GRÖNA TAK : FUNKTIONER UR HÅLLBARHETSPERSPEKTIV OCH UNIVERSITETSSTUDENTERS INSTÄLLNING

Kandidatuppsatser i miljövetenskap 014-2019

Campus Gotland

Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet

Uppsala Universitet, Campus Gotland

www.uu.se

GRÖNA TAK

:

FUNKTIONER UR

HÅLLBARHETSPERSPEKTIV OCH

UNIVERSITETSSTUDENTERS INSTÄLLNING

Viveka Vainio

Kandidatuppsats i miljövetenskap 15 hp, 2019

Bilden på framsidan föreställer: Ett extensivt grönt tak Fotograf: Viveka Vainio

Denna uppsats är författarens egendom och får inte användas för publicering utan författarens eller dennes rättsinnehavares tillstånd.

1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

ABSTRACT ... 2

SAMMANDRAG ... 2

INTRODUKTION ... 3

Syfte och frågeställning ... 3

MATERIAL OCH METOD ... 3

Urval av litteratur till litteraturstudie ... 4

Utformning av enkät ... 4

Urval av respondenterna ... 4

Sammanställning av svar ... 5

MILJÖPOLITIK, PLANERING OCH GRÖNA TAK ... 5

Agenda 2030 och Sveriges miljökvalitetsmål ... 5

Stadsstruktur och ekosystemtjänster ... 6

Historisk aspekt ... 6

Klassificering av gröna tak ... 7

HÅLLBARHETSASPEKTER PÅ GRÖNA TAK ... 8

Miljömässiga aspekter ... 8

Värmereducering, urban heat island ... 8

Vattenreglering, översvämningsriskreducering ... 9 Koldioxidupptag ... 9 Luftrening ... 9 Bullerdämpning ... 10 Biologisk mångfald ... 10 Ekonomiska aspekter ... 11

INTSÄLLNING TILL GRÖNA TAK ... 12

Sociala aspekter ... 12

Vad upplevs som positivt och negativt med gröna tak? ... 13

Hur kan man förbättra inställningen? ... 13

RESUSTAT AV ENKÄT ... 15

Kännedom om begreppet ... 15

Värdering av olika för- och nackdelar gällande gröna tak ... 19

Personlig villighet gällande boende och ekonomi ... 21

Inställning till miljöfrågor ... 22

2

Gröna tak: Funktioner ur hållbarhetsperspektiv och universitetsstudenters inställning.

Viveka Vainio. Självständigt arbete i miljövetenskap 15 hp.

ABSTRACT

Urbanization and population growth have led to the degradation of natural ecosystems in urban environments. This results in negative consequences such as temperature increase in urban areas, problems with storm water management and deteriorated air quality. Green roofs help cities become more sustainable from an ecological, economic and social perspective as they contribute several functions by allowing unused, hard surfaces in urban environments to be beneficial.

In addition to understanding the functions of green roofs, people’s attitude towards green roofs also plays a crucial role in the implementation of green construction. The purpose of this study was to elucidate the ecological benefits of green roofs through a literature review including the topics of heat reduction, air pollution, storm water management and the economic and social aspects. The survey studied university student’s perception of green roofs. The survey shows a very positive perception of green roofs with a willingness to invest in green constructions and having a green roof on one’s accommodations. Familiarity with the concept is relatively poor and the lack of knowledge is perceived to be the greatest obstacle when it comes to introducing green roofs. Green roof’s capacity in carbon dioxide uptake together with urban biodiversity is highly valued among the benefits of green roofs. Green roofs as a tool in urban planning face challenges but also opportunities.

SAMMANDRAG

Kraftig urbanisering och populationstillväxt har lett till degradering av naturliga ekosystem i stadsmiljöer vilket har negativa konsekvenser i from av bland annat temperaturökning i urbana områden, problem i dagvattenhantering och försämrad luftkvalité. Gröna tak bidrar med flertal funktioner där oanvända, hårda ytor i urbana miljöer kan användas i syfte med att hjälpa städer bli mer hållbara utifrån miljömässig, ekonomisk och social perspektiv.

Utöver förståelse kring gröna taks funktioner spelar också människornas inställning till gröna tak en avgörande roll i implementering av gröna konstruktioner. Syftet med denna studie var att genom en litteraturstudie belysa gröna taks miljömässiga fördelar exempelvis luftrening, dagvattenhantering och värmereducering samt diskuterade de ekonomiska och sociala aspekterna. Enkätundersökning studerade inställning och attityd till gröna tak hos

3

INTRODUKTION

Idag, enligt Naturvårdsverket (2019a), bor mer än hälften av jordens befolkning i städer och andelen stadsbo av den totala befolkningen förväntas öka till 60% år 2030. Dagens urbana befolkning kommer fördubblas år 2050 (FN 2017). På grund av kraftig urbanisering och populationstillväxt har naturliga ekosystem blivit mer och mer ersatta av urbana miljöer där människor har allt mer mindre kontakt med naturen (Fernandez-Cañero et al. 2013). Även om majoriteten av människor har isolerats från naturen är människan helt beroende av naturen på tusentals olika sätt (Chiras 2016) men ekosystem och deras tjänster tas ofta för givet (MEA 2005).

Bebyggd miljö är den mest betecknande orsaken till miljöförstöring i tidigare obyggda områden (Carter & Keeler 2008, Petterson Skog et al. 2017). Förändringar i markanvändning är en av de största anledningar till biodiversitets degradering där organismernas naturliga livsmiljöer förstöras, minskar eller försvinner. Urbanisering leder till städernas negativa miljöpåverkan och redan idag står städerna för 70% av växthusgasutsläppen (NV 2019a). Grön infrastruktur i städerna erbjuder lösningar till problematiken kring urbanisering genom att vegetation och byggda områden kan bindas ihop (Perini & Magliocco 2013).

Syfte och frågeställning

Mot bakgrund av urbanisering och gröna områdens degradering i stadsmiljöer är syfte med detta arbete attundersöka gröna taks funktioner och hur gröna tak bidrar till ekologisk,

ekonomisk samt social hållbarhet. Arbetet undersöker även hur gröna tak upplevs samt vilken inställning till dem finns bland studenter på fyra kandidatprogram på Uppsala Universitet Campus Gotland.

Frågeställning som ger grunden till arbetet är följande:

Hur fungerar gröna tak utifrån miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekter? Hur är inställningen till gröna tak hos dagens universitetsstudenter?

Finns det skillnader i inställning mellan de fyra utbildningsprogrammen?

MATERIAL OCH METOD

Studien är gjord i två delar för att få möjlighet att svara på frågeställningarna. Detta arbete genomfördes i form av en litteraturstudie och en enkätundersökning. Litteraturstudien svarar på frågeställningens första fråga om gröna taks funktioner och enkätens mål är att få svar på studiens andra frågor om inställning till gröna tak. Enkätundersökningen bygger på

4

Urval av litteratur till litteraturstudie

Material för litteraturstudie hämtades främst från Uppsala Universitets bibliotekstjänst där vetenskapliga artiklar efterletades. Via Google Scholar hittades majoriteten av rapporterna men också hemsidor till internationella organ och statliga myndigheter användes för att få fram relevanta dokument för arbetet.

Utformning av enkät

Formulering av enkätfrågor gjordes genom aktiv dialog med handledaren där idéerna diskuterades fram och tillbaka för att kunna hitta de absolut optimalaste frågorna för att kunna sedan svara på arbetets frågeställning. Enkätundersökning användes på grund av att det är den mest effektiva metoden när man vill nå ut till en stor grupp av människor under en kort tidsperiod (Trost & Hultåker 2016). Utformning av enkäten behövde vara så tydlig och enkel som möjligt för att oklarheter hos respondenterna skulle undvikas (Trost & Hultåker 2016). Frågorna ställdes i olika former beroende på vilken typ av svar efterfrågades (Holme & Krohn Solvang 1997). Mestadels var frågorna flervalsfrågor eller hade Likertskala där respondenterna fick ta ställning till ämnet eller uppskatta olika värden. Ett fåtal frågor erbjöd möjligheten att lägga till eget svarsalternativ genom att ha en öppen ruta efter färdigbestämda svarsalternativ.

Den slutliga versionen av enkäten utformades i Webbenkäter där verktygets mer avancerade funktioner ledde till bredare och bättre frågeformulering jämfört med andra webbaserade enkätsverktyg som också provades. Även resultatet kunde visas i färdiga och sammanställda diagram vilket ledde till enklare datahantering. Olika typer av svarsalternativ testades för att kunna färdigställa rättformade frågor. Flera testenkäter gjordes och skickades till enstaka människor som fick ge feedback och förbättringsförslag gällande frågeformulering, svarsalternativ, språk gällande svåra begrepp samt ordning på frågorna. Resultaten från pilotstudie underlättade färdigställandet av den slutliga versionen av enkäten där sista redigeringar gällande enkätsfunktioner gjordes så att exempelvis alla frågor blev obligatoriska vilket vidare bidrog till bättre datainsamling.

Urval av respondenter

Enkäten vände sig till universitetsstudenter på Campus Gotland. Fokusgruppen bestod av studenter från fyra olika kandidatprogram: inom företagsekonomi; ledarskap, kvalitet och förbättring; miljövetenskap samt kulturvård, byggnadsantikvarisk inriktning. Subjektiv urvalsmetod användes då det ansågs att dessa program kunde visa en variation gällande inställning till gröna tak. Avgränsning till ovannämnda program gjordes eftersom de behandlar samhällsfrågor från olika synvinklar vilket var till fördel i denna uppsats. För att kunna tydligt undersöka möjliga skillnader mellan olika utbildningsprogram när det kommer till inställning till gröna tak samt underlätta datasammanställning var det praktiskt att

fokusera på fyra olika program i stället för alla kandidatprogram på Campus Gotland. Alla tre årskurser inom de valda fyra program fick möjligheten att svara på enkäten.

5

Sammanställning av svar

Litteraturstudie behandlar gröna taks funktioner utifrån miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekter. Svarsfrekvensen för enkätundersökning analyserades dagligen för att kunna ha det bästa möjliga koll på trender och upptäcka eventuella oklarheter bland respondenterna. Alla svar sammanställdes i Webbenkäter där det var enkelt att följa svarsfrekvens och sedan studera svar gällande enskilda frågor. Tydliga diagram skapades direkt av verktyget i

Webbenkäter vilket underlättade att följa mönster på sammanställda svar. Enkäten bestod av totalt 16 frågor där i efterhand två frågor valdes att inte inkluderas i arbetet eftersom de exkluderade frågorna gav bakgrundsinformation om respondenterna och svarade därför inte på arbetets frågeställning.

Efter enkäten hade varit ute ungefär en vecka och en väldigt jämn fördelning mellan alla fyra program gällande totala svar nåddes påbörjades det en djupgående analysering. En jämn svarsfördelning underlättade att studien kunde utföras trovärdigt där totala andelen

respondenterna från alla fyra program var ungefär lika. Detta bidrog till en bättre analys och jämförelse om skillnader mellan olika program gällande deras inställning till gröna tak där alla utbildningsprogram var likvärdigt representerade.

MILJÖPOLITIK, PLANERING OCH GRÖNA TAK Agenda 2030 och Sveriges miljökvalitetsmål

Förenta nationernas Agenda 2030 (2015) beskriver alla globala målen för hållbar utveckling där mål 11 är Hållbara städer och samhällen. Målets huvudsyfte är att göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga samt hållbara (FN 2015) där gröna områden främjas så att dess möjlighet att stöta ekonomisk, social och ekologisk utveckling ska förstärkas (FN 2017). Gröna områden i urbana miljöer utvecklar städernas resiliens (Catalano et al. 2018) mot klimatförändringar och katastrofer och tar exempelvis hand om värmeböljor, luftkvalité och dagvattenreglering (FN 2017). Olika delmål förklarar hur städernas negativa miljöpåverkan per person ska minska till 2030 och hur grönområden i städerna (delmål 11.7) ska vara bland annat säkra och tillgängliga (FN 2015). Positiva

ekonomiska, miljömässiga samt sociala kopplingar mellan stadsområden och dess omgivning ska förbättras (FN 2015). Sveriges 16 miljökvalitetsmål ger grunden för den nationella miljöpolitiken och de fyra målen ”God bebyggd miljö”, ”Frisk luft”, ”Begränsad

klimatpåverkan” och ”Ett rikt växt- och djurliv” har en stark koppling till hållbar framtid i städerna enligt Naturvårdsverket (NV 2018). Inget av de ovannämnda målen nås vilket betyder att riktiga satsningar på både nationell och global nivå krävs (NV 2018). Hållbar utveckling av urbana områden kännetecknas av ökad användning av grön

infrastruktur, ett nätverk av naturliga områden som tillhandahåller olika ekosystemtjänster (Catalano et al. 2018). Naturens ekologiska funktioner stödjer bland annat matproduktion, luftrening, klimatreglering, dricksvattenförsörjning, pollinering och skydd mot

6

Uppskattningsvis 40–50% av alla hårdgjorda ytor i städerna är takytor vilket ger en bra möjlighet att ersätta hårdgjorda ytor med vegetation (Rowe 2011, Yang et al. 2008).

Vanligtvis är takets yta ungefär lika stor som byggnadens bas (Carter & Keeler 2008). Takyta kan därför omvandlas till användbar yta för vegetationens etablering (Fernandez-Cañero et al. 2013, Petterson Skog et al. 2017) vilket leder automatiskt till byggnadens ökade effektivitet gällande ekonomi och miljöpåverkan (Carter & Keeler 2008).

Gröna tak i urbana miljöer ökar mängden av gröna områden vilket bidrar till ekologiska, ekonomiska samt sociala fördelar (Perini & Magliocco 2012) till bland annat allmänheten, jordbrukare samt det vilda djur- och växtlivet (Li & Babcock 2015) där natur och stad bindas ihop (Catalano et al. 2018).För att kunna lösa problematiken mellan den bebyggda och naturliga miljön är möjligheterna att uppnå målen om hållbara städer bättre om det finns större utbud på tillgängliga praxis exempelvis gröna tak (Carter & Keeler 2008).

Stadsstruktur och ekosystemtjänster

Visionen om framtida städer fokuserar mycket på att städer ska bli täta men samtidigt hållbara när det kommer till fungerande gröna områden i städerna. Enligt Petterson Skog et

al. (2017) kan de här två faktorer ses som motsägelsefulla eftersom förtätning av städerna har

både positiva och negativa konsekvenser. Genom att hittills väldigt glesa svenska städer blir tätare kan flera människor njuta av det attraktiva stadslivet (Petterson Skog et al. 2017) men samtidigt minskar rekreations- och parkområden i städerna eftersom plats för byggnader krävs (Rahman et al. 2015). Följaktligen försvåras eller försvinner grönområdens funktioner, det vill säga förmågan att leverera ekosystemtjänster (MEA 2005, Petterson Skog et al. 2017). Gröna tak erbjuder möjligheten att koppla natur till stadsområden där miljökvalitén och byggnadens estetiska utseende förbättras (Morakinyo et al. 2017).

Ekosystemtjänster, samlingsnamn för alla de tjänster och varor som jordens ekosystem levererar och som människan drar nytta eller fördelar av (MEA, 2005), anses vara bland de största orsaker varför man väljer att anlägga gröna tak. Enligt Nurmi et al. (2016) är en stor utmaning gällande urbana miljöer hur bebyggd miljö kan erbjuda en hälsosam och

tillfredsställande levnadsmiljö för invånare. Intresse för ekosystemtjänster ökar i stadsmiljöer vilket är direkt kopplat till behovet av hållbar stadsplanering (Nurmi et al. 2016) där gröna tak kan erbjuda flertal olika ekosystemtjänster för fastighetsägaren, boende eller hela samhället utan att minska stadens kompakthet (Petterson Skog et al. 2017).

Historisk aspekt

Ursprungligen grundas gröna tak från antiken och själva innovationen är lika gammal som civilisationen (Jim, 2017). Babylons hängande trädgårdar som byggdes runt 500 f.Kr., är ett exempel på antika gröna tak. På 1000-talet byggde vikingar i nordiska länder torvtäckta gröna tak på grund av brist på timmer. Mot slutet av 1800-talet uppstod stor efterfrågan av billiga bostäder på grund av snabb industriell tillväxt i Berlin, vilket ledde till modernisering av antika gröna tak enligt Jim (2017). Tekniken gällande installering av gröna tak på platta tak grundar sig år 1867 och från och med den tiden har olika typer av gröna takkonstruktioner med varierande detaljer installerats över hela världen (Jim 2017, Mahdiyar et al. 2018). De senaste framstegen i implementering av gröna tak har varit att förbättra flexibilitet och

7

bredare sortiment av olika typer av gröna tak med varierande egenskaper och karaktärer baserad på ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter (Perini & Magliocco 2012).

Klassificering av gröna tak

Idag finns det olika typer av gröna tak på marknaden där klassificeringen vanligtvis skiljer mellan extensiva, semi-intensiva samt intensiva gröna tak (Perini & Magliocco 2012). Definitionerna är baserad på gröna taks utseende och skötsel, och inte på växtbäddens tjocklek (Petterson Skog et al. 2017).

Alla gröna tak består huvudsakligen av likadana lager (Perini & Magliocco 2012) där

vegetation finns på det översta lagret. I övrigt finns det lager för dränering, vattenlagring och rotskydd samt en vattentät konstruktion som skyddar taket (Ichihira & Cohen (2011),

Marokinyo et al. 2017). Alla gröna tak anses vara hållbara och miljövänliga men variation i vegetation, kostnader, fördelar samt underhåll finns mellan olika typer av gröna tak

(Mahdiyar et al. 2018).

När det kommer till valmöjligheterna gällande växter på gröna tak ökar valalternativ med stigande substratdjup. Växter som placeras på taken har inte kontakt med grundvatten vilket blir den största skillnaden mellan gröna taks växter och vegetation på befintlig mark

(Petterson Skog et al. 2017). Starkare vindförhållandena och solstrålning utsätter växter på gröna tak för mer torka under växtsäsong (Mahdiyar et al. 2018, Petterson Skog et al. 2017). Vintertid skapar också utmaningar för vegetation på gröna tak eftersom kalla

temperaturförhållandena kan vara skadliga för tunna växtbädd och rotsystem. Det tunna jordlagret betyder också att vegetationen på extensiva gröna tak lever under näringsfattiga förhållanden (Petterson Skog et al. 2017).

Växter som passar till extensiva tak finns exempelvis i naturen vid berghällar och

klippskrevor (Petterson Skog et al. 2017). På grund av bristande vattenförhållandena på gröna tak är det väsentligt att vegetationens morfologiska egenskaper innehåller förmågan att lagra vatten i blad eller i stamdelar, det vill säga suckulens (Petterson Skog et al. 2017, Wolf & Lundholm 2008). Sedum (Sedum) är släktet fetbladväxter som har hög tendens till suckulens. Extensiva gröna tak har ett substratdjup på mellan 5 och 15 cm enligt Perini och Magliocco (2012). Extensiva gröna tak kräver inte mer än en eller ett par skötselinsatser per år för att takens utseende och funktioner ska upprätthållas (Petterson Skog et al. 2017). Underhåll är minimalt delvis på grund av att man inte kan gå på extensiva gröna tak. Minimalt behov av underhåll har vidare bidragit tillsammans med låga kostnader och

lättviktkonstruktionsmaterial till att extensiva gröna tak är de mest populäraste av alla typer av gröna tak (Perini & Magliocco 2012, Morakinyo et al. 2017, Mahdiyar et al. 2018). Semi-intensiva gröna taks substratdjup är tjockare jämfört med extensiva gröna tak där tjockleken vanligtvis är 15 till 30 cm enligt Perini och Magliocco (2012). Små buskar samt örtplantor karaktäriserar vegetationen på semi-intensiva gröna tak där bottenvegetation består av gräsmattor (Perini & Magliocco 2012) och typiska arter är backnejlika och kärringtand (Petterson Skog et al. 2017). Semi-intensiva gröna tak är synligare i deras omgivning på grund av större vegetation jämfört med extensiva gröna tak (Perini & Magliocco 2012). Semi-intensiva gröna tak består vanligtvis av växter som i naturliga miljöer befinner sig exempelvis i torräng. Semi-intensiva gröna tak kräver underhåll periodvis där

8

Intensiva gröna tak i sin tur liknar mest trädgårdar på taket där bevattningssystem är nödvändigt eftersom vegetationen vanligtvis består av en stor variation från gräsmattor till träd och buskar (Perini & Magliocco 2012, Catalano et al. 2018). För att kunna skapa ett trädgårdssystem på taket bör byggnaden ha hög bärighet (Mahdiyar et al. 2018) för att klara av vikten av minst 60 cm djup substratlager (Petterson Skog et al. 2017). Författarna menar att intensiva tak behöver underhåll flera gånger per år för att artsammasättning samt

vegetationens önskade funktioner ska bibehållas.

Takets lutningsgrad påverkar vilken typ av vegetation är lämplig för gröna tak eftersom ju mer taket lutar desto snabbare torkar substratet generellt sett på grund av större avrinning och kraftigare solinstrålning (Petterson Skog et al. 2017). Platta tak är mest lämpliga för gröna takkonstruktioner eftersom då behövs det oftast inga ytterligare strukturella stöd för installation (Carter & Keeler 2008). Takkonstruktioner i form av intensiva gröna tak klassificeras vanligtvis med lutningsgrad under 10°. Gröna tak som klassas som

semi-intensiva klarar sig av lutningsgrader under 30° och när takets lutningsgrad överskrider 30° är alla tak extensiva (Perini & Magliocco 2012).

HÅLLBARHETSASPEKTER PÅ GRÖNA TAK Miljömässiga aspekter

Design och utformning av gröna tak spelar en avgörande roll när det kommer till ekosystemtjänster som önskas att taket skulle leverera och vanligtvis blandar man olika sorters planteringar med varierande växtarter för att bilda ett bra och fungerande system utifrån flerfunktionsperspektiv (Petterson Skog et al. 2017). Å ena sidan vissa

ekosystemtjänster, som exempelvis dagvattenhantering, är en funktion som finns hos alla typer av gröna tak men å andra sidan om taket ska bidra med tjänster så som biologisk mångfald eller rekreation spelar takets utformning en väsentlig roll (Mahdiyar et al. 2018, Petterson Skog et al. 2017).

Värmereducering, urban heat island

Enligt Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC 2018) har den globala

genomsnittliga temperaturen ökat minst 0,7 °C där den globala uppvärmningen kommer nå 1,5 grader Celsius mellan 2030 och 2052 om uppvärmningen fortsätter ske på nuvarande takt. Ju varmare klimatet blir desto svårare blir det för ekosystem att leverera ekosystemtjänster (IPCC, 2018).

Gröna tak reglerar urbana miljöers temperatur huvudsakligen genom transpiration och avdunstning, alltså evapotranspiration. Evapotranspiration sker när vatten avdunstar direkt från jordytorna tillbaka till atmosfären där samtidigt en del vatten går genom växter och transpireras från vegetation (Morakinyo et al. 2017, Petterson Skog et al. 2017).

9

byggnader och smala gator skapar väderförhållandena där värmen inte tillåts att försvinna (Susca et al. 2011). När jämning av temperaturskiftningar är i fokus gällande gröna taks funktioner ska vegetation väljas enligt transpirationskapacitet. Lövtäthet och bladtjocklek påverkar takets förmåga att sänka temperaturen (Morikinyo et al. 2017). När

kylningseffekten hos gröna tak ska säkerställas måste möjliga behov av bevattningssystem tas hänsyn till vilket kan skrida mot miljöklassificeringssystem som riktar sig mot minskad användning av dricksvatten. Olika fördelar levererade av gröna tak bör vägas mot varandra för att hitta rätt syfte med olika typer av gröna tak (Petterson Skog et al. 2017).

Vattenreglering, översvämningsriskreducering

I Sverige har framförallt dagvattenhanteringen varit ett argument för att anlägga gröna tak. Minskade årliga avrinningsvolymer tillsammans med begränsade toppflöden är egenskaper hos gröna tak som bidrar till bättre dagvattenhantering (Petterson Skog et al. 2017).

Förtätning av städer påverkar den hydrologiska cykeln där avrinningsgraden samt volymerna ökar (Perini & Magliocco 2012). För att kunna restaurera hydrologiska funktioner kan gröna tak erbjuda en alternativ lösning till konventionell byggnadspraxis och därmed även utnyttja hårdgjorda ytor i dagvattenhantering (Carter & Keeler 2008, Perini & Magliocco 2012). Enligt beräkningar minskar avrinningen med 50% till 100% beroende på vilken typ av gröna tak man har (Rowe 2011, Wolf & Lundholm 2008). Vegetation, substratdjup, takets lutning samt nederbördens varaktighet spelar var sin roll hur effektivt gröna tak kan bidra till

vattenreglering menar Rowe (2011). Större växter och djupare substratslager bidrar till bättre vattenlagring på taket (Wolf & Lundholm 2008) eftersom en del vatten avdunstas tillbaka till atmosfären genom evapotranspiration (Rowe 2011). Vatten som sugs upp av växterna på gröna tak leder till långsammare avrinning vilket håller kommunala

dagvattenhanteringssystem från överflöde och samtidigt minskar risken för erosion (Rowe 2011). Författaren menar att ifall städer inte har skilda avlopp- och stormvattenhantering kan det under extrem nederbörd leda till överbelastning av dagvattenhanteringssystem och obehandlat avloppsvatten hamnar i naturen eftersom vattenvolymen överskrids. Gröna tak kan alltså minska den risken.

Koldioxidupptag

Med tanke på att dubbelt så mycket växthusgaser släpps ut idag jämfört med 1980-talet (IPBES 2019) kan gröna tak vara ett verktyg till att minska CO₂ från atmosfären på direkt och indirekt sätt. Den direkta CO₂-minskningen sker via växternas naturliga upptag av koldioxid genom fotosyntes och anses därför fungera som kolsänka (Rowe 2011, Li & Babcock 2015). Gröna taks indirekta reducering av CO₂ i atmosfären är kopplat till minskade energibehov i bostäderna på grund av takets isolerings effekt, vilket leder till mindre koldioxidutsläpp från kraftverk (Rowe 2011) och bidrar till långsiktig hållbarhet (Li & Babcock 2015).

Substratdjupet spelar en stor roll i koldioxidlagring. Ju djupare substratet är desto större volym finns det för kolinlagring. Djupare substrat ger bredare växturval vilket möjliggör större planteringar och även träd (Rowe 2011) som har större lövyta och förbättrad kapacitet till koldioxidupptag.

Luftrening

10

Rowe (2011) och Yang et al. (2008) är gröna takets förmåga att rena luft högst i maj när växternas största tillväxt sker. Februari i sin tur representerar månaden när vegetationen renar luft på lägsta nivå på grund av växternas viloperiod (Rowe 2011).

Det vanligaste luftföroreningar i urbana miljöer är partiklar av olika storlek, marknära ozon och föroreningar som består av kväve- och svaveloxider (NV, 2019b). Luftföroreningar kommer mestadels från trafiken vilket leder till städernas ökade behov att minska PM10 halterna (Speak et al. 2012). Rowe (2011) har uppskattat att ett grönt tak med 2000m^2 oklippt gräs kan ta hand om 4000kg PM10, PM10 är partiklar mindre än 10 mikrometer (Speak et al. 2012). Exempelvis när en bensinbil kör 1600 mil om året och släpper ut ungefär 0,1g PM10 per körd 1,6km, släpper bilen årligen ut 0,1kg PM10. Det betyder att en

kvadratmeter oklippt gräs på grönt tak kan kompensera en bils årliga utsläpp av PM10 enligt Rowe (2011). Yang et al. (2008) har räknat att 19.8 hektar grönt tak reducerade 1675 kg luftföroreningar så som NO2, SO2, O3 och PM10 under ett år.

Växter reducerar luftföroreningar indirekt genom att sänka ytornas temperatur genom transpirationell kylning vilket leder i sin tur minskade fotokemiska reaktioner som bildar föroreningar så som ozon (Rowe 2011, Yang et al. 2008). Växter kan bryta ner organiska ämnen exempelvis polyaromatiska kolväten i växtvävnader eller i jorden efter föroreningar i gasform har tagits upp av växter (Rowe 2011, Morakinyo et al. 2017). De vanligaste

sjukdomar hos människor orsakad av luftföroreningar är astma och kardiovaskulära sjukdomar (Rowe 2011).

Gröna tak minskar luftföroreningar indirekt också genom att sänka inomhustemperatur vilket leder till minskat behov av nedkylning och luftkonditionering (Rowe 2011, Yang et al. 2008). Det bidrar till enskilda byggnaders minskade totala utsläpp när inomhustemperatursänkning under sommar och värmning under vinter kräver mindre energi, alltså minskar man utsläpp från kolkraftverk som levererar energi till bostäder (Rowe 2011). Bostäder står ungefär för 40% av den totala energikonsumtionen där inräknad elkonsumtion är vanligtvis ca 70%. Rowe (2011) menar vidare att detta tydliggör hur implementering av gröna tak på stor skala skulle kunna göra en signifikant skillnad till den totala energikonsumtionen och vidare i förbättrad luftkvalité.

Bullerdämpning

Buller kan orsaka varierande hälsoproblem hos människor exempelvis hörselskador, högt blodtryck och sömnstörningar (Rowe 2011). Författaren skriver hur gröna tak är en potentiell lösning för att kunna reducera buller i urbana miljöer eftersom växter absorberar ljudvågor. Det finns ett lineärt samband mellan substratslagrets tjocklek och dess förmåga att reducera buller. Tjocklek upp till 15–20 cm ökar ljuddämpning men gröna tak med större substratdjup ger ingen ytterligare fördel gällande bullerdämpning enligt Rowe (2011). Författaren

beskriver hur ljudvågorna hamnar i substratsporerna och ljudet dämpas genom många interaktioner med substratspartiklarna.

Biologisk mångfald

11

Ekologisk kompensation kan vara anledning till att anlägga gröna tak. Det betyder åtgärder som ersätter de naturvärden som har gått förlorade efter mänskliga aktiviteter i urbana miljöer, exempelvis bebyggelse (Catalano et al. 2018, Petterson Skog et al. 2017).

Gröna tak bidrar till bevarandet av urban biologisk mångfald genom att öka andelen gröna områden i stadsmiljön där urbana miljöers komplexitet och anslutning till varandra är viktigt (Lepczyk et al. 2017). Gröna tak erbjuder boplatser för fåglar och ryggradslösa djur

(Fernandez-Cañero et al. 2013) där övrig vegetation i staden påverkar gröna taks artsammansättning (Catalano et al. 2018). Bred variation av olika miljöer, alltså takets heterogenitet, exempelvis steniga områden, blomsteräng, gräsmattor och häckar (Catalano et

al. 2018) leder till ökad biologisk mångfald (Lepczyk et al. 2017).

När höjden på byggnaden ökar leder det till starkare vindförhållanden och solstrålning vilket minskar automatiskt möjligheten för fauna att använda taket som boplats (Lepczyk et al. 2017). Låga gröna tak anses därför stödja bäst biodiversitet. Stora gröna tak med bra anslutning till andra gröna tak möjliggör bättre habitat till olika taxa jämfört med små, isolerade gröna tak som lätt lockar arter men blir snarare en ekologisk fälla och en tuff livsmiljö. Författaren skriver också hur bara ett litet område, ca 150 kvadratmeter ökar artrikedom eftersom olika arter opererar på olika skalor och har varierande behov.

Ekonomiska aspekter

Konventionella takkonstruktioner är billigare jämfört med gröna takkonstruktioner där kostnader för extensiva gröna tak är 40 – 70 €/m², för semi-intensiva gröna tak från 70 till 150 €/m² och för intensiva gröna tak mellan 40 och 150 €/m² (Perini & Magliocco 2012). Carter och Keeler (2008) skriver hur det finns betydliga skillnader på konstruktionspriser mellan länderna, vilket mest beror på hur länge gröna tak har funnits på marknaden. De huvudsakliga upptäckterna från en pilotstudie i Helsingfors (Nurmi et al. 2016) var att kostnaderna för gröna tak ofta var större än privata vinster, vilket ansågs som en ekonomisk nackdel i form av en icke-lönsam investering. Installeringen av tak samt

underhållskostnaderna upplevdes bland annat vara för höga (Perini & Magliocco 2012). Utöver själva kostnaderna bör man ta hänsyn till andra aspekter så som tillgänglighet av intensiva och semi-intensiva gröna tak när konstruktioner bidrar med möjligheter att kunna vistas på taket (Mahdiyar et al. 2018).

Det regionala klimatet påverkar hur stora fördelar gröna tak erbjuder (Mahdiyar et al. 2018). I exempelvis varma regioner sparar man mer i energianvändning jämfört med Helsingfors där det inte blir lika kraftiga värmeböljor (Nurmi et al. 2016). Följaktligen krävs det mindre nedkylning med hjälp av gröna tak under somrarna. För att gröna tak ska bli mer ekonomiskt attraktiva ska antingen priset för energin gå upp eller kostnader för gröna taks konstruktion gå ner (Perini & Magliocco 2012).

Gröna taks längre livslängd jämfört med konventionella tak beror på vegetationens skyddseffekt från skadlig UV-strålning (Carter & Keeler 2008) och extrema

12

skador (Rowe 2011, Perini & Magliocco 2012) som förkortar livslängden. Livslängden för gröna tak enligt Rowe (2011) beräknas dock vara mer än dubbelt så lång (45 år) jämfört med konventionella tak (20 år). Trots detta finns det förhinder hos byggnadsägare att investera i gröna tak eftersom många företag bara ger 25 års garanti på gröna tak (Carter & Keeler 2008).

När det kommer till gröna taks estetiska värde och synlighet spelar vegetationens variation roll enligt Perini och Magliocco (2012). Detta leder vidare till fastighetens eventuellt ökade värde. I Helsingfors kunde fastighetens värde öka 0–1,2 % om byggnadens placering var inom 30 meter från ett grönt tak (Nurmi et al. 2016). I kontrast till New York, enligt Ichihara och Cohen (2011) kunde lägenheter med gröna tak hyras ut med ungefär 16 % högre avgift jämfört med bostäder utan grönt tak. Nurmi et al. (2016) påpekar hur städernas övriga vegetationsmängd spelar roll hur mycket fastighetens värde eventuellt ökar eftersom

exempelvis i Helsingfors, där det finns relativt mycket vegetation, bidrar gröna tak inte lika mycket till fastighetens värde jämfört med städer som har allmänt mindre vegetation. Enligt Ichihara & Cohen (2011) borde hyresvärdar och fastighetsägare ta bättre hänsyn till hur gröna tak bidrar till direkta ekonomiska vinster i form av eventuell högre hyra.

Ekonomiska styrmedel används i syfte att underlätta implementering av gröna tak i

stadsplanering, och flera städer enligt Fernandez-Cañero et al. (2013) arbetar med alternativa system för att gröna tak ska bli en standard när det gäller vegetationens introduktion i urbana miljöer. Författarna menar vidare att det exempelvis finns ekonomiskt bidrag, minskade dagvattenhanteringsavgift eller striktare föreskrifter i form av obligatorisk ekologisk kompensation.

Ytterligare en ekonomisk aspekt är att gröna tak kan erbjuda yta för odling i stadsmiljö där oanvända takytor bidrar till försörjande matproduktion (Li & Babcock 2015). Författarna menar att intensiva gröna tak är mest lämpliga för odling på grund av deras substratdjup men det är också möjligt att producera vanliga grönsaker på extensiva gröna tak.

INSTÄLLNING TILL GRÖNA TAK Sociala aspekter

Urbana miljöers grönska kopplas naturligtvis till vila och återhämtning vilka är

grundläggande mänskliga behov (Petterson Skog et al. 2017). Biologiskt sett är det naturligt för människor att dras till gröna områden där stressmildrande, positiva känslor kopplas till gröna tak och gröna områden upplevs uppiggande (Jungels et al. 2013, Perini & Magliocco 2012). Enligt Rahman et al. (2015) kände sig 99% av respondenterna i deras undersökning gällande inställning till gröna tak avslappnade och lugna när de besökte takträdgårdar. Jungels et al. (2013) konstaterar att forskning kring gröna taks miljömässiga fördelar är väldigt utvecklad och har varit i fokus under det senaste decenniet. Även om det är uppenbart att gröna områden förbättrar urbana miljöers estetiska och visuella utseende, har sociala samt estetiska aspekter gällande gröna tak fått mindre uppmärksamhet och det saknas delvis undersökningar om dessa ämnen (Fernandez-Cañero et al. 2013, Jungels et al. 2013, Rahman

et al. 2015). Inställnings- och attitydfrågor kring gröna tak har tidigare studerats av fåtal

13

det påverkar både design och underhåll (Fernandez-Cañero et al. 2013). Följaktligen kan vegetationsval variera stort beroende på vilket utseende och estetiska värden taket ska ha där vegetationens kvalitet, täthet, höjd och färg spelar en stor roll (Petterson Skog et al. 2017).

Vad upplevs som positivt och negativt med gröna tak?

White och Gatersleben (2011) skriver hur människor överlag föredrar naturliga landskap över bebyggda miljöer. Författarna menar även hur bara ett litet naturelement, exempelvis

byggintegrerad vegetation i stadsmiljön kan bidra till förbättrad inställning till landskapet, där i extrem täta städer kan gröna tak dock vara den enda möjligheten för invånare att njuta av det utomhusutrymme i sina hem (Fernandez-Cañero et al. 2013). White och Gatersleben (2011) påpekar att i bostadsområden var människor mer positiva till takvegetation jämfört med tak utan vegetation. Jungels et al. (2013) skriver i sin tur hur människor som starkt värderar miljöaspekter uppskattar mer gröna taks estetiska värden. Fernandez-Cañero et al. (2013) studerade hur kunskap inom trädgårdsarbete bidrog till positivare inställning av installering av gröna tak men å andra sida människor som saknade trädgård i sin boende hade mer intresse för att anlägga gröna tak jämfört med människor som hade egen trädgård. Loder (2011) konstaterade att kontorsarbetare i Chicago och i Toronto alltid värderade gröna tak över konventionella tak. Författaren menar att visuell åtkomst till gröna tak ledde till förbättrad koncentrationsförmåga men bara fysisk tillgång till gröna tak kunde påverka hälsan.

I Singapore har inställningen till intensiva gröna tak studerats av Yuen och Wong (2005). Studien visar att människor var allmänt bekanta med gröna tak och villiga att använda och besöka takträdgårdar, även om minoriteten av respondenterna faktiskt gjorde det. Parker på gatunivå besöktes betydligt mycket oftare än takträdgårdar mest på grund av osynlighet av gröna tak och sämre tillgänglighet jämfört med parker. Studien visade också att mer gröna tak önskas i grannskapet där de huvudsakliga anledningarna var fritid, skönhet, tillgång till gröna områden och bättre utnyttjande av tak (Yuen & Wong 2005).

Kupers (2009) studie om attityd visade att majoriteten av respondenterna hade neutral inställning till gröna taks konstruktion, kostnader, underhåll samt miljömässiga fördelar. I Kupers (2009) artikel beskriver författaren dock hur en studie på förorter i Arkansas konstaterade resultat där respondenterna hade tveksam inställning till eller var helt mot installering av gröna tak i sitt grannskap där gröna taks utseende var den största anledningen till den negativa inställningen.Oftast var negativa estetiska reaktioner gällande takets utseende kopplat till rörighet (Jungels et al. 2013). Fernandez-Cañero et al. (2013) menar att framförallt naturlig utseende uppskattas men å andra sidan eventuell oorganiserad vegetation på grund av skillnader mellan olika säsonger kan upplevas stökigt. Enligt Jungels et al. (2013) upplevs gräsvegetation som karaktäriserar semi-intensiva gröna tak sämre jämfört med Sedum på extensiva gröna tak. Kuper (2009) skriver hur övriga universitetsstudenter föredrar gröna tak som liknar snyggt landskap medan studenter i naturvetenskap gillade mer gröna tak som påminner om vildmark.

Hur kan man förbättra inställningen?

14

respondenterna och tveksamhet över hur man tar hand om vegetation sticker ut från deras resultat.

Enligt Jungels et al. (2013) har gröna tak ännu inte blivit en del av den vanliga arkitekturen och populära på den globala skalan främst på grund av att de inte är tillräckligt synliga. Enligt Kuper (2009) beror osynlighet av gröna tak mest på byggnadens placering och form, brist på skyltning samt topografins möjliga påverkan på takets osynlighet. Jungels et al. (2013) skriver också hur varierande typer av gröna tak har olika förutsättningar att bli just mer synliga. Intensiva gröna tak har visserligen bra synlighet från gatunivå men är oftast kostnadsineffektiva. När det gäller extensiva gröna tak poängteras det att de är kostnadseffektivare men väldigt sällan syns i sin omgivning (Jungels et al. 2013). För att gröna tak ska bli allmänt mer acceptabelt och närvarande i landskapet spelar olika faktorer stor roll enligt Calkins (2005). Gröna tak ska vara enkla att förstå eftersom

människor ofta uppfattar gröna takkonstruktioner som komplexa där taks flera olika lager och funktioner kopplas till problem med underhåll, tid och pengar. Författaren menar att

miljömässiga fördelar från gröna tak inte är tillräckligt övertygande för att uppmuntra människor att investera i gröna tak. Långsiktiga vinster så som dagvattenhantering och taks längre livslängd borde få bättre förståelse. Kuper (2009) skriver hur entreprenörer kan möta svårigheter på grund av avancerad teknisk konstruktion och brist på kunskap inom

installation av gröna tak vilket anses som hinder i implementering av gröna tak. Författaren beskriver vidare hur gröna taks underhållsaktiviteter så som bevattning och gräsklippning kan förhindra husägare att skaffa gröna tak.

För att kunna framgångsrikt integrera gröna tak i arkitekturen och öka fastigheternas värde är allmänhetens attityd och inställning nyckelfaktorer när det kommer till invånarnas

tillfredställelse med bostäderna (Perini & Magliocco 2012). Författarna skriver hur kultur, stereotyper, fördomar samt traditioner påverkar inställningen till och mottagandet av nya element, exempelvis gröna tak. Enligt Fernandez- Cañero et al. (2013) leder myter och missuppfattningar på grund av brist på medvetenhet eller förståelse av gröna taks fördelar till svårigheter med installering av gröna tak. Olika synvinklar från allmänheten kan dock vara till hjälp i byggprocessen för att kunna göra designmässigt mest lämpliga val för enskilda projekt menar Jungles et al. (2013). De menar vidare att det är avgörande att öka förståelse om gröna taks estetiska värden eftersom kunskap sedan kan bidra till användning av gröna tak inom byggdesign.

Användning av vegetation i arkitektur beror inte bara på människors inställning utan man måste även ta hänsyn till att designers inte alltid ser vegetation som byggnadsmaterial. Även om gröna konstruktioner i arkitekturen idag definieras som hållbara lösningar finns det fortfarande problem med att jämföra nya uppfinningar med traditionella byggnadsmaterial som anses ha starka och oföränderliga egenskaper (Perini & Magliocco 2012). Författarna konstaterar att gröna konstruktioner är dynamiska element men oftast definieras de inte inom ramarna för befintlig arkitektur. Information om inställning till gröna tak gynnar både

15

RESULTAT AV ENKÄT

Nedan presenteras resultaten av den enkätundersökningen där totalt 79 personer svarade på enkäten. Företagsekonomi var representerade av 18 personer (22,8%), ledarskap-kvalitet och förbättring med 24 respondenter (30,4%), personer som studerar miljövetenskap var totalt 20 stycken (25,3%) och byggnadsantikvarieprogram hade 17 respondenter (21,5%).

Fördelningen mellan kvinnor och män var 50 respektive 26 och tre personer identifierade sitt kön som något annat. Majoriteten av respondenterna (42 personer) hade bott i tätort

mestadels av sina liv och personer som hade bott i innerstad och på landet representerades av 19 respektive 18 personer (Bilaga 1).

Kännedom om begreppet

Har du tidigare hört talas om gröna tak?

Huvudsakligen hade respondenterna (82,3%) tidigare hört talas om begreppet gröna tak och bara 14 personer hade inte haft någon kontakt med begreppet innan. Bland

ledarskapsstudenterna var det högst antal respondenter (33,3%) som inte hade tidigare hört talas om gröna tak. Personerna som studerade företagsekonomi hade någorlunda bättre koll på begreppet men 5 personer, alltså 27,8% av företagsekonomistudenterna hade inte hört talas om gröna tak tidigare. Å andra sidan hade alla miljövetare tidigare hört begreppet och bara en person som går byggnadsantikvarieprogrammet hade inte hört talas om begreppet. På grund av stor variation mellan antal kvinnor och män var det enklare att analysera i procentsatser. Ungefär 92% av alla män hade tidigare hört talas om gröna tak där 78% av kvinnor hade samma erfarenhet.

Hur väl känner du till begreppet ”gröna tak”?

Frågan om hur bra respondenterna kände till begreppet gav en bred variation bland alla svar där svarsalternativ ”ganska väl” och ”ganska dåligt” valdes av 27 respektive 25 personer. Mycket bra kännedom av begreppet var lägst där bara 11 personer svarade att de känner till begreppet mycket väl. Totalt 16 personer (20,3%) kände inte alls till begreppet gröna tak. Kännedom när det kommer till olika program varierade mycket. Bland företagsekonomi- och ledarskapsstudenter var ”ganska dåligt” och ”inte alls” de två populäraste svarsalternativen (Fig. 1 & 2). Majoriteten hos miljövetare (12 personer) kände till begreppet ganska väl och 5 personer mycket väl (Fig. 3). Elva ledarskapsstudenter hade ganska dålig kännedom av begreppet och sju personer som studerar företagsekonomi uppskattade sin kännedom till ganska dålig. Nästan hälften av byggnadsantikvariestudenter kände till begreppet ganska väl (Fig. 4).

16

Figur 2. Svar från studenter i ledarskap-kvalitet och förbättring på frågan om hur väl respondenterna kände till begreppet ”gröna tak”.

Figur 3. Svar från studenter i miljövetenskap på frågan om hur väl respondenterna kände till begreppet ”gröna tak”.

Figur 4. Svar från studenter i byggnadsantikvarie på frågan om hur väl respondenterna kände till begreppet ”gröna tak”.

Estetiska reaktioner och inställning till gröna tak

Vilken typ av grönt tak är mest tilltalande för dig?

17

Figur 5. Sammanställning av svar från alla respondenterna på frågan om vilken typ av grönt tak är mest tilltalande.

Bland företagsekonomi, ledarskap och miljövetenskap var intensivt grönt tak mest tilltalande, där respektive svar var 12, 16 och 10 (Fig. 6, 7 & 8). Inom byggnadsantikvarieprogram där majoriteten, 9 studenter tyckte extensivt grönt tak var mest tilltalande av alla olika typer och å andra sidan minoriteten, 2 personer valde intensivt grönt tak (Fig. 9). Gällande semi-intensivt grönt tak värderade byggnadsantikvarie (6 personer) och miljövetenskap (6 personer) den typen av grönt tak något högre jämfört med ledarskap (3 personer) och företagsekonomi (2 personer).

Figur 6. Svar från studenter i företagsekonomi på frågan om vilken typ av grönt tak är mest tilltalande.

Figur 7. Svar från studenter i ledarskap-kvalitet och förbättring på frågan om vilken typ av grönt tak är mest tilltalande.

18

Figur 9. Svar från studenter i byggnadsantikvarie på frågan om vilken typ av grönt tak är mest tilltalande.

Vad är din inställning till gröna tak?

Huvudsakligen hade respondenterna mycket positiv inställning till gröna tak där 70% av alla respondenterna, valde det alternativet. Följaktligen svarsalternativet ”ganska positiv” valdes av 22 personer och bara 2 av respondenterna hade ganska negativ inställning till gröna tak. Svarsalternativ ”mycket negativ” och ”jag har ingen åsikt” fick ingen respons (Fig. 10).

Figur 10. Sammanställning av samtliga svar på frågan om respondenternas inställning till gröna tak. Det var ingen tydlig skillnad mellan män och kvinnor när det kommer till inställning till gröna tak utan procentuell fördelning gällande kön och olika svarsalternativ i fråga 4 visade att både kön hade extremt lik inställning. Personer med odefinierat kön (3 personer) hade alla mycket positiv inställning.

19

Tycker du gröna tak syns i stadsmiljö?

Avalla respondenterna som svarade visade det sig att majoriteten, 33 personer, värderade att gröna tak inte alls syns i stadsmiljö. 31 personer värderade att gröna tak syns i ganska låg grad, där i konstrast 4 personer tyckte att gröna tak syns i ganska hög grad och slutligen 11 personer påstod att synligheten nås i ”mycket hög grad” (Fig. 11). Majoriteten av

företagsekonomi- och byggnadsantikvariestudenter tyckte att gröna tak syns i ganska låg grad och mer än hälften av ledarskapsstudenter och majoriteten inom miljövetenskap uppskattade att gröna tak inte alls syns i stadsmiljö. Miljön som respondenterna hade bott i mestadels av sina liv (i innerstad, i tätort eller på landet) visade ingen större skillnad när det kommer till värdering av gröna taks synlighet.

Figur 11. Sammanställning av svar från alla respondenterna där man fick uppskatta i vilken grad gröna tak syns i stadsmiljö.

Värdering av olika för- och nackdelar gällande gröna tak

Enligt dig, hur viktiga gröna tak är gällande följande?

Alla listade fördelar faller inom två kategorier: ”mycket viktiga” eller ”ganska viktiga” enligt sina medelvärden (Fig. 12). Överlag värderades växternas förmåga att ta upp CO₂ och frigöra syre, biologisk mångfald i städerna samt bättre luftkvalité högst bland alla fördelar kopplat till gröna tak. Fastighetens eventuella ökade värde och minskat buller var det två faktorer som värderades lägst bland alla respondenterna men fortfarande var de ”ganska viktiga”.

Överlag värderade personer i företagsekonomi alla faktorer mindre viktigare än andra tre utbildningsprogram där bara en faktor ”fastighetens eventuell ökade värde” värderades lägre hos miljövetare än studenter inom företagsekonomi. 90 % av respondenterna inom

miljövetenskap värderade biologisk mångfald i städerna som mycket viktigt och i kontrast bara 50% av företagsekonomistudenter tyckte likadant. När det kommer till gröna tak och dess egenskap i att minska risken för översvämning i städer var det respondenterna i

miljövetenskap som värderade den faktorn lägst bland alla fyra program. Växternas förmåga att ta upp CO₂ och frigöra syre var något mer ”mycket viktig” för ledarskap- och

20

Figur 12. Sammanställning av samtliga svar där respondenterna fick uppskatta hur viktiga gröna tak är gällande olika faktorer. Skalan var från ”mycket viktig” till ”inte alls viktig”.

Enligt dig, hur mycket förhindrar följande faktorer införandet av gröna tak?

Ju lägre medelvärde faktorn fick desto mer förhindrar faktorn införandet av gröna tak. Huvudsakligen upplevdes majoriteten (6 av 8) av faktorer förhindra införandet av gröna tak ”ganska mycket” när man analyserar medelvärdet (Fig. 13). ”Svårt att se hur gröna tak bidrar till mitt välmående” och ”gröna tak är osynliga” var det två faktorer där deras förhindrande uppskattades vara ”ganska litet”.

Kunskapsbrist ansågs vara det största hinder med ett medelvärde på 1,80. Det näst största förhindret efter kunskapsbrist var underhåll av tak och därefter eventuella fuktskador. Gröna tak upplevdes för dyra och införandet av gröna tak enligt respondenterna förhindras ganska mycket på grund av ekonomiska skäll. När det kommer till gröna taks ovanlighet och svårighet att hitta lämpliga byggnader för gröna takkonstruktioner hade dessa två faktorer medelvärden på ca 2,20 vilket betyder att de upplevdes förhindra införandet av gröna tak ”ganska mycket”.

Studenter inom företagsekonomi var mest oroliga för eventuella fuktskador medan alla andra program värderade kunskapsbrist som största hindret. Osynligheten ansågs ha minsta

21

Figur 13. Sammanställning av samtliga svar där respondenterna fick uppskatta i hur stor utsträckning olika faktorer förhindrar införandet av gröna tak.

Personlig villighet gällande boende och ekonomi

Skulle du vilja bo i en lägenhet eller i ett hus som har grönt tak?

En tydlig majoritet med 94,9% av alla respondenterna svarade ”ja” till frågan om villighet att ha grönt tak på sitt boende. Totalt bara 4 personer skulle inte vilja bo i en lägenhet eller i ett hus med grönt tak (Fig. 14).

Figur 14. Sammanställning av samtliga svar på frågan om man va villig att ha gröna tak på sin boende. Alla respondenterna från miljövetenskap var villiga att ha grönt tak på sitt boende. Bland övriga tre utbildningsprogram var det bara enstaka personer som hade negativ inställning till att ha grönt tak. Endasten person av företagsekonomi- och ledarskap studenter svarade ”nej” och två personer i byggnadsantikvarieprogram ville inte ha grönt tak på sin boende.

22

Skulle du vara beredd att betala mer för grönt tak?

När det kommer till ekonomiska insatser gällande implementering av gröna tak var majoriteten av respondenterna (51 personer) positiva till att betala mer för gröna tak. I kontrast 28 personer var inte beredda att satsa ekonomiskt på gröna tak (Fig. 15).

Figur 15. Sammanställning av samtliga svar på frågan om respondenterna var beredda att betala mer för grönt tak.

Resultat gällande jämförelse mellan de fyra utbildningsprogram visade tydliga skillnader. Företagsekonomi och byggnadsantikvarie visade ett lägre intresse av att investera i gröna tak jämfört med ledarskap och miljövetenskap. En liten majoritet på 55,6% bland

ekonomistudenterna var positiva till att betala mer för gröna tak och hos byggnadsantikvarie studenter ännu mindre majoritet på 52,9% var beredda att investera i gröna tak. Miljövetare var mer positiva till ekonomiska satsningar. Tre fjärdedelar av alla respondenter bland miljövetare var beredda att betala mer för gröna tak. Ledarskap studenterna hade någorlunda lik inställning jämfört med miljövetare där 70,8% skulle investera pengar i gröna tak.

Inställning till miljöfrågor

Enligt dig, hur viktigt är det att tänka på miljöfrågor i stadsplanering?

Respondenterna värderade huvudsakligen miljöfrågor i stadsplanering högt, alltså ”mycket viktigt” (Fig. 16). Totalt 68 personer av 79 valde det svarsalternativet. Följaktligen

minoriteten, alltså 10 personer värderade miljöfrågor ”ganska viktigt” där slutligen bara en person tyckte miljöfrågor i stadsplanering var ganska oviktiga. Ingen av respondenterna svarade ”inte alls viktigt” vilket betyder att ingen hade fullständigt negativ inställning till miljöfrågor i stort.

23

Det fanns skillnader mellan olika utbildningsprogram när det gäller inställning till miljöfrågor i stadsplanering. Bland företagsekonomistudenter valde majoriteten, 13 personer att det är mycket viktigt att satsa på miljöfrågor i stadsplanering där fortsättningsvis 4 personer

uppfattade miljöfrågor i stadsplanering som ganska viktigt och en person värderade vikten på miljöfrågor som ganska oviktigt (Fig. 17). Bland ledarskap-studenterna tyckte en stor

majoritet, 22 av 24 personer, att det är mycket viktigt att tänka på miljöfrågor i stadsplanering där resterande personer värderade miljöfrågor som ”ganska viktiga” (Fig. 18). Enligt alla studenter som läser miljövetenskap var miljöfrågor mycket viktiga (Fig. 19). Svarsfördelning hos byggnadsantikvarieprogram liknar ledarskap där 13 av 17 personer la mycket vikt på miljöfrågor och 4 personer något mindre genom att välja ”ganska viktigt” (Fig. 20).

Figur 17. Svar från studenter i företagsekonomi på frågan hur viktigt är det att tänka på miljöfrågor i stadsplanering.

Figur 18. Svar från studenter i ledarskap-kvalitet och förbättring på frågan hur viktigt är det att tänka på miljöfrågor i stadsplanering.

Figur 19. Svar från studenter i miljövetenskap på frågan hur viktigt är det att tänka på miljöfrågor i stadsplanering.

24

Enligt dig, vems huvudansvar borde miljösatsningar vara?

Enligt ungefär hälften av alla respondenterna borde statliga myndigheter ha huvudansvar över miljösatsningar. Näst störst vikt lades på kommunerna följt av företag och minoriteten valde individuella personer och internationella organ som huvudansvarig i miljösatsningar. Nio personer skrev eget alternativ där det populäraste svaret bland egna föreslag var att ansvaret ska delas upp mellan olika partier och inte läggas enbart på en enhet. En respondent skrev hur miljösatsningar är allas ansvar och att alla måste våga bära ansvaret. En annan beskrev hur huvudansvaret delas ut till alla parter eftersom alla kan samtidigt vara privatpersoner,

yrkespersoner och samhällsdeltagare vilket leder till alla ska ta hand om planeten. En person tog upp aspekten där huvudansvaret gällande miljösatsningar kan variera beroende på vilken satsning som görs. Vidare menar hen att man måste som individ ta sitt personliga ansvar och exempelvis sopsortera eller minska sin egen energiförbrukning medan myndigheter ansvarar för att underlätta det beteende. Regering i sin tur styr åt rätt håll med lagar och regler. En analysering av de olika utbildningsprogrammen kunde konstatera att det fanns tydliga skillnader mellan de olika grupper gällande huvudansvar över miljösatsningar. Majoriteten av studenterna inom företagsekonomi värdera statliga myndigheter högst följt av kommun och individuella personer. Ingen från företagsekonomi la vikt på företag och deras ansvar (Fig. 21). När det kommer till ledarskap studenter var det inget av svarsalternativen som stack ut utan ganska jämn fördelning mellan ”statliga myndigheter”, ”kommun” samt ”företag” visade sig där ovannämnda svarsalternativ skilde sig med bara en person respektive. Fyra ledarskap studenter valde svara med eget svar och två respondenter la huvudansvaret på internationella organ (Fig. 22). Majoriteten av miljövetare la vikt på statliga myndigheter medan kommun valdes ungefär av en tredjedel av miljövetare (Fig. 23). Nästan hälften av byggnadsantikvarie studenter valde statliga myndigheter som huvudansvarig i miljösatsningar och kommun valdes av 5 personer (Fig. 24).

Figur 21. Svar från studenter i företagsekonomi på frågan om vems huvudansvar miljösatsningar borde vara.

25

Figur 23. Svar från studenter i miljövetenskap på frågan om vems huvudansvar miljösatsningar borde vara.

Figur 24. Svar från studenter i byggnadsantikvarie på frågan om vems huvudansvar miljösatsningar borde vara.

DISKUSSION

Arbetet syftade till att bredda befintlig förståelse kring gröna taks funktioner och inställningsfrågor. Forskning kring inställning till gröna tak delvis saknas och bara begränsad information är tillgänglig.

26

Enligt Jungels et al. (2013) är det viktigt att studera allmänhetens estetiska reaktion just kring extensiva och semi-intensiva gröna tak eftersom de två typer anses vara kostnadseffektiva och därmed skulle implementering av gröna tak i stort möjligtvis underlättas om ovannämnda typer upplevs mer tilltalande. Författarna skriver att semi-intensiva gröna tak är ovanligare jämfört med intensiva och extensiva gröna tak men å andra sidan kan de ha förmågan att hitta balans mellan kostnader och planteringsalternativ. Detta bidrar till ekonomisk samt ekologisk hållbarhet och underlättar införandet av gröna tak. Dock visade enkätundersökning att semi-intensiva gröna tak var minst tilltalande vilket leder till vidare behov av ökad kunskap om ekonomiska fördelar gällande semi-intensiva gröna tak där bättre förståelse kan leda till större attraktivitet.

Som tidigare nämnt kan synlighet av gröna tak försvåra förståelsen kring gröna

konstruktioner eftersom om personen exempelvis aldrig har sett gröna tak är det svårt att ta ställning till frågorna kring attityd och inställning. Fernandez-Cañero et al. (2013) skriver att majoriteten av gröna tak är extensiva vilket betyder att den typen av gröna tak är otillgängliga och oåtkomliga och därför osynliga. Respondenternas upplevelse gällande synlighet i

enkätundersökning är i samma linje med tidigare forskning där majoriteten tyckte att gröna tak syns inte alls eller i ganska låg grad i stadsmiljö. I kontrast värderades gröna taks osynlighet att ha ganska lite påverka när det gäller förhinder i införandet av gröna tak. Som tidigare studerats bidrar gröna tak med flertal fördelar och funktioner som stödjer hållbarhet på ekologiskt, ekonomiskt och socialt sätt. Värdering av olika ekosystemtjänster kan dock variera mellan olika geografiska grupper där människor har olika bakgrund. Dock visade enkätundersökningen ha något samma värdering gällande olika fördelar jämfört med tidigare forskning av Fernandez-Cañero et al. (2013). Bättre luftkvalité och ökad biologisk mångfald i städerna var högst prioriterad i enkätundersökning samt forskning av Fernandez-Cañero et al. (2013) vilket bekräftar i större skala hur människor värderar fördelar av gröna tak. Minskat buller var i sin tur lägst värderat i båda undersökningar vilket kan anses vara oväntad eftersom det är en hälsoeffekt och direkt kopplat till människans välmående. Funktioner som bidrar till direkta och privata vinster, till exempel förbättrad hälsa skulle förmodligen vara högre värderade jämfört med exempelvis biologisk mångfald i städerna som kan upplevas relativt abstrakt. Enligt Nurmi et al. (2016) var luftrening av partiklar, dagvattenhantering i avloppssystem och minskad extrem nederbörd de största allmänna fördelar av gröna tak. Även om dagvattenhantering är bland det största fördelar värderades minskad behov av stora dagvattenhanteringssystem och minskad risk för översvämning i städer som ”ganska viktigt” och inte ”mycket viktigt” i enkätundersökningen. Detta kan påverkas av svårigheter att förstå hur allmänna fördelar på samhällsnivå omvandlas till privata vinster.

I den privata sektorn försvårar flertal faktorer implementering av gröna tak där kunskapsbrist och kostnader för gröna tak upplevs ofta som förhinder. När privata fördelar är mindre än ekonomiska insatser försvårar det införandet av gröna tak där i enkätundersökningen

27

respondenterna i enkätundersökning villiga att investera mer pengar i gröna tak vilket naturligtvis indikerar av positiv inställning. Dock gav enkätundersökning inga exakta summor om gröna taks kostnader och omedvetenhet kan lätt styra mot positivare inställning jämfört med beteende i verkligheten efter information om relativt höga kostnader.

Enligt enkätundersökning var nästan alla respondenterna villiga att bo i en lägenhet eller i ett hus med gröna tak och Rahman et al. (2015) kom fram till likadan resultat där 92% av alla deras respondenterna var intresserade av att ha ett grönt tak på sin boende. Allmän villighet till gröna tak finns vilket är naturligtvis positivt för implementering av gröna tak på större skala när motståndet från privata personer gällande den här aspekten är nästintill obefintlig. Miljösatsningar enligt enkätundersökning ansågs vara huvudsakligen statliga myndigheternas och kommunernas ansvar men en hel del respondenterna påpekade vikten på delade ansvaret mellan alla parter. Utbildning kan anses visa vissa tydliga skillnader mellan de fyra program och exempelvis miljövetarna la vikt på nästan enbart kommuner och statliga myndigheter möjligen på grund av utbildningens stora fokus på de två enhetens arbete i miljöfrågor. Ledarskap studenter riktar sig i sin tur till företag och detta kan ha koppling till inriktning i deras studier där företag ligger i fokus.

När respondenterna har neutral eller positiv inställning till gröna tak är det lättare att påverka människornas attityd eftersom människor är då mer villiga att lära sig mer om ämnet (Kuper 2009). Enkätundersökning visar att en stor majoritet hade mycket positiv inställning till gröna tak vilket betyder att fokusgruppen i denna studie skulle vara en idealisk grupp för

informations- och kunskapsspridning om gröna tak. Kuper (2009) menar vidare att speciellt platser som universitetscampus erbjuder en bra möjlighet att sprida kunskap och vidare bidra till förbättrat antagandet av gröna tak. Inställningsfrågor och gröna taks funktioner skulle därför kunna studeras i större utsträckning inom olika utbildningar på universitetsnivå för att skapa bredare förståelse kring ämnet och introducera gröna konstruktioner till större publik.

Metoddiskussion om enkätundersökning

Enkätundersökningen fokuserades på fyra olika kandidatprogram på Uppsala Universitet Campus Gotland. Urvalet av program gjordes enligt valda utbildningars olika förankringar i samhällsfrågor vilket sedan möjliggjorde analys om skillnader mellan olika

utbildningsprogram. Enkäten valdes att utföras på svenska vilket ledde till fokusering av svenska studenter och därför exempelvis internationella mastersprogram inte följde kriterierna till studien och kunde därför inte inkluderas. Det finns sammanlagt närmare 20 utbildningsprogram på grund- och avancerad nivå på Campus Gotland. För enkelhetens skull var det mer praktiskt att bara fokusera på kandidatstudenterna så att resultaten mellan

utbildningar på samma nivå kunde analyseras hanterbart. Troligen, om andra

utbildningsprogram istället för de fyra valda hade studerats skulle resultaten se något

annorlunda ut. Likadant om antalet utbildningsprogram hade möjligtvis varit större skulle det ha gett mer variation och bredare resultat men det var dock inte möjligt under tidsramarna för det här arbetet.

Även om enkätundersökning valdes för utförande av arbete skulle djupare intervjuer

28

När det gäller enkätundersökning var alla frågor obligatoriska vilket har positiva och negativa aspekter. Analysering av resultat var enklare när alla respondenterna hade svarat på alla frågor vilket ledde till bättre jämförelse mellan olika utbildningsprogram. Å andra sidan eftersom personer som deltog i enkätundersökningen var tvungna att svara på alla frågar kan det i vissa falla leda till felaktigt svar om exempelvis ingen av svarsalternativ riktigt

motsvarar respondentens tankar (Trost & Hultåker 2016). Detta kan ha påverkat resultatet. Om frågorna hade varit frivilliga att svara på skulle andra osäkerhet mötas gällande

enkätundersökning i form av respondenternas val att inte svara på vissa frågor på grund av tidsbrist eller bristande kunskap. Denna studien ville ändå få in allas svar så att obalans mellan olika frågor skulle undvikas. I den här enkäten fokuserades majoriteten av frågor på personliga åsikter och inställningar vilket möjliggjorde obligatoriska frågor eftersom ingen förkunskap krävdes.

Slutsats

För att kunna framgångsrikt implementera gröna tak i urbana miljöer är det avgörande att skapa en bred förståelse deras funktioner och hur de bidrar till ekologisk, ekonomisk samt social hållbarhet. Miljöpolitiken styr åt mer hållbara städer där gröna tak kan användas som ett verktyg i bland annat värmereducering, dagvattenhantering, luftrening, klimatreglering och bullerdämpning men även främja biologisk mångfald. Utöver miljömässiga fördelar kan gröna tak ge ekonomiska vinster för enskilda människor i form av fastighetens eventuell ökade värde eller på samhällsnivå exempelvis genom att minska behovet till stora

dagvattenhanteringssystem. Gröna tak är samlingsnamn för en mängd olika typer av gröna takkonstruktioner och därför är det väsentligt att förstå skillnader gällande för- och nackdelar när det kommer till extensiva, semi-intensiva och intensiva gröna tak. Tillsammans med ökad kunskap om funktionsförutsättningar av gröna tak är det centralt att ta hänsyn till en annan viktig aspekt, nämligen inställningsfrågor. Människornas förståelse över gröna konstruktioner men också inställning till gröna tak påverkar utveckling av städer och när målet är mer

hållbara städer i framtiden är det nödvändigt att diskutera de här två aspekter tillsammans för att få en helhetsbild av möjliga hinder gällande införandet av gröna tak.

Universitetsstudenternas attityd och inställning till gröna tak är huvudsakligen mycket positiv och ekosystemtjänster levererad av gröna tak värderades högt vilket förstärker

respondenternas positiva förhållningssätt till gröna tak. Skillnader mellan de fyra valda utbildningsprogram finns vilket kan förklaras med respondenternas varierande

utbildningsbakgrund och intresse i miljöfrågor. Kunskapsbrist kring gröna tak ansågs vara största hinder i införandet av gröna tak vilket kan kopplas till respondenternas varierande kännedom om själva begreppet. Bland respondenterna finns det vilja att själv ha grönt tak samt investera i det, där intensiva gröna tak var mest estetiskt tilltalande. Miljöfrågor i stort anses vara statliga myndigheternas och kommunernas ansvar men flertal respondenterna ligger vikt på tanken att alla parter ska dela ansvaret i samhället och styra mot mer hållbar framtid på olika nivåer och med varierande åtgärder.

Utöver arbetets frågeställningar kan studien användas för att öka förståelsen kring inställning till gröna tak i Sverige framförallt då det på nationell skala saknas fördjupande studier om det. Vidare forskning kring inställningsfrågor hos andra geografiska grupper än