AKADEMIN FÖR TEKNIK OCH MILJÖ
Avdelningen för bygg-, energi- och miljöteknik
En studie av möjligheter och hinder att återanvända rivningsavfall i Gästrikeregionen
Reuse of demolition waste in the Region of Gästrike, Sweden
Hugo Birgersson Juni 2020
Examensarbete, Grundnivå (högskoleexamen), 15 hp Byggnadsteknik
Byggnadsingenjör Handledare: Ola Eriksson Examinator: Jan Akander
i Abstract
Increased effectivity in resource management in the construction sector is required to achieve the environment goals of Agenda 2030. The largest source of total accumulated waste derives from the construction and demolition area. This thesis contains a literature study about circular economy application in the process of construction- and demolition waste and interviews with local actors that represent the Swedish construction material chain in the Region of Gästrike, Sweden. A cooperation with the municipality property owner Gavlefastigheter AB has provided an opportunity to study the demolition process to examine what actions the building sector requires to increase reusage of demolition waste. Gavlefastigheter AB own and manage a variation of building types such as schools, agencies, sports arenas and other exclusive designs.
The result of this study shows that the existing policy instruments of waste management are primarily developed to evaluate climate change impacts and to avoid waste that could cause harm to the environmental and health. In the literature review life cycle assessment was shown to be the most common method to analyze the effects of circular economy. The Swedish construction Federation have recently updated the construction- and demolish waste
management directives mainly to help transitioning the construction business towards circular economy. Albeit these directives are not yet practically utilized the result of the interviews of local actors indicated that there were a few practices of demolish with reusage applications. The conclusion summarizes the important subjects that need to be dealt with to increase reusage within future demolition projects in Gästrikeregionen.
Thematic subjects: Gästrikeregionen, circular economy, reuse, demolition.
ii Sammanfattning
I utveckling för att uppnå de globala miljömålen i Agenda 2030 och EU-kommissionens
avfallsdirektiv krävs en effektivisering av resurshanteringen inom byggsektorn. Byggsektorn står för det största mängden avfall om gruvavfallet exkluderas. En litteraturstudie och intervjuer med aktörer från byggsektorn i Gästrikeregionen har visat på avfallshantering i dagsläget och hur väl etablerat cirkulär ekonomi är inom byggbranschen. Denna studie är ett samarbete med
fastighetsägaren Gavlefastigheter AB vilken är en kommunal förvaltare av byggnader såsom skolor, idrottsarenor, kontor och särskilda utföranden. Studien fokuserar på rivningsprocessen med undersökning av möjligheter, hinder och strategier för att återbruka rivningsavfall.
Resultatet av studien visar på att styrsystem för hanteringen av bygg- och rivningsavfall är särskilt avsedda för att minska på farliga ämnen. Det mest tilltagna verktyget för att analysera effekten av cirkulär ekonomi på rivningsavfall är livscykelanalys vilket främst fokuserar på minskad påverkan på miljön och klimatet. Dock har Byggföretagen nyligen uppdaterat byggbranschens riktlinjer för avfallshantering med implementering av cirkulär ekonomi. Resultatet av intervjuerna visade att det har förekommit rivningsverksamheter i Gästrikeregionen då återbruk premierats. Slutsatsen visar några utvecklingsbehov som behövs lösas för att möjliggöra ökat återbruk vid rivning inom Gästrikeregionen. Denna studie lämnade flera öppna spår till vidare studier.
Studiens tema: Gästrikeregionen, cirkulär ekonomi, återbruk, rivning.
iii Förord
Tack!
...riktas till er på Gavlefastigheter AB som har bjudit in till samarbete och delgivandet av de ambitioner som har varit utgångspunkten i denna studie.
Tack riktas även till den hjälp som tekniska institutionen i Högskolan i Gävle, de lärare som undervisat på byggingenjörsprogrammet och som bibliotekspersonalen bistått med under denna utbildning och under detta examensarbete. Tillsammans har dessa lagt grunden till gynnsam studiemiljö och bidragit till personlig utveckling.
Tack riktas till Ola Eriksson för god handledning och hjälp till att framställa detta projektarbete.
iv Ordlista och förkortningar
AF-texter: Entreprenadens administrativa krav med AMA (Administrativa Föreskrifter) som referensverk (Svensk Byggtjänst, u.å.)
BAT: Förkortning av “best available technology” vilket innebär ett grepp där den bästa tillgängliga tekniken används.
Byggföretagen: Branschföreningen Sveriges byggindustrier bytte namn till Byggföretagen i februari 2020 (Byggföretagen, 2019b).
C&D Waste: Även “C&DW”, förkortning av “Construction and demolition waste”, syftar till bygg- och rivningsavfall.
CE: Förkortning av “cirkulär ekonomi”.
Cirkulär ekonomi: Begreppet cirkulär ekonomi syftar på hushållning av resurser genom att återvinna och återanvända så mycket som möjligt så att förbrukade resurser hamnar i ett kretslopp istället för att slängas (Naturvårdsföreningen, u.å.). Enligt Naturvårdsföreningen (U.å.) innebär cirkulär ekonomi motsatsen till linjär ekonomi.
ELCC: Förkortning av “Environmental life cycle costing”.
LCA: Förkortning av ”life cycle assessment”, eller på svenska ”livscykelanalys”. Enligt One Click LCA (u.å.) är LCA en analysmetod huvudsakligen för att kvantifiera avtrycket på miljön från en produkt eller process. Denna metod kan kopplas till förebyggande åtgärder för att hindra att miljön tar skada, att minska uttaget av icke-förnybara resurser eller att minska på
klimatavtrycket.
MFA: Förkortning av ”material flow analysis”.
Primärt Avfall: Är sådant avfall som genereras från produktion eller konsumption (SMED, 2018).
Rivning: Med rivning menas borttagande av hela byggnader eller delar av byggnader inklusive stommen (Boverket, 2018b).
Rivningsåtgärder: En rivningsåtgärd innebär antingen en rivning eller en sådan ändring av en byggnad som innebär att vissa delar rivs ut men att byggnadens stomme står kvar (Boverket, 2018b).
v
SWOT-analys: SWOT står för ”strengths”, “weaknesses”, “opportunities” och ”threats”
MindTools (u.å.). Analysen beskrivs vara användbar för att ta fram strategier genom att se vilka eventuella hinder som kan uppstå och på så sätt optimera chansen att nå ett lyckat resultat MindTools (u.å.).
Återanvändning = Återbruk: Återbruk, alternativt återanvändning, är en åtgärd där en komponent eller produkt som ej är klassad som avfall återigen kan utnyttjas till sin ursprungliga funktion (Byggföretagen, 2019).
Återvinning: Enligt Byggföretagen (2019) innebär materialåtervinning att avfallet tas till vara som resurs och till en viss grad ersätter nyproducerade material.
vi
Innehållsförteckning
Abstract ... i
Sammanfattning ... ii
Förord ... iii
Ordlista och förkortningar ... iv
1. Inledning ... 1
1.1 Problemformulering ... 2
1.2 Syfte ... 2
1.3 Delfrågeställningar ... 3
1.4 Avgränsning ... 3
2. Metod ... 4
2.1 Litteraturstudie ... 4
2.2 Datainsamling... 5
2.2.1 Datainsamlingsprocess ... 5
2.2.2 Semistrukturerade Intervjuer ... 6
2.3 Analys ... 6
3. Resultat ... 7
3.1 Litteraturstudie ... 7
3.1.1 Cirkulär ekonomi ... 7
3.1.2 Rivningsåtgärd ... 9
3.1.3 Bygg- och rivningsavfall ... 9
3.1.4 Branschorganisationernas riktlinjer... 10
3.1.5 Miljöbedömningssystem ... 10
3.2 Intervjuer ... 11
3.2.1 Sammanställning av intervjuer ... 11
3.2.2 Huvudfrågor ... 11
3.2.3 Specifika frågor ... 13
4. Analys & Diskussion ... 15
4.1 Cirkulär Ekonomi ... 15
4.2 Hinder och möjligheter ... 16
4.3 Åtgärder vid rivningsplanering ... 17
4.4 Metodval ... 18
5. Slutsats ... 20
5.2 Fortsatta studier ... 21
6. Litteraturförteckning ... 22
7. Bilagor ... 26
Bilaga 1 ... 26
Bilaga 2 ... 27
Bilaga 3 ... 28
Bilaga 4 ... 29
1 1. Inledning
Mellan år 1970 och 2010 tredubblades jordens totala materialförbrukning samtidigt som jordens befolkning näst intill fördubblades (European Commission, 2019). Till följd av att människan lever över sina tillgångar ställs en utmaning på hur vi skall hushålla med våra resurser. Första januari år 2016 åtog världens länder de globala miljömålen som presenterades i Agenda 2030 (Regeringskansliet, 2016), med gemensam målsättning för att uppnå hållbar utveckling. Mål 12 säger att vi ska främja hållbara konsumtions- och produktionsmönster för att minska negativ påverkan på klimat, miljö och människors hälsa (Regeringskansliet, 2015).
SMED (2018) beskriver att om man bortsåg från gruvavfallet, bidrog byggsektorn till största mängden avfall som genererats i Sverige under år 2016. I denna rapport framgår det även att den totala mängden primärt avfall förutom gruvavfall hade ökat med 3,8 miljoner ton mellan 2014 och 2016. Detta ger en indikation på att konsumtionen ökar. En omställning i byggbranschen är nödvändig för att uppnå hållbar utveckling mot globala delmålet 12.5 ”Hushållning av resurser”
(Regeringskansliet, 2015) samt svenska etappmålet ”Ökad resurshållning i byggsektorn”
(Sveriges miljömål, 2019). Hushållning av resurser inom byggsektorn kan kopplas till att minska materialproduktion, minska avfall från konstruktion samt att återanvända och återvinna så mycket som möjligt.
Hållbar utveckling för hushållning av resurser stärks av de direktiv och riktlinjer som presenteras i avfallshierarkin, i Avfallsförordningen (2011:927), vilken baseras på EU-direktiv 2018/851.
Avfallshierarkin består av en prioriteringsordning. Förebyggande åtgärder för minimering av avfall är överst på prioriteringslistan, följt av återanvändning i så hög grad som möjligt före återvinning eller utvinning av energi. En studie av hur cirkulär ekonomi kan implementeras i avfallshantering kommer att hjälpa utvecklingsarbetet i riktlinje med avfallshierarkin då den innebär att uppnå en hög grad av återvinning (Cirkulär ekonomi, u.å.). Återbruk av
rivningsmaterial och avfall från byggsektorn är en möjlig strategi för att minska på resursanvändning, projektkostnader och negativ klimatpåverkan.
Hur arbetet med avfallshierarkin ska utföras i praktiken är inte definierat eller etablerad som metod vilket är upp till varje nations tolkning av EU-direktivet (2018/851). Att
avfallshanteringen inte sker på ett effektivt sätt är ett samhällsproblem som kan bero på att avfallsfrågan historiskt sett varit en fråga med låg status (Boverket, 2018). Det finns fortfarande en stor frihet vid rivning då det i princip bara krävs att göra en ansökan för att få rivningslov.
Avfallshanteringen i Sverige regleras av två lagstiftningar, PBL och Miljöbalken samt
Avfallsförordningen och branschspecifika regler. Rivningsavfall inventeras med avseende på farliga ämnen. Detta är för att säkerställa att de som utför rivningsarbetet inte utsätts för en hälsorisk. Utöver det så råder inga strikta regler (Boverket, 2018) vilket leder till att stora mängder avfall slutar i deponi, destruering eller omvandling till energi.
2
Gävle kommuns (2017) översiktsplanering beskriver i målbilden för år 2030 att de är en av Sveriges bästa miljökommuner. En av strategierna för att uppnå målet är genom hushållning av naturens resurser. En ytterligare målbild är att Gävle är en tillväxtmotor vilket innebär både ekonomisk tillväxt och ökad befolkning. Både i förtätad stadskärna och i kultiverad landsort ställs utmaningar på hållbar markanvändning. Då det inte längre finns outnyttjad mark behöver den befintliga bebyggelsen eller verksamheten omvandlas på ett hållbart sätt. De frågor som rör avfallshanteringen beskrivs i Avfallsplanen som är framtagen tillsammans med de fem kommuner som utgör Gästrikeregionen. De fem kommunerna är Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby. Den hållbara utvecklingen i samband med avfallshantering drivs förutom kommuner av, återvinningsföretag, producenter, fastighetsägare och konsulter.
Ett samarbete med Gavlefastigheter AB har givit möjligheten att undersöka den rutinmässiga arbetsgången när ett fastighetsföretag planerar en rivning. Gavlefastigheter är en förvaltare av kommunala fastigheter och verksamheter. Dessa kan vara kontor, skolor, idrottsanläggningar, kulturbyggnader och andra speciella ändamålsbyggnader. De har ambitionen att utföra en rivning med cirkulär ekonomi i åtanke med målet att kunna ta tillvara på rivningsavfall. De har däremot inte någon erfarenhet eller kunskap om hur det skall gå till i praktiken. Osäkerhet råder kring vilka regler som gäller för att ta till bara på rivningsavfall och om det exempelvis är tillåtet att skänka bort det.
1.1 Problemformulering
Har byggbranschens aktörer i Gästrikeregionen vad som krävs för att ställa om till att återanvända bygg- och rivningsavfall? Finns det en förklaring till varför utvecklingen av resurseffektivitet i byggbranschen går långsamt framåt?
1.2 Syfte
Syftet med denna studie är att visa på hur resurshantering inom byggsektorn kan förbättras hållbarhetsmässigt. Ett ytterligare syfte är att öka kunskapen om hur cirkulär ekonomi kan implementeras i samband med rivningsplanering.
3 1.3 Delfrågeställningar
Nedan beskrivs delfrågeställningar som i olika grad besvaras av en litteraturstudie och/eller intervjuer med aktörer som representerar näringskedjan i Gästrikeregionen.
Delfrågeställningarna 1a och 1b besvaras av intervjuer samt genom litteraturstudien. Dessa frågeställningar avser att undersöka om byggbranschen i Gästrikeregionen har vad som krävs för att återanvända bygg- och rivningsavfall.
(1a) Hur väl etablerat är begreppet “cirkulär ekonomi” i byggsektorn i Gästrikeregionen och hur hanteras rivningsavfall idag?
(1b) Vilka möjligheter och hinder finns för att återanvända rivningsavfall.
Delfrågeställningarna 2a och 2b besvaras huvudsakligen utav litteraturstudien. Dessa avser att undersöka metoder och strategier för att öka återbruk och återvinning vid rivningsplanering.
(2a) Vilka åtgärder kan vidtas för att öka återbruk och återvinning av rivningsavfall?
(2b) Vilka rivningsavfall har potential för återbruk?
1.4 Avgränsning
Resultatets och slutsatsens omfattning är begränsad till vad som en student hinner med under ett 15hp examensarbete vilket motsvarar tio veckor. Resultat och analys baseras på några av
näringskedjans aktörer vilka representerar byggsektorn i Gästrikeregionen. Aktörer från den kommun med störst folkmängd har valts i förstahand vilket är Gävle kommun. De
rivningsobjekt som behandlas med avseende på rivningsåtgärder och avfall med potential är avgränsade för att matcha de byggnadstyper som Gavlefastigheter förvaltar. En tänkbar målgrupp för studien är därmed kommunala fastighetsägare.
4 2. Metod
Detta kapitel beskriver metoden för denna studie i tre avsnitt: litteraturstudie, datainsamling och analys.
2.1 Litteraturstudie
En litteraturstudie genomfördes för att få en överblick på forskning som berör cirkulär ekonomi och avfallshantering inom byggsektorn. Litteraturen söktes fram med hjälp av sökmotorn
Discovery. Inledningsvis användes den engelska söktermen “Circular economy” vilket gav 45295 träffar och begränsat till peer reviewed gav det 27072 träffar. Därefter gjordes en kategorisk sökning med “circular economy” som subjekt vilket gav 7955 träffar. I detta avsmalnande sökområde adderades sökord såsom “construction waste”, “waste”, “reuse”. Artiklar valdes ut och med hjälp av referenser från dessa hittades ytterligare några artiklar som ansågs innehålla relevant information för denna studie.
Genomgången av aktuell forskning kompletterades med att söka kunskap om vilka lagar och riktlinjer som gäller för bygg- och rivningsavfall. Lagar och relevanta branschspecifika riktlinjer söktes på webbsidor för statliga myndigheter och branschorganisationer. Boverkets webbsida användes för att söka kunskap om frågor som berör byggregler. Naturvårdsverkets webbsida användes för att söka riktlinjer och lagar som berör avfall. Naturvårdsverket användes även för att hitta rapporter och statistik om avfall i Sverige. För att hjälpa till att besvara
frågeställningarna 2a och 2b samt för att öka kunskapen om hur cirkulär ekonomi kan implementeras vid bygg och rivning söktes exempel på detta. Dessa exempel kunde hittas genom internetsökning, artiklar i tekniska tidskrifter eller tips från intervjuer. En utgångspunkt var att se över de styrsystem som Gavlefastigheter tillämpar, såsom Byggvarubedömningen och Miljöbyggnad. Nedan följer en checklista som upprättades för att strukturera sökningen.
5 Checklista:
o Vad räknas som rivning?
o Underlag för juridiska frågor kring rivningsavfall. Vem får använda dem och vilka lagar och riktlinjer finns?
o Regionala direktiv. Vad säger avfallsplanen i Gävle om cirkulär ekonomi och avfallshantering i byggsektorn?
o Nationella direktiv angående avfallshantering och minskat avfall i byggsektorn.
o EU-direktiv och globala direktiv angående avfallshantering och minskat avfall i byggsektorn.
o Styrsystem för cirkulär ekonomi
o Marknadsplats för begagnade byggmaterial
2.2 Datainsamling
Datainsamlingen fortlöpte parallellt med litteraturstudien. Processen för datainsamlingen beskrivs i följande avsnitt 2.2.1. Därefter beskrivs intervjumetoden i avsnitt 2.2.2. Kvalitativa intervjuer ansågs vara lämpliga för att besvara frågeställningarna 1a och 1b. Dessa metoder gav flexibilitet då intervjuer eller observationer inte behöver ske på en specifik tidpunkt.
Datainsamlingen kunde därmed ske kontinuerligt och tider för möten och intervjuer anpassades efter hand inom projektets tidsram.
2.2.1 Datainsamlingsprocess
Denna process motsvarar den huvudsakliga arbetsgång som skett under fem veckor och består av fyra steg: kunskapsinhämtning, utformning av frågor & inbjudan, utförande och bearbetning &
återkoppling (Figur 1).
Fig. 1 - Repetitiv datainsamlingsprocess.
Första steget i processen innebar att komplettera med nödvändig kunskap som behövdes för att hitta relevanta aktörer. Vilka aktörer som intervjuades var inledningsvis inte bestämt men utgick från några föreslagna i samband med projektets uppstartsmöte med Gavlefastigheter. Denna utgångspunkt innebar att projektledaren på Gavlefastigheter samt person kunnig inom rivningshantering skulle intervjuas. I steg två utformades frågor och aktören kontaktades och mottog inbjudan innehållande frågeunderlag. Dessa frågeunderlag återfinns i bilagorna 1 – 4. I det fallet att aktören inte hade någon som kunde delta i en intervju återvände
6
inhämtningsproccessen till steg (1). I annat fall med positivt svar på förfrågan kunde intervjun utföras vilket motsvarade steg (3) i processen. Det som antecknades eller spelades in under intervjun kallades rådata. Efter intervjun bearbetades rådatan i steg (4) vilket innebar
transkribering, tolkning och återkoppling till frågornas syfte. Återkopplingen innebar även att information tillfördes som kunde användas för att planera nästa intervju. Detta kunde vara tips om personer som var intressanta att intervjua eller nödvändig information som kunde öka förståelsen för näringskedjan inom Gästrikeregionen. Denna process kunde sedan repeteras.
Urvalet av respondenter är likartad med snöbollsprincipen.
2.2.2 Semistrukturerade Intervjuer
Merparten av datainsamlingen är gjord genom semistrukturerade intervjuer. Under datainsamlingsprocessen förberedes frågeunderlag (bilaga 1 - 4) som skickades med till respondenter i respektive inbjudan. Intervjuerna gjordes via digitala verktyg som Microsoft Teams eller Zoom, alternativt genom telefonsamtal. Fördelen med intervju som
insamlingsmetod är att den ger god insikt om företeelser i sin naturliga miljö vilket gör att insamlad data kan sättas i sitt kontextuella sammanhang (Säfsten & Gustavsson, 2019). Enligt Academic work (u.å) är fördelen med semistrukturerade intervju att den får respondenten att känna sig trygg samtidigt som de förberedda frågorna ger ett professionellt intryck. Följdfrågor kan ställas vilket kan hjälpa till att förstå respondentens svar (Academic work, u.å).
2.3 Analys
Studiens analys gick ut på att bilda teorier utifrån resultatet från både litteraturstudien och datainsamlingen. Sammanställningen av litteraturstudien och intervjuerna gjordes först var för sig och därefter tillsammans. Enligt denna systematik gjordes en separat analys för bearbetade intervjuer som huvudsakligen berörde frågeställning 1a och 1b följt av litteraturstudien vilken kopplades till frågeställning 2a och 2b. Det framställda resultatet från litteraturstudien användes även som stöd till analysen av intervjuerna. Analysen skrevs som en diskussion av några utvalda subjekt som var för sig var relevanta för studiens syfte. Nyckelorden för dessa subjekt var cirkulär ekonomi, hinder och möjligheter samt åtgärder vid rivningsplanering. Därefter gjordes en diskussion om studiens metodval för att reflektera över lämplighet till vad som skulle
undersökas, representation av fallet Gästrikeregionen och för att beskriva hur studiens fokus skiftat under arbetes gång.
7 3. Resultat
3.1 Litteraturstudie
I avsnitt 3.1 sammanställs den litteratur som sökts. Den första delen av detta avsnitt innehåller avslutade och pågående projekt och de utvalda artiklar som ämnar att representera den
forskningsfront som är relevant för studien. Därefter följer en sammanställning av lagar, policys och riktlinjer samt några system och verktyg som kan användas vid avfallshantering.
3.1.1 Cirkulär ekonomi
Ghiselini, Ulligani och Ripa (2018) säger att i en resursbegränsad värld har vi inte råd att kasta bort material som fortfarande går att använda med tanke på dagens utmaningar med
klimatförändringar, utmaningar med en ojämn fördelning av resurser och brist på
återfyllningsmaterial. Den cirkulära ekonomin har lett till ett utvecklingsparadigm som innebär en förändring av ekonomiska system och människors levnadsvanor inom ramen för planetens ekologiska villkor. Begreppet CE anses inom forskningen vara ett outforskat område säger Ghinoi, Steiner & Silvestri (2020) men att det ändå är tydligt definierat utav fyra
huvudprinciper. Dessa fyra principer är förenade kretslopp, återhämtning, energi från förnybara källor samt systematiska tillvägagångssätt. I samband med industriell ekonomi beskrivs CE som ett koncept med ett cykliskt materialflöde där det eftersträvas att materialen skall bibehålla sitt värde (Ghinoi, Steiner & Silvestri, 2020). Ghiselini et al. (2018) säger att CE:s huvudprinciper i samband med C&DW är återvinning, renovering och återbruk. Resultatet av deras
litteraturöversikt visar att merparten av studier där CE:s principer applicerats på C&DW är LCA den vanligast förekommande metoden.
Enligt Dahlbo et al. (2015) används en kombination av fyra olika analysmetoder i en studie av det finska systemet för hantering av bygg- och rivningsavfall (C&DW management) med en helhetssyn för att se hur bra det presterar. MFA (material flow analysis) användes för att uppskatta mängden återvunnet material och återvunnen energi. LCA (life cycle assessment) användes för att beräkna klimatförändringarnas avtryck och ELCC (environmental life cycle cost) för att beräkna en nettokostnad. Ett angreppssätt med BAT (best available technology) innebar att använda den senaste tekniken för att utvärdera systemets effektivitet. Studien resulterade i varierande bedömningar vilka var oeniga om vilka fraktioner som hade störst negativ påverkan på klimatet och att EU’s avfallsdirektiv att uppnå 70% återvinning på allt avfall från byggsektorn till 2020 var långt ifrån nåbart. Trots detta visade det finska systemet en förbättring ur miljösynpunkt och var ekonomiskt vinstdrivande. De faktorer som påverkar kostnader för selektiv rivning jämfört med konventionell rivning varierar enligt Coelho och de Brito (2011). Konventionell rivning påverkas till största del (ca 75%) av tippningskostnader medan påverkande faktorer vid selektiv rivning är jämnt fördelade mellan arbete, utrustning, transport och tippning (fördelning mellan 20 - 28%). Återfyllnad efter rivning hade liknande kostnad för konventionell jämfört med selektiv rivning (ca 3%), men påverkas av
fyllnadsmassornas värde vilket varierar geografiskt. Enligt slutsatsen kan selektiv rivning var mer
8
ekonomiskt gynnsamt i ett globalt perspektiv på tack vare att tippningskostnader och kostnaden för återfyllnadsmassor kan komma att öka. Totalt sett hade konventionell rivning lägre
totalkostnad än selektiv rivning. Den mest betydande faktorn i denna jämförelse var att det utförda arbetet vid selektiv rivning kostade ungefär sex gånger mer (Coelho & de Brito, 2011).
I Andersson et al. (2018)’s studie analyserades möjligheten att återbruka rivningsavfall från fyra mellanstora- och två stora kontor i Sverige. Resultatet visade att utifrån åtta vanligt
förekommande material och produkter hade glaspartier, höj- och sänkbara skrivbord samt kontorsstolar högst återbrukspotential. Studien uppskattade mängder, besparade kostnader och klimatbesparing i ett scenario där återbrukade produkter helt ersatte nyproducerade (Andersson et al., 2018).
I Sverige finns det få studier som tar upp effekten av att återanvända på rivningsavfall. Johannes och Järold (2019) säger att de är bland de första som analyserar återvinning av rivningsavfall och hur det skulle kunna göras annorlunda i Sverige. En slutsats av deras studie var att företaget kunde nå en hög grad av återvinning (74,1 - 98,8%) vilket skulle uppnå EU-direktivets krav på 70% men att en stor mängd var lågvärdig. Lågvärdig återvinning innebär att materialet tappar sitt ursprungliga värde och därmed behöver ersättas av en större mängd för att åter fylla sin ursprungliga funktion. En annan slutsats från studien var att hitta kritiska aspekter för att uppnå ökad återvinning av rivningsavfall. I denna fråga visades att den mest betydande aspekten var att öka kvaliteten på sorteringen av rena materialfraktioner. Johannes och Järold (2019) pekade på att selektiva rivningsmetoder skulle kunna möjliggöra detta.
Mistra Closing the Loop (2020) beskriver de slutsatser som gjorts efter forskningsprojektet Constructivate vars övergripande mål var att bidra till att nå ökade materialåtervinningsgrader av bygg- och rivningsavfall i Sverige. Målet var i enlighet med EU’s avfallsdirektiv om att nå
återvinningsgraden 70%. Utifrån vanligt förekommande åsikter från olika arbetsområden under projektets gång har följande övergripande rekommendationer formulerats:
För att kunna nå en hög grad av materialåtervinning krävs en högkvalitativ sortering på plats.
Ställa tydligare krav på hantering av avfall och återvinning vilket är beställarens ansvar.
För att öka sorteringsgrad till relevanta och rena fraktioner behövs kunskapsbyggande och utbildning.
Använda Byggföretagens riktlinjer för resurs-och avfallshantering vid byggande och rivning för att skapa enhetlighet kring avfallshanteringen på byggarbetsplatser.
Enligt Mistra Closing the Loop (2020) finns det ett behov av nya policyer och styrmedel då de nuvarande hade blygsamma återvinningsgrader. I en utredning poängterar de att det lagts alldeles för litet fokus på att öka efterfrågan av på återvunnet och återanvänt material. Den
9
negativa effekten av att detta inte gjorts är att satsningar på ökade sorteringar inte ger ersättning för mödan (Mistra Closing the Loop, 2020).
3.1.2 Rivningsåtgärd
Rivning innebär enligt Boverket (2015) att en hel byggnad eller en del av byggnaden tas bort i princip helt och hållet inklusive stommen. Även om byggnaden är borttagen till grunden för att sedan återuppföras räknas det som en rivning. Om stommen lämnas intakt så räknas det istället för en ändring. Det gäller även om tak tas bort eller väggar skalas av både ut- och invändigt (Boverket, 2015). Rivningsåtgärder innefattar åtgärder som antingen är rivning eller ändring där delar av byggnaden rivits ut men att stommen står kvar (Boverket, 2018b). Naturvårdsverket (2019a) beskriver att det inom detaljplanelagt område är vanligast att rivningslov krävs för att utföra en rivning. Ansökan om rivningslov lämnas till byggnadsnämnden. Utanför detaljplanelagt område eller då ansökan inte krävs behöver byggnadsnämnden underrättas vilket kallas för att göra en anmälan om rivningsåtgärd. Anmälan gäller i de flesta fall med undantag för vissa specifika byggnader (Naturvårdsverket, 2019a). Beslutet för ansökan eller anmälan behandlas av en bygglovshandläggare och de rekommenderas att hämta in synpunkter från miljöhandläggare.
(Naturvårdsverket, 2019b).
Rivningslov får inte ges då byggnaden omfattas av rivningsförbud i detaljplan eller
områdesbestämmelser (Boverket, 2015). Vidare kan en ansökan om rivningslov avslås om den är kulturhistoriskt värdefull. Dessa skäl framgår av Plan- och bygglagen 9 kap. 34§.
Både åtgärder som innebär rivning eller ändring ska uppfylla krav med avseende på
varsamhetskravet och förvanskningsförbudet. Ytterligare lagstiftningar utöver PBL som kan vara skäl till att avslå bygglovsansökan är kulturmiljölagen och reservatförordning enligt Miljöbalken (Boverket, 2015).
3.1.3 Bygg- och rivningsavfall
Den lagstiftning som berör bygg- och rivningsavfall återfinns enligt Naturvårdsverket (2019a) i två parallella lagar och en förordning:
PBL, Plan och bygglag (2010:900)
MB, Miljöbalk (1998:808)
Avfallsförordningen (2011:927)
PBL är en bestämmelse som behandlar anmälan av bygg- eller rivningsåtgärd, ansökan om bygg- och rivningslov, och som ställer krav på att det finns en kontrollplan. I en kontrollplan beskrivs hur material skall hanteras under åtgärden. Byggherren har ansvar att upprätta kontrollplan och att utse kontrollansvariga vilka har till uppgift att se till att kontrollplanen följs. Ansökan om bygg- eller rivningslov sker hos byggnadsnämnden i respektive kommun.
I MB finns regler för hur avfall ska hanteras. I dessa regler finns det inte några specifika bestämmelser om bygg- och rivningsavfall och det ställs inga krav på att anmäla bygg- eller
10
rivningsverksamheter. Däremot gäller de allmänna hänsynsregler i MB 2 kap vilka ställer krav på den som bedriver en verksamhet som kan tänkas orsaka skada eller olägenhet för miljön.
För all avfallshantering gäller avfallshierarkin som beskrivs i MB 2 kap 5 § samt MB 15 kap 10 §.
Avfallshierarkins prioriteringslista:
1. Förebyggande 2. Återanvändande 3. Materialåtervinning
4. Annan återvinning, t.ex. energiåtervinning 5. Bortskaffande
Listan skall följas i mån av att det är ekonomiskt rimligt (Naturvårdsverket, 2019a).
3.1.4 Branschorganisationernas riktlinjer
Byggföretagen (2019) är en branschförening som framför riktlinjer för hållbart byggande i Sverige. Riktlinjerna består av branschnormerande texter vilka är byggbranschens
överenskommelse om hur resurs- och avfallshantering skall gå till vid byggande och rivning.
Dessa berör materialinventering, källsortering, avfallshantering samt upphandling av
entreprenader vid både rivning och byggproduktion. Riktlinjerna har tagits fram och uppdaterats sedan 2007. I april 2019 reviderades dessa branschnormerande texter med fokus på cirkulär ekonomi. I denna uppdaterade version bidrar Byggföretagen med tips och förslag till vilka krav som kan ställas på avfallshantering, projektering och upphandling av entreprenad samband med cirkulär ekonomi. Vid upphandlingen av entreprenör anges förslag till AF-texter
(Byggföretagen, 2019). AF-texten kan ses som ett signalement att arbetsmiljöfrågor tas på särskilt allvar av beställaren eller byggherren (Byggherrarna, 2020).
Återvinningsindustrierna (u.å.), förkortat “ÅI”, arbetar aktivt för att möjliggöra ökad återvinning och återanvändning av avfall. De är medlem i företagsforumet “Cirkular Sweden” tillsammans med flera producenter som driver utveckling och politik framåt inom fyra huvudområden:
design för cirkulär ekonomi, hållbar konsumtion, ökad tillgång och användning av återvunnet material samt cirkulära värdekedjor. Forumets vision är att uppnå 100% cirkulära materialflöden och har målsättningen att Sverige ska vara ledande inom cirkulära materialflöden år 2030.
Återvinningsindustriernas medlemmar följer sedan 1 januari år 2017 Byggföretagens riktlinjer för resurs- och avfallshantering vid byggande och rivning (Återvinningsindustrierna, u.å.).
3.1.5 Miljöbedömningssystem
Systemet BASTA (u.å.) är till för att hjälpa användaren att göra medvetna materialval genom webbaserad loggbokföring och med kravnivåer som ställer krav på kemiskt innehåll. I en databas kan bygg- och anläggningsprodukter sökas som enligt detta system uppnår högsta betyget.
Systemet med flera webbaserade verktyg är tillgängligt för allmänheten. Basta är ett icke- vinstdrivande bolag ägt utav IVL Svenska Miljöinstitutet och Byggföretagen (BASTA, u.å.).
11
Byggvarubedömningen (u.å.) beskriver sig själva som en icke vinstdrivande ekonomisk förening som bedömer och tillhandahåller information om hållbarhetsbedömda varor. Deras vision är att främja utvecklingen mot en giftfri och god bebyggd miljö som tar ansvar för såväl denna som kommande generationer. Byggvarubedömningen har tre nivåer på bedömningar: Grön (rekommenderad), gul (accepterad), och röd (undviks). Dessa görs utifrån två delar varav det ena fokuserar på varans kemiska innehåll och det andra på livscykelaspekter.
3.2 Intervjuer
3.2.1 Sammanställning av intervjuer
I kapitel 3.2 sammanställs resultatet från den bearbetade data som samlats in genom intervjuer.
Kapitlet är avsett att överblicka de svar på frågor som berör undersökningens frågeställningar.
Frågeformulär för de fyra intervjuerna kan ses i bilagorna 1 – 4. Till att börja med behandlas huvudfrågorna som kan kopplas direkt till frågeställningarna. Därefter presenteras några besvarade frågor som ställts till en specifik aktör. Nedan följer en tabell med uppgifter om deltagarna, vilka hädanefter benämns respondent A – D.
Tabell 1 – Respondenternas uppgifter
Aktör, Yrkestitel Respondent (nummer) Kontaktuppgifter Gavlefastigheter,
Miljösamordnare Respondent A Sanna Jägbrant
sanna.jagbrant@gavlefastigheter.se Konsult för Gavlefastigheter,
Projektledare Respondent B Andreas Östblom
andreas@johnssonconsult.se Gästrike Återvinnare,
International relation manager Respondent C Per-Olof Hallberg
per-olof.hallberg@gastrikeatervinnare.se PP Såg & Borr
(Rivningsentreprenad), Entreprenadingenjör
Respondent D Tobias Lindgren
tobias.lindgren@ppsagoborr.se
3.2.2 Huvudfrågor
Fråga 1 - Är du bekantad med Cirkulär Ekonomi? I vilken grad?
Frågan har ställts till samtliga respondenter och svaren har varit olika. Respondent D svarade nej på frågan. Respondent A svarade att de förhåller sig till olika styrsystem såsom
Byggvarubedömningen och Miljöbyggnad. De väljer material som enligt Byggvarubedömningen uppnår gul eller grön status. När det kommer till cirkulär ekonomi så är det en punkt som tas upp på kretsloppsrådet möten. Kretsloppsrådet är namnet på det råd som gemensamt i
Gästrikeregionen diskuterar avfallsfrågor och utformar avfallsplanen. Respondent A menar att än så länge har det inte lett till någon förändring. Respondent B har varit med i ett projekt där ett mål var att återanvända material. Det ordnades workshops om cirkulär ekonomi tillsammans med ett flertal företag i Gävle. Vissa av de anställda jobbade enbart med implementering av cirkulär ekonomi. I övriga projekt sa projektledaren att det handlar om att minska svinn mycket
12
av ekonomiska skäl. “Det har blivit dyrt att kasta”. Sortering av rivningsavfall har skett enligt Byggföretagens basnivå utan några ytterligare delfraktioner. Respondent C sa ja för sig själv och ja till att företaget känner igen det. Det är något som hela företaget jobbar med. Exempel då kontoret byggdes om, då var det sagt i upphandlingen att allt skulle sorteras med målet att försöka återanvända så mycket som möjligt. En skola blev glad för höj- och sänkbara bord och en soffa i bra skick. På byggsidan återvinns det men återanvänds inte i dagsläget. Gävle återvinnare är helt och hållet cirkulära med tillverkning av biogas sa Respondent C.
Fråga 2 - Vilka problem förekommer som hindrar omställningen till ökad återanvändning?
Respondent D sa att det uppstår problem att förvara de stora rivningsmassorna, ”när vi river väggar blir det snabbt många kubik”, och att de behöver forsla bort dessa så fort som möjligt. I praktiken kan de fylla upp emot 20 containers på en dag vilket innebär att de tömmer containern flera gånger under en dag. Respondent B tar upp en situation där beställaren (kan motsvara fastighetsägaren) förbehåller sig rätten att omhänderta sorterat avfall med instruktioner att lägga upp det på anvisad plats. Han menar att detta påverkar kostnaden för rivningsentreprenaden att utföra arbetet då processen kompliceras. Ibland är beställaren med på en del av rivningen och att många gånger blir det inte lika bra utfört. Respondent B pekar på ytterligare faktorer som gör det svårt att återanvända det sorterade materialet. Sortering kan endast ske om det finns plats och lagerhållningen kan inte ske hur länge som helst. Helst skall beställaren plocka ut material och produkter för återbruk innan rivningen påbörjas. Marknaden för försäljning av begagnade varor är osäker. Det finns en ekonomi i en sådan marknad men tid och logistik måste fungera för att det skall vara värt för företag att vända sig till denna.
Respondent C sa att det är svårt att få andra att se vinsten att återbruka avfall från rivning och i dagsläget saknas incitament för att göra det arbetet. Ett annat förekommande fall är att
byggherren får utbildning men inte underentreprenörerna. Till följd kan det uppstå slarv eller ovisshet i sorteringen vilket leder till sämre kvalitet. Vid rivning med noggrann sortering uppstår en mängd arbete som är lätt att utföra men som tar tid. Exempelvis att samla all utdragen spik.
Respondent C pekade på att alternativa anställningstyper är nödvändiga där arbetet utförs för en mindre kostnad emot att jobb erbjuds till särskilda grupper. ”Just nu är det inte ekonomiskt hållbart att utföra arbetet utan att involvera nystartsjobb eller handikappsjobb”. Respondent C sa även att det kan förekomma hinder vid samordning mellan kommuner, återvinningsföretag och privata producenter i samband med att återbrukade material kan konkurrera med nyproducerade. Dessa privata aktörer är beroende av sina konsumenter. Respondent C pekade på att producenterna själva behöver ställa om till att ersätta en del av nyproduktionen med begagnade produkter.
Fråga 3 - Vilket avfall går att ta till vara på? Vilka fraktioner har potential för återbruk?
Respondent B tyckte att det funkade bra att låta en rivningsfirma i Gävle med att skicka betong och stommaterial till krossning vilket kommer tillbaka till byggsektorn som återfyllnadsmaterial.
På så sätt undviks mellansteg och det spar på återvinningscentralens resurser, “Nån ska ändå göra jobbet”. När det kommer till produkter som kan vara intressanta för en eftermarknad svarade
13
Respondent B köksinredning och installationer, ”ventilationsaggregat om de inte är allt för gamla”, porslin, dörrar, garderober. Köksutrustning kastas ofta när garantin går ut även fast de är i gott skick. Det gäller generellt för utrustning med garanti att den regelbundet byts ut. Respondent C tipsade om wc, handfat, rör och plattor från våtrum. Övriga produkter som kan vara svåra att sälja kan fortfarande ha ett värde. Det gäller att se vart det finns behov. När kommunen är beställare finns det många skolor att vända sig till där inredningen är väldigt sliten. Den begränsade ekonomin inom kommunen är en god anledning till att man bör ta till vara på de resurserna finns. Generellt sett så är kontorsinredning ofta i bra skick då de inte slits så mycket.
Exempel på detta kan vara soffor, stolar, skrivbord och bokhyllor säger Respondent C.
3.2.3 Specifika frågor
Till Projektledaren – Återbruk av stommaterial? Går det att återbruka tegel?
Respondent B nämnde tidigare att betong krossades och användes som återfyllnad. En anledning till att utriven betong inte duger som ballast i ny betong är att det inte går att beräkna
packningsgraden. Respondent B beskriver att träregelstommen är svår att hålla fin på grund av att den är inbyggd i gips och spikar. Det är möjligt att lösgöra tegel för återbruk men företag kommer troligtvis inte tjäna på att utföra arbetet, ”Det är kanske värt för en privatperson men som byggare håller det inte ekonomiskt”. Respondenten menade att det krävs inte så mycket av en privat person när det handlar om en liten mängd tegel. Helhetskostnaden för byggföretag blir hög om man ser på transport, timmar för att utföra arbetet och att mängden inte matchar vad som behövs och därmed måste kompletteras från en annan källa.
Till Miljösamordnaren - Hur upplever du att kompetensen inom området cirkulär ekonomi är på din arbetsplats? I vilken utsträckning arbetar ni för att utvecklas inom CE?
Respondent A sa att idéen att tänka cirkulärt finns men att den är outvecklad. Det är inte så mycket som är gjort. Hon berättar att hon deltar i Kretsloppsrådets möten och Gavlefastigheter har vissa ansvarsområden på åtgärder på den gällande senaste avfallsplanen. Då det frågades om vad som gjorts i samband med avfallsplanens delmål 3.1 under rubriken “Utreda möjligheten att skapa ”återanvändningscentraler” för bygg- och rivningsavfall (plåt, trä, fönster, tegel mm). [1. 3]”
svarade respondenten att Gavlefastigheter inte gjort något och pekar på att Gävle Återvinnare är initiativtagare på den punkten.
Hur jobbar Gavlefastigheter med avfallshantering?
Respondent A berättade att det generellt upprättas en rivningsplan och en miljöinventering.
Gavlefastigheter har även projekteringsanvisningar som de själva skapat. Bland annat en projekteringsanvisning för miljö som hon har varit med och tagit fram i samband med utvecklingsarbete för att minska miljöpåverkan med koppling till både miljömålen i Agenda 2030 och Gävle kommuns miljöstrategiska program.
14
Till Rivningsentreprenören - Utför ni helomfattande rivning av byggnader? Erbjuder ni hållbar rivning? Det vill säga med ökad sortering för ökad återvinning eller återbruk, om beställaren önskar det?
På första frågan svarade Respondenten ja och att de tar hjälp av ett systerbolag som har grävmaskiner. De har totalentreprenad och systerbolaget blir då underentreprenad. De utför mestadels rivningsprojekt av mindre storlek. Med mindre projekt menar respondenten att de river en del av en byggnad eller mindre hus. I vissa fall kan de använda egna rivningsrobotar. När det behövs utökad styrka rör det sig om projekt med större omfattning som rivning av
lägenhetshus eller köpcentrum. Respondenten sa att 95% av dem byggnader som de river består av betong alternativt med delar av tegel. Ofta har de en egen container för att samla avfallet men ibland hyr de in ytterligare ett dotterbolag som hämtar rivningsmassorna och sedan krossar det i Ersbo. Det krossade avfallet kan därefter återanvändas som fyllnadsmaterial. Respondenten berättade att de förut brukade åka till en tipp för att lämna betong vilket kostade pengar men var relativt billigt jämfört med idag. Numera låter de dotterbolaget göra det. På andra frågan
svarade respondenten att de utför den kvalitet på rivning som efterfrågas av beställaren. I övrigt följer de grundkraven på sortering av fraktioner och entreprenadens kvalitetssystem är baserat på avfallstrappan.
15 4. Analys & Diskussion
I detta kapitel analyseras resultatet från litteraturstudien och de bearbetade resultatet från intervjuer. I de följande fyra avsnitten diskuteras de viktigaste delarna som visar på om
frågeställningar har besvarats. Delfrågeställning 1a och 1b diskuteras i 4.1 och 4.2. I avsnitt 4.3 diskuteras några framtagna åtgärder Gavlefastigheter kan vidta för att öka implementering av cirkulär ekonomi och återbruk vid planering av rivning. I samma kapitel sammanfattas några utvalda material och produkter med återbrukspotential (tabell 2). Slutligen diskuteras studiens metodval i avsnitt 4.4.
4.1 Cirkulär Ekonomi
Vad CE innebär i samband med bygg- och rivning är en tolkningsfråga utifrån litteraturen i kap.
3.1.1. Att arbeta med de översta prioriteringarna i avfallstrappan, förebyggande, återanvändning och återvinning, skulle kunna betraktas som kan att arbeta cirkulärt med tanke på CE:s principer applicerat på C&DW (Ghiselini, Ulligani & Ripa, 2018). Dock handlar merparten av forskning om CE om återvinning av avfall. Frågorna i intervjuerna fokuserar på att undersöka möjligheten till återbruk av rivningsavfall då detta är ett intresse hos både författaren till denna studie och Gavlefastigheter. Enligt branschföreningens förklaring till återbruk är det att ta vara på
produkter som ej klassas som avfall (Byggföretagen, 2019). Det kan vara svårt att förstå vad som menas när det pratas om avfallsfrågor och återbruk. Analysen av hur etablerat begreppet CE är i Gästrikeregionen kan därför svaras med olika perspektiv. Den lagstiftning och de riktlinjer som stärker avfallshantering i Sverige gör att rutinmässigt arbete för återvinning kan förväntas i alla kommunerna i Gästrikeregionen. Resultatet av intervjuerna indikerade att Gästrikeregionen befinner sig i en begynnande fas när det kommer till selektiv rivning med tanke på återbruk. Två av de fyra respondenterna hade varit med om rivning med ökad sortering utöver basnivån och med målet att möjliggöra återbruk. Kunskapen om cirkulär ekonomi var dock ojämnt fördelad över aktörerna. Återvinningsföretaget ansåg sig ha god kompetens inom området medan rivningsentreprenören, projektledaren och miljösamordnaren hade relativt lite kunskap.
Det hittades inte någon forskning som enbart handlar om återanvändning av bygg- och
rivningsmaterial. Att LCA var en vanlig analysmetod visar också att fokuset har främst varit på att minska på klimatavtryck och för att göra miljömässigt bra materialval (Ghiselini, Ulligani &
Ripa (2018). LCA skulle kunna användas för att visa effekten av att återbruka
byggnadskomponenter jämfört med att producera nya. Då återvinning innebär också att ersätta nyproduktion men det tillkommer ett extra steg vilket leder till en mer eller mindre grad av svinn. Ett exempel på hög grad av återvinning från intervjustudien var hur utrivet betong och tegel blir återfyllnad enligt både Respondent B och Respondent D. Detta var ett exempel på något som upplevdes fungera bra och som på ett sätt kan liknas vid återbruk då allt material kommer till användning på nytt. En skillnad är att dessa utrivna massor inte är en ren fraktion, de behöver krossas och lämpligen klassificeras avfall. Avfall innebär, som tidigare diskuterats, att det är en fråga om återvinning. Ett exempel på en helt cirkulär process är produktionen av
16
biogas i Gävle kommun enligt respondent C. Det innebär inte att biobränslet till bussarna är hundra procent återanvändbart eller att det kan återvinnas. Cirkeln är sluten för att
produktionen använder naturens resurser på ett sätt så att de kan reproduceras. Detta kan kopplas till de fyra huvudprinciperna som beskrevs i kap. 3.1.1 (Ghinoi, Steiner & Silvestri, 2020). Det går att konstatera att det förekommer särskild kompetens i Gästrikeregionen när det kommer till vissa cirkulära processer och avfallshantering.
4.2 Hinder och möjligheter
Flera hinder för att tillämpa återbruk konstaterades utifrån resultatet av intervjuerna. Ett problem som nämndes var att sorteringsarbetet är tidskrävande. Det har blivit dyrare på grund av den ökade arbetsinsats som krävs för att sortera rivningsavfall idag. Detta framgick även av Coelho & de Brito (2011)’s studie där tillämpning av återbruk resulterade i en högre
totalkostnad jämfört med konventionell rivning. I dessa ekonomiska jämförelser tas inte hänsyn till miljömässiga vinster. Dessa ekonomiska begränsningar kanske behöver ses över både med avseende på fördelning av kommunala resurser och på nationella satsningar.
Studiens resultat visade på flera problem när det kom till att återbruka stommaterial och litet fokus hamnade på nyttan. Enligt Johannes och Järold (2019) skulle man kunna uppnå en högre grad av återvinning genom att sortera i renare fraktioner. Dock hittades inte något underlag från tidigare projekt som innebar återbruk av dessa fraktioner. Miljönyttan med återbruk av metall, tegel och betong borde vara lätt att se då det går åt mycket energi vid framställningen. Då det är tekniskt möjligt att lösgöra stommaterial och att öka noggrannheten av sortering verkar det vara en kostnadsfråga. En viktig orsak till att detta inte görs i så stor utsträckning verkar vara bristen på incitament.
Det råder osäkerhet om rivningsavfall och begagnade produkter går att sälja. Även om återbrukspotential förekommer gäller det att hitta en köpare på kort varsel. Det framgår inte från studien om det är vanligt förekommande att projektera med återanvända byggmaterial.
Författarens upplevelse är att i fallet Gästrikeregionen är det sällsynt eller obefintligt fenomen att återbruk från rivning går direkt till nyproduktion. Dock är studien inte en tillräcklig
representation av byggsektorn för att kunna dra någon slutsats. Resultatet skulle behöva breddas till att inkludera privata fastighetsföretag och byggföretag som inte vänder sig till kommunala återvinningscentraler. Det kan finnas byggherrar som är totalentreprenörer vilka tar hand om allt avfall själva.
Enligt Respondent C kan kommunen göra en stor vinst i att återbruka inredning då behovet kan finnas på bland annat skolor. Uppenbarligen är det mycket som slängs utan eftertanke.
Möjligheten att plocka ut inredning kan tänkas bero på hur lång tid som krävs för att hitta nästa ägare. Det skulle vara intressant att veta om kommunen har någon möbelpool eller motsvarande
17
för begagnade byggmaterial. I det fallet att rivningsfirman eller beställaren vill sälja utrivna eller utplockade produkter ställs kraven på lagerhållning av dessa. Någon direkt lösning på hur lagerhållningen ska gå till framgår inte av resultatet i vare sig litteraturstudie eller intervjuer.
Lagerhållning för återbruk vid rivning kan ses som ett utvecklingsbehov.
Det medför en risk att utföra en ökad sortering då arbetskostnader kan vara svåra att uppskatta och det råder osäkerhet om det är värt mödan. Därför kan det vara svårt för beställaren att våga ta initiativ och ställa krav på ökad sortering vid upphandling av en rivningsentreprenör. Utifrån litteraturstudien hittades inga exempel på hur en riskfördelning skulle kunna se ut. Antingen står ena parten i upphandlingen för hela risken eller så kan en överenskommelse formuleras så att risken delas lika. Upphandlingen kan se olika ut beroende på om rivningen utförs av en
totalentreprenad eller någon annan form. Eftersom intervjuerna inte inkluderade närmare frågor om upphandling och risker är det svårt att dra en slutsats. Upphandlingsformerna kan vara något som behöver diskuteras framöver. Det kan vara att antingen står beställaren helt för risken, eller så kommer de överens om att dela, eller så överlåts rivningsansvaret helt åt
rivningsentreprenaden. En företeelse är att entreprenaden har underentreprenader eller
samarbete med systerentreprenad. När uppgiften inte utförs av aktören själv och dessutom inga särskilda krav ställts på utförandet är det sannolikt att det kommer ske som det gjorts förut. På så sätt sker ingen förändring i arbetssättet. Även om ett särskilt krav ställs med avseende på selektiv rivning och sortering av specifika fraktioner är det inte säkert att det utförs på ett bra sätt. Kvaliteten kan antas försämras ju fler steg uppgiften vandrar.
När rivningsavfall skall användas vid nyproduktion kan komplikationer uppstå med de styrsystem som används idag. Byggvarubedömningens (u.å.) kriterier är lika för alla material oavsett om det rör sig om ett rivningsavfall eller nyproducerat byggmaterial. Då återbrukade material troligen inte uppnår lika bra betyg som nyproducerade kan de bli bortvalda. Byggföretagen (2019)’s uppdaterade riktlinjer är så pass nya att de troligen i liten utsträckning tagits del av. Om
inventering och sortering dokumenteras med avseende på återbrukspotential enligt de blanketter som Byggföretagen (2019) tagit fram kommer det framöver finnas mer data att hämta in. De bidrar med en god möjlighet implementera cirkulär ekonomi och att kunna analysera
återbrukspotential framöver.
4.3 Åtgärder vid rivningsplanering
I fallet undersöktes om Gästrikeregionen hade vad som krävs för att öka resurseffektiviteten och att i högre grad återbruka bygg- och rivningsavfall. Det visade sig finnas utbildning och
erfarenhet på återvinningsföretaget. Gavlefastigheter har en rad möjligheter och ett exempel är att anlita en konsult för att få hjälp. De kan även välja att pröva sig fram själva och nyttja den vägledning och de mallar som Byggföretagen bidrar med.
18
Inredning som är värd att sälja kan vara köksutrustning. Både respondent B och C hade kännedom om att kök som rivs ut brukar har god funktion men som ändå går till
energiåtervinning eller deponi. Detta beror på att garantin inte längre gäller och det är inte värt för fastighetsägaren att ha utrustning utan garanti. Med samma orsak nämndes även toalettstolar och övriga föremål från våtrum såsom, handfat, rör och keramiska plattor. Tabell 2 innehåller en sammanfattad lista på tänkbara produkter eller material som har potential för återbruk, och en värdering utifrån denna studie och om det finns ett särskilt värde att beakta.
Tabell 2 – Tänkbara produkter eller material med potential för återbruk.
Produkter/material med återbrukspotential Utvärdering
Köksutrustning, toalettstol, produkter från våtrum som handfat, rör och keramiska plattor.
Hög då de i regel alltid byts ut när garantin gått ut och är vanligtvis i gott skick.
Betong och tegel Återvinning av hög grad, vilket i stort sett kan räknas som återanvändning då det krossas och används som återfyllnad.
Inredning som soffor, stolar, skrivbord Även om återförsäljningsvärdet är lågt kan dessa vara av stor betydelse där det finns behov. Kontrollera med kommunernas skolor (inte bara Gävle). Möbler i gott skick kan ersätta trasiga eller nedslitna möbler.
4.4 Metodval
Den vetenskapliga litteratur som har sökts fram kan anses vara framtagen med en grad av slumpmässighet då det fanns en stor mängd artiklar inom sökområdet avfallshantering och cirkulär ekonomi. Några artiklar valdes inom ett brett forskningsområde och ursprunget från merparten var europeiska studier. Europeiska studier kan vara lämpliga att använda sig av då det finns en närhet till byggsektorn i Sverige. Däremot är denna utblick kanske inte en värdig representant för den breda forskningsfronten och den täcker inte all forskning och framsteg som har gjorts på global nivå. En anledning till att några enstaka artiklar kan vara ett värdigt underlag är att varje vetenskaplig artikel oftast har en litteraturgenomgång med relevanta studier från den tiden då artikeln skrivits. Några få artiklar kan på så sätt hjälpa läsaren att bilda en uppfattning om vad som gjorts i anknytning till den geografiska platsen. En brist i litteratursökningen kan därav vara att det saknas en nyanserad bild av aktuell forskning med flera infallsvinklar.
I detta projekt har några aktörer fått representera näringskedjan för byggsektorn Gästrikeregionen. Ursprungligen var det tänkt i denna studie att ha med ett kommande rivningsprojekt som fallstudie då Gavlefastigheter planerar rivning av stadsbiblioteket i Gävle.
19
Detta var anledningen till att endast fyra intervjuer planerades då studien hade ett annat fokus.
Fler intervjuer hade varit ett bättre underlag för att analysera byggsektorn i Gästrikeregionen.
Det saknas representanter från privata fastighetsförvaltare, privata återvinningsföretag och eventuellt materialproducenter (även vissa materialproducenter har egen återvinning).
Ytterligare rivningsfirmor, byggnadsvårdare, organisationer exempelvis Byggföretagen och eventuellt någon återförsäljare av byggmaterial skulle också vara intressant att intervjua.
Resultatet av denna studie stärks av att det är en kombination av litteraturstudie och intervjuer.
Undersökning har varit kvalitativ och kunnat svara på hur- och vad frågor. Genom att skrapa på ytan av ett relativt outforskat område kommer flera nya frågor än vad studien besvarar.
Författaren anser att denna rapport lämnar flera öppna spår till intressanta vidarestudier vilket kan läsas i kapitel 5.2.
20 5. Slutsats
Begreppet ”cirkulär ekonomi” är vedertaget inom det kommunala rådet för avfallshantering i Gästrikeregionen men bland mindre aktörer företer det sig fortfarande som okänt.
Gavlefastigheter AB har bedrivit rivningsverksamheter där återbruk premierats vilket innebär att det finns erfarenheter och slutsatser att dra ifrån dessa. Byggföretagen har nyligen uppdaterat byggbranschens riktlinjer för avfallshantering med implementering av cirkulär ekonomi, men då dessa uppdateringar är så pass nya har de inte hunnit användas i praktiken. Detta visar på att Gästrikeregionens byggföretag har tagit tag i utvecklingen med hanteringen av bygg- och rivningsavfall på egen hand.
I Gästrikeregionen förekommer en rutinmässig avfallshantering i alla led inom sektorn vilket stärks av nationella lagar och riktlinjer. Utifrån analysen av hinder och möjligheter att återbruka rivningsavfall identifierades utvecklingsbehov som behöver lösas i praktiken.
Problem med lagerhållning av rivningsmaterial för återbruk. I nuläget saknas lagerlokaler för byggmaterial iordninggjorda för återbruk. Förvaring direkt på rivningsplats kan endast ske under ett visst tidsspann.
Ökad grad av sortering är i nuläget inte ekonomiskt hållbar.
Det finns få beprövade metoder för att återbruka rivningsmaterial i praktiken. Idag sker främst återbruk av inredning, installationer och lösa produkter. Största mängden av rivningsavfallet är stommaterial.
Begagnade byggmaterial premieras inte vid nyproduktion.
Många av de direktiv som förekommer handlar främst om återvinning och avfallshantering.
För att öka återbruk och återvinning av rivningsavfall kan byggföretag exempelvis anlita konsulter med god erfarenhet av selektiv rivning. En ytterligare strategi kan vara att använda Byggföretagens riktlinjer och mallar för att implementera cirkulär ekonomi inom
avfallshantering av bygg- och rivningsmaterial.
Det går att ta vara på inredning och produkter som fortfarande är i funktionsdugligt tillstånd.
Detta förekommer till en viss grad i Gästrikeregionen men resultatet av intervjuerna pekade på att det fortfarande är mycket som kastas i onödan. I nuläget kan rivningsmassorna inte
återanvändas till att utgöra sin ursprungliga funktion. Detta på grund av säkerhet då det inte går att uppskatta materialets kapacitet. Upp till hundra procent av rivningsmaterialen kan
återanvändas som fyllnadsmassa vilket är vanligt förekommande. Den största viktmässiga andel av bygg- och rivningsmaterial är stommaterialen. Återbruk av stommaterialen är därför det största utvecklingsbehovet då den i störst grad skulle kunna ersätta nyproduktion.
21 5.2 Fortsatta studier
För fortsatta studier kommer både det breda perspektivet på avfallshanteringen i Sverige och särskilda studier av beprövade metoder vara relevanta. I princip skulle denna studie kunna göras igen med ett skiftat fokus till flera intervjuer av aktörer i Gästrikeregionen. Det diskuterades i kap. 4 att intervjuer av privata fastighetsägare, producenter och återvinnare skulle behövas för att representera hela byggsektorn.
Resurshanteringen skulle kunna analyseras i praktiken genom att följa ett rivningsprojekt från planering till utförande. Exempelvis kan det göras på liknande sätt som Johannes och Järold (2019) gjorde för fastighetsägaren JM, med jämförelse av extra arbetskostnader för noggrannare rivning mot besparing av tippkostnader och eventuella andra vinster. Den kommande rivningen av stadsbiblioteket i Gävle är ett exempel för uppföljning och objekt för en fallstudie.
I analysen diskuterades hinder och möjligheter för att förbättra resurshanteringen i byggsektorn.
Om denna analys kompletterades med styrkor och svagheter skulle detta bli en komplett SWOT-analys. Det kan vara ett effektivt sätt att överblicka de kritiska faktorer som påverkar omställningen till ökat återbruk.
Under slutseminariet för detta examensarbete lyftes att begreppet ekonomi och cirkulär
ekonomi bör helt och hållet handla om hushållning av resurser och således inte leda tankarna mot pengar och sådana ekonomiska kostnader. Det nämndes även att Boverket har beslutat att införa klimatdeklarationer till 2022. Detta kommer att påverka valet av byggmaterial då det är möjligt att införa skatter på material som använder icke-förnybara resurser eller som har stor negativ konsekvens på klimatet. Konsekvenserna av införandet av klimatdeklarationer och eventuella skattehöjningar kan vara en intressant utveckling att följa då det är ett styrmedel för ökat återbruk.
22 6. Litteraturförteckning
Academic work. (u. å.). 3 Intervjutekniker – vilken väljer du? Hämtad 2020-06-01 från:
https://www.academicwork.se/insights/arbetsgivare/intervjutekniker
Andersson, J., Gerhardsson, H., Stenmarck, Å. & Holm, J. (2018). Potential och lösningar för återbruk på svenska kontor. IVL Svenska Miljöinstitutet. Hämtad 2020-05-28 från IVL Svenska Miljöinstitutets webbsida:
https://www.ivl.se/download/18.14bae12b164a305ba11c275/1535964213893/C339.pdf
BASTA. (u. å.). Om basta. Hämtad 2020-06-01 från: https://www.bastaonline.se/om- basta/basta/
Boverket. (2018a). Gamla webbseminarier : hur utnyttjar vi resurserna i rivningsavfall bäst?
Hämtad 2020-04-01 från: https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-
boverket/webbseminarier/aldre-webbseminarier/hur-utnyttjar-vi-resurserna-i-rivningsavfall- bast/
Boverket. (2018b). Frågor och svar om rivningsavfall. Hämtad 2020-06-13 från:
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om- PBL/teman/rivningsavfall1/fragor-och-svar/
Boverket. (2015). Kulturvärden rivningslov. Hämtad 2020-04-22 från:
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om-
PBL/teman/kulturvarden/kulturvarden-i-plan---och-bygglagen/lov-byggande-och- kulturvarden/kulturvarden-rivningslov/
Byggföretagen. (2019). Resurs- och avfallsriktlinjer vid byggande och rivning (April 2019).
Byggföretagen. Hämtad 2020-05-29 från:
https://byggforetagen.se/app/uploads/2020/01/190520-Resurs-och-avfallshantering-vid- byggande-och-rivning.pdf
Byggherrarna. (2020). Vägledning och AF-texter (Version 1). Byggherrarna. Hämtad 2020-05-29 från: https://www.byggherre.se/library/3921/vaegledning-arbetsmiljoe-foer-konsulter-med- af-texter-slutversion-publicerad-20-02-28.pdf
Byggvarubedömningen. (u.å.). Vad gör vi och varför finns vi? Hämtad 2020-06-01 från:
https://www.byggvarubedomningen.se/om-oss/vad-gor-vi/
Cirkulär ekonomi. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020-06-01 från:
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/cirkul%C3%A4r-ekonomi
23
Coelho, A. & de Brito, J. (2011). Economic analysis of conventional versus selective
demolition—A case study. Resources, Conservation and Recycling. Volume 55, pp. 382-392. Doi:
10.1016/j.resconrec.2010.11.003
Dahlbo, H., Bachier, J., Lähtinen, K., Jouttijärvi, T., Suoheimo, P., Mattila, T., ... Saramäki, K. (2015). Construction and demolition waste management - a holistic evaluation of
environmental performance. Journal of Cleaner Production, Volume 107, pp. 333-341. Doi:
10.1016/j.jclepro.2015.02.073
Direktiv 2018/851. Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/851 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv 2008/98/EG om avfall (Text av betydelse för EES). Hämtad 2020- 05-30 från: http://data.europa.eu/eli/dir/2018/851/oj
European Commission. (2018). EU Construction and Demolition Waste Protocol and Guidelines.
Hämtad 2020-05-12 från: https://ec.europa.eu/growth/content/eu-construction-and- demolition-waste-protocol-0_sv
European Commission. (2017). Circular economy research and innovation - Connecting economic & environmental gains. Hämtad 28-05-2020 från:
https://ec.europa.eu/programmes/horizon2020/sites/horizon2020/files/ce_booklet.pdf
European Commission. (2019). EU Progress on Resource Efficiency and Green Economy 2020 : Technical Report. Publications Office of the European Union, Luxembourg. Doi:
10.2779/93578.
Ghinoi, S., Steiner, B., & Silvestri, F. (2020). The role of local stakeholders in disseminating knowledge for supporting the circular economy: a network analysis approach. Ecological Economics, 169. Doi: doi.org/10.1016/j.ecolecon.2019.106446
Ghisellini, P., Ripa, M., & Ulgiati, S. (2018). Exploring environmental and economic costs and benefits of a circular economy approach to the construction and demolition sector. A literature review. Journal of Cleaner Production , 178, 618–643. Doi: 10.1016/j.jclepro.2017.11.207
Gästrike Återvinnare. (2016). Avfallsplan 2016-2020 (Gäller från 2016-01-01). Hämtad 2020-05- 14 från: https://gastrikeatervinnare.se/wp-content/uploads/2016/11/Avfallsplanen-FA-low- res.pdf
Gävle Kommun. (2017). Översiktsplan Gävle Kommun år 2030 – med utblick mot år 2050.
Hämtad 2020-05-19 från:
24
http://old.gavle.se/PageFiles/255178/Antagandehandlingar/%C3%96P%20G%C3%A4vle%
20kommun_bok_2018_WEB.pdf
Johannes. E., Järold. J. (2019). Helhetsgrepp för ökad återvinning vid rivning : En -karläggning av JMs rivningsavfall. [Examensarbete, Linköpings Universitet].
Korhonen, J., Nuur, C., Feldmann, A. & Eshetu Birkie, S. (2018b). Circular economy as an essentially contested concept. Journal of Cleaner Production, pp. 544-552. Doi:
doi.org/10.1016/j.jclepro.2017.12.111
MindTools. (u.å.). SWOT Analysis : how to develop a strategy for success. Hämtad 2020-06-01 från: https://www.mindtools.com/pages/article/newTMC_05.htm
Mistra Closing the Loop. (2020). Constructivate : Hur kan vi uppnå en ökad materialåtervinning av bygg och rivningavfall i Sverige?. (Projektet Constructivates slutrapport, Forskningsprogrammet Closing the loop, Andra upplagan). Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning. Hämtad 2020-04-23 från
https://closingtheloop.se/media/2020/03/Constructivate-slutrapport-Slutgiltig-version-med- l%C3%A4nk-till-litteratur.pdf
Naturvårdsföreningen. (u.å.). Cirkulär ekonomi – istället för slängsamhället. Hämtad 2020-06- 22 från: https://www.naturskyddsforeningen.se/cirkular-ekonomi
Naturvårdsverket. (2019a). Lagstiftning för bygg- och rivningsavfall. Hämtad 2020-04-01 från:
http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Avfall/Bygg--och- rivningsavfall/undersidor/Lagstiftning/
Naturvårdsverket. (2019b). Vem gör vad bygg- och rivningsavfall. Hämtad 2020-05-16 från:
http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat- efter-omrade/Avfall/Vem-gor-vad/Bygg--och-rivningsavfall/Bygg--och-rivningsavfall/
Naturvårdsverket. (2019c). Vägledning för bygg- och rivningsavfall. Hämtad 2020-06-13 från:
http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Avfall/Bygg--och- rivningsavfall/
Naturvårdsverket. (2020). Agenda 2030 och globala hållbarhetsmålen. Hämtad 2020-06-01 från: https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Agenda-2030-och-globala- hallbarhetsmalen/
25
Nguyen, M. & Péter, L. (2019). Återbruk av byggmaterial : En studie om effektivisering och avfallsminimering. [Examensarbete, KTH]. KTH, Institutionen för fastigheter och byggande.
Hämtad 2020-05-31 från:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1335553/FULLTEXT01.pdf
One Click LCA. (u.å.). Life Cycle Assessment guide for green building experts – Part one.
Hämtad 2020-06-10 från: https://www.oneclicklca.com/life-cycle-assessment-
explained/?gclid=Cj0KCQjwiYL3BRDVARIsAF9E4Ge0IZuETZeqUPNuW0R5XTgpzFdOV35 zhGpZIFZxSQyB8fuZw-t2oLgaAijbEALw_wcB
Regeringskansliet. (2015). Hållbar konsumtion och produktion. Hämtad 2020-05-24 från https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/hallbar- konsumtion-och-produktion/
Regeringskansliet. (2016). Agenda 2030 för hållbar utveckling. Hämtad 2020-05-24 från:
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/agenda- 2030-for-hallbar-utveckling/
Sharp, J., Hobbs, G., Henrotay, C., Steinlage, M., Debacker, W., De Regel, S. & Sjögren, C.
(2017). BAMB Framework for policies, regulations and standards. BAMB, Buildings as materials bank.
Hämtad 2020-05.28 från Bamb2020’s webbsida: https://www.bamb2020.eu/wp-
content/uploads/2019/07/BAMB-Framework-for-Policies-Regulations-and-Standards-web.pdf SMED. (2018). Avfall i Sverige 2016. Stockholm: Naturvårdsverket.
Svensk Byggtjänst. (u.å.). De Administrativa Föreskrifterna. Hämtad 2020-05-29 från:
https://byggtjanst.se/acdmy/ama/de-administrativa-foreskrifterna/
Sveriges miljömål. (2019). Så fungerar arbetet med Sveriges miljömål. Hämtad 2020-06-01 från: https://sverigesmiljomal.se/sa-fungerar-arbetet-med-sveriges-miljomal/
Säfsten, K., & Gustavsson, M. (2019). Forskningsmetodik : För ingenjörer och andra problemlösare.
Studentlitteratur.
Återvinningsindustrierna. (u.å.). Cirkulär Ekonomi. Hämtad 2020-05-29 från:
https://www.recycling.se/cirkular-ekonomi/
