Makar behöver sjuksköterskan
Omvårdnadsbehoven hos makar till patienter med prostatacancer
- En litteraturstudie Spouses need nurse
Care need of spouses of patients with prostate cancer - A literature review
Jeanette Fredriksson Erika Hassellund
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskaper Omvårdnad/ Sjuksköterskeprogrammet
Grundnivå/ 15 hp
Handledare: Ingrid Andersson och Diana Widmark Examinator: Jan Nilsson
2013-11
Sammanfattning
Titel: Makar behöver sjuksköterskan, omvårdnadsbehov hos makar till patienter med prostatacancer.
Fakultet: , natur- och teknikvetenskaper Institution: Insti
Ämne: Omvårdnad
Kurs:
Författare: Jeanette Fredriksson och Erika Hassellund Handledare: Ingrid Andersson och Diana Widmark Sidor: 24
Nyckelord: makar, omvårdnadsbehov, prostatacancer, sjuksköterska, omvårdnad
Prostatacancer är klassad som en av de vanligast förekommande tumörsjukdomarna bland äldre män. Sjukdomen kommer inte enbart påverka den drabbade utan hela familjen involveras. Detta ställer krav på att sjuksköterskan har kunskap gällande patienter och makar. Syftet med studien var att belysa omvårdnadsbehov hos makar när maken drabbats av prostatacancer. Metoden var en litteraturstudie baserad på forskningsartiklar från databaserna CINAHL och PubMed. Granskning av artiklarna utgick från Polit & Becks (2011) nio steg över en litteraturstudies upplägg. En urvalsprocess i tre steg utfördes där elva artiklar svarade på syftet och utgör litteraturstudiens resultat. Av de elva artiklarna var tio kvalitativa och en kvantitativ.
Resultatet sammanfördes till fyra kategorier, behov av information, behov av samtalsstöd, behov av egentid och behov av Guds tro. Mer förekommande i resultatet var behov av information och behov av samtalsstöd. De ansågs viktiga för makarna för att orka handskas med och bearbeta makens sjukdom. Slutsats: Makar riskerar att hamna i en utsatt situation när maken får diagnosen prostatacancer. Det resulterar i flertalet omvårdnadsbehov som behöver tillfredställas där sjuksköterskan kan vägleda.
Introduktion ... 4
Makar ... 4
Prostatacancer ... 4
Makars omvårdnadsbehov ... 5
Problemformulering... 6
Syfte ... 7
Metod ... 8
Litteratursökning/ Urval ... 8
Databearbetning ... 10
Etiska överväganden ... 10
Resultat ... 11
Behov av information ... 12
Behov av samtalsstöd ... 13
Behov av egentid ... 14
Behov av Gudstro ... 14
Diskussion ... 15
Resultatdiskussion ... 15
Klinisk betydelse ... 19
Fortsatt forskning ... 19
Slutsats ... 19
Referenslista ... 21
Bilaga 1. Artikelmatris
4
Introduktion
År 2011 rapporteras i Sverige cirka 58 000 fall av cancersjukdom varav 9 663 fall av prostatacancer och antalet ökar för varje år (Cancerfonden 2013).
När en familjemedlem insjuknar i allvarlig sjukdom påverkar det inte enbart den drabbade utan hela familjen involveras, det är därför av största prioritet att den övriga familjen får lov att känna sig delaktig under sjukdomsförloppet (Benzein et al. 2010).
När någon drabbas av cancersjukdom medför det känslor som är svåra att bearbeta för alla i familjen. Stöd, tröst och en gemenskap är byggstenar som kan vara till hjälp för att hantera sjukdomen. Då en familj drabbas av cancersjukdom kommer det att innebära stora prövningar. Den som står den drabbade närmast bär på en egen oro och en desperation parallellt med att de måste vara lyhörda och stödjande för den drabbades skull (Giarelli et al. 2003).
Makar
Att vara maka eller make innebär att vara kvinnlig eller manlig part i ett äktenskap. I maj 2009 inföll rätten om vigsel för samkönade par och därefter är de förklarade som äkta makar enligt äktenskapsbalken (SFS 2011:891).
Att vara en maka eller make när mannen drabbas av prostatacancer innebär ofta att makarna förutsätts ta på sig rollen som vårdgivare och som känslomässigt stöd. Det kommer innebära att de behöver vara starka inför den sjuka och i sig själva för att klara av att handskas med sjukdomen (Giarelli et al. 2003). Mannens prostatacancersjukdom kan i vissa fall påverka makarna så mycket att sjukdomen utvecklas till en parsjukdom (Boehmer & Clark 2001).
Prostatacancer
Prostatahyperplasi det vill säga förstorad prostata, drabbar till viss del alla män över 70 år, vad detta beror på är inte helt klarlagt men spekulationer finns kring möjlig rubbning av den hormonella balansen relaterat till den ökande åldern. Förstorad prostata är inte det samma som att drabbas av cancer även om symtomen många gånger kan se likadana ut (Järhult & Offenbartl 2006).
Förstorad prostata kan innebära en godartad tumör vilket kännetecknas som benign prostatahyperplasi eller adenom. Förstorad prostata kan även innebära en elakartad tummör det vill säga cancer, vilket kallas för malign prostatahyperplasi eller karcinom (Gjerland et al. 2011).
Prostatacancer är klassad som den vanligast förekommande tumörsjukdomen bland män. Tumören kan i princip uppträda var som helst i prostatakörtelns vävnad. Det kan ta relativt lång tid innan en tumör i prostatan blir så stor att den forcerar igenom prostatas kapsel och ut i kroppens vävnader (Järhult & Offenbartl 2006; Tefekli & Tunc 2013).
Prostatacancerns sjukdomsförlopp kan delas in i tre olika stadier. I första stadiet växer tumören inuti prostatakörteln. Under det andra stadiet har tumören växt in i närliggande
5 organ, lymfkörtlar och sädesblåsor. Vid det tredje stadiet har det skett en så kallad metastasering vilket innebär att tumörceller färdats med blodet till kroppens andra organ (Järhult & Offenbartl 2006).
Många som drabbats av prostatacancer är asymtomatiska, vilket kan resultera i att cancern först upptäcks när den redan har hunnit sprida sig utanför prostatakörteln.
Symtom som kan uppträda vid prostataförstoring godartad eller elakartad, kan vara urinträngning, ryggsmärtor, tömningssvårigheter och efterdropp. Symtomen för de maligna tumörerna utvecklas snabbare än de benigna. Celler från maligna tumörer kan lossna och förflytta sig till blodkärl och på så vis få tillgång till blodbanan, lymfsystemet och bilda nya tumörer på andra organ i kroppen. De benigna tumörcellerna kan inte ta sig igenom andra vävnader och de har heller inte förmågan att sprida sig till andra organ (Järhult & Offenbartl 2006).
Vid diagnostisering av prostatacancer palperas prostatan via ändtarmen. Om den vanligtvis plana och smidiga körtelvävnaden uppträder skarp och knölaktig kan ofta prostatacancer misstänkas. Om detta upptäcks tas ett vävnadsprov så kallad biopsi av det förändrade området. Prostataspecifikt antigen [PSA] blodprov används för att tidigt kunna möjliggöra upptäckten av prostatacancer (Kelloff et al. 2000; Socialstyrelsen 2007). PSA värdet kan vara högt utan att det behöver betyda att patienten drabbats av cancer, men förhöjt värde bör varje gång föranleda vidare undersökning. För att utreda om cancern spridit sig till andra organ i kroppen kan röntgen genomföras (Järhult &
Offenbartl 2006).
Behandlingen av prostatacancer ser olika ut beroende på patientens ålder, tumörens utformning och om den spridigt sig till andra organ i kroppen. I ett tidigt stadium utförs behandlig med målet att kunna bota cancersjukdomen, har cancersjukdomen avancerat är målet att lindra och bromsa framfarten av tumören. Kirurgisk behandling är en av flera behandlingsmetoder som innebär att prostatakörteln avlägsnas och även delar av eller hela sädesblåsan, detta kallas för prostatektomi. Biverkningarna av kirurgisk behandling kan vara inkontinens och impotens. Med anledning av det behandlas endast de patienter som har symtom (Tefekli & Tunc 2013). Genomgå olika behandlingar för prostatacancer är påfrestande för både patienten och makar. Det är sjuksköterskans uppgift att för alla inblandade främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Sjuksköterskan skall ge en god och omsorgsfull vård (Björkström 2005).
Makars omvårdnadsbehov
När en individ uppsöker vård och blir diagnostiserad med en potentiellt livshotande sjukdom så kommer allt fokus att läggas på den sökande. Diagnostiseras med en sjukdom som prostatacancer kommer att innebära långa vårdtider och möten med flera olika vårdgivare. De kommer att göra allt de kan för att optimera vården och tillgodose basala och specifika omvårdnadsbehov såväl som de fysiska, psykiska, sociala och andliga behoven (Socialstyrelsen 2005).
Prostatacancersjukdomen kommer att påverka både patient, makar, relationen och livet (Arrington 2005). För att sjuksköterskan skall kunna underlätta vid en sådan prövning krävs att sjuksköterskan följer legitimerade sjuksköterskors kompetensbeskrivning
6 (Socialstyrelsen 2005). Den beskriver kompetenskraven kring bemötande, information och undervisning. Kompetensbeskrivningen belyser även vikten av att mötet mellan sjuksköterska, patienten och anhörig optimeras. Sjuksköterska skall besitta kunskap om upplägget vid ett möte med patient och anhörig. Det krävs vägledning både individuellt och i grupp (Socialstyrelsen 2005).
För att sjuksköterskan skall kunna optimera vården krävs kunskap om människans grundläggande behov (Nordenfelt 2004). Fundamentala behov är något alla människor har och som orsakar lidande hos människan om behoven inte tillfredställs (Aggernaes 1989). Enligt Nordenfelt (2004) är begreppet behov mycket mer omfattande än vad det anses vara i praktiken. Ord som att vara i behov eller att behöva något används flitigt i det vardagliga talet. Behov kan förekomma som föremål eller som fysiologiska, det vill säga de basala behoven så som mat, dryck och luft. Maslow (1970) har rangordnat behoven som en trappa där behovskraven längst ner behöver uppfyllas innan människan kan uppfylla kraven som finns högre upp i trappan. Maslow (1970) menar att de fysiska behoven tillsammans med trygghet och gemenskap måste tillgodoses innan trappans sista steg gällande gemenskap och självförverkligande kan uppnås. Brister i trygghet och kärlek kan orsaka att människans utveckling hämmas. Först när människan uppnått självförverkligande kan strävan efter sin önskan och kunskapsutveckling påbörjas (Maslow 1970).
För att kunna tillgodose patienters och makars omvårdnadsbehov på bästa sätt, krävs att sjuksköterskan känner patienten. Detta för att kunna tillämpa optimala omvårdnadsinterventioner för varje unikt fall och det samma gällande mötet med makar (Florin 2007). Florin (2007) nämner i sin avhandling vikten av sjuksköterskans förmåga att kommunicera i omvårdnadssituationer. Liksom Jonsdottir (2004) beskriver att en god vårdrelation är kärnan för professionellt partnerskap i vården. Detta för att kunna optimera kommunikationen, omvårdnadsbehoven och kunna nå fram till både makar och patienten. Sjuksköterskan har en central roll för patienter och deras makar då sjuksköterskan är den som först skapar en relation och som framför patienters och makars röster. För att detta skall optimeras krävs det att sjuksköterskan inger trygghet och pålitlighet (Harden et al. 2009).
Problemformulering
Prostatacancer är en potentiellt livshotande sjukdom som oftast drabbar äldre män.
Sjukdomsprocessen ser olika ut beroende på typ av tumör och den drabbades tillstånd.
Vara maka/make till en man som drabbats av prostatacancer innebär många prövningar.
Om maken drabbas av prostatacancer medför det svåra känslor och skapar en oro i vardagen, vilket i sin tur ger upphov till behov som behöver tillgodoses. Kunskapen om omvårdnadsbehov hos makar till patienter med prostatacancer är en viktig del i yrket som sjuksköterska. Studien skall ge en översikt över makars omvårdnadsbehov vid prostatacancersjukdom i familjen, så att allmän sjuksköterskan skall kunna optimera och tillfredställa vården för den drabbade och för makarna.
7 Syfte
Syftet med studien var att belysa omvårdnadsbehov hos makar när maken drabbats av prostatacancer.
8
Metod
Litteraturstudie som forskningsmetod baseras enligt Forsberg och Wengström (2008) på aktuell forskning där syftet kring ett valt ämne metodiskt bearbetas, kritiskt granskas och där sedan den insamlade datan sammanställs till ett resultat. För struktur och ordning i studien upprättas arbetet efter Polit och Becks (2011) nio steg över en litteraturstudies upplägg. Se. Figur 2.
1. Formulera 6. Granska artiklarnas 7. Kritiskt granska frågeställningar resultat mot datan utifrån och syfte. studiens syfte. Granskningsmall.
2. Planlägga 8. Analysera och Sökstrategier 5. Granska titel och samordna data.
Ex, databaser, och abstract. Sök efter kategorier.
Nyckelord.
3. Sök fram artiklar 4. Bedöm artiklarnas
och dokumentera lämplighet och relevans 9. Sammanfatta data.
sökningen. Avlägsna irrelevanta
artiklar.
Figur 2. Nio steg över en litteraturstudies upplägg, fri översättning
Litteratursökning/ Urval
I steg 1 och steg 2 utformades studiens syfte och val av databaser gjordes . I steg 3 var studiens syfte i fokus när sökning i databaserna CINAHL och PubMed genomfördes.
Databaserna CINAHL och PubMed användes för att tillämpa den aktuella forskningen kring det valda ämnet baserat på omvårdnad. I CINAHL användes sökorden Nursing Interventions, Prostate neoplasms och spouses som var ämnessökord (headings) dessa söktes var för sig, för att sedan kombineras tillsammans med sökordet prostatic cancer som fritextsökning. I PubMed användes sökorden Prostate neoplasms och spouses, först var för sig och sedan i kombination. Sökningen i CINAHL resulterade i 119 träffar.
Sökningen i PubMed gav 131 träffar. Vidare redovisas resultatet i tabell 1 nedan.
9 Sökningen har begränsats till de artiklar som är skrivna på engelska och nordiska språk.
Forskningen var publicerad inom en tidsram på tio år 2003-2013. Tidigare litteraturstudier som är publicerade i databaserna och artiklar som belyser patientperspektiv exkluderades.
Tabell 1: Litteratursökningens strategi och resultat
Databas Sökord Antal träffar Urval Urval Urval
1 2 3
CINAHL Nursing Interventions (S1) 3098
CINAHL Prostate neoplasms (S2) 9540
CINAHL Prostatic cancer (S3) CINAHL Spouses (S4) 4930
CINAHL (S1) AND (S2) OR (S3) AND (S4) 119 32 10 10
PubMed Prostate neoplasms (S1) 44896
PubMed Spouses (S2) 5659
PubMed (S1) AND (S2) 131 30 (13)* 1 1
*varav 13 är externa dubbletter
I steg 4 och Steg 5 granskas sökord och träffar för bedömning av relevans. Sökningen i CINAHL resulterade i 119 artiklar, som efter granskning av titel och abstract resulterade i att 32 artiklar gick vidare till urval 1. Sökningen i PubMed resulterade i 131 artiklar som efter granskning av titel och abstract resulterade i att 30 artiklar gick vidare till urval 1. I steg 6 analyseras resultaten av artiklarna i urval 1 och de resultat som svarar på syftet är de elva artiklar i urval 2. Orsaken till varför resterande 38 artiklarna föll bort var för fokus inte låg på makar. Steg 7, inför urval 3 sekundärgranskades resterande elva artiklar efter Polit och Beck´s (2011) G O C q Q R c R ” c
”G O C q Q R c R . De elva artiklar som granskades hade alla en god kvalitet vilket resulterade i att ingen ytterligare artikel exkluderades.
10 Databearbetning
I steg 8 i Polit och Becks (2011) nio steg över en litteraturstudie, bearbetades och analyserades artiklarna. Litteraturstudiens författare delade upp artiklarna och bearbetade samt analyserade dem var för sig, för att sedan byta artiklar med varandra för att finna de delar som svarade på litteraturstudiens syfte. Artiklarna jämfördes och sammanställdes till fyra kategorier där fynden markerades med färger som var kopplade till de olika kategoriernas tilldelade färg. Detta gjordes för att lätt kunna finna samband mellan de olika artiklarna. I steg 9 sammanställdes studiens resultat i figur och löpande text med referenser.
Etiska överväganden
Innan en litteraturstudie påbörjas skall ställningstagande kring etiska överväganden tas (Forsberg & Wengström 2008). När artiklarna lästes igenom tillämpades ett kritiskt tänkande kring forskningsartiklarnas resultat (Polit & Beck 2011). I forskningsartiklarna skall det framgå att det har tagits hänsyn till etiska aspekter när studien genomförts (Forsberg & Wengström 2008). Sammanställningen av resultatet påverkas inte av egna åsikter. Oberoende av om forskningsartiklarna motsvarar uppsatsförfattarnas förväntningar skall resultatet redovisas (Forsberg & Wengström 2008). Artiklarna lästes igenom flera gånger för att minska risken för feltolkning och missuppfattningar, för att få ett sanningsenligt resultat. Uppsatsförfattarna har begränsade förkunskaper kring ämnet och i och med det finns inga specifika förväntningar på studiens resultat.
11
Resultat
Resultatet grundar sig på elva vetenskapliga artiklar som alla enbart belyser kvinnliga makars omvårdnadsbehov när maken drabbats av prostatacancer. De kvinnliga makarna kommer vidare i litteraturstudien att benämnas som maka/makan. Tio artiklar är kvalitativa och en kvantitativ. Artiklarna redovisas i en artikelmatris, se bilaga 1.
Resultatet har utformats i fyra kategorier: behov av information, behov av samtalsstöd, behov av egentid samt behov av Gudstro. Dessa redovisas i figur 3. Vidare redovisas resultatet i löpande text.
Behov av information Behov av samtalsstöd
Makars Omvårdnadsbehov
Behov av egen tid Behov av Gudstro
Figur 3: Resultatets kategorier.
12 Behov av information
En stor andel av studierna belyste makans behov av information som ett grundläggande behov för att orka handskas med makens sjukdom (Mason 2008; Sinfield et al. 2008).
Mason (2008) rangordnade i sin studie behoven makan till maken med prostatacancer hade och i vilken grad deras behov blev bemötta. Behovet om att få information om att sin make får den bästa möjliga vård visade sig vara av vikt.
I studier av Giarelli et al. (2003), Sanders (2006), Bottorff et al. (2008) och Mason (2008) ansåg makan att behovet av riktad information var viktigt för att kunna vara förberedd på sjukdomsrelaterade händelser, så som den emotionella vården, olika behandlingar, fortsatt sexualitet och hur de skall upprätthålla effektiv kommunikation i relationen. Behovet av information riktades även till det praktiska för att makan skall kunna optimera omhändertagandet av maken i hemmet. Praktisk information gällande hudvård, katetervård och sårvård var delar makarna kände sig osäkra på och önskade få praktisera ihop med en sjuksköterska, inför fortsatt omvårdnad i hemmet (Giarelli et al.
2003). Individualiserad information direkt från vårdpersonal poängterades av makan som det mest lämpliga sättet att få information på, detta på grund av att innehållet i informationen kan att skilja sig mellan individer (Sanders et al. 2006).
Att få information var väsentligt för att förstå vad som sker, med maken och med sjukdomen samt vad som kan komma att ske gällande sjukdomen längre fram.
Information var av vikt för att makarna ska kunna hitta sätt att stötta och uppmuntra sin make genom sjukdomen (Botorff et al. 2008). ”The more we know about prostate cancer the better we can handle it” (Botorff et al. 2008 s 1222).
Enligt Sinfield et al. (2008) och Docherty et al. (2007) poängterade makarna vikten av att bli inbjuden till att delta i möten med sjuksköterskan för att få information från en förstahandskälla. Makarna poängterade också hur uppskattat det var att få information av en sjuksköterska som kunde svara på specifika frågor angående olika behandlingar (Sinfield et al. 2008; Harden et al. 2009). Viktigt att tänka på när sjuksköterskan informerar om prostatacancersjukdom är att minimera användningen av medicinska termer och istället välja ord som alla kan förstå. Detta belystes i studier av Bottorff et al.
(2008) och Sinfield et al. (2008) på grund av att makan upplevde svårigheter i att förstå informationen som gavs om för mycket medicinska termer användes.
Studierna av Sinfield et al. (2008), Street et al. (2010) och Docherty et al. (2007) visade också på vikten av att få med sig skriftlig information i form av broschyrer och/ eller information om trovärdiga internetsidor för att kunna sätta sig in i sjukdomen i lugn och ro hemma. Möjligheten att kunna läsa om sjukdomen i hemmet kan ge svar på frågor men det kan även väcka tankar och frågor inför nästa möte med sjuksköterskan (Sinfield et al. 2008).
Vid insjuknande i prostatacancer tar sökandet efter information mycket tid, för att förstå sjukdomen och allt runt om kring. Behovet av information kommer att förändras över tid beroende på vart i sjukdomsprocessen patient och maka befinner sig (Bruun et al.
2011).
13 Behov av samtalsstöd
I Docherty et al. (2007) påvisar makan att det bästa för att bearbeta sjukdomsdiagnosen var att tidigt påbörja en form av samtalsstöd. Användning av samtalsstöd i grupp hjälpte makan att hantera makens cancersjukdom, förstå mer av de medicinska aspekterna, behandlingar och vad som kan ske tiden efter behandling samt de psykologiska aspekterna kring sjukdomen (Bottorff et al. 2008; Harden et al. 2009; Sanders et al.
2006).
Makan poängterade flera fördelar om hur samtalsstöd hjälpte dem under makens sjukdoms tid. Samtalen ingav hopp, uppmuntran, stöttning och gav en acceptans av diagnosen samt tillit till det medicinska. Det gav livet en mening och ett syfte. Det hjälpte även makan att förstå vad maken går igenom, genom att höra andra par berätta om sina erfarenheter av sjukdomen (Sanders et al. 2006; Bottorff et al. 2008; Docherty et al. 2007; Harden et al. 2009). This is where a [support] group like this is wonderful, pulling together experiences from different patient (Docherty et al 2007 s 61).
I studien av Giarelli et al. (2003) deltog makan i makens prostatacancer- fokusgrupp, dels för att stötta maken men också för att själva fördjupa sin förståelse för sjukdomen.
Mötena i grupp utökade makans förståelse av prostatacancer och varför det har blivit en sådan stor del av deras liv. Makan kände att de fick en bättre förståelse för behandlingar och hur de skall kunna stötta och uppmuntra maken. Det gavs tid till förklaringar och till att förstå behandlingar och sidoeffekter relaterat till prostatacancersjukdomen (Bottorff et al. 2008). Makan fick chansen att jämföra sig med andra under gruppsamtalen vilket främjade deras egen situation (Docherty et al. 2007).
Gruppterapi enbart för makan utrycktes som ett behov och det var till hjälp för att kunna framföra sina åsikter utan att riskera att såra maken (Bruun et al. 2011; Sanders et al.
2006; Starlyn et al. 2006; Tanner et al. 2011). Kommunikationen under makans gruppterapi var känsloladdad, öppen och en bra dialog kunde föras. Makan kunde öppet berätta om sina egna rädslor, känslor och upplevelser gällande det psykiska, emotionella, finansiella och sexuella som makan kände att de inte ville dela med familj, släkt och vänner (Bottorff et al. 2008; Docherty et al. 2007; Harden et al. 2009; Sinfield et al. 2008; Tanner et al. 2011).
I had a need to talk desperately, I had my friends who had empathy and caring but they had no idea what I was going through… this group can give you knowledge. I believe that the groups can help enormously, emotionally, and I think that emotion plays a huge role in the disease. I think people underestimate the importance of it. (Bottorff et al. 2008 s 1223)
Om en sjuksköterska kunde delta i gruppsamtal upplevdes det som positivt för makan då det gavs utrymme att få ställa frågor och ha någon som lyssnar, stödjer, inger hopp och uppmuntran gällande makens tillstånd (Bottorff et al. 2008; Sinfield et al. 2008;
Harden et al. 2009). Användning av samtalsstöd i grupp för att orka ta sig igenom makens sjukdomsprocess ansågs som mycket användbart och positivt, då det gav möjlighet att lyssna, prata, ge råd och stötta varandra makar emellan (Bottorff et al.
14 2008; Harden et al. 2009). ”Just talking to someone who listened to our problems and tried to help provide support… Support is everything” (Harden et al. 2009 s 490). I Harden et al. (2009) där 86 kvinnliga makar deltog svarade 85 procent att de skulle rekommendera samtalsstöd i grupp till andra makar i liknande krissituation.
Makan belyste även vikten av att få delta i enskilda samtal ihop med sjuksköterskan, det vill säga utan maken eller andra professionella yrkesutövare. Dock upplevde makan att de ofta var tvungna att ta egna initiativ för att få ett stödjande samtal. Istället önskade makan att de fick en inbjudan till stödsamtal med sjuksköterska (Harden et al. 2009;
Sinfield et al. 2008). En inbjudan hade fått makan att känna sig involverade och att behovet av samtalsstöd tagits på allvar (Sinfield et al. 2008). Samtalsstöd hjälpte makan att prata öppet och de behövde inte undanhålla känslor som hade kunnat såra maken (Harden et al. 2009).
Behov av egentid
Komma ut och umgås med andra, delta i aktiviteter och kommunicera upplevde makan som ett behov som blev allt större över tid (Bruun et al. 2011). Behovet av egentid hos makan ” y ” . Makan utryckte ett behov av att vara där det fanns andra människor. Sociala aktiviteter hjälpte makan att upprätthålla fortsatt balans i livet (Bruun et al. 2011; Tanner et al. 2011). Vardagliga aktiviteterna så som shopping, fika och träning blev som en del av ett praktiskt stöd för makan och var mycket viktigt för att må bra och upprätthålla hälsa (Sinfield et al. 2008; Starlyn et al.
2006).
Makan kände även att de var tvungna att ta på sig rollen som maken tidigare haft. Från att tidigare ha varit den som blivit beskyddad och omhändertagen, var makan nu den som skyddade och omhändertog maken. Detta upplevdes av makan som ett stressmoment och de behövde därför en stressfri miljö att vända sig till, exempelvis genom sociala aktiviteter (Sanders et al. 2006; Tanner et al. 2011; Street et al. 2010).
Behov av Gudstro
Många av de kvinnliga makarna använde sin relation till Gud som en typ av stöd. En del kände att tron ingav ett lugn i livet. I studier gjorda av Giarelli et al. (2003); Tanner et al. (2011) och Bruun et al. (2011) kunde det utläsas att tron på andlig kraft hade betydelse bland deltagande maka och par. Tron på Gud kunde för vissa medföra kraft och vissa använde Gud som en vägvisare vid problemlösning (Giarelli et al. 2003).
Makan utryckte en trygghet i att kunna vända sig till Gud med sin ångest och med sin glädje, tron på Gud hjälpte även många att ta sjukdomen med ro då de trodde på ett liv efter detta (Bruun et al. 2011). Genom tron på Gud, böner och genom att vara tacksam kunde makan finna en lycka (Tanner et al. 2011). Trots en traumatisk händelse i livet, så som att maken drabbats av prostatacancer minskade inte vikten av tron till Gud för makan utan istället växte den och blev allt starkare (Bruun et al. 2011).
15
Diskussion
Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnadsbehov hos makar när maken drabbats av prostatacancer. Litteraturstudiens resultat sammanfattades i fyra kategorier som endast belyste omvårdnadsbehov som den kvinnliga makan uttryckte när maken drabbats av prostatacancer och där sjuksköterskan i flera fall har rollen som koordinator.
De fyra kategorierna var behov av information, behov av samtalsstöd, behov av egentid och behov av Gudstro. Behovet av information visade sig vara genomgående i samtliga studier och utgjorde en trygghet hos makan. Behovet av samtalsstöd belystes av de kvinnliga makarna som en stor tillgång för att få hjälp med att hantera och bearbeta sjukdomen. Behov av egentid var viktigt för att orka med vardagen och få möjlighet att återhämta sig i en stressfri miljö. Behovet av Gudstro var för vissa av de kvinnliga makarna en källa där de kunde hämta kraft och vägvisning.
Resultatdiskussion
Litteraturstudiens syfte var att belysa omvårdnadsbehov hos makar, det vill säga både män och kvinnor för att det i dagens samhälle blir allt vanligare med samkönade äktenskap. Skulle behoven skilja sig åt mellan heterosexuella par och samkönade par? I de artiklar som svarade på studiens syfte var det ingen som speglade samkönade makars omvårdnadsbehov och upplevelser. I ett försök att manuellt söka studier som inriktar sig på makens omvårdnadsbehov när maken drabbats av prostatacancer, uppkommer inga studier inom det området. Detta kan ha orsakat en begränsning i studiens resultat då ytterligare omvårdnadsbehov eventuellt skulle kunna förekommit med anledning av att det i samkönade äktenskap kan tänkas uppstå oro och rädsla hos maken för att själv drabbas av prostatacancersjukdom.
I litteraturstudiens resultat belystes behovet av information både muntligt och skriftligt som det genomgående mest centrala omvårdnadsbehovet hos makan (Mason 2008;
Docherty et al. 2007; Sinfield et al. 2008; Street et al. 2010). Detta styrks i Thies och Johnson (1995) som gjort en studie där de undersökt vilka pedagogiska strategier som används i samband med patientutbildning samt hur strategierna fungerade i relation till patientens möjlighet till förståelse. Deras studie påvisade att muntlig information var den minst givande informationsmetoden, på grund av den pressade situationen med mycket information på en gång. Thies och Johnson (1995) kom därför fram till att muntlig information skall ges i samband med en annan informationsmetod, till exempel broschyrer. De belyser även att det bästa sättet för sjuksköterskan att ta reda på vilken form av information och hur ingående information mottagaren vill ha är genom att fråga, eftersom en del människor är informationssökare och en del icke informationssökare. En annan studie styrker att den bästa informationsmetoden gavs i kombination av skriftligt och muntligt, för att kunna fördjupa kunskap och förståelse av sjukdomen (Cooley et al. 1995). När sjuksköterskan skall ge information till någon som nyligen fått diagnosen cancer krävs en tanke kring att patienten kan var i chocktillstånd och därför har svårt att ta till sig den muntliga informationen. Det är därför viktigt att som sjuksköterska följa det som står i sjuksköterskans kompetensbeskrivning, om att förvissa sig om att informationsmottagaren är införstådd med den givna informationen.
Detta för att undvika missförstånd och förvirring.
16 Studierna av Sinfield et al. (2008), Street et al. (2010) och Docherty et al. (2007) visade på vikten av att få med sig skriftlig information i form av broschyrer och/ eller tips på internetsidor för att kunna sätta sig in i sjukdomen i lugn och ro hemma. Dowse (2004) upplyser om att använda förklarande bilder som komplement till skriftlig information är ett bra sätt att förklara de medicinska aspekterna på. De makar som använde sig av internet för att få information kände att det hjälpte dem att lättare fatta beslut gällande sjukdomen samt kunna argumentera om till exempel olika behandlingsmetoder.
Andersson och Klemm (2008) och Friberg (2006) menar att i dagens samhälle där internet är lättillgängligt är det viktigt att som sjuksköterska informera om vilka internetsidor som har trovärdig information. Detta för att minimera risken att felaktig information införskaffas på grund av sidor med dålig kvalitet.
I litteraturstudiens resultat framfördes olika former av samtalsstöd som ett centralt behov hos makan när maken drabbats av prostatacancer (Bottorff et al. 2008; Docherty et al. 2007; Harden et al. 2009; Sanders et al. 200). Sjolander & Ahlstrom (2012) har studerat makars behov av socialt stöd när en person drabbats av lung- eller gastrointestinalcancer. Deras resultat påvisar att det sociala stödet är lika viktigt för makarna oavsett cancersjukdom. Sjolander och Ahlstrom (2012) belyser även risken för att makarna drabbas av en kaotiskt känslomässig reaktion när maken fått cancerdiagnos.
Studier har visat att risker för att makarna kan komma att uppleva psykisk oro och symtom som sömnlöshet är större än hos den cancerdrabbade maken. Det med anledning av att de förutom omvårdnad och stöttning till maken även behöver upprätthålla vardagen (Sjolander & Ahlstrom 2012). Makarna kan komma att uppleva psykiska påfrestningar då det är de som måste upprätthålla livets alla måsten, eftersom livet inte tar hänsyn till sjukdom utan kommer att fortsätta i vanlig takt. Flera studier påpekar att de som inte sökte stöttning genom samtalsstöd kunde få svårare att hantera och bearbeta sjukdomen, i jämförelse med de som sökte stöd genom samtal (Bottorff et al. 2008; Docherty et al. 2007; Harden et al. 2009; Sjolander & Ahlstrom 2012).
Samtal i grupp belystes av flera makar som något positivt för att kunna få möjlighet att delge tankar och erfarenheter med andra i liknande situation (Bottorff et al. 2008; Bruun et al. 2011; Docherty et al. 2007; Harden et al. 2009; Sanders et al. 2006; Sinfield et al.
2008; Starlyn et al. 2006; Tanner et al. 2011). I Vangelisti (2009) poängteras det hur viktigt det är att låta individerna själva få välja om de vill delta i samtalsgrupper eller i privata stödsamtal för att stöttning skall kunna optimeras. Användning av social stöttning har visat sig öka som hjälpmedel hos de som upplever någon form av krissituation i livet (Sjolander & Ahlstrom 2012).
Sjuksköterskan skall finnas tillhands för att ombesörja omvårdnadsbehoven hos både make och makar (Socialstyrelsen 2005). En av de rollerna sjuksköterskan har vid cancersjukdom är att ge känslomässigt stöd och att underlätta anpassningen till sjukdomen. För att sjuksköterskan skall kunna leda samtalsgrupper krävs stor kunskap om cancerdiagnoser och behandlingar detta för att kunna svara adekvat på frågor som kan uppkomma (Zabalegui et al. 2005). Zabalegui et al. (2005) behandlar bland annat sjuksköterskans betydelse av att medverka i samtalsgrupper och patientens förmåga att kunna anpassa sig till sin cancersjukdom. Studien sammanfattar de gynnsamma effekterna av att delta i stödjande samtal som ett sätt att förbättra det emotionella tillståndet, samt anpassningen till sjukdomen. Vangelisti (2009) beskriver varför det är
17 viktigt att som sjuksköterska vara lyhörd och se till varje individs önskan när det gäller att delta i någon form av stödsamtal. Det kan finnas flera orsaker till varför samtal som stöd inte önskas. De kan bero på rädsla för att få negativa upplysningar eller att samtalet kommer att kosta mycket. En del är övertygade om att stödsamtal kan vara positivt men att erkänna sig behövd av samtal och stöd kan upplevas som pinsamt, på grund av viljan att visa sig stark inför andra.
Kan ett av de bättre sätten för känslomässigt stöd vara genom samtalsgrupp? Stöd samtal kan skräddarsys till varje individs önskan, vilket borde kunna medföra att fler kan tänka sig att delta i stödsamtal för att bearbeta sina tankar och känslor. Den positiva utgången av samtalsstöd bör uppmärksammas så att samtalsgrupper kan utformas på ett sådant sätt att det tydligt framgår att ingen behöver vara rädd eller skämmas över att delta. Vid samtal i grupp anser litteraturstudiens författare att det bör finnas ett maxantal så att alla får chansen att blir sedd och hörd. Det bör också finnas olika typer av stöd grupper till exempel stora grupper, små grupper, anhöriggrupper, patientgrupper eller mixade grupper för att möjliggöra att fler vågar använda sig av samtalsstöd i grupp.
Hjälpa maken framkom som en önskan hos makan i flera av artiklarna som använts i litteraturstudiens resultat. En maka sade “I have always wanted to help other” (Bruun et al. 2011 s 296). Hjälpa andra i sin omgivning utrycktes som en önskan eller en plikt av makan och det var viktigt för makan att kunna följa maken genom sjukdomsprocessen (Sinfield et al. 2008). I en studie av Wennman-Larsen och Tishelman (2002) beskrivs hur påfrestande det kan vara fysiskt, psykiskt och emotionellt att vårda sin cancersjuka anhörig i hemmet. I och med de psykiska och emotionella påfrestningarna är det viktigt att som anhörigvårdare kunna prioritera egentiden för möjlighet till återhämtning.
Enligt Sanders et al. (2006) kan makan av olika anledningar bli tvungen att ta på sig makens roll som den starka och beskyddande partnern. Vilket kan uppfattas som ett stressmoment för makan. Detta styrks av Wennman-Larsen och Tishelman (2002) som menar att rädslan för att lämna hemmet med risk för att något skulle hända maken när makarna inte finns där och är tillgängliga kan leda till inre stress och isolation hos makarna.
Detta tar oss in på varför egentiden är viktig och varför det framställs som en form av önskan hos makan. Möjlighet till egentid med inslag av olika sociala aktiviteter är viktigt för att främja välbefinnande och samhörighet på en individuell nivå. Utföra sociala aktiviteter tillsammans med andra bidrar i sin tur till god hälsa, samt förebygger isolation och ensamhet (Statens folkhälsoinstitut 2007). Vad skulle sjuksköterskan kunna bidra med för att möjliggöra egentid för makarna? Sjuksköterskan skall utgå från sjuksköterskors kompetensbeskrivning, som sjuksköterska skall du bygga upp en trygghet vilket är viktigt för att kunna bidra till att makarna kan känna att de kan ta sig egentid utan att vara oroliga för maken. Sjuksköterskan bör ha ett samtal med makarna om varför det är viktigt att de tar sig tid och gör något för sig själva, och inte känner dåligt samvete eller skam för att lämna maken en stund. Detta bör göras i ett tidigt skede och på ett respektfullt och lyhört vis för att främja hälsa och förhindra ohälsa hos makarna.
18 Metoddiskussion
En litteraturstudie genomfördes för att belysa de omvårdnadsbehov makar har när maken drabbats av prostatacancer. Artikelsökning gjordes i databaserna CINAHL och PubMed för att tillämpa den aktuella forskningen kring omvårdnad. Sökningen i PubMed resulterade i flertalet dubbletter samt medicinskt inriktade artiklar med patientperspektiv vilket resulterade i att endast en artikel ansågs lämplig för litteratur studien.
Sökorden nursing interventions, prostate neoplasms och spouses var ämnessökord (headings) som användes i CINAHL tillsammans med sökordet prostatic cancer som fritextsökning. Detta för att få fram relevant forskning för vår studie. Sökorden prostate neoplasm och spouses var de sökord som konsekvent tillämpades genom samtliga sökningar i CINAHL och PubMed för att försäkra att fynden innefattade både makar och prostatacancer. Vid försök att inkludera sökordet behov användes sökordet Need*
med trunkering för att få fram alla ändelser på ordet need. Detta gav dock inga artiklar som behandlade litteratur studiens syfte utan framkom som behov av föremål.
Uppsatsförfattarna valde att lägga fokus på makar och inte anhöriga i stort för att det är makarna som anses stå patienten närmast och de kommer därför att ha en betydelsefull roll för patienten genom sjukdomen. Makars omvårdnadsbehov valdes av uppsatsförfattarna så att de i praktiken skall kunna känna sig trygga med att bemöta makarna på ett yrkesprofessionellt vis.
Litteraturstudiens resultat belyser omvårdnadsbehoven hos makar över 50år, det kan medföra spekulationer kring om omvårdnadsbehoven hade sett annorlunda ut eller om det tillkommit fler behov om yngre makar hade förekommit i resultatartiklarna.
Om syftet med litteraturstudien hade varit att belysa omvårdnadsbehovet hos anhöriga när en man i familjen drabbas av prostatacancer, hade troligen resultatet påverkats genom att urvalet blivit större, då anhöriga är en större mängd släktingar som alla kommer ha olika behov beroende på släktrollen. I ett försök att finna studier gällande anhörigas omvårdnadsbehov vid prostatacancer gjordes sökningar i CINAHL där bland annat sökordet spouses byttes ut mot sökordet relatives. Men efter en första genomgång av sökresultatet visade det sig att det var få artiklar som belyste anhörigas omvårdnadsbehov utan de fokuserade på riskfaktorer eller specifikt makars behov.
De elva artiklar som sammanställdes till ett resultat innefattade omvårdnadsbehoven hos makan som allmänsjuksköterskan kan uppfylla. I och med att flertalet artiklar innehöll patientperspektiv exkluderades de tidigt i urvalsprocessen, vilket kan ha resulterat i att relevanta fynd om makars behov exkluderats med de artiklarna. Endast vissa delar i artiklarnas resultat har valts att användas i litteraturstudiens resultat. Detta med anledning av att delar av resultaten innefattat maken vilket inte valt att studeras.
Av de elva artiklar var tio artiklar kvalitativa och en kvantitativ. Positivt med att den större andelen artiklar var kvalitativa är att de beskriver människors behov i olika situationer, vilket uppsatsförfattarna eftersträvade.
19 Till att börja med gjordes en tidsbegränsning på studier gjorda under en femårsperiod vilket resulterade i allt för liten mängd relevant artiklar. En utökad sökning på en tioårsperiod gjordes där även det resulterade i relativt liten mängd artiklar, men där innehållet i artiklarna gav ett trovärdigt resultat. Om en ytterligare ökad tidsbegränsning hade använts hade troligen antalet relevanta träffar ökat.
Klinisk betydelse
Den kliniska betydelse visar hur viktigt det är att se till makarnas omvårdnadsbehov. Få makarna att känna sig trygga, väl informerade och tillfreds med makens sjukdom samt ge dem rätt verktyg till att kunna stötta maken genom sjukdomen kommer i det långa loppet resultera i lugnare makar. Det kommer hjälpa sjuksköterskan då den mesta tiden kommer kunna ägnas åt maken. Det visar hur viktigt det är att som sjuksköterska inte enbart se till patienten utan också till makarna för att bygga upp en trygghet runt hela människan. Har sjuksköterskan kännedom om behoven hos makar kan omvårdnaden för alla parter optimeras och vägen genom sjukdomsprocessen kan upplevas lättare och tryggare. Kunskap om makars omvårdnadsbehov är inte bara viktigt när det gäller prostatacancer, utan omvårdnadsbehov kommer att finnas hos makar oavsett vem som är sjuk eller typ av sjukdom.
Fortsatt forskning
Makars omvårdnadsbehov och roll när maken drabbas av sjukdom är ett ämne uppsatsförfattarna upplever att inte har forskats så mycket om. Anstifta studier angående makars omvårdnadsbehov är av största relevans då makarna har betydelse i sjukdomsprocessen och kan göra nytta för maken med de rätta verktygen ifrån sjukvårdspersonalen. Studiens resultat visar på att det finns frågor gällande det fortsatta sexuella samlivet i samband med prostatacancer. Därför anses forskning angående äkta makars syn på samlevnad vid en prostatacancersjukdom vara relevant bland annat på grund av risken för att drabbas av impotens. De artiklar som litteraturstudiens resultat bygger på inkluderar omvårdnadsbehov hos maka över 50 år. Riktad forskning gällande män som make och yngre makar är områden som det borde forskas mer om för att optimera omvårdnadsbehoven oavsett ålder, kön och sexualitet.
Slutsats
Makar är i en utsatt situation när deras make får diagnosen prostatacancer. Det kommer att resultera i omvårdnadsbehov hos makarna som på ett eller annat sätt behöver tillfredställas. De behov som makarna känner har alla någon form av betydelse för hantering av makens sjukdom. För att sjuksköterskan ska ha förmågan att se makars omvårdnadsbehov och ge hjälp och vägledning krävs kunskap angående behoven. Det är viktigt att se makarna i deras situation, men hur mycket sjuksköterskan skall engagera sig i makarna måste ses till varje unikt fall. Litteraturstudiens resultat kan återspeglas i sjuksköterskors kompetensbeskrivning där det bland annat belyses att sjuksköterskan skall ha förmågan att kommunicera både med patient, makar och närstående. De skall genom stöd och vägledning inkludera patient och makar så att de känner sig delaktiga gällande omvårdnaden och behandlig. Sjuksköterskan skall kunna informera, undervisa och stödja både i grupp och individuellt för att främja hälsa och
20 förhindra ohälsa. Sjuksköterskan skall även förvissa sig om att mottagaren förstått given information. Allt detta grundar sig i en trygghet sjuksköterska, patient, makar och närstående emellan.
21
Referenslista
*Framför referensen innebär att den ingår i litteraturstudiens resultat.
Aggernaes, A. (1989). Om behov och livskvalitet hos Anton Aggernaes. I Nordenfelt.
(red). Livskvalitet och hälsa- teori och kritik. Linköping universitet.
Andersson, A.S. & Klemm, P. (2008). The internet: Friend or foe when providing patient education. Clinical journal of Oncology nursing. Vol 12, N 1. s. 55-63.
Arrington, M. (2005). S ’ w y”: A y cancer narratives and changes in family relationships. The journal of family communication. 5 (2), s. 141-162.
Benzein, E., Hagberg, M. & Saveman, B-I. (2010). Familj och sociala relationer. I Edberg, Ak., Ehrenberg, A., Friberg, F., Wallin, L., Wijk, H. & Öhlén, J. (red).
Omvårdnadens grunder en specialutgåva för sjuksköterskor. Lund: Studentlitteratur. s.
107-128.
Björkström, M. (2005). Den professionella sjuksköterskan – i relation till den akademiska sjuksköterskeutbildningen. Diss. Karlstad: Institutionen för hälsa och vård, Karlstads universitet.
Boehmer, U. & Clark, J. (2001). Married couple´s perspectives on prostate cancer diagnosis and treatment decision-making. Psycho-Oncology. 10. S. 147-155.
*Bottorff, J., Oliffe, J., Halpin, M., Phillips, M., Mclean, G. & Mroz, L. (2008) Women and prostate cancer support groups: the gender connect. Social science & medicine. 66.
S. 1217-1227.
*Bruun, P., Pedersen, B., Osther, P. & Wagner, L. (2011). The lonely female partner: A central aspect of prostate cancer. Urologic nursing. Vol 31, N 5. s. 294-299.
Cancerfonden. (2013). Cancerfondsrapporten 2013. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.cancerfonden.se/Documents/cfr13/cancerfondsrapporten2013.pdf [2013-09- 04].
Cooley, ME., Moriarty, H., Berger, MS., Selm-Orr, D., Coyle, B. & Short, T. (1995).
Patient literacy and readability of written educational material. Oncology nursing forum.
22(9): s 1345-1315).
*Dochetry, A., Brothwell, CPD. & Symons, M. (2007). The impact of inadequate knowledge on patient and spouse experience of prostate cancer. Cancer nursing. Vol 30. No 1.
Dowse, R. (2004). Using visuals to communicate medicine information to patients with low literacy. Health literacy in adult education. [Elektronisk] Tillgänglig:
22 http://ehis.ebscohost.com/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=2&sid=3dd03df6-cb48-45d8- a910-78ab6423f0aa%40sessionmgr11&hid=16 [2013-10-09].
Florin, J. (2007). Patient participation in clinicaldecision making in nursing – a collaborative effort between patients and nurses. Diss. Örebro. Avdelningen för hälsa och social vetenskap, Dalarna universitet.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier- värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och kultur.
Friberg, F. (2006). Dags för uppsats- vägledning för litteraturbaserade examensarbeten.
Lund: Studentlitteratur.
*Giarelli, E., McCrkle, R. & Monturo, C. (2003). Caring for a spouse after prostate surgery: The preparedness needs of wives. Journal of family nursing. 9(4), 453-485.
Gjerland, A., Almås, H. & Grönseth, R. (2011). Omvårdnad vid urinvägsjukdom och omvårdnad hos kvinnor och män. I Almås, H., Stubberud, D-G. & Grönseth, R. (red).
Klinisk Omvårdnad 2. Stockholm: Liber. S. 53-81.
*Harden, J., Falahee, M., Bickes, J., Schafenacker. A., Walker, J., Mood, D. &
Northouse, L. (2009). Factors associated with prostate cancer patients` and their spouses` satisfaction with a family based intervention. Cancer nursing. 32 (6), 482-492.
Jonsdottir H., Litchfield M. & Pharris M.D. (2004) The relational core of nursing practice as partnership. Journal of Advanced Nursing 47(3), 241-250.
Järhult, J & Offenbatl, K. (2006). Kirurgiboken- Vård av patienter med kirurgiska, urologiska och ortopediska sjukdomar. Stockholm: Liber AB
Kelloff, G., Crowell, J., Steele., V., Lubet, R., Malone, W., Boone, C., Kopelovich, L., Hawk, E., Lieberman, R., Lawrence, J., Ali, I., Viner, J. & Sigman, C. (2000). Progress in cancer chemoprevention development of diet- derived chemopreventive agents. The journal of nutrition. 130: s. 467-471.
Maslow, A. (1970). Motivation and personality. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://faculty.spokanefalls.edu/InetShare/AutoWebs/kimt/maslow%20unmotiv%20beh.
pdf [2013-09-06].
*Mason, T. (2008). Wives of men with prostate cancer postbracheyterapy-Percieved information needs and degree of being met. Cancer nursing. Vol 31, N 1. s. 32-37.
Nordenfelt, L. (2004). Livskvalitet och hälsa- teori och kritik. Linköpings universitet.
23 Polit, D.F., & Beck, C.T. (2011) Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Wolters kluwer Health/ Lippincott, Williams &
Wilkins.
*Sanders, S., Pedro, L., Bantum, E. & Galbraith, M. (2006). Couples surviving prostate cancer: Long- term intimacy needs and concerns following treatment. Clinic journal of oncology nursing. Vol: 10. N: 4. s 503-508.
SFS 2011:891. Äktenskapsbalken. Stockholm: Justitiedepartementet
*Sinfield, P., Baker, R., Agarwal. & Tarrant, C. (2008). Patient-centred care: What are the experiences of prostate cancer patients and their partners. Patient education and counseling. 73 91-96.
S c y (200 ). ”K j .
[Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005-105- 1_20051052.pdf [2013-09-18]
Socialstyrelsen (2007). [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/17992/2010-4-10.pdf [2013-09-18]
Sjolander, C. & Ahlstrom, G.(2012). The meaning and validation of social support networks for close family of persons with advanced cancer. BMC Nursing. 11:17
*Starlyn, M., Hawes, BA., Vanessa, L. (2006). Identifying problems faced by spouses and partners of patients with prostate cancer. Oncology nursing forum. Vol 33, N 4. s.
807-814.
Statens folkhälsoinstitut. (2007). Äldres hälsa en utmaning för Europa. [Elektronisk].
Tillgänglig: http://www.fhi.se/PageFiles/3174/Healthy_ageing_kort_svensk.pdf [2013- 10-10].
*Street, A.f., Couper, J.W., Love, A.W., Block, S., Kissane, D.W. & Street, B.C.
(2010). Psychosocial adaption in female partners of men with prostate cancer. European journal of cancer care. 19, s. 234-242.
*Tanner, T., Galbraith., M., Hays, L. (2011). From a woman`s perspective: Life as a partner of a prostate cancer survivor. Journal of midwifery & women`s health. Vol 56, N 2. s. 154-160.
Tefekli, A. & Tunc, M. (2013). Future prospects in the diagnosis and management of localized prostate cancer. The scientific world journal. s. 1-9.
Theis, SL., & Johnson, JH. (1995). Strategies for teaching patients. A meta-anlysis. Clin nurse spec. 9: 100-6.
24 Vangelisti, A. (2009). ”C c c z c ” Journal of Social and Personal Relationships, vol 26, s 39-51.
Wennman-Larsen, A. & Tishelman, C. (2002). Advanced homecare for cancer patients at the end of life: a qualitative study of hopes and expectations of family caregivers.
Scandinavian journal of caring science. 16. s. 240-247.
Zabalegui, A., Sanchez, S., Sanchez, P.D. & Juando, C. (2005). Nursing and cancer support groups. Journal of Advanced Nursing 51(4), s. 369–381.
Bilaga 1.
Artikelmatris
Författare/Land Årtal Syfte Metod Huvudresultat
Bottorff, J., Oliffe, J., Halpin, M., Phillips, M., Mclean, G. &
Mroz, L.
Kanada.
2008 Syftet var att belysa varför makar till män med prostatacancer deltar i terapigrupper och vilka fördelar det kan ge.
Kvalitativ etnografisk design.
Semistrukturerade intervjuer.
20 makar till patienter med prostatacancer.
Bortfall: noll
Informationen som gavs var inte alltid lätt att förstå pågrund av att vårdgivarna använde medicinska termer. Desto mer makarna visste om prostatacancer desto bättre kan de hantera det. Makarna ville få riktad information. Stödgrupper för makar gav dem ett stort stöd mycket hjälp och information.
Bruun, P., Pedersen, B., Osther, P. &
Wagner, L.
Danmark.
2011 Syftet var att utreda erfarenheter hos makar där männen har prostatacancer.
Kvalitativ longitudinell design med intervjuer.
åtta makar till patienter med prostatacancer.
Bortfall: tre stycken
Makarna ansåg att ta hand om maken och ta reda på information om sjukdomen och hur de kan hjälpa maken tar upp mycket tid. Religionen spelade stor roll för makarna för att kunna få lugn i livet relaterat till makens sjukdom. Att vara ensam var för de flesta mycket jobbigt makarna behövde få komma ut och umgås med andra samtidigt som de såg en plikt och ett behov med att vara hemma och ta hand om maken.
Författare/ Land Årtal Syfte Metod Huvudresultat Dochetry, A.,
Brothwell, CPD.
& Symons, M.
England.
2007 Syftet var att beskriva hur kunskap och erfarenhet av prostatacancer påverkar patienter och deras makar.
Kvalitativ design med tematisk ansats.
tolv deltagare varav nio prostatacancer patienter och tre makar.
Bortfall: noll
Makarna tyckte att samtalsstöd i grupp hjälpte dem att acceptera diagnosen och få en tillit till de medicinska aspekterna.
Samtalsstöd användes mycket för att jämföra sig med andra i samma situation.
Giarelli, E., McCorkle, R. &
Monturo, C.
USA.
2003 Syftet var att beskriva vilka förberedelser makarna behövde för att kunna ta hand om maken som har prostatacancer.
Kvalitativ Longitudinell
korrelationsdesign.
110 makar till män med prostatacancer.
Bortfall: 18 makar.
Många deltagare utryckte ett stort behov av praktisk information gällande den känslomässiga vården och vad de kan göra för mannen i hemmet. Desto mer information makarna fick desto mindre problem uppstod. Flera av deltagarna utryckte en trygghet gällande religion och stor hjälp av att delta i gruppterapi.
Författare/Land Årtal Syfte Metod Huvudresultat Harden, J.,
Falahee, M., Bickes, J., Schafenacker. A., Walker, J., Mood, D. &
Northouse, L.
USA.
2009 Syftet var belysa patienter med prostatacancer och deras makar fick sina behov tillfredsställda med hjälp av familjebaserade åtgärder.
Kvantitativ deskriptiv korrelationsdesign.
112 äkta makar där maken hade prostatacancer deltog i studien.
Bortfall: 26st.
Makarna uppskattade att få en egen specialistsjuksköterska som kunde svara på alla deras frågor och där de gavs utrymme att diskutera känslor och funderingar. Gruppterapi hjälpte dem hantera sjukdomen och de skulle rekommendera andra par att delta i terapi.
Mason, T.
USA.
2008 Syftet var att identifiera och utvärdera informationsbehov hos kvinnor där mannen har prostatacancer.
Kvalitativ design.
65 makar till män med prostatacancer.
B0ortfall: noll
Viktiga delar makar vill veta angående makens prostatacancer, till exempel att få veta den sannolika utgången för maken.
Sanders, S., Pedro, L., Bantum, E. &
Galbraith, M.
USA.
2006 Syftet var att belysa erfarenheter hos par där mannen fått diagnosen prostatacancer.
Kvalitativ design.
tio män med prostatacancer och deras makar.
Bortfall: tretton par.
Makarna kände att deras roll i hemmet förändrats med makens sjukdom. De flesta makar kände att samtalsstöd i grupp var av stor vikt.
Författare/Land Årtal Syfte Metod Huvudresultat Sinfield, P.,
Baker, R., Agarwal. &
Tarrant, C.
England.
2008 Syftet var att förstå upplevelserna av vården hos män med prostatacancer och deras makar
Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer.
35 prostatacancer patienter och Tio makar deltog i studien.
Bortfall: noll
Det ansågs viktigt att informationen inte innehöll medicinska termer som enbart vårdgivarna själva förstod. Skriftlig information ansågs viktigt för att själv och i egen takt kunna sätta sig in i sjukdomen och det runt om kring. Att få en kontakt med en egen tilldelad specialistsjuksköterska hjälpte paren i processen att acceptera sjukdomen.
Starlyn, M,.
Hawes, BA. &
Vanessa, L.
USA.
2006 Syftet var att beskriva de problem
som är mål för
problemlösningsterapi med hjälp av patienter med prostatacancer
Kvalitativ tvärsnittsstudie
172 makar och deras män som diagnostiserats med prostatacancer.
Bortfall 103st.
Makarna utryckte ett
kommunikationsbehov med både maken och utomstående. Makarna utryckte även ett behov av egentid för att få tid att bearbeta sin egen stress och oro.
Författare/Land Årtal Syfte Metod Huvudresultat
Street, A.F., Couper, J.W., Love, A.W., Bloch, S., Kissane, D.W. &
Street, B.C.
Australien.
2010 Syftet var att undersöka hur
makar till män med
prostatacancer anpassar sig psykosocialt.
Kvalitativ design med Semistrukturerade intervjuer.
60 makar till män med prostatacancer.
Bortfall: tio stycken.
Makarna rapporterade vikten av att få skriftlig information och det positiva i att kunna diskutera prostatacancer med andra som kände till sjukdomsprocessen.
Makarna la vikt vid det egna sociala livet och behovet av att få vara i en stressfri miljö.
Tanner, T., Galbraith, M. &
Hays, L.
USA.
2011 Syftet var att få en bättre förståelse av makars upplevelser av makens överlevnad av prostatacancer.
Kvalitativ studie med 364 makar till patienter med prostatacancer.
Svarsfrekvens: 31%
Bortfall: 113 makar.
Makarna utrycker att deras religion ger dem hopp och livslust. Det känner behov av att få utrycka egna känslor utan att
riskera att såra maken.
Kommunikationsproblem var ett genomgående tema bland paren. Behov av att upprätthålla sina egna vardagliga aktiviteter för att få en balans i livet Makarna känner att de även måste ta på sig makens tidigare roll i livet. Socialt stöd för att få utrycka sina egna känslor var en viktig del.
