativa perspektiv (2. uppl.). Stockholm: Liber
Polit, D. F. & Beck, C.T. (2008). Nursing research: Generating and assessing evidence for Nursing Research ( 8. uppl. ). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Prostatacancerföreningen i Uppsala län (2007). Det här är vår förening. Hämtad 23 maj, 2011 från http://www.pcfuppsala.se/sida1.html
Resende, L.A. & McCorkle, R. (2006). Palliative Care, Spousal Responses to Prostate Cancer:
An Integrative Review. Cancer Investigation. 24, 192-98. Doi: 10.1080/07357900500524652
Svensk sjuksköterskeförening. (2007). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm:
Svensk sjuksköterskeförening.
Yungmee, K., Kashy, D.,A., Wellisch, D.,K., Spillers, R.,L., Kwei Kaw, C. & Smith, T.,G.
(2008). Quality of Life of Couples Dealing with Cancer: Dyadic and Individual Adjustment among Breast and Prostate Cancer Survivors and Their Spousal Caregivers. The Society of Behavioral Medicine. 35:230-38. Doi: 10.1007/s12160-008-9026-y
White, K. J., D’Abrew, N., Katris, P., O’Connor, M. & Emery, L. (2011). Mapping the psychosocial and practical support needs of cancer patients in Western Australia. European Journal of Cancer Care, 1-10. Doi: 10.1111/j.1365-2354.2011.01270.x
21
White, K. J., Roydhouse, J. K., D’Abrew, N., Katris, P., O’Connor, M. & Emery, L. (2011).
Unmet psychological and practical needs of patients with cancer in rural and remote areas of Western Australia. 11(1784), 1-11. Hämtad 17 november, 2011, från Rural and remote Health, http://www.rrh.org.au/articles/showarticlenew.asp?ArticleID=1784.
Wilson, F., L., Mood, D., Nordstrom, C., K. & Risk, J. (2010). The Effect of Low Literacy on the Self-Care Behaviors of Men Receiving Radiation Therapy. Nursing Science Quarterly.
23(4) 326-33. Doi: 10.1177/0894318410380254
22 Bilaga 1 (2 sidor).
PSYKOSOCIALT STÖD TILL MÄN MED PROSTATACANCER
Varje år diagnosticeras omkring 10 000 män med prostatacancer.
Olika former av stöd finns att tillgå, men deltagandet i dessa stödgrupper är lågt. Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som kan påverka deltagandet i dessa grupper.
Du har tillfrågats om att delta i denna undersökning eftersom Du har fått diagnosen prostatacancer och besöker
prostatacancermottagningen på Akademiska sjukhuset. Vi som utför denna undersökning heter Linda och Håkan och vi är
studenter vid Sjuksköterskeprogrammet och Dina svar kommer att utgöra grunden för den C-uppsats som ska skrivas under hösten.
Enkäten består av 11 frågor och tar ungefär 5 minuter att fylla i. Vi ber dig besvara samtliga frågor och att lämna in enkäten när du är färdig.
Alla svar kommer att behandlas konfidentiellt och därför ber vi Dig att inte märka enkäten med namn eller personnummer.
Vid eventuella frågor gällande hur enkäten ska fyllas i så finns vi i korridoren utanför.
Kontaktinformation för frågor:
Cecilia Arving, leg. SSK, PhD (handledare) Cecilia.arving@pubcare.uu.se
018-471 3492
Håkan Marsh (student) hakan.marsh@gmail.com 0737-40 72 39
Linda Frode (student) lindafrode@hotmail.com 0762-56 71 32
23
1. Hur gammal är du? ___________
2. Civilstatus:
Gift/sambo____ Ogift____ Särbo/förhållande____
3. Hur bor Du?
Lägenhet____ Villa/hus____ Annat boende____
4. Hur många vuxna bor i Ditt hushåll (inklusive Dig själv)? _____ personer
5. Hur många barn bor i Ditt hushåll? _____ barn
6. Hur långt har Du till Akademiska sjukhuset? (Svara i km) ________
7. Vilken är Din högsta examensnivå?
Grundskola ____ Gymnasium ____ Högskola/Universitet ____
8. Hur länge har Du känt till Din diagnos (ungefärlig tid)? _________________
9. Vilken/vilka slags behandling har du fått?
Ingen___ Strålningsbehandling____ Operation____ Hormonbehandling____
10. Deltar Du i, eller har Du för avsikt att delta i någon form av psykosocialt stöd (se exempel på stöd nedan)?
Ja ____ Nej ____
Om Ja, vilken form? ________________________________________
Om Nej, ange gärna varför. ___________________________________
11. Nedan hittar Du de olika former av psykosocialt stöd som finns att tillgå i Uppsala län.
Rangordna dessa med siffrorna 1 t.o.m. 5 där 1 motsvarar den form av stöd Du själv inte skulle föredra och 5 motsvarar den typ av stöd som skulle passa Dig bäst.
Kuratorsamtal _____
Enskilt stödsamtal med en annan man med prostatacancer _____
Rehabilitering med samtal och Yoga _____
Gruppsamtal för Dig och Dina anhöriga _____
Samtalsvän, Korrespondens till en början via E-post med
en person med egen erfarenhet av cancer i någon form _____
Har Du något eget förslag på stödform som skulle kännas mer aktuellt för Dig? Skriv gärna nedan.
……….
………..
24 Bilaga 2
25 Bilaga 3.
ENKÄTKODNING OMGÅNG 1 Fråga 1 Ålder i siffror
Fråga 2 Civilstatus 1=gift/sambo 2=ogift 3=särbo/förhållande Fråga 3 Boende 1=lägenhet 2=villa/hus 3=annat boende Fråga 4 Vuxna i hushåll anges i siffror
Fråga 5 Barn i hushåll anges i siffror Fråga 6 Hur lång resväg anges i hela km.
Fråga 7 Examensnivå 1=grundskola 2=gymnasium 3=högskola/universitet Fråga 8 Hur långt sedan diagnos anges i månader
Fråga 9 Behandling 1=ingen 2=strålning 3=operation 4=hormon Fråga 10 Deltar i stöd 1=ja 2=nej
Fråga 11 rangordna a=kurator b=enskild stödsamtal c= rehab med samtal och yoga d=gruppsamtal e=samtalsvän
ENKÄTKODNING OMGÅNG 2 Ålder: Under median=1, Över median=2
Civilstatus: Gift/sambo/särbo/förhållande=1 Ogift=2 Resväg: Under median=1, Över median=2
Utbildningsnivå: Grundskola=1, Gymnasie/Högskola/Universitet=2
Rangordningen:
Alla 1:or=0 (inte aktuellt) 2-5=1 (tänkbart alternativ
