AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV
Avdelningen för vårdvetenskap
Icke-farmakologiska behandlingsmetoder mot postoperativt illamående och kräkning
Systematisk litteraturstudie
Tomas Celander Chalak Muhyadin
2020
Examensarbete, Avancerad nivå (yrkesexamen), 15 hp Omvårdnad
Specialistsjuksköterskeprogrammet, inriktning anestesisjukvård Specialistsjuksköterskeprogrammet, inriktning intensivvård
Självständigt arbete inom anestesi- respektive intensivvårdssjuksköterskans kunskapsområde Handledare: Kati Knudsen
Examinator: Marja-Leena Kristofferzon
SAMMANFATTNING
Bakgrund
Postoperative Nausea and Vomiting (PONV) är utöver smärta bland de vanligaste biverkningarna för patienter som genomgår anestesi i det postoperativa förloppet.
Individuella riskfaktorer för PONV anses vara kvinnligt kön följt av tidigare historia av åksjuka, att vara icke-rökare och användning av postoperativa opioider. Förutom ökat vårdlidande och ökat vårdbehov är PONV associerad med ökad risk för aspiration, och försämrad sårläkning och längre sjukhusvistelse.
Syfte
Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka effekter som framkommit för de icke- farmakologiska behandlingsmetoderna akupunktur, akupressur och transkutan elektrisk nervstimulering, mot postoperativt illamående och kräkningar hos vuxna.
Metod
Systematisk litteraturstudie med beskrivande design valdes för att sammanställa resultat av relevant litteratur från tidigare studier gjorda inom problemområdet. Sökning av vetenskapliga artiklar gjordes i databasen PubMed. Efter urval och kvalitetsgranskning inkluderades 12 studier i resultatet. Granskning av de inkluderade artiklarnas kvalitet genomfördes utifrån rekommendationerna från Joanna Briggs Checklist for
Randomized control trails.
Huvudresultat
Flera av de inkluderade studierna visade att de icke-farmakologiska
behandlingsmetoderna akupunktur, akupressur och TENS hade signifikanta positiva effekter mot PONV, det första postoperativa dygnet hos framförallt kvinnor under 50 år.
Slutsats
Utifrån de vetenskapliga artiklarna som har inkluderats i denna litteraturstudie, har det framkommit att de icke-farmakologiska behandlingsmetoderna akupunktur, akupressur och TENS har positiva effekter mot PONV hos framförallt kvinnor. Studien kan bidra till ökad förståelse för icke-farmakologiska behandlingsmetoder mot PONV. Därför bör icke-farmakologiska behandlingsmetoder betraktas som ett komplement till sedvanlig behandling mot PONV till patienter som genomgår anestesi i det postoperativa förloppet.
Nyckelord: Akupressur, Akupunktur, PONV, TENS
ABSTRACT
Background
Postoperative Nausea and Vomiting (PONV) are in addition to pain, among the most common complications for patient in the postoperative phase. Risk factors for PONV is female gender followed by previous history of motion sickness, being non-smokers and use of post-operative opioids. In addition to increased suffering and increased care needs for patients, PONV can also associated with increased risk for aspiration, impaired wound healing and prolonged hospital stay.
Aim
The purpose of the systematic literature review was to describe the effects of the non- pharmacological treatment methods of acupuncture, acupressure, and transcutaneous electrical nerve stimulation, against post-operative nausea and vomiting in adults.
Method
Systematic literature review with descriptive design was chosen to compile results of relevant literature from previous studies done in the problem area. Search for scientific articles was done in the PubMed database. After selection and quality review, 12 studies were included in the result. Review of the quality of the included articles was carried out based on the recommendations of the Joanna Briggs Checklist for Randomized control trails.
Main result
Several of the included studies showed that the non-pharmacological treatment methods acupuncture, acupressure, and TENS had significant positive effects on PONV
Conclusion
Based on the scientific articles that have been included in this literature study, it has been found that non-pharmacological treatment methods acupuncture, acupressure and TENS have positive effects on PONV, particularly in women. The study can contribute to increased understanding of non-pharmacological treatment methods against PONV.
Therefore, non-pharmacological treatment methods should be considered as a
complement to the usual treatment for PONV in patients undergoing anesthesia in the postoperative phase.
Key words: Acupressure, acupuncture, PONV, TENS
Innehåll
SAMMANFATTNING
1.1 PONV ... 1
1.2 Kirurgi och PONV ... 1
1.3 Anestesirelaterad PONV ... 2
1.4 Metoder för att förebygga PONV ... 4
1.5 Icke-farmakologisk behandling ... 5
1.5.1 Akupunktur ... 5
1.5.2 Akupressur ... 5
1.5.3 TENS ... 5
1.6 Anestesi – och Intensivvårdssjuksköterskans kompetensområde ... 6
1.7 Teoretisk referensram ... 6
1.8 Problemformulering ... 7
1.9 Syfte ... 7
2. Metod ... 7
2.1 Design ... 7
2.2 Sökstrategi ... 8
2.3 Urvalskriterier ... 8
2.4 Urvalsprocess och utfall av möjliga artiklar ... 9
2.5 Kvalitetsgranskning ... 12
2.6 Dataanalys ... 14
2.7 Etiska överväganden ... 14
3. Resultat ... 15
4. Diskussion ... 18
4.1 Huvudresultat ... 18
4.2 Resultatdiskussion ... 18
4.3 Metoddiskussion ... 22
4.4 Kliniska implikationer för omvårdnad ... 23
4.5 Förslag på fortsatt forskning ... 23
4.6 Slutsats ... 24
5. Referenser... 25 Bilaga 1 Översikt över sökningar i PubMed
Bilaga 2 JBI appraisal checklist for randomized controlled trials Bilaga 3 Datasammanfattning av de inkluderade studierna Bilaga 4 Sammanfattning av resultat av de inkluderade studierna
1
1. Introduktion
1.1 PONV
Postoperative Nausea and Vomiting (PONV) är utöver smärta bland de vanligaste komplikationerna för patienten i det postoperativa förloppet. Av alla patienter som får generell anestesi lider en tredjedel av PONV. Hos vissa patienter upplevs illamående och kräkning till och med som ett större lidande än smärta från ingreppet i sig självt.
Patienter under 50 år är en signifikant riskfaktor för PONV jämfört med dem som är 50 år och äldre (Gan et al. 2014; Pierre, Corno, Benais & Apfel 2004).
Riskfaktorer för PONV anses att vara kvinna under 50 år, följt av tidigare historia av åksjuka, icke-rökare och användning av postoperativa opioider. Alla dessa är välkända faktorer som predisponerar för PONV framförallt hos patienter som genomgår
laparoskopisk kirurgi eller obesitaskirurgi (Halliday, Sundqvist, Hultin & Wallden 2017; Gan et al. 2014; Apfel et al. 1999). Förutom ökat lidande och ökat vårdbehov är PONV associerad med risk för aspiration, försämrad sårläkning, subkutant emfysem och esofagus ruptur (Farhadi et al. 2016; Moore 2013; Parra-Sanchez et al. 2012; Habib, Chen, Taguchi & Gan 2006).
1.2 Kirurgi och PONV
Viken typ av kirurgi som är en riskfaktor för PONV debatteras fortfarande. Det finns en stark tro att viss typ av kirurgi är en riskfaktor för PONV, men det är svårt att bevisa att det är en oberoende riskfaktor. Vissa typer av kirurgi kan associeras med en ökad risk för uppkomst av PONV (till exempel Buk och- laparaskopisk kirurgi). De är inte specifikt framkallande av PONV, men kan uppkomma på grund av lång exponering av generell anestesi och högre doser med opioider. Forskning visar att kolecystektomi, gynekologisk kirurgi och laparaskopisk kirurgi är associerad med en högre förekomst av PONV i jämförelse med allmän kirurgi (Gan et al. 2014). I en studie av Schürner et al.
(2018) där patienterna genomgick laparaskopisk gastric bypass upplevdes PONV av ca en tredjedel av patienterna.
2 1.3 Anestesirelaterad PONV
Generell anestesi med inhalation- och/eller intravenös anestesi påverkar hela kroppen och gör att patienten blir medvetslös och inte kan röra sig. Generell anestesi används vid operationer av interna organ och andra invasiva eller tidskrävande operationer. Utan generell anestesi skulle stora livräddande operationer inte kunna utföras, som till exempel, öppen hjärtkirurgi, hjärnkirurgi och organtransplantationer. Anestetika (sömnmedel och smärtstillande) är generellt säkert, men kan vara en risk för vissa patientgrupper som till exempel äldre eller personer med kroniska sjukdomar.
Biverkningar av anestetika kan hålla i sig i flera dagar för vissa patienter, speciellt för barn och äldre. Allvarliga biverkningar såsom mycket lågt blodtryck är mycket mer sällsynt i dag än tidigare. Det finns ändå en viss risk för komplikationer som med alla medicinska ingrepp. För att minimera komplikationsrisker övervakar
specialistsjuksköterskan medvetslösa patienter och justerar mängden anestetika som patienten får (Eintrei, Enlund, Gupta & Åkeson, 2016).
Den troligaste orsaken till PONV i anestesisammanhang är inhalations anestetika, lustgas och postoperativa opioider. Användning av inhalations-anestetika var den starkaste anestesirelaterade riskfaktorn tillsammans med längden på anestesin,
postoperativ användning av opioid och användning av lustgas. Effekten av inhalations- anestetika på PONV var dosberoende och var speciellt märkbar de första 2–6 h
postoperativt. Tillskott av intraoperativa opioiders bidrag till PONV är svag och det var ingen skillnad mellan olika opioider. Risken för PONV ökar beroende på dos, oavsett vilken opioid som givits intraoperativt. Risken för PONV finns så länge som opioider används för smärtlindring under det postoperativa skedet. Detta förklarar troligen varför uppkomsten av PONV är lägre med opiatfri regional anestesi och minskad opioid konsumtion, och genom användning av icke-opioid smärtlindring som till exempel perioperativa alfa2-agonisterna Dexdor och Klonidin (Gan et al. 2014; Shaikh, Nagarekha, Hegade & Marutheesh 2016).
3 Lokal- och regionalanestetika används för att blockera smärta i en del av kroppen. Med dessa anestetika är patienterna vid medvetande och smärtfria under operation.
Lokalanestetika påverkar en liten del av kroppen som till exempel när en tand eller en hudförändring behöver tas bort. Regional anestesi kan delas upp i intravenös blockad, neuraxial blockad (spinal/epidural) och perifer blockad. För att blockera en perifer eller spinal nervimpuls från en specifik del av kroppen används lokalbedövning.
Regionalanestetika påverkar större delar, som tillexempel en arm, ben eller allting nedanför midjan. Exempel på denna typ av anestesi används för hand- och ledkirurgi, vid förlossning eller vid kejsarsnitt (Lindahl & Winsö 2016).
Studier visar att användning av regional anestesi är associerad med en lägre förekomst av PONV jämfört med generell anestesi hos både vuxna och barn. Risken för PONV kunde vara upp till nio gånger lägre hos patienter som fick regional anestesi jämfört med de som fick generell anestesi. När generell anestesi var nödvändigt gjorde
användningen av Propofol som induktion och underhåll av anestesin att uppkomsten av PONV minskade de första 2–6 h postoperativt. Tidigare studier visar också att en
kombination av Propofol (TIVA- total intravenös anestesi) och luft/syrgas har en additiv effekt och minskar PONV med 25 %. Inhalations anestetika var en primär orsak till tidig PONV (0–2 h efter kirurgi), men hade ingen påverkan på sen PONV (2–24 h efter kirurgi). Däremot harlustgas liten påverkan för uppkomst av PONV. För att
åstadkomma smärtlindring utan opioider kan NSAID och Ketamin användas då de kan ha opioidsparande effekt under den postoperativa perioden. Att kombinera generell- och regional anestesi minskarrisken för PONV genom att behovet av opioider under
operation minskade (Gan et al. 2014; Shaikh et al. 2016; Cao, White & Ma 2017;
Feldheiser et al. 2016).
4 1.4 Metoder för att förebygga PONV
I en studie fick 38 patienter inhalera Isopropylalkohol (IPA) i kombination med
intravenös (i.v) Ondansetron. Det jämfördes med 38 andra patienter som endast fick i.v Ondansetron mot prevention av PONV. Förekomsten av postoperativt illamående i IPA/Ondensatron var 47 % och Ondensatron gruppen var 32 % (Radford, Fuller, Bushey, Daniel & Pellegrini 2011).
Hodge, McCarthy och Pierce (2014) undersökte effektiviteten av aromaterapi på patienter som genomgått kirurgi. Patienterna delades in i två grupper, en
interventionsgrupp (54 patienter) och en placebogrupp (40 patienter). Den självskattade upplevelsen av illamående var signifikant lägre i båda grupperna postoperativt.
Förväntad effektivitet av aromaterapi var signifikant högre i interventionsgruppen än i placebogruppen. I en annan aromaterapistudie deltog 70 patienter som hade genomgått bukkirurgi på en öppenvårdsavdelning. Patienterna fick erhålla en oljeblandning av pepparmint, grönmynta, lavendel och ingefära. Totalt 45 patienter (64 %) rapporterade ingen illamående under sjukhusvistelse medan 25 patienter (36 %) rapporterade illamående mellan en till fyra episoder under kirurgdagen och dagen efter (Mcilvoy et al. 2015).
I en studie av Kavala et al. (2013) där kvinnor som genomgått kejsarsnitt fick ingefära eller placebo rapporterades ingen signifikant skillnad i allvarlighetsgrad av illamående mellan grupperna postoperativt. I en annan studie fick kvinnor som hade bröstcancer och genomgick cytostatikabehandling ingefära eller placebo. De patienter som fick ingefära upplevde mindre illamående 6–24 h efter cytostatikabehandlingen (Panahi et al 2012).
5 1.5 Icke-farmakologisk behandling
Det finns flera akupunkturpunkter på kroppen. De vanligaste akupunkturpunkterna för att motverka PONV är LI 4, PC 6 och ST 36. Dessa kan stimuleras genom tryck (akupressur), elektrisk stimulering (TENS) och genom att huden punkteras med nålar (akupunktur). Till dessa nålar kan även lågfrekvent ström kopplas.
LI 4 punkten sitter mitt på muskelupphöjningen mellan tumme och pekfinger. Den syns vid adducering, då det bildas en muskelupphöjning bakom vecket.
PC 6 punkten sitter på armens undersida, tre fingrar från handleden och mellan senorna ST 36 punkten sitter på framsidan av underbenet, fyra fingrar under knäskålen, i
fördjupningen mellan vadben och skenben, ett finger bred mot utsidan av benet.
(Andersson, Lund, Lundeberg & Stener-Victroin 2018).
1.5.1 Akupunktur
Akupunktur är en behandling där punkter på kroppen stimuleras genom att vassa nålar punkterar huden. Behandlingen härstammar från den traditionella kinesiska medicinen (Carlsson & Anckers 2017). Elekroakupunktur är akupunktur med skillnaden att nålarna stimuleras med lågfrekvent elektrisk ström (Rusy, Hoffman & Weisman, 2002).
1.5.2 Akupressur
Akupressur är en form av akupunktur där huden inte punkteras utan stimuleras med akupressurband eller med fingrar. Stimuleringen sker på akupunkturpunkter. Den vanligaste punkten för att behandla illamående återfinns i mitten av underarmen, tre fingrar i bredd från handleden (Valeberg 2013).
1.5.3 TENS
Transkutan Elektrisk Nervstimulering (TENS). Elektroder som är kopplade till en portabel elektrisk apparat placeras på akupunkturpunkter. Den elektriska stimuleringen gör att ytliga nervtrådar stimuleras (Carlsson & Anckers 2017).
6 1.6 Anestesi – och Intensivvårdssjuksköterskans kompetensområde
Anestesi – och intensivvårdssjuksköterskor benämns härefter som
specialistsjuksköterskor. Arbetsområden för specialistsjuksköterskor kan vara pre- och postoperativa avdelningar, smärtbehandlingsenheter, akutmottagningar och prehospital vård. Specialistsjuksköterskans uppgift är att identifiera den enskilde individens behov för att kunna förebygga eller minimera ohälsa och sträva efter välbefinnande genom att använda sig av evidensbaserade forskning och beprövade erfarenheter. Vidare ska specialistsjuksköterskan övervaka patientens livsviktiga funktioner och utifrån detta kunna identifiera, åtgärda till exempel smärta och illamående samt utvärdera genom att använda sig av validerade mätinstrument. Åtgärderna ska vara anpassade utifrån den enskildes behov, minska lidande och leda till hälsa (Svensk sjuksköterskeförening 2012a, 2012b). Specialistsjuksköterskan kan minska risken för PONV genom att se att patienten är normotermisk, tillräckligt hydrerad för att undvika lågt blodtryck och blodtrycksfall, samt se till att patienten är ordentligt smärtlindrad. Detta på grund av att smärta och dehydrering i sig kan bidra till ökad risk för PONV (Odom-Forren et al.
2015; Ganter et al. 2014).
1.7 Teoretisk referensram
Eriksson (1994) beskriver lidande i tre domäner. Sjukdomslidande är det lidande som sjukdomen eller behandlingen för med sig. Detta kan vara narkosläkemedel som använts under kirurgiska ingrepp som sedan leder till postoperativ illamående.
Livslidande är det lidande som kommer under livets gång. Det är inget som går att förebygga, utan är kopplat till det liv som människan lever i för stunden. Lidandet kan se olika ut beroende på vad personen drabbas av och var i livscykeln människan
befinner sig. Vårdlidande är det lidande som vården och vårdpersonalen orsakar i själva vårdsituationen. Till exempel illamående och kräkning som inte observeras och
åtgärdas.
7 1.8 Problemformulering
Patienter som genomgått någon form av kirurgi och anestesi löper ökad risk för att drabbas av PONV. Detta kan öka lidande och obehag för patienten. Varje människa är unik och kan uppleva lidande och hälsa på olika sätt, vilket kan påverka välbefinnandet.
Specialistsjuksköterskan bör se hela människan i dess upplevelse av hälsa, smärta, oro och lidande. Begreppet människa omfattar patient, närstående och
specialistsjuksköterska och student. Specialistsjuksköterskans främsta uppgift är att hjälpa människan att lindra lidandet och därmed öka välbefinnandet med alla medel.
Tidigare forskning på icke-farmakologiska behandlingar har visat att till exempel aromaterapi hade signifikant effekt på PONV. Detta i kontrast mot ingefära som inte hade någon signifikant effekt mot PONV jämfört med en kontrollgrupp. Akupunktur, akupressur och TENS används redan idag som behandling mot PONV. Behandlingarna har få biverkningar, är billiga och är relativt lätta att administrera. Om icke-
farmakologiska behandlingar kan lindra PONV är det viktigt att undersöka om dessa behandlingar har evidens för att förebygga/minska PONV.
1.9 Syfte
Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka effekter* som framkommit för de icke farmakologiska behandlingsmetoderna akupunktur, akupressur och transkutan elektrisk nervstimulering, mot postoperativt illamående och kräkningar hos vuxna.
*RCT studier.
2. Metod
2.1 Design
Systematisk litteraturstudie med beskrivande design valdes för att sammanställa resultat av relevant litteratur från tidigare studier gjorda inom problemområdet (Polit & Beck 2017).
8 2.2 Sökstrategi
Sökning av vetenskapliga artiklar gjordes i databasen Medline via PubMed. Denna databas valdes då PubMed innehåller ett stort utbud av artiklar inom bland annat omvårdnad och medicin. Sökningen genomfördes vid ett och samma tillfälle i Mars 2020. I PubMed användes MeSH (Medical Subject Headings) termer. För att få fram MeSH termer till PubMed användes svensk MeSH. Sökningen började brett med en MeSH term i taget PONV, postoperative nausea och postoperative vomiting var för sig för att få en översikt. För bredda sökningen ytterligare användes ovanstående MeSH termer med den Booleanska termen OR. Genom att sedan använda den Booelanska söktermen AND i kombination med MeSH termerna TENS, acupuncture och acupressure. Detta gjordes för att få vetenskapliga artiklar som svarade mot denna studies syfte (Polit & Beck 2017).
Resultatet av sökningen presenteras i Bilaga 1.
2.3 Urvalskriterier Inklusionskriterier
Vi inkluderade alla randomiserade kontrollerade studier (RCTs) som studerade vilken effekt på PONV akupunktur, TENS och akupressur hade var för sig eller i kombination med annan medicin och jämfört med placebobehandling. Detaljerade kriterier enligt PICO principen (P: Population, I: Intervention, C: Control, O: Outcome) visas i tabell 1 (Polit & Beck 2017). Artiklarna skulle vara randomiserade kontrollerade studier, originalartiklar tillgängliga i fulltext på engelska samt vara publicerade mellan år 2010–
2020. Valda artiklar skulle vara vetenskapligt publicerade primär källor med experimentella design som var relevant för studiens syfte.
De valda artiklarna skulle vara Peer Reviewgranskade. Deltagarna i artiklarna skulle vara vuxna människor från 18 år och äldre. Genomgått kirurgi i generell och/eller lokal anestesi och fått behandling mot PONV i form av antingen TENS, akupunktur eller akupressur. Vidare inkluderades endast studier som fått tillstånd från etisk kommitté.
9 Exklusionskriterier
Artiklar exkluderades som var systematiska litteraturstudier, kvalitativa, djurstudier, artiklar som beskrev specifik farmakologisk behandling mot PONV, barn under 18 år, dubbletter och artiklar som inte hade någon kontrollgrupp. Originalartikel ej tillgänglig i fulltext, som inte handlade om akupunktur, akupressur och TENS. Förstudier utan resultat, studier som inte handlade om PONV. Studier där ingen randomisering gjord.
Tabell 1: PICO schema över population, interventionsgrupp, kontrollgrupp och utfallsmått
*P **I ***C ****O
Vuxna över 18 år med postoperativt
illamående och kräkning (PONV).
Akupunktur, TENS och akupressur
Farmakologisk behandling, placebo akupunktur, placebo TENS eller placebo akupressur.
Effekt av icke farmakologisk
behandling mot PONV
*P=Population, **I= Intervention, ***C= Control, ****O= Outcome
2.4 Urvalsprocess och utfall av möjliga artiklar
Litteratursökningen resulterade i 279 artiklar som var ett resultat av sökning nummer 5 (42 artiklar), 6 (165 artiklar), 7 (72 artiklar) och redovisas i bilaga 1. Efter att samtliga 279 titlar lästs igenom exkluderades 195 artiklar. Efter att dubbletter sorterats bort exkluderades 24 artiklar. Abstracten granskades i de återstående 60 artiklarna och 34 artiklar exkluderades på grund av att de inte uppfyllde inklusionskriterierna. Av dessa 34 artiklar exkluderades 15 artiklar eftersom de inte var originalartiklar och fritt tillgängliga i fulltext. Av resterande artiklar handlade nio artiklar inte om TENS, akupunktur eller akupressur. Fyra artiklar var förstudier och innehöll inget resultat. De resterande sex artiklarna exkluderades för att de beskrev barn och PONV. De
återstående 26 artiklarna var RCT studier där deltagarna randomiserades i en
kontrollgrupp och en behandlingsgrupp och verkade svara mot studiens inklusions- och exklusionskriterier. Artiklarna skrevs ut, lästes och granskades i fulltext av båda
författarna. Av dessa 26 artiklar exkluderades 14 eftersom nio inte handlade om PONV och en var inte RCT studie. Ytterligare fyra artiklar exkluderades eftersom de bedömdes
10 vara av låg kvalitet. Detta på grund av oklarheter kring hur randomisering och
tilldelning av deltagarna gått till, samt hur uppföljningen gått till utifrån frågorna i bedömningsmallen. De resterande 12 artiklarna som inkluderades i resultatet bedömdes vara av medel eller hög kvalitet utifrån kvalitetsgranskningen. Urvalet av artiklarna och vilka kriterier som användes för att exkludera artiklar redovisas i flödesschemat
(PRISMA statement). Se figur 1.
11
Resultat av litteratursökning i PubMed (n =279)
G ran sk n in g In k lu d era d e In clud e d
T il lh ö ri g h et
EligibilityRes u lt at l it tera tu sö k . Id en tificat io n
Resultat av manuell litteratursökning
(n = 0)
Artiklar inkluderade i systematisk litteraturstudie
(n =12)
Artiklar efter dubbletter exkluderats (n =60)
Artiklar efter titel abstrakt granskning
(n = 60)
Exkluderade artiklar (n =15 ej originalartikel
tillgänglig i fulltext n = 9 ej akupunktur,
akupressur, TENS n = 6 barn
n = 4 förstudier utan resultat)
Fulltext artiklar som svarade mot inklusionskriterier
(n =26) Fulltext artiklar exkluderade
eftersom (n = 9 ej PONV n = 4 Låg kvalitet pga.
oklarheter i randomisering mm.
n = 1 Ingen randomisering gjord)
Figur 1
Prisma 2009 Flödesschema över urvalsprocessen
Artiklar efter läst titel (n=84)
12 2.5 Kvalitetsgranskning
Granskning av det inkluderade artiklarnas kvalitet genomfördes utifrån
rekommendationerna från Joanna Briggs Checklist for Randomized control trails (Tufanaru, Munn, Cambell & Hopp 2017). Checklistan bestod av 13 frågor för randomiserade kontrollerade studier. Checklistan finns beskriven i bilaga 2. Frågorna handlade om hur deltagarna randomiserats (lottats) till en behandlingsgrupp eller till en kontrollgrupp. Detta för att undersöka effekter vid akupunktur, TENS och akupressur mot PONV. Om deltagarna, behandlingsutförare, bedömare och forskarteamen var blindade. Om deltagarna fick samma grundbehandling förutom intervention och om samma mätinstrument använts mellan grupperna. Författarna läste, granskade och diskuterade tillsammans de inkluderade artiklarna och bedömde dessa utifrån de 13 frågorna i checklistan. I tabell 2 redovisas hur respektive artikel har kvalitetsbedömts utifrån checklistan. Det var samförstånd mellan författarna kring samtliga artiklarnas kvalitet enligt följande:
Hög kvalitet
En artikel av hög kvalitet skulle ha en tydlig beskrivning på hur randomiseringen, fördelningen och blindningen av deltagarna gått till. Artikeln skulle också tydligt beskriva hur mätningen och bedömning gått till, om samma validerade mätinstrument användes på grupperna. Om bedömningen av utfallet gjordes av en till studien blindad person.
Medel kvalitet
En artikel av medel kvalitet hade ingen eller oklar beskrivning på hur randomiseringen, fördelningen och blindningen av deltagarna gått till. Artikeln skulle beskriva hur mätningen och bedömning gått till, om samma mätinstrument användes på grupperna.
Om bedömningen av utfallet gjordes av en till studien blindad person.
Låg kvalitet
En artikel av låg kvalitet hade ingen eller oklar beskrivning på hur randomiseringen, fördelningen och blindningen av deltagarna gått till. Artikeln hade ingen eller otydlig beskrivning på hur mätningen och bedömning gått till, om samma mätinstrument använts på grupperna. Om bedömningen av utfallet gjordes av en till studien blindad person.
13
Författare/ år 1. Was true randomizati on used for assignment of participants to treatment groups?
2. Was allocation to treatment groups concealed?
3. Were treatment groups similar at the baseline?
4. Were participants blind to treatment assignment?
5. Were those delivering treatment blind to treatment assignment?
6. Were outcomes assessors blind to treatment assignment?
7. Were treatment groups treated identically other than the intervention of interest?
8. Was follow up complete and if not, were differences between groups in terms of their follow up adequately described and analyzed?
9. Were participants analyzed in the groups to which they were randomized?
10. Were outcomes measured in the same way for treatment groups?
11. Were outcomes measured in a reliable way?
12. Was appropriate statistical analysis used?
13. Was the trial design appropriate, and any deviations from the standard RCT design (individual randomization, parallel groups)accounted for in the conduct and analysis of the trial?
Alizadeh et al.
(2014)
J J J J N J J J J J O J J
Carr et al.
(2015)
J J J J N J J J J J J J J
Cooke et al.
(2015)
J J J J N J O J J J O J J
El-Deeb et al (2011)
N J J J O J J J J J J J J
Ertas et al.
(2015)
J J J J J J J J J J O J J
Lee et al.
(2013)
J O J O O J J J J J O J J
Li et al.
(2017)
J J J J N J J J J J J J J
Noroozinia et al.
(2013)
O O J J O J J J J J J J J
White et al.
(2012)
J J J J N J J J J J J J J
Yang et al.
(2015)
J J J J N J J J J J J J J
Yeoh et al.
(2015)
J J J J N J J J J J O J J
Yilmaz et al.
(2018)
J J J O O O J J J J J J J
J = ja, N= nej, O=Oklar, otydlig beskrivning.
Tabell 2 Kvalitetsbedömning av inkluderade artiklar
14 2.6 Dataanalys
Artiklarnas resultat lästes flera gånger av båda författarna och med hjälp av engelsk- svenskt lexikon för att minimera missuppfattningar, översattes tillsammans ordagrant till svenska och dokumenterades i en matris. Studiernas styrkor och svagheter beskrivs utifrån hur tydlig beskrivning av randomisering, alkollering och blindning av deltagarna presenterats i studierna. Samt hur tydligt beskriven mätning och bedömning var, om samma mätinstrument använts på grupperna. Om bedömning av utfallet gjorts av en till studien blindad person. Bedömning av artiklarna gjordes utifrån Joanna Briggs
Checklist for Randomized control trails (Tufanaru et al. 2017) bestående av 13 frågor presenteras och presenteras i tabell 2. Artiklarnas innehåll sammanfattades utifrån författare, år, land, titel, design, ansats, urval, undersökningsgrupp, bortfall, datainsamlingsmetod, dataanalysmetod, reabilitet, validitet inklusive
kvalitetsgranskning. Sammanfattning av artiklarnas innehåll presenteras i tabell 3 som återfinns i bilaga 3. En sammanfattning av de inkluderade artiklarnas resultat
presenteras utifrån författare, syfte och resultat i tabell 4 som återfinns i bilaga 4.
De specifika resultaten som analyserades var vilken intervention som användes mot PONV samt om det fanns evidens uttryckt i statistisk signifikans i detta arbete (p=
<0,05) i förhållande till kontrollgruppen gällande förebyggande/minskning av PONV.
Resultaten kommer att presenteras i deskriptivt i löpande text och genom tabeller under resultat avsnittet (Polit & Beck 2017).
2.7 Etiska överväganden
Etikprövning av etisk nämnd behövdes inte för denna systematiska litteraturstudie då studierna som användes redan var utförda och prövade av etisk nämnd.
För att skydda individer i forskningssammanhang så ska fyra allmänna huvudkrav på forskningen uppfyllas. I informationskravet har forskaren skyldighet att informera deltagarna i studien om deras uppgift och vilka villkor som gäller för deltagande. I samtyckeskravet skall forskaren inhämta studiedeltagarens samtycke (Vetenskapsrådet u.å.).
15 Informerat samtycke innebär att forskaren förser deltagaren med information om studien och att deltagaren förstår konsekvenserna av informationen. Deltagaren kan utifrån detta välja att frivilligt delta samt avsluta deltagande utan förklaring (Sandman & Kjellström 2018). Konfidentialitetskravet innebär att ingen enskild skall kunna identifieras utifrån de uppgifter som lämnats till forskaren. Nyttjandekravet innebär att uppgifterna som insamlats för forskningsändamål får inte spridas vidare för icke-vetenskapligt bruk (Vetenskapsrådet u.å.). Forskning ska utgå ifrån människans välbefinnande och får inte skada människan (Sandman & Kjellström 2018). Författarna fabricerade inte medvetet, det vill säga att de inte förvrängde resultatet. Författarna plagierade inte heller, dvs använde data utan att referera till originalkällan. Författarna förvrängde inte dvs manipulerade, försummade eller utelämnade data (Polit & Beck 2017). Författarna förhöll sig objektiva och presenterade all forskning i området genom att hålla sig till originalkällor.
3. Resultat
Totalt identifierades 60 artiklar från Pubmed, efter att dubbletter exkluderats. Efter granskning av titlar och abstrakt exkluderades ytterligare 34 studier eftersom de inte uppfyllde inkluderingskriterierna. De återstående 26 granskades i sin helhet varav ytterligare 14 artiklar exkluderades på grund av det inte studerat PONV, var inte RCT studier samt bedömdes vara av låg kvalitet. Resultaten av det återstående 12 artiklarna inkluderades eftersom det studerat effekter av akupunktur, akupressur och TENS mot PONV, som var syftet i litteraturstudien. Effekten av akupunktur, akupressur och TENS mot PONV var studiernas utfallsmått. Graden av PONV bedömdes med hjälp av enkät, beskrivning av illamående för sjuksköterska samt skalorna Visual Analog Scale (VAS), Verbal Rating Scale (VRS), Lickertskala och Aldrete kriterier. Bedömningen gjordes av deltagarna själva, specialistsjuksköterskor eller anestesiolog. Vissa av studierna innehöll även andra resultat som till exempel bedömning av smärta. Detta har inte inkluderats i denna studie då smärta inte svarar på denna studies syfte.
16 Av de 12 inkluderade studierna bedömdes fem av hög kvalitet och sju av medel kvalitet.
Studierna jämförde akupunktur, akupressur och transkutan elektrisk stimulering med en kontrollgrupp. Inklusionskriterierna var att deltagarna skulle vara kvinnor och/eller män, 18 år och äldre, fysisk status enligt American Society of Anesthesiologists (ASA) I–III och genomgått någon form av kirurgi (inte kirurgi i ansikte) i generell eller regional anestesi. Antalet deltagare varierade i studierna mellan 40 och 450 personer och majoriteten var kvinnor. Studierna var publicerade mellan år 2011 och 2018 och är utförda i Asien, Afrika, Nordamerika och Oceanien i sju olika länder. Ingen studie var utförd i Europa. Samtliga studiers resultat överensstämmer med denna litteraturstudies syfte som var att beskriva vilka effekter som framkommit för de icke farmakologiska behandlingsmetoderna akupunktur, akupressur och transkutan elektrisk nervstimulering, mot postoperativt illamående och kräkningar hos vuxna.
Sammanställning av det inkluderade studiernas författare, land, år, titel, design, datainsamlingsmetod, dataanalys och kvalitetsgranskning återfinns i tabell 3, se bilaga 3. En översikt av de inkluderade studiernas författare, syfte och resultat återfinns i tabell 4 som återfinns i bilaga 4.
Akupunktur
Behandling med akupunktur har visat signifikant positiva effekter mot PONV hos vuxna som genomgått kirurgi i generell eller regional anestesi. Deltagarna i
interventionsgrupperna som fick akupunktur eller farmakologisk behandling upplevde PONV signifikant lägre postoperativt jämfört med kontrollgrupperna (Alizadeh et al.
2014; El-Deeb & Ahmady 2011; Lee, Lee, Choi & Lee 2013). Däremot visade Li et al.
(2017) motsatt effekt där ingen signifikant skillnad i uppkomst av PONV kunde påvisas postoperativt. Men upplevelsen av PONV var lägre 0–6 h postoperativt i
interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen.
17 Akupressur
Användning av akupressur visade signifikant positiva effekter mot PONV postoperativt (Noroozinia et al. 2013; Yilmaz, Iyigun & Can 2018; White et al. 2012). Illamående var signifikant lägre och mindre frekvent 2–6 h postoperativt i interventionsgrupperna som fick akupressurband, jämfört med kontrollgrupperna som fick placeboband
(Noroozinia et al. 2013; Yilmaz, Iyigun & Can 2018). Antalet deltagare i
interventionsgruppen som fick akupressur kräktes signifikant lägre postoperativt jämfört med placebogruppen (White et al. 2012). Yilmaz, Iyigun och Can (2018) visade
däremot i sin studie att det inte fanns någon signifikant skillnad i uppkomst av kräkning postoperativt mellan interventionsgruppen som fick akupressur, placeboakupressur och kontrollgruppen som fick farmakologisk behandling. Liknande resultat framkom i Cooke et al. (2015) studie att det inte fanns några signifikanta effekter av
akupressurbehandling mot PONV mellan interventions- och kontrollgruppen.
TENS
TENS har i studier visat signifikant positiva effekter i behandlingen mot PONV.
Interventionsgrupperna i studierna fick TENS och/eller farmakologisk behandling medan kontrollgrupperna fick placebo-TENS och/eller farmakologisk behandling.
Uppkomst av PONV i interventionsgrupperna var signifikant lägre 0–6 h postoperativt jämfört med kontrollgrupperna (Ertas et al. 2015; Yang et al. 2015 & Yeoh et al. 2016).
Däremot visade Yang et al. (2015) & Yeoh et al. (2016) signifikant lägre uppkomst av PONV 6–24 h postoperativt. Carr et al. (2015) visade motsatt effekt i deras studie, att det inte fanns någon signifikant skillnad i upplevelse av PONV mellan
interventionsgruppen och kontrollgruppen.
18
4. Diskussion
4.1 Huvudresultat
Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att göra en sammanställning och beskriva vilka effekter som icke-farmakologiska behandlingsmetoderna akupunktur, akupressur och TENS har mot postoperativt illamående och kräkningar hos vuxna.
Huvudresultatet visar att akupunktur, akupressur och TENS har signifikant positiva effekter mot PONV.
4.2 Resultatdiskussion
Flera av de inkluderade studierna (Alizadeh et al. 2014; El-Deeb & Ahmady 2011 Ertas et al. 2015; Lee, Lee, Choi & Lee 2013; Noroozinia et al. 2013; White et al. 2012; Yang et al. 2015; Yeoh et al. 2016 Yilmaz, Iyigun & Can 2018) visade att icke-
farmakologiska behandlingsmetoder hade signifikant positiv effekt mot uppkomsten av PONV. Tidigare studier (Halliday, Sundqvist, Hultin & Wallden 2017; Gan et al. 2014;
Apfel et al. 1999) har visat att illamående och kräkning ibland kan upplevas som mer lidande än smärtan från ingreppet i sig självt hos vissa patienter. Illamående och
kräkning som i en vårdsituation inte observeras och åtgärdas av specialistsjuksköterskan är ett vårdlidande (Eriksson 1994). Lidandet är subjektivt och ska åtgärdas utifrån patientens unika upplevelse. Det är specialistsjuksköterskans uppgift att identifiera, förebygga och minska den enskildes lidande (Svensk sjuksköterskeförening 2012a, 2012b). Eftersom författarna inte inkluderat några europeiska eller svenska studier är det svårt att bedöma om hur vanligt förekommande icke-farmakologiska
behandlingsmetoder är inom svenska förhållanden för att lindra postoperativt illamående och kräkningar hos vuxna.
19 Icke-farmakologiska behandlingsmetoder har i nio studier visat sig ha signifikant effekt mot PONV och därmed kan minska vård- och sjukdomslidandet. I dessa studier var majoriteten av deltagarna kvinnor, de hade opererats med laparaskopisk kirurgi, gjort kejsarsnitt och allmän kirurgi. Deltagarna hade behandlats med icke-farmakologiska behandlingsmetoder (Alizadeh et al. 2014; El-Deeb & Ahmady 2011 Ertas et al. 2015;
Lee, Lee, Choi & Lee 2013; Noroozinia et al. 2013; White et al. 2012; Yang et al. 2015;
Yeoh et al. 2016; Yilmaz, Iyigun & Can 2018). I kontrast till de positiva resultaten visade tre studier (Cooke et al. 2015; Carr et al. 2015; Li et al. 2017) att icke- farmakologiska behandlingar inte hade någon signifikant effekt mot PONV.
Här var också majoriteten av deltagarna kvinnor som opererats med laparaskopisk kirurgi eller genomgått hjärtkirurgi.
Enligt Polit och Beck (2017) krävs ett validerat instrument för att komma fram till ett trovärdigt och tillförlitligt resultat. Validerade instrument som till exempel VAS och Lickertskala har använts i fem studier där icke-farmakologisk behandling visade signifikant effekt mot PONV (El-Deeb & Ahmady 2011; Noroozinia et al. 2013; White et al. 2012; Yang et al. 2015; Yilmaz, Iyigun & Can 2018). Däremot visade två studier där validerade instrument använts att icke-farmakologisk behandling inte hade någon signifikant effekt mot PONV (Carr et al. 2015; Li et al. 2017). Vidare visade resultatet i tre studier där inget validerat instrument använts, men där icke-farmakologisk
behandling påvisade signifikant effekt mot PONV (Ertas et al. 2015; Lee, Lee, Choi &
Lee 2013; Yeoh et al. 2016). I studien Cooke et al. (2015) framkom att det inte
användes något validerat instrument, och att icke-farmakologisk behandling mot PONV inte visade någon signifikant effekt. Utmärkande var att i studien av Alizadeh et al.
(2014) inte presenterade något mätinstrument men, resultatet visade ändå en signifikant skillnad av effekt med icke-farmakologisk behandling mot PONV. Att inte använda validerade mätinstrument kan påverka studiens resultat, tillförlitlighet och trovärdighet då datainsamlingen inte blir tillförlitlig (Polit & Beck 2017). Dessutom är det
nödvändigt att användaren vet hur mätinstrumentet ska användas.
20 Resultatet i denna litteraturstudie bygger på studier som är utförda i olika kontinenter.
Det fanns få europeiska och nordiska studier och dessa har inte inkluderats i
litteraturstudien då studierna inte var tillgängliga i fulltext. Detta kan vara en nackdel då resultatet troligen inte kan generaliseras till svenska förhållanden. Att resultatet i
litteraturstudien bygger på studier som är utförda i olika kontinenter kan dock vara en styrka. Eftersom deltagarna i de inkluderade studierna sammantaget representerar fyra av sju kontinenter i en mer globaliserad värld. Dessutom är tre av studierna utförda i USA och Australien som har västerländska värderingar som Sverige, där vetenskapen är överordnad.
Skillnaden mellan läkemedelsstudier och studier med akupunktur, akupressur och TENS är att det är lättare att dölja placeboläkemedel, eftersom det kan se likadant ut som det generiska läkemedlet. I studier med icke-farmakologiska behandlingar kan det vara svårt att dölja vad som är placebobehandling och vad som är
interventionsbehandling. Det kan anses vara en svaghet eftersom deltagaren kan känna till behandlingen i fråga, och därmed förstå om det är fråga om placebobehandling eller inte. Detta kan ha påverkat resultatet genom att placeboeffekten uteblivit. Alla studier som inkluderats utom en (Alizadeh et al. 2014) hade en grupp som har fått någon form av placebobehandling. Placebobehandlingen vid TENS har inte givit någon elektrisk stimulering. Vid akupunktur kan deltagaren fått behandling på en icke verifierad akupunkturpunkt och vid akupressur har deltagarna i placebogruppen fått
akupressurband som inte aktiverar aktuell akupunkturpunkt. Om en deltagare fått behandling med akupunktur, akupressur eller TENS tidigare så kan. Två studier exkluderade deltagare som tidigare fått icke-farmakologisk behandling (El-Deeb &
Ahmady 2011; White et al. 2012).
21 Inte någon av de inkluderade studierna hade större bortfall, vilket ökar denna
litteraturstudies validitet. Studien av Yilmaz et al. (2015) exkluderades 15 deltagare på grund av ändrad operationsmetod, eller att akupressurbandet satt för hårt så att det fick avlägsnas innan studien var avslutad. Detta anses inte snedvrida studiens resultat eftersom antalet deltagare som avslutade studien var 111. Deltagarna har i sex studier fått farmakologisk behandling pre- och/eller postoperativt mot PONV utöver
interventionen (Carr et al. 2015; Li et al. 2017; White et al. 2012; Yang et al. 2015;
Yeoh et al. 201; Yilmaz, Iyigun & Can 2018). I två av studierna presenterades ingen signifikant effekt av de icke-farmakologiska behandlingarna mot PONV (Carr et al.
2015; Li et al. 2017). I studier av (Cooke et al. 2015; Noroozinia et al. 2013) var det oklart om deltagarna fått farmakologisk behandling. Detta kan ha påverkat resultatet eftersom det kan vara farmakologisk och/eller icke-farmakologisk behandling mot PONV som givit effekt. Vilket därmed kan öka risken att resultatet i det inkluderade studierna kan vara snedvridet. I kontrast till detta har deltagarna i resterande studier av (Alizadeh et al. 2014; El-Deeb & Ahmady 2011; Lee, Lee, Choi & Lee 2013; Ertas et al. 2015) inte fått farmakologisk behandling mot PONV utöver interventionen, och visade signifikant effekt mot PONV.
Majoriteten av de inkluderade studiernas resultat visade att icke-farmakologiska behandlingar hade signifikant positiva effekter mot PONV. Exempelvis hade aromaterapi i en studie av Hodge, McCarthy och Pierce (2014) visat sig ha positiva effekter mot PONV hos patienter som genomgått allmän kirurgi. Ingefära hade däremot ingen effekt mot PONV för kvinnor som genomgått kejsarsnitt (Kavala et al. 2013). En av specialistsjuksköterskornas främsta uppgift är att lindra vård- och sjukdomslidande hos patienter som upplever PONV (Eriksson 1994). Lindrandet av PONV kan också bidra till kortare läknings- och vårdtider (Farhadi et al. 2016).
22 4.3 Metoddiskussion
Då syftet var att granska vilka effekter som framkommit för de icke-farmakologiska behandlingsmetoderna akupunktur, akupressur och TENS, mot postoperativt illamående och kräkningar hos vuxna valdes en systematisk litteraturstudie med beskrivande
design. Denna metod innebär att systematiskt kritiskt granska, söka och sammanställa vetenskaplig evidens utifrån ett tydligt syfte. För att få fram effekter av icke-
farmakologiska behandlingsmetoder inkluderades endast RCT studier då de har en hög evidens (Polit & Beck 2017).
Data samlades in via databasen PubMed eftersom den innehåller ett brett utbud av evidensbaserad forskning inom omvårdnad och medicin. En databas valdes då
författarna fick tillgång till tillräckligt många artiklar för denna litteraturstudies syfte.
För att få artiklar som svarade mot syftet utformades inklusions- och
exklusionskriterier. Samtliga studier hade godkännande från etisk kommitté och alla deltagare hade lämnat informerat samtycke. De inkluderade studierna var Peer Reviewgranskade och publicerade i olika tidskrifter under det senaste 10 åren och resulterade i endast aktuell forskning. Studierna kvalitetsgranskades systematiskt och objektivt med hjälp av Johanna Briggs validerade checklista (Tufanaru, Munn, Cambell
& Hopp 2017). Det inkluderade studierna granskades ingående vad gäller vilka mätinstrument som använts. Vidare hur deltagare har randomiserats till kontroll- och placebogrupp. Dessutom granskades studiens storlek samt eventuellt bortfall.
Författarna granskade både enskilt och tillsammans de inkluderade studierna
och analyserade vilken intervention som användes mot PONV. Vidare granskades det om evidens fanns uttryckt i signifikans i förhållande till kontrollgruppen gällande positiva effekter mot PONV. Kvaliteten på studierna bedömdes utifrån om validerade mätinstrument, randomisering, tilldelning, studiens storlek och eventuellt bortfall var tydligt, oklart eller inte beskrivet. Studien värderades sedan som hög, medel eller låg kvalitet utifrån hur tydlig beskrivningen var. Endast studier med hög- och medelkvalitet inkluderades i denna litteraturstudie, vilket författarna till denna litteraturstudie ansåg höja validiteten och reabiliteten på studien. Intentionen var att inkluderade studier i denna litteraturstudie skulle vara av hög kvalitet för att uppnå så hög validitet och reabilitet som möjligt. Tolv studier inkluderades i resultatet av dessa bedömdes fem
23 studier vara av hög kvalitet och sju studier av medelkvalitet. Författarna valde att
inkludera studier av medelkvalitet för att uppnå tillräckligt antal studier i resultatet. Att studierna bedömdes vara av medelkvalitet kan bero på att kvalitetsgransknings
checklistan var validerad och innehöll specificerade och utförliga frågor om studiens upplägg och utformning. Vilket av författarna till denna litteraturstudie anser vara en styrka. Till exempel var det en fråga i kvalitetsgransknings checklistan som handlade om hur randomiseringen gått till. Vissa studier hade beskrivit att det gjorts en
randomisering, men inte beskrivit hur den hade gått till. Kvaliteten på den studien bedömdes då som medelkvalitet, för att randomiseringen ansågs av författarna till denna litteraturstudie som en central i en RCT studie.
4.4 Kliniska implikationer för omvårdnad
PONV är ett stort problem och en obehaglig upplevelse för många patienter som genomgår kirurgiska ingrepp i det postoperativa förloppet. Resultatet visade att akupunktur, akupressur och TENS har positiva effekter mot PONV. Att lindra PONV kan minska sjukdoms- och vårdlidande för patienten (Eriksson 1994). Att lindra patientens lidande är en av specialistsjuksköterskans främsta uppgift. Genom att lindra PONV kan både sjukdoms- och vårdlidande minskas. Vidare kan lindring av PONV leda till bättre sårläkning, minskad sjukvårdstid, minskat vårdbehov samt snabbare återhämtning för patienten.
4.5 Förslag på fortsatt forskning
För patienter som anses vara i hög risk för utveckling av PONV kan
specialistsjuksköterskor arbeta mer tvärvetenskapligt, exempelvis med traditionell kinesisk medicin för att ge patienterna de bästa förutsättningarna i förebyggande syfte mot PONV. För detta behöver fler studier vidtas. Eftersom det fanns ett övertag av studier från icke europeiskt länder önskas fler studier från Europa och framförallt Norden. Fler studier där interventionsgruppen endast erhåller icke-
farmakologiskbehandling. Vidare önskas studier där specialistsjuksköterskors erfarenheter av att använda icke-farmakologiska behandlingsmetoder jämfört med traditionell behandling. Samt kvalitativa studier där kvinnor och mäns upplevelse av PONV undersöktes.
24 4.6 Slutsats
Utifrån de vetenskapliga artiklarna som har inkluderats i denna litteraturstudie, har det framkommit att akupunktur, akupressur och TENS har signifikant positiva effekter mot PONV hos framförallt kvinnor. Litteraturstudien kan bidra till ökad förståelse för de icke-farmakologiska behandlingsmetoderna akupunktur, akupressur och TENS mot PONV, och bör därför användas som ett komplement till traditionell behandling av patienter som genomgår anestesi i det postoperativa förloppet.
25
5. Referenser
*- Referensen ingår i resultatet
*Alizadeh, R., Esmaeili, S., Shoar, S., Bagheri-Hariri, S. & Shoar, N. (2014).
Acupuncture in preventing postoperative nausea and vomiting: efficacy of two acupuncture points versus a single one. J acupunct meridian stud, 7(2), ss. 71–75.
doi:10.1016/j.jams.2013.04.005
Andersson, S., Lund, I., Lundeberg, L. & Stener-Victroin, E. (2018). Punkthandbok.
Ullared: AKAB Utbildning AB
Apfel, C. C., Läära, E., Koivuranta, M., Greim, C-A. & Roewer, N. (1999). A
Simplified risk score for predicting postoperative nausea and vomiting. Anesthesiology, 91(3), ss. 693–700.
Cao, X., White, P.F. & Ma, H. (2017). An update on the management of postoperative nausea and vomiting. J Anesth, 31, ss. 617–626. Doi:10.1007/s00540-017-2363-x
Carlsson, A. & Anckers, L. (2017). Akupunktur och TENS inom obstetriken. Lund:
Studentlitteratur AB.
*Carr, K. L., Johnson, F. E., Kenaan, C. A. & Welton, J. M. (2015). Effects of P6 stimulation on postoperative nausea and vomiting in laparoscopic cholecystectomy patients. J perianesth nurs, 30(2), ss. 143-50. doi:10.1016/j.jopan.2014.04.005
*Cooke, M., Rapchuk, I., Doi, S.A, Spooner, A., Wendt, T., Best, J., Edwards, M., O'Connell, L., McCabe, D., McDonald, J., Fraser, J. & Rickard, C. (2015). Wrist acupressure for post- operative nausea and vomiting (WrAP): A pilot study.
Complement ther med. 23(3), ss. 372–380. doi:10.1016/j.ctim.2015.03.007
Eintrei, C., Enlund, M., Gupta, A. & Åkeson, J. (2016). Generell anestesi. I Lindahl, S., Winsö, O. & Åkeson, J. (red.) Anestesi. Stockholm: Liber. ss. 259-297.
26
*El-Deeb, A. M. & Ahmady, M. S. (2011). Effect of acupuncture on nausea and/or vomiting during and after cesarean section in comparison with ondansetron. J anesth.
25(5), ss. 698–703. doi:10.1007/s00540-011-1198-0
Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Arlöv: Liber utbildning.
*Ertas, G., Bengi Sener, E., Kaya, C., Ozkan, F., Ustun, Y. B. & Koksal, E. (2015).
Effects of P6 acustimulation with the ReliefBand on postoperative nausea and vomiting in patients undergoing gynecological laparoscopy. Holist nurs pract, 29(1), ss. 6-12.
doi:10.1097/HNP.0000000000000061
Farhadi, K., Choubsaz, M., Setayeshi, K., Kameli, M., Bazargan-Hejazi, S., Zadie, Z. H.
& Ahmadi, A. (2016) The effectiveness of dry-cupping in preventing post-operative nausea and vomiting by P6 acupoint stimulation: A randomized controlled trial.
Medicine, 95(38), ss. 1-6. doi:10.1097/MD.0000000000004770
Feldheiser, A., Aziz, O., Baldini, G., Cox, B. P., Fearon, K. C., Feldman, L. S., Gan, T.
J., Kennedy, R. H., Ljungqvist, O., Lobo, D. N., Miller, T., Radtke, F. F., Ruiz Garces, T., Schricker, T., Scott, M. J., Thacker, J. K., Ytrebø, L. M., & Carli, F. (2016).
Enhanced Recovery After Surgery (ERAS) for gastrointestinal surgery, part 2:
consensus statement for anaesthesia practice. Acta anaesthesiologica Scandinavica, 60(3), ss. 289–334. doi:10.1111/aas.12651
Gan, T. J., Diemunsch, P. Habib, A. S., Kovac, A. L, Kranke, P., Meyer, T. A., Watcha, M. F., Chung, F., Angus, S., Apfel, C. C., Bergese, S. D., Candiotti, K. A., Chan, M.
T.V., Davis, P. J., Hooper, V. D., Lagoo-Deenadayalan, S. A., Myles, P. S., Nezat, G., Philip, B. K. & Tramèr, M. R. (2014). Consensus guidelines for the management of postoperative nausea and vomiting. Society for Ambulatory Anesthesia. Anesth Analg, 118(1), ss. 85-113. doi:10.1213/ANE.0000000000000002
27 Ganter, M. T., Blumenthal, S., Dübendorfer, S., Brunnschweiler, S., Hofer, T.,
Klaghofer, R., Zollinger, A., & Hofer, C. K. (2014). The length of stay in the post- anaesthesia care unit correlates with pain intensity, nausea and vomiting on arrival.
Perioperative medicine (London, England), 3(1), ss. 10. doi:10.1186/s13741-014-0010- 8
Habib, A. S., Chen, Y. T., Taguchi, A., Hu, X. H., & Gan, T. J. (2006). Postoperative nausea and vomiting following inpatient surgeries in a teaching hospital: A
retrospective database analysis. Current Medical Research and Opinion, 22(6), ss. 1093- 1099. doi:10.1185/030079906X104830.
Halliday, T. A., Sundqvist, J., Hultin, M. & Wallden, J. (2017). Post-operative nausea and vomiting in bariatric surgery patients: an observational study. Acta
anaesthesiologica scandinavica, 61, ss. 471−479. doi:10.1111/aas.12884
Hodge, N. S., McCarthy, M. S. & Pierce, R. M. (2014). A prospective randomized study of the effectiveness of aromatherapy for relief of postoperative nausea and vomiting.
Journal of perianesthesia nursing, 29(1), ss. 5–11. doi:10.1016/j.jopan.2012.12.004
Kalava, A., Darji, S. J., Kalstein, A., Yarmush, J. M., SchianodiCola, J. & Weinberg, J.
(2013). Efficacy of ginger on intraoperative and postoperative nausea and vomiting in elective cesarean section patients. European journal of obstetrics & gynecology, and reproductive biology, 169(2), ss. 184–188. doi:10.1016/j.ejogrb.2013.02.014
*Lee, S., Lee, M. S., Choi, D. H. & Lee, S. K. (2013). Electroacupuncture on PC6 prevents opioid- induced nausea and vomiting after laparoscopic surgery. Chin J integr med, 19(4), ss. 277-81. doi:10.1007/s11655-013-1425-7
28 Lindahl, S. & Winsö, O. (2016) Lokal och regional anestesi. I Lindahl, S., Winsö, O. &
Åkesson (red.) Anestesi. Stockholm: Liber. ss. 298–325.
*Li, S., Zheng, M., Wu, W., Guo, J., Ji, F. & Zheng, Z. (2017). Effects of
electroacupuncture administered 24 hours prior to surgery on postoperative nausea and vomiting and pain in patients undergoing gynecologic laparoscopic surgery: A
feasibility study. Explore, 13(5), ss. 313–318. doi:10.1016/j.explore.2017.06.002 Lindahl, S., Winsö, O. & Åkeson, J. (red.) (2016). Anestesi. Stockholm: Liber
Mcilvoy, L., Richmer, L., Kramer, D., Jackson, R., Shaffer, L. Lawrece, J. & Inman, K.
(2015). The efficacy of aromatherapy in the treatment of postdischarge nausea in patients undergoing outpatient abdominal surgery. Journal of PeriAnesthesia Nursing, 30(5), ss. 383–388. doi:10.1016/j.jopan.2014.10.004
Moore, A. (2013). Gabapentin and post tonsillectomy pain-the next best thing? Arch Trauma Res.1(4), ss.188–190. doi:10.5812/atr.9938
*Noroozinia, H., Mahoori, A., Hasani, E., Gerami-Fahim, M. & Sepehrvand, N. (2013).
The effect of acupressure on nausea and vomiting after cesarean section under spinal anesthesia. Acta med Iran, 51(3), ss. 163–167.
Odom-Forren, J., Rayens M. K., Gokun, Y., Jalota, L., Radke, O., Hooper, V., Wiggins, A. T. & Apfel, C. C. (2015). The relationship of pain and nausea in postoperative patients for 1 week after ambulatory surgery. Clin J Pain, 31(10), ss. 845−851.
doi:10.1097/AJP.0000000000000170
29 Panahi, Y., Saadat, A., Sahebkar, A., Hashemian, F., Taghikhani, M., Abolhasani, E.
(2012). Effect of ginger on acute and delayed chemotherapy-induced nausea and vomiting: A pilot, randomized, open-label clinical trial. Integrative cancer therapies, 11(3), ss. 204−211. doi:10.1177/1534735411433201
Parra-Sanchez, I., Abdallah, R., You, J., Fu, A. Z., Grady, M., Cummings, K., 3rd, Apfel, C., & Sessler, D. I. (2012). A time-motion economic analysis of postoperative nausea and vomiting in ambulatory surgery. Canadian journal of anaesthesia = Journal canadien d'anesthesie, 59(4), ss. 366–375. doi:10.1007/s12630-011-9660-x
Pierre, S., Corno, G., Benais, H., & Apfel, C. C. (2004). A risk score-dependent antiemetic approach effectively reduces postoperative nausea and vomiting--a
continuous quality improvement initiative. Canadian journal of anaesthesia = Journal canadien d'anesthesie, 51(4), ss. 320–325. doi:10.1007/BF03018235
Polit, D. & Beck, C. T. (2017). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice. 10. uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer.
Radford, K. D., Fuller, T. N., Bushey, B., Daniel, C. & Pellegrini, J. E. (2011).
Prophylactic isopropyl alcohol inhalation and intravenous ondansetron versus
ondansetron alone in the prevention of postoperative nausea and vomiting in high-risk patients. AANA journal, 79(4), ss. 69−74.
Rusy, L. M., Hoffman, G. M. & Weisman, S. J. (2002). Electroacupuncture prophylaxis of postoperative nausea and vomiting following pediatric tonsillectomy with or without adenoidectomy. Anesthesiology, 96(2) ss. 300–305. doi:10.1097/00000542-200202000- 00013
Sandman, L. & Kjellström, S. (2018). Etikboken. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur.
30 Schürner, A. M., Manzini, G., Bueter, M., Schadde, E., Beck-Schimmer, B. &
Schläpfer, M. (2018). Perioperative surgery- and anaesthesia-related risks of laparoscopic Roux-en-Y gastric bypass - a single centre, retrospective data
analysis. BMC anesthesiology, 18(1), ss. 190−197. doi:10.1186/s12871-018-0654-x
Shaikh, S. I., Nagarekha, D., Hegade, G., & Marutheesh, M. (2016). Postoperative nausea and vomiting: A simple yet complex problem. Anesthesia, essays and researches, 10(3), ss. 388–396. doi:10.4103/0259-1162.179310
Svensk sjuksköterskeförening (2012a). Kompetensbeskrivning legitimerad
sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot anestesisjukvård.
https://aniva.se/wp-content/uploads/2014/12/komp-beskrivning-anestesi.pdf Åtkomst 200420 Kl. 15:28
Svensk sjuksköterskeförening (2012b). Kompetensbeskrivning legitimerad
sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot intensivvård.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer- svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-
publikationer/anestesi.och.intensivvard.kompbeskr.pdf Åtkomst 200420 Kl. 12:45
Tufanaru, C., Munn, Z., Aromataris, E., Campbell. J. & Hopp, L (2017). Chapter 3:
Systematic reviews of effectiveness. I Aromataris, E. & Munn, Z. (red.) Joanna Briggs institute reviewer's manual. The Joanna Briggs institute. Available from
https://reviewersmanual.joannabriggs.org/
Valeberg, B. T. (2013). Illamående och kräkningar postoperativt. I Hovind, I. (red).
Anestesiologisk omvårdnad. Lund: Studentlitteratur, ss. 117–126.
Vetenskapsrådet (u.å.). Forskningsetiska principer.
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf Åtkomst 191211 Kl. 14:00
31
*White, P. F., Zhao, M., Tang, J., Wender, R.H., Yumul, R., Sloninsky, A.V., Naruse, R., Kariger, R.& Cunneen, S. (2012). Use of a disposable acupressure device as part of a multimodal antiemetic strategy for reducing postoperative nausea and vomiting.
Anesth analg, 115(1), ss. 31−37. doi:10.1213/ANE.0b013e3182536f27
*Yang, X. Y., Xiao, J., Chen, Y. H., Wang, Z. T., Wang, H. L., He, D. H. & Zhang, J.
(2015). Dexamethasone alone vs in combination with transcutaneous electrical acupoint stimulation or tropisetron for prevention of postoperative nausea and vomiting in
gynecological patients undergoing laparoscopic surgery. Br j anaesth, 115(6), ss.
883−889. doi:10.1093/bja/aev352
*Yeoh, A. H., Tang, S. S., Abdul Manap, N., Wan Mat, W. R., Said, S., Che Hassan, M.
R. & Abdul Rahman, R. (2016). Effectiveness of P6 acupoint electrical stimulation in preventing postoperative nausea and vomiting following laparoscopic surgery. Turk j med Sci, 46(3), ss. 620−625. doi:10.3906/sag-1502-56
*Yilmaz, S. S., Iyigun, E. & Can, M. F. (2018). Effect of acupressure application to the P6 acupoint before laparoscopic cholecystectomy on postoperative nausea-vomiting: A randomized controlled clinical study. Int j nurs stud, 87, ss. 40−48.
doi:10.1016/j.ijnurstu..07.011
Bilaga 1
Sökord PubMed.
Sökord
#1 PONV [MeSH]
#2 Postoperative nausea [MeSH]
#3 Postoperative vomiting [MeSH]
#4 Postoperative nausea and vomiting [MeSH]
#5 TENS (fritext)
#6 Acupuncture [MeSH]
#7 Acupressure [MeSH]
Översikt av Sökningar i PubMed.
Sök Söktermer
Sökbegränsningar
Sökdatum Antal träffar
Inkluderade artiklar Nr
1
#1 200309 3888 0
Nr 2
#2 200309 3888 0
Nr 3
#3 200309 3888 0
Nr 4
#1 OR #4 200309 3888 0
Nr 5
#1 OR #4 AND #5 200309 42 0
Nr 6
#1 OR #4 AND #6 200309 165 0
Nr 7
#1 OR #4 AND #7 200309 72 0
Nr 8
#5 OR #6 OR #7 AND #1 OR #4
200309 60 12
