Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap
Buller i förskolans inomhusmiljö
Erika Bergström
Vt-2009
15 hp C-nivå
Lärarprogrammet 210 hp
Examinator: Christina Hultgren Handledare: Kent Dimberg
Sammanfattning
Syftet med studien är att belysa buller i förskolans pedagogiska inomhusmiljö och vilken inverkan det kan ha på barnen som vistas där, samt vilka åtgärder som kan vidtas för att få en god ljudmiljö. Som metod har en enkätundersökning och intervjuer med pedagoger utförts.
Dessutom har förskolans inomhusmiljö med barn och vuxna observerats. Undersökningen visar att barn, vuxna, aktiviteter och leksaker skapar en bullrig miljö. Som en följd av detta buller upplever pedagogerna att barnen bli trötta och okoncentrerade, men också livliga och högljudda. För att motverka buller har vissa åtgärder utförts i arbetssätt och miljö, men pedagogerna upplever att bristande kunskap, tid och pengar hindrar dem i vidare arbete.
Trots att det finns lagar och rekommendationer återstår det mycket att göra för att skapa en god ljudmiljö för barnens fortsatta utveckling och lärande.
Nyckelord: Arbetsmiljö, barn och stress, buller, ljud
Innehållsförteckning
1 INLEDNING... 3
1.1 Bakgrund ... 4
1.2 Litteraturgenomgång ... 4
1.2.1 Definition av buller ... 4
1.2.2 Buller och hälsoeffekter ... 7
1.2.3 Buller i förskolan... 10
1.2.4 Åtgärder mot buller ... 11
1.2.5 Sammanfattning av litteraturgenomgång ... 12
1.3 Frågeställningar ... 13
2 METOD... 14
2.1 Urval... 14
2.2 Datainsamlingsmetoder ... 14
2.3 Procedur ... 15
2.4 Analysmetoder ... 16
3 RESULTAT ... 18
3.1 Vilka faktorer orsakar buller i förskolans inomhusmiljö? ... 18
3.1.1 Förekomst av buller... 18
3.1.2 Buller i miljön ... 18
3.1.2 Barn, vuxna och aktiviteter ... 20
3.1.3 Samband mellan olika faktorer ... 20
3.2 Hur reagerar barnen på höga ljudnivåer? ... 23
3.2.1 Barn och buller ... 23
3.3 Vilka åtgärder kan vidtas för att få en god ljudmiljö?... 24
3.3.1 Kunskap gällande arbetsmiljö och buller ... 24
3.3.2 Åtgärder... 25
3.3.3 Hinder... 27
4 DISKUSSION ... 28
4.1 Sammanfattning av resultat ... 28
4.2 Tillförlitlighet/Metodkritik... 28
4.3 Faktorer som orsakar buller... 29
4.4 Barn reagerar på höga ljudnivåer ... 30
4.5 Skapande av en god ljudmiljö ... 31
4.6 Förslag till fortsatt forskning/praktisk tillämpning ... 32
4.7 Egna reflektioner ... 32
REFERENSER ... 33
BILAGOR ... 35
1 INLEDNING
”Skogen talar, böljan talar, bäcken talar, allra bäst tala djur och berg och dalar:
människan talar allra mest.
Tig du stilla uti ringen, hör ej mycket på!
Ty det bästa säger dig ingen.
Vis är blott den, som kan tystna`n förstå.”
Av Erik Gustaf Geijer (Janols, 1985, s.20)
Att miljön påverkar såväl barn som vuxna, är de flesta av oss medvetna om. Lokalers utformning, materialets tillgänglighet och inte minst de människor vi omger oss med sätter avtryck i vårt beteende och hur vi mår – både på gott och ont.
Tyvärr finns det en rad faktorer i vår omgivning som har en negativ inverkan på miljön. En av dem är buller… Höga ljudnivåer i pedagogiska miljöer är något som diskuteras allt mer flitigt och forskning pekar på att buller är skadligare för vår hälsa än vad vi tidigare trott. Studier visar att buller kan ge en rad olika fysiologiska hälsoeffekter, men också psykologiska.
Pedagoger vittnar om stressymtom, tinnitus, sömnsvårigheter och röstproblem. Barnen då? I denna miljö finns också barn, oskyddade och oförmögna att göra sig hörda. Buller uppfattas visserligen inte som livshotande på samma sätt som andra miljöförstöringar, men har en betydande effekt på barns hälsa och utveckling samt deras möjlighet till en god livskvalitet.
Syftet med studien är därför, för barnens skull, att belysa buller i förskolans pedagogiska inomhusmiljö och vilken inverkan det kan ha på dem som vistas där, samt vilka åtgärder som kan vidtas för att få en god ljudmiljö. Otaliga är de rapporter och rekommendationer som utkommer regelbundet, men hur ser det egentligen ut i verklighetens förskola?
1.1 Bakgrund
Redan 1975 utkom en rapport skriven av Tekniska Högskolan i Stockholm. Rapporten behandlade buller i våra barnstugor och påvisade att barn och pedagoger utsattes för mycket höga bullerdoser. Bullernivåer som lätt kunde orsaka hörselskador och som i andra
sammanhang, både då och nu, kräver hörselskydd. Vidare visade studien att det fanns ett klart samband mellan barngruppernas storlek, antal personal, lekmaterial, aktivitet, lokalers
utformning och bullernivå. Undersökningen visade dessutom att buller kunde vara rent ohälsosamt och leda till psykiska och fysiska problem som stress, okoncentration och
kommunikationssvårigheter (Ellenby, 1999). Slutsatsen forskarna drog, var att det måste ske en förändring av verksamhetens innehåll och att antalet barn skulle minskas. Akustiska åtgärder hade endast begränsande inverkan på bullernivån och var inget forskarna lade fokus på (Janols, 1985). Trots denna vetskap utökades barngruppernas storlek under 1980-talet och 1998 redovisade Sveriges hörselkliniker att över 300 barn per år drabbades av hörselskador. I samma veva gick Barnombudsmannen ut med en rekommendation om att skydda barn mot ljudmiljöer som kunde vara skadliga (Ellneby, 1999). När sedan läroplanen för förskolan utkom, kunde vi urskilja vissa riktlinjer gällande förskolans miljö. Riktlinjerna var och är, att arbetslaget ska erbjuda barnen en god miljö som främjar utveckling, lek och lärande. En miljö som dessutom är väl avvägd för både omsorg och vila (Utbildningsdepartementet, 1998).
Arbetsmiljöverket har sedan regelbundet genom åren utgivit en rad olika skrifter som behandlar buller, däribland Arbetsmiljölagen. Gemensamt för dem alla är att de är eniga om att buller är ett hälso- och miljöproblem och bör därför åtgärdas. Ord måste bli till handling (Arbetsmiljöverket, 2002, 2005, 2009).
1.2 Litteraturgenomgång
I denna studie av litteratur framgår definitionen av buller och hur ljud mäts. Vidare
presenteras forskning kring vilka hälsoeffekter buller kan ge, för att sedan belysa förskolans miljö och vad som orsakar höga ljudnivåer där. Genomgången avslutas med en översikt av de rekommendationer av åtgärder som finns, samt en kort sammanfattning.
1.2.1 Definition av buller
Allt ljud som av oss människor inte är önskvärt brukar definieras som buller. Det är åhöraren som avgör om ljudet ska betraktas som buller eller ej, vilket betyder att buller inte har några specifika egenskaper. Buller kan vara allt från slamrande maskiner till susande fläktar, men även droppande kranar och människors prat kan upplevas som störande. Vad som anses störande skiljer sig alltså från individ till individ, men också beroende på vilken
sinnesstämning vi befinner oss i. Det betyder att vi säkerligen inte skulle bry oss om en droppande kran när vi är som mest pigga och alerta, men på kvällen när sömnen gör sitt intågande hörs dessa vattendroppar desto mer. Allt ljud som får oss att rikta vår
uppmärksamhet från en aktivitet till en annan anses därför vara buller. Ljud som vi själva utför är vi däremot mer toleranta mot. Kalle, som hamrar frenetiskt på klossarna, störs inte av ljudet på samma sätt som Olle, som är fullt upptagen med att studera en bilderbok bredvid (Kjellberg, 1990). Buller kan också vara det ljud som vi har svårt att skydda oss mot och som vi inte kan påverka för stunden, som till exempel trafikbuller eller grannens stereo (Janols, 1985). Vidare kan vi finna ljud obehagliga därför att vi associerar till det negativt eller
beroende på vilken situation vi hör det. Hög musik kan vara ljuvlig, men inte i alla stunder.
Sen finns det ju naturligtvis ljud som nästan alla vill slippa, i alla situationer. Det är detta ljud vi i vardagen brukar kalla för buller (Kjellberg, 1990).
Att mäta ljud
Örat är det organ som i första hand mäter, eller i detta fall, registrerar ljud. Det som vi människor uppfattar som ljud är i själva verket tryckvariationer i luften. Dessa variationer sätter våra trumhinnor i svängning. Ljudet överförs sedan från trumhinnan via hörselbenet till snäckan. Väl där omvandlas ljudet till elektriska signaler som tar sig vidare till hjärnan. Örat är konstruerat så att det kan hantera ljudtryck inom ett mycket stort område. För att få en överblick över detta enorma arbetsområde används en speciell skala för att beskriva hur starkt ljudet är. Resultatet anges i decibel (dB) och när ljudet mäts instrumentellt används en så kallad ljudnivåmätare. Detta instrument är konstruerat på det vis att det tar hänsyn till örats känslighet för olika frekvenser och mätresultatet brukar då anges som ljudnivå i dB(A).
Eftersom ljudet i de miljöer vi vistas i varierar, brukar man vid mätning beakta detta genom att uppge en genomsnittlig ljudnivå, dvs. ekvivalent ljudnivå för en given tidsperiod
(Arbetslivsinstitutet, m fl., 2006). Varför är det då viktigt att mäta buller? Bullermätningar har i regel två syften. Den ena anledningen är att bedöma risk för hörselskador, medan den andra ska bedöma risken för bullerstörning (Johansson, 1999).
I förskolan finns riktlinjer för hur höga ljudnivåerna får vara och i dagsläget föreskriver Arbetsmiljöverket en maximal gräns på 85 dB under en dag. Risken för hörselnedsättning ökar dock redan vid 75 dB (Arbetsmiljöverket, 2005). Detta har medfört att
rekommendationer utfärdats, där den ekvivalenta ljudnivån inte får överskrida 75 dB under åtta timmar (Miljöförvaltningen, 2005). Vad betyder då dessa siffror i verkligheten? Följande översikt ger en bild över genomsnittliga ljudnivåer, där ett vanligt samtal normalt uppnår 60 dB(A). 75 dB(A) är då som att stå i en gatukorsning och höra bilarna åka förbi (Figur 1).
Figur 1: Genomsnittliga ljudnivåer, dB(A) (Arbetslivsinstitutet, m fl., 2006, Kjellberg, 1990
& Arbetsmiljöverket, 2005).
1.2.2 Buller och hälsoeffekter
Tidigare forskning och undersökningar hos barn och vuxna har visat att buller påverkar oss människor såväl psykologiskt som fysiologiskt. Med psykologiska effekter menas hur vi själva upplever buller, dvs. subjektiva upplevelser. Dessa upplevelser kan sedan påverka oss så att förändringar i vårt beteende uppstår och att vår prestationsförmåga minskar. Detta kan i sin tur leda till fysiologiska reaktioner och som exempel kan nämnas när hjärtat börjar slå fortare. Det är dock inte säkert att dessa effekter uppstår. Ibland ger buller alla effekter, men vanligtvis uppstår bara någon. Nämnas bör att vi inte alltid är medvetna om hur buller påverkar oss, det kan vara svårt att urskilja vad som ger vilka effekter i miljön (Kjellberg, 1990). Barn uppfattas däremot som en särskild riskgrupp, främst på grund av sitt beteende och sina bristande skyddsinstinkter (Arbetslivsinstitutet, m fl., 2006).
Hörselskador
Barn har ett färdigutvecklat hörselorgan redan i femte graviditetsmånaden, vilket medför att de har kommit en bit på väg i utvecklingen av ljudupplevelser när de föds (Janols, 1985).
Med hjälp av hörseln kan barn särskilja och uppleva olika slags ljud (Arbetsmiljöverket, 2002). För att en normal utveckling ska ske, måste barnet omges med ”närande” ljud (Janols, 1985).
Genom att höga ljudnivåer främst orsakas av barnens aktiviteter skulle det ligga närmast till hands och tro att de är minst känsliga för buller (Arbetslivsinstitutet, m fl., 2006). Forskning visar dock det motsatta, då barn har kortare och smalare hörselgångar än vuxna och upplever därmed ljud annorlunda. Ljudförstärkningen skiljer sig och ljudet uppfattas som högre (Ellneby, 1999).
Barn som utsätts för buller under kortare tid kan få en tillfällig hörselnedsättning. Om örat får vila en tid, finns det stor chans att hörseln blir normal igen. Barn som utsätts för starkt buller under längre tid har dock risk för att få bestående hörselproblem (Miljöförvaltningen, 2005, figur 2). Detta beror på att det höga bullret skadar de känsliga hårcellerna i innerörat, vilket i sin tur leder till permanent hörselnedsättning. Ju starkare ljud barn utsätts för, desto kortare tid behövs för att en hörselskada ska uppstå (Arbetslivsinstitutet, m.fl., 2006).
Buller orsakar inte bara hörselnedsättningar utan kan även ge mer eller mindre permanenta susningar eller ringningar i öronen, dvs. tinnitus. Som en bieffekt av både hörselnedsättningar och andra hörselskador är att barn kan bli överkänsliga för ljud och tycker därmed att det är arbetsamt att vistas i ljudrika miljöer, vilket gör att de kan känna sig uteslutna ur sociala sammanhang (Arbetslivsinstitutet, m.fl., 2006).
Beräkningar som har utförts gällande barn och hörsel visar att ca 2000 barn har en hörselskada vid 4 års ålder. Vid dessa beräkningar är det svårt att påvisa vad som orsakar skadorna, men studier har visat att problemen ökar med åldern. Vid 12 års ålder beräknas 4000 barn ha någon form av hörselskada, vilket är en fördubbling (Socialstyrelsen, 2005).
Ekvivalent ljudnivå 75 dB(A) under flera timmar – risk för temporär hörselnedsättning Ekvivalent ljudnivå 85 dB(A) 8 timmar – risk för temporär hörselnedsättning
Ekvivalent ljudnivå 90 dB(A) 8 timmar – risk för permanent hörselnedsättning Maximal ljudnivå 110 dB(A) från 1 sekund – barn upp till 12 år, risk för permanent hörselnedsättning
Maximal ljudnivå 115 dB(A) från 1 sekund – risk för permanent hörselnedsättning Figur 2: Översikt ljudnivåer (Miljöförvaltningen, 2005).
Språk- och röstproblem
Den omgivande ljudvärlden är mycket viktig för barnets språkutveckling. En god ljudmiljö stimulerar barnets tal, där andra människors prat hjälper till med inhämtningen av ord och grammatik redan innan barnet själv börjar tala. En alltför tyst omgivning har därför visat sig vara hämmande för barnets språkförmåga (Janols, 1985). Buller har samma effekt på barnets språkutveckling, men skälen till varför höga ljudnivåer inte är bra skiljer sig något åt.
I en alltför bullrig miljö är det svårt att upptäcka de nyanser som finns i tal
(Arbetslivsinstitutet, m.fl., 2006). Denna försämring av att uppfatta tal kallas för maskering, dvs. ett ljud försvårar eller omöjliggör uppfattande av ett annat (Arlinger, 1999). Ett litet barn som inte har hunnit lära sig språkets alla regler och mönster är därför känsligare för maskering än vad vuxna är (Arbetslivsinstitutet, m.fl., 2006). Även barn med annat modersmål som trevande försöker inhämta nya ord, besväras väsentligt av maskering (Socialstyrelsen, 2005).
Som om problem med språket inte är nog kan buller även skada barnens röster. Ljudnivåerna på förskolorna är ibland så höga att barnen måste höja sina röster för att höras. Detta medför en stor risk att de lägger grunden för begynnande röstproblem. Slitage på
stämbandsslemhinnan är inte allt för ovanliga, inte heller påfrestningar på stuphuvudets muskulatur. Detta slitage bidrar i sin tur till hesa barnröster (Arbetslivsinstitutet, m fl., 2006).
Stress
Stress är ett vanligt förekommande begrepp och diskuteras allt som oftast av gemene man, men vad är egentligen stress? Kortfattat förklaras stress som en anpassningsreaktion i kroppen som utlöses av fysiska och psykiska påfrestningar. Vid denna reaktion ökar stresshormonet kortisol och adrenalin pumpas ut i blodet, vilket leder till att pulsen ökar och blodtrycket stiger. I samband med detta börjar våra sinnen arbeta för fullt och vi registrerar varje syn- och ljudintryck (Ellneby, 1999).
Buller i förskolemiljön är en av de faktorer som kan utlösa stressymptom hos barn. I förskolan vistas barnen i stora grupper med höga ljudnivåer (Ellneby, 1990). Att hela tiden störas av andra människors prat, musik, barnskrik och leksaker gör att koncentrationen drabbas och kan leda till att de känner sig stressade (Arbetslivsinstitutet, m.fl., 2006). Liksom hos vuxna har utländsk forskning visat att buller även kan ge blodtryckssjukdomar hos barn, men de
undersökningar som har gjorts bör tolkas försiktigt då de är få (Socialstyrelsen, 2005). Något som det finns mer belägg för är att stress kan lägga grunden för sjukdomar senare i livet, så som hjärtinfarkter och magsår. Sambandet mellan dessa sjukdomar och buller har studerats och vissa tecken visar på att det kan finnas en koppling, men det är dock svårt att styrka då en ljudrik miljö även innehåller andra källor som kan påverka tillståndet (Kjellberg, 1990).
Koncentrationssvårigheter
Hur barn beter sig är starkt förknippat med i vilken miljö de befinner sig i. I en aktivitet deltar barnet med iver och nyfikenhet, som sedan byts ut mot rastlöshet och ovilja i en annan
situation. Olika faktorer i miljön gör att ett och samma barn beter sig olika i skiljda situationer (Nordin-Hultman, 2006).
Buller är en sådan faktor som gör att uppmärksamheten riktas från ett ställe till ett annat.
Koncentrationen på den pågående aktiviteten avbryts eller störs, vilket kan leda till
koncentrationssvårigheter (Socialstyrelsen, 2005). Det har visat sig att barn upp till 7-8 år är mer lättdistraherade av buller, än äldre och vuxna (Kjellberg, 1990). Hos en del av dessa barn uppstår en märkbar irritation då tankeprocessen avbryts, vilket i vissa fall kan utlösa
aggressiva reaktioner (Arbetsmiljöverket, 2009). Vidare kan koncentrationssvårigheter hos barn även bero på olika hörselskador (Ellneby, 1999). Hörselskadorna kan i sin tur, som redan nämnts, orsakas av buller (Miljöförvaltningen, 2005).
Forskningen är inte entydig då den belyser buller och koncentrationssvårigheter. Några studier som gjorts visar att koncentrationen hos barn endast avbryts om det sker en plötslig ljudförändring och inte om barnen ifråga är förberedd på det som komma skall (Boman, Enmarker, 2005).
Inlärningsproblem
Barns lek och lärande är starkt sammanbundet med de sociala relationer de har med vuxna och andra barn, men också med de miljöer de vistas i. En god fysisk miljö är därför en förutsättning för att lärande ska ske (red. Sandberg, 2008).
Forskning visar att inlärningsförmågan påverkas hos barn som vistas i bullriga miljöer.
Minnesförmågan och motivationen minskar hos barnen, vilket leder till att de presterar sämre (Socialstyrelsen, 2005). Studier visar att denna effekt uppstår redan på mycket låga
bullernivåer, nivåer uppmätta till 50 dB(A) (red. Johansson, Küller, 2005). Störst effekt har dock buller på barns förmåga att lära sig läsa, men även på aktiviteter så som pusselläggning och andra typer av problemlösningar (Socialstyrelsen, 2005). Forskningsresultaten skiljer sig dock något åt. En del studier visar att det nödvändigtvis inte är förmågan att lära som sänks vid bullerstörningar, utan barnets inlärningsstrategier. Däremot anses inlärningen och
informationsbehandlingen bli ytligare under bullerexponering. Något som dock visats sig vara entydigt är att oavsiktlig inlärning försämras avsevärt av buller. Oavsiktlig inlärning kan vara färger och mönster på t ex möbler eller kläder (Kjellberg, 1990).
Sömnstörning
Hörseln är ett av våra sinnen som alltid är påkopplat, vare sig vi är vakna eller sover. Även under sömnen har människan ett behov av att kontrollera sin omgivning, vilket då görs med hörselns hjälp. Känsligheten för vilka ljud som påverkar oss under icke vaket tillstånd skiljer sig åt från individ till individ. Vissa behöver en ostörd ljudlös sömn, medan andra sover gott även om omgivningen ger ifrån sig höga ljudnivåer (Arbetsmiljöverket, 2002).
Forskare menar att en av de allvarligaste effekterna av buller är sömnstörning och hänvisar till olika förekommande buller i samhället. En av rapporterna riktar dock sin uppmärksamhet till förskolan och menar att det är av största vikt att sovtimmen där förblir ostörd. Ostörd sömn är en förutsättning för att barn ska fungera väl både fysiologiskt och mentalt. Får barnet inte den
sömn den så väl behöver kan det medföra mer eller mindre allvarliga konsekvenser på hälsotillståndet. De primära effekterna är svårigheter att somna, höjt blodtryck, ökad hjärt- och pulsfrekvens, ändrad andning och ökat antal kroppsrörelser under sömnen
(Socialstyrelsen, 2005). De sekundära bieffekterna av störd sömn är trötthet, nedstämdhet, olustkänsla samt minskad prestationsförmåga (Arbetsmiljöverket, 2002).
1.2.3 Buller i förskolan
För den som aldrig har vistas i en förskola kan det vara svårt att förstå vilken ljudmiljö som finns där i vardagen. Många av dessa ljud har dessutom blivit så vanliga att vuxna och barn som befinner sig där inte reflekterar över dem. Ljudkällorna är många och tillsammans bidrar de till ett ihållande buller (Arbetslivsinstitutet, m.fl., 2006).
Buller i den fysiska miljön
Att lokalerna utformas på bästa sätt är en viktig förutsättning för att barn ska trivas och inlärning ska ske. Lokalerna ska tillgodose behovet av frisk luft, reglerad temperatur, ljus och god ljudmiljö. Det räcker dock inte att ombesörja en eller några av dessa behov, utan ett samspel mellan samtliga måste råda. Som exempel kan ges när luften i lokalerna ska åtgärdas och nya ventilationer sätts in. Visserligen fylls behovet av fräsch luft, men ventilationerna avger istället ett surrande som kan upplevas som störande. Likaså samspelar ljus och temperatur, då många lampor kan ge ett allt för varmt klimat (Arbetsskyddsstyrelsen &
Boverket, 1996).
Buller har en tendens att fortplanta sig bäst i stora utrymmen med öppna ytor och där det är högt i tak. Ljudet reflekteras på väggar, golv och tak vilket höjer ljudnivån. Detta gör att ljudet lever kvar i rummet även efter det att själva ljudkällan tystnat, det uppstår en så kallad efterklang. Hårda ytor, till exempel golv, bidrar mer till ljudutbredningen. Ljudet studsar mot den hårda ytan och påverkar därmed ett större område (Arbetslivsinstitutet, m.fl., 2006).
Visst krävs det en hel del materiella ting för att upprätthålla en god förskoleverksamhet, vilka i sin tur inte alltid ger ifrån sig så behagliga ljud. Redan i tamburen möts barnen av ett
brummande torkskåp och, som tidigare nämnts, ventilationer som surrar (Arbetslivsinstitutet, m fl., 2006). Ljudet av leksaker gör sig säkerligen påmind, där färggranna prylar ger ifrån sig toner som inte uppskattas av alla. Visst finns det leksaker som är helt ofarliga, men många avger buller som kan skada hörseln. Leksaker som smäller kan ge direkta skador, men mer förrädiska är de saker som knäpper, piper eller låter ihållande och som genom långvarigt bruk kan ge hörselproblem (Konsumentverket, 2007). Efter leken är det dags för mat och vid måltiden förekommer ett slamrande med tallrikar, glas och bestick, vilket sedan ska in i diskmaskinen och ännu en ljudkälla uppstår. Dagen går sin gilla gång och stolar åker fram och tillbaka, dörrar slår, telefonen ringer och datorn surrar (Arbetslivsinstitutet, m fl., 2006).
Buller skapas av barn och vuxna
Geijer skriver in sin dikt att ”människan talar allra mest” (Janols, 1985). I förskolan skapas det mesta bullret av människan, dvs. barn och vuxna. Höga ljudnivåer beror i stor utsträckning på de aktiviteter som förekommer. Ljud skapas av barns lekar där prat, skratt, skrik och gråt förekommer frekvent. De flesta barn tycker dock om ljud och det är normalt att vara lite högljudd när man är liten. Dämpas barnen, kvävs även deras lek och sinnesupplevelser. Allt fler barn har dock börjat klaga över höga ljudnivåer (Ellneby, 1999). Då det förekommer en rad olika ljud är det lätt att både barn och vuxna höjer rösten för att överrösta dem, vilket leder till att en ond ljudspiral uppstår (Arbetslivsinstitutet, m fl., 2006).
1.2.4 Åtgärder mot buller
Enligt Arbetsmiljölagen ska arbetsmiljön vara tillfredställande och arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa hos arbetstagaren. Lagen poängterar här att elever jämställs med arbetstagare, men då först från förskoleklass. Vidare står det skrivet att arbetslokalerna ska planeras och disponeras så att bullret reduceras och att så få som möjligt utsätts för buller. Det räcker därför inte att upprätta dokument för att bedriva
arbetsmiljöarbete, utan avgörande är vad som görs i praktiken (Arbetsmiljöverket, 2009).
Lyckas man sänka ljudnivån med 10 dB, halveras den upplevda ljudstyrkan (Kjellberg, 1990).
Åtgärder i miljön
God rumsakustik är en förutsättning för en trevlig ljudmiljö, vilket gör att bra isolering är nödvändigt (Arbetslivsinstitutet, m fl., 2006). Vidare kan ljudreflektioner begränsas genom att sänka tak och göra väggar ljudabsorberande (Arbetsmiljöverket, 2005). Absorbenterna kan placeras på såväl väggar som tak, men går också att hänga upp vertikalt. Vertikala absorbenter kallas för bafflar och ljudabsorberar stora ytor (Arbetslivsinstitutet, m fl., 2006). Ett annat sätt att undvika ljudrika ytor kan vara att dela upp lokalen i skilda utrymmen med ljudisolerande och absorberande väggar (Arbetsmiljöverket, 2005). Vid en eventuell ombyggnad är det viktigt att tänka på vilket golvmaterial som väljs. Mjukare golv är bättre för ljudmiljön än hårda, vilket då minskar efterklangen (Arbetslivsinstitutet, m.fl., 2006). Enligt de
rekommendationer som finns bör inte efterklangstiden överstiga 0,6 sekunder (Socialstyrelsen, 2005).
Möbler och textiler har en god inverkan på ljudnivån. Gardiner och mattor absorberar ljud, likaså rätt sorts möbler. Som vid valet av golv, bör man välja möbler med omsorg. Metallben på bord och stolar ger ifrån sig mer buller än träben. Vaxdukar på dessa bord och tassar på stolsbenen har även det en ljudabsorberande effekt (Arbetslivsinstitutet, m fl., 2006).
Vid införskaffning av nya inventarier så som torkskåp, diskmaskiner, datorer och kyl/frys är det viktigt att välja utrustning som avger så lite ljud som möjligt. Maskinerna ska sedan installeras efter föreskrifter och eventuella dämpare användas. När maskinerna väl är på plats är det viktigt att de underhålls enligt gällande bruksanvisningar så att de inte ger ifrån sig onödigt buller (Arbetsmiljöverket, 2005).
Torkskåp i all ära, men vad vore väl en förskola utan leksaker? 31 januari 2001 enades EU om nya regler angående leksaker. Reglerna omfattar leksaker som ger ifrån sig impulsljud, dvs.
smäller, knäpper eller slår. Detta innebär att leksaker som är avsedda att ge ljud, inte får låta högre än 125 dB(A) på 50 meters avstånd (Konsumentverket, 2007). Kraven är dock högre för leksaker som hålls nära örat, då ljudet inte får överstiga 80 dB(A) (Socialstyrelsen, 2005,).
Andra pedagogiska åtgärder för en god ljudmiljö
Miljösamverkan i Västra Götaland har tagit fram ett informationsblad som vänder sig till pedagoger i förskola och skola. Bladet innefattar tips och idéer som inte kräver några större investeringar, utan kan sättas i bruk relativt snabbt.
Som pedagog är det av största vikt att lära barnen att tala en i taget och påvisa vikten av att lyssna på varandra. Samtal bör även ske på nära håll och på lika höjd så att ögonkontakt skapas. I samlingen undviks störande ljud genom att barnen räcker upp handen. Vidare är det bra för ljudmiljön att låta barnen leka en längre stund utan onödiga avbrott. Vid andra
aktivteter sänks ljudnivån om barnen delas in i mindre grupper. Barn har ett behov av att få springa och röra på sig, men för att minska bullret är det bäst att avsätta speciella rum för
dessa högljudda aktiviteter. Att vara utomhus kan också vara ett alternativ, då ljudet inte blir lika påträngande där. Mellan varven behöver dock barnen vila och massage kan då vara rogivande. Klassisk musik har visat sig ha lugnande effekt och behöver inte enbart användas till massagestunden, utan även till andra aktiviteter eller för att varva ned inför måltiden. Väl sittandes vid matbordet kan man som pedagog dämpa belysningen och tända ljus istället.
Måltiden förlängs sedan genom att någon vuxen läser en bok sittandes vid bordet. Då undviks onödigt avbrott för tvätt av händer, för att sedan läsa. Sist men inte minst är det viktigt att göra barnen medvetna och delaktiga i arbetet för en god ljudmiljö. Ett sätt kan vara att lyssna på olika ljud tillsammans med barnen och jämföra hur de låter. Vilka ljud är behagliga att lyssna på? Vilka ljud låter rent av illa (Miljösamverkan, 2009)?
1.2.5 Sammanfattning av litteraturgenomgång
Buller är allt ljud som inte är önskvärt av oss åhörare. Vad som uppfattas som buller skiljer sig från individ till individ, men också beroende på vilken sinnesstämning vi befinner oss i.
Sedan finns det där bullret som är direkt skadligt och som i vardagen kallas för just buller (Kjellberg, 1990). På grund av de hälsoeffekter buller kan ge, har lagar och
rekommendationer utformats. I arbetsmiljön får inte ljudnivån överstiga 85 dB under en dag, medan den ekvivalenta ljudnivån inte bör vara högre än 75 dB under 8 timmar. På dessa nivåer är bullret direkt skadligt och kan ge hörselproblem (Arbetsmiljöverket, 2005 &
Miljöförvaltningen, 2005). Forskning visar dock att störande ljud, på vilken nivå de än förekommer, kan ge stressymptom, inlärningssvårigheter, röstproblem, sömnstörningar och koncentrationssvårigheter (Ellneby, 1999 & Socialstyrelsen, 2005). I förskolan är ljudnivån beroende av lokalers utformning, material och de människor som befinner sig där. Genom att se över dessa faktorer finns det möjlighet att skapa en god ljudmiljö som främjar lek och lärande (Arbetslivsinstitutet, m fl., 2006 & Arbetsmiljöverket, 2005).
1.3 Frågeställningar
För att besvara det inledande syftet med studien har följande frågeställningar formulerats:
• Vilka faktorer orsakar buller i förskolans pedagogiska inomhusmiljö?
• Hur reagerar barnen på höga ljudnivåer?
• Hur arbetar pedagogerna för att få en god ljudmiljö?
2 METOD
I följande avsnitt presenteras undersökningens urval, datainsamling, procedur och analysmetoder. Varje avsnitt är indelat utefter de huvudmetoder som har valts.
2.1 Urval
Samtliga medverkande i denna undersökning har informerats om arbetets syfte. I de fall då de medverkande var under 18 år, dvs, icke myndiga, har föräldrar informerats. Dessutom har de upplysts om att deltagandet är frivilligt och kan när som helst avbrytas, samt vid medverkan att deras identitet skyddas och att anonymitet råder (Johansson, Svedner, 2006).
Enkät
För att få svar på enkäten delades 120 formulär ut till yrkesverksamma pedagoger i Mellansverige, fördelade på tolv förskolor. Förhoppningen var att få 100 av dessa enkäter besvarade, därav valet av antal utdelade enkäter. Enkäten riktade sig både till förskollärare och barnskötare, men även till pedagoger med annan utbildning eller bakgrund. Kravet var dock att samtliga arbetade i barngrupper. De förskolor som deltog var främst utvalda för att de befann sig nära geografiskt, så kallat bekvämlighetsurval (Johansson, Svedner, 2006). Fyra förskolor låg i närliggande kommuner och valdes på grund av att tidigare kontakt skapats.
Intervju
Deltagarna till intervjuerna valdes i första hand utefter de förskolor som observationerna utfördes på. I detta fall var alla tre pedagoger utbildade förskollärare, men detta var dock inte ett kriterium för att delta. För att öka tillförlitligheten på undersökningen tillfrågades
ytterligare en förskollärare som själv visat intresse för studien. Denna pedagog avböjde dock att delta i ytterligare undersökningar. I resultatet anges pedagogerna som A, B, C och D.
Observation
De tre förskolor som valdes för att göra observationerna på, tillfrågades då de låg geografiskt nära. Samtliga förskolor var kommunala, vilket inte var ett specifikt krav till denna
undersökning. En avdelning med barn mellan 1 och 5 år valdes på respektive förskola, främst efter vilken möjlighet pedagogerna hade att delta. Förskolorna namnges i resultatet som A, B och C, vilket kan kopplas till respektive pedagog.
2.2 Datainsamlingsmetoder
Till denna undersökning användes enkäter, intervjuer och observationer som
datainsamlingsmetoder. Vid användandet av flera metoder till en och samma undersökning kallas detta för triangulering (Johansson, Svedner, 2006).
Enkät
Att utföra en enkät som metod valdes för att få en uppfattning från ett större antal pedagoger, spridda på flera förskolor, om just deras kunskaper och åsikter om buller i förskolans
pedagogiska inomhusverksamhet. För att motivera så många som möjligt att delta formulerades i första hand frågor med fasta svarsalternativ (Johansson, Svedner, 2006).
Intervju
För att få svar på undersökningens frågeställningar valdes att utföra kvalitativa intervjuer med pedagoger, som ett komplement till enkäten. Detta för att få så uttömmande svar som möjligt och en möjlighet att variera frågorna något beroende på svaren. Kvalitativa intervjuer valdes även för att få möjlighet att ställa följdfrågor (Johansson, Svedner, 2006).
Observation
Till denna studie valdes att utföra observationer efter egna utformade kategorier (Bilaga 5), där både pedagogers och barns beteende studerades (Johansson, Svedner, 2006). För att se om det fanns några samband mellan lokalers utformning, aktiviteter, antal personer och hög ljudnivå, valdes även ljudmätningar som metod. Till denna metod användes ett
observationsschema, se bilaga 4, där olika rubriker skapade kategorierna. Innan varje schema sattes i bruk, studerades lokalernas utformning och innehåll och anteckningar gjordes i form av löpande protokoll (Rubinstein Reich, Wesén, 1986).
2.3 Procedur
Till genomförandet av undersökningarna avsattes totalt två veckor (Johansson, Svedner, 2006). Under dessa veckor delades enkäter ut, pedagoger intervjuades och observationer utfördes.
Enkät
Som ett underlag för detta arbete utformades en enkät där syftet var att kartlägga vilka
kunskaper förskolepedagoger har om buller i den pedagogiska inomhusmiljön (Bilaga 6). För att göra pedagogerna insatta i studien formulerades ett följebrev, där en presentation av examensarbetet förtydligades (Bilaga 1). Enkäten, tillsammans med följebrevet, delades ut till utvalda förskolor i Mellansverige. Även ett kuvert där svarsenkäten skulle lämnas medföljde.
Innan utdelande av enkäten tillfrågades förskolechefen på respektive förskola om tillstånd och om intresse fanns bland pedagogerna att medverka. Vid fyra förskolor tillfrågades en ansvarig pedagog, då förskolechefen ej var tillgänglig. Insamlandet av enkäter skedde ungefär en vecka efter utlämnandet.
Intervju
För att gå lite djupare in på enkätens frågor, formulerades intervjufrågor i ämnet (Bilaga 2).
De utvalda pedagogerna tillfrågades ungefär en månad i förväg. Tid för själva intervjun bestämdes en vecka i förväg. Innan intervjuerna skickades intervjufrågorna ut till respektive pedagog, vilket även var ett önskemål från dem själva. Tillsammans med frågorna medföljde ett kort informationsbrev, där tillvägagångssätt, anonymitet, regler och rättigheter beskrevs.
Själva intervjuerna utfördes på pedagogernas respektive förskola. För att underlätta senare analys spelades samtalen in på kassettbandspelare, vilket de berörda pedagogerna tillfrågades om lov i förväg. Under intervjuerna följdes de på förhand konstruerade frågorna, men tid togs även till nya frågor och tankar. Varje intervju tog mellan 25 och 45 minuter.
Observation
De förskolor som valdes till att utföra undersökningen på, tillfrågades en månad i förväg.
Pedagogerna blev redan då informerade om syftet med undersökningen och vilka rättigheter de hade. Tid för själva observationerna bokades två veckor innan. För att göra föräldrar insatta i den kommande undersökningen, skickades ett informationsbrev ut där en talong om medgivande om barns deltagande fanns med, se bilaga 3. Totalt skickades 57 brev ut.
Talongerna samlades in under en vecka av pedagogerna på respektive förskola, igentejpade för att följa de etiska regler som finns.
Till varje observationstillfälle avsattes en dag på respektive förskola. Dessa tillfällen var valda i samråd med pedagogerna och förlagda de dagar då de hade flertalet inneaktiviteter. Som en inledande observation antecknades miljöns utformning, antal rum, inventarier, möbler och liknande. Efter detta utfördes ljudmätningar med en ljudnivåmätare, Sound Level Meter YF 20, vid olika förekommande aktiviteter och i olika utrymmen. Mätaren placerades på en stabil, plan yta, vanligtvis ett bord, i ett hörn i respektive rum där aktiviteter förekom.
Ljudnivån noterades med fem minuters intervaller, men även plötsliga ljudförändringar antecknades. Mellan varje intervall observerades barn och vuxna utefter ett
kategoriseringsschema där varje händelse streckades. Vid de förekommande aktiviteter där någon kategori saknades, kompletterades detta under undersökningens gång. Tilläggas bör att även ljudmätningar av tomma lokaler utfördes, då samtliga barn och vuxna var utomhus.
2.4 Analysmetoder
Analysen av de metoder som använts grundar sig i huvudsak på de uppfattningar som pedagoger uppgett i enkäten och i intervjuerna (Johansson, Svedner, 2006).
Enkät
De besvarade enkäterna bearbetades var och en för sig, där det förkryssade svarsalternativet på varje fråga streckades. Analysen underlättades genom att svarsalternativen var numrerade.
De frågor med öppna svar sammanställdes. Efter att ha gått igenom varje enkät skapades statistiska tabeller, men dessa analyserades ytterligare och svaren kategoriserades som löpande text under respektive huvudfråga. I den löpande texten sammanställdes övervägande stämmer mycket bra, stämmer bra och stämmer ganska bra som jakande svar.
Intervju
Inspelningen av varje intervju avlyssnades och ord för ord skrevs ned. Även pauseringar, harklingar och eventuella andra läten antecknades (Johansson, Svedner, 2006). Efter
nedskrivningen avlyssnades inspelningen ytterligare en gång för att fylla i eller ändra det som inte blivit korrekt uppfattat första gången. Svaren från respektive pedagog analyserades och kategoriserades som löpande text under lämpliga rubriker. För att belysa pedagogernas svar ytterligare, valdes vissa citat ut.
Observation
De anteckningar som formulerades under själva observationerna renskrevs på dator och resultatet av detta kategoriserades med hjälp av huvudfrågorna. Även det
klassificeringsschema som använts analyserades och kategoriserades utefter arbetets frågeställningar. Det schema som användes för att utföra ljudmätningar med analyserades genom att göra genomsnittliga uträkningar av ljudnivåerna. Först räknades varje aktivitets genomsnittliga ljudnivå ut, för att sedan beräkna den totala. Därefter studerades sambandet mellan rumstorlek, antal barn och vuxna, aktivitet och ljudnivå. De resultat som schemat
frambringade skrevs som löpande text. Under de förekommande aktiviteter då enskilda ljudförändringar noterades, sammanställdes detta i särskilda tabeller.
3 RESULTAT
I detta avsnitt presenteras de resultat som enkäter, intervjuer och observationer frambringat.
Resultaten från de olika undersökningsmetoderna varvas under respektive huvudrubrik Enkäten är ett resultat av 90 deltagande pedagoger. De frågor med öppna svar besvarades av 80 pedagoger. Av de 57 talonger som skickades ut till barnens föräldrar, besvarades 46 av dem. Samtliga av dessa gav sitt godkännande om att barnen fick delta i undersökningen.
3.1 Vilka faktorer orsakar buller i förskolans inomhusmiljö?
3.1.1 Förekomst av buller
Upplever pedagogerna att det överhuvudtaget förekommer buller på deras respektive
förskola? Enligt enkäten anser samtliga pedagoger att det förekommer störande buller, i mer eller mindre skala (Figur 3). På frågan om de störs dagligen av buller på deras arbetsplats svarar var tredje att de gör det i mycket hög grad (Bilaga 7, s.44).
Figur 3: Upplevd förekomst av buller, enligt pedagoger.
3.1.2 Buller i miljön
Enkäten utvisar att 82 av pedagogerna tror att utformningen av lokalerna påverkar ljudnivån, dvs. att det stämmer mycket bra och stämmer bra (Bilaga 7, s.46), vilket får medhåll av samtliga intervjuade pedagoger. Pedagog A nämner att större lokaler har en negativ effekt på buller och att det är bra att skapa ”rum i rum”. Pedagog D märkte väl av vilken betydelse miljön har på bullernivån vid en tidigare renovering av lokalerna. Lokalerna blev visserligen fräscha, men gav ifrån sig ekande toner. Dessutom målades takplattorna över, vilket gjorde att absorbenterna inte fungerade längre. Ekande blev dock bättre så fort lite tavlor och gardiner kommit på plats. Taket åtgärdades genom att sätta dit extra takabsorbenter i mittpartiet av varje rum. Pedagogen påpekar dock att vissa rumstak fortfarande inte är åtgärdade och tillägger att där går det knappt att vistas. Pedagog B är inne på samma linje och nämner att tomma, stora rum ger högre ljud än ombonade och möblerade rum. Pedagog C berättar att de på deras avdelning, har många mindre rum och att ljudnivån oftast blir högre i deras lekhall
42
30
18
0 0
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45
Stämmer mycket
bra
Stämmer bra
Stämmer ganska
bra
Stämmer mindre bra
Stämmer inte alls Antal
just på grund av att den är mycket större. Pedagogen tillägger att lekhallen är inredd för rörelselekar med kuddar, madrasser och stegar, vilket då enligt denne kan förklara ljudnivån.
”Det är ju i och för sig bra att ha ett ställe där barnen kan röra sig fritt, men jag tycker att det kan bli lite väl högljutt där” (Pedagog C).
Leksaker, saker och andra prylar
Pedagog C anser att buller kan vara allt från ventilationer, diskmaskiner och telefoner till barnens skrik och stoj. Pedagogen tillägger att det aldrig är tyst på förskolan, förutom när ventilationerna stängs av och det blir alldeles lugnt och stilla. Vidare anser samma pedagog att bestick och porslin kan ge ifrån sig hjärtskärande skrammel, vilket kan vara väldigt jobbigt för öronen. På förskola A observerades ett frekvent slammer av tallrikar och glas, men även bestick. Bestickslammer var också något som förekom på förskola B och C. Efter varje måltid, på samtliga förskolor, registrerades dessutom höga ljudnivåer vid diskhantering och stängning av låd- och skåpsluckor.
Vidare är de intervjuade pedagogerna enade om att leksaker låter väldigt mycket och påpekar att bilarna låter mest, speciellt när barnen springer med dem. På förskola A
uppmärksammades detta under observationen då bilar med hårda plasthjul uppmätte ljudnivåer på 85 dB(A) (Figur 4). En av pedagogerna upplever även att de yngre barnens leksaker skramlar och plingar och kan därför vara riktigt störande (Pedagog D).
”Dom låter mycket när dom används. Till exempel en buss som är så stor att dom kör den framför sig, springer med den på knä nästan framför sig på golvet, den låter… Men även småbarnsleksaker kan vara buller till exempel såna här
kacklande ankor eller den här träbilbanan som vi har när man släpper en bil och brumbrumbrum låter det hela vägen och det skräller i mina öron det är så hårt material…”(Pedagog D).
Följande tabell ger en överblick över de registrerade mätvärdena som noterades under observationerna på samtliga förskolor av det material och inventarier som användes.
Tabell 1: Mätvärden av material och inventarier.
Material dB(A)
Bestick 60
Låd- och skåpsluckor
80-85
Matvagn 65
Tallrikar 70
Glas 70
Leksaker, bilar 75-85
Ventilation 40
Dockvagn 75
Telefon 70-80
Diskmaskin 70-75
3.1.2 Barn, vuxna och aktiviteter
”… det är ju att vi är många här, både barn och vuxna. Vi är ju bullerkällor allihopa” (Pedagog A).
En av pedagogerna vittnar om att barnen kan vara väldigt högljudda, dessutom blir det inte bättre när de springer omkring och leker. Pedagogen menar att det är liv och rörelse hela tiden och att ju fler som vistas på ett och samma ställe, desto högre ljudnivåer blir det. Dessutom beror det på vilka aktiviteter som pågår (Pedagog A). Pedagog C nämner också högljudda barn och lekar, men tycker även sig själv allt som oftast höja rösten. Detta uttalande styrks sedan under observationerna då det förekom ett frekvent inslag av tillsägelser från vuxna, ofta i dörröppningar, på samtliga förskolor.
”Ja, det skulle kanske inte vara så roligt att lyssna på sig själv alla gånger…
rösten blir ju dessutom ansträngd eftersom man hela tiden måste höja den”
(Pedagog C).
Pedagog B är inne på samma spår som pedagog A, men menar att det inte är antalet barn som avgör hur högt buller det blir, utan vad de gör. Detta uttalande får stöd av svaren i enkäten då de flesta upplever att deras egen planering påverkar ljudnivån (Bilaga 7, s.46). Pedagog B tillägger att rörliga aktiviteter så som gymnastik är livligare än pysselstunder. Antalet barn spelar mindre roll, ibland kan det vara lugnare med många barn än få. Pedagogen anser att ljudnivån kan bero på vilka barn som är där och tillägger att vissa är mer högljudda än andra.
Pedagog D tycker också att barnen är bullerkällor, men upplever även arbetskamrater som högljudda, främst då vid tjat. Pedagogen återkommer igen till barnen och deras lekar och menar att det är tillfällena mellan de styrda aktiviteterna som är mest högljudda. Barnen vet inte riktigt vad de ska göra och springer från det ena rummet till det andra.
”De allra jobbigaste stunderna, tycker jag, är då man inte har planerad verksamhet, före maten och direkt efter maten… vid påklädning” (Pedagog D).
Följande tabell ger en översikt över de ljudnivåer som barn och vuxna skapar, enligt de utförda mätningarna på samtliga förskolor.
Tabell 2: Mätvärden av aktivitet Aktivitet dB(A)
Prat 40-85
Spring 80
Sång 70-80
Skratt 65-85
Gråt 70-85
Skrik 75-105
3.1.3 Samband mellan olika faktorer
Finns det då något samband mellan miljö, aktiviteter, människor och höga ljudnivåer? För att besvara denna fråga följer en inledande översikt över respektive förskolas inomhusmiljö.
Förskola A
Avdelningen utgörs av en stor hall där två torkskåp är placerade, samt skötbord och toalett.
Det finns även ett kombinerat mat- och lekrum där en liten köksavdelning med diskmaskin
och leksaker samsas. Matborden är gjorda av trä och inga dukar förekommer. Dessutom är en telefon placerad i detta rum. Som avgränsande rum befinner sig ett målarrum och en mindre lekhall med rutschkana. Samtliga rum har ventilationer. Varje rum har många fönster, vilka är prydda med smala gardiner.
Ljudmätningar som utfördes utvisar att det är påklädning av barnen som ger de högsta ljudnivåerna, då det förekommer spring, gråt och skrik. Även gymnastiktillfället mäter höga toner, främst då av barnens prat och rörelser. Lägre ljudnivåer ger avslappningen, men även målarstunden, då endast musik spelades. Översikten visar att det inte är antalet vuxna och barn som skapar höga ljudnivåer, utan typ av aktivitet (Tabell 3).
Tabell 3: Översikt ljudnivåer förskola A Skattad
rumstorlek, m²
Barn + vuxna Aktivitet Ekvivalent dB(A)
Max dB(A)
30 6 + 2 Lek, lekrum 70 70
30 7 + 1 Frukost, kök 63 85
30 7 + 2 Lek, kök 74 85
25 15 + 3 Samling, lekhall 72 85
25 11 + 2 Gymnastik,
lekhall
75 95
15 4 + 1 Måla, målarrum 62 70
25 5 + 1 Avslappning,
lekhall
59 60
30 16 + 2 Lunch, kök 64 75
30 10 + 3 Rita, kök 72 85
25 7 + 3 Påklädning, hall 77 80
25 9 + 1 Läsvila, hall 63 70
25 9 + 1 Påklädning, hall 75 85
Ekvivalent ljudnivå/dag
68.8
Förskola B
Avdelningen har en tambur med torkskåp, toalett och skötbord. Därefter följer ett mat- och lekrum samt en dockvrå. I det kombinerade mat/lekrummet finns en köksavdelning med diskmaskin, dessutom är datorn placerad där. Tillsammans med avdelningen intill, delar de en liten och en stor lekhall samt ett målarrum. Varje rum har ventilationer.
På denna avdelning visar ljudmätningarna att det är den fria leken i den stora lekhallen som ger ifrån sig mest ljud, i form av prat, skrik och spring men också av leksaker. Vid denna lek är inte heller någon vuxen närvarande. Även påklädning av barnen ger ifrån sig höga toner.
Barnskrik på 105 dB(A) noterades vid mättillfället. Lägre ljudnivåer förekommer under frukost, läsvila och när barnen ritar (Tabell 4).
Tabell 4: Översikt ljudnivåer förskola B Skattad
rumstorlek, m²
Barn + vuxna Aktivitet Ekvivalent dB(A)
Max dB(A)
30 4 + 2 Lek, dock 70 75
30 5 + 1 Frukost, kök 59 70
30 9 + 1 Lek, lekrum 70 85
30 5 + 0 Rita, lekrum 62 70
60 6 + 0 Lek i lekhall 82 90
30 13 + 4 Samling, lekrum 61 70
60 13 + 4 Påskpyssel,
lekhall
71 75
60 11 + 0 Lek i lekhall 85 95
35 9 + 2 Lunch, kök 70 80
35 9 + 1 Läsvila, hall 62 75
35 9 + 1 Påklädning, hall 76 105
Ekvivalent ljudnivå/dag
69.8
Förskola C
Avdelningen har en liten hall med torkskåp. Därefter följer två matrum, varav ett har en köksavdelning med diskmaskin. Det finns ett kombinerat sköt- och toalettrum. Vidare har avdelningen tre mindre rum avsatta för lek, dataanvändning och vila. En stor lekhall finns som nyttjas av alla tre avdelningarna på förskolan. Varje rum har ventilationer i taket.
Ljudmätningarna visar att det är gymnastiktillfället i lekhallen som ger ifrån sig det högsta ljudet. I samma lekhall förekommer, under observationstillfället, en avslappningsövning som registrerar de lägsta mätvärdena. Resterande aktiviteter ger likvärdiga resultat. Vid påklädning noterades de högsta maximala värdena på 90 dB(A) (Tabell 5).
Tabell 5: Översikt ljudnivåer förskola C Skattad
rumstorlek, m²
Barn + vuxna Aktivitet Ekvivalent dB(A)
Max dB(A)
15 4 + 0 Lek, lekrum 67 70
20 10 + 1 Frukost, kök 63 75
15 5 + 1 Dans, lekrum 65 80
15 4 + 1 Pyssel, lekrum 62 70
55 9 + 1 Mini-röris,
lekhall
74 85
55 9 + 1 Avslappning,
lekhall
55 70
30 15 + 2 Lunch, kök 67 75
20 9 + 1 Läsvila, lekrum 62 75
15 7 + 1 Pyssel, lekrum 67 75
15 4 + 1 Påklädning, hall 65 90
Ekvivalent ljudnivå/dag
64.7
3.2 Hur reagerar barnen på höga ljudnivåer?
3.2.1 Barn och buller
Samtliga pedagoger som besvarade enkäten tror att barnen påverkas av buller, på ett eller annat sätt (Figur 6).
Figur 6: Påverkan av buller hos barn, enligt pedagoger.
”De drar sig undan, påpekar om barn skriker, ett barn har sagt – Det låter i mitt öra” (Enkät).
Pedagogerna i undersökningen upplever att barnen blir trötta och okoncentrerade, men också väldigt högljudda och att deras röster påverkas. Några pedagoger tror att barnen blir stressade, griniga, irriterade och överaktiva. En av pedagogerna upplever att barnen alltmer klagar över huvudvärk, medan en annan pedagog skriver att barnen själva tycker att det är jobbigt när det är höga ljudnivåer och att de då håller för öronen (Bilaga 7, s.46).
”Jag tror att dom kan bli ganska högljudda för att dom går upp i varv för att överrösta.” (Pedagog D).
En av de intervjuade pedagogerna är till en början tveksam till att barn skulle reagera på buller, men medger att höga ljudnivåer gör dem livligare (Pedagog A). En annan pedagog menar att barnen säkerligen blir stressade av andras högljudda lekar, men inte av sina egna aktiviteter (Pedagog B). Den intervjuade pedagogen på förskola C märker ofta barn som drar sig undan när lekarna blir stojiga och tillägger att de blir trötta. Vidare poängterar samma pedagog att resterande barn livar upp varandra och att det då kan vara svårt att få lugn och ro.
Liksom i de besvarade enkäterna anser även Pedagog D att barnen blir högljudda när de försöker överrösta bullret. Pedagogen tillägger att de troligtvis tappar koncentrationen och påpekar att allt fler skolbarn dessutom får hörselskador och att detta måste bero på att nästan alla har gått i förskolan.
Under de observationer som utfördes kunde noteras, på samtliga förskolor, att de flesta barn blev allt mer högljudda ju högre ljudnivån blev. Steg ljudnivån, steg även barnens talröster. På förskola C noterades att ett av barnen ofta avvek från leken när den blev ljudmässigt för livlig.
44
36
10
0 0
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
Stämmer mycket
bra
Stämmer bra
Stämmer ganska
bra
Stämmer mindre bra
Stämmer inte alls Antal
Den motsatta effekten förekom på förskola A, där flertalet barn valde att delta i livliga lekar.
De yngre barnen, 1-2 år (egen uppfattning), sågs däremot ofta lämna högljudda lekar. Efter gymnastikpasset på förskola A var många barn rörliga vid måltiden och sparkar på stolar förekom frekvent. På förskola B vistades många barn i den stora lekhallen. När ljudnivån steg lämnade några barn hallen och satte sig i en närbelägen soffa, ofta med en bok i famnen.
… vuxna reagerar också
”Jag blir ljudkänslig hemma och tycker att det är jobbigt att höra på radio, tv osv. Jag vill helst ha helt tyst! Man är slut i huvudet” (Enkät).
Näst intill alla pedagoger, både i enkäten och i intervjuerna, påtalar att de har blivit
ljudkänsliga på grund av de höga ljudnivåer som förekommer. Väl på förskolan tänker de inte så mycket på ljudet, utan det är när de kommer hem som de vill ha tyst omkring sig. Vidare uppger några pedagoger att de har problem med hörseln, dels med nedsättning men även med tinnitus. De flesta åberopar dock trötthet och huvudvärk som en bieffekt av buller, men också att de känner sig stressade och irriterade. Några pedagoger nämner att buller även gör dem okoncentrerade.
3.3 Vilka åtgärder kan vidtas för att få en god ljudmiljö?
3.3.1 Kunskap gällande arbetsmiljö och buller
”Vi jobbar ju mycket med den pedagogiska miljön. Det har vi ju fått en del utbildning om, men kanske inte rent buller, inte vi. Men miljön påverkar ju även den biten…” (Pedagog A).
Tre av de intervjuade pedagogerna uppger att de inte fått någon utbildning gällande
arbetsmiljö och buller. Pedagog D berättar att denne är skyddsombud och har gått på några föreläsningar angående arbetsmiljö, men tillägger att informationen inte har varit tillräcklig.
De åtgärder som har vidtagits har i samtliga fall genomförts med hjälp av tips från kollegor.
Pedagog A tillägger vid intervjutillfället att de arbetar mycket med den pedagogiska miljön och har gått en del kurser gällande den. Pedagogen anser att ljudmiljön är en del av den pedagogiska miljön. Pedagog C är inne på samma linje och berättar att de arbetar för att få en så bra miljö som möjligt och att det innefattar att sänka ljudnivån. Den information de fått är dock framtaget på eget initiativ.
Enligt enkäten svarar 32 av pedagogerna att de har ganska bra kunskaper kring buller och arbetsmiljö, medan 30 pedagoger uppger att det stämmer mindre bra (Bilaga 7, s.44).
3.3.2 Åtgärder
Mer än hälften av pedagogerna uppger i enkäten att det förekommer förebyggande åtgärder i någon form på deras respektive förskola för att få en god ljudmiljö. En fjärdedel av
pedagogerna anser att det stämmer mindre bra (Figur 7). Vidare uppger 38 % att de själva i arbetslaget har vidtagit åtgärder (Bilaga 7, s.47).
Figur 7: Förekomst av förebyggande åtgärder (Enkät).
Pedagogiska åtgärder
Hälften av de medverkande pedagogerna i enkäten uppger att de har gjort förändringar i arbetssättet för att stävja buller, på ett eller annat sätt. Tio av pedagogerna tycker inte att det har skett några nämnvärda förändringar (Bilaga 7, s.47).
På förskola A brukar de tänka på att dela upp barnen i mindre grupper så att de inte blir så många på en gång. Pedagogen menar även att det är viktigt att de som arbetar vet vad de ska göra och att de sprider ut sig bland barnen. Att de har många olika rum upplevs som positivt, då de har möjlighet att stänga dörrar om sig så att barnen kan få vara ifred och leka. De brukar dessutom spela klassisk musik och pedagogen uppger att barnen alltmer frågar efter det. På förskola A försöker de dessutom vara ute så mycket som möjligt just på grund av att det blir ljudmässigt högre inomhus. När de går ut brukar de klä på några barn i taget, för att göra på liknande sätt när de ska in, dvs. ta in några i taget. Detta noterades också under observationen och när samtliga barn var påklädda leddes de ut till lilla tamburen i väntan på att någon pedagog skulle följa med dem ut.
På förskola B försöker de att planera aktiviteterna så att det ska bli lugnare. Pedagogerna erbjuder ofta barnen pyssel i olika former så att de kan sitta ned och småprata med varandra.
Blir det för mycket springlekar väljer de att gå ut istället. Dagarna är ofta styrda just för att slippa den så kallade fria leken. Planerade aktiviteter ger mindre ljud och upplevs som mindre störande, anser pedagogen. Under observationsdagen var påskpyssel inplanerat, vilket gjorde att samtliga, både barn och vuxna, var samlade i den stora lekhallen.
Som en nyligen vidtagen åtgärd på förskola C är att de har börjat dela in barnen i mindre grupper. Det är ytterst sällan de har samlingar i helgrupp. Pedagogen tillägger dock att barnen får vara delaktiga i valet av aktivitet och dagen är därför inte längre styrd utefter en planering.
10
32
26
22
0 0
5 10 15 20 25 30 35
Stämmer mycket
bra
Stämmer bra
Stämmer ganska
bra
Stämmer mindre bra
Stämmer inte alls Antal
Vill några barn gå ut får de göra det, vilket gör att de blir färre barn inomhus och därmed lägre bullernivå. Under observationen noterades att barnen ofta höll sig i mindre grupper, både med och utan pedagoger. Några barn valde att vara ute, medan andra hellre ville vara inne.
Att dela in sig i mindre grupper är något de har anammat även på förskola D. De brukar därför dela upp sig så att halva barngruppen är inne och halva är ute på förmiddagarna, vilket
fungerar bra om hela arbetsstyrkan är på plats. Vid vissa tillfällen har de även möjlighet att dela in sig i tre grupper för att utföra olika aktiviteter.
Materiella åtgärder
Svaren är övervägande jakande i enkäten på frågan om det har skett förändringar i den fysiska miljön. Två pedagoger anser att det inte har förekommit några särskilda förändringar (Bilaga 7, s.48).
Pedagog A berättar under intervjun att de har börjat med att ha besticken i korgar på borden så att de ska slippa slamret. Pedagogen tillägger att det har blivit mycket lugnare. Vaxdukar har varit på tal, men de är oense. Anledningen till att de inte använder sådana är att några av pedagogerna upplever att det blir svårare för barnen att rita på dem. Under observationen av miljön noterades att det förekom takabsorbenter och plastgolv i samtliga rum som
bulleråtgärdande insatser.
På förskola B har de införskaffat vaxdukar på borden och tennisbollar på stolsbenen. På frågan om de upplever någon ljudmässig förändring svarar pedagogen att det är en stor skillnad. Det har blivit mycket lugnare. Vidare har de medvetet lagt in mattor i några rum för att minska bullret. De har dessutom pratat om att köpa speciella väggmattor som absorberar ljud, men det har inte blivit av då de är alldeles för dyra. Även på denna förskola observerades takabsorbenter och plastgolv som bullerförebyggande åtgärder. Den stora lekhallen var
dessutom indelad i olika sektioner med hjälp av hyllor.
På förskola C har de arbetat bullerförebyggande ett tag. De har bland annat införskaffat ljudabsorberande bord, men den intervjuade pedagogen har svårt att svara på om det har gett någon effekt. Pedagogen fortsätter i alla fall med att nämna att de har inrett rummen medvetet med mattor och draperier. Draperierna har en ljudabsorberande effekt likväl som att de skärmar av. I ett av rummen har de även bokhyllor på hjul för att, på ett enkelt sätt, avskärma och göra rum i rum. De stora leksakslådorna har bytts ut mot mindre för att minska bullret när barnen tömmer ut sakerna. Som på förskola A och B förekommer även här takabsorbenter och plastgolv, enligt den utförda observationen.
Pedagog D berättar hur man kan göra för att få bättre ljudmiljö och nämner vaxdukar och tennisbollar. Pedagogen berättar att de hade vaxdukar ett tag, men när de gick sönder beställde de ljudabsorberande bord istället. Borden har däremot inte blivit hopmonterade ännu, men pedagogen uppger att de ser fram emot det. Pedagogen nämner också att det blir lägre ljudnivå om man bara har ett matbord i ett rum. Sitter de många och äter på ett och samma ställe blir ljudnivån allt för hög.
3.3.3 Hinder
”Det är ju tid också, nån ska ju göra det då. Klippa till och skaffa fram och göra det då…”(Pedagog B).
Pedagog B anser att det finns mycket kvar att göra i arbetet för att förebygga buller, men uppger att det varken finns tid eller pengar. Det är ju dessutom någon som ska se till att material blir beställt och därefter iordningsställt, vilket det i dagsläget inte gör. Ibland finns heller inte orken till att arbeta förebyggande och arbetet blir periodvis vilande.
Pedagog C och D tycker att ekonomin är det största hindret och pedagog D tillägger att det även kan ha att göra med hur många pedagoger de är på en barngrupp. Är de för få pedagoger som arbetar är det svårt att dela in barnen i mindre grupper. Pedagog C nämner också att bristande kunskap kan försvåra, men att de ändå försöker så gott det går. Även här nämns tiden som ett hinder och att det är så mycket annat de ska arbeta med. Dessutom blir de administrativa uppgifterna fler och tar mycket tid i anspråk. Vidare skiljer sig barnens behov och det som görs för att passa ett barn inte alltid passar ett annat. Pedagogen avslutar med att tillägga att en lugnare och tystare miljö mår vi nog alla bra av ändå.
Pedagog A upplever att de som arbetar tillsammans ofta tycker olika och att det kan vara ett hinder. Pedagogen anser även att eftersom de störs olika av olika ljud är de ofta oense om vad som behöver åtgärdas, som till exempel inköp av vaxdukar. Vidare nämner pedagogen barnen och att de som vuxna inte vill hämma deras lekar genom att hela tiden tysta dem. Dessutom menar pedagogen att vi vuxna har olika tålighet när det kommer till barnens lekar.
4 DISKUSSION
4.1 Sammanfattning av resultat
Ett inledande syfte med detta arbete var att synliggöra buller i verklighetens förskola och jämföra det med tidigare forskningsresultat och rekommendationer. Innan den jämförelsen tas i bruk, kommer här en sammanfattning av undersökningens resultat.
Både pedagogerna och observationerna påvisar att det finns en rad faktorer som påverkar ljudnivån. Barn, vuxna, lokalers utformning, aktiviteter och leksaker är några av de faktorer som upplevs orsaka buller. Mätningarna visar att tillsammans skapar de en ekvivalent ljudnivå mellan 64 och 70 dB(A) under en dag. Under de enskilda aktiviteterna förekommer
regelbundet ljudnivåer över 75 dB(A) på samtliga förskolor. En toppnotering gjordes på 105 dB(A) på förskola B. Enligt pedagogerna reagerar sedan barnen på detta buller genom att bli högröstade och livliga, men också trötta. För att råda bot på detta delar pedagogerna in barnen i mindre grupper. På några förskolor har de utfört åtgärder i miljön, dvs. införskaffat dukar, mattor och ljudabsorberande bord. Under observationerna noterades även att takabsorbenter förekommer och att samtliga golv är av det mjukare slaget.
4.2 Tillförlitlighet/Metodkritik
För att få ett så tillförlitligt resultat som möjligt är antalet medverkande i en undersökning en viktig faktor. I denna undersökning hade säkerligen samtliga resultat skiftat något om fler enkäter besvarats, fler intervjuer utförts och antalet observerade förskolor utökats. Då urvalet av medverkande i studien har valts slumpvis, förutom att de ligger nära geografiskt, upplevs resultatet ändå som tillförlitligt. Av de 120 utdelade enkäterna besvarades 90, vilket är en svarsfrekvens på 75 %. Användandet av enkäter till examensarbeten brukar vanligtvis överanvändas och intresset av att delta brukar därför vara svalt (Johansson, Svedner, 2006), men denna höga svarsfrekvens kan säkerligen förklaras med att de tillfrågade förskolorna försäkrade om att ett intresse fanns att delta.
Konstruktionen av metoderna är viktig för att stärka validiteten i en studie och för få en så sann bild som möjligt av det som undersöks (Johansson, Svedner, 2006). För att uppfylla detta är det av största vikt att vara påläst inom det område man ämnar studera, vilket så även var fallet. Vidare har samtliga metoder utförts på ett så lika sätt som möjligt så att de
medverkande skulle ha samma förutsättningar, detta för att styrka reliabiliteten. Genom att använda en enkät besvarades frågorna något ytligt på grund av de fasta svarsalternativen, vilket skulle kunna motivera fler öppna frågor. Där svarsalternativen var öppna, noterades dock att några lämnade dem obesvarade. Kvalitativa intervjuer är därför ett bra komplement till enkäter, då svaren på frågorna blir mer utförliga. En kritik till intervjuer är dock att svaren kan upplevas smala och intetsägande (Johansson, Svedner, 2006), vilket inte var fallet denna gång då de intervjuade pedagogerna svarade utförligt på varje fråga. Gemensamt för både enkäten och intervjuerna var att bakgrundsfrågor likt ålder och kön ställdes, vilket inte har behandlats i resultatet då männen var underrepresenterade och inga större slutsatser gick att dra. Då studien i första hand avsåg att behandla barn och buller, gjordes en avgränsning där pedagogernas ålder uteslöts.
