Psykologi 61-90 hp
Motivation till att ’’idrotta’’
En kvalitativ studie om lärarnas motivationsarbete i ämnet Idrott och hälsa
Katarzyna Sokol
Uppsats 15 hp Handledare: Erik Lindström
Hösttermin 2016 Examinator: Lena Swalander
Linnéuniversitet Institutionen för Psykologi
Linnéuniversitetet
Institutionen för Psykologi
Arbetets art: C-uppsats, 15 hp Psykologi
Titel: Motivation till att ’’idrotta’’
En kvalitativstudie om lärarnas motivationsarbete i ämnet Idrott och hälsa Författare: Katarzyna Sokol
Handledare: Erik Lindström Examinator: Lena Swalander
Abstrakt
Syftet med uppsatsen var att få en ökad förståelse för hur lärare motiverar elever till att delta i undervisningen i Idrott och hälsa. Forskning av bland annat Owen alt. (2013) visar att lärare har en stor påverkan på klassens motivationsnivå och att elevernas självbestämmande motivation påverkar om de var fysiskt aktiva på fritiden eller inte. På en kvalitativ grund har sex högstadielärare intervjuats med utgångspunkt i
fenomenologisk forskning. Det var därmed lärarens upplevelser om hur
motivationsarbete fungerar i praktiken. Resultatet visade att det var flera identifierbara faktorer som bidrog till elevernas motivation. Känslan av kompetens och sociala relationer ansågs vara avgörande för elevernas motivation. Påverkan på undervisningen i form av elevinflytande ansågs vara mindre viktig. Lärare motiverar sina elever genom att skapa en god relation. Enskilda samtal nämndes av samtliga som en faktor som kunde höja eller sänka elevernas motivation. Viktigt var även att individanpassa undervisningen så att alla elever kan lyckas. Yttre motivation i form av slutbetyg i årskurs nio var en annan faktor som motiverade elever. Lärarna ansåg framförallt att de själva påverkade elevernas motivation genom sin entusiasm och engagemang.
Innehållsförteckning
... 1
Introduktion ... 4
Self Determination Theory (SDT) ... 9
Inre och yttre motivation ... 9
De psykologiska behoven ... 11
Autonomi ... 11
Kompetens ... 12
Relaterande ... 13
Syfte och frågeställningar ... 14
Metod ... 15
Fenomenologisk forskningsansats ... 15
Deltagare ... 15
Procedur ... 16
Analys ... 17
Etik ... 19
Resultat ... 20
Autonomi ... 20
Kompetens ... 22
Relaterande ... 23
Yttre motivation ... 25
Diskussion ... 27
Autonomi ... 27
Kompetens ... 28
Relaterande ... 30
Yttre motivation ... 31
Slutsats ... 33
Metoddiskussion ... 34
Vidare forskning ... 35
Referenser ... 36
Bilaga 1 ... 39
Intervjuguide ... 39
Introduktion
I forskningsstudier lyfts det ofta fram att barn och unga har blivit alltmer inaktiva, tyngre, svagare med försämrad motorik. Meckbach och Lundell (2012) skriver att ämnet Idrott och hälsa når majoriteten av elever i den svenska skolan, men också att icke- deltagandet ökar ju högre upp i åldrarna man kommer. Det visar sig även att färre flickor än pojkar har en positiv inställning till Idrott och hälsa. Närvarande i
undervisningen i Idrott och hälsa lyfts bland annat fram av Skolinspektionen (2012) som gör flygande kontroller med jämna mellanrum för att få reda på hur det ser ut i den svenska skolan.
Engström (2014) menar att ‘’Fysisk aktivitet och motorisk träning utgör en viktig del i barns totala utveckling med betydelse inte bara för den motoriska och fysiska
utvecklingen utan också för den sociala och personliga. Fysisk aktivitet är dessutom av stor betydelse för barnens aktuella och framtida hälsotillstånd’’ (s.4). Detta resonemang stärks genom innehållet i kursplanen för ämnet Idrott och hälsa. I Skolverkets
grundskolas kursplan för Idrott och hälsa nämns följande:
‘’Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors
välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet. Att ha färdigheter i och kunskaper om idrott och hälsa är en tillgång för både individen och samhället’’ (2011, s.51).
Undervisningen i ämnet Idrott och hälsa ska ge eleverna förutsättningen för att bland annat utveckla allsidiga rörelseförmågor och intresse för att vara fysiskt aktiva och vistas i naturen. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla goda levnadsvanor samt att utveckla kunskaper om vad som påverkar den fysiska förmågan och hur man kan påverka sin hälsa genom hela livet. Eleverna förutses delta aktivt under lektioner i idrott och hälsa för att erhålla minst ett godkänt betyg (Skolverket, 2011).
Det finns redan många studier som belyser elevernas motivation till ämnet Idrott och hälsa men ytterst få är kvalitativa studier inom psykologi. De kvantitativa studier som har genomförts berör elevernas motivation till ämnet Idrott och hälsa utifrån elevernas perspektiv, där eleverna har fått fylla i olika sorters frågeformulär. Många av de kvantitativa studier som redan finns utgår ifrån Self-determination Theory (SDT)
modellen som innefattar tre psykologiska behov som autonomi, kompetens och relaterande. De psykologiska behoven ingår i inre motivation. Autonomi innebar självständighet i form av exempelvis elevinflytande. Kompetens är den upplevda känslan av att lyckas, att kunna göra något. Det tredje behovet, relaterande belyser sociala relationer. SDT handlar om yttre och inre faktorer som grundar sig på olika orsaker eller mål. Dessa gör att vi beter oss, handlar på ett visst sätt (Deci & Ryan, 2000). Tillfredsställelse av psykologiska behov har bevisats ge positiva konsekvenser i form av god mental hälsa och ökad effektivitet hos individen (Deci & Ryan, 2012).
Denna studie baseras såsom tidigare undersökningar på SDT modellen med
ovannämnda psykologiska behov. Owen, Astell-Burt och Lonsdale (2013) skriver att lärare har en stor påverkan på klassens motivationsnivå och att de enskilda individernas självbestämmande motivation påverkade om de var fysiskt aktiva på fritiden eller inte.
Lärarens uppfattningar om hur motivationsarbete fungerar i praktiken är därför viktiga att undersöka. Syfte med denna studie var att undersöka hur lärare motiverar elever till att delta i undervisning i Idrott och hälsa.
I grundskolans kursplan för Idrott och hälsa finns kunskapskrav för respektive betyg.
Eleverna ska bland annat kunna simma 200m varav 50m på rygg, delta i olika spel, idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer. I danser och träningsprogram ska eleverna kunna anpassa sina rörelser till takt, rytm och sammanhang. Eleverna ska även kunna planera och genomföra träning och andra aktiviteter. Undervisningen i ämnet Idrott och hälsa innefattar även förmågor som att utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser. Eleverna förutses också att veta hur man förebygger skador och kunna beskriva risker vid olika fysiska aktiviteter. Eleverna ska kunna orientera sig och använda sig av olika sorters hjälpredskap vid nödsituationer under olika årstider (Skolverket, 2011). Undervisningen i Idrott och hälsa förutser att alla elever kan delta aktivt under alla moment som ingår i undervisningen och därmed kunna få ett betyg i ämnet. Larsson och Meckbach (2012) menar att skolan har ett
rörelseuppdrag, där fysisk aktivitet borde erbjudas dagligen. Svenska skolan har i uppdrag att utveckla barns och ungas allsidiga rörelsekompetens, fysisk förmåga, och kunskaper om rörelsers betydelse för hälsa.
Enligt den senaste kvalitetsgranskningen Idrott och hälsa i grundskolan - med lärandet i rörelse som utfördes av Skolinspektionen (2012) var det få grundskolor som kunde erbjuda sina elever extra stöd i undervisningen i Idrott och hälsa. Det visade sig även att många skolor hade svårt att anpassa undervisningen i Idrott och hälsa till elevernas behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Lärare var mycket bättre på att uppmuntra elever till att delta aktivt i undervisningen än att anpassa undervisningen till elevernas särskilda behov. Skolinspektionens rapport visade även att eleverna saknade förståelse för syftet med Idrott och hälsa som kan i sin tur påverka deras motivation till att aktivt delta i lektioner. Varje lärare ska se till att göra lärande meningsfullt för sina elever. Skolinspektionen (2012) nämner också följande:
‘’Eleverna behöver verktyg och stöd av en professionell pedagog för att på djupet ta till sig kunskaper om syfte, centralt innehåll och kunskapskrav i idrott och hälsa. Att skolan förmedlar en ämnesidentitet till eleverna som tydligare speglar intentionerna i läroplan och kursplan, kan bidra till att minska den diskrepans som finns mellan elevernas föreställningar om ämnet och dess innehåll utifrån kursplanen för idrott och hälsa’’
(s.18).
Elevernas deltagande i undervisningen ses från olika perspektiv. Samma rapport som gjordes av Skolinspektionen (2012) visade att alla lärare dokumenterar nästan alltid vilka elever som är närvarande. Det fanns dock skolor, där det fanns elever som var närvarande men inte deltog i undervisningen. Antalet elever som utan giltigt skäl inte deltog i undervisningen var hög. Skolinspektionen (2012) nämner att:
‘’Enligt skollagen ska en elev delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli. Om en elev utan giltigt skäl uteblir från den obligatoriska verksamheten, ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. Endast om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte informeras samma dag’’ (s.19).
Med närvarande elever menar men elever som närvarar under lektioner, men deltar inte i ordinarie undervisningen i Idrott och hälsa. Dessa elever fanns på skolan men av olika skäl ville eller inte kunde delta i undervisningen exempelvis hälsoskäl eller glömt ombyteskläder. Metoden som användes i Skolinspektionens undersökningar var framförallt den kvalitativa metoden i form av intervjuer (Skolinspektionen, 2012).
Engström (2010) menar att med teknikutveckling, förbättrade kommunikationer och ökad datorisering har våra liv blivit allt mindre fysiskt krävande. Han menar även att den nya tekniken har gjort det möjligt att undvika fysisk ansträngning. Det gäller även arbetslivet då maskiner och robotar utför det arbete som utfördes av människor för bara någon generation sedan och krävde en stor muskelkraft. På arbetsplatser eller i
offentliga byggnader kan det vara svårt att hitta trappor som oftast har ersätts av hissar för allas bekvämlighet. Naturligtvis är dessa tillgångar positiva för personer som har nedsatt rörelseförmågan. Dessa förändringar kan dock ha negativa effekter på personer som har normal rörelseförmåga och behöver vara fysiskt aktiva på grund av exempelvis stillasittandet på arbetstiden. Människokroppen behöver rörelse för att fungera som den ska. Undvikande av kroppsrörelse och fysisk ansträngning resulterar i att den fysiska funktionsförmåga, kapaciteten i muskler, leder och skelett försämras. Detta i sin tur kan leda till sjukdomar enligt Engström (2010).
Owen (2013) gjorde en undersökning som handlade om det möjliga sambandet mellan Self-determination Theory och deltagande i undervisningen i Idrott och hälsa bland tonårspojkar i 14-15 års ålder i en katolsk grundskola i Sydney. Det var en kvantitativ undersökning som omfattade 180 elever varav 61 slutförde hela frågeformulären. Owen et al. (2013) skriver att elevernas lust att vara fysiskt aktiva kan öka genom deltagande i undervisningen i Idrott och hälsa och genom fritidsaktiviteter. Studiens hypotes var att elevernas självbestämmande motivation varierar mest när det gäller fysiska aktiviteter som sker på fritiden medan när det kommer till undervisningen i Idrott och hälsa så är det lärare som påverkar klassens motivationsnivå. Resultatet visade att lärare i Idrott och hälsa har en stor påverkan på klassens motivationsnivå och att enskilda individernas självbestämmande motivation påverkade om de var fysiskt aktiva på fritiden eller inte som nämndes tidigare (Owen et al., 2013). Sallis och McKenzie (1991) menar att ämnet Idrott och hälsa fungerar som ett verktyg för elevernas utveckling av nödvändiga
kunskaper, färdigheter och attityder för att bedriva fysiskt aktiv och hälsosamt liv.
Lärare i Idrott och hälsa spelar en viktig roll i att underlätta dessa processer.
Det finns idrottslärare som tycker att det är svårt att motivera elever till att delta i undervisningen i Idrott och hälsa och därför anses det vara viktigt att forskare
undersöker vad som påverkar motivationen och engagemanget i Idrott och hälsa (Taylor
& Lonsdale, 2010). Taylor och Lonsdale (2010) gjorde en kvantitativ studie med syfte att undersöka varför vissa elever deltar i undervisningen i Idrott och hälsa med energi och ihållande ansträngning medan andra elever har ingen energi och väljer att inte anstränga sig något alls. Undersökningen omfattade 715 elever i ålder 13-15 från England och Kina. Resultatet visade att förhållandet mellan autonomi och upplevd känslan av kompetens var starkare i det kinesiska provet jämfört med det engelska provet. Förhållandet mellan uppfattningar om känslan av relaterande och ansträngning var inte signifikant i den kinesiska samplingen. Gemensamt för både England och Kina visade sig att en lärare som skapade miljö som främjade elevinflytande och
självständighet kunde främja elevernas positiva erfarenheter av ämnet Idrott och hälsa (Taylor & Lonsdale, 2010).
Baena-Extremera, Gómez-López, Granero-Gallegos och Ortiz-Camacho (2015) har genomfört en kvantitativ studie som handlade om elevernas motivation i undervisningen i Idrott och hälsa. Syftet med denna undersökning var att undersöka i vilken
utsträckning motivations klimat som skapats av läraren kunde predicera elevernas självbestämmande motivation och hur detta i sin tur kunde predicera känsla av
tillfredsställelse av deltagandet i Idrott och hälsa lektionerna. I studien deltog 758 elever som var mellan 13 och 18 år gamla. Resultatet visade att det fanns elever som upplevde tillfredställelse och hade kul. Dessa elever var motiverade i sig och ville ha ett gott klimat och möjligheten att påverka sin undervisning. Elever som har positiv attityd till idrott bör användas som resurs i undervisningen för att aktivera andra elever. Resultatet visade även att ett uppgiftsorienterat klimat främjar elevernas lust att ha roligt och vara fysiskt aktiva (Baena-Extremera et al., 2015).
En annan undersökning av Chen och Hypnar (2015) handlade om grundskoleelever självbestämmande motivation i Idrott och hälsa samt deras attityder till fysisk aktivitet på fritiden. Det var en kvantitativ undersökning som omfattade 1073 elever i åk 3-5.
Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan tre psykologisk behov som autonomi, kompetens och relaterande med motiverande regler i ämnet Idrott och hälsa, och attityder till deltagande i fysiska aktiviteter på fritiden bland grundskolelever.
Resultatet visade att grundskoleelever upplevda kompetens och upplevd relaterande var
stark förknippade med självbestämmande motivation inkluderad identifierad kontroll jämfört med upplevd autonomi. Det visade sig att elever som upplevde känslan av kompetens i kombinationen med upplevt relaterande från sina kamrater var mer benägna att tycka att ämnet Idrott och hälsa var roligt och hade viljan att delta i
undervisningen. Denna studie föreslog vikten av att främja elevernas tillfredsställelse av deras fysiska kompetens och främjar elevernas känslor av social acceptans och
erkännande i idrottslektionerna (Chen & Hypnar, 2015).
Self Determination Theory (SDT)
För att kunna förklara ett beteende, i detta fall aktivt deltagande i undervisningen i Idrott och hälsa måste man förstå motivationen bakom den. Self Determination Theory (SDT) är den mest användbara teorin bland alla motivationsteorier och används ofta för att förstå och förklara vad som motiverar människor till att vara fysisk aktiva (Ogden, 2012). SDT är baserad på flera motivationsvariabler som sociala faktorer och grundläggande behov. SDT består enligt Ryan och Deci (2000) av två typer av motivation, inre och yttre motivation, som grundar sig på olika orsaker eller mål som gör att vi beter oss och handlar på ett visst sätt. Forskningen kring Self Determination Theory har visat att kvalitet på erfarenhet och prestation kan vara olika beroende på vilka faktorer som påverkar motivationen (Deci & Ryan, 2000).
Inre och yttre motivation
Den inre motivationen uppstår på grund av människors behov att vara kompetenta och självbestämmande (Deci & Ryan, 1985). Inre motivation definieras och beskrivs som de drivkrafter som får individen att utföra en aktivitet på grund av fri vilja och den inre tillfredsställelse, som ger upplevelse av glädje och egen utveckling. Deci och Ryan (2000) menar att aktiviteten i sig ses som rolig och intressant utan påverkan av yttre faktorer. Yttre motivation beskrivs som en kontrast till inre motivation. Enligt Deci och Ryan (2000) beskrivs den yttre motivation som drivkraft för att uppnå ett visst mål, tillfredsställa något behov, undvika ett straff eller få belöning. Exempelvis en student som pluggar till tentamen, där målet blir att klara tentamen och studier (Deci & Ryan, 2000).
Yttre motivation består av fyra former som kontroll, introjektion, identifiering och integrering. Kontroll är denna form av motivation som är styrd av yttre press och yttre uppmuntran. Det handlar om en persons beteende som utförs för att uppnå en viss belöning eller för att undvika negativa konsekvenser. När ett beteende blir kontrollerad av yttre press kommer detta leda till internalisering med självet som innebär att
beteendet blir kontrollerat genom introjektion. Internalisering betyder att man tar till sig något som sitt eget (Deci & Ryan, 2000). Individen motiveras inte enbart av yttre faktorer, utan de yttre faktorerna kopplas samman med de inre faktorerna. Man kan tro att individen handlar medvetet i den sociala kontexten, men i själva verket är det inte individens inre faktorer som styr hens beteende utan den sociala kontexten. Detta resulterar i att individen verkar vara inre motiverad trots att de yttre faktorerna fortfarande påverkar individens beteende (Deci & Ryan, 2000b).
Introjektion är en process som sker i samband med internaliseringen och identifieringen, då reglering finns inuti individen men inte riktigt har blivit en del av individen. Att regleringen inte har riktigt blivit till en del av individen kan förklaras genom att en integrering ej skett då det gäller motivation, kognition och påverkan som skapar i sin tur
”självet”, det vill säga den man är. Eftersom regleringen för introjektion inte har skett hos en individ medför detta ett beteende som inte är självbestämmande. Deci och Ryan (2000) beskriver identifiering som den första formen av självbestämmande yttre
motivation. Det handlar om att individen kan identifiera sig med sitt eget beteende som medför att beteendet är realiserat därför att det är värderat och betydelsefullt för
individen. Ett exempel är att elever skulle delta oftare i idrottsundervisningen i skolan om de var identifierade med hur viktigt det är med träning för hälsan. Som resultat blir detta beteende mer självstyrande, men det blir fortfarande yttre motiverande därför att beteende skulle fortfarande vara bidragande (att behålla god hälsa) snarare än att endast göra det av spontanitet eller tillfredställelse. Eleverna som styrs av denna form av motivation kommer då delta i undervisningen i Idrott och hälsa för att behålla eller förbättra sin hälsa. Reglering är baserad på identifikation därför att självet har bekräftat dem, som ofta resulterar i bättre bibehållning och association med större tillhörighet och prestation (Deci & Ryan, 2000b).
Integrering är den andra formen av självbestämmande yttre motivation enligt (Deci &
Ryan, 2000). Integrering involverar identifiering av beteende samt integrerar dessa identifikationer med andra aspekter av självet. Regleringen måste vara integrerad för att individen ska uppnå fullständig acceptans vilket i sin tur leder till harmoni med andra aspekter av individens värderingar och identitet (Deci & Ryan, 2000b). Den tredje typen av motivation beskrivs även av Deci och Ryan (2000). Amotivation är bristande
motivation. En person som inte ser mening med ett beteende eller saknar tron på sin egen förmåga kan definieras som omotiverad (Deci & Ryan, 2000).
De psykologiska behoven
Deci & Ryan (2000) menar att SDT identifierar tre medfödda grundläggande
psykologiska behov som påverkar den inre motivationen. Dessa behov är autonomi, den upplevda känslan av kompetens och känslan av relaterande som tillsammans spelar en nyckelroll för att en person ska kunna utvecklas optimalt. Om något av dessa behov inte tillfredsställs kan det medföra betydande negativa konsekvenser. Tillfredsställelse av dessa behov har bevisats ge positiva konsekvenser i form av god mental hälsa och ökad effektivitet hos individen (Deci & Ryan, 2012).
Autonomi
“When people are more autonomous, they exhibit greater engagement, vitality, and creativity in their life activities, relationship, and life projects” (Deci & Ryan 2012, s.
85). När människor är mer självständiga uppvisar de större engagemang, vitalitet och kreativitet i sina livsaktiviteter, relationer och olika projekt som exempelvis
arbetsprojekt.
Autonomi kallas även för självständighet och är upplevelsen av att fritt kunna välja vilken aktivitet man vill ägna sig åt. Drivkraften till ens agerande ligger då i det egna intresset och värderingar. Att vara autonom betyder att man utför de handlingar som man frivilligt vill delta i och anser skall utföras. Denna strävan mot självständighet och integritet behandlas som hälsosam utveckling. Detta gäller inte enbart självständiga uppgifter utan kan också ske i större grupper som strävar mot exempelvis samma mål (Deci & Ryan, 2002). Inom pedagogiken beskrivs autonomi som självständighet och är ett viktigt mål i praktisk pedagogik. Lärarens uppgift är att främja elevernas autonomi, deras förmåga att självständigt ta ställning i olika frågor. Målet med autonomi är även
att eleverna ska kritiskt och på egen hand kunna bearbeta frågeställningar och material (Hermerén, 2015).
Elevinflytande är en typ av autonomi. I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet beskrivs elevinflytande som en del av skolans demokratiuppdrag.
Skolverket (2011) hävdar att: ’’De demokratiska principerna är att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever’’ (s. 15). Vidare skriver Skolverket (2011) att alla elever ska ges inflytande över utbildningen. Eleverna ska stimuleras att ta aktiv del i arbete med att vidareutveckla utbildningen. Det är även viktigt att eleverna ska hållas informerade i frågor som rör dem och informationen ska anpassas efter deras ålder och mognad. Lärarens uppgift är att se till att eleverna är med och bestämmer över delar av undervisningen, exempelvis examinationsformer. Lärare ska tillsammans med elever planera och utvärdera undervisningen och ska verka för att pojkar och flickor ska få lika stort inflytande över och i undervisningen (Skolverket, 2011).
Kompetens
Deci och Ryan (2002) beskriver kompetensen som känslan av upplevd självsäkerhet under handlingen. Gärdenfors (2010) nämner kompetensen som känslan av
bemästrande. Det handlar om den grundläggande viljan som finns inom alla människor att man kan något eller klarar av något. Kompetensen i den pedagogiska världen betyder oftast att man upplever känslan av att lyckas och känner en form av stolthet. Dessa känslor är motiverande i sig menar Gärdenfors (2010). Han menar även att det är lärarens roll att ge eleverna en utmaning som dem kan lyckas med. Det är minst lika viktigt med direkt feedback. Utmaningar måste vara av rätt svårighetsgrad och anpassade individuellt för att man ska uppnå den bästa motivationen (Gärdenfors, 2010).
Skolverket (2011) nämner att: ’’Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter’’ (s.10). Alla elever ska alltså ges möjligheten till att uppleva känslan av att lyckas, det vill säga utveckla sina kompetenser. I undervisningen i Idrott och hälsa ska eleverna bland annat ges möjlighet att få möta olika slags aktiviteter (Skolverket, 2011). Eleverna får delta i olika aktiviteter och därmed får en stor
möjlighet till att lyckas, exempelvis om någon elev är duktig på att simma och en annan är bra på att planera olika rörelseaktiviteter.
Teng (2012) menar att en idrottslärare måste lära sig använda didaktiska nycklar för att anpassa undervisningen på ett bra sätt så att alla elever ska kunna delta och uppleva att de kan lyckas. Den första didaktiska nyckeln handlar om konsten att förändra regler. I nätspel kan det exempelvis handla om att införa en regel som säger att spelet går ut på att hålla bollen levande flest gånger över nätet mellan lagen under en viss tidsperiod och försöka sätta rekord. Istället för att två lag spelar mot varandra får alla spela med
varandra. Den andra didaktiska nyckeln handlar om att förändra de materiella förutsättningar för spelet/aktiviteten som exempelvis ändra på banans storlek och utformning, storlek på målen, välja rätt utrustning, ändra material eller antal deltagare.
Den tredje didaktiska nyckeln handlar om att bearbeta förhållningssätt, värderingar och attityder. Lärarens roll är att säga ifrån när eleverna beter sig på ett olämpligt sätt (Teng, 2012).
Relaterande
Alla människor är i behov av att känna tillhörighet. Människor är sociala varelser och har en önskan om en social interaktion, att ha vänner exempelvis. Deci och Ryan (2000) menar att relaterande betyder att uppleva en känsla av tillhörighet till andra, att kunna bry sig om någon och att bli omhändertagen. Gärdenfors (2010) kallar relaterande för ömsesidighet och förklarar det genom att människor vill uppnå mål tillsammans med andra. Det som motiverar elever till lärande blir den sociala kontexten. Det innebär att eleverna känner att man kan bidra till något gemensamt projekt/aktivitet/uppgift där elevens insats utgör en del som projektet inte kan vara utan. Vissa uppgifter kan vara tråkiga eller svåra, att göra dem tillsammans känns lättare om man delar mödan med andra (Gärdenfors, 2010).
I Skolverkets (2011) kursplanen för Idrott och hälsa står följande: ’’Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin samarbetsförmåga och respekt för andra’’ (s.51). Annerstedt (1990) menar att man lär sig så länge man har elever. Eleverna kan vara en resurs för utveckling av kompetenser för både varandra och
läraren. Det vill säga att lärande sker i samband med sociala interaktioner (Annerstedt, 1990).
Syfte och frågeställningar
Utifrån tidigare forskning framgår att det är flera elever som inte deltar i ordinarie undervisning i Idrott och hälsa och att motivationsproblem existerar. Utifrån internationell forskning framgår även att lärare spelar en viktig roll i frågan om elevernas motivation. SDT modellen visar att tillfredställelsen av de psykologiska behoven: autonomi, kompetens och relaterande har positiv påverkan på individens mental hälsa och ökar effektivitet. Därför är det viktigt att undersöka lärarens uppfattningar om hur motivationsarbete fungerar i praktiken. För att få djupare
förståelse för motivation används därför kvalitativ metod. Syfte med föreliggande studie var att undersöka hur lärare motiverar elever till att delta i undervisningen i Idrott och hälsa.
1. Hur motiverar lärare elever till att delta i undervisningen i Idrott och hälsa?
Metod
Fenomenologisk forskningsansats
Den fenomenologiska forskningsmetoden är en subjektiv metod som söker efter ett kvalitativt innehåll istället för kvantitativ. Kvalitativ metod är en metod som används ihop med fenomenologiskt, det söker svar om individers upplevelser. Patel och
Davidsson (2011) beskriver fenomenologi som en systematisk reflektion för att nå fram till de universella och oförfalskade strukturerna som finns i människor uppfattningar av världen. Det innebär bland annat att intervjuerna i studien är öppna och att intervjuade personer får möjlighet att beskriva fenomenet med egna ord. Forskaren har avsikt att studera innebörden i människors subjektiva upplevelse och därmed är de intervjuades uppfattningar som styr innehållet i analysen. Fenomenologisk forskningsansats innebär även att insamlat material analyseras efter all data har samlats in och detta gjordes i denna studie. Fenomenologi fokuserar på att hitta mening/innebörd i enskilda människors upplevelser och har livsvärldsperspektiv. Att beskriva hur människor upplever och erfar sin omvärld. Fokus inom den fenomenologiska forskningen ligger på att beskriva, tolka och förstå människor (Patel & Davidsson, 2011). Fenomenologi har mycket gemensamt med Burnards (1991) innehållsanalys som är en metod för
kategorisering och beskrivs mer utförligt under rubriken Analys.
Vid kvalitativa studier anses vara viktigt att få fram variationer inom den mer eller mindre homogena/heterogena populationen man är intresserad av (Trost, 2010).
Semistrukturerade intervjuer genomförs med hjälp av en intervjuguide som består av flera frågor. Intervjufrågor kan ställas i olika ordning beroende på hur den intervjuade personen svarar. Syfte med semistrukturerade intervjuer är att få djupare förståelse för ett fenomen, motivation i föreliggande studie. Detta uppnås genom öppna frågor som ger utrymme för respondenterna att kunna reflektera och ge utförliga svar (Wilson &
MacLean, 2011).
Deltagare
Urval till studien gjordes genom ett bekvämlighetsurval. Trost (2010) beskriver
bekvämlighetsurval som ett urval då man väljer ut intervjupersoner som är lättast att nå
utan att bekymra sig om hur representativa dessa personer är för målpopulationen.
Urvalet bestod av lärare som undervisade i Idrott och hälsa på högstadiet i södra Sverige. Två kvinnliga lärare respektive fyra manliga lärare i ålder 37-47 med
arbetserfarenhet på cirka 10-17 år deltog i studien som redovisas i tabellen (se tabell 1).
Tabell 1 – Demografisk sammanställning av lärare
Kön Ålder Arbetserfarenhet Antal
högskolepoäng i Idrott och
hälsa
Kvinna 44 17 120
Man 45 15 Minst 60
Man 41 12 110-120
Kvinna 37 10 110-120
Man 47 16 Läst tre år på
GIH (Idrott)
Man 41 15 40
Procedur
Inbjudan till deltagande i studien skickades via e-post. Först skickades e-post till skolornas expeditioner med en kort personlig presentation och studiens syfte för att vidare få kontakt med lärare som undervisade i Idrott och hälsa i åk 6-9. Intervjuerna med samtliga deltagare bokades via e-mejl, då introduktionsbrev med studiens syfte och etiska principer presenterades. Intervjuerna genomfördes under två veckors tid och alla deltagare lämnade muntligt tillåtelse för delta i denna studie.
Intervjuerna spelades in med hjälp av en smartphone. Samtliga intervjuer genomfördes på respektive deltagarens arbetsplatser – högstadieskolor i södra Sverige. Samtliga respondenter intervjuades i lugn och ro, i ett grupprum på respektive skola. Intervjuerna började med sex bakgrundsfrågor och övergick till motivationsfrågor kring elevernas deltagande i undervisningen i Idrott och hälsa. För att få mer förståelse för
respondenternas tänkande ställdes även olika följdfrågor som kan redovisas vid behov. I slutet av varje intervju hade varje person möjlighet att tillägga något som den ansåg var intressant eller viktigt att veta. Intervjuerna tog 20-35 minuter. Inspelade material har i sin tur transkriberats i fulltext och analyserats med hjälp av innehållsanalys.
Transkriberade intervjuer skickades tillbaka till samtliga respondenter för att genomföra respondentvalidering och bekräfta därmed att beskrivningen som forskare förmedlat är riktig (Bryman, 2011). Svaren från intervjuer kodades och tematiserades i
huvudkategorier som autonomi, kompetens, relaterande samt yttre motivation som redovisas i resultat avsnittet.
Analys
Semistrukturerad intervjuguide användes under intervjuerna. Intervjuguiden utformades utifrån tidigare forskning, SDT och de psykologiska behoven som autonomi, kompetens och relaterande för att besvara studiens syfte. Intervjuguiden (se bilaga 1) bestod av två delar, bakgrundsfrågor och motivationsfrågor. För att få kunskap om deltagarnas bakgrund introducerades intervjuerna med sex bakgrundsfrågor som ålder, kön, antalet högskolepoäng i Idrott och hälsa, arbetserfarenhet, idrottsbakgrund samt vilka årskurser respektive lärare undervisar. Andra delen av intervjuguiden (se bilaga 1) bestod av totalt elva frågor kring motivation samt hur lärare arbetar med elever som inte deltar i
ordinarie undervisningen för att avsluta med att försöka lista ut moment som var minst respektive mest motiverande för elever utifrån kursplanen. Följdfrågor ställdes under samtliga intervjuer.
Transkriberade material har analyserats stegvis genom Burnards (1991) metod för kategorisering som beskrivs kortfattat. Intervjuerna lästes i fulltext flera gånger med syfte att få förståelse vad varje svar handlar om. Detta gjorde möjligt att komma fram till flera nyckelord för varje svar. Vidare letade jag efter teman som kunde föra samman nyckelorden, utefter skapades koder som bidrog till att underkategorier kunde
framställas. Huvudkategorier skapades utifrån SDT modellen: autonomi, kompetens, relaterande och yttre motivation. Dessa huvudkategorier uppstod även tydligt från materialet. För att få en tydligare bild av resultatet har en tabell skapats som visar under- och huvudkategorier av resultatet i undersökningen (se tabell 2). Tabellen visar ett
exempel på hur olika meningsbärande enheter (citat) kunde tolkas, kodas för att sedan kunna skapa under- och huvudkategorier.
Tabell 2 – Kategorisering av resultat
Meningsbärand e enhet
Vad handlar det om?
Kod Underkategori Huvudkategor
i
’’Jag ska inte säga tur, men jag har haft väldigt få som satt bredvid och det har berott på att jag kanske var lite hård.’’
Att lära elever att det är viktigt att ta med sig idrottskläder till lektionen
Att göra elever medvetna och självständiga
Tydlighet Autonomi
’’Jag måste prata med dom för att veta vad jag utgår ifrån att dom ska kunna så att jag inte lägger ribban alldeles för högt och dom känner ditt kommer man aldrig och då lägger man ner.’’
Individanpassa undervisninge n så att varje elev kan lyckas
Individanpassnin g
Olika
svårighetsgrade r
Kompetens
’’Innan man börjar ha dom första gången, att man hittar samtal med elever. När man sitter som vi gör nu, att man pratar med dom om deras bakgrund, deras förväntningar.’’
Lära känna elever är en förutsättning för en god relation mellan lärare och elever
Personliga samtal skapar trygghet
Samtal Relaterande
’’I nian vet man att i slutändan ska det här bli ett betyg som dom ska ha till gymnasiet.’’
Eleverna är medvetna om betygets betydelse för deras framtid
Målinriktad beteende
Betyg Yttre motivation
Inom den kvalitativa metoden är det viktigt att utföra tillförlitlighetskontroll som
gjordes genom interbedömarverifiering (Wilson & MacLean, 2011). Delar av insamlade transkriberade material i form av tre intervjuer har presenterats för en annan deltagare från uppsatskursen. Vi satt oss i lugn och ro för att gå igenom delar av intervjuer som var oklara för mig som forskare och kunde inte tolkas objektivt. Medbedömare fick läsa genom delar av transkriberade materialet för att sedan kunna koda olika svar, komma fram till underkategorier och slutligen huvudkategorier. Överensstämmelse visade sig vara högt som kan bero på liknande förkunskaper kring ämnet eftersom medbedömare var en lärarstudent i Idrott och hälsa.
Etik
En studie som genomförts bör följa alla etiska principer. De forskningsetiska
principerna består av informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (VR, 2015). Det är viktigt att informera respondenterna att deltagande i studien är frivilligt och att respondenterna får fullständig information om
undersökningens ändamål (Bryman, 2011).
Samtliga respondenter informerades tidigt om studiens ändamål som var att skriva c- uppsats i psykologi med syfte att undersöka hur lärare motiverar elever till att delta i undervisningen i Idrott och hälsa och lämnade muntligt godkännande för sitt
deltagande. Respondenterna informerades även om konfidentialitetskravet och
nyttjandekravet. Enligt Vetenskapsrådet (2015) ska alla uppgifter om alla personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. Samtliga intervjuer försågs med nummer efter transkribering och jag skapade en lista med namn för att jag som forskare ska få
kännedom om vilka intervjuer tillhörde respektive respondent. Detta på grund av att jag ska kunna återkomma till respondenter om jag hade flera frågor. Namnlistan behöll jag själv och den skulle förstöras efter att arbetet är klar. Respondenterna kan på så viss vara säkra på att informationen inte kommer missbrukas.
Resultat
Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur lärare motiverar elever till att delta i undervisningen i Idrott och hälsa. En frågeställning utformades för att besvara
ovannämnda syfte. För att få en tydligare bild av resultatet har en tabell skapats som visar under- och huvudkategorier av resultatet i undersökningen (se tabell 2). Tabellen finns i metodavsnittet under underrubriken Analys. Genom att kategorisera det
analyserade materialet genom Burnards (1991) metod för kategorisering har studien följt fyra huvudkategorier som autonomi, kompetens, relaterande och yttre motivation.
Dessa kategorier skapades utifrån studiens teoriram och uppstod ur materialet genom tematisk analys. Resultatet presenteras med hjälp av huvudkategorier som Autonomi, Kompetens, Relaterande och Yttre motivation med tillhörande underkategorier som presenteras under varje huvudkategori.
Autonomi
Autonomi är den första huvudkategori med följande underkategorier som tydlighet och elevinflytande. Autonomi handlar om lärarens uppdrag att göra elever självständiga och ge eleverna möjligheten att påverka undervisningen.
Tydlighet: Lärarens förmåga att skapa regler i undervisningen i Idrott och hälsa anses vara som en viktig aspekt som påverkar elevernas motivation. Det handlar om att
eleverna ska veta bland annat vilka moment som kommer ingå i undervisningen och vad som krävs av dem för att få ett högt betyg.
’’Första lektionen så är det som det är, läroplanen och om kursplanen, vad jag kommer att betygsätta, liksom kunskapskraven, vad det är som gäller. Vad ska ni lära er och varför ska ni lära er det här och vad jag kommer bedöma. Sen tar jag upp då dom momenten som finns med i dom olika kunskapskraven som vi ska gå genom’’ (3).
Vidare upplevde flera lärarna att det var viktigt att vara bestämd från början när det handlade om ombyteskläder och prioriterade tydligt från början att det är skolplikt att vara ombytta på idrottslektionerna. Lärarna menade även att ansvaret ligger delvis på hemmet och att de är skyldiga att kontakta föräldrar ifall elever inte tar med sig kläder.
’’Då får man vara på dom från början. Och sen, nu är jag bättre på det än förr. Att man är på hemmet också, ni måste ha kläder med er. Så att man liksom, dels gör man det roligt, man anpassar liksom och ställer krav att man ska ha kläder med sig’’ (1).
Alla lärare nämnde också att elever som inte deltar i ordinarie undervisning är som lärarens resurs och får hjälpa till på olika sätt. Ofta får närvarande elever delta i mindre svettiga aktiviteter som exempelvis dans.
’’Man kan använda sig av dom i undervisningen. Att dom får hjälpa till och plocka fram, stå och mäta eller höja, eller vakta, eller se till att sprintar inte flyger ut när man har redskap eller vara lite boll – Kalle och så där’’ (6).
Elevinflytande: Flera lärare tyckte också att elevernas inflytande var en viktig aspekt som hade påverkan på elevernas motivation. Eleverna gavs ofta möjligheter till att påverka undervisningen. Samtliga lärare menade att om elever känner att de är med och bestämmer blir undervisningen roligare och därmed motiverande. Elevernas önskemål bör inkluderas i planeringen.
’’Dom kan få hålla i lite egna lektioner om det är någon som är lite duktigare och vill det.
Lyssna på dom och försök och implicera deras önskemål i undervisningen så gott det går’’ (4).
Några lärare nämnde dock att det kan uppstå problem när det kommer till elevernas påverkan på undervisningen. Det finns alltid de elever som inte vågar ta plats och säga vad de tycker och vill göra. Men en lärare visade sig ha en bra lösning på detta problem.
’’Sen står det ju inte hur mycket man ska göra på vissa saker och då kan eleverna få välja.
Sen kan man ha det i ett klassrum och prata om det, men då faller dom som är blyga bort lite grann så jag brukar alltid försöka tala med en och en i början så att dom får säga verkligen som dom tycker och tänker. Sen försöker jag samla ihop det och prata med dom mer, nu har det kommit fram till att vi i gruppen vi tycker si och så där. Här kan vi köra på det här och sen går man vidare. Och det är ju jättebra’’ (3).
Flera av de intervjuade lärarna upplevde också att det finns en skillnad i elevinflytande beroende på elevernas ålder samt mellan olika klasser. En årskurs sexa behöver mer styrd undervisning än en årskurs nia som får bestämma lite mer.
’’Ibland är dom inte riktigt mogna för att kunna bestämma själva vad, bestämma över lite olika saker. Ibland vill dom att en annan ska bestämma och hålla i allting. Men ibland så är det, så kan dom naturligtvis, kan det blir bättre om man låter dom och får vara med och bestämma’’ (5).
Alla lärare menade att undervisningen blir oftast bättre om eleverna får möjligheten att vara med och bestämma, men att kursplanen fortfarande bör följas.
Kompetens
Kompetens är den andra huvudkategori med följande underkategorier som olika svårighetsgrader och prestation är inte det viktigaste. Kompetens handlar om lärarens uppdrag att erbjuda elever olika svårighetsgrader samt att poängtera att prestationen inte är det viktigaste utan elevernas egen utveckling. Detta möjliggör att eleverna känner att de kan lyckas i undervisningen i Idrott och hälsa.
Olika svårighetsgrader: Lärare anser att undervisningen i Idrott och hälsa måste vara individanpassad för att alla elever skulle kunna delta utifrån sina egna förutsättningar.
Duktiga elever ska kunna utmanas samtidigt som att de mindre duktiga elever ska ges möjlighet till att utvecklas och känna att de lyckas också.
’’Jag måste prata med dom för att veta vad jag utgår ifrån att dom ska kunna så att jag inte lägger ribban alldeles för högt och dom känner ditt kommer man aldrig och då lägger man ner. Det hade jag också gjort om man känner att man aldrig kommer kunna det så det finns ingen inledning till att försöka ens’’ (6).
Samtliga lärare var duktiga på att ge olika exempel på hur undervisningen kan anpassas till elevernas individuella förutsättningar. Det finns olika exempel på friidrott,
styrketräning redskapsgymnastik bland annat.
’’Man börjar med att förklara om du hoppar 1,90 med bra flockteknik, eller vad säger jag 90 cm med bra flockteknik visar att du vet hur du ska göra. Att du kan ta ansats, att du kan göra upphoppet med rätt ben. Då visar du att du har en teknik så ser jag att du kan hoppa. Sen är det en övnings sak att du ska kunna hoppa högre och högre. Bara för att någon i klassen kan hoppa 1,50 det betyder inte att du måste göra det för att få godkänd utan att du ska visa att du kan utföra den där tekniken och lägger man det på den nivån så brukar dom flesta tycka att det är roligt’’ (6).
’’Ja. Men man får ju ha olika övningar, alltså om jag säger att vi ska göra armhävningar så visar jag inte bara armhävningar på tå och händer så utan jag visar kanske fem olika alternativ så att alla kan ta ett alternativ, det som passar mig bäst så’’ (2).
’’Att om vi har redskap till exempel och du får ett papper med massa övningar så finns det dom som klarar 30 st övningar på en gång. Sen så finns det dom som jobbar på en övning som dom har jättesvårt för. Till slut så övervinner dom det och klarar det och då är det lika mycket värt om dom jobbar under hela lektionen med det tycker jag. Att dom hela tiden ser sin egen utveckling, att dom inte jämför sig med varandra’’ (1).
Prestation är inte det viktigaste: Samtliga lärare tyckte att det var viktigt att förklara för elever att det viktigaste inte är resultat utan deras egen utveckling.
’’Det gäller att snacka ner dom så att det inte resultaten som räknas, vem som hoppar längst, vem som springer snabbast, den som klarar sig bäst utan det är egen utveckling’’
(1).
Några av intervjuade lärare nämnde att prestation, tävling kan leda till att elever som inte är duktiga i idrott väljer att inte delta i undervisningen i Idrott och hälsa, särskild när det handlar om bollspel. En av lärarna tyckte att man kunde ändra reglerna och på så sätt får med alla i klassen att delta i spelet och utnyttja elever med bra spelsinne på rätt sätt.
’’Att man gör saker som inte, dom som är bäst på att hantera bollarna kan dominera. För spelar man basket till exempel, man börjar med rockringbaskett. Att man inte få släppa rockringen och inte får springa vidare och då måste dom passa och då måste alla röra sig.
På så sätt så kan alla kanske få hjälp av dom som har bra spelsinne. Att visa vart man ska springa så att dom kan hjälpa varandra på det sättet. Så ta bort den här, prestationsbiten, tävlingsbiten så mycket så möjligt och få visa på att när man tävlar så tävlar man, men när vi övar i skolan så är det, är ni på olika nivåer och då kan man inte ställa krav på dom så ni kan inte göra ett fotbollslag eller vad det är nu är’’ (6).
Relaterande
Relaterande är den tredje huvudkategori med underkategorier som samtal och gott klimat. Mellanmänskliga relationer kan vara avgörande för elevernas motivation.
Kommunikation och goda relationer mellan lärare och elever påverkar elevernas motivation positivt.
Samtal: Att lära känna elever är en förutsättning för en god relation mellan lärare och elever. Alla lärare tyckte att det kanske viktigaste i motivationsarbete var
kommunikation med elever. Personliga samtal skapar trygghet enligt de intervjuade lärarna.
’’Innan man börjar ha dom första gången, att man hittar samtal med elever. När man sitter som vi gör nu, att man pratar med dom om deras bakgrund, deras förväntningar. För det kan vara så olika mellan olika klasser och mycket personliga samtal tror jag är jätteviktigt därför att det ska bli en bra undervisning och att dom ska bli motiverade’’ (3).
När det kommer till elever som inte deltar i ordinarie undervisning verkar det vara ännu viktigare att föra samtal och skapa god relation för att försöka motivera dem till aktivt deltagande. Samtliga lärare poängterar vikten av personliga samtal, det är viktigt att få reda på varför eleverna inte deltar i ordinarie undervisningen.
’’Man får prata med dom och får reda på varför dom inte tycker det är roligt för ofta så finns det ett skäl till det hela. Det kan vara en dålig kroppsuppfattning. Det kan vara att man tycker att man inte duger’’ (6).
Någon lärare nämnde även att det var viktigt att följa upp, att prata med elever utanför idrottshallen för att bygga en god relation med eleverna.
’’Ja, men det är väl att följa upp, att man inte bara står där och gnäller på dom på en lektion för att dom inte har med sig saker och man tar dom lite vid sidan och frågar vad det beror på. Och sen kan man följa upp lite grann i korridoren, i.. ja, utanför
idrottslektionen också lite grann. On inför nästa lektion; kommer ihåg nu det med kläderna, så att man bygger upp’’ (5).
Gott klimat: För att skapa gott klimat i undervisningen måste lärare sätta tydliga gränser för vad som är okej och vad som inte är accepterat. Samtliga intervjuade lärare ansåg att det var viktigt att elever vet hur man beter sig på ett vänligt sätt mot varandra. Det handlar exempelvis om att förändra elevernas attityder när de beter sig på ett olämpligt sätt.
’’Man får absolut inte bete sig illa på något sätt. Det är noll tolerans för allting. Allt med språk, allt med man gör mot varandra och sånt där. Det gör ont att inte sköta sig. Alltså
då blir man utskälld, man får tänka över, kanske det kommer hem och så vidare och så’’
(1).
Yttre motivation
Yttre motivation är den fjärde huvudkategori som omfattar underkategorier som betyg, lektionsinnehåll samt lärarens roll. Lärare blir i sig en motivationsfaktor för eleverna.
Betyg och lektionsinnehåll kan påverka elevernas motivation både positivt och negativt.
Betyg: I årskurs nio är eleverna medvetna om betygets betydelse för deras framtid när de ska söka till gymnasiet. Samtliga intervjuade lärare upplevde att elevernas
engagemang och motivation blir större när de börjar nian: I nian vet man att i slutändan ska det här bli ett betyg som dom ska ha till gymnasiet (3).
Samma lärare nämnde att det kan finnas både positiva och negativa aspekter när det handlar om betyg och att det finns en viss könsskillnad. Tjejerna tycker det är oftast jobbigt att inte få det betyget som dem har kämpat mot.
’’Det är både för- och nackdelar med det givetvis, men en del är som sagt åt andra hållet att dom är väldigt betygsintresserade och att det måste vara det högsta. Att det kan vara misslyckande om man får B till exempel. Och då är det ju något som inte riktigt är så bra känner jag. Och det kan jag säga att det är i alla fall tjejer som överlägset som tycker när man sitter och pratar med dom en och en att just betyg så är det många som tycker att det är jobbigt när dom inte får betyget som dom förväntar sig och tror att få bland dom högsta betygen’’ (3).
Lektionsinnehåll: Det fanns vissa moment som visade sig att vara mer motiverande för eleverna än andra. Mest motiverande för elever var bollspel. Enligt samtliga
respondenter berodde detta på elevernas intresse. Många elever spelar fotboll på fritiden och dem blir extra motiverande när det är bollspel på idrotten. Rörelse till musik och dans är ett exempel som anses vara minst motiverande för elever. Detta visar sig genom att elever glömmer kläder eller säger rakt ut att dem inte tänker vara med på dans.
Samtliga lärare använder sig av olika strategier för att få med alla elever när det kommer till dansen. En lärare använde sig exempelvis av ett annat namn, istället för
rörelse till musik skulle momentet kallas för Friskis och Svettis. Det upplevs som något roligt.
’’Men man kan ju röra sig på många olika sätt och dom flesta brukar, Friskis och Svettis, rörelse till musik kallar man det för det istället så är det betydligt lättare. Det tycker dom flesta att det blir kul’’ (6).
Samtliga lärare upplevde att brist på motivation hos eleverna beror ofta på dåliga erfarenheter och att egentligen alla moment i ämnet Idrott och hälsa borde kännas motiverande.
’’Jag tror att det med motivationen beror på dåliga erfarenheter. Ja, oftast är det ju så. Till exempel med simningen, kan man inte simma så.. vill man inte lära sig och så blir mat omotiverad’’ (3).
Orientering nämndes även av vissa lärare som ett moment som kan anses vara minst motiverande för elever men att det var väldigt varierande. Det fanns elever som såg framemot lektioner i orientering väldigt mycket och sen fanns det enstaka elever som var oroliga långt innan. Deras oro berodde oftast på att dessa elever kände att de inte lärt sig läsa karta exempelvis. Detta kan bero på dåliga erfarenheter från lågstadiet.
Teoretisk undervisning och uppgifter var inte särskild uppskattade av elever.
Lärarens roll: Alla lärare nämnde att ens egna engagemang påverkar elevernas motivation. Det är viktigt att visa för elever att lärare är bara en människa och det är okej att misslyckas. Lärarens entusiasm gör alltså undervisningen roligare: Mitt
engagemang och min glädje i undervisningen vill jag ge dom så att dom känner sig bra (4).
’’Det är väl att försöka ha lite roligt och skoja om saker och ting och inte göra det för allvarligt och få dom att våga göra bort sig, att vara med lite själv ibland och bjuda på sig själv’’ (5).
Diskussion
Syftet med föreliggande undersökningen har varit att undersöka hur lärare motiverar elever till att delta i undervisningen i Idrott och hälsa. För att undersöka ovan nämnda syfte har semistrukturerade intervjuer av lärares upplevelser används. Frågeställningen som har varit utgångspunkt för studien är: Hur motiverar lärare elever till att delta i undervisningen i Idrott och hälsa? Diskussionen följer samma huvudkategorier som uppstod delvis ur materialet och tidigare forskning och presenterades i Resultat.
Autonomi
Deci och Ryan (2012) definierar autonomi som självständighet och upplevelse av att fritt kunna välja vilken aktivitet man vill ägna sig åt. Det som driver en ligger i
individens eget intresse och värderingar (Deci & Ryan, 2012). Autonomi beskrivs som självständighet och är ett viktigt mål i praktisk pedagogik. Denna strävan mot
självständighet och integritet behandlas som hälsosamutveckling (Deci & Ryan, 2002).
Lärarens uppgift är att främja elevernas autonomi, förmågan att självständigt ta ställning i olika frågor. Målet med autonomi är även att eleverna ska kritiskt och på egen hand kunna bearbeta frågeställningar och material (Hermerén, 2015). I skolan ses autonomi alltså som elevinflytande, som poängteras tydligt i läroplanen för grundskolan,
fritidshemmet och förskoleklassen (Skolverket, 2011). Enligt Skolverket (2011) beskrivs elevinflytande som en del av skolans demokratiuppdrag: ’’De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever’’ (s.
15).
Vidare skriver Skolverket (2011) att alla elever ska ges inflytande över utbildningen.
Eleverna ska stimuleras att ta aktiv del i arbete med att vidareutveckla utbildningen. Det är även viktigt att eleverna ska hållas informerade i frågor som rör dem och
informationen ska anpassas efter deras ålder och mognad. Lärarens uppgift är att se till att eleverna är med och bestämmer över delar av undervisningen, exempelvis
examinationsformer. Lärare ska tillsammans med elever planera och utvärdera
undervisningen och ska verka för att pojkar och flickor ska få lika stort inflytande över och i undervisningen (Skolverket, 2011). Lärarens uppgift blir alltså att skapa miljö, där
eleverna lär sig att vara självständiga och känna att dem har påverkan på
undervisningen. Samtliga lärare uttryckte att genom att ha tydliga regler hjälper man sina elever att bli självständiga. Eleverna måste vara medvetna om vilka krav som ställs på dem, vad säger exempelvis kursplanen och varför måste vissa moment ingå i
undervisningen. Eleverna måste förstå att ha med sig idrottskläder är lika viktigt som att göra hemläxa i matematik. Samtliga lärare poängterade redan första gången dem
träffade nya elever att ombyteskläder är skolplikt. Att vara bestämd och tydlig från början leder till en ökad motivation hos eleverna.
Elevinflytande ansågs dock inte vara lika viktigt som kompetens och relaterande för elevernas motivation. Samtliga lärare menade att kursplanen måste följas och att det inte fanns så stort utrymme för elevinflytande. Däremot fick eleverna bestämma ibland och detta uppskattades, dock att det kunde uppstå problem i samband med elevinflytande, då det fanns elever som inte vågade säga vad dem tyckte. Samtliga lärare visade dock att dem kunde hantera dessa problem genom att prata enskild med elever. Elevinflytande varierade mellan olika årskurs. Flera lärare upplevde att yngre elever ville ha mer styrd undervisning. Dessa elever behövde ha tydligare ramar för att det skulle vara ordning på saker, medan åk 9 fick bestämma lite mer. Detta tycks bero på att eleverna inte är riktigt mogna för att bestämma i åk 6 i jämförelse med åk 9. För samtliga lärare var det viktigt att skapa klimat i idrottsundervisningen, där eleverna får säga vad dem tycker och vill.
Autonomi ansågs alltså viktigt i motivationsarbete i ämnet Idrott och hälsa som kan stärkas med Taylors och Lonsdales (2010) studiens resultat som visade att en lärare som skapade autonomi stödjande miljö kunde främja elevernas positiva erfarenheter av ämnet Idrott och hälsa.
Kompetens
Kompetens definieras som känslan av upplevd självsäkerhet under handlingen av Deci och Ryan (2002). I skolan används begrepp kompetens som känslan av bemästrande.
Enligt Gärdenfors (2010) handlar det om den grundläggande viljan som finns inom alla människor att man kan något eller klarar av något som jag nämnde tidigare.
Kompetensen innebär alltså att man upplever känslan av att lyckas och därmed att man kan känna en form av stolthet. Lärarens roll är att ge eleverna en utmaning som dem kan
lyckas med och ge dem direkt feedback. Gärdenfors (2010) menar även att det är viktigt att utmaningar är anpassade till var och en för att uppnå den bästa motivationen.
Samtliga lärare nämnde vikten av att lägga ribban på lagom nivå och utgå från elevernas förutsättningar, förväntningar och erfarenheter. En av lärare nämnde att det kan gå fel om man lägger ribban för högt. Känner eleven att utmaningen blir för svår så kommer den inte ens vilja försöka så det gäller att veta vilken utmaning passar vilken elev.
Enligt läroplanen har varje elev rätt att utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter (Skolverket, 2011). Varje elev måste ges möjlighet till att lyckas i undervisningen. Eleverna ska kunna utveckla sina kompetenser vare sig det gäller matematik eller idrott. Detta kan göras genom att erbjuda eleverna bred på aktiviteter samt individanpassa
undervisningen. Samtliga lärare tyckte att det var den viktigaste komponenten i motivationsarbetet i ämnet Idrott och hälsa. Det var viktigt att göra undervisning så att säga tillgänglig för varje elev. Vissa av lärare använde sig av olika uppgifter i
exempelvis redskapsgymnastik. Där var och en elev kunde utföra övningar på olika sätt utifrån olika svårighetsgrader. Genom att individanpassa undervisningen skapar lärare ett uppgiftsorienterat klimat som visar sig främja elevernas lust att ha roligt och vara fysiskt aktiva (Baena-Extremera et al., 2015). Samma studie visade även att det fanns elever som upplevde tillfredställelse och hade kul. Dessa elever var motiverade i sig och ville ha ett gott klimat och möjligheten att påverka sin undervisning. Elever som har positiv attityd till idrott bör användas som resurs i undervisningen för att aktivera andra elever. Eleverna kan vara en resurs för utveckling av kompetensen för både varandra och läraren (Annerstedt, 1990).
Prestationen var något som kunde påverka elevernas motivation både positivt och negativt. Några av de intervjuade lärarna nämnde att elever tror att man måste prestera hela tiden, att hoppa högst eller göra flest mål är det som eleverna förknippar med ämnet Idrott och hälsa. Lärare måste vara medveten om det och kunna förklara för varje elev och klass att det viktigaste är elevernas egen utveckling och inte vem som hoppar högst till exempel. Några av intervjuade lärare upplevde även att man tappar många elever på grund av att det blir för mycket tävling. Det är viktigt att kunna använda sig av tre didaktiska nycklar för att få med alla elever i undervisningen. Genom att förändra
regler och material kan man minska prestation och därmed främja elevernas utveckling.
Teng (2012) ger ett exempel på hur en lärare kan använda sig av den första didaktiska nyckeln i nätspel. Där kan man exempelvis införa en regel som säger att spelet går ut på att hålla bollen levande flest gånger över nätet mellan lagen under en bestämd tidsperiod och försöka sätta rekord. Elevernas samarbetsförmåga avgör hur bra spelet och detta medför att själva prestationen inte blir längre i fokus. Genom att använda sig av den andra didaktiska nyckeln kan lärare förändra spelet/aktiviteten genom att exempelvis ändra på banans storlek och utformning eller ändra material (Teng, 2012).
Rockringsbasket är ett exempel på hur en lärare förändrar undervisningen från
prestationsmoment till samarbetsmoment, där alla elever kan delta utan några problem.
Relaterande
Relaterande betyder upplevd känslan av tillhörighet till andra, att kunna bry sig om någon och att bli omhändertagen (Deci & Ryan, 2000). Människor är sociala varelser och har en önskan om en social interaktion, som exempelvis att ha vänner. I
pedagogiken har relaterande en liknande betydelse, ömsesidighet. Människor vill uppnå mål tillsammans med andra. Det som motiverar elever blir alltså den sociala kontexten, mellanmänskliga relationer i skolan. Uppgifter som är tråkiga och känns svåra kan kännas lättare och roligare om man gör dem tillsammans med klasskamrater (Gärdenfors, 2010).
Att lära känna elever är en förutsättning för en god relation mellan lärare och elever ansågs av samtliga lärare. Lärarna tyckte att det viktigaste i motivationsarbete var kommunikation med elever. Personliga samtal skapar trygghet enligt de intervjuade lärarna. Samtal blir ännu viktigare när det gäller elever som inte deltar i undervisningen i Idrott och hälsa. För att kunna få reda på om varför elever inte deltar behöver man prata med dem. Viktigt är även att ha kontakt med deras klassföreståndare och
föräldrarna. Samtliga lärare tyckte att förutsättningen för att motivera elever var deras engagemang. Alla lärare trodde på att om man själv som lärare hade positiv inställning så hade man lättare för att skapa goda relationer mellan elever och att göra
undervisningen meningsfullt för dem. I kursplanen för Idrott och hälsa står klart att eleverna ska kunna utveckla sin samarbetsförmåga och ha respekt mot andra som innebär att det måste råda ett gott klimat i klassen (Skolverket, 2011). Lärarna nämnde
att det var bra att sätta tydliga gränser för vad som är accepterat och vad som inte är accepterat. Eleverna måste veta hur man ska bete sig på ett vänligt sätt mot varandra för att alla ska trivas och elevernas utveckling/lärande ska kunna ske. Detta stärks med den tredje didaktiska nyckeln som handlar om att lärarens uppgift är att förändra elevernas attityder, värderingar och förhållningssätt (Teng, 2012).
Yttre motivation
Studiens resultat visar även att eleverna motiveras av yttre motivation (integrering) i form av betyg, framförallt i åk 9. Integrering innebär att ett beteende har identifierats samt att dessa identifikationer har integrerats med andra aspekter av självet. Regleringen måste vara integrerad för att individen ska kunna uppnå fullständig acceptans vilket i sin tur leder till harmoni med andra aspekter av individens värderingar och identitet (Deci
& Ryan, 2000b).
Integrering är den andra formen av självbestämmande yttre motivation enligt (Deci &
Ryan, 2000). Integrering involverar identifiering av beteende samt integrerar dessa identifikationer med andra aspekter av självet. Regleringen måste vara integrerad för att för att individen ska uppnå fullständig acceptans vilket i sin tur leder till harmoni med andra aspekter av individens värderingar och identitet (Deci & Ryan, 2000b). Eleverna är medvetna om att deras betyg är viktiga för deras framtid, när dem ska söka vidare till gymnasiet och senare till universitet. Slutbetyg i nian blir elevernas motivation.
Lektionsinnehåll visade sig att vara en annan faktor som påverkade elevernas motivation både positivt och negativt. Det mest motiverande moment för eleverna visade sig vara bollspel som enligt samtliga respondenter berodde på elevernas intresse.
De flesta elever skulle kunna spela fotboll i princip under varje Idrott och hälsa lektion uppgavs tydligt av flera lärare. Teng (2012) menar dock att undervisningen med bollen, exempelvis fotboll ställer stora utmaningar för lärare, men även att det ger stora
möjligheter att utveckla sociala och etiska lärprocesser. Teng (2012) skriver även att:
’’Vid lärande i, om och genom bollspel är det viktigt att sätta fokus på att utveckla det goda spelet’’ (s. 124). Detta gör samtliga respondenter genom att använda sig av
didaktiska nycklar, genom att förändra spelregler, spelplanens storlek, antal spelar i lag,
