Smartphones och surfplattor som kognitivt stöd i
vardagliga aktiviteter för ungdomar med
autismspektrumtillstånd
- Arbetsterapeuternas erfarenheterSmartphones and tablets as cognitive support in everyday
activities for adolescents with autism spectrum disorder
- Experiences of occupational therapists
Författare: Maja Eriksson och Emma Fridolfsson
Termin 5 2018
Examensarbete: Grundnivå, 15 hp Huvudområde: Arbetsterapi
Arbetsterapeutprogrammet
Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.
Handledare: Maria Borgestig, universitetslektor, Örebro universitet Examinator: Marie Holmefur, universitetslektor, Örebro universitet
Örebro Universitet
Institutionen för hälsovetenskaper Arbetsterapi
Arbetets art: Examensarbete omfattande 15 högskolepoäng, inom ämnet arbetsterapi Svensk Titel: Smartphones och surfplattor som kognitivt stöd i vardagliga aktiviteter för ungdomar med Autismspektrumtillstånd – Arbetsterapeuternas erfarenheter
Engelsk titel: Smartphones and tablets as cognitive support in everyday activities for adolescents with autism spectrum disorder – Experiences of occupational therapists Författare: Maja Eriksson och Emma Fridolfsson
Datum: 2018-04-11 Antal ord: 8340
Sammanfattning:
Bakgrund: Personer med autismspektrumtillstånd anses enligt tidigare forskning vara lämpade att använda teknik som smartphones och surfplattor som kognitivt stöd för att öka självständigheten i vardagliga aktiviteter. Eftersom arbetsterapeuter arbetar med kognitivt stöd och kraven på att använda teknik som stöd ökar behövs en beskrivning av deras erfarenheter av smartphones och surfplattor som kognitivt stöd.
Syftet med denna kvalitativa studie är att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av smartphones och surfplattor som kognitivt stöd i vardagliga aktiviteter för ungdomar med autismspektrumtillstånd.
Metoden i studien är kvalitativ och de åtta arbetsterapeuter som deltog valdes ut genom ändamålsenligt urval med inklusionskriterier och data samlades in via semistrukturerade intervjuer.
Resultatet visar att arbetsterapeuterna har positiva och negativa erfarenheter av smartphones och surfplattor som kognitivt stöd till ungdomar med autismspektrumtillstånd. De positiva var bland annat att det är normaliserande och portabelt och det negativa var att batteriet kan laddas ur eller att stöldrisken är hög. Genom att använda en smartphone eller surfplatta ökar ungdomarnas självständighet i vardagliga aktiviteter. Det framkom även att ungdomens nätverk är viktigt och att skolan kan vara en hindrande miljö. Arbetsterapeuterna stöter på utmaningar i arbetet såsom att medla mellan ungdomarnas och föräldrarnas önskemål eller att motivera ungdomen till att använda smartphonen eller surfplattan som stöd. Teknikens snabba utveckling ställer krav på att arbetsterapeuterna ska vara uppdaterade.
Slutsats: En smartphone eller surfplatta kan fungera bra som kognitivt stöd om ungdomen har motivation till att använda teknik och har ett stöttande nätverk som kan uppmuntra, men mer forskning inom området behövs.
Sökord: arbetsterapi, smarttelefon, handdatorer, kognitiva hjälpmedel, autismspektrumstörning
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Inledning 1
Bakgrund 1
Vardagtsteknik som smartphones och surfplattor 1
Autismspektrumtillstånd 1
Arbetsterapi 2
Arbetsterapeutens roll - att främja för delaktighet och självständighet 3
Vardagsteknik som kognitivt stöd i vardagen 3
Problemområde 4 Syfte 4 Metod 4 Urval 4 Datainsamling 4 Dataanalys 5 Etiska överväganden 6 Resultat 6 Teknikanvändning 6
Smartphonen- tillgänglig och normaliserande 7 Använda smartphone eller surfplatta för att öka självständigheten 7 En smartphone eller surfplatta fungerar inte alltid 8
Socialt nätverk 9
Det ställs krav på det sociala nätverket 9
Skolmiljön - oftast ett hinder 10
Arbetsterapeuternas arbete med teknik som kognitivt stöd 10
Arbetsterapeuternas utmaningar i arbetet 10
Bristande tid och resurser påverkar arbetet 11
Den tekniska utvecklingen 11
Diskussion 12 Metoddiskussion 12 Resultatdiskussion 13 Slutsats 16 Referenser 17 Bilaga 1
1. INLEDNING
Idag använder nästan alla människor vardagsteknik såsom smartphones och surfplattor och inte minst ungdomarna. Dagens ungdomar är uppväxta i det digitala samhället, anses vara den digitala generationen och har ofta mycket kunskap om tekniken. Samhället blir även mer och mer digitaliserat vilket ställer krav på alla människor i samhället och då även på
arbetsterapeuterna [1]. Utvecklingen av tekniken går snabbt [2] och tekniken har en förmåga att förbättra eller kompensera för nedsatt kognitiv förmåga [3]. För ungdomar med kognitiva svårigheter kan kognitivt stöd vara av vikt för att de ska klara av vardagen samt för att bli mer delaktiga och självständiga [2]. Ungdomar med autismspektrumtillstånd har ofta kognitiva svårigheter [4] och behöver stöd och hjälp för att kompensera för dess svårigheter [5]. Personer med autismspektrumtillstånd har enligt tidigare forskning haft fördelar av att använda teknik som stöd i vardagliga aktiviteter då de ofta har en ökad förmåga för systematisering [6]. I och med denna kunskap och på grund av författarnas nyfikenhet så fanns en vilja att undersöka arbetsterapeuters erfarenhet av smartphones och surfplattor som kognitivt stöd för ungdomar med autismspektrumtillstånd. Denna uppsats beskriver
arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med smartphones och surfplattor som kognitivt stöd i vardagen för ungdomar med autismspektrumtillstånd.
2. BAKGRUND
2.1 Vardagsteknik som smartphones och surfplattor
Teknikanvändandet i vardagen har blivit en del av aktivitetsutförandet i det vardagliga livet för de flesta individer. Vardagsteknik inkluderar teknik som finns i hemmet som exempelvis audiovisuell utrustning, hushållsapparater, leksaker, smartphones och datorer. [7]
Enheter baserade på applikationer (appar) såsom smartphones och surfplattor betraktas som ett tekniskt stöd då de kan förbättra utförandeförmåga hos personer med funktionsnedsättning [7]. Smartphones och surfplattor kan fungera som stöd för nedsatt minne, initiativförmåga, exekutiva funktioner, tidsuppfattning och uppmärksamhet [8]. De kan ge stöd för aktiviteter i vardagen som exempelvis personlig vård, utbildning och socialt deltagande [7]. Detta genom att använda exempelvis kalendrar, checklistor och påminnelser för att komma ihåg och avsluta aktiviteter [8]. Smartphones och surfplattor kan förskrivas av arbetsterapeuter utifrån behov men klientens egen smartphone eller surfplatta kan även användas [8]. Att använda
smartphones och surfplattor som stöd kan vara av fördel då de redan används av alla andra personer och den som använder det anses inte vara annorlunda [8]. Idag får teknik en allt mer betydelsefull roll då det kan hjälpa personer med funktionsnedsättning att leva mer
självständigt [9]. När tillgången till tekniken ökar identifieras även nya sätt att använda detta som stöd för dessa personer för att öka deras självständighet [10].
2.2. Autismspektrumtillstånd
Autismspektrumtillstånd (AST) är ett komplext tillstånd där varje individ är unik och symptom påverkar aktivitetsutförandet, främst i socialt deltagande [11]. AST kan förklaras utifrån nedsättningar i social interaktion och kommunikation och begränsade beteenden och intressen [4]. För att diagnostiseras med AST ska personen ha begränsade och upprepade beteendemönster, aktiviteter och intressen [12]. Symtomen ska uppstå i tidig barndom och vara ett hinder i vardagen. Symtomen varierar beroende på allvarlighetsgraden på
autismtillståndet, utvecklingsnivån och åldern vilket gör att termen spektrum används för diagnosen. Tidigare har diagnosen benämnts med exempelvis atypisk autism, Aspergers och högfungerande autism [12]. Diagnosen graderas i tre nivåer gällande behovet av stöd där nivå
ett är i behov av stöd, nivå två i behov av omfattande stöd och nivå tre i behov av mycket omfattande stöd [12].
Personer med AST kan ha svårigheter med theory of mind, joint attention och central
coherens samt ha nedsatta exekutiva funktioner vilket kan ge upphov till många svårigheter i vardagen. Theory of mind innebär förmåga till förståelse för att alla människor tänker och känner olika samt förståelse för hur andra människor gör något. Joint attention är förmågan till att ta initiativ, dela sin uppmärksamhet och dela sina upplevelser med andra. Central coherens innebär förmågan att se helheter och sammanhang. De nedsatta exekutiva
funktionerna innebär svårigheter med problemlösning, att fatta beslut och att bestämma över sitt agerande [5]. Personer med AST kan även ha störd sensorik vilket gör att de kan vara känsliga för ljud, beröring [4] samt ha svårt med att förstå de egna kroppssignalerna [5]. Nedsatt sensorik kan ge svårigheter i sociala färdigheter och beteenden, motoriska och posturala svårigheter, svårigheter att anpassa sig i vardagliga aktiviteter samt begränsade och upprepade beteenden [11].
Personer med AST kan ha svårigheter i social interaktion i flera miljöer. De brister som uppstår i sociala sammanhang innefattar brister i social ömsesidighet, social interaktion genom icke verbal kommunikation och egenskaper att skapa, behålla och förstå sociala relationer [12]. Barn med AST har ofta svårt att utveckla relationer med andra människor och för äldre barn krävs ofta gemensamma intressen för att skapa en social relation [11]. Enligt VanBergeijk, Klin och Volkmar [13] har majoriteten av personerna med AST svårigheter med att övergå till ett vuxenliv med arbete, personliga relationer och ett självständigt liv, då de flesta är beroende av sina familjer och vissa är socialt isolerade.
De upprepade beteendemönstren kan vara små upprepade motoriska rörelser som att klappa händerna eller knäppa med fingrarna, upprepad användning av saker som att lägga saker på rad och snurra på mynt samt upprepande av ord eller fraser. De kan även ha strikta rutiner och beteendemönster och kan ha svårigheter med förändringar [12].
2.3. Arbetsterapi
”Arbetsterapi grundar sig på antaganden om människan, hälsan, aktivitet och delaktighet”. Det arbetsterapeutiska målet är att främja förmåga och stötta personer till att kunna utföra aktiviteter och att vara delaktig utifrån deras kapacitet [14, s.5]. I arbetsterapi är aktivitet det centrala [15] och aktivitet avser exempelvis lek och vardagliga aktiviteter som personlig vård [16]. När en person engagerar sig i något som denne självständigt valt kan det beskrivas som en aktivitet [15] och enligt ICF definieras aktivitet som en handling som utförs av en individ [17]. Enligt Kielhofners modell model of human occupation (MOHO) [16] förklaras en människas aktivitet utifrån de grundläggande begreppen viljekraft, vanebildning och
utförandekapacitet. Viljekraft beskriver hur människan har behov samt begär till att agera och utföra handlingar. Viljekraften styrs av människors upplevelser, tolkningar och förväntningar. Vanebildning syftar på mönster i det vardagliga livet och vanor som uppkommit genom att upprepa handlingar i en beständig kontext [16]. Utförandekapaciteten beskriver hur
människans psykiska och kognitiva förmåga samt personens fysiska funktioner påverkar utförandet [16]. Kielhofner [16] menar också att miljön är av betydelse för
aktivitetsutförandet och innefattar all interaktion, de platser människor vistas på samt möjligheterna till aktivitet. Miljön kan skapa möjligheter men även begränsningar till aktivitetsutförande [16].
2.4. Arbetsterapeutens roll - att främja delaktighet och självständighet
Arbetsterapeutens roll vid arbete med barn och ungdomar innebär ett vägledande och lärande arbetssätt där de stöttas i aktivitetsutförande samt i att utveckla nya förmågor [18]. Ungdomar är mellan 12 och 18 år [3] och är den period i livet där snabb förändring och utveckling av det fysiska och socioemotionella sker [3]. Enligt Jacobsson [18] bör arbetssättet främja barnets eller ungdomens delaktighet. Delaktighet definieras enligt ICF [17] som engagemang i livssituationer. Kielhofner [16] anser att delaktighet uppnås genom att engagera sig i exempelvis vardagliga aktiviteter eller lek. Delaktighet är personlig och beror på
sammanhanget där vanebildning, utförandekapacitet, viljekraft och miljön har betydelse för delaktighet. Vid delaktighet i aktiviteter ökar självkänsla och utveckling [15] och för att kunna känna hälsa och självrespekt är delaktighet av betydelse [19]. Aktiviteter är av vikt för barn och ungdomars delaktighet och utveckling [19] och när de är delaktiga i situationer påverkas utvecklingen mot självständighet [20]. Kjellberg och Hellberg [21] anser att
arbetsterapeuten kan hjälpa och ge stöd till ungdomar med funktionsnedsättning för att bli mer självständiga och kunna ta egna beslut för att bli mer delaktiga i samhället.
I arbetet med barn och ungdomar med AST kan arbetsterapeutens roll vara att hjälpa dem att förstå hur en aktivitet ska utföras och utforma strategier för att veta hur något ska utföras, då självständigheten är nedsatt [19]. Barnets styrkor, svårigheter och behov ska tas i beaktande och även familjens önskan och behov [22]. Insatserna till barnen är habiliterande [4] och syftar till delaktighet samt utveckling [22]. Insatserna bör stötta de färdigheter som saknas eller vara kompenserande för svårigheterna de har [5]. Inom barnhabilitering är målet för arbetsterapi att främja självständighet och att hjälpa dem att kunna vara delaktiga i för dem betydelsefulla aktiviteter [19]. Arbetsterapeuten arbetar tillsammans i team med fysioterapeut, logoped, psykolog eller lärare. I teamet fokuseras det på att hjälpa familjen och barnet där arbetsterapeuten värderar och prioriterar problem samt svårigheter tillsammans med familjen [11].
2.5 Vardagsteknik som kognitivt stöd i vardagen
Kognitivt stöd är kompenserande åtgärder och syftar till att öka självständighet och främja delaktighet. Kognitivt stöd kan vara att anpassa miljön, ge barnet/ungdomen instruktioner i hur denne ska göra i en viss situation, upprätta rutiner och genom att använda
konsumentprodukter eller förskrivna hjälpmedel för tid och planering. Vardagsteknik som kognitivt stöd kan vara att använda scheman, kalendrar, ljud och bild i en smartphone eller surfplatta. [2]
Personer med AST kan ha svårigheter med tidsplanering och tydliga instruktioner kan behövas för att veta när det ska utföra en handling. Ett användbart verktyg kan vara en
handhållen enhet där exempelvis ljudlarm kan ställas in och kalender användas. Hjälp med att organisera kan vara avgörande för personer med AST och de kan behöva tydliga instruktioner för att kunna organisera, där skriftliga instruktioner i kombination med bild gör att
instruktionerna blir förståeliga och konkreta. [13]
Arbetsterapeuten bör ha kunskaper i kognitivt stöd och hur det kan användas och anpassas utifrån barnets behov och funktionsnedsättning. De kan även ge stöd och råd i hur
vardagsteknik kan användas [2]. Att erbjuda hjälpmedel eller strategier för kompensation är av betydelse [22] och genom att använda ett hjälpmedel ökar möjligheterna för delaktighet [23].
2.6. Problemområde
Utvecklingen inom teknikanvändning antyder att människors liv blir mer sammankopplade till teknikanvändningen då tillgången till mobil teknik, informationsnätverk och sociala medier växer [24]. Dessutom sker framsteg i utveckling av innovativa tekniska verktyg vilket kan ge stöd, utbildningsmöjligheter och inspiration för dagligt liv [24]. Det finns studier om användandet av teknik som kognitivt stöd för ungdomar med AST och tidigare forskning beskriver att användandet av surfplattor och smartphones erbjuder personer med AST möjlighet att kompensera för vissa kognitiva funktionsnedsättningar [6].
Det saknas studier som beskriver arbetsterapeuters erfarenheter av att använda smartphones och surfplattor som kognitivt stöd i vardagliga aktiviteter till ungdomar med AST. Författarna anser att kunskap om arbetsterapeuters erfarenheter behövs då arbetsterapeuter ställs inför nya krav att använda vardagsteknik som kognitivt stöd i sitt arbete med barn och ungdomar [1].
3. SYFTE
Syftet är att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av smartphones och surfplattor som kognitivt stöd i vardagliga aktiviteter för ungdomar med autismspektrumtillstånd.
4. METOD
En kvalitativ design valdes utifrån syftet att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter. En kvalitativ design har ett inifrånperspektiv [25] och kunskapen som samlas in används för att förklara hur något är [25]. För att samla in data utfördes enskilda intervjuer och studien hade en induktiv ansats där analysen utfördes utifrån de intervjuades berättelser om sina
erfarenheter.
4.1 Urval
Ett ändamålsenligt urval gjordes med inklusionskriterier där deltagarna ska ha erfarenhet av att arbeta med ungdomar med AST, vara arbetsterapeuter och arbeta med smartphones och surfplattor som kognitivt stöd i vardagliga aktiviteter. Ett informationsbrev utformades och skickades ut till enhetschefer på barn- och ungdomshabiliteringar i mellersta Sverige. Enhetscheferna vidarebefordrade informationsbrevet till sina anställda arbetsterapeuter. Informationsbrevet skickade även ut till arbetsterapeuter som arbetar på barn- och
ungdomspsykiatrin samt arbetsterapeuter på olika hjälpmedelscentraler. Då antalet deltagare behövde utökas skickades förfrågan ut till relevanta forum på internet. Sammanlagt
tillfrågades 22 arbetsterapeuter i 8 olika regioner/landsting och 8 deltog i studien från 4 olika regioner/landsting. Deltagarna var mellan 25–64 år, alla var kvinnor och hade mellan 1–16 års erfarenhet av att arbeta med barn och ungdomar med AST.
4.2 Datainsamling
Insamling av data skedde genom semistrukturerade intervjuer. I en semistrukturerad intervju förbereder författarna en intervjuguide vilken är en lista med frågor som varje deltagare svarar på. I enlighet med Polit och Beck [26] lät författarna de intervjuade prata öppet om de frågor som ställdes och berättade sina historier med sina egna ord. Författarna förberedde en
intervjuguide utifrån syftet (se bilaga 1). Intervjuguiden innehöll alla frågor och följdfrågor som ställdes under intervjun. Följdfrågor används för att få mer detaljerad information om ämnet [26]. Författarna lät några utomstående personer för studien att läsa intervjuguiden och frågorna, detta för att författarna skulle få kännedom om någon fråga var otydligt eller
behövde omformuleras.
För att prova intervjuguiden utfördes provintervjuer med varandra. Författarna utförde även en pilotintervju med en yrkesverksam arbetsterapeut inom en barn- och ungdomshabilitering för att vid behov justera frågor och för att se om frågorna svarade mot syftet. Då ingenting behövde justeras efter pilotintervjun användes även den i resultatet. Sex deltagare i studien intervjuades på sina arbetsplatser där de valt tid och plats och två intervjuer utfördes via telefon. Innan intervjuerna startade skrev deltagarna på ett samtyckesbrev. Intervjuerna började med att deltagarna svarade på några demografiska bakgrundsfrågor (se bilaga 1). Intervjuerna spelades in och pågick ungefär 30 minuter. Båda författarna närvarade vid intervjuerna där en ställde frågor och den andra antecknade samt skötte inspelningen. Det inspelade materialet transkriberades sedan.
4.3 Dataanalys
Författarna transkriberade ordagrant fyra intervjuer var. Författarna lyssnade på samtliga inspelningar samt läste transkriberingarna för att säkerställa att det transkriberade materialet stämde. Det transkriberade materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman och Graneheim [27]. Författarna analyserade det manifesta innehållet i materialet, vilket är det deskriptiva och tydliga innehållet i en text [27]. Det transkriberade materialet lästes igenom av båda författarna ett flertal gånger för att skapa en helhetsbild. Materialet delades först upp i domäner, som är grova strukturer och innehåller text som handlar om ett särskilt område [27]. Domänerna som materialet delades in i var teknik, miljön och
arbetsterapeuten. Sedan skapades meningsenheter, som kan vara stycken, meningar eller ord [27] och författarna valde meningsenheter utifrån syftet. Ett exempel på en meningsenhet var ett stycke som innefattade en arbetsterapeuts positiva erfarenheter av en smartphone eller surfplatta se exempel i tabell 1. Meningsenheterna ur texten valdes ut och placerades i en tabell för att skapa en tydlighet och för att få en bra översikt över materialet under analysen. Se exempel ur analysen i tabell 1.
Tabell I - exempel ur analys
Meningsenhet Kondenserad
meningsenhet
Kod Underkategori Kategori
när det fungerar finns det ju många fördelar, dels att det är ett smidigt sätt, portabelt du kan ha med dig telefonen
När det funkar är det smidigt och portabelt Smidigt och portabelt Smartphonen- tillgänglig och normaliserande Att använda teknik
man hade gjort schema hemma o då om
kompisar kan se det säger dom då vill ja inte ha de… man vill inte va annorlunda utan man vill va som alla andra o då är det här jättebra med vanlig telefon
Ett schema hemma kan kompisar se och man kan uppfattas som annorlunda, jättebra med schema i telefonen då kan de va som alla andra
Vara som alla andra Smartphonen-tillgänglig och normaliserande Att använda teknik
Därefter kondenserades meningsenheterna för att korta ned texten och göra den lättare att hantera [27], de kondenserade meningsenheterna försågs sedan med koder, vilka beskriver
meningsenheternas innehåll på ett kort sätt. Koderna sorteras för att skapa kategorier med koder med likartat innehåll [27]. För att skapa kategorier har författarna jämfört och diskuterat kodernas skillnader och likheter. När alla koder med liknande innehåll sorterats växte en passande kategori fram för att spegla innehållet. Detta skapade sedan fyra kategorier och sju underkategorier, författarna valde ut passande citat till resultaten för att få texten mer levande och för att styrka trovärdigheten i enlighet med Lundman och Graneheim [27]. Citat har markerats med en siffra för att visa att samtliga intervjupersoner är representerade utan att avslöja identiteten på personen.
5. ETISKA ÖVERVÄGANDEN
Etiska övervägande har tagits enligt helsingforsdeklarationen som utgår från principer att samtycke ska inhämtas, material ska behandlas konfidentiellt samt att nyttan ska vägas mot eventuella risker [28]. Informationsbrevet som skickades ut till alla deltagare innehöll information om studiens syfte, att deltagarnas medverkande var frivilligt och att de hade rätt att avbryta sitt deltagande när de ville utan vidare förklaring. I informationsbrevet fanns även information om att intervjuerna spelas in, transkriberas, analyseras, hur data skulle användas och att resultatet inte skulle kunna spåras tillbaka till varje enskild individ. Innan påbörjad intervju fick deltagarna skriva på ett samtyckesbrev. Data hanterades så konfidentiellt som möjligt och enbart författarna har tagit del av intervjumaterialet. Allt inspelat material har hanterats av författarna på ett sätt så ingen utomstående har kunnat ta del av materialet. Författarna såg inga eventuella risker för deltagarna i denna studie.
6. RESULTAT
Resultatet beskriver arbetsterapeuternas erfarenheter av att använda smartphones och surfplattor som kognitivt stöd i vardagliga aktiviteter och presenteras i kategorier med underkategorier (se tabell 2).
Tabell II - översikt över kategorier och underkategorier
Kategorier Underkategorier
Teknikanvändning
-Smartphone-tillgänglig och normaliserande -Använda smartphone eller surfplatta för att öka självständigheten
- En smartphone eller surfplatta fungerar inte alltid Socialt nätverk - Det ställs krav på det sociala nätverket
- Skolmiljön - oftast ett hinder Arbetsterapeuternas
arbete
- Arbetsterapeuternas utmaningar i arbetet - Bristande tid och resurser påverkar arbetet Den tekniska
utvecklingen
6.1 Teknikanvändning
Det finns inga hinder att använda teknik om det fungerar, hinder är när det inte fungerar. Smartphones och surfplattor kan vara ett bra stöd med de funktioner som redan finns i dem men kan även användas med förskrivna och icke förskrivningsbara appar som kognitivt stöd i vardagen hos ungdomar med AST. Det är viktigt att tillgodose ungdomarnas olika behov och vara medveten om att använda en smartphone eller surfplatta som stöd inte hjälper alla i sina
vardagliga aktiviteter. Smartphonen är tillgänglig och normaliserande och när det fungerar kan självständigheten öka, dock fungerar inte alltid en smartphone eller surfplatta.
6.1.1 Smartphone- tillgänglig och normaliserande
Arbetsterapeuterna upplever att en smartphone fungerar bra som kognitivt stöd till ungdomar med AST då den är tillgänglig, ungdomarna har den ofta med sig, de är vana att använda den och ingen ny teknik behöver läras in. Intresset för att använda en smartphone är stort hos ungdomarna och den tappas sällan bort trots att målgruppen ofta har svårt med att hålla ordning på sina saker. I en smartphone finns allt kognitivt stöd ungdomarna kan behöva vilket gör att det blir färre saker att hålla ordning på. Följande citat beskriver fördelar med att
använda en smartphone som stöd i vardagen:
Jo men man är van med en mobil, den har man ofta med sig, det är lätt att ändra, går ju superlätt, den är ju fräsch och snygg, det blir inge kladd, och inget sånt utan de är ju... är det så att man är van med den här mobiltelefonen och har stöttning runt omkring är den ju suverän, då är den ju bättre när man ska vara på olika platser och så, än att ha det fast. (2)
Arbetsterapeuterna anser att en smartphone ofta är en viktig del av de flesta ungdomars liv. De beskriver att många ungdomar upplever att en smartphone är mindre utpekande och de känner sig mer normaliserade av att använda en smartphone som stöd till skillnad från andra hjälpmedel. Då det kan vara viktigt för ungdomar med AST att vara som alla andra kan det fungera bra att använda en smartphone som kognitivt stöd. Det är idag inte annorlunda eller utmärkande att gå och titta i sin telefon då ingen kan se om ungdomarna använder den som hjälpmedel eller spelar ett spel. Arbetsterapeuterna upplever att allt kommer digitalt och vi lever i en digital värld vilket gör att smartphonen kan fungera bra som stöd. Följande citat beskriver hur tekniken växer in i samhällsutvecklingen:
Tekniken växer ju in i allt det vi gör och i samhället på ett självklart sätt så att använda detta som stöd, det synkar väldigt väl tänker jag ihop med samhällsutvecklingen. (5)
6.1.2 Använda smartphone eller surfplatta för att öka självständigheten
Arbetsterapeuterna beskriver att smartphonen och surfplattan kan fungera bra som kognitivt stöd för att öka självständigheten hos ungdomar med AST. Arbetsterapeuter upplever att om tekniken fungerar som stöd bidrar det till att ungdomarna blir mindre beroende eller
påverkade av den fysiska miljön. Detta genom att exempelvis använda kalender för tid och planering, checklistor för att dela upp aktiviteter, kartor för att hitta och kamerafunktionen för komihåg.
Arbetsterapeuterna beskriver att en smartphone kan användas som hjälpmedel genom olika kalendrar i telefonen för att hålla kolla på tider. En arbetsterapeut berättar om ett patientfall där en ungdom hade svårt med att passa tider för att åka buss mellan sina aktiviteter. En kalender i smartphonen användes för att planera in tider för när bussarna gick, vilka nummer bussarna hade och när hen behövde gå hemifrån. Detta fungerade bra och gjorde att hen blev mer självständig och föräldrarna behövde ej skjutsa till de olika aktiviteterna. Att själv ha möjlighet att titta i kalender eller få påminnelser exempelvis dagen innan och precis innan en aktivitet ska ske ökar självständigheten då ungdomarna slipper fråga eller oroa sig. De blir då mindre beroende av andra och föräldrarna behöver ej påminna vilket ger ungdomarna mer frihet. Bilder och emojis kan användas för att tydliggöra för en aktivitet och göra det lättare att komma ihåg sin aktivitet då många ungdomar med AST har lättare att förstå bilder än text.
För att en smartphone eller surfplatta ska fungera som ett planeringsverktyg krävs det också att ungdomen är någorlunda välfungerande. Genom att ungdomarna får bättre kontroll på när aktiviteter ska ske eller att inte behöva fråga och tjata på föräldrarna om när något ska hända kan skapa lugn, minska stress och leda till mindre bråk och irritation mellan ungdomar och föräldrar. Flera arbetsterapeuter beskriver även att appar som kalendrar där föräldrar kan ha tillgång via sin egen telefon eller dator och lägga in aktiviteter och påminnelser utan att behöva låna telefonen minskar irritation hos ungdomarna då det kan vara mindre uppskattat att låna ungdomens smartphone eller surfplatta.
I analysen framkom det att det kan vara bra att använda kartnålen för google maps och koppla till en aktivitet i kalendern. Det står då hur lång tid det tar att gå från en plats till en annan och ungdomen kan lättare hitta till aktiviteten. Med en smartphone eller surfplatta finns även möjlighet att använda kamerafunktionen för att fotografera vägen i förväg för att hitta till en viss plats. Kameran kan även användas för att komma ihåg andra saker som att ta kort på tavlan i skolan för att minnas vad som stod. Arbetsterapeuterna beskriver även att checklistor kan fungera bra att använda då aktiviteter kan läggas in i flera steg, som till exempel
morgonrutin och städning. De olika stegen kan sedan bockas av när de utförts. Fördel med att ha checklistor i smartphonen eller surfplattan är att det inte behövs flera checklistor på olika platser utan ungdomen kan ha flera checklistor i sin smartphone eller surfplatta istället.
6.1.3 En smartphone eller surfplatta fungerar inte alltid
Arbetsterapeuterna beskriver att smartphonen inte alltid fungerar, den kan gå sönder, tappas bort eller blir stulen. Andra nackdelar som nämns är oladdad teknik, det kostar mycket pengar, dåligt wifi eller dåligt batteri. Uppstår dessa problem finns ofta inget skyddsnät och en plan b kan behövas, vilken kan vara ytterligare strategier eller andra hjälpmedel. Följande citat beskriver hur en oladdad smartphone kan påverka vardagen:
en oladdad mobil, vad i hela friden gör man då när man vet att oof jag ska ju till läkaren idag och jag har laddaren hemma… vilken tid va det…. du har ingen aning om du har en oladdad mobil (8)
Arbetsterapeuterna har även erfarenheter av att det blir mindre tydligt i smartphonen och om ungdomen har bristande motivation kan det tillsammans bidra till att det är lätt att klicka bort påminnelser om mer intressanta appar såsom spel, Youtube eller sociala medier används. De ungdomar som inte bryr sig eller saknar motivation kan få flertalet hjälpmedel utan att det fungerar, brist på vana och rutin gör också att det inte fungerar. Det kan behövas tydliga regler och restriktioner kring ungdomens användande av smartphonen eller surfplattan. Arbetsterapeuterna menade att ungdomarna tyckte att de kunde använda dem mer till spel och sociala medier bara för att det nu fungerade som kognitivt stöd, men att smartphonen inte behöver användas mer bara för att det finns hjälpmedel i den.
Arbetsterapeuterna upplever att ungdomarna använder smartphonen eller surfplattan till roliga saker och har svårt att tänka sig ett nytt användningsområde exempelvis ett som inte är lika lustfyllt som påminnelser för att duscha eller borsta tänderna. En arbetsterapeut upplever att det kan vara svårt att använda surfplattan som stöd då de hellre gör annat i den och vill inte ha någonting som stör:
Jag tycker att det kan förvirra det ganska mycket och man kan komma in på massa olika appar och det är mycket spel som gäller och man vill ta träningsappar och kognitiva appar så är de mycket annat som är installerat i surfplattorna också så då går man gärna över till det. (6)
En nackdel som kan uppstå är att ungdomarna blir mer beroende av sin smartphone eller surfplatta på grund av rädsla att missa påminnelser. Det kan också finnas rädslor för att smartphonen eller surfplattan tappas bort vilket kan bidra till att de inte tas med när de ska någonstans. Ytterligare en nackdel kan vara att smartphones och surfplattor behöver
uppdateras för att inte fungera sämre. Vid uppdatering kan appar förändras i utseende vilket kan göra att ungdomarna upplever appen som sämre och inte vill använda den då många ungdomar med AST har svårigheter med förändringar.
6.2 Socialt nätverk
Om en ungdom har ett bra och stöttande socialt nätverk kan telefonen fungera bra som stöd än om ungdomen saknar stöttning från människor i omgivningen. Det sociala nätverket
bestående av föräldrar, någon man bor med, resurser, assistenter eller lärare som kan ge stöd och uppmuntran till att använda smartphonen eller surfplattan som kognitivt stöd är
betydelsefullt. För att smartphones och surfplattan ska fungera som stöd ställs det krav på nätverket. I skolan saknar ungdomen ofta ett stöttande nätverk vilket ofta gör skolan till en hindrande miljö.
6.2.1 Det ställs krav på det sociala nätverket
Flera arbetsterapeuter berättar att smartphonen är suveränt som kognitivt stöd om ungdomen har ett stöttande nätverk. För att ungdomarna ska kunna lära sig att använda en programvara i smartphonen behöver föräldrarna uppmuntra och stötta hela tiden, samtliga arbetsterapeuter är tydliga med att det inte fungerar utan det sociala nätverket. Utan det sociala nätverket krävs mer jobb och stöd av arbetsterapeuten. Följande citat beskriver vikten av att ungdomen får stöttning när hjälpmedlet ska läras in:
Sen går det ju inte automatiskt, det är ju inte bara att lägga in det här programmet, utan föräldrar måste ju vara med och stötta hela tiden, det går inte utan nått nätverk som hjälper till, de sker inte automatiskt heller nej dom är ju vana att det är nån vuxen som servar hela tiden (3)
I analysen framkom det att om föräldrarna är teknikkunniga och använder kalendern i sin smartphone leder detta ofta till att de är mer drivande i användningen av smartphone som kognitivt stöd än de föräldrar som endast använder sin telefon genom att ringa samtal. Om föräldrarna kan tekniken så kommer dom hjälpa barnen på bästa sätt, kan dom den inte finns inte de förutsättningarna. Numera upplever flera arbetsterapeuter att föräldrar har mer kunskap om hur smartphonen kan användas vilket underlättar arbetet.
En arbetsterapeut upplever att många ungdomar är vana att bli påminda och hjälpta och behöver lära sig att göra det som telefonen säger. För att det ska fungera behövs mycket stöttning av det sociala nätverket. Flera arbetsterapeuter beskriver att många föräldrar har en tro av att om deras ungdom bara får en app eller ett hjälpmedel i sin smartphone eller
surfplatta så kommer livet lösa sig vilket inte stämmer. Följande citat beskriver detta på följande sätt:
För dom tänker att nu löser de här allt på en gång och så funkar det oftast inte med hjälpmedel .. så att föräldrarna är ju jätteviktiga i de här. (4)
Det sociala nätverket som exempelvis föräldrarna får krav på sig att uppdatera och skriva in saker i telefonen. Många föräldrar förstår inte att det är deras ansvar att planera in aktiviteter och tider i smartphonen för att det ska fungera och många föräldrar tar ett steg tillbaka och tycker att ungdomen ska kunna klara sig själv. Oftast är det omgivningen som bidrar till att en app inte fungerar och en arbetsterapeut beskriver att många föräldrar väljer att inte använda detta som stöd när de inser hur mycket som krävs av dom för att det ska fungera. Ofta är det föräldrarna som vill detta mer än ungdomarna vilket bidrar till att det sällan fungerar. Föräldrar och ungdomar har många gånger även olika mål för smartphonen som stöd, föräldrarna vill planera exempelvis dusch och tandborstning och ungdomen vill planera in roliga aktiviteter. Detta gör att det ofta inte fungerar och bråk uppstår. Genom att ungdomen blir mer självständig och håller koll på tider behöver inte föräldrar störa och tjata vilket bidrar till en bättre relation mellan dem.
Arbetsterapeuterna berättar att de har erfarenhet av att teknikanvändandet inte fungerar när ungdomarna inte är motiverade. Vid avsaknad av motivation får föräldrarna stötta upp och försöka motivera till att använda smartphonen som stöd. Oavsett vilken typ av kognitivt stöd som ges är det viktigt med stöd och stöttning då de har svårt att skapa och hålla struktur.
En arbetsterapeut beskriver att nio gånger av tio är det omgivningens fel att det inte fungerar och att oftast kan något mer viktigt prioriteras framför att lära sig att använda en smartphone som stöd i vardagen.
6.2.2 Skolmiljön - oftast ett hinder
Flera arbetsterapeuter upplever att skolmiljön kan vara hindrande om skolan inte tillåter smartphones och surfplattor under skoltid, men då handlar det mer om attityderna som hindrar i skolan än den fysiska skolmiljön. Om skolan tillåter ungdomen att använda sin smartphone eller surfplatta under skoltid kan detta göra att ungdomen känner sig särbehandlad och andra barn kan se detta som orättvist och diskussion kan uppstå. I skolan ska telefonen ofta låsas in och får inte användas då det anses vara en leksak eller att telefonen eller surfplattan stör de andra eleverna. Oftast beror förbudet på att lärare inte har förstått syftet med att använda telefonen som kognitivt stöd. I skolan kan det även vara svårare för ungdomarna att använda smartphonen eller surfplattan som stöd då föräldrarna inte finns med och stöttar.
6.3 Arbetsterapeuternas arbete med teknik som kognitivt stöd
Arbetsterapeuterna stöter alla på utmaningar, svårigheter och brister i arbetet, vissa är positiva och andra är negativa. Arbetsterapeuterna anser att brist på resurser och tid påverkar arbetet negativt.
6.3.1 Arbetsterapeuternas utmaningar i arbetet
Arbetsterapeuterna beskriver att det kan vara en utmaning att ha rätt nivå på information, val och instruktion av appar till ungdomarna med AST. Det får inte vara för svårt samtidigt som det inte får vara för barnsligt, de måste även försöka hitta lämpligt stöd som ungdomarna kan behöva. Att vara medveten om ojämnheten i begåvningen hos ungdomarna så de starka sidorna utnyttjas och kompenserar för de svaga är också en utmaning. En annan utmaning kan vara att det är svårt att lösa problem som kan uppfattas vara tråkiga av ungdomarna och att få föräldrar och ungdom på samma nivå gällande vad som ska prioriteras. Ofta behöver
arbetsterapeuterna tillgodose både föräldrars och ungdomars behov och önskemål, vilket kan vara en utmaning. Det kan även vara utmanande att försöka motivera ungdomarna till att använda sin smartphone eller surfplatta i andra användningsområden samt att motivera dem att förstå målet och vinsten med användandet. De svårigheter många arbetsterapeuter har erfarenhet av är att de inte får röra ungdomarnas smartphone eller surfplatta och ett förtroende behöver byggas upp för att få göra detta. En arbetsterapeut beskriver att det kan vara
skrämmande att arbeta med någon annans smartphone på grund av rädsla för att radera något. Det kan även enligt flera arbetsterapeuter vara en svårighet att surfplattor finns i så många olika märken att själva appen inte är ett bekymmer utan hur plattan fungerar. Flera berättar att de har mer svårigheter med Android än iOS.
6.3.2 Bristande tid och resurser påverkar arbetet
Arbetsterapeuterna önskar att de skulle ha mer tid med patienter vilket idag inte är möjligt på grund av tidsbrist. De önskar även att de hade mer tid till att fördjupa sig i att använda teknik som stöd och att ha möjlighet till att träffa klienterna oftare. Många gånger hinner inte arbetsterapeuterna med och får leta och försöka hitta inställningar när problemen dyker upp. En arbetsterapeut upplever att det inte finns tid att prioritera användningen av smartphone som stöd då patienternas andra svårigheter får gå före och en annan arbetsterapeut säger såhär.
Ja i den bästa av världar så skulle jag ha den tiden att träffa dom en gång i veckan i flera månader, att nu får du komma till mej och så tittar vi på de här tillsammans så bygger vi ut de här systemet, och de har ja ju inte den tiden (7)
6.4 Den tekniska utvecklingen
Arbetsterapeuterna anser att tekniken idag finns överallt i samhället vilket nästan tvingar dem att lära sig att använda detta som kognitivt stöd till ungdomar med AST. För att
arbetsterapeuten ska kunna instruera och välja ut bra appar måste de ha den kunskap som behövs och veta hur apparna fungerar. Tekniken utvecklas hela tiden och mer teknik kommer in i sortimentet vilket medför att arbetsterapeuterna behöver hålla sig uppdaterade. Det finns arbetsterapeuter som upplever att samhället ställer krav på att använda teknik som stöd och är skrämda av den nya tekniken. Andra arbetsterapeuter anser att det är positivt att använda den nya tekniken. Den tekniska utvecklingen gör att det kan finnas flera lösningar på problem i vardagen, telefonen kan vara en lösning och följande citat beskriver detta såhär:
Det här med olika lösningar, det finns ju inget som liksom funkar för alla på nått sätt utan det kräver ju alltid en bred och en djup kartläggning sådär man.. verkligen tar tillvara på den individuella personens behov och tar reda på orsaker till varför svårigheter uppstår i vardagen innan man väljer vilken typ av lösning och i dom här lösningarna så tycker jag att det är bra att ha många olika verktyg i verktygslådan varav telefon kan vara en (1)
Ibland känner arbetsterapeuterna att ungdomarna kan mer än de själva då de ofta är duktiga på teknik, men arbetsterapeuten är expert på exempelvis kalendrar och struktur vilket gör att de kompletterar varandra. Arbetsterapeuterna upplever ungdomarnas kunskap som positivt då det ofta betyder att det finns motivation. En arbetsterapeut säger följande.
Ah men de är ju toppen, jag får lära mig nya saker varje dag och de är ju så himla experter på alla möjliga bra att ha grejer och framförallt teknik, så de tänker jag att det är en del av tjusningen med de här jobbet att jag får träffa så många kloka och
I dagens samhälle finns många olika sätt att få information om smartphones och surfplattor som stöd. En arbetsterapeut berättar att hon brukar informera föräldrar om appstod.se där många appar finns listade, där har föräldrarna själva har möjlighet att välja ut en lämplig app. Genom detta slipper arbetsterapeuten vara syndabocken om det inte fungerar och föräldrarna får avgöra vad de vill prova till ungdomarna. Det finns även olika verksamheter där
arbetsterapeuterna kan söka information och få utbildning i teknik som stöd allt eftersom tekniken växer.
7. DISKUSSION
7.1 Metoddiskussion
Inför denna studie valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att
beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av teknik som kognitivt stöd till ungdomar med AST. Då det var arbetsterapeuternas erfarenheter som skulle undersökas och beskrivas anser
författarna att det var en bra metod då deltagarna genom de öppna frågorna hade möjlighet att berätta om sina erfarenheter. En kvalitativ metod baseras på människor erfarenheter och beskrivningar [27].
Urvalet inför denna studie var ändamålsenligt urval med inklusionskriterier. Genom inklusionskriterierna ansåg författarna att deltagarna hade den erfarenhet som eftersöktes. Enligt Lundman och Graneheim [27] är antal deltagare och att de har den erfarenhet som efterfrågas av vikt för resultatets giltighet. Författarna ansåg att det fanns svårigheter med att få deltagare till studien och upplevde att de personer som deltog var arbetsterapeuter med positiv inställning till teknik som stöd. Deltagarnas ålder varierade, de arbetade olika mycket med smartphones och surfplattor som stöd och de var från olika regioner vilket har gett en bred variation av deltagarnas erfarenheter, vilket ökar resultatets trovärdighet. Enligt Lundman och Graneheim [27] ökar trovärdigheten om fenomenet beskrivs utifrån en bred variation av erfarenheter. Samtliga deltagare var kvinnor och författarna ansåg att det hade varit intressant att även få ta del av manliga arbetsterapeuters erfarenheter, detta hade kunnat gjort att trovärdigheten ökat ytterligare då variationen av deltagare ökar. Genom att resultatet har beskrivit det som syftet avser ökar giltigheten [27]. Lika så har deltagarna för studien valts ut för att svara på syftet.
Intervjuguiden utformades med öppna frågor och följdfrågor och tillsammans gav de en tydlig bild och innehållsrika intervjuer av arbetsterapeuternas erfarenheter. Inga ja och nej frågor valdes ut då de enligt Polit och Beck [26] ska undvikas då de inte kan ge innehållsrika svar av fenomenet i studien. Författarna ansåg att det var svårt att utforma öppna frågor.
Följdfrågorna valdes ut för att deltagarna skulle ha möjlighet att utveckla sina svar och under intervjuerna ställdes även andra följdfrågor såsom kan du utveckla? kan du berätta mer? då de enligt Polit och Beck [26] ger författaren mer detaljerad information. Författarna ansåg att intervjuguidens innehåll gav den information som studien eftersökte.
Redan vid de första fyra intervjuerna upplevde författarna att svaren på frågorna liknade varandra men för att få en variation av erfarenheter och bred innehållsrikedom valdes ytterligare intervjuer att utföras. När intervju nummer åtta var utförd ansåg författarna att ingen ytterligare information framkommit och valde därför att inte genomföra fler intervjuer.
Hela analysprocessen har enligt författarna varit tidskrävande och svår. Alla intervjuer transkriberades ordagrant och båda författarna ansåg att det ibland var svårt att tolka texten
när den var skriven i talspråk. Det transkriberade materialet saknar ibland en logisk ordning då den intervjuade kommer in på andra ämnen mitt i en mening. Båda författarna läste alla intervjuer och analyserade allt material tillsammans vilket även har beskrivits, detta ökar tillförlitligheten [27]. Genom att författarna använde domäner kunde materialet struktureras vilket förenklade analysen. Skapandet av kategorier och underkategorier var tidskrävande, komplicerat och krävde mycket diskussioner mellan författarna. Trots detta var det
genomförbart på ett bra sätt och resultatet påverkades inte av det. Författarna anser att passande kategorier och underkategorier skapades, samt att passande och beskrivande citat valdes ut. Genom att använda citat ökar möjligheterna för läsaren att avgöra giltigheten för studien [27].
För att andra arbetsterapeuter ska kunna överföra resultatet till sitt arbete har insamlingsmetod och de deltagare som valts ut och varit med i studien beskrivits noggrant enligt författarna, i enlighet med Lundman och Graneheim [27]. Genom att noggrant beskriva metoden kan läsaren själv avgöra om resultaten är överförbart till sin verksamhet eller inte.
Under studiens gång har inte någon etisk konflikt uppstått. De etiska överväganden som togs enligt helsingforsdeklarationen [28] innebar att deltagarna blev informerade om att deras deltagande var frivilligt. De informerades om detta både i informationsbrev och på det samtyckesbrev de skrev under innan påbörjad intervju. Alla deltagares personuppgifter har hanteras så att ingen annan kan spåra resultatet till enskild individ. Författarna anser att genom att inte nämna från vilken region och arbetsplats de intervjuade i studien var från skyddas deras identiteter.
7.2 Resultatdiskussion
Sammanfattningsvis framkom i resultatet att arbetsterapeuterna hade både positiva och negativa erfarenheter av smartphones och surfplattor som kognitivt stöd. Trots att de flesta deltagande arbetsterapeuterna var positivt inställda till att använda teknik som stöd framkom flera nackdelar på när det inte fungerar bra. Vidare framkom även att tekniken ställer krav på arbetsterapeut, ungdom och socialt nätverk samt skapar utmaningar och möjligheter. Denna studie kan bidra med ökad kunskap om smartphones och surfplattor som kognitivt stöd till arbetsterapeuter som arbetar med ungdomar med AST. Arbetsterapeuterna hade erfarenheter av att tekniken kan fungera på de ungdomar som inte var i behov av omfattande stöd men att det är det individuella behovet och personen som avgör om det kommer fungera.
I resultatet framkom att arbetsterapeuterna hade erfarenheter av att föräldrarnas och
omgivningens stöd är den viktigaste delen i att använda en smartphone eller surfplatta som kognitivt stöd och att det ofta är brist på stöd som gör att tekniken inte fungerar till detta. Enligt Kielhofner [16] kan familj och vänner vara resurser i miljön då de kan ge stöd och uppmuntran. Detta kan leda till att aktivitetsutförandet underlättas och motivationen upprätthålls [16]. Miljön kan även hindra aktivitetsutförandet [16], för att använda en smartphone eller surfplatta som kognitivt stöd måste föräldrarna ge stöd och uppmuntra till användning annars kommer det enligt arbetsterapeuterna inte att fungera. Författarna anser att det är betydelsefullt att arbetsterapeuterna ger både utbildning och stöttning till föräldrar i hur de ska hjälpa sina barn. De är av vikt att föräldrarna förstår hur betydelsefulla de är i
användandet av smartphones och surfplattor som stöd och detta är något som
arbetsterapeuterna kan bidra med. Författarna anser att föräldragrupper ledda av bland annat arbetsterapeuter kan vara av vikt, där föräldrar till barn och ungdomar med AST får möjlighet att träffas. Där kan då arbetsterapeuter exempelvis berätta hur viktiga föräldrarna är som
stöttande nätverk och berätta samt instruera dem i teknik och dess användningsområden. Enligt Fernell och Lagerkvist [4] kan det vara av betydelse för föräldrar att även ha kontakt med andra föräldrar till barn med lika diagnos.
I resultatet framkom att smartphonen eller surfplattan på olika sätt kan bidra till att ungdomen blir mer självständig, detta genom exempelvis påminnelser och kalender. Genom att använda smartphone och surfplatta som stöd ökar självständigheten då de kan användas för struktur, planering, tidsuppfattning, påminnelser och för att avsluta aktiviteter [29]. Genom att använda ett stöd som exempelvis en smartphone kan hinder i miljön en person befinner sig i
elimineras, vilket kan göra att självständigheten ökar [10]. Detta kan relateras till en
arbetsterapeuts beskrivning om en ungdom som genom en smartphone självständigt kunde ta sig till aktiviteter via buss. Genom instruktioner i smartphonen var inte bussen längre ett hinder. Bereznak [10] skriver att när tekniken ökar identifieras nya sätt att använda detta som stöd för att öka självständigheten och detta är något de flesta arbetsterapeuter beskriver. Arbetsterapeuterna ansåg att ungdomars självständighet ökade genom att använda en
smartphone eller surfplatta som stöd då de inte blir lika beroende av sitt sociala nätverk som föräldrarna i alla aktiviteter de utför. För ungdomar är det betydelsefullt att bli självständiga då det är av vikt för deras utveckling [20]. Då självständighet är något arbetsterapeuter strävar efter att främja behöver de ha kunskaper i hur en smartphone eller surfplatta kan bidra till detta och även hur viktigt det är att involvera det sociala nätverket. Det är därför viktigt att arbetsterapeuter som arbetar med dessa ungdomar får den tid och de resurser de behöver för att kunna arbeta med teknik som stöd.
Arbetsterapeuterna pratade mer om sina erfarenheter av smartphonen än surfplattan som stöd vilket bidrar till att smartphonen nämns mer än surfplatta i resultatet. Flera av
arbetsterapeuterna beskrev hur de flesta ungdomarna använder smartphones och surfplattor i sin vardag och de har ofta stor kunskap om teknik. Lidström[1] beskriver ungdomarna som en digital generation. Att använda en smartphone eller surfplatta som kognitivt stöd är något som av fler arbetsterapeuter ansågs som normaliserande då det inte är utmärkande och det kan vara viktigt för ungdomarna att vara som alla andra. Att använda sig av handhållna enheter, vilket kan vara en surfplatta är enkla att använda i samhället då de passar in i samhällsmiljön [30]. Författarna anser att detta är något arbetsterapeuterna bör ha kännedom om då både
smartphonen och surfplattan är viktig för de flesta ungdomarna och kan fungera som ett bra stöd till dem.
Många arbetsterapeuter pratade om hur kalender och påminnelser kan användas som stöd för att komma ihåg och avsluta aktiviteter. Detta stämmer överens med det Boman skriver om hur kalender, påminnelse och checklistor kan ge stöd för de nedsatta funktionerna som
exempelvis tidsuppfattning och nedsatt exekutiv förmåga [8]. Kalendrar och scheman som kan ge påminnelser och stötta för att utföra aktiviteter genom att följa olika steg kan användas för personer med kognitiva nedsättningar [31]. Smartphones och surfplattor kan förbättra utförandeförmågan hos personer med funktionsnedsättning [7]. Kielhofner [16] beskriver att genom användning av ett verktyg eller att få instruktioner också kan främja för att utföra en aktivitet. Detta är något som framkom i resultatet där arbetsterapeuterna beskrev att
exempelvis checklistor i smartphonen eller surfplattan kan bidra till att aktiviteter i flera steg kan utföras som, exempelvis morgonrutiner eller städning. Schema som kan visa steg i uppgifter och ge påminnelser har visat sig ge ökad självständighet [30]. Författarna anser att smartphonen eller surfplattan har många bra funktioner i sig som kan vara användbara som stöd. Smartphonen eller surfplattan bidrar även till att ungdomar med AST kan känna sig mer som alla andra.
Enligt Boman [8] så kan en arbetsterapeut utföra inställningar i en klients egna smartphone eller radera störande funktioner utifrån klientens behov. Arbetsterapeuterna kan även ge råd och/eller anpassa smartphones och surfplattor klienterna har [2]. Detta överensstämmer inte med det som framkom i studiens resultat då de intervjuade arbetsterapeuterna beskrev att de sällan fick göra inställningar eller anpassa någonting i ungdomarnas smartphones eller surfplattor. De beskriver att ett förtroende måste byggas upp under lång tid för att detta ska kunna utföras, vilket sällan händer. Författarna menar att arbetsterapeuterna behöver mer tid och resurser för att kunna skapa en god relation. Detta var något författarna inte hade funderat på sedan innan men de anser att detta är av stor vikt i arbetet med ungdomar med AST. Flera arbetsterapeuter beskrev att attityder från människor i den sociala miljön var ett hinder. Skolan ansågs av arbetsterapeuterna vara den miljö som var mest hindrande i ungdomars användande av en smartphone eller surfplatta som kognitivt stöd. I skolan finns ofta förbud mot smartphones och surfplattor, vilket leder till problem för ungdomarna då detta inte kan användas som stöd. Kielhofner [16] beskriver att regler, krav och lärares uppfattningar kan utgöra hinder för aktivitetsutförande. För att kognitiva stöd ska fungera krävs det att ungdomarnas nätverk är stöttande och detta innefattar även lärarna. Utan deras stöd är det svårt att uppnå bästa möjliga effekt av det kognitiva stödet [2]. Studiens resultat visar att det blir problematiskt när ungdomarna ej får använda sina smartphones eller surfplattor i skolorna på grund av regler dem har. Flera arbetsterapeuter beskriver att många lärare även saknar kunskap om hur en smartphone eller surfplatta kan vara ett stöd och att föräldrarnas stöttning saknas i skolmiljön vilket gör att användandet fungerar sämre. För att ungdomarna ska ha möjlighet att använda sin smartphone eller surfplatta som stöd i skolan tror författarna att lärare och klasskompisar kan behöva information om vad den ska användas till och varför. Lärare och klasskompisar kan då ha möjlighet att skapa ett stöttande nätverk i skolan och bidra till att det ska fungera bättre. Författarna förmodar att om ungdomen inte vill visa att smartphonen eller surfplattan är ett kognitivt stöd eller bli särbehandlade för detta kan problem uppstå. Detta kan göra att möjligheten att informera lärare och klasskompisar inte finns.
Något annat som framkommer i studien var arbetsterapeuternas erfarenheter av att brist på tid och resurser påverkar arbetet med kognitivt stöd. De flesta arbetsterapeuterna var överens om att de skulle vilja ha mer tid till varje ungdom och familj. De skulle även behöva mer tid till att få mer kunskap och kunna prova hur alla smartphones, surfplattor och appar fungerar. Detta för att kunna välja rätt typ av stöd till varje ungdom. Det ställs krav på arbetsterapeuter att använda teknik som stöd [1] och flera arbetsterapeuter upplevde att det ibland ställdes krav på dem att både ha kunskap i och att använda smartphones och surfplattor som stöd. De upplevde även att det var viktigt att “hänga med” i den digitala utvecklingen. Författarna anser att med mer resurser och tid kanske fler arbetsterapeuter kan ha möjlighet att arbeta med smartphones och surfplattor som kognitivt stöd och känna sig mer bekväma i detta.
Författarna har förhoppning om att denna studie ska bidra med kunskap till arbetsterapeuter som vill använda smartphone och surfplatta som kognitivt stöd i sitt arbete genom att beskriva andra arbetsterapeuters erfarenheter. Genom att få reda på hur andra arbetsterapeuter upplever och arbetar med detta kan fler våga prova detta som stöd. Deltagarna i denna studie beskrev sina erfarenheter av smartphones och surfplattor som kognitivt stöd i vardagliga aktiviteter. De beskrev i hög grad dessa för planering och struktur. Författarna har i denna studie haft svårigheter att hitta vetenskapliga artiklar som stöttar upp resultatet då detta är ett område som inte är väl utforskat, och författarna anser att vidare forskning om hur smartphonen eller
surfplattan kan användas som kognitivt stöd till ungdomar med AST behövs. Denna studie beskriver detta övergripligt och vidare forskning kan beskriva mer djupgående hur exempelvis kalender används till dessa ungdomar. Ytterligare intervjustudier vore lämpligt för att
undersöka detta. Intervjuerna skulle kunna undersöka både arbetsterapeuternas och ungdomar med AST:s erfarenheter av detta. Detta då resultatet visar att smartphones och surfplattor är viktiga för ungdomarna vore det intressant att undersöka deras erfarenheter av smartphones och surfplattor som kognitivt stöd. Vidare vore det bra att utföra en litteraturstudie för att sammanställa den forskning som finns om smartphones och surfplattor som stöd i vardagliga aktiviteter för ungdomar skulle även vara av vikt då detta inte är så utforskat.
7.3 Slutsats
Utifrån det som framkommit i studiens resultat drar författarna slutsatsen att en smartphone eller surfplatta kan fungera bra som kognitivt stöd till ungdomar med AST om ungdomen har motivation till att använda teknik och har ett stöttande socialt nätverk som kan uppmuntra. Det kommer inte spela någon roll hur bra tekniken än är om nätverket inte ger tillräckligt stöd till ungdomarna. Utifrån studiens resultat konstaterar författarna att arbetsterapeuterna
behöver mer kunskap om smartphones och surfplattor som kognitivt stöd. Mer forskning om smartphones och surfplattor som stöd i vardagliga aktiviteter behövs då det är viktigt då vi lever i en digital värld och det kommer inte bli mindre digitaliserat, tekniken ökar för varje dag som går. Vem ska lära ungdomarna att använda smartphonen eller surfplattan som stöd om inte arbetsterapeuterna gör det.
REFERENSER:
1. Lidström H. Att växa upp i en digital miljö. I: Eliasson A-C, Lidström H, Peny-Dahlstrand M, redaktörer. Arbetsterapi för barn och ungdom. 1:2. Uppl. Lund: Studentlitteratur; 2016. S.85-92
2. Wennberg B, Sjödin L, Buchholz M, Janeslätt G. Kognitivt stöd i vardagen. I: Eliasson A-C, Lidström H, Peny-Dahlstrand M, redaktörer. Arbetsterapi för barn och ungdom. 1:2. Uppl. Lund: Studentlitteratur; 2016. S. 267-280.
3. Christiansen C, Baum CM, Bass JD, editors. Occupational therapy: performance, participation and well-being. 4. ed. Thorofare, N.J.: Slack; 2015.
4. Fernell E, Lagerkvist B. ADHD, autismspektrumtillstånd och Tourettes syndrom. I: Lagerkvist B, Lindgren C, redaktörer. Barn med funktionsnedsättning. 1:2. Uppl. Lund: Studentlitteratur; 2012. S.163-172.
5. Eliasson A-C. Barns funktionsnedsättningar och diagnoser. I: Eliasson A-C, Lidström H, Peny-Dahlstrand M, redaktörer. Arbetsterapi för barn och ungdom. 1:2. Uppl. Lund: Studentlitteratur; 2016. S. 65-83.
6. Dumont C. Mobile technologies and individuals with an autism spectrum disorder: A list of applications and reflections on their use. Occupational Therapy Now. 2013, Jan;15:14-15.
7. Erickson K. Evidence Considerations for Mobile Devices in the Occupational Therapy Process. OJOT. 2015, 3(2): 1-17.
8. Boman I-L. Tekniska hjälpmedel för kognition. I:Björkdahl A, redaktör. Kognitiv rehabilitering: teoretisk grund och praktisk tillämpning. 1:2. Uppl. Lund:
Studentlitteratur; 2015. s. 103-114.
9. Blomquist U-B, Nymark M. Konsumentprodukter som hjälpmedel En handbok för hälso- och sjukvården [Internet]. Sundbyberg: Hjälpmedelsinstitutet; 2013. Hämtad från: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20166/2016-4-45.pdf
10. Bereznak S, M. Ayres K, C. Mechling L, L. Alexander J. Videos Self-Prompting and Mobile Technology to Increase Daily Living and Vocational Independence for Students with Autism Spectrum Disorders. J Dev Phys Disabil. 2012;24:269-285. 11. Case-Smith J, O'Brien JC, editors. Occupational therapy for children and adolescents.
7. ed. St. Louis, Mo.: Elsevier Mosby; 2015.
12. American Psychiatric Association. Diagnostic and statistical manual of mental disorders: DSM-5. 5. ed. Arlington, Va: American Psychiatric Association; 2013. 13. VanBergeijk E, Klin A, Volkmar F. Supporting more able students on the Autism Spectrum: Collage and Beyond. J Autism Dev Disord. 2008, Jan; 38:1359-1370. 14. Förbundet Sveriges arbetsterapeuter. Etisk kod för arbetsterapeuter: antagen av
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuters fullmäktige 1992, reviderad 2004 och 2012. [5.], rev. uppl. Nacka: Förbundet Sveriges arbetsterapeuter (FSA); 2012.
15. Peny-Dahlstrand M. Aktivitetens betydelse för barn och ungdom. I: Eliasson A-C, Lidström H, Peny-Dahlstrand M, redaktörer. Arbetsterapi för barn och ungdom. 1:2. Uppl. Lund: Studentlitteratur; 2016. S. 23-33.
16. Kielhofner G. Model of human occupation : teori och tillämpning. Lund: Studentlitteratur; 2012.
17. International classification of functioning, disability and health [Elektronisk resurs] children and youth version : ICF-CY. [Internet]. Geneva: World Health Organization; 2007 [citerad 21 februari 2018]. Tillgänglig vid:
18. Jacobsson H. Arbetsterapeutens roller och verksamhetsområden. I: Eliasson A-C, Lidström H, Peny-Dahlstrand M, redaktörer. Arbetsterapi för barn och ungdom. 1:2. Uppl. Lund: Studentlitteratur; 2016. S. 107-118.
19. Eliasson A-C. Arbetsterapi I: Lagerkvist B, Lindgren C, redaktörer. Barn med funktionsnedsättning. 1:2. Uppl. Lund: Studentlitteratur; 2012. S.333-351.
20. Öhrnvall A-M, Vroland Nordstrand K, Peny-Dahlstrand M. Barns aktiviteter i dagligt liv. I: Eliasson A-C Lidström, Peny-Dahlstrand M, redaktörer. Arbetsterapi för barn och ungdom. 1:2. Uppl. Lund. Studentlitteratur; 2016. S. 145-163.
21. Kjellberg A, Hellberg K. Transition till vuxenlivet. I: Eliasson A-C, Lidström H, Peny-Dahlstrand M, redaktörer. Arbetsterapi för barn och ungdom. 1:2. Uppl. Lund: Studentlitteratur; 2016. S. 93-104.
22. Nordin-Olson E. Barn som tänker annorlunda [Elektronisk resurs] : barn med autism, Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd [Internet]. Stockholm:
Socialstyrelsen; 2010 [citerad 21 februari 2018]. Tillgänglig vid: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-3-8
23. Winberg A, Lidström H. Anpassning och hjälpmedel för delaktighet. I: Eliasson A-C, Lidström H, Peny-Dahlstrand M, redaktörer. Arbetsterapi för barn och ungdom. 1:2. Uppl. Lund: Studentlitteratur; 2016. S. 203-212.
24. Shic F, Goodwin M. Introduction to Technologies in the Daily Lives of Individuals with Autism. J Autism Dev Disord. 2015, Dec; 45(12): 3773-3776.
25. Olsson H, Sörensen S. Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. 3. uppl. Stockholm: Liber; 2011.
26. Polit DF, Beck CT. Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. 10th ed. Philadelphia: Wolters Kluwer; 2016[2017].
27. Lundman B, Graneheim U. Kvalitativ innehållsanalys. I: Höglund Nielsen B,
Granskär M, redaktörer. Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. 3e. Uppl. Lund: Studentlitteratur; 2017. s. 219-234.
28. Vetenskapsrådet. God forskningssed [Elektronisk resurs]. Reviderad utgåva. Stockholm: Vetenskapsrådet; 2017. Hämtad från
https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/
29. Adams Hill, Belcher, E. brigman, Renner, Stephens. The Apple ipad as an innovative Employment Support for Young Adults with Autism Spectrum Disorder and Other developmental Disabilities. J Appl Rehabil Couns. 2013;44(1):28-37.
30. A. Alberto, B. Kessler, F. Cihak. Generalized use of a handheld prompting system. Res Dev Disabil. 2007;28(4):397-408.
31. De Joode E, Van Heugten C, Verhey F, Van Boxtel M. Efficacy and usability of assistive technology for patients with cognitive deficits: A systematic review. Clinical Rehabilitation. 2010;24(8):701-714.
BILAGA 1 Intervjuguide Bakgrundsfrågor: Ålder?
Hur länge har du arbetat som arbetsterapeut?
Vad har du för erfarenhet av att arbeta med ungdomar med AST? Intervjufrågor
1. Beskriv på vilket sätt du arbetar med smartphones och surfplattor som kognitivt stöd i vardagliga aktiviteter med ungdomar som har AST?
2. Vad är din erfarenhet av att använda smartphones och surfplattor som kognitivt stöd till ungdomar med AST?
- Vad kan smartphones och surfplattor kompensera för hos dessa ungdomar?
3. Kan du berätta om ett fall där det fungerat bra att använda smartphone eller surfplatta som kognitivt stöd?
- Vad ser du för fördelar?
- I vilka aktiviteter anser du att det fungerar bra?
4. Kan du berätta om ett fall där det fungerat mindre bra? -Vad ser du för nackdelar?
-I vilka aktiviteter kan det fungera mindre bra?
5. Hur upplever du att ungdomarnas delaktighet/självständighet påverkas genom att använda smartphones och surfplattor som stöd i vardagen?
6. På vilket sätt anser du att miljön har betydelse för att använda smartphones och surfplattor som stöd för de här ungdomarna?
- Fungerar det bättre i vissa typer av miljöer än andra? -Vilka är bra/sämre?
7. Hur upplever du stöd och hinder från personer i omgivningen i användandet av smartphones och surfplattor som kognitivt stöd?
8. Hur påverkar den växande tekniken dig i din yrkesroll?
-Hur påverkas du av ungdomarnas egen kunskap av smartphones och surfplattor? känner du att de kan mer än dig? hur påverkar det dig i så fall?
-På vilket sätt känner du att samhället ställer krav på dig att använda detta som stöd?
9. Vilken kunskap har du om vardagsteknik som smartphones och surfplattor som kognitivt stöd i vardagen?
- Hur har du fått den kunskapen?
- På vilket sätt upplever du att du har tillräcklig eller otillräcklig kunskap i val och instruktion av vardagsteknik?
10. Hur gör du när du ska lära ungdomen att använda smartphones och surfplattor som stöd?
- Vem har ansvar för inlärningen?
- Om inte du, vilken roll har du i inlärningsprocessen? - Skulle du vilja att det var på ett annat sätt?
- På vilket sätt sker uppföljningen? -Ungdomars kunskap - kan de mer?
Avslutande frågor
• Något mer du önskar tillägga? • Övriga frågor?
