Examensarbete
Filosofie Kandidatexamen
Kulturella aspekters betydelse i vårdkontakter ur
afrikanska kvinnors perspektiv vid migration- en
litteraturöversikt
The meaning of cultural aspects in care contacts in the perspective of African women in migration – a literature review
Författare: Maja Ollas & Maria Norberg Handledare: Magdalena Mattebo Granskare: Marika Marusarz Examinator: Annacarin Svanberg Ämne/huvudområde: Omvårdnad Kurskod: VÅ2018
Poäng:15hp
Examinationsdatum: 2016-01-13
Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA. Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet. Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access.
Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):
SAMMANFATTNING:
Bakgrund: Ungefär 16,5 procent av Sveriges befolkning är idag födda i ett annat
land än Sverige. Under de senaste åren har invandringen till Sverige ökat med 12 procent av vilka 55,419 är kvinnor. De flesta av dessa kvinnor är ursprungligen från Afrika, merparten från Somalia. Många av dessa kvinnor talar varken svenska eller engelska och det förekommer stora kulturella skillnader från den svenska kulturen, vilket leder till svårigheter för dessa kvinnor i mötet med hälso- sjukvården.
Syfte: Syftet var att sammanställa aktuell forskning som belyser kulturella
aspekters betydelse i vårdkontakter ur afrikanska kvinnors perspektiv vid migration.
Metod: En litteraturstudie.
Resultat: Två huvudkategorier och åtta underkategorier identifierades. Resultatet
visade att tidigare erfarenheter inverkade på nuvarande vård, samt att det fanns hinder för kommunikation mellan kvinnorna och hälso- sjukvårdspersonal i form av att kvinnorna känner att de inte kan säga allt inför en tolk, speciellt inte om tolken var manlig eller inte igenkänd. Tolkning av familj och vänner kunde påverka att vissa saker inte översattes och att känsliga ämnen påverkade översättaren.
Slutsats: Det framkom att det finns kulturella aspekter som har betydelse i
vårdkontakten och det innebär att det finns behov av mer medvetenhet av kulturella aspekter i mötet med afrikanska kvinnor.
ABSTRACT:
Background: About 16.5 percent of Sweden's population is today were born in a
country other than Sweden. In recent years, immigration to Sweden increased by 12 percent of whom are women 55.419. Most of these women are originally from Africa, the majority from Somalia. Many of these women speak neither Swedish or English and there are major cultural differences from the Swedish culture,
leading to difficulties for these women in the meeting with the health-care system.
Objective: The objective was to compile recent research which highlights the
cultural importance of the volume of care contacts from African women's perspective on migration.
Method: A literature review.
Results: Two main categories and eight sub-categories were identified. The results
showed that past experience had an impact on current treatment, and that there were obstacles to communication between women and health-care workers in the form of the women feel that they cannot say anything before an interpreter, especially not if the interpreter was male or not recognized. Interpretation of family and friends could affect that certain things are not translated and that sensitive topics affecting the translator.
Conclusion: It was revealed that there are cultural aspects with a bearing on the
health care contact and it means that there is a need for more awareness of the cultural aspects of the meeting with African women.
Innehåll
INLEDNING ... 1
BAKGRUND... 1
Transkulturell omvårdnad... 1
Krav på sjuksköterskans kulturella kompetens ... 2
Problemformulering ... 3
Syfte ... 3
Frågeställning ... 3
Definition av centrala begrepp ... 3
Afrikanska kvinnor ... 3 Omvårdnad ... 4 Vårdpersonal ... 4 METOD ... 5 Design ... 5 Urval av litteratur ... 5
Sökstrategi av utvalda artiklar samt antal träffar, antal lästa och utvalda artiklar ... 6
Värdering av artiklarnas kvalitet ... 6
Tillvägagångsätt ... 7
Analys ... 7
Forskningsetiska aspekter ... 7
RESULTAT ... 8
Tidigare erfarenheters inverkan på nuvarande vård ... 8
Tabubelagt ... 8
Vårdrelationen ...Fel! Bokmärket är inte definierat. Kvinnlig vårdpersonal ... 9
Omskärelse ... 9
Religionens betydelse ... 10
Kunskapsbrist ... 10
Kommunikationens inverkan på vården ... 11
Tolkens betydelse ... 11
Familj och vänner som tolk ... 12
DISKUSSION ... 13
Sammanfattning ... 13
Resultatdiskussion ... 13
Metoddiskussion ... 16
Studiens kliniska betydelse för samhället ... 17 Referenser ...Fel! Bokmärket är inte definierat. Bilaga 1 ... 1 Bilaga 2 ...Fel! Bokmärket är inte definierat.
1
INLEDNING
Bristen på kunskap hos vårdpersonal i kontakt med kvinnor med afrikansk bakgrund och dess anhöriga, uppmärksammades av uppsatsförfattarna under ett sommarjobb på en kvinnoklinik samt under verksamhetsförlagd utbildning. Flera afrikanska kvinnor som uppsatsförfattarna kom i kontakt med under dessa perioder talade varken svenska eller engelska, detta i
kombination med stora kulturskillnader gjorde det mycket svårt för vårdpersonalen att bemöta och tillämpa god omvårdnad till dessa kvinnor. För att kunna ge god och hög vårdkvalitet anser vi att det är av stor vikt att vårdpersonalens omvårdnadsarbete utgår från ett holistiskt perspektiv där kvinnors kulturella bakgrund står i centrum för god omsorg.
BAKGRUND
Ungefär 16,5 procent av Sveriges befolkning är idag födda i ett annat land än Sverige. Under de senaste åren har invandringen till Sverige ökat med 12 procent av vilka 55,419 (46 %) är kvinnor. De flesta av dessa kvinnor är ursprungligen från Somalia och Syrien vilket är en följd av oroligheter i dessa länder (Statistisk Centralbyrån, [SCB], 2014).
Många av kvinnorna som flytt från krigsdrabbade länder har blivit förföljda, våldtagna och sett anhöriga bli dödade. Det kan leda till posttraumatisk stress, depressioner och ångest senare i livet (Weerasinghe & Mitcell, 2007).
Till följd av denna ökning vårdas därför fler afrikanska kvinnor inom hälso- och sjukvård, vilket gör att vårdpersonal på en daglig basis ställs inför mötet med kvinnor med annan kulturell bakgrund, annat språk och andra värderingar. Vid sådana tillfällen finns det en hög sannolikhet att vårdpersonal i sitt omvårdnadsarbete kommer att konfronteras med etisk problematik (Persson, 2008). En ökande förekomst av möten med kvinnor med afrikansk bakgrund ställer ökade krav på vårdpersonalens förståelse och kunskap avseende
mångkulturella värderingar och normer (Magnusson, 2002).
Transkulturell omvårdnad
I 1800-talets slut startade intresset för patienters olika kulturella bakgrunder. Detta är således inget nytt ämne inom vården och det aktualiserades på 1950-talet då Madeleine Leininger presenterade sin teori om transkulturell omvårdnad (Jirwe, Momeni & Emami, 2009). Med transkulturell omvårdnad menas att sjuksköterskan har ett holistiskt synsätt som utgår från att
2
vara lyhörd och uppmärksam på patientens kulturella bakgrund i sitt omvårdnadsarbete. Enligt Leininger och McFarland (2006) är syftet med transkulturell omvårdnad att skapa en kulturellt anpassad, säker och meningsfull vård för patienten. Jirwe et al. (2009) presenterar Leiningers syn på en kulturrelaterad omsorg, som anses som nödvändig för att kunna minska missförstånd och kunna ge bra omvårdnad till patienter med annan kulturell bakgrund. Ett holistiskt synsätt ligger till grund för omvårdnaden.
Forskning påtalar att transkulturell omvårdnad bör implementeras vid vård av patienter med invandrarursprung. Hjelm (2013) beskriver att ur ett transkulturellt perspektiv är insamling av allmän information om patienten vital, så som etnisk och religiös bakgrund.
Herrel, Olevitch, DuBois, Terry, Thorp, Kind och Said (2004) har i en studie gjort intervjuer av somaliska flyktingar som berättar vilka behov som finns vid graviditet och förlossning. En skillnad som identifierades var sättet att hantera värkarbete där läkare betonade vikten av djupa andetag medan flyktingarna betonade vikten av den religiösa övertygelsen genom att be till gud.
Det finns avsevärda skillnader mellan svensk och somalisk kultur. Ett exempel på det är att i somalisk kultur är det kvinnans uppgift att föda barn och mannen tillåts inte vara med vid förlossning. I svensk kultur däremot anses det viktigt att fadern är med under förlossningen. Detta kan leda till missförstånd och utgöra ett etiskt dilemma för vårdpersonalen med svensk kulturell bakgrund (Wiklund, Aden, Högberg, Wikman & Dahlgren, 2000).
Krav på sjuksköterskans kulturella kompetens
Svensk sjuksköterskeförening (2014) skriver att god omvårdnad bör ges till alla vårdtagare oavsett hänsyn till ålder, hudfärg, trosuppfattning, kultur, handikapp eller sjukdom, kön, nationalitet, politisk åsikt, ras eller social status.
Kulturell kompetens innebär att uppmärksamma vilken syn patienten har på sig själv och sin situation utifrån sin kulturella bakgrund. Det är nödvändigt att sjuksköterskan har kulturell kompetens, förmågan att förstå och ta hänsyn till patientens kulturella bakgrund, kön, sexuell läggning, socioekonomisk bakgrund, fysiska olikheter, personligheter och livserfarenheter (Jirwe et al., 2009).
Kallon och Dundes (2010) beskriver i en studie hur yngre familjemedlemmar fick vårda äldre svårt sjuka släkting i hemmet för det inte fanns vårdhem i Sierra Leone som i Sverige.
Studien beskriver att kvinnan bör följas av en manlig släkting om vårdkontakten innebar manlig personal.
3
I en studie av Høye och Severinsson (2008) beskriver sjuksköterskorna språkets svårighet. Det skapar frustation för sjuksköterskan i mötet med patienter från en annan kultur, ofta får de använda anhöriga som tolkar i akuta situationer. Sjuksköterskan upplever det som ett problem särskilt om det är barn som tolkar i en svår situation.
I studien av Kinnane (2008) visades att det är viktigt att vårdpersonal i sitt dagliga arbete fattar rätt beslut genom att vara uppmärksam på de etiska koderna och därigenom undvika etiska dilemman. Det finns ett behov av att förstå och identifiera informationsbehovet samt underlätta tillhandahållande av information till afrikanska kvinnor inom hälso- och sjukvård (Davies & Bath, 2001).
Problemformulering
Antalet afrikanska kvinnor som vårdas inom hälso- och sjukvård har ökat till följd av den ökade invandringen till Sverige. Många av dessa kvinnor talar varken svenska eller engelska, vilket gör att missförstånd kan uppstå och utgöra hinder i den transkulturella omvårdnad som ges av vårdpersonal. För att kunna utöva bästa möjliga transkulturella omvårdnad till afrikanska kvinnor, krävs att sjuksköterskan har kunskap och förståelse samt vetskap om de kulturella skillnaderna som kan föreligga. Uppsatsförfattarna anser det viktigt att belysa kunskap inom detta område för att därigenom öka handlingsberedskapen för sjuksköterskan inom transkulturell omvårdnad.
Syfte
Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa aktuell forskning som belyser kulturella aspekters betydelse i vårdkontakter ur afrikanska kvinnors perspektiv vid migration.
Frågeställning
Vilka kulturella aspekter har betydelse i vårdkontakten ur afrikanska kvinnors perspektiv?
Definition av centrala begrepp
Afrikanska kvinnor
Med afrikanska kvinnor avses i detta examensarbete först och främst somaliska kvinnor. Även kvinnor från några västafrikanska länder samt några länder runt Somalia förekommer i detta examensarbete (egen def.).
4
Kulturella aspekter
Kultur kan definieras som en grupp människors sätt att leva sitt liv, vilket utgörs av aspekterna övertygelser, normer, tro, idéer, språk och kommunikation hos
gruppmedlemmarna. Även yttre aspekter så som vanor, kost, musik, klädstil och etikett utgör kulturen. Kulturen påverkar människors livsstil, identitet och relationen till andra, både i gruppen och utanför den (Jirwe et al., 2009)
Migration
Migration är ett samlingsnamn för emigration (utvandring) och immigration (invandring) (Migrationsverket, 2014). I denna studie innebär migration att kvinnorna har utvandrat fån sitt hemland eller är född av en som utvandrat (egen def.).
Vårdkontakter
I denna studie innebär vårdkontakter all sorts kontakt med vården, exempelvis vårdcentral, vårdavdelning och mottagningar av olika slag (egen def.)
Omvårdnad
Med omvårdnad menas aktiviteter genom vilka vårdpersonal kan möjliggöra stöd, lindra, förbättra tillstånd, livsstil och möta handikapp eller död för patient eller grupp av människor (Leininger & McFarland, 2002).
Vårdpersonal
5
METOD Design
I detta examensarbete har en litteraturöversikt genomförts som innebär att ett begränsat område analyserats och en sammanställd kunskap skapats (Friberg, 2012). Resultatet kan ge kunskap som är av betydelse för den kliniska omvårdnaden.
Urval av litteratur
För sökning av artiklarna har databaserna Pubmed, Cinahl samt PsycINFO använts. Sökord som användes i olika kombinationer var immigrant women, communication, nursing,
transcultural care, communication barriers, attitude, refugees women, experience, somali women, womens health, transcultural nursing, culturally.
Inklusionskriterier var att artiklarna skulle vara publicerade från 2005- 2015, för att få så aktuell forskning som möjligt. Artiklarna skulle vara skrivna på Engelska och ha status peer rewieved. Artiklarna som inte fanns i fulltext har exkluderats.
6
Sökstrategi av utvalda artiklar samt antal träffar, antal lästa och utvalda artiklar
Databas Sökord Antal träffar Antal lästa abstrakt Antal lästa artiklar Antal utvalda artiklar till resultat, n=14 CINAHL Immigrant women
AND Communication AND Nursing 1579 124 23 0 0 3 0 0 2 1
PubMed Immigrant Women AND Commncationbarriers AND Attitude 1770 71 32 0 0 5 0 0 2 1
CINAHL Immigrant women AND Transcultural care 1579 32 0 7 0 2 1
CINAHL Refugees women AND Experience AND Nursing 306 99 7 0 0 1 0 0 1 1
CINAHL Somali women
AND Communication 63 15 0 2 0 2 1
PubMed Somali women AND Communication 136 23 0 3 0 1 1
CINAHL Womens health AND
Somali 50
0
6 3 3
PsycINFO Experience AND Somali
56623
29 2 2 2
PubMed Attitude AND Immigrant women AND Transculturalnursing 123736 335 8 0 0 5 0 0 1 1
PubMed Somali AND Women AND Culturally 464 128 60 0 0 3 0 0 2 2
Värdering av artiklarnas kvalitet
Kvaliteten på artiklarna har granskas med hjälp av modifierad granskningsmall från Högskolan Dalarna. Där delas artiklarnas kvalitet in i låg, medel och hög poäng (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2011 & Forsberg och Wengström, 2013). Se bilaga I
7
Tillvägagångsätt
Artiklarna har sökts enskilt utifrån angivna sökord och inklusionskriterier. Vid rubriker som belyste syftet, lästes även abstrakt. Om abstrakt belyste examensarbetets ämne, lästes artikeln i sin helhet. Kvalitetsgranskningen av artiklarna gjordes enskilt, där författarna noggrant läste igenom samt antecknade vad som var relevant för syfte och frågeställning. Efter
granskningen diskuterade författarna artiklarnas innehåll grundligt för att få ut resultatet till litteraturstudien. Resterande arbete har utförts gemensamt, det vill säga skrivit introduktion, metod och besvarat frågeställningen utifrån artiklarna i form av resultat och diskussion.
Analys
Författarna har analyserat de vetenskapliga artiklarna utifrån Fribergs (2012) metod för att göra en litteraturöversikt. Det innebär att övergripande områden identifierats genom att läsa igenom studierna som valts ut, ett flertal gånger för att förstå innehåll och sammanhang. Sedan har likheter och skillnader sökts och därefter har det gjorts en beskrivande
sammanställning av likheter under gemensamma rubriker utifrån frågeställningen. På så sätt har områden och teman skapats.
Forskningsetiska aspekter
Enligt Forsberg och Wengström (2013) skall alla resultat presenteras utan att författarna förvränger dem. Uppsatsförfattarna får inte bara presentera resultaten som stödjer sina egna åsikter, detta är oetiskt. Denna aspekt har nogsamt beaktats av författarna. Dock kan det inte garanteras fullständig objektivitet, då det alltid föreligger en viss förförståelse.
Valet av denna minoritetsgrupp har uppsatsförfattarna gjort utifrån principen om att göra gott, vilket innebär att forskningen ska vara till potentiell nytta för omvårdnaden av den eller de grupper forskningen avser. Med nytta inom omvårdnadsforskning menas att forskningen ska ge ny kunskap för att kunna lindra lidande, förebygga sjukdom samt främja och bevara hälsa. (Vård i Norden, 2003).
8
RESULTAT
Resultatet presenteras med två huvudkategorier och 8 subkategorier. Huvudkategorin Tidigare erfarenheters inverkan på nuvarande vård med subkategorierna Tabubelagt, Mötet, Kvinnlig vårdpersonal, Omskärelse, Religionens betydelse och Kunskapsbrist, samt
huvudkategorin Kommunikationens inverkan på vården med subkategorierna Tolkens
betydelse och Familj och vänner som tolk. I resultatet ingår 14 artiklar från Sverige (2), USA (6), Finland (1), Australien (2) Holland (1) och England (2).
Tidigare erfarenheters inverkan på nuvarande vård Tabubelagt
Många somaliska kvinnor har gått igenom traumatiska händelser innan flykt, med
erfarenheter av att ha sett människor dödats och med erfarenheter av att de ha våldtagits. I en studie av Ogunsiji, Wilkes, Jackson och Peters (2012) beskrevs att när kvinnorna kom till ett nytt land var utbildningen från hemlandet inget värt. Vilket ledde till att det var svårt att få arbete och det i sin tur ledde till utanförskap och skam. Det ledde i vissa fall till att dessa kvinnor utvecklade depression och ångest. I studien av Pavlish, Noor och Brandt (2010) beskrevs att i Somalia levde kvinnorna i ett sammanhang där alla kände varandra, men i det nya landet var de mer isolerade och där med deprimerade. Det beskrevs också att depression och nedstämdhet är skamligt och inget man pratar om.
Det var viktigt att hantera känslor snabbt, vara stark och inte klaga och älta problem. Det var familjens uppgift att stödja och hjälpa varandra i svåra situationer. Mamman ansågs vara den som skulle hjälpa och stödja andra och deras familjer. Psykisk sjukdom förklarades med att kvinnorna var galna eller besatta (Whittaker, Hardy, Lewis & Buchan, 2005).
Unga somaliska flickor beskrev att kultur och religion inte tillåter att de pratar om pubertet och sexuell aktivitet, det är tabubelagt. Vilket leder till att flickor inte vet vad mens är och att man inte vet att man bör skydda sig vid sexuellt umgänge (Pavlish et al., 2010). I studien av Mizan, Wright, Brocx och Drummond (2011) beskrevs att skam upplevdes vid läkarbesök om det framkom att de hade en sexuellt överförd infektion. Rädsla fanns för att arbetsgivaren skulle få reda på detta och att då förlora arbetet.
9
Mötet
I studien av Carroll, Epstein, Fiscella, Gipson, Volpe och Jean-Pierre (2007) framkom att personcentrerad kommunikation är viktig, så som positiv ickeverbal kommunikation, som att le och ögonkontakt, även att personalen är personlig. Att få en känsla av att värderas och respekteras som person påtalades också. Kvinnorna upplevde att de inte fick den tiden dom behövde, att de inte blev tillräckligt sedda och att de fick vänta länge på läkare, som sedan inte lyssnade på dem (Carroll et al., 2007). En kvinna beskrev att läkarna inte lyssnar på henne angående hennes magproblem och hon önskade att de kunde frågat henne hur hon mådde (Mizan et al., 2011) I studien Pavlish et al. (2010) framkom att det fanns en förväntan att utveckla en personlig relation med sin vårdgivare, då vana från hemland var att vara känd av sin läkare. Frustration upplevdes över snabba möten och att inte bli lyssnade på.
Önskningar som beskrevs som viktig var att vissa hälsoproblem stannade mellan patienten och läkaren och att journalen inte delas med annan personal eller vårdgivare (Carroll et al., 2007).
Kvinnlig vårdpersonal
Beslut om att uppsöka sjukvård kunde bero på om läkaren var en kvinna eller man, särskilt om det innefattade fysisk undersökning eller om besöket engagerade diskussioner om känsliga eller privata frågor, ofta gynekologiska problem (Carroll et al., 2007). Cervix screening var en undersökning där en manlig provtagare utgjorde ett betydande hinder för kvinnorna, men de flesta uppgav att det gick att begära en kvinnlig provtagare (Abdullahi, Copping, Kessel, Luck & Bonell, 2009). Samma resultat rapporterades i studien Salad, Verdonk, de Boer, och Abma (2015), men däremot visste de inte att de kunde begära en kvinnlig provtagare. Samtliga deltagare föredrog vård av kvinnor, men läkare ansågs mer kompetenta än barnmorskor på grund av dåliga erfarenheter av barnmorskor från
flyktinglägren (Upvall, Mohammed & Dodge, 2009).
Omskärelse
I en studie från Sverige beskrev en somalisk kvinna att hon trodde att alla kvinnor i världen var omskurna. Efter medvetenhet att så inte var fallet, väckte omskärelsen skamkänslor inför vårdpersonal. I denna studie beskrevs även erfarenheter från omskärelse och vilket lidande de utgjort senare i livet, både i äktenskapet och vid förlossning (Berggren, Bergström & Edberg,
10
2006). I studien av Carroll et al. (2007) framkom olika åsikter om omskärelse, men för en positiv vårdupplevelse, fanns överrensstämmelse om att vårdgivaren bör ha en grundläggande förståelse för detta fenomen. Det uppgavs att det var särskilt viktigt med förberedelse inför gynekologisk undersökning, att få veta vad som skulle göras och varför (Carroll et al., 2007). Förlägenhet för omskärelsen kunde upplevas, även om de inte skämdes, om personalen visade chockreaktion på omskärelsen (Abdullahi et al., 2009). Skam inför personalens reaktion på omskärelsen kunde medföra att en del kvinnor inte gjorde cellprov (Salad et al., 2015). Studien beskrev att kvinnorna trodde omskärelse rekommenderades både genom deras kulturella traditioner och Islam, och uppfattade att omskärelsen gjorde att de är ”rena”. I studien beskrevs även att det är viktigt att vårdpersonal och läkare vet att de är omskurna och att de inte blir förvånade vid vaginal undersökning. En önskan om att inte betraktas som ”konstiga” eller ”olika” på grund av sin omskärelse och att inte diskutera om stympningen annat än om den utgör ett problem, exempel en infektion, framkom (Upvall et al., 2009).
Religionens betydelse
I en studie där somaliska kvinnor intervjuades framkom att de inte litar på andra människor och tror att allt som händer är Guds vilja (Binder, Borné, Johnsdotter & Essén, 2012). Vissa kvinnor betonade andlig förklaring till sjukdom, att det är en del av Allah´s öde (Pavlish et al., 2010). I en studie beskrevs att kvinnorna trodde att det var Guds vilja att man fick livmoderhalscancer och att det därför inte behövde förebyggas (Abdullahi et al., 2009). Mödrarna i Salad et al. (2015) ansåg att alla sjukdomar bestämdes av gud, men att det också finns enskilt religiöst ansvar, till exempel att genom sitt sexuella beteende kontrollera risken för livmoderhalscancer. Bön och läsning av Koranen skulle kunna bidra till att upprätthålla välfärd och bota sjukdom (Fiscella et al., 2007). De fanns en stark tro på en högre makt, Allah, och kvinnorna beskrev att det är endast Allah som vet hur mycket smärta de upplever (Ness, 2009).
Kunskapsbrist
I en studie bland 34 somaliska kvinnor framkom en önskan om utbildning inom förebyggande sjukvårdsåtgärder, helst från andra kunniga somalier inom det området. Kvinnorna uttryckte att de inte visste varför de skulle delta i vissa undersökningar och att skriftlig information inte var något alternativ då de flesta inte kunde läsa (Carroll et al., 2007). Vissa sjukhuspraxis som t ex att klä av sig för undersökning, frågor om sista mens och
11
vaginala undersökningar utgjorde en misstänksamhet mot sjukvården, då detta var något de inte upplevt tidigare och de inte förstod varför (Upvall et al., 2009). I studien av Rymond, Osman, O´Brian, Ali, Kia, Mohammed och Okuyemi (2014) trodde kvinnorna att själva strålningen vid mammografin kunde orsaka cancer och därför undvek de att gå på undersökningar. Många somaliska kvinnor i studien hade aldrig hört talas om diagnosen cancer och de äldre kvinnorna hade uppfattningen att bara Gud kunde bota denna sjukdom. De yngre somaliska kvinnorna ansåg att religionen kan utgöra ett hinder i förebyggande hälsovård, så som cellprov och mammografi. I en studie från USA kände många av kvinnorna inte igen eller förstod termen cancer (Fiscella et al, 2007). Brist på kunskap hos kvinnorna kunde utgöra ett hinder, samt att i vissa länder utförde man inte undersökningar som i västerländsk sjukvård. Det ledde till att vissa inte deltog i screening av cancer eftersom det inte finns några sådan tester i hemlandet (Abdullahi et al. 2009). De somaliska kvinnorna hade begränsad erfarenhet av vård på klinik i kenyanska flyktingläger eller i Somalia. Det påverkade deras beslut att uppsöka vård i nuvarande situation, då det uppfattats som direkt skadligt för patienter på flyktinglägrens kliniker (Upvall et al, 2009). Rädsla för att dö vid operation var vanlig, då operation i Somalia inte var ett förstahandsval av behandling och de som fick operation är mycket sjuka och dog därför (Ness, 2009). Somaliska kvinnor
tenderade att stanna hemma och inte söka sjukvård förens dem är sjuka, ofta på grund av rädsla för det okända eller brist på kunskap om när det bör uppsöka sjukvården. Fokus var på omedelbar överlevnad snarare än långsiktig framtidsinriktad hälsostatus, på grund av sina tidigare erfarenheter (Fiscella et al, 2007).
Bantukvinnor, som är en folkgrupp i Somalia, upplevde att de hade dålig tillgång till sjukvård och inte hade något annat val än att vända sig till traditionella helare i Somalia. De fick heller inte vistas tillsammans med andra somalier och läkarna ville inte ta på deras hud då de ansågs lägre stående och fortsatte därför att använda sig av helare när de kom till ett nytt land
(Upvall et al, 2009). I studien Fiscella et al (2007) använde sig både somaliska och bantukvinnor av helare och helande ceremonier, bön, olika livsmedel och åtgärder för att behandla och förebygga sjukdom.
Kommunikationens inverkan på vården
Tolkens betydelse
I en studie bland 34 nyanlända kvinnor i USA uppgavs att tillgång till tolk var en av de viktigaste faktorer för att uppleva god hälso- och sjukvård. Flera kvinnor uppgav att en
12
förtroendefull relation med tolken gjorde det lättare att uttrycka djup oro, de nämnde också att en kvinnlig tolk gjorde att de kunde kommunicera effektivare. En kvinna beskrev att kulturen hindrade henne från att diskutera vissa saker med män och att många somaliska kvinnor inte diskuterar sina hälsoproblem alls med män. En annan beskrev att det var lättare att vara öppen och berätta om alla problem om tolken är kvinnlig (Carroll et al., 2007). Kvinnorna uttryckte att det är viktigt att möta samma kulturella grupp i vården då de tyckte att de talade samma språk och att de upplevde det som om det var en syster eller bror de talade med (Binder et al., 2012).
Kvinnor uppgav att i Somalia förstod läkarna dem från både kulturella och språkliga
perspektiv, medan i USA var de tvungna att förlita sig på tolkar. En del äldre kvinnor beskrev kommunikationssvårigheter, vilket ledde till brist på förtroende från kvinnornas sida och förståelse för deras behov från sjukvårdens sida. Både yngre och äldre kvinnor såg stora nackdelar med att ta emot vård, på grund av att det var nödvändigt av att använda tolk för att kunna kommunicera och att det ledde till missförstånd mellan läkare och patient (Rymond et al., 2014).
I en studie av Abdullahi et al., (2009) uttryckte deltagarna att det fanns ett missnöje med kvaliteten på tolkar och misstro att de inte kan översätta medicinska termer. Kvinnorna uttryckte därmed en oro att inte förstå eller kunna ställa frågor.
Familj och vänner som tolk
I en studie uppgavs kommunikationen som ett av de största hindren att ta emot vård för somaliska kvinnor. De önskade ett sätt att kunna kommunicera direkt med läkaren, men förlitade sig på familjen och andra somaliska vänner istället, då det finns få tolkar i området. Kvinnorna uttryckte att det fanns saker de ville säga eller fråga, men skämdes för att säga genom en tolk, speciellt via telefon. När de använde familj eller vänner upplevde kvinnorna att de inte blev översatta eller att översättaren själv tyckte det var pinsamt eller att mannen tyckte att läkaren inte behövde veta allt detta (Upvall et al., 2009).
I studien Binder et al. (2012) fick en somalisk kvinna besked genom sin dotter, som är tolkade. att hon väntar ett handikappat barn vilket gav dottern en chock och i Salad et al. (2015) framkom det att döttrar inte alltid förde vidare information om HPV-vaccination till sina mödrar. Alla deltagare i studien Pavlish et al. (2010) beskrev en utmaning att
kommunicera med sjukvården. De beskrev att de är svårt att uttrycka sina problem med en tredje person närvarande, men också att det var brist på ord för att uttrycka vad man
13
upplevde. Huvudvärk betydde inte att man hade huvudvärk, utan att det gick runt, runt i huvudet och cancer hade ingen översättning på somaliska (Pavlish et al., 2010). Kvinnorna i studien av Ness (2009) beskrev att det var viktigt att uttrycka smärta med egna ord, på det somaliska språket. I studien från Holland beskrevs att kvinnorna ofta inte kunde läsa och hade behov av att få information muntligt, från en person de känner (Salad et al., 2015).
DISKUSSION Sammanfattning
Studiens resultat visar att många kvinnor lider av depression både på grund av tidigare upplevelser och sin nuvarande situation. Psykiska problem är inget det talas om då det är tabubelagt. Resultatet visar också att det finns önskemål om en personlig relation till sin läkare och att läkaren tar sig tid för att få en känsla av att bli sedda och respekterade. Önskemål om kvinnlig vårdpersonal, för bästa vårdupplevelse, framkommer i resultatet. Vidare efterfrågas att vårdpersonal har kunskap och förståelse om kvinnlig könsstympning, som är norm för somaliska kvinnor. Många förlitar sig på sin religion och att Allah styr över sjukdom och hälsotillstånd och det framkommer också att de inte har kunskap och vetskap om förebyggande sjukvårdsåtgärder samt vissa sjukdomstillstånd. Kommunikationen har stor betydelse för god omvårdnad enligt kvinnorna. Hur tolkningen sker är viktigt.
Resultatdiskussion
Ett resultat som framkom var att flera kvinnor lider av depression och ångest på grund av tidigare traumatiska upplevelser samt sin nuvarande situation, där isolering och utanförskap bidrar till tillståndet. Depression och ångest är ett tabubelagt ämne att tala om för dessa kvinnor och inverkar därför på möjligheten att få en god omvårdnad vid dessa tillstånd. I en av studierna beskriver även unga somaliska kvinnor att de inte kan prata om pubertet och sex med sina anhöriga, då detta också är tabu att tala om. Det krävs transkulturell kunskap för att nå dessa kvinnor vilket enligt Leininger (2002) innebär att sjuksköterskan ständigt uppdaterar sig om patient och anhöriga gällande religion, livsstil, tradition och etiska aspekter vilket innebär att ta hänsyn till hela människans kultur.
Många kvinnor i litteraturstudien påtalar att en personlig relation till läkaren är viktig och att de får tid att berätta om sitt liv och sin situation. Författarna till litteraturstudien anser att utan
14
möjlighet att kommunicera kommer kunskapsutbytet att utebli, vilket försvårar utforskandet av patientens livsvärld. Då kan icke-verbala kommunikationen vara av stor vikt, Hanssen (2007) beskriver att ögonkontakt är A och O för allt samspel människor emellan och för att etablera en kontakt med en annan människa. Enligt Weerasinghe och Mitcell, (2007) är det viktigt att se hela människan och helheten i det första mötet som sjuksköterska, vilket även styrks av Leiningers teori. Läkaren som intervjuades i studien Upvall et al. (2009) anmärkte vårdgivares brist på lust att arbeta med de somaliska kvinnorna och behovet av mer kulturell känslighet från personal. Utbildning av personal, inklusive flygblad och broschyrer
personalen kunde läsa utöver föreläsningar/informationssessioner nämndes som ett sätt att främja kulturell känslighet.
Enligt läkare i en av studierna fanns behov av att utbilda personal, så de förstår att det tar tid att utveckla en vårdrelation, speciellt när tolkar är inblandade, istället för att tänka nu kommer det ta tid (Pavlish et al., 2010).
En viktig aspekt för kvinnorna var att vårdpersonal var av kvinnligt kön, speciellt om vårdtillfället innefattade fysisk undersökning som till exempel cellprovtagning eller gynekologisk undersökning. Det framkom att könstillhörighet bland personalen påverkade huruvida kvinnor deltog i undersökningar eller inte. Kallon och Dundes (2010) studie om kvinnor från Sierra Leone styrker vårt resultat, att det är en viktig aspekt att vårdpersonalen är av samma kön för att kvinnorna ska söka vård. Likaså i studien av Odunukan, Abdulai, Hagi Salaad, Lahr, Flynn och Wieland (2015) framkom att kvinnlig vårdpersonal var önskvärt, speciellt vid fysisk undersökning. Författarnas åsikt är att det är viktigt att ha kunskap och medvetenhet om detta. Något som styrker att det är viktigt att ha vetskap om detta är att enligt islamisk lag är förbjudet för en kvinna att ha fysisk kontakt med någon annan än sin make, far, bror eller son (Hanssen, 2007). En annan aspekt som påverkar afrikanska kvinnors upplevelse av vården är hur vårdpersonal reagerar på deras omskärelse. De vill inte upplevas som konstiga eller annorlunda och vill inte att personalen lägger så stor vikt vid det. För dessa kvinnor är omskärelse norm, men de känner sig skamsna på grund av personalens reaktion. Det är därför viktigt att som sjuksköterska ha kunskap och förståelse inom detta område.
Ett annat område inom deras religion, som är viktigt att ha kunskap om är deras religiösa övertygelse. De äldre kvinnornas uppfattning är att Allah styr över sjukdom och hälsa, medan de yngre, andra generationens invandrarkvinnor, har mer tagit efter det västerländska
synsättet på sjukdom samt hälsa. Det bekräftas av Hanssen (2007) att för muslimer, som de folkgrupper tillhör som är med i studien, ligger framtiden helt i Allahs händer.
15
Kunskapsbrist utgör en aspekt som bidrar till att kvinnorna inte deltar i förebyggande sjukvård samt upplever rädsla för viss sjukvård exempel operation. Då många av dessa kvinnor varken talar det nya språket eller kan läsa, är muntlig information på deras språk viktigt för att kvinnorna ska ha samma förutsättningar som alla andra.
Ett av resultat i den här litteraturstudien berör ämnet kommunikation och tolkning och det visar att brist på språklig kommunikation utgör en stor problematik i vården av afrikanska kvinnor. Florin (2009) stärker författarnas resonemang genom att beskriva
kommunikationens betydelse för att kunna skapa förståelse för hur patienten uppfattar sin situation och därmed kunna individanpassa vården.
Det framkommer i resultatet att kommunikation upplevs som en av de viktigaste aspekterna för god hälso- och sjukvård. Där spelar tolken en viktig roll. Kvinnorna önskar även här ha en personlig relation till tolken och att det är en kvinnlig tolk, för att uppleva en bra vårdkontakt. Att använda familj och vänner som tolk upplevs positivt av kvinnorna, men enligt författarna kan vissa ämnen vara bättre att någon utomstående tolkar. Vissa ämnen var känsliga att ta upp för kvinnorna om någon anhörig tolkade. De kunde också känna att de inte riktigt hade förtroende för tolken. De inte visste om det blev riktigt översatt och om tolken kände till medicinska termer, vilket överensstämmer med tidigare forskning (Herrel et al., 2004). Uppsatsförfattarna menar att för att kunna ge god vård och att denna grupp av kvinnor ska känna sig trygg vid kommunikation, måste tolken vara professionell och ha utbildning inom medicinska termer. Tolken har en stor betydelse för hur kvinnornas vårdkontakt upplevs, vilket stärkas av Entrena (2007) som menar att tolken har en viktig funktion i dagens mångkulturella samhälle.
Även läkare tyckte att det ofta var ett problem med tolkar eftersom de inte har kunskap om medicinsk terminologi. Läkarna ansåg att personer som utför tolkning inte var professionellt utbildade så att det blev rätt översatt och det kan leda till feltolkningar (Degni et al., 2011). Utifrån Leiningers teori om transkulturell omvårdnad framgår att det krävs att vårdpersonal har färdigheter inom kommunikation i den mångkulturella vården. För att mötet mellan sjuksköterska och patient ska bli en trygg plats, ur bådas perspektiv, är kommunikationen en viktig del. För att uppnå trygghet är sjuksköterskans uppgift att vara öppen, lyhörd och visa intresse för patienten. Att visa respekt för patientens känslor och tankar ingår även i
uppgiften. Det är även viktigt att sjuksköterskan visar öppenhet och noggrannhet i tolkningen av patientens kommunikation, både den verbala och icke verbala (Al ainy & Nanyang, 2010). Sammanfattningsvis påvisar de utvalda artiklarna att behovet av kulturell kompetens växer i ett mångkulturellt samhälle. Brist på kulturell kompetens hos sjuksköterskor bidrar till
16
vårdlidande vilket måste motverkas. Kulturell kompetens kan uppnås genom att
sjuksköterskor ökar sin förståelse och medvetenhet om både sin egen kultur och om andras kulturer i sin omgivning. Genom utbildning inom ämnet transkulturell omvårdnad ökar förståelsen för kulturell kompetens vilket bidrar till tillfredställande vårdrelationer.
Metoddiskussion
Syftet med uppsatsen var att belysa kulturella aspekters betydelse i vårdkontakter ur afrikanska kvinnors perspektiv vid migration. En litteraturöversikt valdes som metod till uppsatsen. Sammanställningen av resultatet blir mer tydligt genom att använda denna metod, vilket är en fördel. Det som kan vara en nackdel är att resultatet redan är analyserat av
tidigare författare och anpassat till deras syfte. Genom att bearbeta och analysera redan analyserat material finns en stor risk för feltolkning (Friberg, 2012). Uppsatsförfattarna har använt sig av databaserna Pubmed, Cinalh samt PsycINFO, som är relevanta databaser för omvårdnad. Sökord har valts utifrån syfte och frågeställning och har använts i olika
kombinationer. Inklusionskriterier var att artiklarna skulle vara publicerade jan 2005 till okt 2015, för att det skulle vara senaste forskningen. Artiklarna skulle vara på engelska eller svenska, då ingen av uppsatsförfattarna talar något annat språk. Peer rewieved var också ett inklusionskriterie, för att veta att artiklarna var granskade och godkända. Artiklarna skulle svara på studiens syfte och frågeställning, vilket resulterade i enbart kvalitativa artiklar. Artiklar som inte fanns i fulltext har exkluderats efter att abstract har lästs. Artiklarna har först lästs i fulltext på engelska och granskats enligt granskningsmall för kvalitativa artiklar (Willman, Stoltz och Bahtsevani, 2006 och Forsberg och Wengström, 2008). Alla artiklar uppnådde medel eller hög kvalitet. Sedan översattes artiklarna till svenska och lästes flera gånger för att identifiera nyckelfynd i varje studies resultat. Noggrannhet vid översättning har tagits i beaktande under hela utarbetandet av föreliggande studie. Det bör dessutom has i åtanke att ett flertal av intervjuerna i de artiklar som använts för denna studie redan har översatts från andra språk till engelska, och att det även då funnits risk för feltolkningar. I artikeln från Holland, Salat et al. (2015) ville fem av kvinnorna inte spelas in. Dessa intervjuer skrevs ner och översattes, vilket kan ha påverkat artikelns resultat. Artikeln är heller inte etiskt granskad, då detta inte var något krav där, vilket påverkar trovärdigheten i denna studie.
För att strukturera upp fynden i valda artiklar skapades huvudteman och underteman. Temat har omarbetats under arbetets gång, även syftet och frågeställning är omarbetat. Axelsson
17
(2008) skriver att noggrannhet och systematik har betydelse för analysens trovärdighet vilket författarna till den här studien har tillämpat under hela processen. Uppsatsförfattarna
presenterar resultatet utan att förvränga eller presentera resultat som stödjer deras egna åsikter (Forsberg & Wengström, 2013). Litteraturstudien utfördes av två författare, vilket stärker resultatet. Författarna läste och granskade artiklarna separat för att upptäcka skillnader och likheter i resultatredovisningen. Författarna läste sedan alla artiklarna och valde ut det som var specifikt för studien tillsammans, där diskussioner och reflektioner bidrog till ett mer trovärdigt resultat.
Slutsatser
Resultatet i denna studie belyser kulturella aspekters betydelse i vårdkontakt ur afrikanska kvinnors perspektiv. Specifika aspekter som att kvinnlig vårdpersonal och tolk önskades i vårdkontakten och att kommunikationen utgjorde en stor del av problematiken för att ge god vård. Det som detta arbete visar är att det finns behov av att hälso- och sjukvårdspersonal blir mer medvetna om kulturella aspekters betydelse för att dessa kvinnor, då deras kultur och religion skiljer sig avsevärt från den västerländska, ska kunna uppleva god vård och medverka i den sjukvård som erbjuds alla.
Studiens kliniska betydelse för samhället
Författare tycker att de kulturella aspekter som framkommit kan bidra till att skapa
medvetenhet hos all hälso- och sjukvårdspersonal som kommer i kontakt med dessa kvinnor. Det viktigt att hälso-och sjukvårdspersonal inom olika omvårdnadsområden reflekterar över kulturens betydelse för att kunna förbättra vården i mångkulturella samhällen. Mer forskning vore önskvärt från Sverige inom allmän sjukvård ur afrikanska kvinnors perspektiv. Det finns däremot forskning inom obstetrik och mödravård.
18
REFERENSER
Abdullahi, A., Copping, J., Kessel, A., Luck, M., & Bonell, C. (2009). Cervical screening: Perceptions and barriers to uptake among somali women in camden. Public Health,123(10), 680-685. doi:10.1016/j.puhe.2009.09.011
Al ainy, G.& Nanyang, R. (2010). Kultur och omvårdnad: en litteraturstudie om kulturens
betydelse i omvårdnadsarbetet (Examensarbete, Röda Korsets Högskola, Utbildning &
forskning inom vårdområdet). Från http://www.diva-portal.org
Axelsson, Å. (2008). Litteraturstudie. I M. Granskär & B. Höglund-Nielsen (Red.),
Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s.173-189). Lund: Studentlitteratur
Berggren, V., Bergström, S., Edberg, A-K.(2006). Being Different and Vulnerable: Experiences of Immigrant African Women Who Have Been Circumcised and Sought Maternity Care in Sweden. Journal of transcultural nursing,17(1), 50-57. doi:
10.1177/1043659605281981
Binder, P., Borné, Y., Johnsdotter, S., Essén, B. (2012).Shared Language Is Essential: Communication in a Multiethnic Obstetric Care Setting. Journal of Health Communication.
17(10) 1171-1186, doi: 10.1080/10810730.2012.665421
Carroll, J., Epstein, R., Fiscella, K., Gipson, T., Volpe, E., & Jean-Pierre, P. (2007). Caring for somali women: Implications for clinician–patient communication. Patient Education and
Counseling, 66(3), 337-345. doi:10.1016/j.pec.2007.01.008
Cohen-Boyar, R., Torres, S., Beltran, J., & Wallace, P. M. (2014). Views of mammography screening among U.S. black and hispanic immigrant women and their providers. Health Care
for Women International, 35(10), 1181-1200. doi:10.1080/07399332.2013.862794
Davies, M.M. & Bath, P.A. (2001) The maternity information concerns of Somali women in the United Kingdom. Journal of Advanced Nursing 36(2), 237-245. Från
http://kq3er2xz6l.search.serialssolutions.com/?V=1.0&sid=PubMed:LinkOut&pmid=115807 98
Degni, F., Suominen, S., Esse´n, B., El Ansari, W., Vehviläinen-Julkunen,
K.(2012)Communication and Cultural Issues in Providing Reproductive Health Care to Immigrant Women: Health Care Providers' Experiences in Meeting Somali Women Living in Finland. Journal of immigrant and minority health, 14(2), 330-343. doi: 10.1007/s10903-011-9465-6
Entrena, E., (2007). Att kommunicera med hjälp av tolk. I B. Fossum (Red.),
Kommunikation: Samtal och bemötande i vården (s. 309-327). Lund: Studentlitteratur
Fiscella, K., Carroll, J., Volpe, E., Omar, S., Diaz, K., & Epstein, R. (2007). Knowledge and beliefs about health promotion and preventive health care among somali women in the united states. Health Care for Women International,28(4), 360-380.
19
Florin, J. (2009). Omvårdnadsprocessen. I A. Ehrenberg & L. Wallin (Red.), Omvårdnadens
grunder: Ansvar och utveckling (s. 47-80). Lund: Studentlitteratur
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier : Värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur.
Friberg, F. (2012). Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.
Herrel, N., Olevitch, L., DuBois, DK., Terry,P., Thorp, D., Kind, E.& Said A.(2004) Somali refugee women speak out about their needs for care during pregnancy and delivery. Journal
of Midwifery & Women's Health, 49 (4), 345-9. Från
http://ac.els- cdn.com.www.bibproxy.du.se/S1526952304000984/1-s2.0-S1526952304000984-
main.pdf?_tid=1bb85472-0b6e-11e5-8078-00000aab0f26&acdnat=1433500504_cea279328c095b8214eb338a419edd45
Hjelm, K., (2013) Bemötande i vård och omsorg, transkulturellt perspektiv. Hämtad 11 maj 2015, från Vårdhandboken, http://www.vardhandboken.se/Texter/Bemotande-i-vard-och-omsorg-transkulturellt-perspektiv/Oversikt/
Høye, S., & Severinsson, E. (2008). Intensive care nurses’ encounters with multicultural families in norway: An exploratory study. Intensive & Critical Care Nursing, 24(6), 338-348. doi:10.1016/j.iccn.2008.03.007
Jirwe, M., Momeni, M., & Emami, A. (2009). Kulturell mångfald. I F. Friberg & J. Öhlén. (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (s. 453-471). Lund: Studentlitteratur.
Kallon, I., & Dundes, L. (2010). The cultural context of the Sierra Leonean Mende woman as patient. Journal of Transcultural Nursing, 21(3), 228-236. doi:10.1177/1043659609358781
Kinnane, J. (2009) Ethics on-the-run. British Journal of Midwifery 17 (1), 30, 32-35. Från http://web.b.ebscohost.com.www.bibproxy.du.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=3&sid=910 0b68b-84fa-41c2-b2f4-4a0076305a33%40sessionmgr198&hid=118
Leininger, M. (2002). Culture Care Theory: A Major Contribution to Advanced Transcultural Nursing Knowledge and Practices. Journal of Transcultural Nursing, 13, 189-192.
Leinginger, M., & McFarland, M.R. (2006). Culture Care Diversity and University. A
Worldwide Nursing Theory. (2. Uppl.). London.
Magnusson, F. (2002). Etiska relationer i vård och omsorg. Studentlitteratur: Lund.
Migrationsverket (2014). Fakta om migration. Hämtad 7 januari, 2016, från
Migrationsverket, http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Fakta-om-migration.html
Mizan, A., Wright, B., Brocx, K., & Drummond, P. (2011). Barriers to accessing health care services for west african refugee women living in western australia. Health Care for Women
20
Ness, S. M. (2009). Pain expression in the perioperative period: Insights from a focus group of somali women. Pain Management Nursing, 10(2), 65-75. doi:10.1016/j.pmn.2008.05.001
Odunukan, O. W., Abdulai, R. M., Hagi Salaad, M. F., Lahr, B. D., Flynn, P. M., & Wieland, M. L. (2015). Provider and interpreter preferences among somali women in a primary care setting. Journal of Primary Care & Community Health, 6(2), 105-110.
doi:10.1177/2150131914552846
Odunukan, O. W., Abdulai, R. M., Hagi Salaad, M. F., Lahr, B. D., Flynn, P. M., & Wieland, M. L. (2015). Provider and interpreter preferences among somali women in a primary care setting. Journal of Primary Care & Community Health, 6(2), 105-110.
doi:10.1177/2150131914552846
Ogunsiji, O., Wilkes,L., Jackson, J., Peters, K. (2012). Beginning Again: West African Women’s Experiences of Being Migrants in Australia. Journal of transcultural nursing,
23(3), 279-286. Doi:10.1177/1043659612441018
Pavlish, C. L., Noor, S., & Brandt, J. (2010). Somali immigrant women and the American health care system: Discordant beliefs, divergent expectations, and silent worries. Social
Science & Medicine, 71(2), 353-361. doi:10.1016/j.socscimed.2010.04.010
Persson, L. (2008). Barnafödandet bland utrikes födda. Hämtad 25 maj, 2015, från Statistiska centralbyrån,
http://www.scb.se/Grupp/Valfard/2008-4/LE0001_2008K04_TI_09_A05TI0804.pdf
Raymond, N. C., Osman, W., O'Brien, J. M., Ali, N., Kia, F., Mohamed, F. & Okuyemi, K. (2014). Culturally informed views on cancer screening: A qualitative research study of the differences between older and younger somali immigrant women. BMC Public Health, 14(1), 1188-1188. doi:10.1186/1471-2458-14-1188
Salad, J., Verdonk, P., de Boer, F., & Abma, T. A. (2015). "A somali girl is muslim and does not have premarital sex. is vaccination really necessary?" A qualitative study into the
perceptions of somali women in the netherlands about the prevention of cervical cancer.
International Journal for Equity in Health, 14(1), 68. doi:10.1186/s12939-015-0198-3
Statistiska centralbryrån. (2014). Befolkningsstatistik. Från http://www.scb.se/sv_/Hitta-
statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Helarsstatistik---Riket/26046/
Svensk sjuksköterskeförening. (2014). Värdegrund för omvårdnad. Hämtad 27 november, 2015 från Svensk sjuksköterskeförening, http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/vardegrund.for.omvardnad_2014.webb.pdf
Upvall, M. J., Mohammed, K., & Dodge, P. D. (2009). Perspectives of somali bantu refugee women living with circumcision in the united states: A focus group approach. International
Journal of Nursing Studies, 46(3), 360-368.
Weerasinghe, S., Mitchell, T. (2007) Connection Between the Meaning of Health and
Interaction With Health Professionals: Caring for Immigrant Women. Health care for women
21
Whittaker, S., Hardy, G., Lewis, K., & Buchan, L. (2005). An exploration of psychological well-being with young somali refugee and asylum-seeker women. Clinical Child Psychology
and Psychiatry, 10(2), 177-196. doi:10.1177/1359104505051210
Wiklund, H., Aden, AS., Högberg, U., Wikman, M. & Dahlgren, L. (2000) Somalis giving birth in Sweden: a challenge to culture and gender specific values and behaviours..Midwifery,
16 (2), 105-115. Från
http://ac.els-cdn.com.www.bibproxy.du.se/S0266613899901973/1- s2.0-S0266613899901973-main.pdf?_tid=81430414-0b6d-11e5-89e2-00000aab0f27&acdnat=1433500245_c955fbc245ca3bb92c70e53bc5ad5cea
Vård i Norden. (2003). Etiska riktlinjer för omvårdnadsforskning i Norden [Broschyr]. Stockholm: Vård i Norden. Från
https://fronter.com/hda/links/files.phtml/997357276$483618829$/Kursmaterial/Forskningseti k/SSN_etiske_retningslinjer.pdf
1
Bilaga 1
Kvalitativa studier
Fråga
Ja Nej1 Motsvarar titeln studiens
innehåll?
2 Återger abstraktet studiens
innehåll?
3 Ger introduktionen en adekvat
beskrivning av vald problematik?
4 Leder introduktionen logiskt
fram till studiens syfte?
5 Är studiens syfte tydligt
formulerat?
6 Är den kvalitativa metoden
beksriven?
7 Är designen relevant utifrån
syftet? 8 Finns inklusionskriterier beskrivna? 9 Är inklusionskriterierna relevanta? 10 Finns exklusionkriterier beskrivna? 11 Är exklusionskriterierna relevanta? 12 Är urvalsmetoden beskriven? 13 Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte? 14 Är undersökningsgruppen beskriven avseende bakgrundsvariabler?
15 Anges var studien genomfördes?
16 Anges när studien genomfördes?
17 Anges vald
datainsamlingsmetod?(Intervjuer)
18 Är data systematiskt insamlade?
19 Presenteras hur data analyserats?
20 Är resultaten trovärdigt beskrivna?
21 Besvaras studiens syfte?
22 Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras av studieresultatet?
23 Diskuterar författarna studiens
trovärdighet?
24 Diskuterar författarna studiens
etiska aspekter
25 Diskuterar författarna studiens
kliniska värde?
Summa
Maxpoäng: 25 Erhållen poäng:
Kvalitet: låg medel hög
Mallen är en modifierad version av Willman, A.., Stoltz B. & Bahtsevani, C. (2006) och Forsberg, C. & Wengström Y. (2008)
1 Bilaga 2
Författare År Land
Titel Syfte Design Metod
Deltagare Resultat Kvalitets grad Abdullahi, A., Copping, J., Kessel, A., Luck, M. & Bonell, C. 2009 UK Cervical screening: Perceptions and barriers to uptake among Somali women in Camden To explore barriers to, and ways to improve, uptake of cervical screening among Somali women in Camden. Kvalitativ Fokusgruppsdisk ussioner och djupgående intervjuer. N=50 förstagenerat ionens Somaliska kvinnor, ålder 25-64 år. Många förstod inte meningen med screening och menade att cancer var "guds vilja". Andra kulturella hinder för att göra screening var att de skämdes för sin omskärelse, att det inte hade kunskap, språksvårigheter, rädsla för samt tidigare negativa upplevelser av testet. De föreslog undervisning om screening av somalisk talande, samt att sjukvårdsperson al fick lära sig om somalisk kultur, speciellt omskärelse, för att öka dem att delta i screening. 92% Berggren, V., Bergström, S., Edberg, A-K. 2006 Sverige Being Different and Vulnurable: Experience f immigrant African Women Who Have Been Circumcised and Sought Maternity Care in Sweden The purpose of this study waas to explore the experienc e of FGM and the experienc e of encounter s with Swedish maternal health care among women from Eritrea, Somalia Kvalitativ n=22 Kvinnor från Somalia, Eritrea samt Sudan
Visar att det behövs mer utbildning för personal för att kunna hjälpa dessa kvinnor, så att personal kan ge en individualiserad och kulturell anpassad vård och stöd till patienten. Hög 92%
2 and Sudan living in Sweden Binder, P., Bornê, Y., Johnsdotter , S., Essen, B. 2012 Sverige Shared Language Is Essential: Communicati on in a Multiethnic Obstetric Care Setting A deeper understan ding of the multiethni c care setting and the roles that ethnicity and language play during the sensitive care encounter between immigrant women and their western obstetric care providers. Kvalitativ Intervjuer N=60 39 Somalia och 11 Ghana 10 Brittiska Problem med kommunikation och språk skapar missförstånd mellan patient och personal. Hög 92% Carroll, J., Epstein, R., Fiscella, K., Gipson, T., Volpe, E. & Jean-Pierre, P. 2007 USA Caring for Somali women: Implications for clinican-patient communicatio n. To identify characteri sics associated with favorable treatment in receitt of preventive healthcare service, from the perspectiv e of resettled African refugee women. Kvalitativ Enskilda djupintervjuer. N=34 somaliska kvinnor Behov av kvinnliga läkare och tolkar, samt en kulturell förståelse och att en relation byggs upp Hög. 88% Degni, F,. Suominen, S,. Essen, B,. Walid El, A,. Vehviläine n- Julkunen,. K. 2012 Communicati on and Cultural Issues in Providing Reproductive Health Care to Immigrant Women: Health Care Providers’ To explore physicians -nurses/ midwives’ communic ation when providing reproducti ve Kvalitativ N=25 Somaliska Kvinnor Kommunikation sbrister mellan personal och patient och att personal visste för lite om patienternas tidigare kultur.
3 Finland Experiences in Meeting Somali Women Living in Finland and maternity health care to Somali women in Finland. Fiscella, K.,Caroll, J.,Volpe, E.,Omar,S. ,Diaz, K.,Epstein, R. 2007 USA Knowledge and Beliefs About Health Promotion and Preventive Health Care Among Somali Women in the United States To explore health promotion and disease preventio n experienc es and beliefs both in establishe d Somali refugee women and more recently in resettled Somali Bantu women Kvalitativ Enskilda intervjuer N=34 Somaliska Flykting-kvinnor Kvinnorna hade bra kännedom om vanliga förebyggande hälsoaspekter, såsom motion och kost. De beskrev också kulturella aspekter som viktiga, tex ritualer. Däremot visste de lite om tex mammografi och att förebygga cancer och vad cancer är, vilket kunde bero på språkbarriärer och ofullständig eller oklar översättning, samt blyghet att diskutera dessa frågor. 92% Mizan,A., Brocx, K., Wright, B., Drummond , P D. 2011 Australien Barriers to Accessing Health Care Services for West African Refugee Women Living in Western Australia. Were to determine whether highly stigmatize d health problems create particular barriers for health care utilization in resettled refugees, and to ascertain whether age, level of education, or duration of Kvalitativ Intervjuer I grupper N= 51 Västafrikans ka kvinnor Libera, Sierra Leone Skillnaden mellan flyktingar och australienska kvinnor, vilket hinder varför man inte söker hälso- och sjukvård, invandrarkvinno r upplever skam, rädsla samt att förlora sina jobb och vad familjen skulle tänka.
4 resettleme nt might influence help-seeking pathways or barriers to health care. Ness, S. M. 2009 USA Pain Expression in the Perioperative Period: Insight from a Focus Group of Somali Women. To gain insight into the perioperat ive pain experienc e of Somali women after a recent general surgical procedure Kvalitativ Fokusgrupps intervjuer N=4 somaliska kvinnor 18 år eller över, genomgått op senaste året samt förstå och tala engelska.
Det finns unika uttryck hos somaliska kvinnor för smärta, inklusive verbala uttryck som är specifika inom somalisk kultur, som personal som arbetar med denna grupp bör ha kännedom för att kunna ge adekvat vård. 92% Ogunsiji, O., Wilkes, L., Jackson, J., Peters, K. 2012 Australien Beginning Again: West African Women’s Experiences of Being Migrants in Australia The aim of this current article is to document West African women’s experienc es of settling in as immigrant s in Australia, Kvalitativ N=21 Västafrikans ka kvinnor från Nigeria 15 st och Ghana 6 st. Västafrikanska kvinnor känner mer ensamhet och isolerade vilket kan leda till depressioner och ångest. 84% Pavlish, C. L., Noor, S. & Brandt, J. 2010 USA Somali immigrant women and the American health care system: Discordent beliefs, divergent expectations, and silent worries. To address health disparities that Somalie refugees experienc ed. Specifical ly, factors that influenced Somali women´s health Kvalitativ samhällsbaserad aktionsforskning s-studie Fokusgruppsinte rvjuer med 8-13 kvinnor, samt individuella intervjuer av nyckelinformatö rerna N=57 somaliska kvinnor och 11 nyckelinfor matörer De upplevde att deras kulturella behov inte uppmärksammad es pga tidsbrist. Det fanns en annan förväntan på behandling och bemötande. Man talade heller inte om depression, då ansågs man svag och även språkförbistringa r påtalas.
5 experienc es. Rymond, N.,Osman, W., O´Brien, J., Ali, N., Kia, F., Mohamed, F., Mohamed, A., Goldade, K., Pratt, R.,Okuyem i, K. 2014 USA Culturally informed views on cancer screening: a qualitative research study of the differencesb etween older and younger Somali immigrant women To bridge the gap in cancer screening and provide an understa nding of the barriers to and perceptio ns of breast and cervical cancer screening s among Somali women living in Minnesot a. Kvalitativ N=29 Somaliska kvinnor i Minnesota Varför inte somaliska kvinnor går på mammografi samt cellprovs-tagning. Vad vet somaliska kvinnor om mammografi och cellprovs-tagning 88% Salad, J., Verdonk, P., de Boer, F. and Abma, T., A. 2015 Netherlan d “A Somali girl is Muslim and does not have premarital sex. Is vaccination really necessary?” A qualitative study into the perceptions of Somali women in the Netherlands about the prevention of cervical cancer To explore the perceptio ns of Somali women living in the Netherla nds regarding measures to prevent cervical cancer. Kvalitativ Semi-strukturerade intervjuer, samt gruppdiskussion er. N=14 somaliska kvinnor i åldern 17-21 år, n=6 somaliska mödrar i åldern 30-46 år, samt två grupper med mödrar i ålrarna 23-46, n=12 respektive n=14. Studien har identifierat upplevda hinder för användningen av förebyggande åtgärder inom tre stora teman: 1) Somaliska kvinnor och förebyggande hälsovård; (2) Språk, kunskap, och förhandlar om beslut; och (3) Sexuella normer, kultur och religion 80%
6 Upvall, M. J., Mohamme d, K. & Dodge, P. D. 2008 USA Perspective of Somali Bantu refugee women living with circumcision in the United States: A focus group approch. The purpose of this study was to explore healthcare perspectiv es of Somali Bantu refugees in relation to their status as women who have been circumcis ed and recently resettled in the United States Kvalitativ Fokusgrupps intervjuer N=23 Somaliska kvinnor
Det behövs ökad kulturell kompetent inom hälso- och sjukvård, kunna förklara rutinkontroller samt inte döma dessa kvinnor trots anatomiska olikheter. Även utveckla samarbetet med tolkar och underlätta tillit och att minska misstänksamhet mot sjukvården. 84% Whittaker, S., Hardy, G., Lewis, K. & Buchan, L. 2005 UK An Exploration of Psychological Well-being with Young Somali Refugee and Asylum-seeker Women To explore individual and collective understan dings of psycholog ical well-being among young Somali (black African Muslim) asylumsee ker or refugee women Kvalitativ Individuella intervjuer och gruppdiskussion er N=5 Somaliska kvinnor Psykiskt mående är svårt att diskutera med familjen och ses av vissa som att man är besatt av något. Men lättare att diskutera med en icke muslimsk kvinna och att det därmed är viktigt att lära sig om deras kultur och bygga upp en relation. De upplevde även att det fanns
kommunikations barriärer och de visste inte att det fanns någonstans att vända sig.
