1 oktober 1998-30 september 1999 s ;_ '-\" \ 1.r ~

Arsredovisning

o

1 oktober 1998-30 september 1999 s ;_ '-\" \ ₁ ^.r ~

\ v~

ROS~index

N\

~.

,, f ^{\l _//}

_ )

, \ \; P'y~c ~ ~.. il

v./'~· v \

_...

"

^·'l

l l

1994 -

¹

^199&

Presidentval ^199J juli 1996

1998

1999 2000

Presidentval JUli 2000

Investeringar i olia och gas. mineraler och energi 1 oss

Alflrsidl

Vostok Nafta investerar i OSS-ländema med tonvikt lagd på Ryssland. Investeringsfilosofin omfattar såväl portfoljinvesteringar som direktinvesteringar. Härvid gäller foljande:

• Fokus ligger på olje- och gas-, mineral- och energisektorerna

• Över tiden kommer aktieportföljens andel av de totala tillgångarna att reduceras till följd av genom- förda direktinvesteringar

c Vad gäller direktinvesteringar förlitar sig Vostok Nafta till del på den tekniska kunskap som finns i de företag som ingår i Lundin-gruppen

Innehåll

VD-kommentar ... _ Vostok Nafta-koncernens struktur ... . Arbetsordning ... . Verksamhetspolicy ... . Bakgrund ... -·

Den ryska ekonomin 1999 ... . Den ryska politiken ... .

1 4 5 5 5 l

•

Den ryska aktiemarknaden under 1999 . . . 10 Vostok Naftas aktieportfolj . . . 13 Utvecklingen i den ryska o1jesektorn 1999 . . . 16 Den ryska kraftbolagssektorn under verksamhetsåret . . . 20 Gazprorn . . . 23 Svyazinvest (Mustcom Ltd.)... 21 Vostok Naftas ägarandelar i övriga börssektorer . . . , 2J Eastern Transnational Company (ETC) i Tomsk . . . 21 Tre år i sammandrag ... .

Vostok Nafta-aktien ... , Styrelse, foretagsledning och revisorer ...

Förvaltningsberättelse ... .

81 32 34 36 Resultaträkning - koncernen . . .. .. . . .. . . . .. . .. . . . .. . .. . . 38 Förlindringar i eget kapital- koncernen . . . 38 Balansräkning - koncernen . . . .. . . .. . . . 39 Kassaflödesanalys-koncernen . . . . . . 40 Resultaträkning- moderbolaget . . . 41 Förändringar i eget kapital- moderbolaget . . . 41 Balansräkning-moderbolaget . . . 42 Kassaflödesanalys - moderbolaget . . . 43 Noter till bokslutet . . . 44 Till aktieägarna i Vostok Nafta Investment Limited . . 48 Förkortningar som förekommer i årsredovisningen . . 41 Adresser . . . . . . . 50

Bolagsllämma1999

Bolagsstämma i Vostok Nafta Investment Ltd. kommer - ₁ hållas fredagen den 17 december 1999 kl. 16.00 i Industn- huset, Storgatan 19, Stockholm. Depåbevisinnehavare. som önskar deltaga skall

dels vara införda i det av Värdepapperscentralen VPC At:!

forda depåbevisregistret senast tisdagen den 7 decem . . ¹ (antingen personligen eller genom forvaltare),

dels anmäla sig till Hagströmer & Qviberg Fondkommission AB senast måndagen den l3 december kl. 13.00 under adress l 03 71 Stock:holm, per telefon 08-700 00 l O eller per telefax 08-24 55 74. Vid anmälan skall uppgift läm- nas om namn, person- eller organisationsnummer, adress samt telefonnummer. Om innehavare av depåbevis avses foreträdas av ombud, skall ombudets namn anges.

filliRlid

iHrllltiol

flr

I'IUIISII . . . 19t912110

Företaget kommer att utge följande rapporter under 2000:

Delårsrapport for första kvartalet: 23 februari Delårsrapport för andra kvartalet: 18 maj Delårsrapport fOr tredje kvartalet: 24 augusti Bokslutskomrnunike: 23 november

Distribuering av årsredovisningen: december Bolagsstämma: december 2000/januari 2001

Månallg subSiansvlnleberäknlnu

Vostok Nafta publicerar månatligen ett beräknat substL _ värde, vilket utkommer senast den lO:e i varje månad. Denna information publiceras i form av en pressrelease samt på inter- nethemsidan www. vostoknafta.com.

VD-kommentar

Bästa akUeägarkollegor,

Det är dags att summera Vostok Naftas tredje verksamhetsår,

vilket vi gör med något större entusiasm än vid samma tid föregående år.

Avurundsscananot ullblev

- !!.lm Ulhållo llinuslkdll akonomisk Ullväll tiärran

Året blev inte så svårt som många bedömare befarade efter augusti-kraschen 1998. Generellt har de ryska politikerna for- mått att balansera på en slak lina, och efterhand har den ryska

~~anomin återhämtat sig rejält till följd av den vitamininjek- .. _(m som rubeldeprecieringen jnneburit. Kostnaderna for

betalningsinställelsen och den havererade valutapolitiken har samtidigt blivit stora. När nämligen det ryska banksystemet for andra gången på ett årtionde kapsejsade och insättare for- ., :pdrades ta ut sina pengar, inflaterades det ryska folkets lilla '-och mödosamt uppbyggda fortroende for det politiska syste-

met bort parallellt med besparingarna.

Den stora fOrolämpningen i detta ligger i att medan ryska småsparare och utländska kreditorer överlag fick lida kunde ryska insiders i många fall fora över tillgångar utomlands, varefter av många ryska banker kvarstod skal med enorma skuldsidor. Som lök på laxen kan tilläggas att olika krafter i landet tyvärr motarbetar en nödvändig sanering av dessa skal.

Istället ges i många fall ut s k stabiliseringskrediter från Cen- tralbanken i syfte att hålla bankerna under armarna.

Så långt under året har dock rysk ekonomi utvecklats rela- tivt väl. Industriproduktionen uppvisade under de fOrsta tio månaderna 1999 en tillväxt om 7,5%. Samtidigt har inflatio- nen hållits på en fårhållandevis rimlig nivå om cirka 33%. För helåret väntas denna siffra bli omkring 45%, vilket i så fall blir

-~ halveringjärnfort med 1998. Ytterligare kan pekas på bud-

~tsaldot, vilket :för 1999 på federal nivå väntas bli ett över- skott om cirka 2,6% (av BNP) före räntebetalningar och

omkring-1,4% efter räntebetalningar. Det skall dock ses i lju- set av att den ryska staten under föregående år som sagt ställde j!l betalningarna på många betalningsåtaganden, och omstruk-

lrerade andra. För år 2000 väntas det primära överskottet i budgeten öka ti113% medan underskottet efter räntor skall bli strax över -l%, vilket i så fall innebär ett mycket bra utfall.

Resonemanget skulle kunna tolkas som om allt är frid och fröjd i den ryska ekonomin. Den slutsatsen vore en överdrift, då innevarande års ökning i industriproduktionen i mycket är en följd av substitutionseffekter när import ersätts av hemma- marknadsproduktion som blivit mer konkurrenskraftig till följd av det kraftiga fallet i rubelns reala värde. Vidare har det internationella oljepriset under 1999 gått Rysslands och andra oljeproducenters väg. Från en bottennivå under l O US-dollar per fat i februari har priset stigit till omkring 24 US-dollar i november 1999. En starkt·. råvaruberoende ekonomi som:

Rysslands gynnas naturligtvis oerhört av dylika pris- fårändringar.

När väl dessa två effekter klingar av kommer ekonomin inte längre att få samma draghjälp. Därmed borde ryska poli- tikers fokus idag vara på att skapa förutsättningar får långsik- tig tillväxt i ekonomin genom reformbeslut Före nästkom- mande presidentval torde dock intresset och viljan att genom- föra dylika åtgärder vara begränsade .

PoRliften - huvudstndslllhBI da kommande 8

m inaderlllll

Den ryska politiken har under verksamhetsåret som vanligt kännetecknats av en hel del besynnerligheter. Till exempel har landet fått uppleva tre olika premiärministrar sedan hösten 1998. Presidenten själv syns till allt mindre och mindre, och hans hälsa tycks inte vara den bästa. Presidentens popularitet har följaktligen numera nått nya bottennivåer.

Inför de stundande parlaments- och presidentvalen gör olika särintressen, så kallade oligarker eller finansiella och industriella grupper, allt för att marknadsföra sina politiska kandidater. Den sittande presidentadministrationen vill se en ny president som garanterar kontinuitet så att administratio- nen får sitta i orubbat bo. Dess kandidat är i dagsläget den nuvarande premiärministern Putin. Huvudmotståndare är Moskvas borgmästare Yury Luzhkov tillsammans med den tidigare premiärministern Primakov. Detta par har grundat den starka politiska rörelsen "faderneslandet", som ligger i centrum på den politiska skalan. Olika opinionsundersök- ningar utvisar att detta parti sannolikt kommer att få flest rös- ter i det nya parlamentet, och därmed kommer kommunistpar- tiet att forlora sin starka ställning däri. Fäderneslandet avser för närvarande att kandidera i presidentvalet nästa sommar via Yevgeny Primakov, varvid Yury Luzkhov sannolikt kommer att kandidera till posten som premiärminister eller möjligen en nyinstiftad post som vicepresident. Denna maktkamp mel- lan Yeltsin- och Luzhkov-lägren intensifieras nu, och man kan bara hoppas att bägge valen tillåts äga rum på utsatt tid. Ett mardrömsscenario, om än mindre sannolikt, är att dagens makthavare med hänvisning till det pågående kriget i Tjetje- nien eller till andra omständigheter skjuter upp presidentvalet för ''landets bästa". Det paradoxala i dagens politiska situation ligger i att president Yeltsin, som 1996 var garanten för demo- krati, således i dag ses som det största hotet mot densamma.

tiostol Manas utvecfdiOO ullder val'llSmllelsiret

Verksamhetsåret bötjade i moll och slutade om inte i dur så i alla fall till något gladare tongångar. Den mörka inledningen kommenterades redan i föregående årsredovisning och berodde på den initiala chockvågen som augusti-krisen 1998 skapade. Efterdyningarna till denna kris medförde att den

1

ryska aktiemarknaden fortfarande i början av 1999 var i det närmaste bottenfrusen. För Vostok Nafta innebar det att bör- sportföljen vid denna tidpunkt hade ett värde om drygt 20 mil- joner US-dollar, vilket då av styrelsen bedömdes för lite för att långsiktigt kunna försvara de kostnader som är förknippade med en börsnotering. Det var bakgrunden till att vi i slutet av februari beslutade att genomfora den forsta av två apport- emissioner under kalenderåret 1999. Den första apportemis- sionen innebar att Vostok Nafta forvärvade ryska börsaktier till ett värde om cirka 13 miljoner US-dollar vid denna tid- punkt. Säljare var ett konsortium av investorer sammanförda av Hagströmer & Qviberg Fondkommission i Stockholm.

Aktie bytet, d v s apportemissionen, möjliggjordes av att Vos- tok Naftas aktier över tiden har handlats med premie i förhål- lande till substansvärde. Därmed kunde Vostok Nafta köpa de inkommande aktierna med viss rabatt i fOrhållande till mark- nadsvärde, vilket for säljarna kompenserades av att de erhöll Vostok Nafta-aktier som värderas med premie. Således gav transaktionen mervärde till samtliga involverade parter.

, ....

~tanas ~!'S I'GiaUut 111!6-IJtHI o:~ ;Sll i;ID.~"11ll'!ili l'&a~ öaiU liJMObilr t9!18-1211Dn1111Jer 199!, B

- '1011811lldla 111111111111 - ....,lll"lldllng . - . . III - -lllleCia!IMII:Illnenilnll Mllbll-

6 0 , - - - -- - - .

'"'\

31~---~~~~---~~~

m,---.

11U /---1

-~~llll

fMIMIJIIDWIIFJIIJIJJAIOIDIIJIIJIJJIIO

1991 1911 18111

I siffertermer innebar transaktionen initialt att våra tillgångar ökade med cirka 50% samtidigt som substansvärdet per Vostok Nafta-aktie efter genomf6rd apportemission steg med omkring lO%! Därmed skapades en bättre balans mellan till- gångar och kostnader i bolaget. Samtidigt erhöll också Vostok Nafta en kvalificerad krets nya ägare, vilket framgår mer i detalj på sidan 32 i denna årsredovisning.

I oktober 1999 genomfördes sedan en motsvarande trans- aktion. Denna gång handlade det om i huvudsak ryska börs- aktier till ett värde om cirka 4,5 miljoner US-dollar. Tolv olika säljare var involverade, och tankegångarna var samma som vid tidigare emissionstillf<ille. Med tanke på den mindre stor- leken blev substanseffekten endast +2% per Vostok Nafta- aktie efter genomförd emission.

Under verksamhetsåret har också Moskva-börsen återhäm- tat sig något. Mellan l januari och 30 september 1999 ökade ryska aktiemarknaden (ROS-index) med 50%. Mellan l jru; ~~,

ari och 6 juli 1999 var motsvarande uppgång hela 159%:

Under de första 9 månaderna 1999 är Ryssland faktiskt där- med en av världens bästa aktiemarknader alla kategorier.

Sammantaget har börsuppgången och de två apportemis- sionerna stärkt Vostok Naftas finansiella resurser. Det ~ """ ) möjliggjort genomförandet av bolagets första direktinveste:- ring, forvärvet av 80% av aktierna i oljebolagetEastem Trans- national Company ("ETC") i Tomsk-regionen i Sibirien.

HelTomsil

ETC-bolaget, som beskrivs mer ingående längre fram i års- redovisningen, är ett oljebolag med bevisade oljereserver i storleksordningen l 00 miljoner fat. Bolaget äger produktions- licenser till tre oljefålt i centrala delen av Tomskregionen, som ligger ett par tusen kilometer öster om Ural-bergen. Det stör- sta oljebolaget i regionen är Tomskneft som ingår i Yukos- gruppen. Vidare finns Tomsk-Gazprom som ingår i Gazprom- koncernen. I övrigt arbetar en mängd oberoende privata olje- företag här, varav ETC är ett.

Iden med forvärvet av ETC är att skapa en plattform for oljeproduktion i Ryssland. Detta ingår i Vostok Naftas affår§:

ide, och Vostok Naftas huvudägare Adolf Lundin har mål\ -·

årig global erfarenhet av oljeproduktion och prospektering. I Ryssland har ett majoritetsägande också ett egenvärde.

Mycket av de risker som påverkar börsvärderingar har nämli- gen med. managementrollen att göra, s k corporate gover.

nance. Om marknaden är övertygad om att ett projekts kast __

flöde kommer även minoritetsaktieägarna till del, åsätts pro- jektet ett högre värde än vad som annars skulle vara fallet.

Detta innebär att välskötta ryska företag logiskt värderas högre än företag där kassaflödena missbrukas. Generellt är det även så att ryska oljef"öretag med västerländska huvudägare och management, s k "juniors", värderas högre än välskötta ryskägda bolag. Därmed kan alltså ett och samma ryska olje- fålt fä olika värderingar beroende på vem som äger det.

Vastok Nafta tänker nu aggressivt utveckla ETC, och därmed se till att detta projekt får högsta möjliga värde. Samtidigt som utvecklingen av ETC påbörjas fortsätter Vostok Nafta att utvärdera andra oljeprojekt i Ryssland. Vi tror nämligen att priserna på ryska oljetillgångar generellt kommer att värderas upp allteftersom den politiska risken väntas reduceras efter

nästa års presidentval. Eventuella ytterligare f"örvärv skall därrör förmodligen i så fall gärna göras inom de kommande sex månaderna. Dock kommer ETC att i sig bli ett betydande bolag. Vostok Nafta räknar med att ETC inom tre år skall kunna producera omkring 15 000 fat olja per dag. Med tanke på att en mängd övriga privata bolag i närområdet kan bli föremål för samarbetsinviter och/eller uppköp av Vostok Nafta kan framtida produktionsnivåer bli väsentligt högre än så från denna plattform.

Vastok lilahas huvudsea~~ari!J

w

medeliAllo sikt

Frågan inställer sig genast hur Vostok Nafta avser göra priori- teringar i framtiden, samt hur alla ambitioner skall finansie- ras? I vårt grundscenario kommer ETC att kräva kapital under en period om 2-3 år framåt. Inklusive köpeskilling !ör aktierna bedömer styrelsen att det mest sannolikt kommer att -- ndla om brutto cirka 25 MUSD i investeringar under denna

uä

En stor del av summan kommer att komma i form av åter- investerade kassaflöden från ETCs egen oljeproduktion. Sam- mantaget måste dock Vo sto k Nafta vara berett att ta netto ()mkring 10-15 MUSD från börsportföljen genom att reali-

ra aktier. Detta verkar rimligt att göra forutsatt att den ryska öÖrsen under det kommande verksamhetsåret stiger i värde, vilket är det mest sannolika scenariot enligt vårt förmenande.

Om mer resurser behövs får styrelsen överväga ytterligare försäljningar ur aktieportföljen, försäljning av delar av projek- tet till partners, kreditupptagande eller nyemissioner eller olika kombinationer därav.

Samtidigt avser vi som ovan påtalas att forsätta att utvär- dera andra möjliga oljeproduktionsprojekt i Ryssland. På några års sikt verkar det rimligt att sträva efter att nå en daglig produktionsnivå om 50 000 fat, vilket skulle göra Vostok Nafta till ett medelstort oljebolag i ett internationellt perspek- tiv.

AVIIIitanda o~

Om således förra årets årsredovisning Iörfattades under ki!_nsla av att Ryssland och därmed Vostok Nafta hade sprungit

·l

väggen, så är vår vy i dagsläget moderat optimistisk. Vi fortsätter med det bolaget länge förutsatt sig, nämligen att långsiktigt investera i Ryssland i akt och mening att skapa intressant avkastning åt våra aktieägare. Då nu ETC finns med

; ·l:?ilden behöver inte denna avkastningskurva slaviskt Iölja ... bskva-börsen. Hoppas ni vill fortsätta att följa med på denna spännande men något skumpiga resa!

Den 26 november 1999

Torbjörn Ranta Verkställande direktör

llltePdS arm lllänadSViS. Januari 1996-ilovemb• 1999. anat

llllllhl

251 ^{6 /'}

20 t tv ^~ t

15

c--- ' ---1 ... ^.A,./

~ . . J\ ~

10~---~~~----~

5~---~

·~---~---~---~----~

19111 1lll 11181 1191

&:.illa Bloombtlg

iot~tm.~GJJ

imrtrt

a~ ~nl~

m ed

• Mt

2001

1 c!l.tolre!19!1!-'Jt ~

1999

··- -. . . ·-· -liolalllllllg ... 1111111'111

UH, - - - .

a ...

1598 ^• . . . 011111111

fUlla BlGIHDirctg

vastok Nana-koncernens struktur

DIREKT·

l

INVESTERING 100%1

vastok on

Bermuda ltd

CBIIIDdal

100%-~

VOStokOil

Corus

Lid

ICJpgm)

r - - ... - -

80%

PORTFÖLJ·

INVESTERING

100%

loslokNafta

lnveslment

ltd

CBermlldl)

j

SflcUIDIII . - -_ l'tlll _ _

re: __

^rAIIIIIn___.

100%

lustro

(CVpruS) ltd ICvperal

49%

1 EJC. Tomsil 1

r

IR!ISSIIIHD

______ J

ooo

^Vostlmpex

IRvsslandl

010 Nafta-lovest mvsslandl

V

^ostok Nafta-koncernen består av det bennudianska moderbolaget Vostok Nafta lovestment Ltd. ("Vostok Nafta'') som i sin tur äger tre helägda dotterbolag. På Cypern ägs dotterbolagetAustro (Cyprus) Ltd. (''Austro''). Huvudde- len av koncernens portföljförvaltning handhas av Austro.

Vidare finns de två dotterbolagen Vostok Oil Ltd. på Bennuda och Vostok Oil (Cyprus) Ltd. på Cypern. Bägge dessa bolag avses användas för genomförandet av bolagets direktinveste- ringar i syfte att hålla dessa avskilda från aktief6rvaltningen.

För närvarande genomfors en förenkling av koncernstruktu- ren genom att äganderätten till Vostok Oil (Cyprus) Ltd. över- fors till Vostok Oil Ltd. på Bennuda.

I Ryssland äger Vostok Nafta via Austro två dotterbolag, nämligen 000 Vostimpex tilllOO% och OAO Nafta-lnvest til149%.

De ryska bolagen sysslar också med aktieforvaltning, främst av sädana aktier som enligt rysk lagstiftning måste ägas av ryskjuridisk person. Det 49% ägandet av Nafta-lovest är också betingat av rysk lag, som innebär att inhemska Gazprom-aktier inköpta efter maj 1997 måste ägas av rysk juridisk person, som i sin tur till mindre än 50% f'ar ägas av utländsk juridisk person. Den andra ägaren i Nafta-Investär en av Vostok Naftas ryska medarbetare. Austro Cyprus har överenskommit med honom om att få köpa resterande 51% av aktierna i Nafta-Invest till nominellt värde så snart rysk~ ~ stiftning så medger.

I 000 Vostimpex arbetar också Vostok Nafta-koncernens ryska personal, som f n uppgår till två personer. Dessa bedri- ver res~arch samt projektkoordinering.

I väst finns två representationskontor i Geneve respe Stockholm.

Arbetsordning

S

tyreisen sammanträder minst fyra gånger om året, dock mera frekvent då detta erfordras. Häremellan har verk- ställande direktören regelbundna kontakter med styrelsens ordforande och flera av de övriga styrelseledamöterna. Styrel- sen beslutar om de övergripande frågorna rörande Vostok Nafta-koncernen.

Verkställande direktören leder det dagliga arbetet och for- bereder investeringsbeslut tillsammans med sina medarbetare.

Vidare har ordforanden en beslutsfattande position och deltar i arbetet på daglig basis.

Beslut om investeringar tas av investeringskomrnitten, vil- ken utgörs av fyra representanter ur styrelsen. Två ledamöter i

- \ening fattar beslut.

-'Mellan styrelsesammanträdena rapporterar verkställande direktören till ordfOranden regelbundet samt till styrelsen minst en gång i månaden.

Bakgrund

B

olagets huvudägare,AdolfH. Lundin är en internationell investerare i olja och naturresurser med hemvist i Geneve. Han är till sin bakgrund gruvingenjör och har arbetat mer än 30 år i den internationella oljeindustrin. Ett 20-tal av honom delägda, sinsemellan fristående, foretag går gemen- samt under benämningen "Lundin-gruppen".

Adolf H. Lundin började privat att investera i ryska oljeak- tier 1995. Under 1996 togs beslutet att apportera in dessa i ett .bQlag samt att därefter låta notera det under namnet Vostok

ifta Investment Ltd.

Bolaget registrerades den 25 oktober 1996, och noterades hos Stockholm Börsinformation (SBl) den 6 mars 1997 i sam- band med en nyemission. Den 14 aprill998 blev depåbeviset

"qterat på Stockholms Fondbörs O-lista.

'Under 1999 har två apportemissioner genomförts. Efter dessa uppgår antalet utestående aktier till 30 466 830.

Totalt antal aktieägare är i oktober 1999 omkring 9 400.

verksamhetspolicv

V

ostok Nafta skall utvärdera såväl portfoljinvesteringar som direktinvesteringar. För närvarande arbetar bolaget ej med skuldsättning annat än vid kortsiktiga transaktioner.

Vad beträffar investeringarna, ligger tonvikten vid olje- och gas-, mineral- och energisektorerna.

Huvuddelen av investeringarna riktas mot Ryssland, då Ryssland står får majoriteten av det sammanlagda börsvärdet i OSS-länderna och största delen av olje- och gasreserverna.

Inga exakta sektorvikter eller viktrestriktioner på enskilda innehav är uppställda. Vostok Nafta är härvid berett att ta posi- tioner som avsevärt avviker från sedvanliga indexvikter. Port- foljen bör likväl normalt ha en viss riskspridning.

Vad gäller portfoljinvesteringar kommer Vostok Nafta endast i undantagsfall att äga mer än 20% av kapitalet och rös- terna i ett och samma foretag.

Likaledes har inga formella restriktioner for fordelningen mellan likvida och mindre likvida aktier fastlagts.

Under hösten 1999 genomförs koncernens forsta direkt- investering, ett forvärv av 80% av aktierna i det ryska olje- bolaget ETC i Tomsk-regionen i västra Sibirien.

Den rvska ekonomin 1999

ner m oleble

D

^{e sista} tolv månaderna har för den ryska ekonomin inne- burit kraftiga kontraster. Efter ryska statens betalnings- inställelse och devalvering av rubeln i augusti 1998 gick ridån ned över ekonomin. Temporärt dök ett ekonomsikt ökenland- skap upp där inflationen enbart i september 1998 blev omkring 40%. För helåret 1998 blev samma siffra hela 82%, och vid denna tidpunkt gjorde flera initierade bedömare prog- nosen att den ryska ekonomin för helåret 1999 skulle komma att krympa med omkring 5-8% samtidigt som prisutveck- lingen skulle anta karaktär av hyperinflation.

Utvecklingen har så långt 1999 lyckligtvis blivit väsentligt annorlunda: Industriproduktionen visade de första tio måna- derna 1999 en tillväxt om hela 7 ,5%, och denna trend kornmer att förstärkas under kvarvarande del av året. Vidare har infla- tionen hållits nere och kommer för helåret 1999 sannolikt att hamna kring 45%, vilket i så fall innebär nära nog en halve- ring jämfört med föregående år. Vad gäller ovan kommenterad BNP, så uppgick den preliminärt, enligt det ryska ekonomi- ministeriet, till +0,8% för de första tre kvartalen i år. Förkla- ringarna till den oväntade uppryckningen är i huvudsak två:

För det första har det kraftiga rubelfallet inneburit en dra- matisk real försvagning av den nationella valutan. Enligt vad som utvisas i vidstående grafhar rubelns reala värde i det när- maste halverats sedan ingången av 1998. Detta har medfört att den ryska industrin har fått uppleva en renässans. Den tidigare reala styrkan på rubeln medförde att den i många fall gam- malmodiga och ineffektiva inhemska industrin inte var kon- kurrenskraftig på exportmarknaderna eller ens på hemmaplan i kampen mot utländska produkter. Följden av detta blev under den tidigare valutaregimen att importen ökade stabilt, vilket så småningom började fresta på de externa balanserna.

Samtidigt innebar denna politik på micro-planet att de ryska producenterna inte kunde få kontant avsättning för sina

"överprissatta" produkter. Lösningen blev det som sedermera fick benämningen "den virtuella ekonomin", nämligen enorma kedjor av byteshandel, där ryska företag sinsemellan via "barter" kunde betala för de produkter, som annars inte

RJSb .uroäenOidSlll i:BIIikalorer

1994 Nominell BNP-utveckling, miljarder USD ... 277 Real BNP-utveckling, % ... -11 Växelkurs Rubel/USD, årsgenomsnitt ... 2,20 Konsumentprisindex (inflation) %

vid årets slut ... 216 Export, miljarder USD ...

- ·· -·· ^{... ..}

^67,8

Import, miljarder USD ... 50,0 Handelsbalans, miljarder USD ... 17,8 Bytesbalans, miljarder USD ...

. .

^9,3

~dge~d~:S~tt,

. :'o

^{av BNP .................... -9,8}

Källa: Brunswick Jfarburg

hade en chans att attrahera kontanta betalningar. Vidare med- förde denna kontantfattiga bytesekonomi att de ryska ekono- miska aktörerna fick lov att hemfalla till att systematiskt för- dröja betalningarna till anställda, skattemyndigheter och andra fordringshavare. Följden blev ett nationellt "skuldberg"

- det andra typiska elementet i den virtuella ekonomin. Den kraftigt devalverade rubeln har nu ändrat på detta.

Den andra huvudfaktorn i den ekonomiska uppryckningen är råvarupriserna. Ryssland är ett land som står och faller med sina råvaror som t ex olja, gas, nickel och kol. Det är allom bekant att Asienkrisen fick samtliga dessa priser att falla, vil- ket satte en stark press på Rysslans exportintäkter och därmed även på skatteintäkterna och f<iretagsvinsterna. Kulmen

f ,

det låga oljepriset inträffade i februari 1999, då priset på olJa från Nordsjön (Brent) foll under l O USD/fat. Därefter inträf- fade, som ett resultat av OPEC-kartellens ansträngningar, kraftiga globala produktionsnedskärningar, vilka snabbt fick pristrenden på olja att vända. Mellan februari-november 191~

har oljepriset stigit med omkring 150%, vilket tillsammans med prisuppgångar på övriga råvaror har fått en dramatiskt läkande effekt på den ryska ekonomin.

Sammantagna har dessa två faktorer alltså mycket gynn- samt inverkat på tillståndet i Ryssland. Tillväxten har tagit fart, och andelen kontantbetalningar i ekonomin har ökat sta- digt. Speciellt tydlig har importsubstitution blivit, vilken är mycket önskvärd ur rysk synvinkel. Plötsligt är inte bara en mängd exportbolag lönsamma, utan också ett Bertal företag agerande på hemmamarknaden.

En av konsekvenserna av allt dettahar blivit att skuldberget i ekonomin har börjat minska i relativa termer. Vidare har de politiskt känsliga statliga löneskulderna kunnat nedbringas även i absolut storlek samtidigt som den totala skatteindriv- ningen i landet ligger över budgeterade nivåer så långt 1999.

Några ord måste även läggas på ryska statens utlandsskulQ.

Totalt uppgår den i dagsläget till omkring 150 miljarder U dollar, vilket motsvarar ciika 90% av landets BNP 1999.

skuldbördan fördelar sig med ungefår 60 miljarder US-dollar,

1995 1996 _- 1997 1998 1999e 2000e

..

357 429 450 326 168 186

-4 -3,6 0,8 -4,6 0,5 2,0

4,56 5,13 5,78 9,85 24,40 28,50

132 22 11 84 40 18

82,7 90,1 89,0 72,9 70,2 73

61,9 67,4 70,9 59,1 39,7 43

20,8 22,7 18,1 13,8 30,5 30

8 11,7 3,3 -2,4 15 12

-5,2 -7,9 -7,0 -4,8 -1,4 -1,2

som anses vara skulder upptagna under det moderna Ryss- lands existens (sedan 1991), och ungefår 90 miljarder, som är gamla övertagna sovjetskulder. De senare har varit föremål för frekventa omförhandlingar, och används for att moderera betalningsbördan på den ryska statsskulden. Realistiskt kan Ryssland ej betala dessa fullt ut. Det skulle i så fall innebära en årlig belastning på budgeten om 13-18 miljarder USD de kommande 10 åren. Det har lett till ryska ambitioner att för- söka nå en betydande nedskrivning på den sovjetiska delen av skulden, den som går till de s k Paris- och London-klubbarna av kreditorer. Härvid gäller att Paris-klubben, d v s samman- slutningen av olika kreditgivande länder, tills vidare har med-

. 'yit betalningsanstånd under 1999 och år 2000. Vad gäller

-.dmdon-klubben, som omfattar 600 stycken enskilda lån-

givare, pågår diskussionerna for närvarande. Någon större entusiasm att godkänna nedskrivningar har inte framskymtat ännu. Kreditorernas strategi synes så långt vara att överväga

1 nedskrivning i utbyte mot att dessa skulder jämställs i pri-

"Oritet med Ryska Federationens skulder, d v s de skall göras

om till konventionella Eurobonds. Ryssarna, som förstår den oåterkalleliga naturen på en sådan konvertering, har så långt inte nappat på fårslaget Det mest sannolika är dock att samt- liga dessa so~etskulder omstruktureras på ett rimligt sätt senast efter nästa års presidentval.

Sammanfattningsvis är således tillståndet i dagens ryska ekonomi fårhållandevis hyfsat. Det är dock viktigt att forstå att den "doping-effekt" som rubelfallet givit inte håller i sig får evigt. Vidare är råvarupriser till sin natur cykliska. Det vore därför mycket önskvärt att ekonomiska strukturreformer som ger fårtroende och långsiktig ekonomisk tillväxt vidtas.

Långsiktigt vill det nämligen till att det ryska folket börjar investera i sitt eget land for att bot och bättring skall ske. Fol- kets förtroende for det egna landet kommer i sin tur att vara

-~vhängigt den politiska utvecklingen. Följaktligen är det nu ycket viktigt att en demokratisk transition av makten får äga rum via de två valen under kommande 8 månader.

At:kumuJerade obetalda lönar •uari 199J-auuusll1999,

IIIIIarder

USD

....

^1,1

a.a

u u

u

1.D U-

0,0

199'1

•• . . ^.---

18/111

10, - - -- - - -- - - -- - - -- - - ,

sr---~

210

~

- -

d '

~30'"'

'""'-....-.

~-

200

-

150

11184 1995 111& 1998 11H

Den rvska politiken

- en polenue 1 exnloslv rö etssopp

D

en ryska politiska situationen är i dagsläget, som van- ligt, mycket volatil. På agendan står initialt att parla- mentsval kommer att avhållas den 19 december i år. Sedan 1995 har den politiska scenen kännetecknats av att parlamen- tet varit vänsterdominerat, och systematiskt har stått i opposi- tion till regering och president. Det har medfört svårigheter att fatta radikala och nödvändiga beslut. Vänsterdominansen i parlamentet var egentligen inte ett resultat av att kommunis- terna varit omåttligt populära i Ryssland. Snarare är det så att de har ett konstant stöd av omkring 20% av befolkningen.

Eftersom de av hävd varit välorganiserade då de under drygt 70 år sluppit konkurrens, kunde de ta en stor del av mandaten i det nuvarande parlamentet. Saken hjälptes upp av att center- och högerpartierna 1995 var splittrade, och dänned i många fall inte lyckades komma över den kritiska 5%-gränsen, som är entrebiljetten till parlamentsrepresentation.

De stundande parlamentsvalen kommer att ändra på nuva- rande maktstruktur. I mitten av det politiska spektrumet har ett nytt mäktigt parti stigit fram. Den svenska översättningen av partinamnet skulle vara "Fäderneslandet- Hela Ryssland".

Bakom detta block står Moskvas borgmästare Yury Luzhkov samt ett antal betydelsefulla regionala guvernörer. Till sig har detta block knutit den tidigare utrikes- och sedermera premi- ärministern Yevgeny Primakov. Han är en gammal sovjetpoli- tiker som appellerar till såväl gammal som ung, och anses ha en god chans att bli näste president. Tillsammans kan Luzk- hov och Primakav bli mycket mäktiga i det att de gemensamt besitter stöd från mäktiga guvernörer, från breda folklager samt att man via Luzhkovs organisation har en god finansiell bas att stå på. Opinionsundersökningar utvisar att blocket torde få 20-25% av platserna i parlamentet, och dänned bli största enskilda fraktion.

Vid sidan om Fäderneslandet- Hela Ryssland finns i mit- ten reformliberalen Yavlinskys parti "Yabloko", som kommer över 5% spärren utan problem. Vidare finns där den tidigare

'III ·-~ v. ^Pliiii L

Plfln•

VJDinmiiiJ

31- G.~ - ILYadRIMII - "ftU.IIllllll

premiärministern Tjernomyrdins parti "Vårt hem Ryssland".

Detta parti har alltmer marginaliserats och riskerar att ej klara av5%.

Slutligen, i mittenfaltet, har på senare tid också bildats ett nytt parti- "Enhet", som backas upp av presidentadministra- tionen och ett antal guvernörer. Detta parti är tänkt att fungera som en motvikt till Fäderneslandet i den politiska mittf'aran.

På den högra partiflanken finns en mängd småpartier, som p g a sin litenhet har gått ihop i en koalition benämnd "Höger- krafternas union". Tyvärr har högerkrafterna, som delvis är förknippade med den i de breda folklagren mindre populäre privatiseringsarkitekten Tjubajs, ingen större medvind. I vär- sta fall klarar inte ens koalitionen totalt 5%-spärren. { ~,

På vänsterflanken finns, förutom ovan nämnda kommuniS:

ter, Agrar-partiet. Detta parti samverkade tidigare med kom- munisterna, men verkar i dagsläget kandidera självständigt till parlamentet. Det i sin tur försvagar vänsterblocket ~

Sammantaget torde ovannämnda opinionstrender v(

positiva. Med tanke på att höger- och mittenkrafterna förbe'::

rett sig väl torde de tillsammans få majoritet i parlamentet.

Därmed öppnas för :första gången upp för möjligheten att ha ett parlament och en president/regering som stödjer varandra.

Om parlamentsvalet därmed synes kunna prognosticeras väl, så är utgången av presidentvalet i början av juli år 2000 mer osäker. Som bekant ger nuvarande konstitution presiden- ten närmast oinskränkt makt. Därmed kan etablerade maktba- lanser rubbas med valet av ny president. Yeltsin har nämligen styrt Ryssland sedan 1991. Bakom Yeltsin står mycket starka ekonomiska intressen, som har frodats under honom. I väl- kända internationella organisationstermer kallas toppen av dessa intressen för "familjen". Mest pregnanta medlemmar däri är presidentdottern Tatyana Dyachenko, finansoligar- kerna Berzovksy och Abramovitch samt chefen för president- administrationen Volozhin. Dessa vill på intet vis att någOP..

dem otrogen president skall tillträda, framför allt inte

d1 _ _ '

AllllastllniSSPr8311 f%J

tmercma

Iiiibis

turnnmts

ä motsvarande YS-BDRIS, ~G'llmliJIIf 1999

1D

5

o IIJIIIBDII .._... 11111ea 1'1111111 SVd... milllind

. . . TUitlii~Rmi DII . _ . .

JIAU., Binombag

mäktige Yury Luzhkov eller någon med honom allierad. Följ- aktligen har de fOrsökt matcha fram den ena tänkbara presi- dentkandidaten efter den andra genom att exponera dem på premiänninisterposten. Dylika kandidater synes ej få ha allt- för mycket individuella ambitioner. Sådana tendenser fick Yevgeny Primakav och sedan Sergey Stepashin på fall. I skri- vande stund är till tronföljare utsedd nuvarande premiärminis- ter Putin, som uppfattas som trogen och hårdhudad. För att få upp hans popularitet har, allt enligt "familjens" egna media- organ, krigskampanjen i Tjetjenien initierats. Tanken är att visa handlingskraft genom att med framgångsrikt och dänned

.htodfattigt krigande slå tillbaks dagens arvfiende - de tjetjen-

_.a \ muslimska separatisterna i Kaukasus. Efter cirka två månaders krigande synes kampanjen så långt ha haft avsedd effekt - Putin har i opinionsundersökningar avseende presi- dentvalet nu passerat Yevgeny Primakov. Cynismen i en dylik

•• 1mpanj får naturligtvis sägas vara stor. Därtill börjar ryktena

-~.:kså cirkulera att Putins ego börjat växa till följd av opi-

nionssiffrorna, och att "familjen" därför kanske väljer att avsätta även honom.

Vad som nu förestår är ett mycket omfattande mediakrig med Moskva som huvudstridsplats. I det nännaste inga obe- roende massmedia finns kvar. Alla är ekonomiskt beroende av det ena eller andra lägret. Syftet med kampanjerna blir det vanliga - att smutskasta motstAndarlägret genom att ta fram så mycket komprometterande uppgifter som möjligt. Höstens avslöjande och insiktsfulla skriverier om Bank-of-New York, byggkontrakt avseende renovering av Kreml, bombningarna av bostadshus i Moskva etc. kan alla sannolikt på det ena eller andra viset knytas till vissa politiska mål. Under våren år 2000 kommer hettan stiga ytterligare i mediakriget mellan lägren.

Sainmantaget är alltså läget mycket spänt. Makt är nämli- gen allt i Ryssland, där politiker sällan nöjer sig med att -··· ':f'tämma spelreglerna för marknadskrafterna. Oftast är poli-

·nkerna själva med och agerar på marknaden.

Nuvarande Duma Independent 6%

Union of right forces 3%

Yabloko 10%

LDPR 11%

Our Home- Russia 12%

Otechestvo- AII Russia 1 O'Vo

Lett forces 47%

Utfallet av presidentvalet kan bli ett antal: I bästa fall väljs i demokratisk ordning en ny president, som tillåter sig att tänka på Rysslands långsiktiga bästa och som backas upp av ett liberalt och centristiskt dominerat parlament. Förhopp- ningsvis tittar denne president framåt och hemfaller inte åt politisk och ekonomisk revanschism av större slag. Farlig revanschism skulle det förmodligen vara om den nya presi- denten börjar systematiskt reversera alla de stora privatise- ringar som gjorts över åren. Genom att avhålla sig från att utmana de stora ekonomiska intressena sjunker den politiska risken och de politiska krafterna kan då istället koncentrera sig på att uppnå en stabil ekonomisk tillväxt.

I värsta fall, ur familjesynvinkel, utvisar prognoserna på våren att Luzhkov-lägret går vinnande ur presidentvalet I förebyggande syfte skulle då "familjen" kunna finna skäl att på obestämd tid uppskjuta valen med hänvisning till fara för rikets säkerhet eller genom att ingå en union med Vitryssland.

Det skulle kunna innebära att president Yeltsin sitter kvar som president för "Ryska-Vitryska Unionen", en ny stat som står över Ryssland. Detta vore nog både politiskt och ekonomisk en mardröm.

En tredje variant är att familjen inser sig besegrad under våren 2000, och inte fårmår att uppnå en politisk uppgörelse före presidentvalet. I detta fall kan man tänka sig att familje- medlemmarna sätter sig på ett plan för att med sina bespa- ringar lämna Ryssland för en lång tidsperiod.

Med tanke på att de flesta involverade har att vinna på att de nuvarande tingen inte förändras i någon radikal riktning, torde grundtipset vara att bägge valen går av stapeln i tid, och att tingenjust förblir i stort sett som de är nu- pä gott och ont.

Kommande Duma, prognos november 1999 Unity 11%

Other 10%

Union of right forces2%

Yabloko 13%

LDPR 11%

RNRP (Lebed) 1% Ou r Home-Russia 1%

Kalla Fond Ob.shestvennoye Mnem-ye

Den rvska aklientarknaden under 1999

Renässans - om än ~ blvusaml format

A

ktiemarknaden har under de senaste 12 månaderna i pro- centtermer i visst avseende ratt uppleva en rejäl renäs- sans. Från en bottennivå registrerad den 2 oktober 1998 har CSFB ROS-index stigit med hela 263% t o m 19 november 1999. Om man istället tittar på aktiemarknadsforloppet i ett längre perspektiv får man som rysk aktieinvesterare en annan känsla. I princip, om man rensar for vissa nytillkomna företag, är värderingen av aktiemarknaden nästan tillbaka på utgångs- läget, d v s den nivå som rådde vid marknadens fodelse i slu- tet på 1994 och början på 1995!

Orsakerna till den kraftiga nedgången är välkända, och skall inte kommenteras alltfor mycket på denna plats. Låt oss istället fråga oss om dagens värdering av den ryska aktie- marknaden är hög och om alltfor mycket av möjliga goda för- ändringar i framtiden redan är intecknade?

Ett uttömmande svar på den frågeställningen är svårt att ge, och skulle i så fall kräva en avsevärd del av utrymmet i denna årsredovisning. En forsta viktig faktor att forstå är rubelns värde i förhållande till omvärldens valutor. En inte helt obetyd- lig del av det ryska börsvärdet består av företag som agerar på hemmamarknaden, såsom t ex kraftbolag, telecomföretag, han- delsbolag och banker. Dessa har ej i större omfattning export- intjäning, utan missgynnas av rubelfallet då hela intäktssidan i princip drabbas linjärt av rubelns nedskrivning, i alla fall kort- siktigt. Därav är t ex börsvärdet på det ledande kraftforetaget Unified Energy Systems (UES) endast omkring 3 miljarder USD mot cirka 21 miljarder USD på toppen 1997. Utan en real appreciering av rubeln blir det nog mycket svårt för UES att komma tillbaks i närheten av sitt forna topprekord.

GIIII'V$h &flt'.&m~n parm~WM

av no.,;mlier

1999, ~ Kal! a Brum Mck lfarbwg, Vostok Nafta

Bo~1·tirde-USD 29,9 111iJ}arder

Konsument 2% Övrigt 2%

Metaller&%

Kraft 15%

Gazprom lokal14%

A

andra sidan har det ryska börsvärdet alltid dominerats av de exporterande råvarororetagen inom olje-, gas- och metåll- sektorerna. Dessa, till skilland från ovan belysta bolag, gynnas i princip av rubelfallet, då kostnaderna sjunker dramatiskt samtidigt som exportandelen av omsättningen kvarstår oför- ändrad i utländska valutatermer. Om det dessutom är så, som idag är fallet, att oljepriset nu är högre än vid förra toppnivån i oktober 1997, finns det anledning for dessa olje- och rävaru- bolag att ha en relativt hög värdering. Som vidstående dia- gram utvisar, är omkring 70% av dagens ryska börsvärde råvarurelaterat. Grafen härintill. som relaterar ROS-index till det internationella råoljepriset, verkar peka på att den rys!fi·

börsen är försiktigt värderad. ([ ·.

~P Ilielilalin lmfeatcrlllgar

För att bedöma värderingen av aktiemarknader måste man enligt skolboken också snegla på avkastningskravet på riskfr.;...

investeringar, vanligtvis approximerade av de på

obligatio~,.,

¹

marknaden. Just denna del i läroboken skulle man gärna bläddra förbi i Rysslands fall, då ordet riskfri placering inte känns passande i dagsläget. Någon ny inhemsk fungerande obligationsmarknad finns nämligen ej längre i landet sedan regeringen effektivt begravde den forra i augusti 1998. Vissa rubelobligationer ges ånyo ut av ryska Centralbanken, men någon större popularitet besitter de ej.

Istället verkar det rimligt att söka ledning av prissättning på ryska Eurobonds, som omsätts på de globala marknaderna.

Under avsnittet "Rysk ekonomi" tidigare i detta dokument belyses något kreditriskerna med olika ryska internationella

Rlefi.l'l!lnM HOS-~

..

'!iw.:IUiM~,

~ llli'$-

!2

:li(Jif8lllrer ~i98

- ..-r

~-r---.

D.1D . . .

..

^III

^...

skuldforbindelser. Ur vidstående graf framgår att obligations- investerare fortfarande kräver en avkastning om cirka 25% på ryska statens skuldforpliktelser i utländsk valuta. Motsva- rande avkastningskrav var under sommaren 1997 ungefår hälften så högt.

llklleäuarräniuheter

Förutom makroekonomiska och politiska faktorer inverkar även roretagsspecifika omständigheter på aktievärderingar.

Ryska foretag har av hävd aldrig haft speciellt högt utvecklade tankar om aktieägarrättigheter. Därom finns mycket skrivet,

'"-¹~ i Vostok Naftas tidigare årsredovisningar och prospekt.

__ c:igan är snarast vilken riktning utvecklingen har på detta område. Under verksamhetsåret måste nog sägas att utveck- lingen tagit mycket blygsamma steg, men dock framåt. Ett exempel på det är händelserna i oljebolaget Sibneft. Bakgrun- -· n var här att den amerikanske investeraren Kenneth Dart,

.rom

äger stora aktieblock i många ryska foretag, motsatte sig de ursprungliga villkoren fOr konvertering av dotterbolagsak- tier (Noyabrskneftegas) till moderbolagsaktier (Sibneft). Initi- alt forsökte Sibneft ignorera Dart. Efter segdragen process, där alla detaljer inte är fullt klara, nåddes dock en uppgörelse, där Dart fick styrelserepresentation i Sibneft. Därefter har Sibneft blivit mer öppet i sin relation till externa aktieägare, enADR- notering har gjorts av Sibneft, och aktien ses numera som en ledande blue chip-aktie, vilket givit den en fantastisk utveck- ling. Detta är ett exempel på en pragmatisk helomvändning i synen på aktieägarrättigheter, där alla parter i slutänden synes ha tjänat på omvandlingen.

A

andra sidan måste genast tilläg-

RDt-lndlll relaliVt Bnmt-011, miladsvls.

JmiUM 1S9J-t'i.rut~ ·re!til

~·~""' ~

1001,---~

gas att det finns andra exempel, t ex i Yukos-koncernen, där just Kenneth Dart tyvärr inte har formått påverka pågående åsidosättande av alla sorters minoritetsrättigheter.

Omsätlnlng OCh börsvärde

Omsättningen på den ryska aktiemarknaden bar varit tämligen låg under Vostok Naftas senaste verksamhetsår. När man j äro- for med omsättningen fåre krisen måste ju också skiljas på volym- och prisf6rändring. Eftersom priserna i snitt på ryska aktier idag är cirka en femtedel av vad de var på toppen, är ned- gången i omsättning inte så dramatisk som den forst kan fore- falla. Fram till och med vintern 1999 färgades omsättningen fortfarande av den finansiella härdsmältan i augusti 1998. Inter- nationella fonder med infrusna investeringar i ryska statsskuld- växlar (GKO) var tvungna realisera i det närmaste alla ryska kvarvarande säljbara instrument for att klara av fonduttagen på hemmaplan, konfiskeringsrisker stod tydligt på agendan vid denna tidpunkt, och oljepriset var fortfarande bedrövligt lågt.

Under våren 1999 fOrbättrades stämningsläget i takt med att det internationella oljepriset stärktes. Dagsomsättningen på det ryska RTS-systemet steg under tiden mars-juni 1999 till l 0,5 miljoner USD. Det skall i detta sammanhang igen på- talas att en stor del av rysk aktiebandel sker i ADR-form utomlands, varfor RTS-omsättningen inte speglar hela den underliggande handeln. Tillkommer gör även att numera en betydande del av aktiehandeln sker på börsen ''MICEX" i Moskva, där ett flertal ryska aktier numera har paralieB regis- trering. Detta kommer sig av GKO-kraschen. De penningskär- vor som kvarstod av de rubelbaserade statsskuldväxlama

BOS...lDdexutveckiiPI. dec8100w1993-nowmblr 1999

IVkaltnlllll

Di

Mh ElDODDnils 20 hmi199J-12 November 1999

«Bnnboad 1 USD med förfall 20011

•

_!

- ; \

~~: ~ ... l \

i' ~

'"'i :•t

^l

. ^'1~ .

\

.. ..

Y'. _'•

_,./ "' '' .

· '-l: ... _ _rl

~

I l

•

•

1111

- -

(GKO) efter betalningsinställelsen 1998 återbördas efter hand från s k S-konton i det ryska banksystemet Pengarna kan inte fritt lämna Ryssland på en gång, men f'ar investeras i olika instrument under tiden. För att kunna kontrollera dessa S-kontomedel, öppnade ryska myndigheter upp får handel av ryska aktier via MICEX-börsen. Totalt finns motsvarande omkring 500 miljoner USD på S-konton. Viss del av dessa medel söker sig nu in på den ryska aktiemarknaden, vilket då inte reflekteras i vidstående graf över RTS-omsättningen i USD.

Genomsnittlig daasomdltnllla ocb ROS-IndellltiiiCidlng Oldaber 1998-ttovember 1999

_ ..._ • IIIS.IIIIJIII.IIIIIIUR•8'

. . r - - - -- - -- -- - - , -

I dagsläget uppgår således det ryska börsvärdet till endast omkring 30 miljarder USD då Gazprom avräknas till prisey ~

den bundna aktieserien. Den stora frågeställningen är nog, Sili~­

vanligt, den politiska risken. Om de nya krafterna som till- träder på presidentposten, i regering och parlament i framtiden vinnlägger sig om att öppna upp samhället mer, vidtar långsik- tiga strukturreformer och vinner allas förtroende inklusive det ryska folkets, torde den långsiktiga potentialen i ryska aktie- investeringar vara god.

vastok Naftas aktieponlöli

A

ktieportfåljen hade vid utgången av september 1999 ett marknadsvärde om 30,7 miljoner US-dollar. Samtidigt hade Vostok Nafta kontanta medel och fordringar avseende aktieförsäljningar om cirka 6,5 miljoner US-dollar. Som fram- går på ett flertal platser i denna årsredovisning motiveras den relativt höga likviditeten av att Vostok Nafta fårbereder sig på att utveckla sitt eget oljebolag ETC i Tomsk-regionen.

Under verksamhetsåret har en apportemission ägt rum, som en aning komplicerar förståelsen får portfåljutvecklingen.

Apportemissionen innebar att Vostok Nafta från ett antal olika investorer förvärvade en portfålj av ryska börsaktier. Som vederlag utgavs till säljarna av den ryska portföljen aktier

1-'~åbevis) i Vostok Nafta.

/Denna transaktion strukturerades i slutet av februari 1999, varefter sedan de nya aktierna togs in i räkenskaperna per den 16 april 1999 efter godkännande på en extra bolagsstänuna samma dag.

• I korthet innebar apporten av den nya portföljen, som vid .,litet av februari i år hade ett marknadsvärde om 11,3 miljo- ner USD, att V os tok Naftas tillgångar vid denna tidpunkt ökade med cirka 50%. Då aktierna togs in med en rabatt, ökade substansvärdet per aktie i Vostok Nafta proforma med 10% efter genomförd emission. Tack vare att Vostok Naftas aktier över tiden har handlats med viss premie medförde transaktionen positiva effekter får alla involverade parter. Till följd av att den inkommande aktieportföljen innehöll ett 60- tal olika aktiepaket fick Vostok Naftas portfölj en aning spre- tig struktur inledningsvis. Netto blev denna transaktion för- delaktig får Vostok Nafta, då Surgut-koncernen upptog en tre- djedel av den inkommande aktiemassan. Surgutneftegas har utvecklats väldigt bra sedan emissionstillfållet.

Vidare genomfårdes ytterligare en apportemission efter utgången av räkenskapsåret. Datum får denna extra bolags- stänuna var 18 oktober. På Vostok Naftas hemsida på interne t

···)w. vostoknafla. c om finns två informationsmemorandum

·tillgängliga, som beskriver de närmare detaljerna kring de bägge apportemissionema.

Några dramatiska sektorändringar har inte gjorts under året. Huvudsektorerna olja och gas har varierat mellan ( . 'ikring två tredjedelar och tre fjärdedelar av portföljen bero-

ende på de olika sektorernas värdering på börsen. Generellt har de olika sektorernas utveckling inte skilt sig markant, vil- ket i sig är förvånande med tanke på devalveringens gynn- samma inverkan på exportbolagen. Den sämsta utvecklingen har dock gassektom, alltså de inhemska Gazprom-aktierna haft. Den bundna aktien har under verksamhetsåret varierat mellan cirka 0,05 och 0,23 USD per aktie, vilket skall järnfå- ras med toppkursen om 1,75 USD sommaren 1997. Således har den gått sämre än marknaden sedan augusti-krisen 1998, och framfår allt jämfört med toppen 1997. Förklaringar till det är sannolikt att den bundna Gazprom-aktien handlas i rubel, och därmed uppstår skattebelastning om rubeln fårsva-.'- gas mycket. Dältill har västerländska investorer svårare att hruidla denna aktieserie, då den inte omsätts utomlands. ·

Vostok Naftas aktieportfölj, rensat får effekten av apport- emissionen i april 1999, har mellan l oktober 1998 och 30 september 1999 utvecklats +44%. Detta är sämre än vårtjäm- förelseindex, CSFB ROS, som ökade 125% under samma period. Förklaringen till det är att ROS-index består till helt övervägande del av de likvida storbolagsaktierna, som gått väsentligt bättre än de övriga mindre likvida aktierna. Som synes i bifogad tabell bestod Vostok Naftas portfölj per utgången av räkenskapsåret till 62% av aktier med hög likvi- ditet.

Omsättningen i portföljen har varit något högre än under föregående verksamhetsår. Det hänger samman med såväl pris som volymkomponenterna. Den avvikande siffran för april 1999 beror på genomförandet av ovan beskriven apport- emission. Vostok Nafta har som tidigare varit mycket återhåll- sam med kortsiktig aktiehandeL

Po-=ttölilGDCentrerlnl

Om man ser till koncentreringen inom portföljen, svarade de fem största innehaven får följande procentandelar per nedan- stående datum.

E;e-ag~l!:i~' ~~~ro~lng !liV 1W!UöUo's :mrr;;:mmsw~te!l

30 sept 1999 30 sept 1998 30 sept 1997 Andel, Antal Andel, Antal Andel, Antal

% innehav % innehav o/o innehav

---

Ryssland 93,3 50* 82,6 30* 93,2 40*

Ukraina ... 4,9 2 6,4 2 6,4 2 Centralasien ... 1,1 3 3,2 4 0,3

Baltikum ... 0,7 l 0,1 2

Västeuropa .... 7,8

* Ingen dubbelräkning av stam- och preforens aktier avseende samma emittent

'fl

••r--- ---.

-~---4 21~---4

0~----~---~---~

141111 81_.. If )III III-SU111:3t_, Milliii lllå 3Ddlllt-.IBJ111131- 1991 1nJ 11111 1111 1991 1111 1111 1111 • 1111 •n , . .

vosrok Naftas altiepomöu till mannadsvärde per 30 saptembar 1999

43 000 4,5

l 000 000

o

2 000 000

o

133 730 1,5

189 777 0,51

85 000 0,78

l 205 652 0,17

600 000 1,09

536 973 0,25

814 091 0,08

51 000 0,47

148 000 0,43

427 050 0,2

105 000 0,25

130 000 0,81

201 110 0,79

195 000 000 0,04

10 200 8

167 428 8,75

68 032 5,25

l 150 000 1,26

58 400 0,52

l 223 530 0,34

15 000 5

63 000 000 0,13

2 470 740 0,01

84 500 1,63

5 700 000 0,01

380 000 0,02

270 000 3,66

14 595 398 0,05

705 000 0,02

l 800 000 0,04

800 000 0,01

500 000 0,01

3 085 770 0,01

60 000 0,68

18 035 100 0,03

179 700 000 O ,Dl

38 687 621 O ,Dl

40 000 0,13

68 470 0,06

45 000 000 0,05

450 000 0,19

2 000 000 0,06

5 950 000 O ,Dl

15 000 0,38

20 280 2,65 53 742 0,2%²¹

286 300 0,58 166 054 0,5% ^l)

932 000 0,09 79 220 0,3% ^l)

l 1108000 l 108 000 3,6% l)

40000 1,52 61 000 0,2% ²¹

Telekom ... . . ___ _ __ _ _ _ _ __ _ _ _ _ _ _ _ _ 1_4_6_8_0~~---~---4!~-~-

Vostok Naftas aktieportfölj till marimadsvärde per 3 O september 1999, forts.

Marknads- Marknads- % av

- ·· . --~ ... - , _ - -·~---" ·- ·---~~-,- ---·--~·---~-~·-~-·~An~_!_--~-- ~~rs!,_!!.~P. ~' - l ---~ i!_~_de,_~~~-~-~"'_'_"_.P_? .r .~ö}j~_n_

Amur shipyard Avtodiesel ord ... .

Avtodiesel pref ____ ... _ ... . Dalmoreproduct ______ ... _ . __ . _ . _ . Nefaz ... _ .. _______ .... .

Norilsk nickel pref .... . N osta ... ____________ . N ovoship _______ ... _ Reg.cent. Asia fund ... _ Siburalsky Alu plant .... . Taganrog _ ... _ Ural Samotsvety __

Vyksensky Metal ..

-~apsib Meta! __________ ... _ . ____ . __

Jezda _________ ... . Övriga .. ___ ... _ ... _ ... _ : .. :..:. : :.;_:.:._·_ : __ · .. _ . _ Totalt aktieportf'oljen

till marknadsvärde ... .

l

"'"l. Värdet på dessa ukrainska, kazakiska, litauiska och ryska aktier representerar ett uppskattat marknadsvärde per 30 september 1999.

2. Dessa aktier är i balansräkningen upptagna som kortfristiga placeringar.

3. Marknadskurs fOr respektive aktie är beräknad som genomsnittliga köp-och säljkurser från två av varandra oberoende mäklarfirmor på Moskva-marknaden utom vad avser aktierna med noten l ovan.

L

_ik_v_idi_._te_ts~g'-ra_d _ ___ ... ..!~_re~g;:.... _ _ ___

_J o

av portfOljen

God likviditet UES 7,7

Surgutneftegas 24,7

Gazprom 25,9

Irkutskenergo 3,2

Norilsk Nickel O, l

Subtotal 61,6 __

···--- ···--·-

^{-----~ ,. _ _,~-·~-~~---~-~~-}

Mindre god lik\iditet Totalt

'11111

38,4 100,0

linD

r--- ----==-- - -- - ---.

IDDD 1 - - -- - - - -- -

~· r---

UDD 1---- - - - -- - -

• Om.~oJttnmg deftmera\ -~om rota: lhln-l·alttJont.>nl~-m-d v ¹ -fWTiman uv kop o'h /01 ,a/1--n.ngar ^P~' milnad Omsatmrflgen r ap11! od• oktober .1999 a1 piivet!mde trv genom[b•da ap~·~~>!!OneJ

Pomötlstrulltm-, UoG:ok liatta, ~ GC~ ~~lit~~~~

~ 185 115J 135,1 181,3 141 127,1 81.1 11 Zo.& ZU 41,8 34.3 100

10

&D

21

o M~"~H~H-~~~~---·"·~~H~H- 1897 199J 1991 891 1881 11188 11188 1998 1998 1!191 1999 1999

- -GUl 1111 IJall Gmgt

Utvecklingen i den rvska ouesektorn 1999

Devalveringens Invallian

på

koSIIIaderna i sektOrn

Den ryska oljesektorn, som är landets ekonomiska ryggrad, har gynnats starkt av rubelns fall. I korthet har det inneburit att ryska oljebolag numera tillhör världens ledande lågkost- nadsproducenter. Fram till föregående år var förhållandet omvänt. Effekten kommer sig av att oljebolagens kostnader uttryckt i rubel har stigit med i snitt cirka 50% i halvårsrap- porterna för 1999 jämfört med samma period 1998. Samtidigt har rubeln nominellt förlorat 75% av sitt värde sedan devalve- ringen. Netto innebär det att den totala kostnaden per produ- cerat fat i snitt har mer än halverats i industrin under första halvåret 1999. Då det förefaller sannolikt att rubelns reala värde endast kommer att stärkas i blygsam takt under de kom- mande åren, väntas denna kostnadsfördel komma att kvarstå i motsvarande mån.

För att förstå robustheten i dagens lönsamhet kan pekas på att sektoms genomsnittliga totala kostnad (enligt rysk redo- visningsstandard) per producerat fat olja kommer att sjunka till omkring 5 USD för helåret 1999. Därav utgör den rena produktionskostnaden mindre än 3 USD per fat.

Denna kostnadsfördel skall också ses i ljuset av prisutveck- lingen på olja under 1999. Med dagens höga priser blir lön- samheten på exportoljan mycket stor. Detta trots att ryska regeringen har höjt exportavgifterna på olja under 1999, och aviserar en ny höjning för år 2000.

Enligt graflängre fram sjönk det inhemska priset på råolja radikalt i samband med augusti-devalveringen föregående år.

Momentant var priset så lågt som motsvarande 4 USD per fat.

Under 1999 har dock, allteftersom det ryska hemmamark-

röreliiii ln!'.iående 1 VostGJtr ~s olilmontif!l ne1· ~e $1!1otsm~:Fi!!' 1Sl!!i

Finansiella och rörelsedata Aktube-

per 31 december 1998 munaigas

Kursinformation per 30 september 1999 (Kazakhstan) Utvinningsbara reserver, miljarder fat

Oljeproduktion, fatidag

l, l 53 210

nadsutbudet av olja har minskat till följd av att exporten av såväl råolja som raffinerade produkter blivit höglönsam, priset gradvis ökat, och uppgår i november 1999 till omkring 14 USD. F ör helåret kommer dock snittpriset efter mervärdes- skatt sannolikt inte att hamna högre än 5-6 USD per fat. Med tanke på att exportskatter inte utgår, och att transporten till de inhemska raffinaderierna inte kostar lika mycket som trans- port utomlands, ger :försäljning på hemmamarknaden dock fortfarande god positiv cashfiow. Framgent verkar det rimligt att det inhemska priset till följd av viss real rubelappreciering, viss ekonomisk tillväxt samt generellt stillastående eller svagt minskande oljeproduktion i landet kommer att stiga i doll~ .•.

ekvivalenter.

\!JJ .. ·

iiJr!IIIS!:IIII!wnsoiiderinl

Som redogjorts fOr i tidigare årsredovisningar är den ryska oljeindustrin förhållandevis fragmenterad i ett internationeu.;

sammanhang. Fortfarande finns 14 stycken s k VICs (ver8r cally integrated company). Konsolideringen fortskrider dock i olika former: Det mest pregnanta exemplet under året var Lukails förvärv av majoritetsposten i KomiTEK i Komi- regionen i norra Ryssland. Förvärvet är sannolikt av långsik- tig strategisk natur och sammanhänger med att Lukoil redan är aktivt i närregionen via ägandet av geologiföretaget Archangelskgeodobytja. I ett vidare perspektiv är norra Ryss- land en mycket prospektiv oljeregion med yngre och mindre uttömda oljefalt än i Volga-regionen och västra Sibirien. Där- till ligger Komi-regionen transportmässigt bra till med sin närhet till de europeiska exportmarknaderna. En intressant

Bashneft (Ryssland) 2,43 308 000

Eximnefte- product (Ukraina) 290*

280 000**

Geonafta•l Kom in

!t ·

(Lita u en) (Ryssland)

0,025 2,124

4 000 54 560

Gasproduktion, miljoner m' lår n/a n. a.

o

n/a

~-A

Omsättning, MUSD 171 ,3 2 440,51

Resultat fOre skatt, MUSD --0,4 310,96

Utdelning på stam-/preferensaktier, rubel

- - - - -

^........ 75 ^,_'l ^,

_ ____

^...... 0,05 ^---·-··-··"

Totalt antal aktier 9 890 425 204 792 440

varav preferensaktier,%

Marknadspris, stamaktien, USD Marknadspris, preferensaktien, USD Börsvärde, MUSD

Vastok Naftas stamaktier Vastok Naftas preferensaktier

Börsvärde på Vastok Naftas ägande, USD Vostok Nafta% ägarandel i resp. bolag

% av Vostok Naftas aktieportfölj

10%

8,3 4,5 75,8

o

43 000 193 500 0,4%

0,6

17%

1,5 0,51 256,5 133 730 189 777 298 093 0,16%

l

31,31 18,72

24,32 n/a

0,41²¹ 0,07³¹

·-· -··· • · --· •.. •-'>---· ---~-~ -----~ ~---.• -^. 6 591 371 22 288 700

0% 0%

0,78 0,17

o o ·

5,1 3,8

85 000 l 205 652

o o

66 300 205 000

1,29% 5,41%

0,2 0,7

- -

^{.. -~ .......}

-

^{.. .,}

.

.,

_ ___ _

^.

^-·---

^...

^-

^{..... --.~--....}

^{- - - - -}

"--~----.-.--...-..----~----·

"' 000 m' lagringskapacitet ,... Transportkapacitet fat/dag

'1Tenge

21 Utdelning på stamaktier i lokal valuta (hryvna)

31 Litas

41 Siffrorna är Vostok Naftas uppskattningar

-137,3 --·----·····-··--·-

o

...• . . -

56 979 451 23%

1,09 0,35 29,6 600 000

o

654 000 1,05%

2,1