Röster från Humanisten 2010
Humanister rör sig på intressanta sätt i forskarvärlden, vilket denna nätpublikation med olika röster från vår fakultet visar. Humanistisk forskning kan öppna ögonen, överraska, fördjupa och problematisera och är lika viktig, lika oumbärlig, för kultur och samhälle som andra vetenskapsområden.
De debatter som med jämna mellanrum blossar upp i medierna om humanioras roller och villkor, positioner och särskildheter, startar ofta i kritik eller självkritik och leder inte sällan till defensiva förhållningssätt. Vi vet att vi bidrar, upptäcker, gör skillnad men likafullt verkar det ibland som om vi famlar när våra resultat ska beskrivas. Att hitta tonen, den rätta, är inte alltid lätt när angrepp blir bästa försvar och retoriken tar över.
Extra viktigt då att vända blicken mot vad humanister gör. Vad de säger, skriver, engagerar sig i och forskar om. Humanistdagarna, som arrangerats av humanistiska fakulteten under åtskilliga år, innebär ett tillfälle att presentera pågående forskning för allmänhet och kolleger.
2010 anordnades en sådan dag, Humanistdagen, i april månad. Med posters, föredrag och debatter gavs många och intressanta exempel på humaniora i handling. Några av dessa finns nu tillgängliga i nätupplaga.
Bidragen spänner från 1600-talets rationalistiska filosof Descartes misstag till globalisering, ett ord som Descartes säkerligen inte kände till men som humanister använder med lätthet.
Det klassiska, som historiska lärdomar om behovet av kritik, blandas med det aktuella, som t ex frågan om socker. Forskning om den svenska texten och om jord och släkt i Sverige liksom en presentation av vad man ägnar sig åt inom språk- och litteraturområdet tyska kompletterar bilden av en mångsysslande fakultet där såväl det välbekanta som det ännu nya är föremål för vitaliserande undersökningar.
Med dessa inledande ord, lämnar jag över till författarna.
Margareta Hallberg
Dekanus och professor i vetenskapsteori Göteborgs universitet
