Examensarbete
Hur exponeras barn för ftalater i sin inomhusmiljö på
förskolan?
Författare: Emelie Brevestedt Handledare: Marianne Henningsson
Examinator: Marie Ekstam Ljusegren
Termin: VT-15
Sammanfattning
Ftalater är ett ämne som har till syfte att verka mjukgörande i plast. Ftalater finns i flera material och produkter i vår omgivning t ex i leksaker, elektronik, textilier och i inredningsmaterial. De problem som uppkommer i samband med användandet av ftalater i produkter är att ftalaterna inte är kovalent bundna till sitt material och därmed kan dessa frigöras ut i luft och damm. Flera ftalater är klassade som hormonstörande ämnen och kan påverka flera viktiga funktioner i kroppen. Barn är en extra känslig grupp då flera av deras organ ännu inte är färdigutvecklade och är beroende av ett fungerande endokrint system.
Barn spenderar en stor del av sin vardag på förskolan och det ställer krav på deras inomhusmiljö. Studier visar på att koncentrationerna av ftalater är 2-4 gånger så hög i förskolans inomhusmiljö som i hemmiljön. Med tanke på att barn har flera organsystem under utveckling är det viktigt att fasa ut onödiga källor för exponering av ftalater.
Arbetets syfte är att kartlägga ftalater i inomhusmiljön på förskolor i Växjö kommun och att undersöka pedagogers medvetenhet kring ämnet. Arbetet utgår från tidigare vetenskapliga artiklar och en enkätundersökning som personal på 46 förskolor i Växjö kommun har besvarat.
Studier som undersökt inomhusmiljöer visar på att det förekommer höga koncentrationer av ftalater som är begränsade enligt REACH-förordningen. Då ftalater finns i flera produkter blir det många olika exponeringskällor och det gör det viktigt att fasa ut onödiga källor för att minska koncentrationen av ftalater i luft och damm. De mest intressanta resultat som kommit fram via enkätundersökningen är att det förekommer plastgolv i de flesta lokaler, elektronik finns i de rum där barnen spenderar mest tid och att barn använder “vuxna leksaker” såsom äldre elektronik, väskor och skor. Ett resultat som visar att barn lever i en allt mer vuxen miljö med produkter som är avsedda för vuxna. Sådana produkter täcks inte in av de begränsningar som REACH- förordningen skapat och täcks inte heller av de nya leksaksdirektiven.
Förskolepedagogerna uppger sig vara medvetna om ämnet ftalater men ändå visar undersökningen att det finns en rad olika brister i kunskap. Det är därför viktigt att öka kunskapen och medvetenheten kring ämnet för att på så sätt fasa ut onödiga källor för exponering av ftalater.
Nyckelord
Ftalater, exponering, miljö, hälsa, hormonstörande ämne, barn, förskola, kemikalier, leksaksdirektivet, REACH, CLP, miljömål, inomhusmiljö, PVC, kandidatförteckningen
Abstract
Phthalates exist in many materials and makes them softer, especially plastic products.
They exist in toys, electronics, fabrics and decorating materials. Phthalates are found in numerous products, they are classified as endocrine-disrupting chemicals, and can cause negative effects on crucial body functions. Children are especially sensitive for these endocrine-disruptors, as children are not fully-grown with many vital organs still not developed.
Indoor environment have proven to be a place for many sources of exposure to phthalates, which have merged with air and dust. Studies show that preschool places have levels of phthalates two to four times higher than a regular household. Therefore it is important to increase public awareness and limit unnecessary sources of exposure to phthalates in preschools, considering children’s sensitive organs.
The purpose of this study is to clarify which different phthalates exist in materials and products associated with the preschool indoor setting. A survey was used to find out how many of these products that are used in the preschools of Växjö Kommun and also to find out how much the staff working in preschools knew about phthalates.
According to numerous surveys done about indoor environment, high levels of the endocrine-disruptive phthalates are common. Since these phthalates are used in so many different products, restrictions in the materials in which they occur are important. The most interesting results in preschools around Växjö Kommun is the existence of plastic floors in almost every room, many electronic products in settings where the children spend a great deal of time and the use of ’adult’ products like purses, shoes and scarves as children’s toys. This proves that children live in a setting intended for adults. This means that the products and materials they get in contact with on a daily basis is not manufactured with the same restrictions that mainly applies to toys and child care products.
The survey showed that there was relatively high awareness regarding phthalates among the preschool staff but that more information is needed to reduce unnecessary sources of phthalates exposure.
Keywords
Phthalates, exposure, environment, health, endocrine disrupter, child, preschool, chemicals, toy directive, REACH, CLP, environmental goals, indoor, PVC, candidate list
Tack
Ett stort tack till förskolorna i Växjö kommun som tog sig tid till att besvara enkäten vilket har gjort det möjligt för mig att genomföra studien. Ett stort tack även till min handledare Marianne Henningsson för stöd, vägledning och uppmuntran i studien.
Jag vill även rikta ett extra stort tack till Annika och Liz för ert otroliga stöd och er fina uppmuntran under hela arbetets gång samt även rikta det varmaste tack till min make Robin och våra två barn Ebbe och Edith för er varmaste förståelse.
Innehåll
1 Inledning 1
1.1 Syfte 1
1.1.1 Frågeställningar 1
1.1.1.1 Avgränsning 2
1.1.1.2 Begrepp och förkortningar 2
2 Bakgrund 3
2.1 Ftalater 3
2.2 Ftalater – Ett hormonstörande ämne 4
2.2.1 CMR-ämnen 4
2.3 Miljömål – En giftfri miljö 5
2.4 Lagstiftning 5
2.4.1 CLP-förordningen 5
2.4.2 REACH-förordningen 6
2.4.2.1 Kandidatförteckningen 6
2.4.3 Leksaksdirektivet 7
2.4.4 Märkning av varor 7
2.4.4.1 CE-märkning 7
2.5 Förskolans inomhusmiljö 7
2.5.1 Exponeringskällor 8
2.5.1.1 Golv 8
2.5.1.2 Leksaker 8
2.5.1.3 Textilier 8
2.5.1.4 Elektronik 9
2.5.2 Kombinationseffekt 9
2.5.3 Sammanfattande tabell över ftalater och användningsområde 9
3 Metod 10
3.1 Deltagare 11
3.2 Material 11
3.3 Procedur 11
4 Resultat 12
4.1 Ftalater i förskolans inomhusmiljö 12
4.2 Ftalater på förskolorna i Växjö kommun 12
4.2.1 Resultat av enkätsvar 12
4.2.1.1 Golv 12
4.2.1.2 Leksaker 13
4.2.1.3 Textilier 14
4.2.1.4 Elektronik 14
4.3 Medvetenhet hos personal 16
4.3.1 Resultat av enkätsvar 16
4.3.2 Variansanalys 19
5 Diskussion 19
5.1 Enkätundersökningen 19
5.2 Ftalater på förskolorna i Växjö kommun 20
5.2.1 Exponeringsrisk 20
5.3 Medvetenhet hos personal 20
5.3.1 Medvetenhet 21
6 Slutsats 22
Referenser 23
Bilagor I Bilaga A – Enkät till förskolor i Växjö Kommun I
1 Inledning
Kemikalier finns överallt runt omkring oss och det är dessa som gör att en produkt fyller en viss funktion. Ftalater är samlingsnamnet på en grupp kemikalier, och ftalater tillsätts i framförallt plaster för sin mjukgörande effekt. Det är ftalaterna som gör att vi kan forma plasten till det vi vill ha den till såsom kroppen på en docka eller elektronikkabeln till datorn. Vi behöver ha mjukgörare för att kunna använda plasten på ett bra sätt. Så finns det några problem med ftalater? Under de senaste åren har flertalet nya begränsningar tillkommit samt nya leksaksdirektiv där användandet av flera ftalater begränsas och när de förekommer i en för hög halt i en produkt så förbjuds varan. Ett av Sveriges riksdags nya miljökvalitetsmål är att erbjuda alla en giftfri miljö (1).
Ftalater som tillsätts till plast är inte kovalent bundet till materialet vilket gör att ämnet frisätts ut i den omkringliggande miljön och kan sedan tas upp av människor via luft och damm (2). Alla grupper av människor i samhället exponeras för ftalater från produkter såsom golv, tapeter, elektronik, textilier och leksaker. Flera ftalater är begränsade på grund av deras hormonstörande effekt, vilket innebär att de kan störa kroppens normala endokrina funktion och därmed påverka funktionen av vissa organsystem. Ftalater finns överallt men det är framförallt barn som påverkas på grund av att flera av deras organsystem inte är färdigutvecklade. Reproduktionssystemet har enligt studier framförallt visat sig påverkas av hormonstörande ämnen (3).
Jämfört med vuxna så andas, dricker och äter barn mer i förhållande till sin kroppsvikt vilket gör att barn får en sammanlagt högre exponering av ftalater. Barn har ett specifikt beteendemönster som innebär att de rör sig närmare golvet där damm ansamlas, samt att små barn undersöker sin omgivning genom att föra händer, leksaker och andra produkter till munnen, vilket gör att små barn lättare exponeras för ämnet (2).
Trots begränsningar och nya miljömål så påvisar flera studier koncentrationer av ftalater som är begränsade enligt REACH-förordningen. Därför är det viktigt att framförallt uppmärksamma den inomhusmiljö som barn befinner sig i och vilka möjliga källor det finns för exponering av ftalater. Vilket är viktigt för att på så sätt öka medvetenheten och kunna fasa ut onödiga källor för exponering (1).
1.1 Syfte
Syftet med detta examensarbete är att undersöka i vilken utsträckning ftalater förekommer i inomhusmiljön vid förskolorna i Växjö kommun. Detta görs genom en enkätundersökning som har till syfte att kartlägga de material och de produkter som kan innehålla ftalater och vid förskolorna i Växjö kommun. Enkätundersökningen har även till syfte att undersöka hur medvetna personalen är om ämnet ftalater och hur personalen förhåller sig till ämnet.
1.1.1 Frågeställningar
• Vilka olika ftalater i material och produkter exponeras barn för i sin inomhusmiljö på förskolorna i Växjö kommun?
• Hur mycket material och produkter som kan innehålla ftalater förekommer i inomhusmiljön på förskolorna i Växjö kommun?
• Vilken attityd till och medvetenhet om ftalater i material och produkter i inomhusmiljön har pedagogerna vid förskolorna i Växjö kommun?
1.1.1.1 Avgränsning
Denna studie kommer enbart att fokusera på förskolans inomhusmiljö och studien utesluter därmed andra miljöer som barnen på förskolorna vistas i. Studien undersöker enbart ftalater och därmed utesluts övriga kemikalier. Studien undersöker enbart förskolor inom Växjö kommun.
1.1.1.2 Begrepp och förkortningar
Tabell 1 – Lista över förkortningar och dess beskrivning
Förkortningar Beskrivning
BBzP/BBP Ftalat: Butylbensylftalat/Bensylbutylftalat
Bioackumulation Ansamling av miljögift i levande celler och vävnader
CE-märkning Conformité Européenne, en produkt där
tillverkaren eller importören följt de grundläggande kraven för en vara.
CLP Classification, Labelling and Packaging of
Substances
CMR-ämne Ämne som är cancerogent, mutagent och
reproduktionstoxiska
DBP Ftalat: Dibutylftalat
DEP Ftalat: Dietylftalat
DEHP Ftalat: Dietylhexylftalat
DEHT Ftalat: Di (2-ethyl-hexyl) tereftalat
DIBP Ftalat: Diisobutylftalat
DIDP Ftalat: Diisocecylftalat
DINA Ftalat: Diisonomyladipat
DINCH Ftalat: Di-osononyl-cyclohexande-1,2
dicarboxylate
DINP Ftalat: Diisonylftalat
DNOP Ftalat: Di-n-oktylftalat
DMP Ftalat: Dimetylftalat
DNBP Ftalat: Di-n-butylftalat
DPHP Ftalat: Dipropylheptylftalat
DUP Ftalat: Diundecylftalat
Ftalater Diestrar av orto-ftalsyra,
mjukgörare
Högmolekylär En kemisk förening med stor
molekylmassa kvar
Linoleum Golv tillverkat av förnyelsebart material
Lågmolekylär En kemisk förening med liten
molekylmassa kvar
Persistent Ett ämne som är långlivat
PVC Polyvinylklorid, vanligaste typen av
material som innehåller ftalater
REACH Registration, Evaluation, Authorisation &
restriction of Chemicals
Toxisk Giftig på levande organismer
2 Bakgrund
2.1 Ftalater
Ftalater är en grupp av mjukgörande ämnen som tillhör den mest använda sorten mjukgörare. Av den totala produktionen av mjukgörare utgör ftalater cirka 80 % och av dessa 80 % tillsätts cirka 95 % i PVC vilket gör att PVC är det vanligaste materialet där ftalater används (4). Användningen av ftalater i Sverige uppgår till cirka 25 000 ton varje år och dessa är fördelade över en rad olika ämnen. Utöver detta så importeras över dubbelt så mycket ftalater i produkter och material till Sverige (5). Ftalater återfinns i flera olika produkter som används dagligen såsom i kablar till olika strömkällor som datorer och tv-apparater men även i golv, textilier och leksaker (4).
Ftalater är estrar av ftalsyra och består av en aromatisk ring med två stycken sido- kedjor. De olika sidokedjorna kan vara både långa och korta och det är utifrån dessa olika sidokedjor som ftalaterna får sina olika namn. Dessa namn bestäms efter både struktur och längd. Ftalaternas olika funktioner och egenskaper modifieras av sidokedjorna som därför ger varje ftalat sin unika egenskap. Sidokedjorna kan vara både raka, grenade och aromatiska (6). Ftalater är inte kovalent bundna till materialen där de används, vilket gör att ftalater kan frigöras och spridas ut i luften och ansamlas i bland annat damm (5). Ett specifikt material kan bestå av upp emot 40 % mjukgörare och på grund av att ftalater inte är kovalent bundna till sitt material kan de frigöras ut i miljön under hela sin livslängd (7).
Figur 1. Bilden visar den allmänna strukturen av ftalater, vilken ofta består av en aromatisk ring och två alifatiska sidokedjor (8).
Ftalater delas in i tre grupper efter deras fysikaliska- kemiska och toxikologiska egenskaper men även efter antal kol i huvudkedjan. De tre grupperna är högmolekylära ftalater, lågmolekylära ftalater samt övriga ftalater, se tabell 2. Det är framförallt de lågmolekylära ftalaterna som uppvisar en högre toxicitet och klassas som reproduktionstoxiska. De högmolekylära ftalaterna är de som till största del används som mjukgörare i exempelvis PVC-material (9)
Tabell 2 – Lista över tre vanliga grupper av ftalater
Grupp Antal kol Exempel på
ftalater
Toxicitet Högmolekylära
ftalater
7-13 kolatomer i huvudkedja
DINP, DIDP, DPHP, DIUP, DTDP
Lägre toxicitet
Lågmolekylära ftalater
3-6 kolatomer i huvudkedja
DEHP, DBP, DIBP, BBzP
Högre toxicitet, reproduktionstoxicitet Övriga ftalater Mindre än 3 kol i
huvudkedja
DMP, DEP Lägre toxicitet
2.2 Ftalater – Ett hormonstörande ämne
Ftalater är ett ämne som klassas som hormonstörande vilket innebär att det stör kroppens endokrina system. Ett hormonstörande ämne kan påverka flera viktiga funktioner i kroppen och vissa störningar, skador eller sjukdomar kan uppstå. Vissa kan visa sig snabbt medan andra förändringar kan ta flera år eller till och med generationer.
Det finns fortfarande oklarheter kring hur ftalater påverkar vår kropp men fler och fler studier visar att det finns tydliga samband mellan hög exponering av ftalater och försämrad hälsa. Det är framförallt de organsystem i kroppen som befinner sig under utveckling som påverkas av hormonstörande ämnen. Därför är barn en extra utsatt grupp, då flera av deras organsystem är under utveckling och därmed är beroende av ett fungerande endokrint system och specifikt är reproduktionssystemet extra känsligt för hormonstörande ftalater (3).
Studier har visat att exponering för framförallt ftalaterna BBzP, DIBP, DNBP, DEHP samt DINP har verkat hormonstörande genom att påverka reproduktionssystemet negativt. De olika ftalaterna kan påverka dels den manliga produktionen av testosteron samt påverka och skapa förändringar på de manliga genitalierna och även minska produktionen av spermier vilket leder till minskad fertilitet. Ftalater påverkar reproduktionssystemet framförallt under dess utveckling, från foster och genom hela barndomen (2).
2.2.1 CMR-ämnen
CMR står för att ett ämne kan vara cancerframkallande (C), mutagent (M) och/eller reproduktionsstörande (R). I denna grupp av ämnen finns flera kemikalier och flera av dem är ftalater. Ett ämne som märks som mutagent kan skada arvsmassan vilket på sikt kan leda till skador i celler och kan ge upphov till cellförändringar såsom cancer. Ett ämne som är reproduktionsstörande påverkar det reproduktiva systemet på ett sätt som kommer påverka dess funktion. Ämnen som står som CMR-ämne är reglerade och får endast användas i en viss halt och överskrids detta värde i produkten blir den förbjuden.
Det finns flera ftalater som är klassade som CMR-ämnen såsom DEHP, DBP, BBzP, DINP, DIDP och DNOP och dessa ftalater är särskilt begränsade i leksaker och barnavårdsartiklar till maximalt 0,1 % (viktprocent) enligt REACH-förordningen, se avsnitt 2.4.4 samt tabell 3 (3).
Ett ämne som klassificeras som ett CMR-ämne kan delas in i tre olika kategorier beroende på dess effekt i kroppen. I kategori 1 placeras ämnen som visat på tydliga
belägg att exponering ger skador på människor. I kategori 2 placeras ämnen som visat på tydliga belägg för att ge skada på försöksdjur och därmed troligtvis även människa. I kategori 3 placeras ämnen där det saknas tillräckliga belägg men ämnet anses vara så farligt att det klassas som ett CMR-ämne. Haltgränsen för cancerframkallande (C) och mutagena (M) ämnen är 0,1 % (viktprocent) och reproduktionstoxiska (R) har ett gränsvärde på 0,5 % (viktprocent). Flera av ftalaterna är reproduktionstoxiska vilket innebär att de hamnar i CMR kategori 1 eller 2 och är därmed begränsade enligt ovanstående haltgräns och dessa ftalater är uppförda på REACH- förordningens kandidatlista över farliga ämnen, se tabell 4 (10, 11).
2.3 Miljömål – En giftfri miljö
Sveriges riksdag har antagit ett miljömålssystem och ett av målen är en giftfri miljö, vilket innebär att miljön som människor vistas i inte ska innehålla farliga ämnen som kan påverka människors hälsa. Definitionen av miljökvalitetsmålet giftfri miljö är:
”Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden.
Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystem är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.”(11)
När miljökvalitetsmålet för en giftfri miljö först upprättades skulle målet vara uppnått till år 2020 men efter uppföljning ser man att det nu inte längre är möjligt. En ökad konsumtion av varor leder till att fler kemikalier används för att skapa önskvärda produkter vilket tros vara en stor faktor till att miljökvalitetsmålet inte kommer att kunna uppnås. Vid uppföljning av miljömålsarbetet visade det sig att trots flera begränsningar i konsumentprodukter så innehåller olika varor fortfarande ämnen som är förbjudna (12).
2.4 Lagstiftning
2.4.1 CLP- förordningen (Classification, Labelling and Packaging of Substances) CLP-förordningen innebär att varje ämne som kommer ut på marknaden ska ha en tydlig information kring hur produkten ska hanteras på ett säkert sätt. Varje ämne som kommer ut på marknaden ska enligt CLP klassificeras, märkas och förpackas på ett sätt som är säkert för konsumenten. Det ställer krav på dem som tillverkar och/eller importerar varor (13).
2.4.2 REACH – förordningen (Registration, Evaluation, Authorisation &
restriction of Chemicals)
REACH är en förordning som reglerar tillverkning, användning och import av kemikalier inom Europa. REACH-förordningen är framtagen av Europeiska unionen och dess syfte är att verka för att förbättra skyddet för människor och miljö genom att kontrollera mängden kemikalier som används i olika material och produkter. REACH- förordningen trädde i kraft den 1 juni 2009 och hela tiden klassificeras nya ämnen och detta gör att ämnen som kan skada människa och miljö kan begränsas eller förbjudas beroende på dess risker (14).
REACH har infört flera begränsningar när det gäller ftalater i produkter som är avsedda
för barn. Ftalaterna DEHP, DBP och BBzP är förbjudna i leksaker om haltgränsen överstiger 0,1 % . Ftalaterna DINP, DIDP och DNOP är förbjudna i leksaker och barnavårdsprodukter om produkten går att stoppa i munnen. Även här är haltgränsen på 0,1 %. Definition av leksak, barnavårdsartikel och vilka kriterier som gäller för att stoppa något i munnen kan ses i tabell 3. Information kring olika ftalater och deras risker kan ses i tabell 4 (15).
Tabell 3 – Definition av leksaker, barnavårdsartikel samt vad som kan stoppas i munnen (16).
Definition Exempel
Leksaker ”Varor utformade eller avsedda för lek för barn under 14 år”
Ex. docka, boll, djur
Barnavårdsartikel ”Produkter som är
avsedda för att underlätta barns sömn, avslappning, hygien, matning eller sugning”
Ex. bäddmadrass, skötunderlägg, drick flaska
Stoppa i munnen ”Varan eller delar av en vara kan föras in i munnen och behållas i munnen av barn så att de kan suga eller tugga på varan”
Ex. en plastdocka där räknas händer och fötter som delar som barn kan stoppa i munnen medan huvud och resten av kroppen är delar som barnet inte kan stoppa i munnen.
2.4.2.1 Kandidatförteckningen
REACH-förordningen innehåller en kandidatförteckning med syfte att begränsa användningen av CMR-ämnen i varor. De ämnen som listas i kandidatförteckningen är begränsade till en viss haltgräns och om en kemikalie överstiger en viss haltgräns förbjuds varan. Kandidatförteckningen fylls hela tiden på med nya kemikalier och orsaken till att en kemikalie förs upp på kandidatförteckningen är att ämnet ska vara ett CMR-ämne enligt kategori 1 eller 2. Ämnet ska även visat sig vara bioackumulerat, persistent och toxiskt. Det finns 12 ftalater uppförda på kandidatlistan vilka är klassade som reproduktionstoxiska. Dessa kan skada det ofödda barnet samt kan påverka och skada fertiliteten. Just nu finns det även sju ftalater som prövas och tros vara CMR- ämnen och dessa bör föras upp på kandidatföreteckningen (17). Från och med år 2015 krävs det tillstånd för att använda ftalaterna DEHP, DBP, DIBP samt BBzP inom Europa (9). I tabell 4 ses en sammanfattande tabell över ftalater och några av de som ingår i kandidatförteckningen.
2.4.3 Leksaksdirektivet (2009/48/EG)
Ett nytt leksaksdirektiv infördes 2011 och trädde i kraft 20 juli 2013. Det nya leksaksdirektivet innebär att alla leksaker (se definition i tabell 3) måste uppfylla krav på maximal andel CMR-klassade kemikalier som leksaken får innehålla. Leksaken får inte utgöra fara för barnets hälsa och det nya leksaksdirektivet är ett stort steg mot säkrare leksaker. Alla nya leksaker ska från och med ovanstående datum ha gått igenom en säkerhetsbedömning, innehållet måste dokumenteras, och alla leksaker måste vara CE-märkta. De leksaker som innefattas av direktivet är de leksaker som tillverkas och finns ute på marknaden efter den 20 juli 2013. Leksaker som idag redan finns ute på marknaden påverkas inte av det nya direktivet (18).
2.4.4 Märkning av varor
2.4.4.1 CE-märkning (Conformité Européenne)
En produkt som är CE-märkt visar att produkten är godkänd och har uppfyllt de krav som europeiska unionen ställt. När en produkt har godkänts med en CE-märkning får den säljas i alla EU-länder och det gäller även för produkter som har tillverkats utanför EU som sedan säljs inom EU. När det gäller CE-märkning är det inte alltid säkert till 100 % då en sådan märkning kan förfalskas. De som tillverkar en produkt är dock skyldiga att endast märka produkten om den godkänner de krav som ställs på produkten (19).
2.5 Förskolans inomhusmiljö
Idag spenderar barn allt mer tid på förskolan vilket ställer höga krav på den inomhusmiljö som barnen vistas i. Enligt miljökvalitetsmålet ska ämnen som påverkar människors hälsa eller miljö inte finnas (11). Därmed är det viktigt att finna eventuella källor för exponering för ftalater. Mängden av ftalater kan då lättare minskas och därmed även exponeringen av dessa ämnen, vilket kommer att förbättra barnens inomhusmiljö på förskolan avsevärt (20).
Flera studier har undersökt vilka olika typer av ftalater som är vanligast förekommande i inomhusmiljön. En svensk studie undersökte tre olika miljöer vilka var en förskola, en hemmiljö och en arbetsmiljö och analyserade de olika koncentrationerna av ftalater i luft och damm. Resultatet visade att de vanligast förekommande ftalaterna vid provtagning i luft var DEP och DBP och i damm uppgick DEHP till 5,8 % av dammets totala vikt. Av alla ftalater som undersöktes i studien (DMP, DEP, DiBP, DBP, BBzP, DEHP) så fanns DBP och DEHP i höga koncentrationer vilka idag är begränsade enligt REACH-förordningens kandidatförteckning. I studien framgår det inte om koncentrationen av ovanstående ftalater är farligt höga. Ftalater som är begränsade på grund av toxiska egenskaper finns i höga koncentrationer i de undersökta inomhusmiljöerna (21). I en annan studie som genomförts i Danmark och undersökt liknande miljöer visade resultatet på en hög koncentration av DEHP, DNBP samt BBzP.
Dessa ftalater fanns i en 2-4 gånger så hög koncentration i förskolans inomhusmiljö jämfört med hemmiljön. DEHP var den vanligaste förekommande ftalaten och det faktum att övriga ftalater var vanligt förekommande tyder på att det i förskolans inomhusmiljö finns ett flertal produkter som innehåller mjukgörande ftalater. (22).
Ftalaten DBP är under utvärdering av REACH och kan komma att föras upp på kandidatförteckningen. När ett ämne utvärderas tar det lång tid och DBP är under utvärdering mellan åren 2014-2016 vilket gör att DBP kan produceras i flera produkter innan den i så fall begränsas (23). DBP är en lågmolekylär ftalat vilken tillhör de mest toxiska grupperna av ftalater (9).
2.5.1 Exponeringskällor
Exponering av ftalater kan ske från flera olika källor såsom i kost, material i inredning, leksaker, kläder, väskor, förpackningar och i elektronik. Ftalater finns i flera konsumtionsvaror vilket gör att antalet exponeringskällor blir många. Ftalater tar sig in i kroppen på flera olika sätt både indirekt och direkt via exempelvis förtäring, inandning och exponering via huden (2).
2.5.1.1 Golv
Ftalater finns i golv och framförallt PVC-golv; vilket är vanligt förekommande på förskolor. Materialet är lätt att hålla efter när det gäller städning och dessutom är det hållbart. När det gäller tillverkningen av plastgolv idag i Sverige händer det mycket och flera av de begränsade ftalaterna byts ut mot andra typer av mjukgörare (23). Men även om det går framåt så visar flera studier på att ftalater som finns på kandidatlistan dominerar i koncentrationsnivåer i rum med plastgolv. I lokaler med plastgolv så förekommer framförallt ftalaterna BBzP och DEHP i högre koncentrationer i både luft och damm jämfört med lokaler utan plastgolv (24). En svensk studie visade på liknande resultat där koncentrationerna av BBzP och DEHP har mätts i sovrum med plastgolv och i sovrum utan plastgolv. Koncentrationerna av BBzP och DEHP visade sig vara högre i de sovrum som hade plastgolv (25).
2.5.1.2 Leksaker
Leksaker som är gjorda i mjuk plast kan innehålla mjukgörande ftalater. REACH- förordningen har kommit fram till en rad olika begränsningar när det gäller leksaker och barnavårdsartiklar, se definitioner i tabell 3. Det innebär att vissa ftalater är begränsade till en viss haltgräns i dessa typer av produkter. Ett problem är dock att flera förskolor har leksaker som är äldre, vilka inte täcks upp av det nya leksaksdirektivet och REACH- förordningen (23).
En studie har undersökt koncentrationen av ftalater i en rad olika leksaker såsom
dockor, leksaksdjur, musikinstrument, lego och bilar. Bland alla de leksaker som testades så visade det sig att 6 av 10 leksaker innehöll ftalater och den mest påträffade ftalaten var DEHP som fanns i fyra olika typer av leksaker. Även ftalaten DBP kunde kartläggas i en av leksakerna (26).
2.5.1.3 Textilier
Ftalater kan finnas i en rad olika textilier och särskilt i textilier som har tryck. En annan vanlig källa till ftalater är konstläder vilket är ett vanligt material i skor och väskor (23).
Ftalaterna DEHP, DINP och DIDP är de som används i högst koncentration när det gäller textilier såsom kläder, inredning och andra material. Ftalaterna från textilierna frigörs ut i luft och damm men kan även komma i direktkontakt med huden vid användande av de olika produkterna men även genom att produkter och material förs till munnen av små barn (27).
2.5.1.4 Elektronik
Ftalater finns även i flera former av elektronik och framförallt i PVC-beklädda kablar såsom isoleringsmaterial, förlängningssladdar samt elektriska kablar till olika elektronikkällor såsom tv och dator (23). När diverse kablar blir uppvärmda frigörs ännu mer av ämnet och elektronikkällor bör minimeras i de lokaler där barn spenderar en stor del av sin tid (28).
2.5.2 Kombinationseffekt
Kombinationseffekt eller cocktaileffekt som det även kallas innebär att det finns en rad olika begränsningar kring enskilda kemikalier men än vet vi inte tillräckligt hur alla dessa olika kemikalier från olika källor påverkar vår kropp när de kombineras (29).
2.5.3 Sammanfattande tabell över ftalater och användningsområde
Tabell 4 – Lista över olika ftalater och dess användningsområde (23)
Typ av ftalat Vart finns den i? Toxicitet?
BBzP Förlängningssladdar, nätverkskablar till elektronik, PVC- förpackningar
Lågmolekylär ftalat.
CMR-ämne Finns i Europa och Sverige.
Finns på
kandidatförteckningen.
Begränsad i leksaker &
barnavårdsartiklar.
DBP Väskor,
byggmaterial, kablar, plastförpackningar, regnkläder, gummi
Lågmolekylär ftalat.
CMR-ämne.
Finns i Europa och Sverige.
Finns på
kandidatförteckningen.
Begränsad i leksaker &
barnavårdsartiklar.
DEHP PVC-golv, kablar, väskor, dukar, duschdraperier, skor, bollar,
förpackningar, leksaker
Lågmolekylär ftalat.
CMR-ämne.
Minskar i Europa med fortfarande stor utanför Europa.
Finns på
kandidatförteckningen.
Begränsad i leksaker &
barnavårdsartiklar.
DIBP Tillbehör till textilier, bälten kablar,
förlängningssladdar, hörlurar,
strömsladdar för elapparater, PVC- golv, förpackningar, skor, förvaringslådor, textiltryck,
kabelisolering i elektronik
CMR-ämne.
Finns i Europa och Sverige.
Finns på
kandidatförteckningen.
DIHP Verkar varken tillverkas
eller importeras inom Europa men ftalaten har dykt upp i svenska produktregistret
Finns på
kandidatförteckningen.
DIDP Används i
värmetåligt material på grund av att de inte är så flyktiga
Högmolekylär ftalat.
CMR-ämne.
Finns inte på
kandidatförteckningen.
Begränsad i leksaker &
som övriga ftalater Används inom Sverige och tillåten i Europa.
barnavårdsartiklar på de delar som kan stoppas i munnen.
DINP PVC, kablar,
ledningar, film, skivor, golv, skor, leksaker
Högmolekylär ftalat.
Stor användning inom Europa och Sverige.
Finns inte på
kandidatförteckningen.
Begränsad i leksaker &
barnavårdsartiklar på de delar som kan stoppas i munnen.
DIPP PVC, sprängämnen Lågmolekylär ftalat.
CMR-ämne.
Troligtvis ingen användning i Europa
Finns på
kandidatförteckningen
DHNUP Isolering i elektriska sladdar
Verkar varken tillverkas eller importeras inom Europa i dagsläget
Finns på
kandidatförteckningen.
DMEP Det finns ingen
registrerad användning av DMEP i Europa.
Kartläggningen är bristfällig.
Finns på
kandidatförteckningen
DPHP Presenningar, fordon.
Har lägre flyktighet.
Högmolekylär ftalat.
Används inom Europa och Sverige.
Finns inte på
kandidatförteckningen.
DPP PVC Begränsad inom Europa
men används. Finns på
kandidatförteckningen
3 Metod
Examensarbetet är en kvantitativ studie genom dels en litteraturstudie samt en enkätundersökning. I ett första skede gjordes en litteraturgenomgång genom att läsa artiklar och rapporter från Naturskyddsföreningen och Kemikalieinspektionen. Efter genomgång av artiklar och rapporter blev fokus kring kartläggning var olika ftalater kan finnas i förskolans inomhusmiljö. För att undersöka och besvara den första frågeställningen kring vilka källor för exponering av ftalater som finns i förskolans inomhusmiljö genomfördes en litteratursökning på vetenskapliga artiklar i sökmotorerna pubmed, web of science samt onesearch. Sökningen lade vikt vid uppmätta koncentrationer av ftalater i inomhusmiljöer specifikt miljöer tänkta för barn samt specifika exponeringskällor för ftalater i inomhusmiljön. För att besvara studiens andra frågeställning genomfördes en enkätundersökning med syfte att kartlägga hur exponeringen av ftalater idag ser ut på förskolorna i Växjö kommun och stor vikt lades vid golvmaterial, elektronik, textilier och leksaker. Enkätundersökningen användes även för att besvara studiens tredje frågeställning kring personalens medvetenhet om ftalater med syfte att skapa en bild av hur medvetna den personal som arbetar i förskolorna i
Växjö kommun är samt hur de upplever sin miljö idag. Det var viktigt att undersöka hur personalen arbetar för att förebygga och minska exponeringen av ftalater i förskolans inomhusmiljö när det gäller städning, vädring och vilka produkter som används i de lokaler barn spenderar stor del av sin vardag.
Sökord: Phtalates, phtalates and indoor air, PVC flooring, phtalates and children, phtalates and consumer products, endocrine disrupting chemicals, phtalates in pre- school, phtalates and toys, phtalates and children´s health
3.1 Deltagare
Enkätundersökningen skickades ut till samtliga 63 förskolor i Växjö kommun som fick en enkät vardera. Enkäten besvarades av representanter från 46 förskolor vilket gav en svarsfrekvens på 73 %.
Av de som besvarade enkäten var 54 % förskolepedagoger, 30 % barnskötare och 15,2
% hade övriga yrken. Av de respondenterna som besvarade enkäten var 37 % 50 + år och resterande var jämnt fördelade mellan 25-50 år. Det var enbart kvinnor som besvarade enkäten.
3.2 Material
Enkäten bestod av 22 frågor som hade till syfte att kartlägga barnens inomhusmiljö på förskolorna i Växjö kommun samt pedagogernas medvetenhet kring ftalater. I enkäten fanns frågor som berörde de lokaler där barnen tillbringar störst del av sin tid och vilken tillgång det finns på produkter såsom leksaker, textilier, elektronik samt vilken typ av golv som finns i dessa lokaler. Varje fråga var utformad med svarsalternativ såsom aldrig, någon gång ibland, ganska ofta och dagligen. Enkäten sammanställdes sedan i programmet Excel och redovisas i olika diagram som sedan diskuteras utifrån vetenskapliga artiklar. Hela enkäten finns att ta del av i bilaga A.
3.3 Procedur
Enkäten skickades ut till samtliga förskolechefer inom Växjö kommun. Varje förskolechef vidarebefordrade sedan enkäten till ansvariga för varje förskola. Alla förskolechefer skickade en bekräftelse på att de mottagit enkäten och att de vidarebefordrat den till aktuella förskolor. Påminnelser skickades ut vid två tillfällen med sju dagars mellanrum och även dessa skickades till förskolechefer som sedan vidarebefordrade dem till respektive förskola. Enkäten låg ute och kunde besvaras under fyra veckors tid. Flertalet förskolechefer har i efterhand hört av sig och velat ta del av resultatet när det står färdigt.
4 Resultat
4.1 Ftalater i förskolans inomhusmiljö
Studier visar att det förekommer flera material och produkter i förskolans inomhusmiljö som kan misstänkas innehålla ftalater, vilket gör att barn troligtvis exponeras för en viss mängd ftalater under sin vistelse på förskolan. Ftalater finns i bland annat leksaker av
mjuk plast, konstläder, elektronik och inredningsmaterial såsom plastgolv. De resultat som tidigare studier visat på beskrivs utförligt i avsnitt 2.5.
4.2 Ftalater på förskolorna i Växjö kommun
Genom en enkätundersökning på förskolor i Växjö kommun har inomhusmiljön undersökts för att kartlägga eventuella källor för exponering av ftalater.
Enkätundersökningen har lagt fokus på vissa utvalda delar i inomhusmiljön som pedagoger lätt kan återkoppla till via en enkät. Material och produkter som uppmärksammats är golv, leksaker, textilier och elektronik vilka i vetenskapliga studier tydligt visat sig vara exponeringskällor för ftalater.
4.2.1 Resultat av enkätsvar 4.2.1.1 Golv
Respondenterna besvarade följande påstående: De golv som finns i förskolans lokaler består idag av plastmatta.
Figur 2 visar i vilken omfattning det förekommer plastmattor på förskolorna.
När det gällde material av golv i de olika förskolorna visade det sig att 61 % svarade att alla deras lokaler hade plastmatta och 28 % svarade att plastmatta förekom i de flesta lokalerna. Nästan 90 % av förskolorna som deltog i enkätundersökning har till största del plastmattor i sina lokaler.
Respondenterna besvarade följande påstående: Plastmattorna i de olika lokalerna lades in under följande tidsintervall?
4% 7%
28%
61%
Vi har inga plastma5or Vi har plastma5or i några lokaler Vi har plastma5or i de flesta av våra lokaler Vi har plastma5or i alla lokaler
Figur 3 visar när plastmattorna lades in på de olika förskolorna.
På frågan svarade 37 % att plastmattorna lades in för över 10 år sedan, 20 % att plastmattorna lades in mellan 5-10 år sedan och 15 % att plastmattorna lades in för mindre än 5 år sedan. I denna enkätfråga var det 28 % som inte visste när plastmattorna lades in.
4.2.1.2 Leksaker
Respondenterna besvarar följande påstående: De leksaker som idag finns på förskolan är till största del inköpta vid följande tider.
Figur 4 visar under vilken tidsperiod förskolornas leksaker är inköpta.
På frågan svarade 35 % att de inte vet när leksakerna är inköpta, 33 % svarade att leksakerna är inköpta efter 2009 och 32 % svarade att leksakerna är inköpta före 2009.
4.2.1.3 Textilier
Respondenterna besvarade följande påstående: Barnen på förskolan brukar använda sig av ”vuxna” leksaker såsom handväskor, smycken, sjalar osv?
28%
37%
20%
15%
Vet ej Över 10 år sedan Mellan 5 och 10 år sedan Mindre än 5 år sedan
35%
32%
33%
Vet ej Före 2009 EIer 2009
Figur 5 visar om barnen på förskolorna använder sig av ”vuxna” leksaker.
På frågan svarade 52 % att barnen på förskolan dagligen använder sig av ”vuxna”
leksaker. 31 % svarade att barnen använder det ganska ofta och 15 % att det händer någon gång ibland. Endast 2 % uppgav att barnen aldrig använder sig av ”vuxna”
leksaker.
4.2.1.4 Elektronik
Respondenterna besvarar följande påstående: Barnen använder idag elektronik i form av surfplatta, dator, tv?
Figur 7 visar om barnen på förskolorna använder sig av elektronik.
På frågan svarade 61 % att barnen använder elektronik någon gång ibland, 33 % svarade att barnen använder elektronik ganska ofta, 6 % svarade att barnen använder elektronik dagligen och 0 % svarade att barnen aldrig använde sig av elektronik.
Respondenterna besvarar följande påstående: Det finns elektronik i form av exempelvis surfplatta, dator och tv i de rum, där barnen spenderar minst hälften av sin vistelse en vanlig vardag på förskolan?
2%
15%
31%
52%
Aldrig Någon gång ibland Ganska oIa Dagligen
0%
61%
33%
6%
Aldrig Någon gång ibland Ganska oIa Dagligen
Figur 8 visar om det finns elektronik i de rum där barnen spenderar mest tid.
På frågan svarade 78 % att det finns elektronik i form av ovanstående i de lokaler där barn spenderar stor del a sin vardag medan 22 % uppgav att det inte finns det.
Respondenterna besvarar följande påståenden: Barnen använder idag elektronik i form av exempelvis äldre telefoner och annan form av elektronik?
Figur 9 visar om barnen använder äldre elektronik.
På frågan svarade 41 % att barnen aldrig använder äldre elektronik, 33 % uppgav att det händer någon gång ibland och 15 % uppgav att det händer ganska ofta medan 11 % uppger att barnen använder äldre elektronik dagligen. På en följdfråga till ovanstående om barnen använder elektronik för att exempelvis skruva isär den svarade 76 % att de aldrig använde gammal elektronik för att skruva isär den och 24 % svarade att det hände någon gång ibland.
4.3 Medvetenhet hos personal
För att undersöka hur medvetna personalen på förskolorna i Växjö kommun var gällande ftalater och dess exponering i inomhusmiljön har påståenden utformats i en
78%
22%
Ja Nej
41%
33%
15%
11%
Aldrig Någon gång ibland Ganska oIa Dagligen
enkätundersökning. Påståendena har haft fokus kring kunskap om ämnet ftalater, dess källor för exponering, städning och inköp av nya material och produkter till förskolan.
4.3.1 Resultat av enkätsvar
Respondenterna besvarar följande påstående: Jag är medveten om att ftalater, som är ett kemiskt ämne, som kan återfinnas i leksaker, elektronik, plastgolv, textilier, osv?
Figur 10 visar hur medvetna pedagoger är om ämnet ftalater.
I frågan svarade 43 % att de var något lite medvetna kring ftalater, 30 % svarade att de hade ganska mycket medvetenhet, 20 % svarade att de var mycket medvetna och 7 % uppgav de inte alls var medvetna kring ftalater.
Respondenterna besvarar följande påstående: Vi kontrollerar att elektronik som barnen använder är CE-märkt?
Figur 11 visar om personalen på förskolorna kontrollerar CE-märkning.
På frågan svarade 59 % att de aldrig kontrollerade att elektronik är CE-märkt, 11 % svarade att de kontrollerar någon gång ibland, 13 % gör det ganska ofta och 17 % kontrollerar alltid att elektronik är CE-märkt.
7%
43%
30%
20%
Inte alls medveten Något lite
Ganska mycket Mycket medveten
59%
11%
13%
17%
Aldrig Någon gång ibland Ganska oIa AllRd
Respondenterna besvarade följande påstående: Städning i förskolans lokaler (i detta avseende gäller det ordentlig städning med dammtorkning, dammsugning och våttorkning av golv) sker enligt följande tidsintervall?
Figur 12 visar hur ofta förskolans lokaler städas.
På frågan svarade 28 % att städning utfördes mindre än 1 gång per vecka, 31 % uppgav att städning utfördes dagligen, 20 % att städning utfördes mer än 2 ggr per vecka, 17 % uppgav att städning utfördes 1 gång per vecka och 4 % visste inte hur ofta.
Respondenterna besvarade följande påstående: Vi vädrar förskolans lokaler enligt följande tider?
Figur 13 visar hur ofta förskolans lokaler vädras.
På frågan svarade 33 % att de vädrade lokalerna mindre än 1 gång per vecka, 33 % uppgav att de vädrade lokalerna dagligen, 17 % uppgav att de vädrade lokalerna mer än 2 gånger per vecka och 11 % uppgav att de vädrade 1 gång per vecka och 6 % uppgav att de inte visste hur ofta lokalerna vädrade
Respondenterna besvarade följande påstående: Vad är viktigt för er att titta på när ni köper in varor såsom leksaker, elektronik och textilier till förskolan?
4%
28%
17%
20%
31%
Vet ej Mindre än 1 gång/vecka
1 gång/vecka Mer än 2 gånger/vecka
Dagligen
6%
33%
11%
17%
33%
Vet ej Mindre än 1 gång/vecka 1 gång/vecka Mer än 2 gånger/vecka Dagligen
Figur 14 visar vad som är viktigast vid inköp av nya varor till förskolan.
På frågan visade det sig att de flesta tyckte att följande aspekter i ordning var viktigast att se efter vid inköp av nya varor: pris, säkerhet, kvalitet, miljömärkning och efterfrågan.
Respondenterna besvarade följande påstående: Vem har hand om de olika inköp av leksaker, hobbymaterial osv som sker till er förskola?
Figur 15 visar om det är förskola eller kommun som har hand om inköp.
På frågan svarade 74 % att den egna förskolan har hand om de olika inköpen, 22 % uppger att det är både förskola och kommun och 2 % uppger att det är kommunen.
Respondenterna besvarade följande påstående: Skulle du vilja få mer kunskap om kemiska ämnen såsom ftalater som kan finnas i barnens vardag på förskolan?
33 19
27 31 14
0 5 10 15 20 25 30 35
Pris Miljömärkning Kvalitet Säkerhet EIerfrågan
Antal Svar
2%
74%
2%
22%
Vet ej Den egna förskolan Kommunen Både förskola och kommun
Figur 16 visar om personal på förskolan vill veta mer kring ämnet ftalater.
På frågan svarade 93 % att de vill ha mer kunskap om kemiska ämnen såsom ftalater och 7 % svarade att de inte vill ha mer kunskap.
4.3.2 Variansanalys
Det har gjorts variansanalyser i SPSS för att undersöka om det fanns skillnader i svaren på ett antal frågor. Skillnader har undersökts efter vilket yrke respondenten har det vill säga barnskötare eller förskollärare samt vilken ålder respondenten har som här har delats in i ålder över 40 år samt ålder under 40 år samt hur länge respondenten har arbetat som barnskötare/förskollärare och det är indelat i under 10 år och över 10 år.
Dessa resultat har undersökts för att se skillnader i påståendet ”Jag är medveten om att ftalater, som är ett kemiskt ämne, som kan återfinnas i leksaker, elektronik, plastgolv, textilier osv?”, se figur 10 samt påståendet ”Vi kontrollerar att elektronik som barnen använder är CE-märkt?”, se figur 11.
De olika analyserna visar att det inte fanns signifikanta skillnader i åsikt om ovanstående påståenden beroende på vilket yrke respondenten har, vilken ålder respondenten har samt hur länge respondenten har arbetat inom förskolan.
5 Diskussion
5.1 Enkätundersökningen
Svarsfrekvensen var bra även om en högre svarsfrekvens hade varit önskvärt. Vid ett första utskick svarade endast ett tiotal på enkäten men vid andra och tredje utskicken ökade svarsfrekvensen rejält. Om enkäten legat ute under en längre tid och det eventuellt hade skickats ut någon mer påminnelse hade säkert svarsfrekvensen ökat. Det var endast kvinnor som besvarade enkäten vilket var synd då det hade varit intressant att dra likheter/olikheter mellan de båda könen och deras intresse och kunskap kring ftalater.
När de olika enkätfrågorna formulerades skulle dessa vara enkla att svara på för respondenterna. Samtidigt förväntades dessa frågor ge så mycket information som möjligt.
93%
7%
Ja Nej
I efterhand så skulle frågorna ha utformats lite annorlunda t ex med tillägg för vissa frågor. Det hade varit intressant om studien hade gett mer kunskap kring hobbymaterial såsom kritor, leror, pennor och lim samt hur förskolans leksaksutbud såg ut - om det fanns mest trä- eller plastleksaker. En ytterligare fördjupning för att kartlägga om plastgolven bestod av PVC hade varit önskvärt. En sådan information hade varit svårt att ta reda på genom en enkät, det hade krävts ytterligare observationer på plats. Det kan vara svårt att se skillnader mellan exempelvis linoleum och PVC.
När det gäller medvetande kring ftalater hos personalen som arbetar inom förskolan i Växjö kommun var enkäten utformad för att få information om hur medvetna de själva upplevde sig vara, och vilka material som fanns i lokaler, hur städning utfördes och hur produkter kontrollerades. Det hade varit intressant att ytterligare undersöka om personalen gör medvetna handlingar för att fasa ut onödiga kemikalier i förskolans inomhusmiljö. I övrigt har enkätundersökningen gett en god inblick i vilka olika typer av material och produkter som används inom förskolorna i Växjö kommun.
Enkätundersökningen genomfördes med stöd utifrån vetenskapliga artiklar som tidigare undersökt inomhusmiljöer och exponeringskällor för ftalater. Om Sveriges riksdag ska uppnå miljökvalitetsmålet ”giftfri miljö” så måste något hända nu, kunskap måste spridas och medvetenhet om bl. a. ftalater måste öka (12).
5.2 Ftalater på förskolorna i Växjö kommun
Syftet med enkätundersökningen var att kartlägga vilka möjliga källor som kan frigöra ftalater i förskolans inomhusmiljö. Genom enkätstudien har pedagoger besvarat påståenden och resultatet gav en bild av vilka olika typer av material och produkter som förekom i den miljö som barn vistas i.
5.2.1 Exponeringsrisk
På förskolorna i Växjö kommun hade de flesta plastgolv i sina lokaler och med tanke på tidigare vetenskapliga studier så förekommer ftalater i en högre koncentration i lokaler med plastgolv (25). Plastgolven på förskolorna i Växjö en trolig källa för exponering av ftalater i luft och damm. Men viktigt att ha i åtanke är den osäkerhet som studien har gällande vilken typ av plastgolv det rör sig om. Det är ett svårt område att undersöka men en stor andel av förskolorna la in sitt plastgolv för över tio år sedan vilket gör att flertalet av de ftalater som idag är begränsade enligt REACH-förordningen (17) kan finnas i golven. Önskvärt hade varit ytterligare påståenden kring vilken typ av golvmaterial.
När det gäller leksaker avsedda för barn (tabell 3) så var en tredjedel av leksakerna inköpta före 2009 vilket troligtvis inte täcks upp av REACH (17) eller det nya leksaksdirektivet (18). Det är viktigt att öka medvetenheten hos förskolepedagoger om risken med ftalater i leksaker och därmed värdet av att fasa ut äldre leksaker som inte uppnår dagens krav.
Barn lever mer och mer i en vuxen miljö med leksaker som egentligen är produkter avsedda för vuxna. På förskolorna i Växjö kommun används ”vuxna” leksaker ganska ofta till dagligen vilket kan bestå av väskor och skor i exempelvis konstläder. I dessa produkter förekommer ofta ftalater (tabell 4). En annan vuxen leksak är äldre elektronik vilket flera av förskolorna i Växjö kommun använder sig av i den dagliga leken och kan
vara en trolig källa för exponering av ftalater både indirekt men också direkt då små barn utforskar genom att smaka på olika material (2). I lokalerna i Växjö kommun finns det elektronik i form av datorer, surfplattor och tv-apparater i de rum där barnen spenderar en stor del av sin vardag vilket tyder på att dessa produkter kan vara en trolig källa för exponering för ftalater (tabell 4).
Dessa fyra materialtyper är troligen källor för exponering av ftalater. Dessa ftalater ansamlas sedan i luft och damm (5) och det är viktigt att förskolepedagoger får kunskap om troliga källor för exponering och på så sätt minska exponeringen för ftalater.
5.3 Medvetenhet hos personal
Syftet med enkätundersökningen var även att undersöka hur medvetna pedagogerna var på förskolorna i Växjö kommun och vilken attityd de har till kemiska ämnen såsom ftalater i produkter och material i inomhusmiljö.
5.3.1 Medvetenhet
En stor andel av pedagogerna på förskolan uppgav att de var medvetna kring ämnet ftalater vilket känns väldigt positivt. Samtidigt vore det intressant att se hur medvetna pedagogerna är i de val de gör i vardagen för att fasa ut onödiga källor för ftalater.
Enligt resultatet kring CE-märkning så var det en stor andel av personalen som aldrig kontrollerade CE-märkning på elektronik. Detta resultat känns skrämmande. Att undersöka om en produkt är CE-märkt är en relativt lätt åtgärd för att vara säker på att en produkt uppfyller de krav som Europa ställer på dem.
Ftalater frigörs ut från sitt material och ansamlas i luft och damm vilket ställer krav på att lokaler städas ordentligt och vädras för att på så sätt minska exponeringen för ftalater (5). En del av förskolorna städade ordentligt minst en gång i veckan medan andra städade mer sällan vilket kan kännas som något lite men det är beroende av hur många barn som går i förskolan på och hur stora lokalerna är. När det gäller vädring är det också en enkel sak att göra för att förbättra inomhusmiljön och flertalet förskolor vädrade minst en gång i veckan.
Med tanke på tidigare vetenskapliga studier (se avsnitt 2.5) så är damm och luft tydliga källor för exponering av ftalater.
Gällande inköp på förskolan var det förvånande att så stor andel av förskolorna själva hade hand om vad de köpte in och här krävs det en stor medvetenhet och kunskap kring olika varor för att kunna göra medvetna val. Samtidigt är det viktigaste kriteriet vid inköp för flera förskolor priset. Att priset kom först kan bero på upphandlingar och avtal som kommunen tecknat med grossister. Miljömärkning kom näst sist av sex olika kriterier.
6 Slutsats
Denna studie visar att det finns starka skäl att tro att det finns ftalater i förskolans inomhusmiljö och att det troligen finns flera källor för ftalater. Under de senaste åren har det tagits krafttag mot en giftfri miljö miljö där REACH-förordningen har skapats och även det nya leksaksdirektivet. Men trots förordningar och direktiv går det långsamt
framåt och det krävs kunskap från alla håll för att fasa ut och begränsa koncentrationerna av ftalater i inomhusmiljön.
Genom enkätundersökningen framkom det att flera förskolor i Växjö kommun har material och produkter som kan innehålla ftalater. För att kunna kartlägga exponeringskällor ytterligare hade en mer avancerad enkät behövts med mer utförliga frågor och en uppföljning med hjälp av observation. När det gäller plastgolven skulle tydligare information kring material säkert kunnat fås från hyresvärd alternativt från kommunen vilket hade varit en intressant del i denna studie. Förskolepedagoger i Växjö kommun hade tidigare kunskap kring ämnet ftalater och enkäten visar att det krävs mer kunskap för att i framtiden göra fler medvetna val.
Med kunskap och medvetenhet kring olika varors innehåll är det enklare att fasa ut onödiga källor för exponering och därmed skapa en bättre inomhusmiljö för alla. Vidare forskning behövs för att kartlägga olika källor till exponering för ftalater och hur dessa ftalater påverkar människor men även för att finna fler alternativa lösningar till mjukgörande ämnen som inte har samma skadliga effekt som flera ftlater.
För att lyckas fasa ut onödiga källor till exponering för ftalater krävs krafttag från alla – från föräldrar till politiker.
Referenser
1. Kemikalieinspektionen. Barns exponering för kemiska ämnen i förskolan. [internet]
Sundbyberg; 2013. Kemikalieinspektionen. Rapport; 8/13. [2015-05-17]
Hämtad från: Barns exponering för kemiska ämnen i förskolan
2. Koch HM, Wittassek M, Brüning T, Angerer J, Heudorf U. Exposure to phthalates in 5-6 years old primary school starters in Germanya human biomonitoring study and a cumulative risk assessment. Int J Hyg Environ Health. 2011;214(3):188-95.
3. Forsberg E. Makt plast gift & våra barn. Stockholm: Sarstad Press AB; 2014
4. Plasticisers [internet] Bryssel: The European Council for Plasticisers and Intermediates (ECPI); 2014 [2015-05-16] Hämtad från: Plasticisers
5. Froster A, Hedenmark M, Olsson R. Den flamsäkra katten, om kemisamhället, hälsan och miljön. Värnamo: Elanders Fälth & Hässler: 2011
6. Östman M. Några ftalater. [internet] Sundbyberg: Kemikalieinspektionen; 2001 [2015-05-17] Hämtad från: Ftalater
7. Socialstyrelsen. Kemiska ämnen i inomhusmiljön. [internet] Stockholm; 2006.
Socialstyrelsen. Artikel nr; 2006-123-38. [2015-05-17] Hämtad från: Kemiska ämnen i inomhusmiljön
8. Wikipedia. [internet] Allmän struktur av ftalater, som skapats med BKchem, 2007 [uppdaterad 2007-01-10; citerad 2015-06-01] Hämtad från: Allmän struktur av ftalater 9. Kemikalieinspektionen. Förslag till utfasning av fortplantningsstörande och hormonstörande ftalater i Sverige, rapport från ett regeringsuppdrag. [internet]
Stockholm; 2014. Kemikalieinspektionen. Rapport; 7/14., [2015-05-17] Hämtad från:
Förslag till utfasning av fortplantningsstörande och hormonstörande ftalater i Sverige
10. Naturvårdsverket. [internet] Giftfri miljö; 2015 [uppdaterad 2015-05-04; citerad 2015-05-17] Hämtad från: Miljömål
11. Regeringskansliet. Giftfri miljö. [internet] Stockholm; 2005 [uppdaterad 2015-05- 04; citerad 2015-05-17] Hämtad från: Regeringskansliet
12. Naturvårdsverket. [internet] Giftfri miljö; 2015 [uppdaterad 2015-03-31; citerad 2015-05-17] Hämtad från: Giftfri miljö - uppföljning
13. Kemikalieinspektionen. [internet] Kort om CLP; 2011 [uppdaterad 2013-07-05;
citerad 2015-05-17] Hämtad från: Kort om CLP
14. European chemicals agency. [internet] Att förstå Reach [2015-05-17] Hämtad från:
Att förstå Reach
15. Kemikalieinspektionen. [internet] Ftalater; 2011 [Uppdaterad 2014-09-11; citerad 2015-05-17] Hämtad från: Ftalater
16. Kemikalieinspektionen. Ftalater i leksaker. [internet] Sundbyberg; 2011. [2015-05-17] Hämtad från:
Ftalater i leksaker
17. Kemikalieinspektionen. [internet] Kandidatförteckningen i Reach; 2011 [Uppdaterad 2015-01-07; citerad 2015-05-17] Hämtad från: Kandidatförteckningen i Reach
18. Kemikalieinspektionen. Kemikaliekrav i leksaksdirektivet. [internet] Sundbyberg:
2014. [2015-05-17] Hämtad från: Kemikaliekrav i leksaksdirektivet
19. Europeiska kommissionen. [internet] CE-märkning – Bakgrund och vanliga frågor.
[uppdaterad 2014-10-16; citerad 2015-05-17] Hämtad från: CE-märkning
20. Clausen G, Høst A, Toftum J, Beko G, Weschler C, Callesen M, et al. Children´s health and its association with indoor environments in Danish homes and daycare centres - methods. Indoor Air. 2012; 22 (6): 467-75.
21. Bergh C, Torgrip R, Emenius G, Ostman C. Organophosphate and phthalate esters in air and settled dust – a multi-location indoor study. Indoor Air. 2011 februari; 21 (1):
67-76.
22. Langer S, Weschler CJ, Fischer A, Beko G, Toftum J Clausen G. Phthalate and PAH concentrations in dust collected from Danish homes and daycare centers. Atmospheric Environment. 2010 1/1/2010, 44: 2294-301.
23. Kemikalieinspektionen. Kartläggning av ftalater i varor i Sverige. [internet]
Stockholm; 2014. PM 2/14. [2015-05-17] Hämtad från: Kartläggning av ftalater i varor i Sverige
24. Rudel RA, Perovich LJ. Endocrine disrupting chemicals in indoor and outdoor air.
Atmospheric Environment. 2009 1/1/2009;43:170-81.
25. Bornehag CG, Sundell J, Weschler CJ, Sigsgaard T, Lundgren B, Hasselgren M, et al. The association between asthma and allergic symptoms in children and phthalates in house dust: a nested case-control study. Environ Health Perspect. 2004 Oct;112(14):1393-7
26. Korfali S, Sabra R, Jurdi M, Taleb R. Assessment of Toxic Metals and Phthalates in Children's Toys and Clays. Archives of Environmental Contamination & Toxicology.
2013 10//;65(3):368.
27. Schettler T. Human exposure to phthalates via consumer products. International Journal of Andrology. 2006;29(1):134-9.
28. Naturskyddsföreningen. Från godmorgon till Bolibompa – plast och miljögifter i barns vardag. [internet] Stockholm; 2012. [2015-05-17] Hämtad från: Från godmorgon till Bolibompa
29. Naturskyddsföreningen. Cocktaileffeken. [video]. 2012, 6/6 [2015-05-17]. Hämtad från: Cocktaileffekten
30. Naturskyddsföreningen. Giftfria barn leka bäst. [internet]. Stockholm; 2013. [2015- 05-17] Hämtad från: Giftfria barn leka bäst
Bilagor
Bilaga A - Enkät till förskolepersonal i Växjö kommun
Barns exponering av ftalater i förskolans inomhusmiljö
Examensarbete
Jag heter Emelie Brevestedt och läser just nu min sista termin på det Hälsovetenskapliga programmet med inriktning biovetenskap på Linneuniversitetet. Just nu skriver jag på mitt examensarbete där jag valt att fokusera på barns exponering av ftalater i deras förskolemiljö. Dels är mitt syfte med arbetet är att få reda på i vilken utsträckning ftalater kan förekomma och i vilken typ av material och dels hur pedagoger förhåller sig och tänker kring dessa ämnen.
Denna enkät skickas ut till samtliga förskolor i Växjö kommun och jag uppskattar att just ni väljer att svara på enkäten och ditt svar är av högsta vikt för att undersökningens kvalitet. Har du frågor kring denna undersökning går det bra att kontakta mig via e-post eller telefon.
Svara på enkäten senast den 15/3 men gärna så snart som möjligt.
Ditt svar behandlas anonymt.
Tack på förhand, Emelie Brevestedt
E-post: emelie.brevestedt@gmail.com
Telefon: 0708-639667
Yrke och utbildning *
o Barnskötare
o Förskolepedagog
o Övrigt:
Ålder? *
o 18-25 år
o 25-32 år
o 32-40 år
o 40-50 år
o 50 + år Kön *
o Kvinna
o Man
o Annat
Hur många år har du arbetat på förskolan? *
o Mindre än 1 år
o Mellan 1-5 år
o Mellan 5-10 år
o Mer än 10 år
Är förskolan en kommunal eller privat verksamhet? *
o Kommunal
o Privat
o Vet ej
6.1 Nedan följer ett antal påståenden om miljön inom förskolan. Fyll i det svarsalternativ som bäst stämmer överens med din uppfattning.
Jag är medveten om ftalater som är ett kemiskt ämne som kan återfinnas i leksaker, elektronik, plastgolv, textilier osv? *
o Inte alls medveten
o Något lite
o Ganska mycket
o Mycket medveten
Barnen använder idag elektronik i forma av surfplatta, dator, tv? *
o Aldrig
o Någon gång ibland
o Ganska ofta
o Dagligen
Hur många timmar per vecka använder barnen dessa olika former av elektronik?*
o Aldrig
o Mindre än 3 timmar/vecka
o Mellan 3-6 timmar/vecka
o Mellan 6-9 timmar/vecka
o Mer än 9 timmar/vecka
Det finns elektronik i form av exempelvis surfplatta, dator och tv i de rum, där barnen spenderar stor del av sin vardag på förskolan? *
o Ja
o Nej
Barnen använder idag gammal elektronik i form av exempelvis gamla telefoner och annan form av elektronik? *
o Aldrig
