Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Specialistsjuksköterskeprogrammet
Är musik ett komplement till farmakologisk behandling vid postoperativt illamående,
kräkning & smärta?
Författare Handledare
Marcus Sonesson Bruér Eva Jangland
Examensarbete i Vårdvetenskap Examinator
Inriktning mot anestesisjukvård
Camilla Fröjd
Avancerad nivå, 15hp VT 2012
SAMMANFATTNING
Bakgrund
Anestesisjuksköterskans roll i det perioperativa arbetet innebär att tillgodose patientens omvårdnadsbehov. Genom historien har människan använt musik bland annat inom medicin. I nutid pågår evidensbaserad forskning om musikens effekt inom många områden, däribland som komplement till farmakologisk behandling vid postoperativt illamående och kräkning (PONV) samt smärta.
Syfte
Att söka evidens för effekten på postoperativt illamående och kräkning samt smärta hos patienter som har lyssnat på musik i samband med anestesi.
Metod
En litteraturstudie utformades i enlighet med den metod som används för systematiska litteraturöversikter. Fem databaser genomsöktes med olika sökordskombinationer och resulterade i 76 artiklar varav 18 stycken inkluderades i litteraturstudien. Alla studierna var kvantitativa och 16 av dessa var randomiserade kontrollerade studier.
Resultat
Av 18 studier visade 13 på positiva effekter av att lyssna på musik med avseende på postoperativ smärtlindring. Ingen av studierna gav underlag för att musik skulle ha någon effekt på PONV.
Konklusion
Att lyssna på musik per- eller postoperativt har en kompletterande effekt till analgetika, vilket borde utnyttjas i praktiken. Att riskerna är få och patientupplevelsen positiv stödjer argumentet även om effekter på postoperativt illamående och kräkning inte kunnat påvisas.
Nyckelord: Översikt, Anestesi, Musik, Smärta, PONV
ABSTRACT
Background
At various stages throughout history, patient care has been implemented through the use of music for medical purposes. Modern research has studied the effect of music as a complement to pharmacological treatment for postoperative nausea and vomiting (PONV) and pain.
Aim
To study a selection of the available research in order to find evidence on the effects which listening to music has yielded during intra- and postoperative care to prevent PONV and postoperative pain.
Method
The study was designed as a literature review. Searches in five databases yielded 76 hits from which 18 were included. The design of the studies was quantitative and 16 were performed as randomized controlled trials.
Result
Thirteen of the articles contained evidence which proved that listening to music had positive effects on pain reduction. No study provided any evidence that listening to music reduces PONV.
Conclusion
The study proved that letting patients listen to music during the intra- and postoperative phases has complementing effects on analgesics and should thusly be used in practice. There are few risks, and taken together with positive patient experiences furthermore supports the argument, even though the effect on PONV has yet to be proven.
Keywords: Review, Anesthesia, Music, Pain, Postoperative nausea and vomiting
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ... 1
1.1. Anestesins historia ... 1
1.2. Musikens plats inom medicin och omvårdnad då och nu ... 1
1.3. Postoperativ smärta ... 2
1.4. Musikens influenser på smärtupplevelsen ... 3
1.5. Postoperativt illamående och kräkning ... 3
1.6. Användning av musik mot postoperativt illamående och kräkning ... 4
1.7. Problemformulering ... 4
1.8. Syfte ... 4
1.9. Frågeställningar ... 4
2. METOD ... 5
2.1. Design ... 5
2.2. Urval ... 5
2.2.1. Inklusionskriterier ... 5
2.2.2. Exklusionskriterier... 5
2.3. Datainsamling ... 5
2.3.1. Sökord ... 5
2.3.2. Sökstrategi ... 5
2.4. Kvalitetsbedömning och analys ... 7
2.5. Etiskt övervägande ... 7
3. RESULTAT ... 8
3.1. Studiedesign ... 14
3.2. Musikintervention ... 14
3.3. Effekten av musik per- och/eller postoperativt på postoperativ smärta ... 14
3.4. Effekten av musik per- och/eller postoperativt på PONV ... 15
4. DISKUSSION ... 16
4.1. Resultatdiskussion ... 16
4.1.1. Sammanfattning ... 16
4.1.2. Postoperativ smärta ... 16
4.1.3. Postoperativt illamående och kräkning ... 17
4.1.4. Mätinstrument ... 17
4.2. Metoddiskussion ... 18
4.3. Praktisk betydelse ... 19
4.4. Konklusion ... 19
5. REFERENSLISTA ... 20
BILAGA 1 ... 26
1. INLEDNING
I arbetet som anestesisjuksköterska finns ett ansvar för att se omvårdnadsbehov och utföra omvårdnadsåtgärder perioperativt. I det perioperativa omhändertagandet överlämnas ett ansvar till vårdpersonalen att bevara patientens autonomi och att ge god vård rörande allt från positionering under operation till adekvat smärtlindring och ett optimerat efterförlopp (Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård [SFAI], 2005). Detta projekt utformas för att söka evidens för hur musik skulle kunna komplettera den moderna medicinens farmakologiska behandling för att uppfylla patientens omvårdnadsbehov per- och postoperativt med avseende på smärta och illamående.
1.1. Anestesins historia
I slutet av 1700-talet fanns det forskare som upptäckte lustgasen och dess rogivande effekter och år 1800 publicerades en artikel av Sir Huphrey Davy, som beskrev hur lustgasen skulle få en naturlig plats inom kirurgin (Sims, 1877). 1840 publicerades ny forskning som visade att inhalation av eter resulterade i smärtfria operationer. Tidigare var etern ett vanligt rusningsmedel bland herrarna men nu började en era där lustgasen fick en värdig konkurrent(Long, 1849).
I början av 1900-talet hände mycket i anestesins utveckling. För att tillse att narkosgaserna skulle nå patientens lungor började 1904 undertrycksventilaton användas i Sverige. Samma år skrev professor emeritas Gunnar Nyström, då professor i kirurgi vid Uppsala universitet, till Läkartidningen och introducerade begreppet regionalanestesi. Riskerna med generell anestesi hade nu börjat uppdagas vilket banade väg för regionalanestesin. Detta utfördes med hjälp av interkostala injektioner av kokain. Även infiltrationsanestesi och lumbalanestesi med analgeticum och adrenalintillsats var aktuellt redan då (Eklund, 2006).
Undertrycksventilatorn fick konkurrens redan 1916 av övertrycksventilationen.
Undertrycksventilatorn var av praktiska skäl olämplig vid till exempel thoraxkirurgi och det var inom denna specialitet som övertrycksventilering efter intubation ägde rum vid Sabbatsbergs sjukhus. Idén var ingen större succé på den tiden men idag kan det konstateras att övertrycksventilationen skulle få en betydande roll inom anestesin (Eklund, 2006).
1.2. Musikens plats inom medicin och omvårdnad då och nu
Musik har länge varit en viktig del hos mänskligheten, på senare tid kanske främst som konst.
Historiskt har musiken också haft ett bredare syfte. Fynd från neandertalartiden tyder på att det redan då konstruerade blåsinstrument och det är känt att präster redan för 6000 år sedan använde sig av musik för helningsprocesser och för att driva bort onda andar (Conrad, 2010). Genom historien
så har vissa danser använts för att driva ut sjukdom, däribland den italienska dansen Tarantella som använts för att bota människor förgiftade av tarantulabett (Cervellin & Lippi, 2011). Historiskt sågs ofta musiken som något magiskt men med åren så har musiken studerats noggrannare med avsikt på fysiologisk påverkan (Conrad, 2010 & Cervellin & Lippi, 2011) . Erkända filosofer och forskare som Platon och Aristoteles intresserade sig för musikens inverkan på människans kropp och organ (Cervellin & Lippi, 2011).
Florence Nightingale (1860) beskrev även hon musikens positiva effekter i sina observationer och då framförallt det hon kallar för 'vindinstrument'. Detta är instrument som inkluderar den mänskliga rösten och stråkinstrument vilka kan producera kontinuerliga toner. Det fanns en uppfattning om att musik skulle appliceras för patienter i större skala, men kostnaden för musik under denna period gjorde det orimligt. Däremot påstod Nightingale (1860) att instrument som inte producerade kontinuerliga toner, så som piano, istället skulle ha en skadlig effekt.
Så tidigt som i slutet av 1800-talet började The Lancet publicera artiklar om musik och dess användning inom medicin (Davison, 1899). Detta följdes upp under 1900-talet av olika forskare, däribland Kane (1914) och Hyde & Scalapino (1918). Dessa forskare började mäta förändringar i EKG, puls och blodtryck till följd av olika ljud vid operation och eftervård.
Trots sin långa historia så finns forskare runt om i världen som studerar olika kliniska effekter av musik på vetenskaplig basis än idag. Viss forskning beskriver hur stycken av Mozart har gynnsam effekt vid speciella tillstånd. Fenomenet har bland annat lett till färre epileptiska anfall hos barn och kallas för 'Mozarteffekten' (Lin et al., 2011). Andra resultat visar kardiologiska, vaskulära och respiratoriska förändringar vid olika typer av musik (Trappe, 2010; Cervellin & Lippi, 2011).
Parametrar som postoperativ smärta, blodtryck och exspiratorisk Sevoflurane vid bispectral index (BIS) 50, har också studerats vid generell anestesi med musik (Szmuk, Aroyo, Ezri, Muzikant, Weisenberg & Sessler, 2008). BIS är ett värde som utgår ifrån patientens elektriska aktiviteter i hjärnan, elektroencefalografi (EEG), och som via algoritmer presenterar ett numeriskt värde på patientens sömndjup.
1.3. Postoperativ smärta
Smärta beror på ett kemiskt, mekaniskt eller termalt stimuli som via transmission når centrala nervsystemet, CNS. Denna signal registreras cerebralt och uppfattas som smärta hos individen. Vid kirurgi utsätts patienten för alla typerna av stimuli vilket leder till ett stort biokemiskt svar med
frisättning av neurotransmittorer där det uppstår vävnadsskada. Detta ger sig uttryck i form av smärta och skadorna som uppstått av allt stimuli leder till postoperativ smärta. Smärtan resulterar inte bara till ett subjektivt obehag för patienten utan ökar oro och frisättning av flera hormoner så som renin, angiotensin och kortisol. När smärtlindringen inte är tillfredställande leder de fysiologiska svaren bland annat till försämrad sårläkning (Faut-Callahan & Hand, 2010).
Vedertagna instrument för att mäta smärta är bland andra visuell analog skala (VAS) och numerisk skattningsskala (Numeric rating scale [NRS]). Dessa är subjektiva skalor vars reliabilitet och validitet bekräftats för VAS av bland andra Huskisson (1982) och för NRS av bland andra Hartrick, Kovan & Shapiro (2003).
1.4. Musikens influenser på smärtupplevelsen
Kirurgisk smärta behandlas rutinmässigt med olika analgetiska farmaka. Som ett komplement till farmakologisk behandling har effekterna av klassisk musik på intensivvårdsavdelningar använts för att lindra såväl fysisk som emotionell smärta (Updyke, 1990). Postoperativt har kvalitativa studier presenterat resultat där patienterna uttalat att musiken för in en familjär känsla i en annars annorlunda miljö. Patienterna kände sig som hemma och fick lätt att drömma sig till sitt eget vardagsrum efter att ha slutit ögonen och lyssna på musik som de själv fått välja. De upplevde också bekvämlighet trots den obekväma situation det annars kan vara att ligga på sjukhus efter en operation. Detta kan bero på att patienten stärks i sitt eget jag och inte som en del i sjukvården (McCaffrey & Good, 2000). Denna känsla av helhet bidrar även till patientens hälsa enligt Erikssons (1998) omvårdnadsteori. Patienterna menar själv att musiken leder till att fokus förflyttas från smärtan för en stund (McCaffrey & Good, 2000). Good (1995) nämner även möjligheten att implementera interventionen i den polikliniska egenvården. Den smärtlindrande effekten som observerats vid behandling med musik och avslappning är däremot inte långsiktig utan verkar de första dygnen efter operation (Good et al., 2010).
1.5. Postoperativt illamående och kräkning
Förekomsten av postoperativt illamående och kräkning (PONV), har identifierats som en essentiell del i det postoperativa förloppet och i hur nöjd patienten är efter ett kirurgiskt ingrepp (Rawlinson, Kitchingham, Hart, McMahon, Ong & Khanna, 2011). Det operativa ingreppet och många av de läkemedel som ges perioperativt leder till en nedsatt funktion i mag-tarmkanalen vilket aktiverar cerebrala centra och upplevs som illamående hos en tredjedel av patienterna som inte fått antiemetisk behandling (Odom-Forren, 2010; Rawlinson et al., 2011). PONV kan i sin tur till försämrad sårläkning och längre vårdtider relaterat till försämrade mobiliseringsförhållanden.
Försämrad mobilisering och aspirationsrisken vid illamående och kräkning kan även leda till en
ökad risk för pneumoni (Rawlinson et al., 2011).
1.6. Användning av musik mot postoperativt illamående och kräkning
I region Skåne, vid Högskolan i Kristianstad, har en vårdplan tagits fram för antiemetiska metoder vid postoperativt illamående (Blom et al., 2007). Denna vårdplan inkluderar musik som metod och stödjer sig på en studie där det framkommit att onkologiska patienter som behandlas med kemoterapi skattar sitt illamående signifikant lägre på en VAS, jämfört med de patienter som inte erbjöds musik (Ezzone, Baker, Rosselet & Terepka, 1998). Att mäta PONV med hjälp av VAS har beprövats och validerats av bland andra Boogaerts, Vanacker, Seidel, Albert & Bardiau (2000).
Däremot presenterades 2006 en översikt om olika kompletterande tekniker mot PONV. Här presenteras att evidens tycks saknas för att musik skulle vara ett effektivt komplement för att motverka PONV. Detta skulle kunna bero på för trubbiga mätinstrument varför det efterfrågas fler studier (Mamaril, Windle & Burkard, 2006).
1.7. Problemformulering
Det finns redan en del studier gjorda på området. Trots att det låter positivt så finns det studier som visar att musiken inte har den efterfrågade effekten på smärta och avslappning som förväntat (Good, 1995). Mamaril, Windle & Burkard (2006) skriver att även effekten på PONV är tvivelaktig. För att beskriva kunskapsläget och bistå till att genomföra ytterligare interventionsstudier på området genomförs en litteraturstudie för att ringa in vilka interventionsstudier som redan är gjorda och var det behövs vidare forskning för att kunna fastställa musikens effekter på postoperativ smärta och PONV.
1.8. Syfte
Att söka evidens för effekten på postoperativt illamående och kräkning samt smärta hos patienter som har lyssnat på musik i samband med anestesi.
1.9. Frågeställningar
Fråga 1. Finns det evidens för att lyssna på musik per- och/eller postoperativt leder till minskad postoperativ smärta för patienter som genomgått anestesi jämfört med sedvanlig behandling?
Fråga 2. Finns det evidens för att lyssna på musik per- och/eller postoperativt leder till minskad postoperativ illamående för patienter som genomgått anestesi jämfört med sedvanlig behandling?
2. METOD
2.1. Design
En litteraturstudie utformad som en systematisk litteraturstudie i enlighet med de metoder som presenterades av Polit & Beck (2008) och Forsberg & Wengström (2008).
2.2. Urval
2.2.1. Inklusionskriterier
Studien innefattade publicerade randomiserade kontrollerade studier samt kvasi-experimentella studier som blivit godkända av en etisk prövningsnämnd och där deltagarna skulle ha givit medgivande till deltagande i studien. Artiklarna söktes från 1992-2012 på engelska. Studierna innefattade barn och vuxna, män och kvinnor. Även studier med fler än en metod inkluderades men fokus hamnade då på delen som svarade till denna studies syfte.
2.2.2. Exklusionskriterier
Studien exkluderade de studier vars titel och abstrakt tycks behandla fel område i förhållande till denna studies syfte.
2.3. Datainsamling 2.3.1. Sökord
Frågeställningarna leder till de Mesh-termer som presenteras som sökord i tabell 1.
Tabell 1. Sökord utformade efter termer i frågeställningarna.
# Sökord
1 Anesthesia (anestesi) 2 Music (musik)
3 Intraoperative care (intraoperativ) 4 Postoperative care (postoperativ) 5 Pain (smärta)
6 Postoperative nausea and vomiting (PONV)
2.3.2. Sökstrategi
Sökningarna genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL (med tillägg av MEDLINE), Cochrane samt Scopus och presenteras i Figur 1. Sökningarna utfördes till en början för att innefatta de senaste 15 åren. Brist på sökträffar ledde till en utökning som innefattade de senaste 20 åren.
För att finna fler artiklar rörande illamående och kräkning så gjordes ytterligare sökning i databaserna på endast sökorden #2 AND #6, då postoperative nausea and vomiting bygger på att en operation har ägt rum och där med även anestesi.
Databaser
Sökord
N=16 N=45 N=0 N=7 N=8
Lästa titlar
Exkluderade
Lästa abstrakt
Exkluderade
Lästa artiklar
Exkluderade
Inkluderade artiklar
*Begränsningar: publicerade 1992-01-01—2012-01-22, språk engelska, artiklar med fulltext, Kliniska studier, randomiserade kontrollerade studier.
** Begränsningar: publicerade 1992-2012, språk engelska, artiklar med fulltext, Kliniska studier, randomiserade kontrollerade studier.
***Begränsningar: Publicerade 1992-2012, Kliniska studier.
Figur 1. Flödesschema för urvalsförfarande.
De inkluderade studierna presenteras som en artikelsammanställning i en översiktstabell, Tabell 2, i enlighet med exempel av Forsberg & Wengström (2010) fast med modifiering för att matcha studiens intresse med separat kolumn för typ av musik samt en kolumn för övriga kommentarer.
Sökträffarna Bellan, Gooi & Rehsia (2002), Heitz, Symreng & Scamman (1992) och Madson &
Silverman (2010) (exkluderad), fanns ej tillgänglig i fulltext via valda databaser. Dessa söktes Dubletter, N = 54
Ej syftesenliga, N = 3
#2 AND #6
N=22
N=18
Pilotstudie, N = 1 PubMed*, CINAHL**, MedLine**,
Cochrane***, Scopus***
#1 AND #2 AND #3 AND #6
#1 AND #2 AND #4 AND #5
#1 AND #2 AND #3 AND #6
#1 AND #2 AND #3 AND #5
N=76
N=19
istället upp via fjärrlån. Fotokopior av dessa artiklar förvaras hos författaren tillsammans med en artikel av Sen et al. (2009) som erhölls från Lunds Universitetsbibliotek i digitalt format.
Artiklar som uteslöts var fem till antalet. Arai et al. (2008), exkluderades då artikeln i huvudsak behandlar salivproduktion och inte mäter smärta eller PONV och såledesinte svarar mot denna studies syfte. Madson & Silverman (2010) exkluderades ety den visade sig vara en pilotstudie.
Ochiai, Okutani, Yoshimura, & Fu (1995), exkluderades då den i huvudsak behandlade astma och inte fyllde denna studies syfte. Tusek, Church, Strong, Grass & Fazio (1997) exkluderades då den i huvudsak behandlar imagitativ terapi som behandling och inte musik.
2.4. Kvalitetsbedömning
En kvalitetsbedömning av inkluderade studier gjordes i enlighet med de mallar och tabell för kvalitetsgranskning som presenteras av Forsberg & Wengström (2010) (se bilaga 1). Bedömningen följer ett poängsystem där slutna frågor i formuläret bedöms med Ja=1 och Nej=0 därefter beräknas en procentsats för att värdera studien enligt nedan. Kvalitetsgranskningen omfattar 39 sidor och kopior av utförd bedömning förvaras hos författaren.
* motsvarar 50-60% och värderas som låg kvalitet.
** motsvarar 60-70% och värderas som låg-medel kvalitet.
*** motsvarar 70-80% och värderas som medel kvalitet.
**** motsvarar 80-90% och värderas som medel-hög kvalitet.
***** motsvarar 90-100% och värderas som hög kvalitet.
Bedömningsformulärets öppna frågor har använts för att skapa en uppfattning av studiens helhet och användes för värdering av resultatet.
2.5. Etiskt övervägande
I enlighet med Erikssons ”CODEX - regler och riktlinjer för forskning” (2011) skall skador samt risker minimeras i största möjliga utsträckning. För denna studie innebär det att forskning från studier som inkluderas ska innehålla ett etiskt godkännande. Vidare utformas arbetet efter Nürnbergkoden, som enligt CODEX innebär att patienten skall ha givit informerat samtycke. Detta försäkras genom studiens inklusionskriterier där det specificeras att endast studier med godkännande från etisk prövningsnämnd och där deltagarna lämnat informerat samtycke inkluderas.
Studierna med finansiärer som kan ha påverkat resultatet av studien på ett icke forskningsetiskt vis ingår inte som en exklusionskriterie men ger grund till diskussion kring resultatets validitet.
3. RESULTAT
Artiklarna som inkluderats presenteras i Tabell 2 för att ge en översikt av studierna som ligger till grund för resultatet
Tabell 2. Översikt av inkluderade studier.
Easter, B., DeBoer, L.,Settlemyre, G., Starnes, C., Marlowe, V., Tart, R. C.
2010
USA Dabu-Bondoc, S. Vadivelu, N. Benson, J.
Perret, D.,
Kain, Z. N.
2010
USA Bellan, L., Gooi, A.,
Rehsia, S
2002
Canada Författare, år, land
RCT DubbelblindRCT DelvisdubbelblindRCT Design
Urvals- grupp= 4226
N=233Internt bortfall=20
Kontroll=102Musik=111 N=60Internt bortfall=0
Hemisync=20 Musik=20 Kontroll=20 N=144internt bortfall=30
Antal/grupp=saknas Antal deltagare
NRS VASAnalgesi-konsumtion VAS Instrument
Country,Relaxmsik, Rock, Gospell Hemisfäriska ljud
Egenvald
Vitt brus KlassiskCountryJazz Softrock Typ av musik
Ingen skillnad medavseende på postoperativsmärta. eller mellaneffekten av de olikamusikgenrerna. Gruppen som lyssnat påhemisfäriska ljudbehövde mindre analgesiän båda övriga grupperintraoperativt.Postoperativt och föreutskrivning frånuppvakningsavdelninghade hemisfärgruppenlägre VAS än övrigagrupper
Ingen skillnad i PONV Ingen skillnad på grundav musik mellangrupperna med avseendepå smärta ellerillamående Resultat
** ***** **** Kvalitet
Dagkirurgi Generellanestesi ASA 1-2Generellanestesi Lokal-anestesi Övrigt
Tabell 2 fortsättning
Kang, J.G.,
Lee ,J.J.,
Kim da, M.,
Kim, J.A.,
Kim, C.S.,
Hahm, T.S.,
Lee, B.D.
2008
Syd Korea Heitz, L., Symreng, T., Scamman, F.
1992USA Heiser, R.M.Chiles, K.Fudge, M. Gray, S.E
1997.USA Författare, år, land
RCT RCT RCT Design
N=63Internt bortfall=4
Musik=20Tystnad=19Op-ljud=20 N=64Internt bortfall=3
Musik= 20Kontroll=40varav blindade=20 N=34Internt bortfall=24
Musik=5Kontroll=5 Antal deltagare
VASBIS VASMorfin-förbrukning VASMorfin-förbrukning Instrument
Folkmusik, PopmusikKlassisk musik Klassisk, lugnellerstimulerande.
Pop Country,instrumental ellerklassisk. 60-80bpmEget val Typ av musik
BIS skiljde sig mellan dentysta gruppen och de övrigagrupperna. Postoperativt fanns ingenskillnad mellan grupperna Ingen skillnad mellangrupperna med avseende påsmärta eller analgesiåtgång. Längre tidsintervall innanmusikgruppen behövde första dosen än för denblindade kontroll-gruppen. Ingen skillnad mellangrupperna Resultat
***** ** ** Kvalitet
ASA 1-2Generellanestesi ASA 1-3Generellanestesi ASA 1-2Generellanestesi Övrigt
Tabell 2 fortsättning
Nilsson, S.,Kokinsky, E.,Nilsson, U., Sidenvall, B., Enskar, K.2009Sverige Laurion, S., Fetzer, S.J. 2003USA Koch, M. E. Kain, Z. N. Ayoub, C.Rosenbaum, S.H.1998USA Författare, år, land
RCT RCT RCT Design
N=92Externt bortfall=12Internt bortfall=0
Musik=40Kontroll=40 N=84Bortfall=saknas
Musik= saknasImagitativ terapi=saknasKontroll=saknas N=43Bortfall=saknas
Kontroll=22Musik=21 Antal deltagare
ColouredAnalogue Scale(CAS)
Face, Legs, Activity, Cry, and Consolability(FLACC)
Morfin-förbrukning NRS
Egenupp-skattat illamående VASAlfentanil-förbrukning
Frekvens PONV Instrument
MusiCure(relaxmusik) Piano Eget val Typ av musik
Musikgruppen använde signifikant mindre mängdmorfin postoperativt. Ingenskillnad med avseene CASeller FLACC. Ingen skillnad sågs medavseende på illamående. Minskad smärta hos musikgruppen först vidutskrivning frånuppvaknings-avdelningen. Ingen skillnad i PONV Minskning av alfentanil-förbrukningen hos musik-gruppen. Resultat
***** ** ** Kvalitet
ASA 1-2Generellanestesi Generellanestesi ASA 1-3Regional-anestesi Övrigt
Tabell 2 fortsättning
Nilsson, U.Rawal, N., Unosson, M.2003Sverige Nilsson, U.,
Rawal, N.,
Uneståhl, L.E.,
Zetterberg, C.,
Unosson, M.
2001
Sverige Nilsson, U.,
Rawal, N.,
Enqvist, B.,
Unosson, M.
2003
Sverige Författare, år, land
DubbelblindRCT DubbelblindRCT DubbelblindRCT Design
N=151Internt bortfall=0
Intraoperativ musik= 51
Postoperativmusik=51
Kontroll=49 N=90Internt bortfall=1
Musik=30
Musik och terapi=31
Opljud=28 N=183Internt bortfall=1
Postop-musik=62
Postop-musik ochterapi=57
Tystnad=63 Antal deltagare
NRS medavseende påsmärta samt illamående
Morfin-konsumtion VAS4-gradig skala
Ketogan-förbrukning VAS4-gradig skala
Morfin-förbrukning Instrument
New age Relaxmusik ochhavsljud Lugn klassiskmusik.
Lugn klassiskmusik medmanlig röst somger stöd Typ av musik
Interventionsgrupperna redovisade lägre smärtapostoperativt.Postoperativa gruppenkonsumerade dessutommindre morfin . Ingenskillnad i post-operativt illamående kunde påvisas. Musikgruppen hade mindre smärta förstadygnet efter operation.
Interventionsgrupperna använde mindre ketoganän kontrollgruppen
Ingen skillnad i PONV. Båda interventions-grupperna hade signifikant mindre smärtaän kontroll-gruppen.
Ingen skillnad i morfinförbrukning.
Ingen skillnad i PONV. Resultat
**** **** **** Kvalitet
ASA 1-2Generellanestesi ASA 1-2Generellanestesi ASA 1-2Generellanestesi Övrigt
Tabell 2 fortsättning
Sen, H., Ates, F., Sizlan, A, Yanarates, O., Dere, K., Teksoz, E., Akbas, M., Kilic, E., Ozkan, S., Dagli, G.
2009Turkiet Reza ,N., Ali, S. M., Saeed, K., Abul-Qasim, A., Reza, T. H. 2007Iran Nilsson, U.Unosson, M. Rawal, N.2005Sverige Författare, år, land
DubbelblindRCT DubbelblindRCT DubbelblindRCT Design
N=60Internt bortfall=0
Musik=30Kontroll=30 N=105Bortfall=5
Musik=50Vitt brus=50 N=75Internt bortfall=0
Intraoperativmusik=25
Postoperativmusik=25
Kontroll=25 Antal deltagare
VASSederings-förbrukning Morfin-förbrukning
VAS
Antal kräkningar VASMorfin-förbrukning
Provtagning avkortisol,blodglukos ochIgA Instrument
Egenvald Spansk gitarr Vitt brus New age Typ av musik
Musikgruppen behövde mindre mängd sederingoch upplevde mindresmärta än kontrollgruppen Ingen signifikant skillnadmed avseende på smärta,morfinförbrukning ellerkräkningar. Ingen skilnad i kortisolhalt.Dock sjönk kortisolhanltenfortare i postoperativamusikgruppen. Ingenskillnad i blodglukos ellerIgA. 1 timme fter operationhade båda musikgruppernamindre smärta änkontrollgruppen ochpostoperativa gruppenförbrukade minde morfin. Resultat
**** *** **** Kvalitet
ASA1Lokal-anestesi ASA 1Generellanestesi ASA 1-2 Generellanestesi Övrigt
