Karlstads universitet 651 88 Karlstad
Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Idrottsvetenskap
Lina Segerblom
Friluftslivets plats i skolan
- Uppfattningar från fem skolledare
The space given to recreational activities in Swedish elementary school
- Perceptions from five school leaders
Examensarbete 15hp Idrott och hälsa C
Datum/Termin: 2010-01-21 HT Handledare: Maria Busk Madland Examinator: Owe Stråhlman
Abstract
The basis for this study was my own conception of a weakening of recreational activities in the Swedish secondary school. The aim of the study was to look into five school leaders’
ideas of recreational activities. The school leaders’ who participated came from various municipalities in two different counties, southern Värmland and northern Västra Götaland (former Skaraborg). In order to collect the school leaders’ perceptions of the subject, qualitative interviews were conducted. Theoretical models produced by Pierre Bourdieu and his thoughts of habitus together with Abraham Malsows hierarchy of needs have left their mark on this study.
The study showed that the school leaders perceived several positive qualities from recreational activities, such as fellowship, it´s relaxing effect, calmness and the physical aspect that comes from being in nature. Despite this, recreational activities occurred irregularly, which was mainly due to organizational reasons, such as the schedule involving several lessons with different teachers, which makes it hard to practice outdoor life for any great length of time. Costs and lack of equipment are also mentioned as limiting. Several school leaders mentioned the PE teacher’s enthusiasm as an important factor affecting the amount of outdoor life in school.
Keywords: outdoor life, school leaders’ perceptions, qualities, teachers’ interest.
Sammanfattning
Den frågeställning som ligger till grund för min studie uppkom genom en på förhand för givet tagen föreställning om friluftslivets försvagning inom den svenska skolan. Syftet med studien var att få ta del av skolledares uppfattningar om friluftslivet på deras skola och detta gjordes med kvalitativa intervjuer som instrument. Fem verksamma skolledare från olika kommuner i södra Värmland och norra Västra Götaland (f.d. Skaraborg) deltog i studien. Teoretiska modeller från Pierre Bourdieu och hans tankar om habitus samt Abraham Maslows behovstrappa har satt sin prägel på studien. Resultatet visade att skolledarna uppfattade att friluftslivet gav flera positiva egenskaper såsom gemenskap, dess avstressande verkan och känsla av lugn samtidigt som friluftslivets frambringande av fysisk aktivitet hamnade i fokus.
Trots detta framtonade en oregelbundenhet i friluftsutövandet i skolan och anledningarna till detta torde kunna vara schemats utformning, som är inrutat och bundet på högstadiet, samtidigt som kostnad och frånvaro av utrustning också nämns som begränsningar för friluftslivet. Flera skolledare framhöll vikten av idrottslärarens intresse och att dennes lust och fallenhet näst intill var ett måste för att friluftslivet skulle utövas.
Nyckelord: friluftsliv, skolledares uppfattningar, kvaliteter, lärarnas intresse.
Förord
Jag vill rikta ett stort tack till min handledare Maria Busk Madland som alltid har varit tillgänglig och mig behjälplig, därmed stor assistans och ett stort stöd under arbetets gång.
Uppskattningar även till min familj som bistår med allt från läshjälp till förnödenheter så som förtäring och uppmuntran.
Flera tacksamheter skickas också till de skolledare som deltagit i min studie och på detta vis gjorde den möjlig.
Tack
Lina Segerblom
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 5
1.1 Bakgrund ... 5
1.2 Syfte och problemformulering ... 5
1.3 Forskningsfrågor ... 6
2 Litteraturgenomgång ... 7
2.1 Friluftslivet då och nu ... 7
2.2 Motiv för friluftslivets roll i skolan ... 9
2.2.1 Hälsobegreppet ... 10
2.2.2 Gruppdynamik ... 10
2.3 Friluftslivets historia inom skolan ... 11
2.3.1 Vad säger styrdokumentet Lpo 94 om friluftsliv? ... 11
2.4 Friluftslivets begränsningar inom skolan ... 12
2.4.1 Ekonomi, avstånd, organisation, tid och kompetens ... 13
2.5 Vilket friluftsliv bedrivs – en definitionsfråga? ... 14
2.5.1 Internationella och individuella definitioner ... 14
2.6 Framtiden ... 14
2.6.1 Den nya kursplanen, Lgr 11 ... 15
2.7 Teoretisk ansats ... 16
2.7.1 Bourdieus habitus ... 16
2.7.2 Maslows behovstrappa ... 16
3 Metod ... 18
3.1 Design ... 18
3.2 Urval ... 19
3.3 Intervjuguide ... 20
3.4 Genomförande ... 21
3.5 Procedur och databearbetning ... 22
3.6 Reliabilitet och validitet ... 22
3.7 Etiskt Förhållningssätt ... 23
4 Resultat... 24
4.1 Kvaliteter som friluftslivet ger ... 24
4.2 Friluftslivets utövande i skolorna ... 25
4.3 Begränsningar ... 26
4.4 Lärarnas intresse ... 28
5 Diskussion ... 30
5.1 Metoddiskussion ... 30
5.2 Resultatdiskussion ... 31
5.3 Friluftslivet ger positiva kvaliteter ... 31
5.4 Från dyra resor till närområdet ... 32
5.5 Elevernas utrustning ... 33
5.6 Friluftsliv och orientering ... 34
5.7 Eldsjäl, lärare och elevens utbildning ... 35
5.8 ”Kunskapande” ... 37
5.9 Vidare forskning ... 37
Referenser ... 39 Bilagor
Respondenternas informationsblad Intervjuguide
1 Inledning
1.1
Bakgrund
Friluftslivets förändring över tid diskuteras frekvent och frågan kring hur framtidens friluftsliv kommer att te sig är mycket intressant. Denna diskussion sker samtidigt som ohälsan bland unga ökar (Backman, 2008). Kursplanerna för Idrott och hälsa har varierat genom åren. I tidigare kursplaner fanns ett visst antal dagar ämnade för friluftslivet inskrivna i kursplanen, men i Lpo 94 har istället dagarna slopats till förmån för ett starkare och mer betonat friluftsliv i (Svenning, 2001). I Sverige finns en tradition av friluftsliv. Vi har fina naturområden och kan besöka både hav, berg, urskog och större sjöar, vilket gör att vi har goda förutsättningar för utövandet (Sandell & Sörlin, 2000). Denna friluftslivstradition avspeglas alltså mycket starkt i dagens kursplan för Idrott och hälsa. Det finns tydliga uppnåendemål inom friluftsliv ända från årskurs fem upp till gymnasiet. Skolan har en viktig roll i att bedriva och sprida kunskap kring uteliv dels för att uppnå de skrivna målen samt att föra traditionen vidare och ge eleverna redskapen för att själva under sitt framtida liv kunna ta del av dess stärkande egenskaper. Trots friluftslivets givna roll i kursplanen diskuteras huruvida målen verkligen uppfylls i skolan (Backman, 2008).
Studien fokuserar på skolans beslutande aktör, skolledaren, för att få en bild av deras uppfattningar och arbete med och kring friluftsliv i skolan. Skolledaren är bland annat ytterst ansvarig för att en hög kvalitet upprätthålls på elevernas utbildning samt ansvarig för ekonomin (Sveriges skolledarförbund, 2010). Genom att ta del av skolledares uppfattningar samt tidigare forskning kring området skapas kunskap som är viktig för mig som blivande idrottslärare. Studien ger också en bild av friluftslivet i några skolor.
1.2
Syfte och problemformulering
Intresset för att få en bild av friluftslivet på några skolor framkom genom en föreställning om
1.3
Forskningsfrågor
För att genomföra studien var utgångspunkten ett antal tematiska forskningsfrågor (Kvale &
Brinkmann, 2009) som lyder enligt följande:
Vilka positiva kvaliteter uppfattas när det gäller friluftsliv på skolan?
Hur är skolledarens uppfattning om friluftslivet på skolan?
Hur uppfattas lärarnas intresse av friluftsliv på skolan?
Tematiseringen av dessa frågor ligger till grund för studien och dess vad, hur och varför. De tre begreppen beskriver indirekt vad jag som intervjuare bör skaffa mig förkunskaper inom, hur jag som forskare värderar metoder och tekniker samt klarlägger syftet med studien (Kvale
& Brinkmann, 2009).
2 Litteraturgenomgång
För att skapa en bakgrund och förståelse för friluftsliv som begrepp och som aktivitet ges nu en bakgrund, dels till friluftslivets historia både för allmänheten och i skolan. Vidare ges en inblick i den nuvarande kursplanen för idrott och hälsa samt den blivande kursplanen som beräknas tas i bruk under 2011 och således ger oss en blick in i framtiden. Olika faktorer kring friluftslivet kommer också att presenteras, beskådade både som hindrande och möjliggörande. För att skapa en förståelse för texten beskrivs ett antal begrepp och teorier som alla rör sig inom området för friluftsliv.
2.1
Friluftslivet då och nu
Med friluftsliv avses vistelse och fysisk aktivitet utomhus för att uppnå miljöombyte och naturupplevelse utan krav på prestation eller tävling (Kulturdepartementet Stockholm 1999, s.78).
Människan har under årens lopp haft en skiftande och olik relation till friluftslivet. I slutet av 1800-talet i takt med flertalet upptäckter hamnade friluftslivet mer i centrum och intresset för de omgivande landskapen började öka. Här började det också talas om nationell enhet, geografiska upptäckter, naturskyddsintresse och fritidsbruk som alla gemensamt bidrog till friluftslivets utformning. I och med att vårt samhälle dessutom började förändras mot ett industrisamhälle, blev människans syn och förhållningssätt till naturen än viktigare. Under 1900-talets början skedde tydliga förändringar och omflyttningar i Sverige då fler valde att flytta in till tätorterna och lämna landsbygden, i och med samhällsförändringen (Sandell &
Sörlin, 2000).
Enligt en undersökning från Statistiska Central Byrån (SCB) bor idag ungefär 84 % av Sveriges befolkning i tätorterna, och det är också där som de flesta jobben finns (Statistiska Central Byrån, 2005). Människorna befinner sig alltså i stor utsträckning i stadsmiljöer.
Att känna närhet till naturen och vistas i densamma har påtalas som viktigt, inte minst som syfte till att fostra. Flera organisationer med koppling till friluftsliv dök upp under början av 1900-talet. Scoutrörelsen startades upp och sågs som medborgaranda och skulle ge någon sorts nationell gemenskap samtidigt som det var ett sätt att fostra, framförallt unga, samt lägga grunden till ett sunt liv. Det var inte bara fysisk fostran som lyftes fram, utan även andra egenskaper friluftslivet kunde frambringa så som hälsa och mer andliga värden (Sandell &
Sörlin, 2000). Nyligen kom ett förslag kring Framtidens friluftsliv från regeringen och Andreas Carlgren sammanfattar det enligt följande:
Sveriges skogar, sjöar, fjäll och skärgårdar är några av de unika miljöer som ger stora möjligheter för ett aktivt friluftsliv. Regeringen vill främja och stärka människors möjligheter till friluftsliv. Allemansrätten är central och ska värnas än starkare. Friluftslivet är positivt både för folkhälsan och välbefinnandet men kan också bidra till landsbygdsutveckling och regional tillväxt
(Naturvårdsverket, 2010 s. 1).
Här lyfts aspekter som välbefinnande och folkhälsa upp som även var viktiga hänseenden under 1900-talet. Naturen ska göras mer lättillgänglig för att uppnå en god folkhälsa och allemansrätten ska vi vara stolta över.
Allemansrätten ger:
rätt för alla att bl.a. vistas i naturen samt att i skog och mark plocka vilda blommor, bär och svamp, förutsatt att markägaren inte tillfogas skada. Man får gå över annans mark om den inte skadas. Det är dock straffbart att t.ex. gå över tomt i närområdet kring bostadshus, gå över nysådd åker eller annan ömtålig mark samt göra intrång som hindrar ägaren att använda sin mark
(Nationalencyklopedin, 2010, sökord: allemansrätt).
Här har friluftslivet ett investeringsvärde (Nilsson, 2007). I propositionen om Framtidens friluftsliv finns även förslag på så kallade friluftsmål. Ett av dessa är friluftslivet har en given roll i skolans arbete (Naturvårdsverket, 2010) vilket pekar på att skolan är en viktig arena att utöva friluftsliv i. Den nationella fostran är inte längre så högt rankad, utan har mer övergått till regionala och lokala gemenskaper (Sandell & Sörlin, 2000).
2.2
Motiv för friluftslivets roll i skolan
Redan på 1700 – talet förklarade Jean Jacques Rousseau vikten av att lära sig genom verkligheten och påstod därför att naturen var en utsökt plats (Quennerstedt, Öhman &
Öhman, 2007). Människorna i Sverige lever idag ett längre liv än tidigare, men färre av levnadsåren levs friska (Statens Folkhälsoinstitut, 2003). Den psykiska ohälsan bland unga ökar och den mest ökande faktorn inom detta område är stressen (Barnombudsmannen, 2005).
Fysisk inaktivitet, stillasittande och sämre matvanor är bidragande orsaker till fysisk ohälsa bland barn och unga och kan i förlängningen vara orsaker till ökad fetma och vår tids andra välfärdssjukdomar (Hultgren, 2008). En undersökning visar att naturvistelser i hög grad ger människan en större samhörighet med naturen. Friluftslivet bör kopplas ihop med både kroppslig och själslig hälsa och dess status som friskfaktor bör dessutom påtalas samt beaktas (Sörlin & Sandell, 2000). En stegring av naturkontakt tillsammans med fysisk aktivitet opererar som en friskfaktor på människan (Kungl. Skogs- och lantbruksakademiens tidskrift, 2005). Friluftslivet blir på detta sätt en del av vår hälsa då det är ett sätt att upptäcka samt finna sig själv samtidigt skapas en känsla av meningsfullhet och perspektiv på det egna livet.
Samtidigt är friluftslivets positiva inverkan svårbeskrivlig. Vissa av oss tycks nämligen finna friluftslivet mer njutbart än andra. En relativt trolig teori är dock att vår evolutionära historia påverkar oss, där dagens sätt att leva skiljer sig radikalt från vårt sätt att leva i historien. Med den bakgrunden är det lättare att förstå den samstämmigheten och det lugn vi finner i vårt naturlandskap. Bevisat är också att barn som i hög grad vistas utomhus håller sig mer friska än barn som spenderar större delen av tiden inomhus. Dessutom tycks den motoriska förmågan hos barn som ägnar sig åt lek på olika platser i naturen öka (Quennerstedt, Öhman
& Öhman, 2007).
Det finns fler anledningar till att bedriva friluftsliv i skolan. Friluftsliv och naturkontakt anses viktigt när det gäller vår hälsa och även vår rekreation. Friluftslivet har således en kroppslig och en själslig aspekt (Sandell & Sörlin, 2000). Svenning (1999) lyfter några aspekter som
egen del och inte för att söka några speciella attribut. Sammantaget är upplevelser, egenvärde och erfarenheter alla viktiga huvudkomponenter som friluftlivet kan skapa (Nilsson, 2007).
2.2.1 Hälsobegreppet
Hälsa har under årens lopp tillskrivits flertalet definitioner. En förklaring till begreppet kräver klargörande av flera olika aspekter. Det handlar dels om uteblivelsen av sjukdom som är en ren klinisk aspekt, dels hur en människa fungerar som helhet som handlar om dess funktionsförmåga. Till sist finns en tredje aspekt som handlar om välbefinnande och välbehag. Winroth och Rydqvist (2008) har sammanfogat en definition av hälsa med hjälp av den medicinske sociologen Aaron Antonovsky samt filosofen Lennart Nordenfelts tankar kring detta område: Hälsa är att må bra – och att ha tillräckligt med resurser för att klara vardagens krav – och att kunna förverkliga personliga mål (Winroth & Rydqvist, 2008 s. 18).
Hälsa delas nu in i två olika former, psykisk- och fysisk hälsa. Den förstnämnda innefattar ofta att vi som människor känner tillfredsställelse vad gäller vilja, självbild, lagom spänningsnivå, tålamod och kunskap. Den fysiska hälsan kan beskrivas med orden fysisk aktivitet, sömn, hygien, vila och kost (Winroth & Rydqvist, 2008).
2.2.2 Gruppdynamik
Tuckmans teori behandlar gruppdynamik och om hur grupper genomgår olika stadier (Martin, Cashel, Wagstaff & Breunig, 2006).
Att genomföra friluftsliv tillsammans med andra ger stora möjligheter att skapa en sammansvetsad grupp. När en grupp bestämmer sig för ett mål börjar gruppstrukturen att förändras och utvecklas. Enligt Tuckmans teori finns det olika stadier som förändrar en grupp, forming, storming, norming, performing och transforming. Det förstnämnda stadiet är en socialiseringsprocess där människor lär känna varandra. Vidare kommer storming stadiet där konflikter uppkommer. I det efterföljande stadiet sker en process där individerna i gruppen lär sig respektera varandra utifrån deras olika åsikter. När detta stadium är avslutat är gruppen redo att prestera. Individernas färdigheter är kända och ansvarsområden kan delas upp. I det sista steget sker en förändring av gruppen när målet väl är nått, då kan exempelvis nya utmaningar sättas. En grupp kan givetvis utvecklas åt det motsatta hållet, men friluftslivet har alla möjligheter att få nyss beskrivna utgång (Martin, Cashel, Wagstaff & Breunig, 2006).
2.3
Friluftslivets historia inom skolan
I och med framväxten av Lpo 94 togs de tidigare, fastställda och de till antalet förutbestämda, friluftsdagarna bort. Friluftslivets framväxt i skolan började redan under 1800-talet och sedan 1927 har det varierat mellan 15-20 obligatoriska dagar med friluftslivsverksamhet (Svenning, 2001). År 1955 kunde, i kursplanen synonymt för dagens grundskola, läsas att friluftsdagar och tid för lek skulle genomföras varje vecka under ungefär en och en halv timma eller motsvara tio till tolv heldagar varje läsår (Backman, 2008). Från och med Lpo 94 fick friluftslivet istället en större plats i kursplanen för idrott och hälsa även om de obligatoriska dagarna togs bort (Svenning, 2001). Effekten av beslutet tycks dock ha fått en negativ effekt då friluftslivsverksamheten inom skolan tycks ha minskat (Riksidrottsförbundet, 2000).
Undersökningar visar att antalet dagar tenderar att sjunka med tiden. År 1996 beräknades det genomföras fyra till fem friluftsdagar per läsår (Svenning, 2001). Riksidrottsförbundet (2000) menar nu att friluftsdagarna långsamt letar sig ut ur skolornas verksamhet.
2.3.1 Vad säger styrdokumentet Lpo 94 om friluftsliv?
Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet betecknas Lpo 94 (Nationalencyklopedin, 2010, sökord: Lpo 94). Läroplanen inrättades år 1994.
Lpo 94 beskriver vilka kunskaper eleverna bör inneha efter genomgången kurs och är därmed lärarens arbetsplan. Idrottsämnet syftar till att främja och uppnå olika kvaliteter. Kursplanen består av så kallade uppnåendemål som eleverna ska ha klarat vid årskurs fem och nio.
Uppnåendemålen för årskurs fem, där det handlar mer om att känna till, ligger till grund för de mål som ska vara avklarade i slutet av årskurs nio, där tyngden mer läggs på att eleverna ska kunna tillämpa sina kunskaper. Ett uppnåendemål, med avseende på friluftsliv, för årskurs nio skildras följande: eleven skall kunna orientera sig i okända marker genom att använda olika hjälpmedel samt kunna planera och genomföra vistelse i naturen under olika årstider (Skolverket, 2000, s.3).
Kursplanen för idrott och hälsa benämner under ämnets syfte och roll i utbildningen friluftslivet enligt följande: Under generationer har rörelseaktiviteter och friluftsverksamheter utvecklats. Ämnet ger kunskaper om deras framväxt, erfarenheter av att delta i dem och färdigheter i att bedriva dem (Skolverket, 2000, s.1).
Vidare beskrivs friluftslivet, under rubriken ämnets karaktär och uppbyggnad, enligt nedanstående:
Ämnet anknyter också till de starka kulturella traditioner som finns i Sverige när det gäller att vistas i naturen. Genom friluftsverksamhet och vistelse i skog och mark får eleverna upplevelser, kunskaper och erfarenheter som kan stimulera till ett fortsatt intresse för friluftsliv, natur och miljöfrågor.
Ämnet bidrar på så sätt till att väcka engagemang för betydelsen av att skydda och vårda natur och miljö.
(Skolverket, 2000 s.2).
2.4
Friluftslivets begränsningar inom skolan
Skolledare är en benämning för skolchefer, rektorer och studierektorer (Nationalencyklopedin, 2010 sökord: skolledare)
En administrativ chef för en skola kan benämnas rektor (Malmström, S., Györki, I. & Sjögren, P-A, 2005 s. 475).
I grundskoleförordningen står I grundskolan skall i den omfattning som rektorn bestämmer anordnas friluftsverksamhet som bedrivs under en lärares ledning (Grundskoleförordningen 2 kap 5 §). Denna förordning kan ses som väldigt positiv och främjande för friluftslivet om skolledaren ger friluftslivet plats och förutsättningar inom skolverksamheten. Samtidigt kan den falla ut negativt om villkoren inte skapas (Svenning, 2001). Svenning (2001) gjorde en undersökning med femton olika skolledare och fann att det varierade stort i andelen friluftsliv på skolorna. Svenning tror att anledningen till denna stora spännvidd har att göra med lärarnas engagemang och entusiasm inför arbetet. Backman (2008) åsyftar att innehållet i friluftsundervisningen till stor del beror på idrottslärarens egna tolkningar. Arbetet med friluftsliv kan även variera stort inom en skola, möjligen beroende på förtjusning i arbetslagen eller olika inriktningar inom desamma (Svenning, 2001). För att ett väl utvecklat friluftsliv, innehållande progression, ska åstadkommas krävs att kommun eller skola rättar sig efter en gemensam långsiktig plan samtidigt som integreringen ökar och samarbetet i och mellan
arbetslagen stärks så att friluftsundervisningen kontinuerligt och mer enkelt kan implementeras (Nilsson, Kraepelien-Strid & Seger, 2007).
2.4.1 Ekonomi, avstånd, organisation, tid och kompetens
Det förekommer ett antal begränsningar för friluftslivets utförande i skolan och det främsta är ett ekonomiskt hinder. Det är vanligt att den ekonomiska biten hindrar skolor från att transportera sina elever till det som upplevs vara ändamålsenliga områden (Svenning, 2001).
Nilsson (2007) beskriver dock friluftslivet i olika varianter med avseende på tid. Han menar att det finns kort, medellångt och långt friluftsliv. Spännvidden mellan dessa tre är från en halvtimma upp till flera dagar (Nilsson, Kraepelien-Strid & Seger, 2007). Det är lätt att undgå naturens närhet, även om den oftast finns i vår omnejd. Inte sällan finns åar, bäckar och parker i stadens miljö och med lite kreativitet kan dessa vara nog så bra platser att utöva friluftsliv i (Glantz, Grahn & Hedberg, 2007). Utrustningen är en annan faktor som kan vara kostsam.
Det finns också en begränsning som är rent organisatorisk och strukturellt svår att hantera under elevernas skolgång på de högre stadierna. Däremot finns det under de tidiga stadierna stora möjligheter att inkorporera friluftslivet i den ordinarie undervisningen. Genom att förändra delar av organisationen och fokusera på samarbete kan friluftslivet utvecklas (Svenning, 2001). Backman (2004) nämner också han några synpunkter på friluftslivets begränsningar inom skolan. Han menar att det är tidskrävande genom att det först och främst krävs någon form av transport till naturen och att det dessutom krävs en längre stund för att hinna uppleva naturen, få kvalitet. Den planerade och så fast förankrade skoldagen är tidspressande, vilket innebär att friluftsdagar, då tiden under en hel dag kan utnyttjas egentligen är fördelaktigt, men då bör det ske med kontinuerlighet (Backman, 2004). Mot denna bakgrund är det av extra stor vikt att vi vidmakthåller de grönområden som finns där många människor vistas ofta, i närheten av tätorten (Nilsson, 2007). Kompetens hos lärare och skolledare tros saknas när det gäller hur friluftsliv kan bedrivas både praktiskt och teoretiskt (Backman, 2004).
2.5
Vilket friluftsliv bedrivs – en definitionsfråga?
Svenning (2001) visade genom en studie med femton skolledare att det finns en svårighet i att definiera vad som är friluftsliv och att skolledare skulle se positivt på en tydligare definition.
Nilsson (2007) diskuterar också problemet med att definiera friluftsliv och att distinkt skilja aktiviteter åt. I studien förknippade skolledarna friluftsverksamhet med områden ur ett brett spektra, allt från sedvanliga idrottsdagar, varje aktivitet som bryter det ordinära schemat och naturupplevelser i olika former (Svenning, 2001). Backman (2008) har genom sin studie, som grundar sig på en litterär studie av lokala kursplaner, funnit att orientering och friluftsliv ofta omnämns tillsammans, som en slags odelbarhet. Detta kan i vissa fall göra att den mesta kraften läggs åt orientering.
2.5.1 Internationella och individuella definitioner
Att definiera friluftsliv är dock en oerhörd utmaning och kräver också ett förhållningssätt till andra begrepp som kan användas både internationellt och nationellt. Education outside the classroom, adventure edcation, outdoor recreation och environmental education skulle möjligen kunna översättas till utomhuspedagogik, äventyrspedagogik, rekreation utomhus och kunskap om vår omgivning. Dessa olika typer av kunskap anses ha samma typ av grund även om dess teori varierar. En definition av friluftsliv samt om nyss nämnda inriktningar bli problematisk eftersom de kan ha olika innebörd för olika personer (Backman, 2010).
Friluftslivets betydelse som begrepp är individuellt från människa till människa och påvisas tydligt av en undersökning som visar att friluftsliv kan vara allt från att ”gå i en park i staden”
till att ”fjällvandra” (Fredman & Bladh, 2008). En större bredd av friluftsaktiviteter är redan tydlig och kanske kommer utvecklingen att fortsätta i den riktningen. Människans olika former för att vara i friluftslivet är i princip obegränsade (Sandell & Sörlin, 2000).
2.6
Framtiden
Generellt sett har idrottsämnet få timmar till sitt förfogande under läsåret och på grund av detta ställs idrottslärare inför ett prioriteringsförfarande där friluftsundervisningen tycks ha begränsats till allt färre timmar. En möjlighet till ökad utbildning inom friluftsliv är integrering med andra ämnen (Nilsson, Kraepelien-Strid & Seger, 2007). I en skolstudie som riktar sin uppmärksamhet mot att förstå andelen friluftsliv i grundskolan framkommer det att den aktivitet som flest elever provat på är orientering, tätt följd av skridsko. Resultatet baserar
sig på en enkätundersökning där frågan var vilka aktiviteter de provat på det senaste året.
Procentandelen i övriga parametrar förstärker bilden av att friluftslivet ges liten plats i skolan.
Studien visar också att det är en stor variation i antalet friluftsdagar på olika skolor, det varierar ifrån noll till tio dagar per läsår. Vid närmre anblick av dessa friluftsdagar visar det sig att dessa, utefter deras innehåll, kan kategoriseras i friluftsliv och aktivitets- och idrottsdagar. I de undersökta skolorna så hade eleverna i årskurs nio totalt 4,2 dagar per läsår som ingick under dessa klassifikationer varav 32,4 procent av dem ägnades åt friluftsliv. I genomsnitt innehöll en tredjedel av de angivna friluftsdagarna friluftsinslag (Backman, 2004).
2.6.1 Den nya kursplanen, Lgr 11
Under hösten 2011 träder nya samlade läroplaner med kursplaner ikraft för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan och dessa benämns Lgr 11 (Skolverket, 2010 Lgr 11).
I förslaget till den nya kursplanen i Idrott och hälsa är undervisningen indelad i olika centrala innehåll. För årskurs fem till nio innebär det att de centrala delarna är rörelse, hälsa och livsstil samt friluftsliv och rörelse (Skolverket, 2010, s. 29). För årskurs nio innebär det att följande aktiviteter ska ha ingått i deras utbildning under högstadiet:
Att orientera sig i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering.
Hur olika friluftsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras.
Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.
Kulturella traditioner i samband med friluftsliv och utevistelse.
Badvett samt säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpredskap, enligt principen för förlängda armen (Skolverket, 2010, s.30).
2.7
Teoretisk ansats
Mitt arbete tar ansats i teoretiska modeller av Pierre Bourdieu och Abraham Maslow.
2.7.1 Bourdieus habitus
Sociologen och kulturantropologen Pierre Bourdieu (1930-2002) synar begreppen habitus, fält och kapital och som behandlar resurser, tillgångar och värden. Just habitus är något som vardera individ har med sig sedan födseln och Bourdieu menar att det styr människans intresse, som främst under de unga åren kan påverkas. Habitus kan liknas vid olika områden och beskriver framförallt hur människan utför de val hon väljer inom dessa olika områden.
Bourdieu skildrar habitus som ett begrepp som bestämmer en skillnad. Divergensen kan exempelvis beskrivas av många motsatspar så som gott och ont eller bra och dåligt. Habitus är enligt Bourdieu något som skiljer sig från människa till människa, det som betraktas som bra av en individ kan betyda motsatsen för en annan. Våra val och hur vi väljer att uttrycka dem varierar alltså mellan oss alla (Bourdieu, 1999).
2.7.2 Maslows behovstrappa
Den amerikanske psykologen Abraham Maslows (1908-1970) behovstrappa är en förklaringsmodell av prioriteringen för människans behov, hur vi placerar dem efter rang.
Detta förklarar sedan hur människan kan motivera henne själv. Trappan är indelad i olika steg där var och ett bör uppfyllas för att ta ett steg uppåt. Maslow menar att grunden för motivationsteorin är att tillfredsställa de grundläggande fysiska behoven. När dessa är tillgodosedda bör vi känna en trygghet för att kunna ta oss vidare. Nästa steg präglas av gemenskap och samspel med andra som efterföljs av steget som beskriver uppskattning.
Toppen av trappan beskriver Maslow som självförverkligande och hit kan människan ta sig med hjälp av de underliggande stegen, men dessa måste vara tillfredsställda. Maslows behovstrappa har således ett holistiskt perspektiv som gäller att hela människan ska känna tillfredsställelse och inte enbart vissa delar. Vidare menar Maslow att när ett behov är satisfierat uppkommer ett nytt och genom detta saknas alltid något eftersom nya krav uppkommer (Frager, Fadiman, McReynolds & Cox, 1987). Maslow menar även att samhället kan spegla individens val, behov, strävanden till självförverkligande och värderingar. Genom den vetenskapen förstås samhörigheten mellan samhälle och individ (Bärmark, 1985).
Fig. 1 Abraham Maslows behovstrappa (Terapisnack, 2011.01.13).
3 Metod
Studien har hermeneutiska drag där tolkningen spelar en roll, det handlar om att beskriva de fenomen som visar sig genom den kvalitativa studien, genom samtal med respondenterna. En tolkning av data tycks oundviklig, men omtolkningen bör inte finnas med. Forskningen inriktar sig på att se helheten genom insamlad data, en deduktiv metodologi. Studien har empirismen som epistemologi då slutsatser dras genom de erfarenheter som studien medfört.
3.1
Design
Studien är genomförd med en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. Anledningen till metodvalet är att syftet med undersökningen handlar om att redogöra för skolledares uppfattningar om friluftslivet i skolan. Studien syftade till ett djup inom frågorna och inte en mängd. Kvale och Brinkmann (2009) beskriver samtalets finess enligt följande: genom samtal lär vi känna andra människor, vi får kunskap om deras erfarenheter, känslor, attityder och den värld de lever i (Kvale & Brinkmann, 2009 s. 15).
En kvalitativ forskningsintervju klargör respondentens synvinkel på frågan och ur dennes svar och berättade erfarenheter söker jag som forskare en innebörd och ett sammanhang i kontexten. Kunskapen tillverkas i samtalet mellan intervjuaren och den intervjuade, den växer således fram genom ett samspel. Intervjusituationen ger möjlighet till tolkning av respondentens kroppsspråk. Det kvalitativa samtalet är således narrativt, pragmatiskt, språkligt och kontextuellt. Disfavören med en kvalitativ intervju är att det inte är ett sätt att finna ett beteende representativt för en större grupp, att generalisera. Det är dock av stor vikt att ta hänsyn till syftet. En kvalitativ och kvantitativ studie ger olika svar. Genom en kvantitativ studie kan eventuellt en generalisering göras, resultatet kan härledas till en större grupp. En intervju kan ge intressanta uppfattningar genom en intensivare intervju även om det då inte går att generalisera och dra slutsatser för en större grupp (Kvale & Brinkmann, 2009).
Genom att beakta dessa aspekter föreföll en kvalitativ undersökning i form av intervjuer vara den mest lämpade metoden för mitt undersökningsområde.
Abraham Maslow ger här en tanke kring forskning och vikten av intervjuarens handlingar samtidigt som svårigheterna kan tyckas framträda:
Om du vill se världen, så är det uppenbarligen klokt att du övar dig så mycket som möjligt i att se. Uppmaningen kan också formuleras så: Gör dig till ett gott instrument för kunskap. Gör dig ren på samma sätt som du rengör linserna i ditt mikroskop. Bli så orädd du kan, så ärlig, äkta och jagöverskridande du kan
(Maslow, 1966, s 48).
3.2
Urval
Studien bygger på fem stycken intervjuer med skolledare på högstadieskolor om deras uppfattningar kring friluftsliv i skolan. Anledningen till valet av skolledare beror på deras roll som beslutande aktör, deras uppgift att säkerställa en utbildning med kvalitet och den paragraf som i grundskoleförordningen anger att i grundskolan skall i den omfattning som rektorn bestämmer anordnas friluftsverksamhet som bedrivs under lärares ledning (Grundskoleförordningen 2 kap 5 §). Med anledning av nyss nämnda aspekter anser jag att skolledares uppfattningar, kring friluftslivet i skolan, vara av stort intresse och kanske sår vårt kunskapsskapande ett frö inför framtida friluftsliv. Alla de fem intervjuade skolledarna tjänstgör på olika högstadieskolor i Mellansverige och kommer från två olika län. Skolledarna tillhör olika kommuner och anledningen till det är att kommunerna eventuellt har olika policy när det gäller friluftsliv i skolan. Genom att välja skolledare från olika kommuner undgås det faktumet. Fördelningen mellan könen är tre kvinnor och två män. Avsikten är inte att mäta några skillnader eller dra jämförelser mellan könen, könsfördelningen är slumpmässig.
Anledningen till att respondenter från två olika län har intervjuats har med praktiska och tidsmässiga förfaranden att göra och det finns heller ingen avsikt att urskilja olikheter mellan län eller kommuner. Urvalet kan genom detta förfarande kallas ett tillfällighetsurval (Hassmén & Hassmén, 2008).
har jobbat som det i nära femton år. Sedan åtta år tillbaka har han varit skolledare på olika stadier. R2 utövar friluftsliv sporadiskt, mest under somrarna. Skolan som R2 arbetar har cykelavstånd till sjö- och skogsområden. Respondent 3 (R3) är en man som är 63 år gammal och som blev filosofiemagister i svensk/engelsk litteraturhistoria under sjuttiotalet. Han jobbade sedan som chaufför under ett antal år innan han kom in på lärarhögskolan där han utbildade sig till svensk- och engelsklärare. R3 jobbade som lärare under tjugo år och har nu jobbat som skolledare i nära tio år. R3 anser inte att han är någon riktig friluftsmänniska.
Skolan som R3 tjänstgör på är nära belägen framförallt skogsområden. Respondent 4 (R4) är kvinna, 52 år och har jobbat som idrotts- och fransklärare under många år och har de senaste två åren arbetat som skolledare och dessförinnan tjänstgjort som biträdande skolledare sedan 2002. R4 beskriver att hon uppskattar friluftslivet mycket och gärna är ute i skog och mark.
Skolan som R4 verkar på är centralt belägen, men har nära till fina naturområden som även innefattar plats för utförsåkning. Respondent 5 (R5) är en 37 årig kvinna som har utfört arbete som lärare i tio år innan hon började som vikarierande skolledare 2009. Sedan hösten 2010 är hon verkställande rektor. R5 beskriver inte sig själv som friluftsmänniska, men har varit aktiv under vissa perioder i livet, då hon även var scout. Skolan som R5 tjänstgör på är centralt belägen, men är nära belägen ströv- och skogsområden.
3.3
Intervjuguide
Jag har använt mig av intervjuer i semistrukturerad form vilket innebär att intervjun har en mer öppen karaktär där utgångspunkten är ett fåtal frågeområden. Respondentens svar avgör till stor del de påföljande frågorna samt samtalets riktning (Hassmén & Hassmén, 2008). Den strukturerade formen av intervju kan ses som raka motsatsen mot den valda metoden då denna intervjuform har förutbestämda frågor som ställs till varje respondent och har föga utrymme för följdfrågor (Kvale & Brinkmann, 2009). Mot följande bakgrund föll sig den semistrukturerade formen naturlig då mina forskarfrågor och mitt syfte om att söka uppfattningar kräver en öppenhet och tillåtenhet att låta respondenterna, som i detta fall är experter på sitt område (Kvale & Brinkmann, 2009), dela med sig av den kunskap de förfogar över. Genom en semistrukturerad form kunde jag som intervjuare då ställa frågor som uppkommit under samtalet. Konversationen blev genom detta förfarande varken ett helt öppet eller ett helt slutet samtal, med exakt förutbestämdhet (Kvale & Brinkmann, 2009). Efter ett första utkast av intervjuguiden, som innehåller tre olika frågeområden, gjordes en pilotintervju varpå guiden ändrades på några punkter för att bättre passa ändamålet, (se bilaga 2).
3.4
Genomförande
Jag kontaktade de fem utvalda skolledarna via telefon och förklarade mitt ärende, beskrev syftet med studien och frågade om skolledaren i fråga kunde tänka sig att delta i undersökningen. När skolledaren tackat ja till att delta i studien bestämdes tid, plats och datum. Efter samtalets skickades ett informationsbrev, via mejl, till vardera respondenten.
Brevet beskrev, förutom att det bekräftade den bestämda tidpunkten för intervjun, det informerade samtycket, det vill säga vad studien syftade till, respondentens frivilliga medverkan och rätt till att avbryta när som helst, hur intervjun skulle ske samt att informationen behandlades konfidentiellt och att respondenten avidentifierades i arbetet (Kvale & Brinkmann, 2009). Vid tidpunkten för intervjun informerades respondenterna verbalt ännu en gång om de etiska aspekterna
Intervjuerna är mellan tjugo till trettio minuter långa och fyra av de fem intervjuer är gjorda på skolledarnas arbetsrum där en lugn miljö rådde. Intervjuerna kunde genomföras helt ostört förutom i ett fall där intervjun avbröts på grund av kort samtal, detta tordes dock inte ha påverkat intervjun nämnvärt. I en av intervjuerna var platsen för intervjun ett avskiljt konferensrum. Intervjuerna spelades in med hjälp av en diktafon.
Vilja fanns till att vid undersökningens början intervjua fler än fem skolledare för att få se ett större antal skolledares uppfattningar, men på grund av svårigheter att komma i kontakt med dessa samt hitta en passande tid blev det slutgiltiga antalet fem stycken respondenter.
3.5
Procedur och databearbetning
Insamlad data har transkriberats ordagrant. Valet av denna metod beror på att färre misstolkningar av skriften ska kunna ske samt att det som respondenten faktiskt yttrar ska stå med. På detta vis minimeras risken för egna tolkningar i denna del av bearbetningen. Även
”hm”, ”mm”, ”skratt” och ”tystnad” har tagits med vid transkriberingen då detta kan hjälpa till att skapa en tydligare bild av det respondenten förmedlar. Analysen av insamlad data har narrativa inslag då den utskrivna texten från intervjuerna först ses som en helhet för att sedan brytas ned då meningens betydelse tolkas. Betydelsen av dessa olika sammanhang ses sedan som helhet mot den ursprungliga texten (Kvale & Brinkmann, 2009).
Jag har i min analys av mina insamlade data försökt söka och tolka de fenomen som skolledarna beskrivit. Respondenternas upplevelse beskrivs och den tolkande intervjuaren söker upplevelsen av det beskrivna. Omtolkningar av berättelsen ska undvikas vilket dock kräver att intervjuaren åsidosätter sin egen förförståelse (Kvale & Brinkmann, 2009).
3.6
Reliabilitet och validitet
Validiteten hos intervjun anses vara hög och uppfyller flertalet av de kvalitetskriterier som Kvale och Brinkmann (2009) tar upp, däremot bör hänsyn tas till intervjuarens fåtaliga erfarenheter när det gäller kvalitativa intervjuer och svårigheten i att balansera ledande frågor och det egna kroppsspråket. Det är därför svårt att bedöma hur hög reliabiliteten är och hur likt resultatet skulle bli om liknande studie genomfördes igen av en annan individ.
Reliabiliteten vid utskriften av min intervju anser jag vara god även om transkriberingen är ett tolkningsförfarande. Jag har valt att vara så ordagrant som möjligt. Svårigheten ligger enligt min mening att avgöra vad som är en paus, när det är tystnad och vad det är för slags skratt.
Det finns dessutom ett besvär i att avgöra var en mening tar sitt slut samt vart skiljetecken bör förekomma då detta kan göra att en mening kan få olika betydelse. Validiteten ter sig något svårare att avgöra, men återgivningen av intervjusamtalet bör utföras på det sätt som lämpar sig för just mitt syfte. En ordagrann återgivelse av samtalet i intervjun anses kunna passa bland annat en språklig analys, medan en litterär återgivelse kan belysa olika skiftningar i samtalet. Valet på ordagrann transkribering beror på att jag ville se intervjupersonens hela version på papper och utifrån det tolka den data som framkommit. Forskningsprocessen innebär flertalet noggrant övervägda tankar om valideringen. De valda metoderna i
undersökningen är anpassade att undersöker det den är avsedd att undersöka. Argumenten är välgrundade och hållbara (Kvale & Brinkmann, 2009).
3.7
Etiskt Förhållningssätt
Det finns fyra forskningsetiska principer som är huvudkrav för forskning inom det humanistiskt – samhällsvetenskapliga spektrumet. De fyra principerna benämns enligt följande: samtyckeskravet informationskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Kvale & Brinkmann, 2009).
Jag tog kontakt med de utvalda skolledarna och informerade om min undersökning och dess syfte. De skolledarna som accepterade förfrågan, och därmed uppfyllde samtyckeskravet, fick därefter ett informationsblad skickat till sig. Informationen meddelade syftet med undersökningen samt betonade det frivilliga deltagandet, vilket då uppfyller informationskravet. Vidare informerades respondenten via informationsbladet att intervjustudien var konfidentiell och att deras identitet så som namn, ort och skola avidentifieras i undersökningen vilket uppfyller konfidentialitetskravet. Dessutom upplystes skolledaren om att studien endast används i forskningsändamål som infriar nyttjandemålet.
Vid intervjutillfället meddelades respondenterna återigen dessa aspekter muntligen. Dessutom underrättades respondenterna om att min insamlade data hanteras samt förvaras omsorgsfullt och omintetgörs när studien är avslutad.
Jag som forskare har som roll att förhålla mig till de etiska förhållningssätten och fundera kring andra etiska frågor för att få en god vetenskaplig kvalitet på undersökningen. Mitt mål som forskare är beskriva verkligheten utifrån insamlad data (Kvale & Brinkmann, 2009).
4 Resultat
Vid analysen framskred ett antal teman som var återkommande i flera intervjuer angående skolledarens uppfattningar kring friluftslivet. Nedan följer en redovisning av de teman som knyter an till syftet att undersöka skolledares uppfattningar kring friluftslivet på skolan. För att underlätta läsandet ges en kort översikt av de fem respondenterna.
R1 är en 59-årig skolledare som anser sig vara en friluftsmänniska som uppskattar dess värden högt.
R2 är en 45-årig skolledare ägnar sig sporadiskt åt friluftsliv.
R3 är 63 år och ser sig inte som någon friluftsmänniska.
R4 är 52 år och tycker mycket om att vara i skog och mark.
R5 är 37 år och anser sig inte vara någon friluftsmänniska, även om hon har varit och är aktiv under vissa perioder i livet.
4.1
Kvaliteter som friluftslivet ger
Det visar sig att skolledarna är näst intill samstämmiga med avseende på vilka kvaliteter friluftslivet bringar eleverna i skolan. Framförallt är det gemenskapen och samhörigheten de menar är en viktig kvalitet som frambringas genom friluftslivet då man gör eller genomför något tillsammans. Friluftslivet kopplas då indirekt till aktiviteter som genomförs i någon form av gruppkonstellation, inte sällan talas heller om ”hela skolan” när just friluftslivets diskuteras.
Den här gemenskapen som blir när man är ute och gör praktiska saker tillsammans, eh, jag tror att det svetsar ihop eleverna att få göra praktiska saker ihop och så. R1
[…] där man bryter det vanliga schemat och samlar hela skolan på nåt, på ett annat sätt, så det tycker jag är positivt, man skapar en vi-känsla. R2
Vidare är tystnaden och avbrotten från den ordinarie undervisningen en aspekt som flera skolledare påtalar. Några menar att det verkar avstressande och lugnt på eleverna och att det är positivt att komma utanför klassrummet.
Jag känner att det är väldigt avstressande tycker jag, man kommer ut och liksom de, man lugnar ner tempot lite och får en konkret koppling till verklighet på nåt sätt också, som vi kanske inte får alla gånger i skolan. R2
En ytterligare aspekt som lyfts fram som väldigt betydelsefull är den fysiska biten. Flertalet skolledare har uppfattningen om att många elever rör sig alldeles för lite samt att ”eleverna behöver komma ut” och att friluftslivet då verkar positivt eftersom det är något praktiskt som utförs utomhus, ”de får röra på sig”.
Det kan finnas en slentrian att man blir sittandes inne vid datorn och chattar eller nåt sånt där. R5
Sammantaget kan då ses att det finns både en social, psykisk och fysisk aspekt som tros framkallas genom friluftslivet i skolan.
4.2
Friluftslivets utövande i skolorna
Hur friluftslivet idkas på de uppsökta skolorna varierar stort, men alla anser sig dock ha goda möjligheter i sin närmiljö att bedriva friluftsliv. Fyra av fem skolledare uppfattar att de inte har något regelbundet återkommande friluftsinslag i verksamheten även om friluftsdagar försöker vara ett upprepat moment som inträffar på olika tider beroende på ”hur det passar”.
[…] då lägger man ju schema och det kanske inte alltid passar att gå ut i skogen, det är bara så. R3
Aktivitetsdagar/idrottsdagar är ett inslag som finns på flera av skolorna, men aktiviteterna kan variera och anses mestadels innehålla inomhusaktivteter och mer alldagliga idrotter. En
En av skolorna har återkommande inslag av friluftsaktiviteter, som ligger samman i ett koncept liknande En svensk klassiker, och dessa ligger utplacerade under de olika årstiderna.
Utöver detta har skolan ifråga vinteridrottsdagar, skoljoggen och vandringsdagar. Orientering är ett moment som nämns av flertalet skolledare och momentet upplevs vara en stor del inom ramen för friluftsundervisningen.
Sen har vi väl inte regelbundna friluftsdagar som man hade förr. Utan det är lite mer när det passar, men det vi gör är att vi är ute i skogen och orienterar med alla våra elever, det ingår ju i idrottsundervisningen. R1
Två av skolorna har genom deras respektive kommun tillgång till friluftsundervisning hämtat utifrån, det vill säga att personer med adekvat kunskap undervisar eleverna i olika utelivsmoment, och det händer att båda skolorna tar hjälp av deras kunskap.
4.3
Begränsningar
Det framkommer att det finns några svårigheter när det gäller att bedriva friluftsliv i skolan.
Fyra av fem skolledare nämner en organisatorisk aspekt som den främsta anledningen till att friluftslivet får begränsat utrymme i skolan. Den organisatoriska aspekten är en schemamässig faktor där skolledarna menar att skolan är extremt bundet till ett schema och att det är en svårighet att kombinera ihop lektionerna samt att hitta tid till friluftsliv. Tre av skolledarna förklarar svårigheterna så här:
Jag tror att det är tradition egentligen, vi är rätt så bundna vid ett schema, man tänker att då har de idrott, exempelvis så ligger idrotten, den ligger det passet eller har vi något annat pass här. Sen tänker vi att vi ska kombinera ihop det med bilden och elevens val och såhär, så då behöver man oftast kanske bryta en förmiddag. R2
Sen är det ju tiden i så fall. Asså att det är mycket, det är trängsel, det är mycket som ska in, många ämnen som slåss om utrymmet och så. R1
Vi lever nog kvar mycket i det här att nu är det lektion och så kör vi här inne. R2
Citaten lyfter problemet med den starkt inrutade skoldagen. De skolledarna med denna uppfattning menar att det krävs en längre tid för utövandet av friluftsliv, som sträcker sig över flertalet lektioner, och att detta kan vara en anledning till, den relativt låga, andelen friluftsliv i skolan.
Några respondenter har erfarenheter från låg- och mellanstadiet och påpekar att det är stor skillnad i andel friluftsliv mellan de stadierna och på högstadiet där de nu befinner sig.
Anledningen tros vara att låg- och mellanstadiet inte är så inrutat och bundet till olika lektioner utan att spontaniteten mer råder. Det finns möjlighet att snabbt bestämma sig för att gå ut om det är exempelvis fina väderförhållanden. På högstadiet betonar flera skolledare hela dagar som den tid då friluftsliv utövas, vilka då behöver planeras långt i förväg.
[…] och det gör att det kräver en större organisation till att kunna bryta aktiviteter en hel dag. Så det där spontana att man planerar och ser att nu ska det bli finns väder eller nu ska det bli kallt eller nåt nästa vecka eller imorgon eller nåt gör att man inte har den. Det krävs lite mer för att planera, det är en samordning med väldigt många lärare, ja en hel, nästan en hel organisation. Så det tror jag, att därför det här spontana tror jag då minskar lite grann.
R5
En annan svårighet som tas upp av tre skolledare är en kostnadsfråga. Dels handlar det om att eleverna själva inte, enligt skollagen, längre får lägga en viss summa pengar för att åka iväg på skidresor, badresor eller dylikt. Det menar skolledarna ”begränsar utbudet”. Dels handlar det om att det kostar skolan pengar att åka iväg på längre resor och att pengarna helt enkelt inte räcker till. Friluftsaktiviteterna tycks således ha begränsats och de traditionella resorna kan inte längre göras menar flera skolledare samtidigt som de anser att nya aktiviteter behöver utformas.
Skulle man vilja åka iväg till en större skidanläggning, till exempel, så är det ju ett jättehinder
om matlagningsutrustning och i viss mån övernattningsmaterial. Två av skolorna uppger att de samarbetar med andra organisationer eller föreningar för att få ihop material till vissa friluftsaktiviteter. En utav skolorna samarbetar med andra skolor i kommunen för att på det sättet hjälpas åt med materialutlåning och inskaffning av material. R4 och R5 berättar om svårigheterna kring utrustning:
Men så kom vi på det, nånting som vi också har märkt idag det är att många elever har inte riktigt kläder att vara ute en hel dag. Eller dom kommer i alla fall inte, fast det är liksom, så har dom inte kläder att dom kan vara ute en hel dag. R5
Man tänker sig utrustning och såna där bitar så har vi en del som vi kan erbjuda och låna ut här. Men vi kan heller inte ha aktiviteter där vi, som förutsätter eller kräver att ungdomarna behöver ha ett visst antal, eller viss utrustning eller vissa skodon eller jackor och så. Det ser väldigt väldigt olika ut. R4
4.4
Lärarnas intresse
Skolans lärarkår blir allt som oftast delaktiga i friluftsdagarna och flera skolledare konstaterar att intresset från deras sida varierar stort. Flera skolledare har fått uppfattningen om att deras lärares åsikter främst är att det försvinner tid från just deras ämne, att det rör till det i schemat eller att svepskäl för att inte behöva delta förekommer. På en av skolorna uppfattas inte dessa åsikter utan skolledaren menar att det är en tradition och ett invant mönster och att alla lärare vet att de gör det för eleverna. Följande tre citat visar skilda mönster med avseende på lärarnas delaktighet vid skolans friluftsliv:
[…] men det är ju de där motståndet att komma ut, regnar det inte lite eller är det inte lite för kallt. R3
Innan dess så, nämen skulle inte jag behöva besiktiga min bil och idrottslärarna dom får säga att nu ska alla ut. R3
Men solidariskt så hjälps vi åt och ansvarar för eleverna. Det tycker jag, det är inga konstigheter. Det är självklart att det är så. R4
Under samtalen framkommer att det självklart finns möjlighet att bland annat åka på lägerskola med sin klass, men att det beror den egna lärarens intresse och prioriteringar. Flera skolledare anser också att det krävs någon form av drivande kraft eller till och med eldsjäl för att bedriva friluftslivet i skolan, både som idrottslärare och klasslärare. R2 nämner följande citat då han funderar över vilka hinder som finns för friluftslivets utövande samt varför det utövas friluftsliv i förhållandevis låg grad:
Jag tror det beror på vem som håller i idrotten, alltså hur drivande han eller hon är i friluftsfrågor. R2
En av skolledarna tar upp skolans ansvar och menar att det är andra krav på skolan idag när det gäller bland annat säkerhet och tillgänglighet. Det krävs en annan förberedelse och extra planer att falla tillbaka på. Det är ett stort ansvar som möjligen kan ha minskat friluftsutbudet på skolorna.
[…] det är andra krav på skolan i dagens läge när det handlar om säkerhet och tillgänglighet och tillbud och överhuvudtaget är kravet på skolan när det gäller säkerhet mycket mycket större. R4
5 Diskussion
Följande stycken behandlar metodval samt mina resultat. Metodvalet diskuteras i en metoddiskussion medan en sammanvävning av resultat, litteratur och egna reflektioner framställt under slutdiskussionen.
5.1
Metoddiskussion
Utifrån mina forskningsfrågor och mitt syfte föll metodvalet på en kvalitativ intervju. Jag sökte efter ett djup utifrån mina frågor (Kvale & Brinkmann, 2009) och jag var intresserad av skolledares uppfattningar om ett ämne där fältet kändes öppet och förhållandevis outforskat.
Kvale & Brinkmann (2009) menar att kunskap skapas i mötet och samtalet. Metodvalet av intervjuer är dock inte helt oproblematiskt då det ställs höga krav på intervjuaren. Abraham Maslows citat synliggör både fördelar och nackdelar med följande citat:
Om du vill se världen, så är det uppenbarligen klokt att du övar dig så mycket som möjligt i att se. Uppmaningen kan också formuleras så: Gör dig till ett gott instrument för kunskap. Gör dig ren på samma sätt som du rengör linserna i ditt mikroskop. Bli så orädd du kan, så ärlig, äkta och jagöverskridande du kan
(Maslow, 1966, s 48).
Nyss lästa meningar ger en förståelse om intervjuns svårigheter, men också dess skönhet. Jag tror att det krävs erfarenheter för att nå den beskrivna renligheten fullt ut. Jag tror att mina följdfrågor hade kunnat ställas annorlunda och att jag framförallt kunde ha ställt fler följdfrågor för att få ett ännu större djup i intervjun. Jag valde en semistrukturerad intervjuform där respondenterna till stor del fick reflektera och resonera utan min inverkan, men jag tror att jag i min roll hade kunnat påverka ännu mindre om jag exempelvis varit mer bekväm med tystnaden istället för att raskt gå över till nästa fråga.
Reliabiliteten är svår att avgöra eftersom det sker tolkningsförfaranden från mig som intervjuare. Detta gör det svårt att avgöra hur studiens resultat skulle bli om en annan individ utförde den. Validiteten anser jag vara hög då jag menar att mina frågor mäter det de avser att mäta (Kvale & Brinkmann, 2009).
Vid en eventuellt framtida studie tror jag att dessa nya erfarenheter hjälper mig i en möjlig intervjusituation, att jag som intervjuare i mötet med min respondent är likt ett oskrivet blad där min förutbestämda mening inte finns med.
5.2
Resultatdiskussion
Friluftslivet har enligt mig generellt reducerats, inte bara i skolan, utan även som fritidsaktivitet. Innan Lpo 94 så var friluftslivet mer bestämt och öronmärkta dagar fanns, medan skolorna nu har en friare roll att bestämma detta själva så länge de uppfyller kursmålen. Min egen erfarenhet är att friluftslivet som fritidsaktivitet var mer frekvent förr.
Det fanns, egentligen precis som i nuläget, flertalet organisationer, dit barn och unga kunde söka sig och det gjorde många. Kanske hänger de två bitarna ihop. De som nu bedriver friluftslivet är friluftsmänniskor och de som organiserar friluftslivet i skolan är eldsjälar som på någon vis har en personlig dragning till friluftslivet. Möjligen skiljer sig de både grupperna mer distinkt åt än vad de gjorde förr. Nedan följer en diskussion kring friluftslivet i skolan ur de aspekter som framkommit ur min studie och litteraturbearbetning.
5.3
Friluftslivet ger positiva kvaliteter
När det kommer till skolan så har mina intervjuer frambringat flera intressanta aspekter.
Vinsterna med friluftslivet har enligt skolledarna beskrivits som samhörighet, gemenskap, avbrott från den ordinarie undervisningen, tystnad och fysisk aktivitet. Friluftslivet är enligt mig ett utmärkt sätt att åstadkomma gemenskap på. Individerna som deltar får ofta lösa problem tillsammans, här behöver jag bara se till min egen fritid samt min egen utbildning.
Vid flertalet tillfällen har vi gett oss ut för att möta naturen, inte sällan i nya gruppkonstellationer. Genom att tillsammans laga mat, bygga vindskydd och så vidare lär vi känna varandra. Att dessutom klara av utmanande situationer stärker gruppens fortsatta vandring och utveckling. Beskrivningen från respondent 1 sammansvetsar dessa tankar på ett bra sätt:
olika ämnen under min universitetstid noterar en stor skillnad där gruppen inom idrottsämnet hade en större gemenskap och samhörighet, till stor del beroende på de praktiska moment vi fick möjligheten att delta i. Tuckmans teori (Martin, Cashel, Wagstaff & Breunig, 2006) som beskriver hur grupper formas passar väl in och beskriver dess olika skeden på ett väldigt bra sätt. Friluftslivet ger oss möjlighet att uppleva forming, storming, norming, performing och transforming. Genom att använda oss att detta i skolan kan vi tillsammans skapa funktionella och hållbara grupper. Vidare ger en naturupplevelse ett avbrott från den ordinarie undervisningen och skapar en form av verklighet där vi kan uppleva tystnad och fysisk aktivitet, som enligt skolledarna var en viktig bit. Flertalet av skolledarna menar att många elever idag är mycket stillasittande.
Det kan finnas en slentrian att man blir sittandes inne vid datorn och chattar eller nåt sånt där. R5
Svenning (1999) menar att friluftslivet kan bedrivas i många olika fysiska former. Just friluftslivets bredd ser jag som en stor fördel, det finns ett stort urval av aktiviteter som kan attrahera eleverna. Om dessa aktiviteter lyckas fånga några elever så är det enligt mig en framgång. Om sedan naturen dessutom kan bidra till att skapa både själslig samt kroppslig hälsa (Sörlin & Sandell, 1999) hos några av våra elever så har vi kommit långt. Dessa positiva kvaliteter kan sammankopplas med Maslows behovstrappa (Maslow, 1966) där samhörighet, gemenskap i grupp och fysisk aktivitet alla är delar i att tillfredsställa behov som är viktiga för oss människor. Här kan friluftslivet vara en väg till att uppnå dessa essentiella behov som alla ses som behov för att uppnå självförverkligandet. Jag menar inte att friluftslivet är en mirakelkur som kan användas för att känna någon form av fullkomlighet, men genom utövandet finns möjligheten att några av dessa kvaliteter kan nås. Detta kräver att en elev har fått känna på vad friluftsliv kan vara och fått möjligheten att bestämma om det är något för just henne/honom, vilket Bourdieus habitus beskriver.
5.4
Från dyra resor till närområdet
Anledningen till att det ändå inte avsätts särskilt mycket tid till just friluftsliv eller friluftsdagar handlar om en rad orsaker. Det finns dels en ekonomisk aspekt som skolledarna menar begränsar utbudet på ett negativt sätt genom att möjligheten att transportera sig minskas. Detta kan symboliseras genom följande citat:
Skulle man vilja åka iväg till en större skidanläggning, till exempel, så är det ju ett jättehinder för dom pengarna finns inte och det är ju så att eleverna ska ju inte bekosta sånt själva. R1
Matz Glantz, Patrik Grahn och Per Hedberg (2007) påpekar dock vinsterna med det tätortsnära friluftslivet och menar att det är lätt att glömma bort. Genom att se sig om och skönja möjligheterna så upptäcks snart en rad tänkbarheter i närområdet där friluftsliv kan utövas. Åar, bäckar, träd och parker finns i de allra flesta städer och dessa passar utmärkt för några typer av friluftsliv. Just denna aspekt berör alla mina respondenter då de tycker att de trots allt har goda möjligheter till friluftsutövande i skolans närområde. Jag anser att tradition och brist på kunskap knyter an till närområdets sparsamma utnyttjande. Traditionen styr ofta valet av aktivitet och att det är lätt att göra ”som vi alltid har gjort”. Genom kunskap kan dock det tätortsnära friluftslivet utnyttjas, då kan dessutom de nämnda begränsningarna kring tid och kostnad undkommas. Som en följd av detta kan eleverna få en annan syn på friluftslivet och en insikt om att de själva kan uppleva dess värden på ett enkelt sätt, på fritiden och i framtiden. Genom att utnyttja närområdet skulle också fler friluftsaktiviteter kunna rymmas inom skolan och kunna skapa en regelbundenhet som verkar saknas i flera av de undersökta skolorna. Syftet med friluftsaktiviteten i skolan spelar givetvis roll och Nilsson (2007) beskriver just olika former för friluftsliv med avseende på tid. Han menar att det finns kort, medellångt och långt friluftsliv. Jag har uppfattningen om att det medellånga friluftslivet är vanligast inom skolan, men jag tror också att alla tre typerna är lika viktiga. Det korta friluftslivet skulle kunna utnyttjas mer, genom exempelvis närområdet men kanske också till en mer teoretisk kunskap kring friluftsliv. Samtidigt borde plats ges åt det långa friluftslivet för att ge eleverna, som Backman (2004) beskriver det, en chans att verkligen uppleva friluftslivet. Genom att blanda de olika tidsformerna tycker jag att mer tid automatiskt borde ägnas åt friluftsliv utan att det bör krävas mer organisatoriska svårigheter än vad som är i dagsläget.
5.5
