I
Sjöbefälsstudenter och internet
En enkätundersökning om sjöbefälsstudenters syn på internet
Kurskod: 1SJ51E
Författare: Carl Bruce & Niclas Christenson Handledare: Per Nilsson
Examinator: Karin Lundberg Termin: VT20
Ämne: Självständigt arbete 15hp Nivå: Grundnivå
II
Abstrakt
När sjöbefälsstudenter under flertalet perioder befinner sig på fartygsförlagd utbildning innebär det en stor omställning jämfört med livet i land. En tydlig skillnad är möjligheten till
kommunikation med nära och kära och då framförallt tillgången till internet. Enligt
Internetstiftelsen har 98% av svenskarna tillgång till internet på daglig basis. Den siffran är betydligt lägre när det gäller internettillgång ute på fartyg. Syftet med denna undersökning var att ta reda på och beskriva hur viktig internettillgång ombord är för sjöbefälsstudenter och hur de har upplevt internettillgången under sin tid på praktik. Undersökningens syfte var också att ta reda på vilken hänsyn sjöbefälsstudenter tar till internettillgång vid val av arbetsgivare samt om internettillgång kan bli en avgörande faktor till att sjöbefälsstudenter väljer att avsluta karriären till sjöss. Metoden bestod av en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning med fasta svarsalternativ och frågor med graderad inställning på skala ett till sex. Urvalet bestod av 97 respondenter från både sjökapten- och sjöingenjörsprogrammet på en sjöbefälsskola. Efter avslutad enkät sammanställdes rådatan i frekvenstabeller och fördelningen av variabeln redovisades slutligen genom stolpdiagram. Resultatet visade att majoriteten av
sjöbefälsstudenterna upplevde internettillgången som bristfällig. Detta gällde både kvaliteten på internettillgången samt dess hastighet. Undersökningen visade också att sjöbefälsstudenterna ansåg att internet ombord var mycket viktigt och att det hade en positiv inverkan på den sociala kontakten med hemmet. Internettillgången påverkade också deras mentala hälsa ombord.
Resultatet visade dock att majoriteten av sjöbefälsstudenterna inte tar hänsyn till internettillgång vid val av arbetsgivare och att de heller inte ansåg att internet kunde vara en avgörande faktor för att avsluta sin karriär till sjöss.
Nyckelord:
Internet, sjöbefälsstudenter, kommunikation, mental hälsa, isolering,
III
Abstract
When students of the Nautical Science and the Marine Engineering Programmes do their time as Cadets on their ship-based internship, this means a great readjustment from life ashore. One apparent difference is the opportunity to communicate with family and loved ones and especially through the use of the internet. According to the Swedish Internet Foundation 98% of the
Swedish population have access to the internet on a daily basis. This number is significantly lower when it comes to seamen on ships. The purpose of this survey was to find out and to describe how the students of both the Nautical Science and the Marine Engineering Programmes experienced the use of the internet during their ship-based internships and also how important the internet is to the students during ship-based internships. The survey’s purpose was also to
describe how much the students take the internet in consideration when choosing a future employer. Furthermore the survey aimed to describe if the students considered the internet connection onboard ships as a decisive cause of ending their career at sea. The method consisted of a quantitative study in the form of questionnaires with fixed response alternatives and
questions with a graded approach on a scale of one to six. The sample consisted of 97
respondents from the Nautical Science Program and the Marine Engineering Program at a Naval institute. Upon finishing the survey the primary data was compiled in frequency tables and the distribution of the variable was displayed in bar charts. The result showed that the vast majority of the students experienced the internet onboard to be inadequate. This applied to both the connection as well as the speed of the internet. The survey also showed that the students
considered the internet to be of great importance onboard and that it had a clear positive impact on their social contact with family ashore. The internet connection also impacted the students’
mental health. However, the result showed that the students did not take the internet onboard into consideration when choosing a future employer. Neither did the students consider the internet to be a decisive cause for ending their career at sea.
Keywords:
The internet, students of Nautical Science and Marine Engineering Programmes, communication, mental health, social isolation.
IV
Förord:
Vi vill först och främst tacka vår handledare Per Nilsson som har hjälpt oss att navigera genom den akademiska djungeln och varit ett bra stöd från början till slut. Ett stort tack riktas även till alla respondenter som svarat på vår enkät.
Kalmar, 2020
V
Innehållsförteckning
BAKGRUND ... 1
INTERNETANVÄNDNING I DET MODERNA SAMHÄLLET ... 2
ÖKANDE DIGITALISERINGSPOLITIK ... 3
SKILLNAD I KOMMUNIKATIONSMÖJLIGHETER OMBORD ... 4
PROBLEMFORMULERING ... 5
SYFTE ... 5
FRÅGESTÄLLNINGAR: ... 5
METOD... 6
FORSKNINGSETISKA KRAV OCH STÄLLNINGSTAGANDEN ... 7
URVAL ... 7
SAMMANSTÄLLNING AV INSAMLAD DATA ... 7
VALIDITET OCH RELIABILITET... 8
TEORI OCH TIDIGARE FORSKNING ... 8
RESULTAT ... 10
RESULTATDISKUSSION ... 18
UPPLEVELSE AV INTERNET OMBORD VID DEN FARTYGSFÖRLAGDA UTBILDNINGEN ... 18
HÄNSYN TILL INTERNETUPPKOPPLING OMBORD VID VAL AV ARBETSGIVARE ... 20
VIKTEN AV INTERNETÅTKOMST FÖR EN FORTSATT KARRIÄR TILL SJÖSS ... 20
METODDISKUSSION... 22
FRAMTIDA FORSKNING... 23
REFERENSLISTA ... 24
LITTERATUR... 24
WEBBSIDOR ... 25
VI BILAGA 1 - ENKÄT ... 1
1
Bakgrund
Ända sedan människans begynnelse för 300 000 år sedan är det troligt att man har tagit sig fram på vatten (Lindström, Malmberg, 2015, s.17). Egyptierna korsade 2000 år före vår tideräkning Medelhavet och gjorde expeditioner längs Östafrikas kust för att handla med kryddor och elfenben. Även grekerna och romarna var flitiga sjöfarare och utvecklade både fartyg och sjöhandeln med exempelvis vete från Egypten (Ibid, s.19). Efter romarrikets fall började uppe i Norden vikingarnas sjöfärder som sträckte sig långt åt både öster och väster med handelsstation i bland annat Birka utanför Stockholm (Ibid, s.19). Kanske är ändå de stora upptäckarna med Christopher Columbus och Marco Polo i spetsen vad som starkast förknippas med sjöfartens historia? Det alla dessa sjöfarare har gemensamt är långa perioder hemifrån med väldigt liten, om ens någon, möjlighet till kontakt med nära och kära. Så länge människan har seglat på haven har det för sjömännen inneburit långa perioder hemifrån. Uttrycket “gå till sjöss” har även i modernare tid inneburit att man kunde vara borta i månader eller till och med år, långt hemifrån och med minimala möjligheter till kontakt (Arvidsson, u.å). Ingrid Kaijser skriver i boken
Sjömansliv - berättelser från två sekel att sjömansyrkets villkor med långa perioder hänvisade till samma fartyg och samma människor med formella och informella regler och en tydlig hierarkisk struktur, innebar att sjömansyrket snarare var en livsstil än ett yrke. Vidare skriver hon att dessa påfrestningar lätt kunde skapa ett socialt utanförskap som till slut innebar att man blev främling i sitt eget land (Djerw, Kaijser 2000, s.11).
I sin rapport om social isolering bland sjömän definierar Dr. Olivia Swift social isolering som
“en ofrivillig separation från andra, som upplevs negativt”. I kombination med liten möjlighet att påverka sin arbetssituation, hög arbetsbelastning och sömnbrist är isoleringen en starkt
bidragande faktor till sjömäns psykiska hälsa (Swift, 2015, s.2). Fartygen blir allt mer tekniskt baserade medan storlekarna på besättningarna har minskat vilket ökar arbetsbelastningen på de som är ombord. Möjligheten till att gå iland har också minskat kraftigt och i vissa fall helt
försvunnit vilket ökar isoleringen av sjömän gällande fysisk interaktion med land (Cahoon, 2003, s.5). Förr innebar sjömansyrket att man fick se världen då fartyg låg till kaj i veckor medan
2 sjömännen hade gott om tid att besöka landet. Idag är hamnuppehållen så korta som möjligt och sjömansyrket är mer av ett transportarbete än en livsstil (Lindberg et.al, 2013, s.15). Möjligheten att träffa människor som inte tillhör besättningen är dock en nödvändighet för sjömäns chans att uppehålla sina sociala färdigheter och är därför ett viktigt inslag för att minska isoleringen som sjömansyrket innebär (Oldenburg, Jensen, 2019, s.8).
Internetanvändning i det moderna samhället
I dagens moderna samhälle är vi vana vid konstant uppkoppling; en undersökning från 2016 som loggade över 100 000 personers mobilvanor visade att medelanvändaren hade 76 separata
mobilsessioner per dag och av de tio procent som använde sin mobil mest så var medelvärdet för antalet sessioner per dag hela 132 stycken. När man sedan tittade på vilka kategorier av
funktioner dessa klick mest gick åt till så ledde spel följt av shopping, hälso-appar och sociala medier (Mobile Touches, 2016). Denna undersökning genomfördes främst med amerikaner och för att föra fokus lite närmare oss så kan vi se att på landsidan växer både tillgången och
användandet så det knakar och i Sverige 2019 så har hela 98 procent tillgång till internet i hemmet och 95 procent av den svenska befolkningen anger att de använder internet (Internetstiftelsen 2019, s.3).
Över lag så anser majoriteten eller rättare sagt 79 procent av svenska folket att internet är viktigt för dem i det privata livet. När de blev tillfrågade hur meningsfulla och väl använd tid ett antal utvalda appar, e-tjänster och aktiviteter på internet som de använder upplevs låg nyheter i topp där 60 procent såg detta som meningsfullt, följt av poddar och radioprogram (48 procent) och film/video (46 procent). Minst meningsfullt ansåg de att användandet av mobilspel, dataspel och sociala medier var. Svenska folkets internetanvändande följer även med dem i arbete och studier där majoriteten av de internetanvändare som arbetar (83 procent) eller studerar (96 procent) anser att internet är viktigt för dem i sitt arbete respektive studier. Vidare så ökar det dagliga informationssökandet, alla internetanvändare använder internet för att söka information i någon form och det dagliga informationssökandet som ökar konstant, har fördubblats sedan 2014 (Internetstiftelsen, 2019, s.22, 80-81).
När det kommer till kommunikation via internet så chattar drygt nio av tio under 45 år dagligen.
Sett till män och kvinnor är det inga signifikanta skillnader varken totalt eller på daglig basis.
3 Däremot tenderar kvinnor att chatta oftare flera gånger dagligen än män. Telefonsamtalen över internet har dubblerats på åtta år och idag ringer 71 procent av befolkningen telefonsamtal över internet och 18 procent gör det dagligen. 71 procent ringer också videosamtal och det fortsätter att öka, dock så gör endast sju procent det dagligen (Ibid, s.100-102).
Ökande digitaliseringspolitik
Den ökande användningen av internet hos svenskar är positiv sett till Sveriges regerings mål för digitaliseringspolitiken som bland annat innehåller att alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av digitala samhällstjänster (Regeringen, u.å). Vidare skriver
Internetstiftelsen (2019) att Sverige globalt sett är ett av de ledande länderna inom digitalisering, med mindre digitala klyftor än andra länder. Syftet med digitaliseringen av den offentliga
förvaltningen och skapandet av e-tjänster är att effektivisera förvaltningsarbetet och dess samhällstjänster för att spendera mindre av skattebetalarnas pengar, värna om miljön genom en minskad pappersförbrukning och en bättre service för medborgarna via en större tillgänglighet och snabbare processer (Ibid, s.23). En digital samhällstjänst är en samhällstjänst som kan utföras via internet som till exempel skattedeklaration och ärenden hos försäkringskassan. De flesta svenskar använder internet via dator eller mobil och de flesta använder internet på daglig basis. Trenden de senaste åren pekar också mot att allt fler går över till att föredra mobilen framför datorn för sitt internetanvändande (Ibid, s.16).
Fler än sju av tio personer över 16 år använder digitala samhällstjänster och hela 91 procent av internetanvändarna över 16 år använder internetbank. Av alla svenskar betalar 87 procent räkningar på nätet med reservation för att många i den yngsta gruppen 16 - 25 år fortfarande bor hemma och ännu inte betalar räkningar, samtidigt som det i vissa flerpersonshushåll bara är en person som betalar räkningarna. Även om majoriteten användare av digitala samhällstjänster, som är skapade av myndigheter, ökar så är det 45 procent som anger att de känner sig
övervakade på internet och 21 procent som är oroade att myndigheter ska inkräkta på den personliga integriteten (Internetstiftelsen, 2019, s.26, 52, 65).
4
Skillnad i kommunikationsmöjligheter ombord
Den tekniska utvecklingen inom sjöfarten har förutom mer avancerade system för drift och säkerhet även inneburit nya sätt för sjömän att kommunicera med nära och kära hemma. Sedan internet introducerades ombord på många fartyg i mitten av 2000-talet (Herwadkar, 2019) har möjligheten till kommunikation med hemmet underlättats även om isoleringen av sjömän givetvis är svår att helt minska (Lefkowitz, Slade, 2019, s.19). Tillgången till internet ombord är heller inte alltid helt given. En undersökning av Oldenburg och Jensen (2019) visade bland annat att 15,5 procent av de 323 respondenterna svarade att deras tidigare rederi hade försett
besättningen med tillgång till internet för privat bruk (Oldenburg, Jensen, 2019, s.4). I en liknande undersökning gjord av ITF Seafarers Trust (2016) uppgav 28 procent av de 957 respondenterna att de inte hade tillgång till internet alls medan 46 procent svarade att de hade tillgång men att den var begränsad (Seafarers Trust, 2016, s.6). Vidare kan man läsa i en
undersökning gjord av Futurenautics (2014) att 36 procent av besättningarna i alla typer av fartyg i undersökningen hade tillgång till någon form av internet, begränsad eller fri (Futurenautics, 2014, s.35). Samtidigt uppgav 77 procent av respondenterna i samma undersökning att fri tillgång till internet var den mest önskade ombord-servicen (Ibid, s.19) och 90 procent av respondenterna i ITF:s undersökning att internet var den högst värderade servicen gällande landbaserade möjligheter, såsom exempelvis sjömansklubbar (Seafarers Trust, 2016, s.2). I en ytterligare studie om kvarhållandet av sjömän i branschen så samlades totalt 511 frågeformulär in från sjömän med ursprung från 23 olika länder. Över 80 procent av de tillfrågade ansåg att kommunikationsmöjligheter ombord är ytterst viktigt och att det bidrar till ett ökat välmående, speciellt när det skapar möjligheter för dem att kommunicera med sina familjer. Majoriteten av de tillfrågade var aktiva användare av sociala medier där Facebook var mest populärt och de fortsatte att vara aktiva när de var ombord, om de hade tillgång till internet. Faktum är att endast 32,7 procent av de 511 tillfrågade angav att de hade tillgång till internet ombord medans detta procenttal ökade till hela 70 procent när de blev tillfrågade ifall de hade tillgång till internet när de var hemma. Vidare så blev dessa respondenter tillfrågade ifall internettillgång ombord är en kritisk faktor som de tar hänsyn till när de ska besluta ifall de ska förlänga sina kontrakt ombord varpå 83,8% svarade ja och 16.2% nej (Papachristou et. al. 2015).
5 Även om möjligheten till kommunikation med nära och kära i land via exempelvis telefon, e- mail och Skype är viktigt för många sjömän menar vissa att det inte endast är positivt, då främst eftersom det inte ersätter kontakten som skapas vid fysiska möten (Oldenburg, Jensen, 2019, s.6). Oldenburg menar i sin undersökning att bristen på till exempel ögonkontakt och icke- verbala uttryck och reaktioner riskerar att försämra kvaliteten på kontakten. Vidare menar samma undersökning att det faktum att en person som arbetar ombord på fartyg befinner sig in en helt annan psykosocial miljö än personer hemma vilket ytterligare riskerar att skapa distans mellan sjömannen och de han pratar med hemifrån. En annan aspekt är att kontakt via e-mail eller andra appar med chat-funktion såsom Messenger och Whatsapp i många fall innebär en viss fördröjning då man inte är inloggad hela tiden. Kontakten blir då mer som en brevväxling och mindre personlig (Joinson et.al, 2007, s. 303-308).
Problemformulering
Den tekniska utvecklingen har förbättrat sjömäns möjligheter till kommunikation med land jämfört med förr. Viss problematik kring isolering kvarstår dock då arbetet till sjöss innebär perioder hemifrån och tillgången till internetåtkomst kan variera beroende på fartområde och rederi. För sjöbefälsstudenter som är vana vid mer eller mindre konstant uppkoppling i land, kan denna förändring vara stor.
Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka hur sjöbefälsstudenter har upplevt internetåtkomsten ombord på de fartyg de gjort praktik på, hur viktig internetåtkomst ombord är för nästa generations sjöbefäl samt hur det påverkar deras val av framtida arbetsgivare.
Frågeställningar:
- Hur har sjöbefälsstudenter upplevt internetuppkopplingen ombord under praktiktiden?
- På vilket sätt tar sjöbefälsstudenter internetuppkoppling ombord i beaktande vid val av arbetsgivare?
- Anser sjöbefälsstudenter att internetåtkomsten ombord kan komma att bli en avgörande faktor för en fortsatt karriär till sjöss?
6
Metod
För att svara på dessa frågeställningar genomfördes en undersökning där sjöbefälsstudenter på Sjöfartshögskolan i Kalmar fick fylla i en enkät. Denna enkät inleddes med en presentation av undersökningen och följdes sedan upp av ett fåtal riktlinjer för hur enkäten skulle fyllas i.
Därefter började frågorna med en inledande del för att på så sätt kunna kategorisera
respondenterna. Enkäten fylldes i “under ledning” för att vid behov kunna förtydliga vissa frågor men också för att detta var en bidragande faktor till den höga svarsfrekvensen. Då enkäten fylldes i på plats och under ledning behövdes inga personuppgifter eller liknande för att skicka påminnelser till de deltagare som inte svarar (Patel och Davidson, 2011, s.73-74).
För att samla in data så kan en kvantitativ eller kvalitativ metod användas. En kvalitativ undersökning innebär att data ofta hämtas från intervjuer, tolkande analyser och verbala analysmetoder av text där fokus ligger på att leta svar på mer explorativa frågor och undersöka underliggande mönster. En kvantitativ undersökning innebär insamling av mer numerisk och mätbar data som underlättar för statistiska bearbetnings- och analysmetoder. En kvantitativ metod är fördelaktig att använda i sökandet efter relationer, skillnader och likheter mellan olika delar i den aktuella studien. (Patel och Davidson, 2011, s.13-14).
En kvantitativ enkätundersökning valdes för att samla in en större mängd mätbar data som sedan kunde bearbetas och analyseras, varefter skillnader och likheter inom studien blev tydliga.
Enkäten delades ut till studenter på både sjökaptens- och sjöingenjörsprogrammet och det beräknades krävas ca 100 respondenter för att få en önskad mängd mätbar data och validitet.
Respondenterna behövde inte ange namn utan endast kön, ålder samt vilken årskurs de går i.
Enkäten utformades med fasta svarsalternativ i form av multiple choice för att få en hög grad av standardisering och strukturering (Patel och Davidson, 2011, s.76) vilket anses mest effektivt för att uppnå önskvärt resultat. Valet av undersökningsmetod grundade sig i att en kvantitativ
enkätundersökning ger en god möjlighet att undersöka och redovisa mätbara data och därigenom få ett så brett och statistiskt resultat som möjligt baserat på undersökningens syfte.
7
Forskningsetiska krav och ställningstaganden
Vetenskapsrådet som är en svensk myndighet har formulerat fyra forskningsetiska grundkrav;
Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet
(Vetenskapsrådet, 2002). För att uppfylla dessa så kommer följande åtgärder att tas: Urvalet för enkäterna skall innan genomförandet varskos med information angående studiens syfte. Den insamlade informationen från studien kommer att förvaras på ett sådant sätt att ingen obehörig kommer att ha tillgång till det. Den insamlade informationen kommer endast att användas i forskningssyfte och deltagandet är frivilligt (Vetenskapsrådet, 2002).
Urval
Urvalet bestod av sjöbefälsstudenter på både sjökapten- och sjöingenjörsprogrammet eftersom tidigare liknande studier endast gjorts på yrkesverksamma sjömän. Dessutom fanns studenterna tillgängliga i skolans lokaler vilket underlättade svarsfrekvensen. Samtliga respondenter som medverkat i enkäten har genomfört minst en fartygsförlagd praktikperiod. En del av studenterna hade praktiserat ombord på ett flertal fartyg vilket påverkade undersökningens resultat positivt då dessa respondenter har en hög erfarenhet från fartygsförlagd praktik.
Sammanställning av insamlad data
Efter att samtliga respondenter i undersökningen svarat på enkäten samlades de in och rådatan sammanställdes genom frekvenstabeller med avprickning. Detta för att få en bra överblick kring resultatet samt att kunna sortera bort eventuella felregistrerade svar (Ejlertsson, 2019, s.133).
För att presentera data som innehåller olika skalor valdes stapeldiagram för att få en tydlig presentation där grupper kan ställas mot varandra utan att blandas ihop. Intill varje stapeldiagram finns en kort text som förklarar exakt vad stapeldiagrammet visar. Detta för att ge en tydlig och lättförståelig redovisning av resultatet. Exempel på sådana skalor är ålder som kan anses vara en intervallskala, social grupp kan vara en rangordningsskala (tex sjöingenjörer/sjökaptener i detta fall) och kön är ett exempel på en nominalskala (Trost och Hultåker, 2016, s.160).
Stapeldiagrammen består av relativa tal i form av procentandel på y-axeln och variabeln på x- axeln. Då det kommer till storleken på diagrammen så följs en generell tumregel att höjden på diagrammet ska vara ungefär tre fjärdedelar av längden (Ibid, s.159).
8 Enkäten togs fram efter de råd och anvisningar som finns i Enkätboken (2016) samt
Forskningsmetodikens grunder och principer (2019). Enkäten utformades också genom
studerande av tidigare enkäter på liknande undersökningsområden och tillvägagångssätt. Efter att enkäten färdigställts provades den på fem personer, både sjöbefälsstudenter och andra, för att säkerställa att möjligheten till ett relevant resultat i den slutliga enkätundersökningen var så stor som möjligt. Enkäten består av ett fåtal inledande frågor som delar upp respondenterna i olika grupper för att få en tydlig bild av skillnader mellan dessa som till exempel olika åldrar, personer med barn och utan barn, singlar och personer i förhållanden. Vidare så innehåller enkäten ett flertal frågor där två frågor kan presenteras tillsammans och resultatet från hur de använder internet hemma kan tillsammans med resultatet från hur de använder internet ombord presenteras jämsides med varandra i form av stapeldiagram för att tydligt kunna presentera skillnader och likheter i sådana frågor som kan ställas mot varandra och jämföras. Detta skapar också en stabil grund från vilket en matnyttig och relevant resultatdiskussion kan byggas utifrån.
Validitet och reliabilitet
När det kommer till kvantitativa undersökningar är begreppen validitet och reliabilitet viktiga eftersom de beskriver huruvida undersökningen är tillförlitlig och/eller giltig. Reliabilitet är ett mått på huruvida man skulle uppnå samma resultat vid en förnyad mätning eller vid ett senare tillfälle. Detta styrs av undersökningens, i detta fallet enkätens, utformning och genomarbetning i kombination med hur förklarande metoden är (Trost, Hultåker, 2016, s. 61-63). Då denna
undersöknings tillvägagångssätt förklarats i arbetets metodavsnitt samt testats på försökspersoner innan slutförande håller den hög reliabilitet. Validiteten, det vill säga giltigheten, är ett mått på om man faktiskt har mätt det man ämnat sig mäta. I detta fallet håller undersökningen en hög validitet eftersom undersökningen har mätt det den sades mäta.
Teori och tidigare forskning
I en undersökning av Papachristou et. al. (2015) studerades via en stor enkätundersökning
sjömäns relation till kommunikationsmöjligheter med nära och kära i land. 511 respondenter från 23 olika länder deltog med giltiga svar och man kom då fram till att den stora majoriteten ansåg att kommunikation med hemmet var extremt eller väldigt viktigt och att
9 kommunikationsmöjligheter underlättade välmåendet hos besättningen. Undersökningen
behandlade flertalet kommunikationsmöjligheter såsom telefonsamtal, sms, satellitsamtal och e- mail och majoriteten av respondenterna var aktiva på sociala medier, främst Facebook, både i land och ombord. Vidare framkommer att en av tre respondenter var villig att betala för internettillgång oavsett kostnad medan resterande övervägande berodde på kostnaden. I undersökningen angav 70% att de hade tillgång till internet i land medan endast 32.7% hade tillgång ombord.
Futurenautics gjorde 2014 en undersökning gällande besättningars kommunikationsvanor ombord. Undersökningen är omfattande och behandlar inte bara vanor och möjligheter utan också tekniska aspekter och kostnader av kommunikation och internet ombord på fartyg. Totalt deltog hela 2850 respondenter från över 30 länder i undersökningen och 61% var befäl medan 39% tillhörde manskapet. Gällande internettillgången ombord visade resultatet att en klar majoritet (77%) hade detta som högst rankade kostnadsfria service ombord och att det fanns ett stort intresse för bra möjligheter till internet för privat bruk. Vidare uppgav 69% att
kommunikationsmöjligheterna för besättningen var en faktor som spelade in vid val av arbetsgivare.
I en rapport om social isolering från 2015 som Olivia Swift gjorde för ISWAN (International Seafarers Welfare and Assistance Network) lyfts problematiken med kortare hamnuppehåll, mindre besättningar från olika kulturer och med en tydlig hierarkisk struktur fram som tydliga anledningar till ökad social isolering hos sjömän. Dock, möjligheten till kommunikation och då framförallt internet lyfts också fram som en av de viktigaste aspekterna. Men pekar på siffror på att endast 45% av sjömän har tillgång till någon form av kommunikation när de är ombord och menar att detta är bekymmersamt (Swift, 2015, s.4).
10
Resultat
Enkäten delades ut till 97 respondenter och antalet användbara ifyllda enkäter uppgick till hela 97 stycken vilket betyder att bortfallet var 0%. Respondenternas svar visar att 90 stycken (93%) av dem var män medans sju stycken (7%) av dem var kvinnor. Det totala åldersspannet gick från 18- till 55 år där 53% var i åldern 18- till 24 år, 41% var i åldern 25- till 35 år, 4% var i åldern 36- till 45 år och 2% var i åldern 46- till 55 år. Vidare så uppgav 59% procent att deras civilstånd var singel, 24% att de var sambo och 18% att de hade en partner. Vidare i denna uppsats så kommer grupperna ¨sambo¨ och ¨partner¨ att presenteras som en grupp på grund av att deras respektive variabler är att anse som lika utifrån uppsatsens syfte. Vid frågan om ifall de har barn svarade fem procent ja medans 95% svarade nej.
Den inledande delen smalnade sedan av och riktade mer fokus på deras erfarenhet inom sjöfarten där de först fick svara på vilken inriktning de läser och där svarade 67% sjökapten, 31%
sjöingenjör och 2 % procent svarade inte alls. På nästa fråga svarade 27% procent att de gick direkt från att läsa på gymnasiet till att börja på sitt respektive program på Sjöfartshögskolan utan någon paus emellan. 73% svarade att de inte gick direkt från gymnasiet till sitt respektive program på Sjöfartshögskolan och dessa fick då frågan vad de gjorde under denna tid och då svarade 50% att de arbetade på land, 16% att de arbetade till sjöss, 16% att de läste annan utbildning, 13% att de reste och 7% gjorde annat. Av de 97 respondenterna så var det 36% som läste ett program med sjöfartsinriktning på gymnasiet och 64% som inte gjorde det.
Fig. 1: Antal praktikfartyg.
För att få en bild av respondenternas erfarenhet av att arbeta och leva ombord avslutades den inledande delen med frågor som riktar mer fokus mot just det. De fick då svara på hur många fartyg de har haft fartygsförlagd utbildning på och precis som det går att utläsa i figur ett så
11 svarade 25% 1 till 2 fartyg, 49% 3 till 5 fartyg, 20% 6 till 8 fartyg och 6% svarade slutligen 9 till 12 fartyg.
Fig. 2: Respondenternas fördelning av fartyg.
I figur två ovan går det att avläsa vilken eller vilka fartygstyper som respondenterna har
genomfört sin fartygsförlagda utbildning på och där visar svaren att 9% har varit på bulkfartyg, 22 % på tankfartyg, 8% på kryssningsfartyg, 24% på ropax fartyg, 20% ro-ro fartyg, 5% på bunkerfartyg, 1% på bogserbåt, 10% på isbrytare, 0% på containerfartyg och 1% på någon annan typ av fartyg. Av dessa praktikfartyg så svarade respondenterna att 8% gick på inre fart, 30% på närfart, 42% på europafart och 20% på oceanfart. Alla respondenter hade haft tillgång till någon form av internet under sin praktik men endast 61% hade haft det på alla fartyg som de gjort praktik på medan resterande 39% inte hade haft det på alla sina praktikfartyg. Bland de som angav att de inte hade haft internet på alla praktikfartyg så visade genomsnittet att de hade tillgång till internet på 67% av de fartyg som de gjort praktik på medan de inte hade haft tillgång till internet på 33%.
12 Fig. 3: Upplevelsen av kvaliteten på internettillgången.
På frågan om huruvida internettillgången begränsats av rederiet uppgav 58% att de hade fri tillgång men med en datagräns, 11% att rederiet tog betalt för internet och 32% svarade att det var helt fri tillgång. Tillgång till internet har funnits i hytten (33%), allmänna utrymmen (39%), bryggan (24%) och annat (4%). Gällande respondenternas upplevelse av kvaliteten på
internettillgången ombord uppmanades respondenterna att svara enligt en skala från ett till sex där ett innebär att internet inte fungerade alls och sex att det fungerade mycket bra. Som redovisas i figur 3 ovan uppgav 7% en etta, 30% en tvåa, 35% en trea, 20% en fyra medan 4%
uppgav en femma respektive en sexa.
.
Fig. 4: Upplevelse av internethastighet.
Gällande hastigheten på internet ombord, som redovisas i figur fyra ovan, svarade 5% en etta d.v.s att hastigheten var obefintlig medan
majoriteten uppgav en tvåa (55%) och en trea (33%). Ingen respondent uppgav en sexa, alltså att hastigheten var mycket snabb. På fråga 15, angående huruvida internettillgången haft en negativ eller positiv påverkan på respondenterna svarade 1% en etta medan 23, 39 respektive 20%
kryssade i alternativen 3, 4 och 5. 11% uppgav en sexa, alltså klart positiv påverkan.
13 Fig. 5: Vikten av internet ombord.
En majoritet av respondenterna anser att internettillgång ombord är viktig eller mycket viktig för dem. Totalt gav 80% av respondenterna svar som motsvarade den högre halvan av skalan på den frågan enligt figur 5 ovan.
Nästa del av enkäten handlade om internetanvändning hemma, alltså när respondenterna inte var på praktik. Här uppgav 100% att de använde internet hemma samt att de använder internet varje dag. Vidare visar undersökningen att sociala medier (25%) och streaming (21%) är det
respondenterna använder internet mest till. På samma fråga under praktiken var sociala medier (36%) också vanligast medan nyheter (24%) var näst vanligast. Streaming var näst mest ovanligt (9%), endast onlinespel (1%) var då ovanligare.
Den sista delen av enkäten handlade om internettillgång ombord vid framtida anställning. Här blandades frågor med tre svarsalternativ med frågor på skala 1-6 precis som tidigare. Fråga 23 och 24 behandlade frågan kring huruvida internettillgång kan påverka det sociala livet ombord kontra hemma. Respondenterna gavs tre svarsalternativ: ja - positivt, ja - negativ och nej, det gör ingen skillnad. På fråga 23 svarade 41% att det hade positiv påverkan på det sociala livet
ombord, 34% att det hade negativ påverkan och 25% att det inte gjorde någon skillnad. På fråga 24 var svaren däremot inte lika jämnt fördelade mellan svarsalternativen: 78% svarade att det hade positiv påverkan på det sociala livet hemma, 13% att det hade negativ påverkan och 9% att det inte gjorde någon skillnad. Fråga 25 var ett påstående att internet kan påverka den mentala hälsan ombord. Där svarade respondenterna enligt en skala 1 till 6 där 6 innebar mycket stor påverkan på den mentala hälsan: 1% gav en etta, 7% en tvåa, 12% en trea, 18% en fyra och 30%
en femma medan 32% svarade en sexa. Här gavs respondenterna också möjlighet att
14 kommentera vilket tre personer gjorde. Dessa kommentarer var: “Både och, får ständig
uppdatering hemifrån och kan vara både en förbannelse och välsignelse”. “Positivt, kontakt med familj etc.”. “Tror det påverkar negativt till viss del då man får info från vänner/familj men kan inte göra något åt det”.
Fig. 6: Benägenhet att betala för internet.
72% svarade på en femma (39%) respektive en sexa (33%) på fråga 26 om huruvida
internettillgång borde prioriteras högre av rederierna. En person kommenterade också på fråga 26 att: “Blir svårt när man konkurrerar med rederier som saknar internet helt”. Som redovisas i figur sex nedan (fråga 27) är 18% beredda att betala en förutbestämd summa för internettillgång, 62% är beredda att betala beroende på kostnad och 21% kan inte tänka sig att betala för
internettillgång.
15 Fig. 7: Hänsyn till internet.
De avslutande fyra frågorna i enkäten handlade om hur mycket hänsyn respondenterna tar till internettillgång vid val av framtida arbetsgivare, huruvida de kan tänka sig att arbete på ett fartyg som saknar internet och om avsaknaden av internet ombord kan bli en avgörande faktor för att välja att avsluta sin karriär till sjöss. Ovan i figur sju har respondenterna svarat på fråga 28: “Hur mycket hänsyn tar du till om det finns tillgång till internet ombord vid val av framtida
arbetsgivare?” Svaren var någorlunda jämnt fördelade men majoriteten (63%) svarade på den lägre delen av skalan, det vill säga ett till tre.
Fig. 8: Arbete på fartyg utan internet.
Vidare så har respondenterna i figur åtta svarat på fråga 29: “Kan du tänka dig att arbeta på ett fartyg som saknar tillgång till internet?” Svaren är lite mer spridda över hela skalan än i fråga 28 men med 53% svarsfrekvens på den övre delen av skalan som är fyra till sex. Man kan därmed se
16 att en klar majoritet kan tänka sig att arbeta på fartyg utan internettillgång och att en stor del också tar liten eller obefintlig hänsyn till internettillgång vid val av framtida arbetsgivare.
Fig. 9: Byte av fartyg.
På fråga 30 fick respondenterna svara på ifall avsaknaden av internet ombord skulle få dem att söka jobb på andra fartyg och precis som det presenteras ovan i figur 9 svarade 14% att de skulle söka jobb på andra fartyg även om det finns mobiltäckning under delar av sjöresorna medan 68%
svarade att de inte skulle söka jobb på andra fartyg ifall det finns mobiltäckning under delar av sjöresorna. Det sista alternativet valdes av 18% som svarade att de inte skulle söka efter andra jobb på grund av en avsaknad internetåtkomst då de inte tyckte att det spelar någon roll.
Fig. 10: Avslutad karriär.
På fråga 31 som också var enkätens sista fråga så fick respondenterna svara på ifall avsaknaden av internetåtkomst kan komma att bli en avgörande orsak till att de väljer att avsluta sin karriär
17 till sjöss i framtiden. Här fick de svara på en skala från ett till sex där en etta var lika med ‘’Nej, absolut inte’’ och en sexa var lika med ‘’Ja, absolut’’. Här svarade 36% en etta, 22% en två, 20%
en trea, 10% en fyra, 5 % en femma och till sist 7% en sexa. Som det går att utläsa i diagrammet här ovan så blev resultatet att de flesta (78%) svarade på nej-sidan av skalan och resterande 22%
svarade på ja-sidan och skulle då alltså kunna tänka sig att avsluta sin karriär till sjöss i framtiden där avsaknaden av internet kan komma att vara en avgörande orsak till detta. Som sista punkt i enkäten gavs respondenterna möjlighet att fritt kommentera eventuella tankar kring internet ombord. Nedan följer ett urval av dessa:
Om jag har varit nära land har jag använt mobilnätverket istället.
Tror det är extra viktigt med internet för de som åker långa törnar.
Ibland är det skönt att slippa vara i kontakt hela tiden - mer internet=större förväntningar från folk hemma.
Internet till stor del är positivt. Men det har ju vissa negativa sidor också, risk att man blir bara “inne på hytten” ökar ju. Men eftersom det är fri tillgång på internet i land så SKALL ju redarna se till så att det även är så på båtarna.
Kan påverka hälsan både positivt och negativt då man får dåliga och bra nyheter som man tar med sig på arbetet.
Viktigt men inte avgörande. Kan vara skönt att vara utan internet ibland.
Kan vara negativt på grund av att det kan upplevas att besättningen umgås mindre pga internet under frivakt.
Så länge man kan skriva till familj då och då.
Det kan vara bra att ha väl fungerande internet ombord eftersom man är ganska isolerad ombord.
Generellt så är man som ny inte kräsen om internet finns eller ej. Får jag jobberbjudande är internetfrågan lågt prioriterad..
18
Resultatdiskussion
Syftet med undersökningen var att undersöka hur hur sjöbefälsstudenter har upplevt
internetåtkomsten ombord på de fartyg de gjort praktik på, hur viktig internetåtkomst ombord är för nästa generations sjöbefäl samt hur det påverkar deras val av framtida arbetsgivare för att åstadkomma detta så formulerades tre frågeställningar;
- Hur har sjöbefälsstudenter upplevt internetuppkopplingen ombord under praktiktiden?
- På vilket sätt tar sjöbefälsstudenter internetuppkoppling ombord i beaktning vid val av arbetsgivare?
- Anser sjöbefälsstudenter att internetåtkomsten ombord kan komma att bli en avgörande faktor för en fortsatt karriär till sjöss?
Upplevelse av internet ombord vid den fartygsförlagda utbildningen
Samtliga respondenter har haft tillgång till internet på någon av de fartygsförlagda
utbildningsperioderna och majoriteten har haft det på samtliga av sina fartyg. Detta är nästan dubbelt så många jämfört med andelen i en undersökning utförd av Papachristou et. al. (2015) där endast en tredjedel hade tillgång till internet ombord. Anledningen till detta kan vara att man i Sverige i större utsträckning har tillgång till internet ombord än många andra länder, då särskilt länder utanför Europa (Oldenburg, Jensen, 2016). I Papachristous undersökning deltog
respondenter från 23 länder vilket kan göra att utfallet skiljer sig åt från denna undersökning där endast svenska respondenter deltog.
Det framgick i undersökningen att majoriteten av respondenterna upplevde att kvaliteten på internettillgången ombord inte var särskilt hög; cirka två tredjedelar svarade mellan ett och tre på skalan. Också upplevelsen av hastigheten på internetuppkopplingen bedömdes som låg. I
undersökningen räknades både uppkoppling via wifi ombord samt de perioder då vissa fartyg har tillgång till täckning via mobilnätet. En undersökning gällande endast wifi hade sannolikt sänkt upplevelsen av kvalitet och hastighet ytterligare. Resultaten från enkäten kan bero på den tekniska aspekten av internetuppkoppling ombord för rederierna då det är praktiskt svårare när fartygen befinner sig ute till havs. Internetuppkoppling ombord medför också en högre kostnad
19 för rederierna än för arbetsgivare i land vilket också kan leda till svårighet att uppehålla samma kvalitet som i land. Vidare kan faktumet att hundra procent av respondenterna använder internet varje dag när de är i land leda till en stor omställning när man kommer ombord och inte längre har samma möjligheter.
I Futurenautics undersökning från 2014 kom man fram till att majoriteten av respondenterna ansåg att internet och kommunikation med hemmet var viktigt eller mycket viktigt. Där uppgav den största andelen att det var den högst rankade kostnadsfria servicen ombord (Futurenautics, 2014). Detta stämmer överens med den här undersökningen, en klar majoritet (96%) av
respondenterna i denna undersökning anser att internet är viktigt eller mycket viktigt. Detta stärks ytterligare av de i undersökningen framkomna resultaten kring hur respondenterna upplevt att internet påverkat deras sociala liv med hemmet, ombord samt vilken påverkan det haft på deras mentala hälsa. En klar majoritet (78%) anser att internet påverkar det sociala livet hemma positivt och något fler än hälften att det påverkar det sociala livet ombord positivt. Detta stämmer överens med Olivia Swifts undersökning kring sjömäns sociala isolering där hon tar upp
internetkommunikation som en av de viktigaste aspekterna för att öka det sociala välmåendet hos sjömän (Swift, 2015, s.4). De absolut flesta anser också att internet påverkar deras mentala hälsa ombord på något sätt, därmed inte sagt att detta enbart har en positiv påverkan. Precis som Oldenburg & Jensen (2016) vidrör i sin undersökning så finns även negativa aspekter av internet och kommunikation med hemmet då risk finns att man genom kontakten ändå känner sig isolerad samt att man kan ta del av information man inte har möjlighet att påverka. Detta nämns också av vissa sjöbefälsstudenter, exempelvis lämnades följande kommentar: “Kan påverka hälsan både positivt och negativt då man får dåliga och bra nyheter som man tar med sig på arbetet”. En tredjedel anser också att internet har negativ påverkan på det sociala livet med besättningen ombord. Kommentarer respondenterna hade där var bland annat att det skapar viss distans mellan besättningsmedlemmarna enligt citaten nedan:
Blir ofta att personal låser in sig på sin hytt
Kan vara negativt på grund av att det kan upplevas att besättningen umgås mindre pga internet under frivakt.
20
Hänsyn till internetuppkoppling ombord vid val av arbetsgivare
I Futurenautics undersökning (2014) uppgav sju av tio av respondenterna att internet och kommunikationsmöjligheterna var en faktor vid val av arbetsgivare. Här är siffrorna i princip omvända när det gäller sjöbefälsstudenters inställning; endast cirka en femtedel uppgav att internet är en viktig faktor vid val av arbetsgivare medan majoriteten inte anser att det är viktigt.
Detta kan troligen förklaras av skälet att sjöbefälsstudenter är just studenter. Futurenautics undersökning gjordes på aktiva sjömän där majoriteten spenderade i snitt 7.3 månader per år ombord och många arbetat till sjöss en längre tid vilket troligen ger dem en större valmöjlighet gällande arbetsgivare samt en generellt högre kravbild (Futurenautics, 2014, s.13). Även om sjöbefälsstudenter anser att internet är viktigt håller de inte detta som en avgörande faktor när de ska söka sitt första jobb. Majoriteten av sjöbefälsstudenterna anser också att om mobiltäckning finns under vissa delar av sjöresorna skulle det ytterligare bidra till att internet är en mindre viktig faktor vid val av arbetsgivare.
Vikten av internetåtkomst för en fortsatt karriär till sjöss
I enkätens sista fråga fick respondenterna svara på ifall de tror att en avsaknad av internetåtkomst ombord kan komma att bli en avgörande orsak till att de avslutar sin karriär till sjöss i framtiden.
Resultatet visar att en övervägande majoritet svarade på nej-sidan, alltså en etta, två eller trea och inte kan tänka sig att frågan om internetåtkomst kan komma att bli en avgörande orsak i frågan om huruvida de skall fortsätta sin karriär i framtiden. Detta är ett resultat som helt skiljer sig från vad Papachristou et. al. fick fram, som ställde en liknande fråga; nämligen om tillgång till
internet ombord är en avgörande faktor för en förlängning av anställning ombord och då svarade majoriteten (83,8%) istället ja (Papachristou et. al. 2015). Som ovan nämnt bör tas i beaktning att respondenterna i undersökningen som Papachristou et. al. genomförde var aktiva sjömän från 23 olika länder medan respondenterna i denna undersökning är svenska sjöbefälsstudenter med betydligt mindre erfarenhet av att arbeta till sjöss.
Från de respondenter som svarade på nej-sidan finner vi i den avslutande kommentarsdelen citat som:
Viktigt men inte avgörande. Kan vara skönt att vara utan internet ibland.
Om jag har varit nära land har jag använt mobilnätverket istället.
21
Dessa två citat kan hjälpa till att definiera två olika tankesätt på nej-sidan. Ett tankesätt som kan finnas här är att vissa personer tycker att det kan vara en lättnad att vara utan internet ibland på grund av att det kan vara som en respondent skrev i enkäten att: “Mer internet är lika med större förväntningar från de där hemma” och att det då kan vara skönt att i samband med en utebliven internetåtkomst känna att dessa förväntningar tas bort från en.
Ett annat sätt att tänka är att internetåtkomsten inte spelar någon roll ombord på fartyg som ofta går nära kusten och inom räckvidden för mobiltäckning från land och därmed möjliggör för besättningen att nyttja sitt privata mobilabonnemang och kunna hålla sig uppkopplad på det viset istället. Detta kan vara fallet för en del av respondenterna då vi ser att knappt hälften har varit på fartyg som antingen går i inre- eller närfart. För att gå vidare kan ytterligare ett citat från en av respondenterna användas;
Tror det är extra viktigt med internet för de som åker långa törnar.
Så kan det förstås vara, speciellt om detta innebär en avsaknad av mobiltäckning och
besättningen är beroende av internetåtkomst ombord för att kunna underhålla sitt sociala liv med dem där hemma och uppdatera sig om nyheter vilket vi såg att majoriteten använde internet ombord till. Kanske är det detta de har i åtanke, den resterande femtedel som svarade på ja-sidan att en avsaknad av internet ombord faktiskt kan komma att bli en avgörande orsak till att de avslutar sin karriär till sjöss i framtiden. En faktor som kan ha påverkat de som svarade på ja- sidan är att på landsidan i Sverige har nästintill hela befolkningen tillgång till internet i sina hem (Internetstiftelsen 2019, s.3), vilket kan tänkas bidra till en vana av att ha tillgång till internet och därmed också skapa en större värdering av internetåtkomst. Detta finner vi också stöd för i Internetstiftelsen som fann att åtta av tio svenskar anser att internet är viktigt för dem i det privata livet (Ibid, s.22).
22
Metoddiskussion
Med utgångspunkt från undersökningens syfte blev valet av en enkätundersökning som metod för datainsamling naturligt, ett val som sedan visade sig vara helt rätt. Enkäten delades ut i samband med respondenternas lektioner på Sjöfartshögskolan och samlades därefter in direkt de fyllt i den vilket föranledde till ett väldigt högt deltagande. Målet var att uppnå 100 stycken deltagare i undersökningen och därmed kan det slutliga antalet deltagare som blev 97 stycken anses som väl nog för en god validitet. Det faktum att enkäten delades ut på plats möjliggjorde även att vissa frågor kring enkäten kunde besvaras vilket ledde till en ökad reliabilitet i
undersökningen då eventuella missuppfattningar som annars kan ha skett undveks. Innan enkäten utformades genomfördes en sökning av tidigare forskning som hjälpte till att lägga en god grund för just utformningen av enkäten vilket därmed också bidrog till en god reliabilitet i
undersökningen.
Innan enkäten delades ut till respondenterna testades den mot tre personer ur målgruppen vilket medförde en del kritik angående vissa frågor och formuleringar i enkäten. Detta gjorde att enkäten uppdaterades så att tidigare oklarheter i en del formuleringar kunde undvikas. Det skall dock nämnas att trots att en del ändringar gjordes framkom det att vissa formuleringar borde ha varit tydligare. Något som är viktigt att nämna är att respondenternas erfarenhet skiljde sig ganska mycket då vissa endast hade genomfört fartygsförlagd utbildning på ett fartyg och några på fler än nio fartyg. Att en del av respondenterna har betydligt mycket mindre erfarenhet än genomsnittet är något som kan påverka reliabiliteten för undersökningen negativt, men eftersom undersökningen riktar in sig på just sjöbefälsstudenter där erfarenheten skiljer sig mycket mellan skolklasserna så bör detta inte påverka undersökningens resultat i någon större utsträckning.
Det som kunde ha genomförts annorlunda är att intervjuer kunde ha genomförts istället för en enkätundersökning. Det kanske hade resulterat i ett helt annat resultat eftersom det hade möjliggjort för intervjuaren att ställa följdfrågor samtidigt som det kan ha resulterat i en
personligare kontakt med respondenterna och således annorlunda former av svar. Det hade dock inte varit genomförbart att via intervjuer uppnå ett lika stort antal respondenter då detta hade blivit alldeles för tidskrävande vilket betyder att validiteten då kan ha blivit sämre.
23
Framtida forskning
Denna undersökning riktar in sig på sjöbefälsstudenter i form av framtidens generations sjömän och vad som skulle vara intressant är om en liknande undersökning genomfördes med aktiva befäl istället för att få en bild av hur de ser på internetåtkomst ombord. Förslagsvis sjömän som arbetet ute till sjöss i mellan ett till fem år. Skiljer sig deras syn på internettillgång från
sjöbefälsstudenternas? En annan infallsvinkel är att rikta undersökningen mer på vilken påverkan internet ombord har på den mentala- och/eller fysiska hälsan. För en mer teknisk inriktning kan det undersökas vilken utrustning som skulle krävas för att uppnå en internetuppkoppling ombord likvärdig den på land och vilka kostnader detta skulle innebära.
24
Referenslista
Litteratur
Arvidsson, Daniel. U.å. Män till sjöss En studie av manligheter och yrkesidentiteter bland svenska sjömän. Självständigt arbete.
Djerw, Ulrika, Kaijser, Ingrid. 2000. Sjömansliv - berättelser från två sekel. Borås.
Ejlertsson, Göran. 2019. Enkäten i praktiken - en handbok i enkätmetodik. Lund, studentlitteratur.
Futurenautics. 2014. The crew communications survey 2014.
Joinson, Adam N., McKenna, Katelyn Y. A., Postmes, Tom., Reips, Ulf-Dietrich. (red.). 2007.
Oxford Handbook of Internet Psychology. Oxford: Oxford University press.
Lindberg, Stefan. 2013. Sjömän II. “Kusligt öde på fartygen efter middagen” Breakwater Publishing AB.
Lindström, Anders, Malmberg, Gert. 2015. Svensk sjöfartshistoria - I storm och stiltje. Andra upplagan. Breakwater publishing.
Patel, R. och Davidsson, B. 2011. Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur
Patel, R. och Davidsson, B. 2019. Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 5. uppl. Lund: Studentlitteratur
Trust, J & Hultåker, O. 2016. Enkätboken. 5. uppl, Lund, Studentlitteratur
Vetenskapsrådet. 2002. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
25
Webbsidor
Cahoon, Stephen, Haugstetter, Hilary. 2003. Shipping, shortages and generation Y. Department of Maritime and Logistics Management Australian Maritime College. https://www.he-
alert.org/filemanager/root/site_assets/standalone_article_pdfs_0605-/he00760.pdf (Hämtad 2020-02-23).
Granlund, Veronica, Vansvik, Ramm. 2012. Att arbeta till sjöss Vad motiverar svenskar att välja och behålla sjömansyrket? Självständigt arbete. Göteborg: Department of Shipping and Marine Technology Chalmers University of Technology
https://odr.chalmers.se/bitstream/20.500.12380/175659/1/175659.pdf
(Hämtad 2020-01-14).
Herwadkar, Nihar. 2019. Pros and Cons Of Internet Onboard Ships: A Sailor’s Perspective 2019. https://www.marineinsight.com/life-at-sea/seafaring-internet-onboard-ships-sailors- perspective/8
(Hämtad 2020-02-12).
Hult, Carl. 2010. Sjömän och Sjömansyrke 2010 en studie i attityder till arbete och yrke under olika skeden i sjömanslivet. Självständigt arbete. http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:515001/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2019-11-20).
Internetstiftelsen. 2019. Svenskarna och internet.
https://svenskarnaochinternet.se/app/uploads/2019/10/svenskarna-och-internet-2019-a4.pdf (Hämtad 2020-02-23)
Lefkowitz, Rafael Y., Slade, Martin D. 2019. Seafarer mental health study. ITF Seafarers Trust
& Yale University.
https://www.seafarerstrust.org/wp-
content/uploads/2019/11/ST_MentalHealthReport_Final_Digital-1.pdf (Hämtad 2019-12-06).
26 Mobile Touches. 2016. Dscout’s inaugural study on humans and their tech.
https://blog.dscout.com/hubfs/downloads/dscout_mobile_touches_study_2016.pdf?_ga=2.66559 469.2138694682.1581497450-532747164.1581497450
(Hämtad 2020-02-23).
Oldenburg, Marcus, Hans-Joachim, Jensen. 2019. Needs and possibilities for ship’s crews at high seas to communicate with their home. Int J Occup Med Environ Health 2019;32(6):805–
815.
DOI: https://doi.org/10.13075/ijomeh.1896.01436 (Hämtad 2020-02-23).
Papachristou, A., Stantchev, D. & Theotokas, I. 2015. The role of communication to the retention of seafarers in the profession. WMU J Marit Affairs 14, 159–176 (2015).
https://doi.org/10.1007/s13437-015-0085-1
Regeringskansliet. u.å. Mål för digitaliseringspolitik. https://www.regeringen.se/regeringens- politik/digitaliseringspolitik/mal-for-digitaliseringspolitik/ (Hämtad 2020-02-23).
Swift, Olivia. 2015. Social Isolation of seafarers. ISWAN.
https://www.seafarerswelfare.org/assets/documents/resources/Social-Isolation-Article-PDF.pdf (Hämtad 2020-01-29).
1
Bilaga 1 - Enkät
2
3
4
