RAPPORT 2020:176
Utvärdering av förändrad trängselskatt 2020
Effekter av att trängselskatten förändrats i Stockholm från och med 1 januari 2020
Yta för bild
Trafikverket
Postadress: Trafikverket, 172 90 Solna E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921
Dokumenttitel: Utvärdering av förändrad trängselskatt 2020, Effekter av att trängselskatten förändrats i Stockholm från och med 1 januari 2020
Författare: Christian Nilsson (WSP), Sandra Samuelsson (WSP) och Karin Brundell-Freij (WSP).
Dokumentdatum: 2020-11-16 Ärendenummer: TRV 2020/25985
Kontaktperson: Sofia Heldemar (Trafikverket) eller Peter Huledal (Trafikverket).
Publikationsnummer 2020:176
ISBN 978-91-7725-707-3
Förord
I januari 2020 förändrades systemet för trängselskatt i Stockholm. Ändringarna innebar att det på vardagar tas ut trängselskatt även mellan 06:00-06:29, samt att beloppen höjdes mellan klockan 06:30-07:29. I mars differentierades trängselskatten på högsäsong och lågsäsong. Under högsäsong höjs skattebeloppen under morgonens och eftermiddagens högtrafikperioder. Denna rapport beskriver effekterna av dessa båda förändringar.
Huvudfokus har varit att beskriva hur trafikflöden och framkomligheten förändrats.
Den ursprungliga planen var att genomföra utvärderingen under hela 2020, och även försöka beskriva effekter av att det tas ut trängselskatt dag före vissa helgdagar och första veckan i juli. Utbrottet av Covid-19 under våren 2020 fick stor påverkan på trafiken, och medförde att utvärderingsarbetet fick avbrytas i förtid.
Analysarbetet har utförts av en konsultgrupp från WSP där Sandra Samuelsson, Karin Brundell-Freij och Christian Nilsson deltagit i arbetet. Sofia Heldemar har varit
kontaktperson på Trafikverket. Arbetet har följts av en arbetsgrupp och en referensgrupp
med representanter från Stockholms stad, Region Stockholm, VTI, Trafik Stockholm och
Trafikverket.
Sammanfattning och övergripande slutsatser
Utmaningar i Stockholmstrafiken
Befolkningen i Stockholms län har de senaste decennierna ökat med mellan 1 till 2 procent per år, vilket motsvarar en årlig ökningstakt på 30 000-40 000 invånare. Med ökad befolkning följer ökad efterfrågan på resor och transporter, vilket kan innebära ökad trängsel och minskad framkomlighet. De centrala delarna av trafiksystemet i Stockholm är hårt belastat, framförallt under högtrafikperioderna under morgonen och eftermiddagen.
Det finns alltså en hög efterfrågan för att resa på vägarna i centrala Stockholm och det är varken möjligt eller önskvärt att bygga ikapp efterfrågan. Trängselskatt är ett sätt att minska trafikefterfrågan när trafiksystemet är som högst belastat och därigenom förbättra
framkomligheten.
Fyra förändringar av systemet för trängselskatt under 2020
I mars 2018 beslutade riksdagen om förändrad trängselskatt och infrastruktursatsningar i Stockholm (prop. 2017/18:74). De förändringar av trängselskatten som genomfördes 1 januari 2020 innebar att skatten höjdes för fordon som passerar något av
trängselskattesnitten mellan klockan 06:00 och 07:30. I mars 2020 gjordes ytterligare en justering då så kallad säsongshöjning trädde i kraft. Säsongshöjningen innebär att beloppen höjdes ytterligare för passager över något av trängselskattesnitten mellan klockan 06:30 och 09:30 eller mellan 15:00 och 18:30. Utöver dessa två förändringar infördes under 2020 även trängselskatt de fem första vardagarna i juli, och dag före vissa helgdagar.
Coronapandemin har påverkat utvärderingsarbetet
Denna rapport beskriver effekten av två av förändringarna: införande av trängselskatt från klockan 06:00 och höjning av belopp fram till 07:30 respektive säsongshöjning mellan 06:30 och 09:30 samt 15:00-18:30. Planen var att även utvärdera de efterföljande
förändringarna under våren, sommaren och hösten 2020, men utvärderingen avbröts med anledning av Coronapandemins stora påverkan på trafiken och resandet.
Tidigareläggningen av trängselskatt hade störst effekt
De genomförda analyserna visar att tidigareläggningen och höjning av belopp under morgonen hade större effekt än säsongshöjningen som trädde i kraft i mars
2020.Trafikmängderna i februari i år minskade jämfört med året tidigare under de perioder som berörs av skattehöjningar. På Essingeleden minskade trafiken med 5 procent under den period som berördes av höjningen, det vill säga mellan 06:00-07:30. Till och från
innerstaden var effekten större, trafiken minskade med 9 procent under samma tidsperiod.
En del av minskningen kan förklaras av att vissa resenärer bytt restidpunkt.
I mars, då trängselskatt debiteras enligt högsäsong, var trafikminskningen likvärdig med det som noterats för februari. Möjligtvis kan en ytterligare viss minskning noteras för
morgonens högtrafikperiod, men förändringen är osäker och svår att särskilja från trafikeffekter till följd av utbrottet av Coronaviruset och andra omvärldsfaktorer.
Eftermiddagens högtrafikperiod fick förändrade skattenivåer genom säsongsjusteringen i
mars då beloppen höjdes mellan kl. 15:00-18:30. Jämfört med ett år tidigare var trafiken på
Essingeleden i stort sett oförändrad medan den minskade med knappt 4 procent till och från innerstaden. Det är dock svårt att härleda dessa förändringar enbart till de höjda
trängselskatterna under eftermiddagen eftersom liknande trafikförändringar även noterats i februari innan säsongsjusteringen trädde i kraft.
Privatägda fordon har anpassat sin avresetid till tidigareläggningen mest
Minskningen är större för personbilar ägda av fysisk person jämfört de som ägs av juridisk person. Detta indikerar att privatresenärer påverkas i högre utsträckning av förändringar av trängselskatt, vilket även utvärderingen av den förändrade trängselskatten 2016 visade.
Större effekter på trafiken genom innerstaden än på Essingeleden
Efter att trängselskatten höjdes minskade trafikvolymerna under högtrafikperioderna. Det gäller både för innerstaden och på Essingeleden, framförallt under förmiddagens
högtrafikperiod. Förändringen var större för resor till och från innerstaden än på
Essingeleden. Detta skulle kunna bero på förändrade ruttval för trafik mellan de norra och södra länshalvorna. Resenärer som väljer att använda Essingeleden påverkas av höjning av trängselskatt vid en passage, medan de som väljer att köra genom innerstaden påverkas av förändringarna både vid in- och utfart.
Framkomligheten förbättrades
När trafiken minskar under de perioder då trängseln är som störst bör det leda till förbättrad framkomlighet. De mätningar av restider som gjorts i samband med
utvärderingen bekräftar på flera håll att framkomligheten har förbättrats. Mönstret är dock inte lika entydigt när det gäller restider jämfört med flöden. Att det är mer otydligt kan delvis förklaras av att restider varierar mer från dag till dag eftersom de i större utsträckning påverkas av till exempel väderförhållanden och mindre incidenter. Detta gäller framförallt under de tidsperioder då belastningen och trängseln i trafiksystemet är som högst, vilket sammanfaller med de tider som trängselskatten har förändrats. Därutöver har antalet dagar som har kunnat användas i utvärderingen av säsongshöjningen begränsats av att
förändringen delvis sammanföll med utbrottet av Coronapandemin.
Kollektivtrafik, intäkter och miljö
Kollektivtrafik har en hög marknadsandel för resor i de centrala delarna av länet. Detta gör att det behövs relativt stor överflyttning från bil till kollektivtrafik för att denna effekt skall vara mätbar. Utbrottet av Corona i mars 2020 gjorde att det totala resandet i samhället minskade. Det är troligt att vissa resenärer bytte från att resa med kollektivtrafik och istället valde egen bil, framförallt under högtrafikperioderna då det råder trängsel i
kollektivtrafiken. Detta gör att det inte varit möjligt att analysera hur kollektivtrafiken påverkats av förändrad trängselskatt, men sannolikt är effekten på kollektivtrafik liten.
Intäkterna från trängselskatt har ökat med 160 miljoner kronor under perioden januari till juli 2020 jämfört med samma period förra året. Det har inom ramen för detta arbete bedömts vara svårt att beräkna hur mycket intäktsförändringen varit om inte Corona- utbrottet skett.
Det har inte skattats hur mycket det totala trafikarbetet förändrats till följd av de förändrade
trängselskatterna. Sett över hela dygnet är trafikförändringarna, mätt som antal passager,
på Essingeleden och innerstaden små. Detta indikerar att påverkan på trafikarbetet är litet
och att miljöeffekterna till följd av trängselskatteförändringen är små.
Faktiskt utfall jämfört med prognoser
Den totala förändringen av trafikflöden var i linje med prognoserna, men förändringen under trängselskatteperioden underskattades för innerstaden och överskattades för Essingeleden. Detta skulle kunna förklaras av att prognoserna inte fullt ut tog hänsyn till olika resenärsgruppers priskänslighet. De resenärer som väljer att resa genom innerstaden kommer att betala för in- och utresa till och från innerstaden, medan de som väljer att resa via Essingeleden ”bara” behöver betala en gång.
Effekten av säsongshöjning under förmiddagens högtrafikperiod blev inte lika stor som beräknat. Detta kan bero på att resefterfrågan i de centrala delarna av Stockholm är hög under högtrafikperioderna, och därför är känsligheten för styrmedel lägre. Om trängseln i trafiksystemet minskar kommer vissa trafikanter att göra fler resor eller byta restidpunkt, något modellerna enbart i begränsad utsträckning tar hänsyn till.
Högt stöd för trängselskatt
I januari 2020 gjordes en undersökning av hur boende i Stockholms stad uppfattar trängselskatten. Undersökningen visar att omkring 50 procent av de svarande skulle rösta för trängselskatt om det var en folkomröstning idag. 30 procent var emot, medan 20 procent inte visste hur de skulle rösta. Resultaten är i princip identiska jämfört med en
undersökning utförd 2016.
English summary
On January 1, 2020 changes were made in the regulation of congestion taxes in Stockholm.
The charges were increased for vehicles that pass any of the toll stations between 06:00 and 07:30. In March 2020, another adjustment was made when a so-called seasonal adjustment of the charges came into force. In this adjustment, the charges were further increased for vehicles passing the tolls stations between 06:30 and 09:30 or 15:00 and 18:30.
This document summarizes the findings from a focused monitoring programme, designed to identify and quantify the most important initial effects that these two changes have had on conditions for road traffic in Stockholm.
The first change had the more noticeable effect. During taxed hours, traffic volumes in February 2020 were generally lower than the previous year. On Essingeleden, traffic decreased by 5 percent during the period affected by the tax increase (06:00 to 07:30). Over the toll cordon surrounding the inner city, there was an even larger effect as volumes there decreased by 9 percent during the same hours. This can partly be explained by changes in travel times, i.e. some trips being somewhat redistributed over the day.
Further, volumes of privately owned passenger cars decreased more than volumes of passenger cars owned by legal entities, which indicates that, as expected, private travelers have adapted their behavior more to the new charges.
In March the traffic reduction compared to 2019 was about the same as what was observed in February, despite that an additional (seasonal) increase of charges was applied from March. A smaller additional reduction of volumes could be observed during the morning peak period, but that observation is uncertain and difficult to distinguish from the traffic effects from the Corona virus outbreak and other external factors.
For traffic during the afternoon peak, charges were not changed until the seasonal adjustment in beginning of March. Compared to the previous year, traffic on the
Essingeleden remained largely unchanged in the afternoon peak also after the adjustment of charges. For volumes to and from the inner city there was a decrease (just under 4 per cent).
However, that change is probably due to external contextual factors, rather than the tax increase March 1
st, since similar changes of volume were observed already in February before the seasonal adjustment came into force.
As stated above, we can observe a decrease of volumes in the peaks after the congestion tax levels were increased. This decrease holds both for traffic through the inner city and on the Essingeleden, and is particularly pronounced during the morning. As a consequence of a decrease of volumes, and in particular when volumes decrease during peak hours, we would expect to find shorter travel times. For several of the relations for which travel times where measured in the monitoring programme, measurements in February and March 2020 do also confirm that average travel times have been reduced compared to the previous year.
However, the pattern is not as clear when it comes to the spatial and temporal match
between those travel time reductions and when and where volumes have been shown to
decrease.
A reasonable explanation for the more ambiguous pattern of travel time reductions could be that travel times have a larger unexplained, ‘random’, variation day-to-day than volumes.
That is because travel times are more influenced by, for example, weather conditions and
smaller incidents than volumes are. This higher sensitivity is particularly influential during
the more congested time periods during the day, which is also the periods for which the
congestion tax has now been changed.
Innehåll
FÖRORD ... 3
SAMMANFATTNING OCH ÖVERGRIPANDE SLUTSATSER ... 4
ENGLISH SUMMARY ... 7
1. FÖRÄNDRINGAR AV SYSTEMET FÖR TRÄNGSELSKATT ... 11
1.1. Utmaningar i Stockholmstrafiken ... 11
1.2. Trängselskatt som styrmedel ... 11
1.2.1. Trängselskattens påverkan på trafiken ... 12
1.2.2. Trängselskatt förbättrar framkomligheten men inte nödvändigtvis tillgängligheten ... 12
1.3. Förändringar av trängselskatt under 2020 ... 13
2. DATAUNDERLAG OCH UTVÄRDERINGSPERIODER ... 15
2.1. Dataunderlag ... 15
2.1.1. Trafikflödesdata ... 15
2.1.2. Restidsdata ... 16
2.1.3. Omvärldsdata ... 16
2.2. Utvärderingsveckor ... 16
2.3. Utvärderingsperioder ... 19
2.4. Omvärldsfaktorer ... 19
2.4.1. Corona och Covid-19 ... 19
2.4.2. Väder och väglag ... 19
2.4.3. Gasbussolycka 10 mars 2019 ... 20
2.4.4. Bränslepriser ... 20
3. EFFEKTER AV FÖRÄNDRAD TRÄNGSELSKATT - FORDONSFLÖDEN OCH RESTIDER ... 21
3.1. Effekter av tidigarelagd trängselskatt 06:00-06:29 och höjning av belopp 06:30-07:29 .... 21
3.1.1. Effekter på trafikflöden - Essingeleden ... 21
3.1.2. Effekter på trafikflöden – innerstaden ... 26
3.1.3. Effekter på restider – Essingeleden... 30
3.1.4. Effekter på restider - innerstaden ... 31
3.2. Effekter av tidigarelagd trängselskatt 06:00-06:29 och höjning av belopp 06:30-09:29 samt 15:00-18:29 ... 32
3.2.1. Effekter på trafikflöden – Essingeleden ... 32
3.2.2. Effekter på trafikflöden – innerstaden ... 37
3.2.3. Effekter på restider – Essingeleden... 41
3.2.4. Effekter på restider – innerstaden ... 42
3.2.5. Restids- och flödesförändringar – variation och statistisk osäkerhet ... 43
3.3. Effekter på kollektivtrafik ... 45
3.4. Effekter på intäkter ... 46
3.5. Effekter på miljö ... 46
4. BERÄKNADE TRAFIKFÖRÄNDRINGAR JÄMFÖRT MED FAKTISKT UTFALL ... 47
Tidigareläggning av skatteperioden ... 47
Höjd trängselskatt under högtrafikmånader ... 47
BILAGA – TRAFIKFLÖDESFÖRÄNDRINGAR MELLAN FEBRUARI OCH MARS 2020 (JÄMFÖRT MED MELLAN FEBRUARI OCH MARS 2019) ... 48
BILAGA – ATTITYD TRÄNGSELSKATT ... 52
Två olika undersökningar ... 52
Miljö och resvanor i Stockholm, Medborgarenkät 2016 ... 52
Utvärdering informationskampanj 2020 ... 52
Om det var folkomröstning om trängselskatten idag, hur skulle du rösta? ... 52
Tycker du att det är bra eller dåligt att det införts trängselskatt på Essingeleden? ... 53
BILAGA – KOLLEKTIVTRAFIKRESANDE VECKA 7-13 ... 55
BILAGA – TEMPERATUR, NEDERBÖRD OCH VÄGLAG ... 56
1. Förändringar av systemet för trängselskatt
1.1. Utmaningar i Stockholmstrafiken
Stockholms län har de senaste decennierna ökat med 1-2 procent per år, vilket motsvarar en årlig befolkningsökning med 30 000-40 000 invånare. Med ökad befolkning följer ökad efterfrågan på resor och transporter, vilket kan innebära ökad trängsel och därmed minskad tillgänglighet.
Delar av trafiksystemet i Stockholm är hårt belastat, framförallt under högtrafikperioderna under morgonen och eftermiddagen. Ett exempel är Essingeleden som ursprungligen var byggd för 80 000 fordon per dygn men idag har över 150 000 fordon per dygn. Det finns idag inga självklara alternativa vägval till Essingeleden.
Det finns alltså en hög efterfrågan för att få resa på vägarna i centrala Stockholm och det är varken möjligt eller önskvärt att bygga ikapp efterfrågan eftersom utrymmesbehovet är stort och kostnaderna för ny infrastruktur är höga. Ökad kapacitet lokalt riskerar även att snabbt fyllas upp då en initialt ökad framkomlighet gör det mer attraktivt att resa med bil. Det är inte heller önskvärt med hänsyn till miljön och strävan efter ett attraktivt stadsbyggande.
Trängselskatt är ett sätt att minska trafikefterfrågan och förbättra framkomligheten. Både Trafikverkets framkomlighetsprogram
1och Stockholm stads framkomlighetsstrategi
2fokuserar på att prioritera framkomligheten för kapacitetsstarka trafikslag, cykel och gång och på trimningsåtgärder och åtgärder för att styra trafiken för bättre framkomlighet snarare än att bygga ut vägkapaciteten i de centrala delarna av transportsystemet. Även att dämpa efterfrågan på biltrafik genom parkeringsavgifter och trängselskatter är åtgärder som lyfts för att öka framkomligheten.
1.2. Trängselskatt som styrmedel
Ett av syftena med trängselskatten är att förbättra framkomligheten. I detta avsnitt beskrivs hur trängselskatten påverkar trafikens omfattning, framkomligheten och tillgängligheten samt den samhällsekonomiska lönsamheten. Begreppen definieras enligt följande:
Framkomlighet – Restid och restidsosäkerhet
Tillgänglighet – Samhällsekonomiska värdet av den möjlighet som
transportsystemet ger att nå värdefulla målpunkter i omgivningen. Täthet, antalet målpunkter och transportsystemets funktion är viktiga parametrar för
tillgänglighet. Transportsystemets funktion beskrivs i huvudsak genom framkomlighet och reskostnad.
1
Trafikverket. Rapport: Framkomlighetsprogram Trafikverkets inriktning för hur Storstockholms primära vägnät används på bästa sätt. 2014
2
Stockholms stad, Trafikkontoret. Framkomlighetsstrategin. 2012.
Samhällsekonomisk lönsamhet – Åtgärd som leder till ökad samhällsekonomisk effektivitet genom att de positiva effekterna totalt sett är större än de negativa effekterna.
1.2.1. Trängselskattens påverkan på trafiken
Det finns en gräns för hur stort biltrafikflödet vara, det vill säga varje vägsträcka och korsning har en viss fysisk kapacitet. Om fler fordon än vad kapaciteten medger vill utnyttja vägavsnittet kommer kapaciteten att vara begränsande för flödet. Då bildas köer där de överskjutande fordonen magasineras. När belastningen är som allra högst finns det många fler fordon som skulle vilja utnyttja vägen än vad kapaciteten medger. Trängselskatt är ett sätt att minska trafikefterfrågan, men eftersom det enbart är ett fåtal punkter där det debiteras trängselskatt är det inte möjligt (eller önskvärt) att uppnå ett trafiksystem som är helt köfritt. Därför kan det inte alltid förväntas att trängselskattens effekter syns som minskat flöde på de allra mest belastade vägavsnitten under perioden med absolut mest trängsel, däremot kommer köerna inte att bli lika långa och kommer att kunna avvecklas snabbare så att trängseln pågår under kortare tid.
Även om det är en liten del av vägtrafiksystemet som direkt av påverkas av förändringar i trängselskattesystemet kan förändringarna ge effekter på många håll i vägnätet, både när det gäller flöden och restider. Det beror på att trafiken är ett komplext system. Även andra trafikanter på samma väglänkar, och trafikanter längs korsande rutter, får kortare restid.
1.2.2. Trängselskatt förbättrar framkomligheten men inte nödvändigtvis tillgängligheten
Ett av syftena med trängselskatten är att förbättra framkomligheten, men förbättrad framkomlighet leder inte automatiskt till förbättrad tillgänglighet. Tillgängligheten beskriver värdet, i tid och kostnad, av att kunna nå olika målpunkter. Trängselskatt ökar kostnaden för att resa till vissa målpunkter, och den direkta effekten av trängselskatten blir att tillgängligheten…
…. minskar för de trafikantgrupper som ändrar resmönster till följd av den högre kostnaden för trängselskatt.
… minskar för de trafikantgrupper som fortsätter resa även om de inte anser att den ökade reskostnaden fullt ut kompenseras av de förbättrade restiderna. Även denna trafikantgrupp upplever alltså att tillgängligheten har minskat, trots att
framkomligheten (restiden) ökat.
… ökar för de trafikanter som värderar att restidsförbättringarna högre än den ökade kostnaden, eller de resenärer som får förbättrad restid utan att
trängselskatten förändrats på deras rutt. Denna trafikantgrupp kommer alltså att
uppleva både framkomlighets- och tillgänglighetsförbättringar.
1.3. Förändringar av trängselskatt under 2020
I mars 2018 beslutade riksdagen om förändrad trängselskatt och infrastruktursatsningar i Stockholm (prop. 2017/18:74). I propositionen lyfts det fram att ”Syftet med
förändringarna är att förbättra framkomligheten och miljön i Stockholm, men även att bidra till en utbyggnad av kollektivtrafiken i Stockholmsområdet…”. Ändringarna i lagen (2004:629) om trängselskatt trädde i kraft den 1 januari 2020 och innebär följande:
• Det införs ytterligare en tidsperiod på morgonen, klockan 06:00-06:29, för vilken skatt ska tas ut. Skattebeloppen höjs även mellan klockan 06:30-07:29.
• Trängselskatten differentieras på högsäsong och lågsäsong. Med högsäsong avses 1 mars till dagen före midsommarafton och 15 augusti till 30 november. Under högsäsong höjs skattebeloppen under vissa tidsperioder. Även maxtaxan justeras.
Den sammanlagda skatten per kalenderdygn och bil kan högst uppgå till 135 kronor under högsäsong.
• Trängselskatt tas ut för de fem första vardagarna utom lördag i juli.
• Trängselskatt tas ut för dagar före vissa helgdagar. De dagar som omfattas är:
• dag före långfredagen
• dag före Kristi himmelsfärdsdag
• dag före alla helgons dag
• dag före första maj (om det är en vardag utom lördag)
• dag före nationaldagen (om det är en vardag utom lördag)
Denna rapport behandlar de initiala effekterna av tidigarelagd trängselskatt på morgonen och höjda skattebelopp för vissa tidsperioder (den första punkten ovan) samt differentierad trängselskatt på högsäsong och lågsäsong (andra punkten ovan). Planen var att även utvärdera de efterföljande förändringarna under våren, sommaren och hösten 2020, men utvärderingen avbröts med anledning av coronapandemins stora påverkan på trafiken och resandet.
Figur 1 och Figur 2 visar hur trängselskatterna förändrades 1 januari 2020 (lågsäsong) och 1 mars 2020 (högsäsong). De tidigare beloppen för år 2019 (röd färg i diagrammen) har höjts mellan klockan 06:00-07:29 under lågsäsong. Förändringen under lågsäsong (ljusgrå färg i diagrammen) för passager över trängselskattesnittet för innerstaden är 10-15 kr och för Essingeleden 7-15 kr.
Under högsäsong har beloppen höjts ytterligare mellan klockan 06:30-09:29 samt 15:00-
18:29. Förändringen (mörkgrå färg i diagrammen) för passager över trängselskattesnittet för
innerstaden och Essingeleden är 5-10 kr jämfört med lågsäsong. Jämfört med 2019 är
höjningen upp till 18 kr per passage.
Figur 1. Trängselskatt vid passager över innerstadssnittet före och efter förändringen 1 januari 2020.
Figur 2. Trängselskatt vid passager på Essingelden före och efter förändringen 1 januari 2020.
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45
05:30 06:00 06:30 07:00 07:30 08:00 08:30 09:00 09:30 10:00 10:30 11:00 11:30 12:00 12:30 13:00 13:30 14:00 14:30 15:00 15:30 16:00 16:30 17:00 17:30 18:00 18:30
kr/passage Innerstaden
2019 2020 - lågsäsong 2020 - högsäsong
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45
0 5 :3 0 0 6 :0 0 0 6 :3 0 0 7 :0 0 0 7 :3 0 0 8 :0 0 0 8 :3 0 0 9 :0 0 0 9 :3 0 1 0 :0 0 1 0 :3 0 1 1 :0 0 1 1 :3 0 1 2 :0 0 1 2 :3 0 13 :0 0 1 3 :3 0 14 :0 0 1 4 :3 0 1 5 :0 0 1 5 :3 0 1 6 :0 0 1 6 :3 0 1 7 :0 0 1 7 :3 0 1 8 :0 0 1 8 :3 0
kr/passage Essingeleden
2019 2020 - lågsäsong 2020 - högsäsong
2. Dataunderlag och utvärderingsperioder
Den utvärdering som redovisas i denna rapport avser de två första punkterna i avsnitt 1.3, det vill säga tidigareläggning av trängselskatt och höjning av belopp under morgonen och säsongshöjning av trängselskatt. Analyserna har fokuserat på de primära, direkta, effekterna av att trängselskatten förändrats. Avsikten med de justeringar som genomfördes är att de skall leda till att biltrafiken minskar, särskilt under de perioder då trängseln är som störst, och att framkomligheten för de kvarvarande bilisterna därigenom förbättras.
Trängselskatteförändringarnas allra mest omedelbara effekt är alltså att biltrafiken som påverkas av den förändrade trängselskatten kan förväntas minska och förskjutas i tiden från de perioder där höjningen är som högst. Utan sådana effekter kan man inte heller förvänta att framkomligheten ökar. Det kan tilläggas att framkomlighet handlar inte bara om hur långa restiderna är i genomsnitt. Trängsel leder också till att restiderna varierar mycket dag- till-dag, och därför blir svåra att förutse för trafikanterna. Att minska restidsvariationen är också ett viktigt syfte bakom trängselskattesystemet, även om dessa effekter inte mäts i denna utvärdering.
2.1. Dataunderlag
Utifrån ovanstående resonemang har utvärderingen baserats på dessa tre datakällor:
Trafikflödesdata används för att beskriva de direkta, primära efterfrågeeffekterna av att trängselskatten höjs och justeras i tid.
Restidsdata används för att belysa hur trafikflödesförändringarna har påverkat framkomligheten. Analysen begränsas till ett fåtal viktiga stråk som tydligt berörs när trafikflödet genom trängselskatteportalerna förändras.
Omvärldsdata används för att belysa hur faktorer vid sidan av
trängselskattesystemets utformning kan ha påverkat trafikflöden och restider.
Datakällorna beskrivs mer ingående nedan.
2.1.1. Trafikflödesdata
Två olika typer av trafikflödesdata som har använts för utvärderingen: laserdata respektive kameradata. Laserdata kommer från betalstationerna för trängselskatt och innehåller information om antal passager per körfält för samtliga betalstationer. Data finns för varje minut dygnet runt.
Kameradata har levererats från Transportstyrelsen. Detta dataunderlag innehåller passager per betalstation under de tider trängselskatt tas ut. Det finns även information om vissa egenskaper hos de passerade fordonen. Följande egenskaper finns tillgängliga:
Fordonets storlek (längd, bredd, höjd, vikt under/över 3 500 kg).
Fordonstyp (personbil, lastbil, buss, motorcykel mm).
Bränsletyp (bensin, diesel, övrigt).
Miljöklass.
Postnummerkod (enbart tre första siffrorna).
Ägare (fysisk eller juridisk person).
2.1.2. Restidsdata
Restider för fördefinierade rutter kommer från Stress-databasen. Data har tagits ut för varje 5-minutsperiod dygnet runt
2.1.3. Omvärldsdata
Omvärldsdata baseras på underlag från SCB, SMHI, Trafikverket med flera.
2.2. Utvärderingsveckor
Utvärderingen som presenteras i denna rapport fokuserar på fyra tvåveckorsperioder:
• vardagar vecka 7-8 (11-22 februari 2019, 10 vardagar)
• vardagar vecka 7-8 (10-21 februari 2020, 10 vardagar)
• vardagar vecka 10-11 (4-13 mars 2019, 8 vardagar)
• Vardagar vecka 10-11 (2-11 mars 2020, 8 vardagar)
Utvärderingens analyser bygger på jämförelser mellan trafiken i februari och mars 2020 och motsvarande perioder 2019. Många andra faktorer än själva trängselskatteförändringen kan skilja sig åt mellan mättillfällena. För att minska påverkan från till exempel incidenter eller väder enskilda dagar har det högsta respektive lägsta värdet för respektive tvåveckorsperiod tagits bort.
Under vecka 11 2020 påverkades samhället stort av utbrottet av Corona-viruset. I början av veckan meddelade Folkhälsomyndigheten att det fanns tecken på samhällsspridning i Stockholmsregionen, och från och med torsdagen 11 mars rekommenderades
gymnasieskolor, vuxenutbildningar, högskolor och universitet att hållas stängda.
Den 12 mars så slopades karensavdraget, och veckan efter rekommenderade
Folkhälsomyndigheten att alla i Stockholmsregionen bör jobba hemifrån om de kan.
Diagrammen på nästkommande sidor visar att detta påverkade trafiken och det syns en
tydlig nedgång av trafikflödena från och med torsdagen vecka 11 (12 mars), framför allt för
resor till och från innerstaden. Under arbetet med att utvärdera effekten av den förändrade
trängselskatten har därför torsdag till fredag vecka 11 exkluderats. Eftersom resmönstret
varierar mellan olika veckodagar har även motsvarande dagar under vecka 11 år 2019
utelämnats. De dagar som har använts i utvärderingen har markerats med en grå ram.
Figur 3. Trafikflöden under 2019 och 2020 för passager till och från innerstaden. Perioder som har ingått i utvärderingen av förändrad trängselskatt är markerade med grå ram.
Figur 4. Trafikflöden under 2019 och 2020 på Essingeleden. Perioder som har ingått i utvärderingen av förändrad trängselskatt är markerade med grå ram.
2.3. Utvärderingsperioder
Trafikens sammansättning, trafikanternas tillgång till alternativ och sambandet mellan flöde och framkomlighet (trängsel) varierar också under dagen, och kommer därför att påverkas på olika sätt av de förändrade trängselskattebeloppen. För såväl trafikflödesdata som restidsdata skiljer vi därför i analysen därför mellan olika delar av dagen.
Trafikflöden i tabellerna som presenteras i denna rapport visas för sex perioder:
• 06:00-07:29, det vill säga den tid då trängselskatten höjdes 1 januari 2020 och den period då trafiken kan förväntas minska.
• 05:30-07:59 vilket är en lite bredare högtrafikperiod. Detta ger en indikation på om eventuella trafikförändringar beror på att trafikanterna bytt restidpunkt snarare än avstått från att resa med bil.
• 06:00-09:29, vilket är hela förmiddagens högtrafikperiod då trängselskatten höjdes 1 mars 2020.
• 09:30-14:59, vilket är lågtrafikperioden mellan de två högtrafikperioderna då ingen förändring av trängselskatten har skett.
• 15:00-18:29, vilket är hela eftermiddagens högtrafikperiod då trängselskatten höjdes 1 mars 2020.
• Hela dygnet.
2.4. Omvärldsfaktorer
2.4.1. Corona och Covid-19
I avsnitt 2.2 har effekten av Coronapandemin diskuterats utifrån utvärdering av effekten av tidigareläggning och säsongshöjning. Data under slutet av vecka 11 har exkluderats i analyserna, men det är sannolikt att vissa trafikanter ändrade resebeteende tidigare. Det är tydligt att det totala resandet i samhället minskade i början av mars, men det är troligt att vissa resenärer bytte från att resa med kollektivtrafik och istället valde egen bil, framförallt under högtrafikperioderna då det råder trängsel i kollektivtrafiken. I en av bilagorna finns en sammanställning över hur resandet med kollektivtrafik förändrats under vecka 7-13. Där framgår det att resandet redan under vecka 10 var något lägre än vecka 7 och 8, framförallt under högtrafikperioderna på för- och eftermiddagen. Detta sammanfaller i stort med de tidsperioder då trängselskatten har förändrats, och innebär sammantaget att det är det svårbedömt exakt hur de initiala resandeförändringarna till följd av början av Corona- utbrottet påverkade biltrafiken.
2.4.2. Väder och väglag
I bilaga finns en sammanställning över hur temperatur, nederbörd och väglag varierat under
vecka 7, 8, 10 och 11 åren 2019 och 2020. Vecka 7 och 8 var kallare under 2019 än 2020,
men det kom inte lika mycket nederbörd. Under bådaperioderna var väglaget varierande,
men ingen dag har det rapporterats att det var snö eller is på vägbanorna. Bedömningen är
att vädret inte påverkat trafiken utvärderingsveckorna.
Under vecka 10 och 11 var det betydligt kallare 2019 jämfört med 2020. Nederbörden under dessa tvåveckorsperioder var likvärdig. Väglaget under såväl 2019 som 2020 omväxlande torrt och vått/fuktigt. Det var inga dagar med snö eller is. Bedömningen är att vädret inte påverkat trafiken under dessa veckor.
2.4.3. Gasbussolycka 10 mars 2019
Omkring klockan 11 den 10 mars 2019 (söndag) inträffade en gasbussolycka vid infarten till Klaraleden. Gastuberna exploderade, bussen fattade eld och avfarten från Centralbron mot Klaratunneln/Herkulesgatan stängdes av under söndagen och måndagen. Trafiken vid enskilda betalsnitt påverkades, till exempel minskade trafiken över Johanneshovsbron medan den ökade något på Liljeholmsbron och Essingeleden.
Bedömningen är att olyckan inte mer än marginellt påverkat de totala flödena på
Essingeleden och för innerstaden, men att restiderna på sträckan Trångsund-Norrtull var betydligt längre under tiden Klaratunneln var avstängd. Därför har restiderna under måndagen och tisdagen vecka 11 exkluderats i restidsdiagrammen som redovisas nedan.
2.4.4. Bränslepriser
Tabellen nedan visar hur bränslepriserna (pumppriser, kr per liter) förändrats under utvärderingsperioderna 2019 och 2020. Under vecka 7 och 8 var bensinpriset knappt 3 procent högre 2020 jämfört med 2019, medan dieselpriset i stort var oförändrat. För vecka 10 och 11 var det större förändringar, bensinpriset var knappt 5 procent lägre och
dieselpriset 6 procent lägre 2020 jämfört med 2019. Detta är stora förändringar, och även om effekter av förändrade bränslepriser ofta kommer på längre sikt kan det ha påverkat resandet något.
Tabell 1. Bensin- och dieselpriser vecka 7-8 och vecka 10-11 år 2019 och 2020.
2019 2020
Bensin Diesel Bensin Diesel
vecka 7-8 14,93 15,78 15,32 15,80
Förändring mellan 2019 och 2020 2,6% 0,2%
vecka 10-11 15,16 15,93 14,46 14,97
Förändring mellan 2019 och 2020 -4,6% -6,0%
3. Effekter av förändrad trängselskatt - fordonsflöden och restider
I avsnitt 3.1 nedan beskrivs effekter på fordonsflöden och restider av tidigarelagd trängselskatt 06:00-06:29 och höjning av belopp 06:30-07:29. I avsnitt 3.2 redovisas motsvarande effekter av tidigarelagd trängselskatt 06:00-06:29 och höjning av belopp 06:30-09:29 samt 15:00-18:29.
3.1. Effekter av tidigarelagd trängselskatt 06:00-06:29 och höjning av belopp 06:30-07:29
3.1.1. Effekter på trafikflöden - Essingeleden
Tabellerna och diagrammen nedan visar hur trafikflödena har förändrats på Essingeleden mellan februari 2019 och februari 2020. Den största effekten av att det tas ut trängselskatt tidigare på dagen samt höjda belopp under vissa tidsperioder bedöms vara när resorna görs.
Precis innan trängselskatt började debiteras under 2019 (kl. 06:30) var flödena som högst på Essingeleden i norrgående riktning. Även i södergående riktning noterades en ”mini- peak” strax innan kl. 6:30. Under 2020 har dessa toppar försvunnit, istället noteras en trafikökning precis innan kl. 06:00.
Mellan klockan 06:00-07:29, alltså under de tider då trängselskattebeloppen har höjts, noteras en trafikminskning på 5 procent. Både den relativa och absoluta förändringen är likvärdig i norr- och södergående riktning. Under den bredare högtrafikperioden, kl. 05:30- 07:59, var trafikflödena på samma nivåer under 2019 och 2020. Detta visar att den
förändrade trängselskatten påverkat vissa resenärernas val av restidpunkt.
Under mellantrafikperioden, kl. 09:30-14:59, samt eftermiddagens högtrafikperiod, kl.
15:00-18:29, var trafiknivåerna på ungefär samma nivå eller något högre 2020 jämfört med 2019.
För personbilar ägda av fysisk person noteras en svag minskning av trafikflödena under förmiddagens högtrafikperiod mellan 06:30-09:29
3medan övriga perioder visar en viss ökning. Personbilar registrerade på juridisk person eller övriga/okända fordon har ökat något under samtliga tidsperioder. Den relativa ökningen för denna grupp är genomgående högre än för personbilar registrerade på fysisk person.
3
