!
Examensarbete
Magisternivå
Binaurala Svävningar som ett ramverk i populärmusikproduktion
En designstudie om hur Binaurala Svävningar kan användas som ett verktyg i populärmusikproduktion och hur detta upplevs av lyssnare
Binaural beats as a framework in popular music production
Författare: Jonathan Rosso Handledare: Daniel Fredriksson Seminarieexaminator: Jonas Ramsten Formell kursexaminator: Cecilia Strandroth Ämne/huvudområde: Audiovisuella studier Kurskod: AU3001
Poäng: 22,5 hp
Examinationsdatum: 2021-05-31
Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):
Ja ☒ Nej ☐
Abstrakt
Exponering till Binaurala Svävningar (BinSv) kan enligt tidigare forskning orsaka ändringar i vårt sinnestillstånd. Hittills har BinSv använts exklusivt i avslappnings- och meditationsmusik men hur kan BinSv användas som ett ramverk inom populärmusik, och hur uppfattas det? Denna studie tillämpar forskning genom design metodiken för att redogöra för hur man kan applicera BinSv på olika sätt i skapande av populärmusik och undersöka i kvalitativa semistrukturerade intervjuer hur detta uppfattas. I resultatet redovisas 3 olika sätt att applicera BinSv-frekvenser: på en basgitarr, på en tillagd statisk sinuston och på en sinuston som följer grundtonen i musiken. Deltagarna i undersökningen har uttryckt utökad avslappning och upprymdhet efter att ha lyssnat på musiken.
Vidare diskuteras olika affordanser som BinSv kan erbjuda båda musikskaparen och lyssnaren.
Nyckelord
Binaural beats, binaurala svävningar, populärmusik, musikproduktion, avslappningsmusik
Förord
Jag skulle vilja passa på att rikta ett stort tack till alla de som har varit en del av denna tvååriga resa som jag gjort under min magisterutbildning.
Först och främst vill jag tacka min handledare Daniel Fredriksson som har med mycket tålamod läst det flertalet versioner som denna uppsats har gått genom och gett mig värdefull konstruktiv kritik och tips. Jag vill också tacka Johnny Wingstedt, Pelle Eriksson och Thorbjörn Swenberg för hjälp vid tidigare faser med förslag för relevant och inspirerande teoretisk litteratur.
Tack till Mats Andersson för en bra opponering och till Jonas Ramsten för uppskattad språkgranskning, utan er hade uppsatsen fortfarande handlat om BS.
Jag vill också tacka Emelie Nyström som har låtit mig låna hennes musik och musikaliska talang vid skapandet av gestaltningen till den här uppsatsen. Ett stort tack till alla
undersökningsdeltagare som har frivilligt lyssnat på musiken och svarat på frågorna jag ställde.
Och ett speciellt tack från djupet av mitt hjärta går till min Kristina som har under hela processens gång peppat mig, inspirerat mig, föreslagit bra idéer och gett mig det stöd jag behövde för att orka
att genomföra den här uppsatsen.
Tack!
Innehållsförteckning
Inledning ...5
Syfte och frågeställning ...7
Avgränsningar ...7
Vad händer egentligen i hjärnan? ...8
Teori och tidigare forskning ...10
Musikproduktionsverktyg ...10
Forskning om BinSv i musikproduktion ...12
BinSv i vetenskapliga undersökningar ...12
Metod ...16
Lyssningsmoment och intervjuer ...16
Urval ...17
Stimuli ...18
Etiska överväganden ...18
Förstudie, designarbete och värdering ...19
BinSv som musikgenre ...19
Att producera musik med BinSv ...20
Explorativt designarbete ...23
Utvärderande intervjuer ...27
Iteration 2 ...28
Slutdiskussion ...29
Metodkritik ...31
Källförteckning ...32
Bilagor ...35
Transkription av intervjuerna ...35
Inledning
För att stämma en gitarr med en referenston (exempelvis en stämgaffel eller pianoton) knäpper man på strängen och skruvar samtidigt på stämnyckeln tills strängtonen matchar referenstonen. Den som lyssnar noga kan höra vibrationer som pulserar snabbare eller långsammare i korrelation till tonhöjdsskillnaden vilka lyhörda stränginstrumentalister utnyttjar till sin fördel för att snabbt och effektivt få sina instrument att stämma (Klickstein, 2010). Det är inte bara vid gitarrstämning som dessa vibrationer kan höras utan när 2 toner med en liten marginal oavsett källa låter samtidigt. De här vibrationerna, som kallas för svävningar, är en form av en våginterferens då ljudvågorna förstärker och släcker ut varandra och skapar en amplitudmodulering vars frekvens är lika med skillnaden mellan tonerna. Till exempel en ton på 400 Hz och en annan på 410 Hz som spelar samtidigt resulterar i en svävning på 10 Hz (figur 1). Binaural beats, som jag i den här uppsatsen väljer att översätta till Binaurala Svävningar (kommer att förkortas som BinSv hädanefter), är en liknande typ av våginterferens fast i en mer spännande form - denna inträffar inne i hjärnan som en psykoakustisk upplevelse och sker när 2 toner med en liten frekvensskillnad når hjärnan exklusivt genom vardera öra (begreppet “binaural” betyder ‘relaterat till 2 öron’). Detta innebär att man måste använda stereohörlurar för att uppleva BinSv.
Forskning som gjorts kring ämnet påstår att beroende på frekvens kan exponering till BinSv o r s a k a f ö r ä n d r i n g i v å r t sinnestillstånd (Oster, 1973;
Atwater, 1997; Kasprzak, 2011;
T u r o w & L a n e , 2 0 1 1 ; Wiwatwongwana et al, 2016; Sung et al, 2017). Samtidigt som det finns flera undersökningar som bekräftar effektens krafter finns det också kontradiktoriska studier som motbevisar påverkan av BinSv (López-Caballero och Escera, 2017; Stevens et al., 2003; Wahbeh et al., 2007; Gao et al., 2014; Engelbregt et al., 2019). Hursomhelst är forskarna enade om att det behövs mer forskning för att kunna dra en slutsats.
Figur 1: Två sinus vågor skapar BinSv i 10 Hz när de slås samman i
När jag först hörde om BinSv och dess effekt var jag väldigt skeptisk. Idén att lyssning på ett audiellt material kan ändra ens sinnestillstånd verkade vara helt orimlig. Emellertid när jag upplevde BinSv genom ett YouTube-klipp fick jag en omedelbar avslappnande och rogivande känsla som uppslukade mig i ett tröstande moln. Jag kunde verkligen känna hur det påverkade mitt dåvarande nedsatta humör med positivitet, något som fick mig att bli oerhört intresserad av att djupare studera och förstå detta fenomen. Det förvånade mig att jag faktiskt fick en glad känsla som videotiteln föreslog med sina lovande fraser som “happiness frequency”, “overcome depression”,
“increase serotonin” eller “release negativity” (figur 2). Musiken var lugn och innehöll långdragna ackord och ingen sång eller rytmiska instrument vilket initierade min fantasi och fick mig att undra hur det hade kunnat vara
om…? I och med mitt intresse för musikproduktion fick jag idén att försöka integrera denna effekt i mitt musikskapande och undrade huruvida BinSv skulle kunna upplevas i andra musikgenrer som exempelvis pop eller
rock där element som sång, gitarrer och trummor har ett dominant uppträdande i ljudbilden.
I den här uppsatsen kommer jag ta en närmare titt på BinSv-fenomenet och implementerar det i populärmusik. För att definiera begreppet populärmusik tar jag stöd i Nationalencyklopedins definition “…mer lättillgängliga former av musik och musikpresentation i motsats till mer anspråksfulla musikformer.” (Björnberg, i.d.) och hänvisar till ett flertal olika musikgenrer som dominerar i nutida musiktopplistor. Sedan kommer jag skapa en EP (förkortning av engelska extended play, "utökad spelning”, vanligen 3–5 låtar på totalt 10–20 minuters speltid) med låtar som innehåller BinSv där jag redovisar och beskriver mina beslut i skapandeprocessen. Låtarna kommer senare återkopplas subjektivt i intervjuer som jag genomför med 6 stycken deltagare som vid lyssningen inte var medvetna om närvaron av BinSv.
Figur 2: BinSv på Youtube
Syfte och frågeställning
Uppsatsens syfte är att utforska Binaurala Svävningar som ett verktyg i populärmusikproduktion.
Med detta vill jag utveckla en djupare förståelse för hur musik med BinSv skulle kunna låta och hur detta uppfattas av lyssnare. Detta kommer nås genom att besvara följande frågor:
• Hur kan BinSv användas som ett verktyg i populärmusikproduktion?
• Hur upplevs populärmusik som skapats med BinSv av lyssnare?
Genom experimenterande kommer jag framställa de sätten som fungerade bäst för mig att integrera BinSv i musikskapandet. Vidare kommer jag i subjektiva lyssningsmoment och semistrukturerade intervjuer försöka få en bättre förståelse för hur BinSv upplevs när de integreras i populärmusik som ofta innehåller element som exempelvis trummor, gitarrer, syntar och sång. I diskussionsdelen kommer jag diskutera vilken funktion BinSv kan ha i en musikproduktion och reflektera över huruvida BinSv kan användas för att på något vis efterlikna eller ersätta olika element i musiken.
Avgränsningar
Undersökningen utgår från antagandet att BinSv som psykoakustisk effekt har en viss påverkan på sinnestillståndet och gör således ingen anspråk på att mäta den psykologiska påverkan av BinSv på hjärnan. Karaktären av uppsatsen är mer gestaltande och utforskande och grundar sig i ljud- och musikproduktion och syftar på att utforska den latenta användbarheten av ett nytt konceptuellt ramverk och eventuellt utvidga musikproducentens verktygslåda. Syftet är alltså att studera hur BinSv kan fungera i sammanhang med musik och inte om BinSv fungerar som avslappningsmetod.
En avgränsning till som jag gör i min undersökning är i valet av genre. Denna typ av
undersökning ger givetvis frihet att studera BinSv i stort sett i flera olika genrer men för att hålla en rimlig omfattning behöver jag dra en avgränsning. Fördelen med att inkludera fler genrer i
undersökningen är dessutom inte betydligt större och ger inte ett särkilt bättre resultat. Därför väljer jag att använda enbart en genre vilken jag presenterar senare i uppsatsen.
Vad händer egentligen i hjärnan?
Vårt hörselsystem består av olika delar som samarbetar för att fånga upp ljud och omvandla det till elektriska impulser som hjärnan kan tolka. Ljud går först in genom hörselgången, in mot trumhinnan som sätts i svängning i enlighet med ljudvågorna. Tre små hörselben (hammaren, städet och stigbygeln) som är kopplade med varandra för vibrationerna vidare till innerörat där balansorganet och hörselsnäckan som är fylld av vätska ligger. I hörselsnäckan finns små hårceller som rörs när vätskan rör sig i innerörat och omvandlar rörelsen till nervsignaler som via hörselnerven leds till hörselcentrum i hjärnan. Hjärnan tolkar nervsignalerna och då blir vi medvetna om ljudet. Eftersom vi har 2 öron kan skillnaden i ljudet från de olika sidorna hjälpa oss så att vi kan avgöra från vilket håll ljudet kommer. Nervimpulserna går också igenom balansnerven vilket gör att vi blir medvetna om kroppens rörelser och läge. Ibland kan hjärnan få uppgifter som inte stämmer överens med varandra och då kan vi känna yrsel och ostadighet (Brydolf, 2019). Så som 2 ögon låter oss att uppfatta skärpedjup genom stereoskopisk syn så låter ett par öron oss att lokalisera ljudkällor genom skillnader mellan de uppfattade signalerna. Hjärnan mäter och jämför skillnaderna i form av styrka (loudness), tid och frekvens för att avgöra ljudkällans ursprung (Farnell, 2010).
Perceptionen av BinSv i hjärnan inträffar i hörselcentrumet, en del av hjärnbalken som på ett vetenskapligt språk heter den övre olivkärnan, vars funktion är att integrera kontralateral inmatning från båda öronen (Turow, 2011). Att lyssna på BinSv skapar en illusion som om ljudet befinner sig in i hjärnan vilket inte är så konstigt eftersom man använder då hörlurar. Emellertid vid BinSv i deltavågor (1-4 Hz) kan en fram- och tillbakarörelse upplevas, och om volymnivån mellan tonerna skiljer sig kan rörelsen upplevas i en elliptisk led. Den här rörelsen kan förklaras genom kopplingen mellan BinSv och lokaliseringsmekanismen i hjärnan. Vid lågfrekventa toner, sådana som används för att skapa BinSv, ljudlokalisering i hjärnan sker genom att bedöma fasskillnaden mellan ljudet i båda öronen. Ljud i låga frekvenser har ljudvågor längre än diametern av huvudet vilket gör att ljudet rör sig runt det (Oster, 1973). Det råder spekulation kring de specifika hjärnmekanismer som kan vara inblandade i omvandlingen av BinSv:s stimulering av EEG aktivitet. Forskning har påvisat effekter genom att mäta en elektrisk signal med låg amplitud i skalpen som speglar vågformen av BinSv. Denna signal som kallas för FFR (frequency following response) indikerar visserligen ledning av BinSv genom hjärnan men är för svag för att kunna styra EEG aktivitet (Turow, 2011).
EEG (elektroencefalografi) används primärt vid diagnostisering av neurologiska sjukdomar som epilepsi och narkolepsi (sömnstörning) eller andra tillstånd som kan påverka hjärnans funktion som till exempel inflammation eller vissa typer av demenssjukdomar (Tuominen, 2020). EEG framställs och analyseras i bland annat rytmisk aktivitet av hjärnvågor. Dessa är elektroniska pulser från neuroner i hjärnan som kommunicerar mellan varandra i olika frekvenser beroende på aktiviteten i hjärnan. Långsammare frekvenser är dominanta vid trötthet och lugnare tillstånd medan snabbare frekvenser är dominanta vid vakenhet och piggare tillstånd. Frekvenserna är konventionellt indelade i 4 olika bandbredder: delta, theta, alpha och beta (Recommendations for the practice of clinical neurophysiology: guidelines of the International Federation of Clinical Neurophysiology, 1999). Mätningen, som sker med hjälp av elektroder som klistras fast på skalpen och utförs antingen vid vakenhet- eller sömntillstånd, ger indikation för sinnestillstånd hos personen på vilken mätningen utfördes. Deltavågor (1-4 Hz) observeras hos personer vid djup sömntillstånd;
thetavågor (4-8 Hz) observeras oftast hos barn men också hos vuxna vid lätt sömn, kreativitets- och meditationstillstånd; alphavågor (8-12 Hz) hos personer vid lugnt och stilltillstånd och betavågor (12-30 Hz) hos personer i rörelse och/eller vid intensivt tänkande och koncentrerande tillstånd. I hjärnforskningen talas det också om gammavågor (30-100 Hz) men dessa är inaktuella i BinSv- sammanhang eftersom en högre frekvensskillnad än 30 Hz upplevs inte som BinSv utan uppfattas som 2 separata toner (Oster, 1973).
Beta 12-30 Hz
Alpha 8-12 Hz
Theta 4-8 Hz
Delta
1-4 Hz djup sömn
lätt sömn, kreativitet, mediterande fridfull, lugn
tänkande, koncentration, intensitet
Figur 3: EEG frekvensområde med respektive motsvarande sinnestillstånd.
Teori och tidigare forskning
Här nedan kommer jag presentera tidigare forskning med relevans för BinSv och musikproduktion samt diskutera och reflektera de teoretiska utgångspunkterna som jag använder mig utav i denna uppsats.
Musikproduktionsverktyg
BinSv upptäcktes i tider då datorn inte fanns, och inte elektricitet heller var tillgänglig för den delen. För att skapa BinSv använde uppfinnaren Heinrich W. Dove 1839 en lokal med 3 ljudisolerade rum och 2 rör emellan, fästa till öronen på en lyssnare som sitter i det mittersta rummet (Oster, 1973). BinSv-upplevelsen blev enklare att återskapa vid elektroteknikens och ljudteknologins utveckling i mitten av 1900 talet då röroscillatorer och stereohörlurar uppfanns.
Numera är en dator försedd med en DAW (musikproduktionsprogram, står för Digital Audio Workstation) det lämpligaste valet för den som på enklast möjliga sätt vill skapa fenomenet. Ett sådant program är faktiskt dagens musikproducenters verktyg för att skapa all sorts musik genom de oändliga möjligheter anpassade för ljudhantering och bearbetning (Gullö, 2010). En DAW ihop med ett ljudinterface är den moderna ersättaren för sekvensern, bandspelaren, mixerbordet och divers outboard gear. Med hjälp av en DAW kan man spela in ljud i olika kanaler, bearbeta, mixa och mastera med oändlig mängd av pluggar och sedan skapa en färdig master för vidare reproducering.
Pluggar (som på engelska kallas för plugins) är ett kollektivt namn för mjukvaroinstrument (syntar, piano- och trumsamplers t ex) och effekter av olika slag såsom kompressor, equaliser, reverb, delay, chorus osv som man kan applicera på ljudkanaler på ett konceptuellt motsvarande sätt som man hade gjort i den analoga världen med ett mixerbord och fysisk utrustning. En DAW följer vanligtvis med flertal olika gratis-pluggar (stockpluggar) till de flesta behov men det är också möjligt att skaffa till många fler tredjepartspluggar vilket gör möjligheterna oändliga. Det finns ett flertal tillverkare av olika DAWs på marknaden men som följd av konkurrens är det prestandamässigt små skillnader mellan dem.
Under gestaltningsarbetet för den här uppsatsen fick jag fundera flera gånger över vad BinSv kan ge för möjligheter i kombination med musikproduktion och på vilka olika sätt man kan använda dem. I analysen av mina resultat diskuterar jag kring vad jag kom fram till men först vill jag presentera ett par begrepp som används bland annat inom designforskning och som jag kommer använda mig utav i denna diskussion. James Mooney (2010) skriver i sin artikel om musikskaparens verktyg om ramverk- och affordansmodellen som ett sätt att kritiskt analysera den kreativa
processen då när musikanter använder sina instrument för att framställa ett musikaliskt resultat.
Enligt Mooney kan ett ramverk vara allt från ett musikinstrument till datormusen man använder för att styra ett musikproduktionsprogram, men kan också vara ett konceptuellt system som en musikalisk skala eller audiell karaktäristik. Ett ramverk, fysiskt eller konceptuellt, är ett verktyg som på något sätt bidrar till att skapa eller återskapa musik. Affordance-begreppet är myntat av Gibson (1979) som avsåg Affordance att betyda en handlingsmöjlighet tillgänglig i miljön.
The affordances of the environment are what it offers the animal, what it provides or furnishes, either for good or ill. The verb to afford is found in the dictionary, the noun affordance is not. I have made it up. I mean by it something that refers to both the environment and the animal in a way that no existing term does. It implies the complementarity of the animal and the environment. (ibid.)
Vanligtvis används begreppet inom kommunikation och interaktionsdesign för att beskriva utbudet av potentiella användningsområden tillgängligt för användaren (McArthur, Lam-McArthur &
Fontaine, 2018). I vissa svenska uppsatser översätts Affordance begreppet med handlingserbjudande. För att förtydliga begreppet ger Mooney som exempel i sin artikel (2010) en kopp och beskriver dess affordanser. Eftersom koppen är designat på så sätt att den kan behålla vätska och har ett handtag tillåter den oss att dricka ur den och således har affordans att dricka. Vi kan också slå sönder den på golvet och således är detta också en affordans som koppen har. Vidare gör Mooney en utvärdering för svårighetsgraden för att åstadkomma dessa 2 resultat genom att kartlägga dem på en skala vilken han benämner affordansspektret; ju svårare det är att nå ett visst resultat desto högre det ligger i affordansspektret. Ibland för att producera ett visst resultat kan användaren behöva välja mellan flera olika ramverk och då för att kunna komma till beslut är det lämpligt att överväga vilka ramverk erbjuder det enklaste sättet att åstadkomma det önskade resultatet. Till exempel kan en snickare slå in en spik i gipsväggen antingen med en hammare eller med en skiftnyckel; båda ger snickaren en affordans att utföra jobbet men det kommer givetvis vara enklare att använda hammaren för uppgiften.
Beroende på önskat resultat befinner sig olika effekter som verktyg olikt högt på affordansspektret och kräver olika nivåer av skicklighet och kunskap från musikskaparen.
Emellertid är BinSv ingen konventionell effekt och nämns inte alls i manualerna av de DAWs som finns idag. För att inkludera BinSv i sin musik krävs det att man skapar effekten själv vilket placerar BinSv högt upp i affordansspektret. Dessutom ska effekten mixas in på ett smidigt sätt i musiken utan att vara obehaglig och kanske medverka till och med som en estetisk effekt.
Forskning om BinSv i musikproduktion
I mitt sökande efter relevant forskning har jag hittat tidigare studier om påverkan av BinSv med grund i musikproduktion i den skandinaviska akademin. Under arbetet för sin masteruppsats om musik med BinSv har Erica Hallström (2019) skapat ett musikaliskt stycke innehållande BinSv i deltavågor och undersökt upplevelsen hos både sig själv som musikskapare under skapandeprocessen och hos andra som lyssnare. Uppsatsen, som hade en konstnärlig grund snarare än vetenskaplig, syftade på att undersöka BinSv som ett användbart verktyg i musikproduktion.
Som resultat tycker Hallström att hon själv förvärvade inspiration och produktivitet, möjligtvis av att ha exponerats till BinSv under arbetets gång men håller en skeptisk hållning till detta. I lyssningstestet fick fem erfarna lyssnare svara på en kort enkät på 3 frågor efter att ha lyssnat på författarens produktion. Resultaten visade inga konkreta indikationer att subjekten påverkades av BinSv-närvaro.
Kalle Jurvanen (2020) har skrivit sin masteruppsats på Aalto universitetet i Helsingfors om BinSv utifrån musikproduktionsperspektiv där han beskriver sin process av att skapa ett ambient- baserat musikalbum med theta- och alphavågor för ett medie- och PR företag i London. Företaget erbjuder sina kontorsmedarbetare en avkopplande vilomiljö där de kan komma in när de vill, koppla av på en fåtölj och lyssna på musik. Uppsatsen är en konstbaserad utforskning där Jurvanen beskriver hur BinSv fungerar och hur man kan skapa och använda dem ihop med musik och andra ljudpålägg. Eftersom syftet inte var att verifiera huruvida BinSv har en påverkan på människor har ljudmaterialet inte testats. Dessutom har restriktionerna med anledning av Covidpandemin orsakat att medarbetarna inte kunde attestera kontoret under tiden Jurvanen skrev sin uppsats.
BinSv i vetenskapliga undersökningar
BinSv och dess påverkan på hjärnan har undersökts i flertal olika vetenskapliga studier inom hjärnforskning, neuropsykologi och psykoakustik med syfte att undersöka huruvida exponering för BinSv bidrar till att öka koncentration och kreativitet, förbättra minnet, reducera stress och ångest och åstadkomma djupare meditativt tillstånd (Baracski & Finn, 2013; Reedijk et al, 2013; Kraus &
Porubanova, 2015; Wahbeh et al, 2007). Teorin att BinSv har förmåga att kunna reglera ens sinnestillstånd och medvetande engagerar hjärnforskare vars intresse är att upptäcka andra sätt att påverka hjärnan än medicinska eller kirurgiska ingrepp. BinSv är emellertid inget nyligen upptäckt fenomen - redan år 1841 publicerade fysikern Heinrich Wilhelm Dove (1841) en artikel om kombinationen i hjärnan av 2 olika ljus- eller ljudkällor genom respektive 2 ögon eller 2 öron som initierade intresset för vidare utforskning inom fältet. Problematiken med att återskapa den audiella
effekten (stereohörlurar fanns inte förrän mitten på 1900 talet) och brist på relevans gjorde att ämnet inte var av stort intresse för vetenskapen förrän Gerald Oster (1973) publicerade en tidskriftsartikel i Scientific American där han grundligt beskriver fenomenet och lyfter upp dess magiska kapacitet för användning som bland annat en tidig diagnos för Parkinsons, ett alternativ för kontroll över den kvinnliga menstruationscykeln och som ett bidrag för förklaring för hur ljudlokalisering sker i hjärnan. Artikeln har tydligen skapat intresse hos andra för inte långt senare har affärsmannen Robert Monroe, författaren av boken “Journeys Out of the Body”, etablerat the Monroe Institute för forskning och utbildning inom BinSv-stimuleringsapplikationer för hälsa och personlig utveckling (Turow & Lane, 2011). Monroe har patenterat och marknadsfört ljudinspelningar med BinSv, skärt brus och symboldramatiskt tal under namnet the Hemi-Sync process som en exklusiv produkt med förmåga att kunna förstärka ens medvetande och prestanda och framkalla ett lugnt medvetandetillstånd. Monroe-institutet är aktivt än idag och bedriver träningskurser, workshops och retreats inom medvetenhet, både online och på plats från sitt huvudcampus i Virginia, USA eller flera andra anläggningar i 11 länder runt om i världen (The Monroe Institute, i.d.).
Vetenskapliga studier som undersöker BinSv:s påverkan på hjärnan är många men forskningen saknar koherens kring frågan om BinSv verkligen kan stimulera ens hjärnvågor och förändra sinnesstämning. Emellertid är forskarna enade om att vidare forskning bör göras. Här nedan presenterar jag en del forskning som tidigare gjorts kring ämnet och för att hålla en objektiv och neutral ställning kommer jag ta upp båda studier som påvisar korrelation mellan BinSv och hjärnvågor och studier där en sådan inte kunde hittas.
Atwater (2009) har exponerat 20 subjekt för 45 minuters ljudmaterial innehållande BinSv i alphavågor som gradvist går över till deltavågor. Med hjälp utav EEG-examination kunde en korrelation observeras mellan BinSv-stimuluset och subjektets hjärnaktivitet som också visade en liknande frekvensövergång. Inga förändringar i hjärnaktivitet kunde märkas vid exponering för placebo ljudmaterial. Kasprzak (2011) utförde en EEG undersökning på 20 subjekt som lyssnade på stimuli innehållande BinSv i alphavågor under en tidsram av 20 minuter och Gao et al (2014) utförde en EEG undersökning på 13 subjekt exponerade till 4 olika BinSv-frekvenser under 5 minuter var med 2 minuters vilopauser. I dessa studier har EEG-examinationen verifierat att det faktiskt fanns en korrelation mellan stimulina och vågorna i hjärnan. År 2011 publicerades i antologin “Music, Science, and the Rhythmic Brain” en undersökning (Turow & Lane, 2011) om binaurala svävningars påverkan på vaksamhet genom att exponera 29 subjekt till 3 olika ljudinspelningar varav 2 innehåller BinSv - den ena i EEG betavågor (högfrekvens - vakenhet och uppmärksamhet) och den andra i delta (lågfrekvens - djup sömn). Det tredje ljudmaterialet innehöll
inga BinSv. Ljudet i dessa 3 inspelningarna låter likadant så att det inte går att höra skillnaden mellan dem. Under tiden subjekten lyssnade på materialet fick de reagera på snabba visuella ändringar på en skärm vilket gjorde att de var tvungna att vara mycket uppmärksamma. Resultaten visade att subjekten presterade bättre när BinSv i högfrekvens spelades upp. Wiwatwongwana (2016) undersökte i en stor studie som ägde rum i Thailand huruvida musik med BinSv kan bidra att minska ångest hos 141 patienter under starroperation. Resultaten visade att grupperna som fick lyssna på musik, både med och utan BinSv hade betydligt lägre ångestnivåer, blodtryck och hjärtfrekvens jämfört med kontrollgruppen som inte hörde någon musik alls. En senare undersökning (Sung et al, 2017) inom fältet var att utforska huruvida BinSv kunde medföra en uppmuntrande effekt på 35 pensionärer i äldreboende med symptom av depression.
Blodtrycksmätningarna och HRV proven visade att efter varje lyssningssession blev subjekten lugnare, och depressionstesten indikerade en betydlig minskning.
Undersökningar i forskningsfältet som utesluter påverkan av BinSv på sinnestillstånd är exempelvis den som gjordes av López-Caballero och Escera (2017). I undersökningen deltog 14 subjekt som fick lyssna på 5 olika BinSv-frekvenser med skärt brus i 3 minuters perioder. Placebo effekten också testats genom att exponera subjekten till monaurala versioner av stimulina. EEG mätningar, hjärtfrekvens och hudledningsförmåga analyserats och resultaten visar inget stöd till hypotesen att BinSv kan stimulera hjärnfrekvenser. Liknande slutsatser drogs i andra undersökningar utfördes av Stevens et al. (2003), Wahbeh et al. (2007), Gao et al. (2014) och nyligen utförda studien av Engelbregt et al. (2019) som undersökte prestanda hos 24 subjekt exponerade till binaurala och monaurala svävningar på 40 Hz och vitbrus under totalt en timme (författaren anger inte exakt exponeringstid av BinSv, men framhäver andra studier som hade lång exponeringstid med negativa resultat och studier med kort exponeringstid med positiva resultat och utesluter tidsfaktorn). Engelbregt et al. utnyttjade Flankers uppmärksamhetstest och Klingbergs arbetsminnestest för att mäta påverkan av de olika stimulina på prestanda hos subjekten under lyssningstillfällen, samt HEXACO-SPI (personlighetstest) för att mäta skillnader hos subjekt med olika lättrördhet då BinSv i tidigare forskning visade framgång i minskning av ångest. Resultaten av uppmärksamhetstesten visade inga betydliga skillnader mellan binaurala och monaurala svävningar men subjekten agerade snabbare vid exponering till binaurala och monaurala svävningar i förhållande till vitbrusstimuluset. Antalet felaktiga svar visade emellertid liknande resultat i de 3 omständigheterna, dvs kvaliteten av prestanda var densamma i samtliga test. Inga förändringar i arbetsminnestesten framstod heller. Vad gäller personlighetstestet förväntade man sig att subjekt med högre lättrördhet skulle uppleva starkare påverkan men inga skillnader visades.
Vidare sökning efter relevant information har bland annat lett mig in i forskning inom avslappningsmusik och musikterapi. Den huvudsakliga anledningen att konsumera BinSv verkar vara avslappning och då ville jag förstå vad det är i ljudande verk som kan orsaka avslappning. I en studie (Tan et al. 2012) som gick ut på att undersöka påverkan av musikpreferens, bekantskap och olika egenskaper i avslappningsmusik på relaxation har 14 musikterapeuter analyserat 30 inspelningar med avslappningsmusik och listat ut huvudsakliga psykofysiska egenskaper som påverkar avslappningsnivån i musiken. Därefter har 80 friska vuxna värderat nivån av bekantskap (hur pass väl de kände till låtarna), preferens och grad av förnummen avslappning i musiken.
Analysen av egenskaperna visade att tempot brukar ligga omkring 60 bpm, oftast i durskala i C, D och G tonarter, diatonisk harmoni, något enkla melodier, växlande uppgående och nedgående melodiska konturer kring C5-oktaven, instrumentering av liten ensemble, klangfärg av syntar och stråkar, ingen text eller vokalisering, enkel rytmik och små dynamiska variationer.
Undersökningsresultaten förstärker tidigare påståenden om att musikpreferens samt bekantskap spelar stor roll vid avslappningsmusik, dvs att en person kan mer effektivt slappna av vid lyssning på musik inom sin favoritgenre eller som hen känner igen sedan tidigare, då elimineras risken för överraskning.
Samtliga studier som nämndes här ovan är ense om att det behövs mer forskning inom ämnet.
Kontradiktoriska resultat i undersökningar kring fenomenet tyder på att det finns utrymme för mer empiriska verifikationer eller falsifieringar för att kunna komma närmare mot en induktiv slutsats.
Metod
I denna uppsats tillämpar jag forskning genom design metodiken där jag generar ny kunskap genom att skapa en prototyp och undersöka hur den upplevs av eventuella användare. Forskning genom design är en relativt ny form av forskning där enligt Christopher Frayling (1993) forskare använder designhandlingar för att utveckla ny kunskap. “Samhällsvetenskaper, naturvetenskaper och en rad andra traditionella vetenskaper fokuserar på frågor om hur något är. Forskning genom design, å andra sidan, ägnar sig åt frågor om hur något kunde vara.” (Löwgren, 2018). När man pratar om designforskning är det viktigt att skilja mellan 3 olika typer; forskning om design där forskare gör historiska, estetiska eller sociala studier om själva processen av design, branschen eller aktörerna, forskning för design där designers gör eller beställer (oftast icke vetenskaplig) forskning för till exempel att bättre förstå behovet hos användarna och så finns det forskning genom design där man tillämpar designmetoder för att skapa ny kunskap. Vidare framhäver Löwgren 3 typiska faser i uppsatser baserade på forskning genom design vilka är förstudie, designarbete och värdering. Den produkt eller prototyp man skapar är baserad på tidigare kunskap som man skaffar vid förstudiefasen genom empiriska eller analytiska och teoretiska metoder. I min uppsats samlar jag in kunskap för att skapa min produkt med teoretisk utgångspunkt då jag använder tidigare tekniker och metoder från tidigare forskning. Vidare gör jag ett explorativt designarbete för “att överblicka mängden av möjliga lösningsansatser och värdera framkomlighet och potential i olika riktningar.” (ibid.). Detta gör jag genom att sammanställa olika sätt att implementera BinSv i musiken. Slutligen värderar jag resultaten med hjälp av ett lyssningsmoment följt av kvalitativa semistrukturerade intervjuer av tilltänkta användare. Under lyssningsmomentet har 6 stycken deltagare fått i individuella lyssningsmoment lyssna på musik som jag skapat som innehåller BinSv.
Därefter har jag intervjuat deltagarna med syfte att förstå hur de upplevde musiken och hur den kan göras bättre. Då utveckling av prototyper i forskning genom design oftast är ett iterativt arbete, dvs att man upprepande reviderar sin prototyp, har jag efter återkoppling från deltagarna justerat EP:n för att göra den behagligare att lyssna på medan BinSv-effekten behölls kvar.
Lyssningsmoment och intervjuer
Då vid tiden undersökningen genomfördes rådde restriktioner med anledning av Covid-19 utfördes lyssningsmomentet på distans och kontakten med deltagarna gjordes online. Deltagarna fick vid separata lyssningstillfällen en direktlänk till ett ljudmaterial som jag laddade upp via musikstreamingtjänsten SoundCloud. Jag följde SoundClouds rekommendationer för att behålla
högst ljudkvalitet (https://help.soundcloud.com/hc/en-us/articles/115003452847-Uploading- requirements) genom att ladda upp filen i ett WAV filformat i förlustfri kompression. Kontot på SoundCloud skapades specifikt till undersökningens syfte och inkluderade inga avslöjande uppgifter angående BinSv-närvaron. Ljudmaterialet bestod av 3 låtar som jag ramade ihop för att bidra till en long, koherent upplevelse och undvika förvirring vid lyssningen. Låtarna avslutade och började med en lång “matta” som överlappade med varandra på så sätt att det aldrig var helt tyst mellan låtarna. BinSv-effekten var alltid närvarande på ett estetiskt sätt vilket jag förklarar ingående i resultatkapitlet där jag beskriver hur man kan använda BinSv i musikproduktion. Totalt utgjorde ljudmaterialet ca 18 minuter speltid.
Deltagarna ombads att undvika drycker som innehåller koffein samt mediciner och droger en timme före lyssningen för att utesluta risk för externa påverkan i sina upplevda sinnesstämning. Vad gällde tiden i dygnet har jag tillsammans med varje deltagare valt ut ett tillfälle som bäst passade i sitt schema. Jag har dock haft som preferens att utföra lyssningen på kvällen då man oftast är klar med dagens aktiviteter och är hemma och vilar. Vidare ombads varje deltagare att placera sig i en bekväm sitt- eller liggposition i sitt hem och se till att de inte blev störda under tiden hen lyssnade på musiken genom att sätta mobilen på “stör ej”-läge. Deltagarna ombads att lyssna på musiken från början till slut utan att spola fram eller tillbaka. Deltagarna fick använda sina egna hörlurar vars modell dokumenterades. Ingen av deltagarna fick veta om närvaron av BinSv före lyssning med syfte att utesluta risken för förväntning. För att förstå om deltagarna hade upplevt någon ändring i sina sinnestillstånd har jag dokumenterat hur de mådde före och efter lyssningen. Därefter fick deltagarna länken och började lyssna på musiken.
När deltagarna lyssnade klart kontaktade jag dem genom konferensprogrammet Zoom och genomförde en personlig semistrukturerad intervju. I en sådan typ av intervju har forskaren ett antal tydligt angivna frågor men kan också följa upp svar (Aspers, 2011). Vid intervjuns slut skickade jag en länk till deltagarna med en version av musiken utan BinSv för att de ska få en uppfattning för hur den skulle kunna låta utan pålagda affekter. Jag frågade huruvida de föredrog att lyssna på musiken med eller utan BinSv och om de hade något förslag för hur man skulle kunna förbättra musiken med BinSv.
Urval
Deltagarna valdes ut i ett bekvämlighetsurval då jag snabbt behövde rekrytera lyssnare för min undersökning. Jag skickade ut inbjudningar via mina egna nätverk på sociala medier och vänkrets med förfrågan om de skulle vara intresserade att delta i en undersökning där de skulle få lyssna på
musik som jag skapade. Vem som helst som ville delta fick vara med eftersom BinSv kan upplevas av alla som har 2 fungerande öron. Totalt rekryterade jag 6 stycken personer som var villiga att delta vilket anses vara adekvat för en kvalitativ undersökning i denna omfattning.
Stimuli
Musiken som lyssnarna fick höra var ett utdrag från en produktionsarbete som jag höll på att jobba med under tiden då den här uppsatsen skrevs. Låtarna från denna produktion skrevs alltså av en artist som vid skrivande- och kompositionsprocessen inte hade haft några intentioner att inkludera BinSv i sina låtar utan hade anlitat mig som musikproducent för att tillsammans utveckla låtarna till en helhet som vid avklarat arbete ska släppas ut via musikstreamingtjänster. Efter att ha blivit introducerad till låtarna kände jag att de skulle kunna lämpa sig väl för min undersökning. Tanken är att BinSv, så som de betraktas i denna uppsats, ska prövas hypotetiskt som ett musikproduktionsverktyg och en situation från verkligheten som denna utgör ett bra tillfälle att testa dem på. Låtarna är avsedda att släppas i framtiden enligt artistens vision och förmodligen kommer inte att innehålla BinSv. Artisten relaterar sig mest till genren Alternative R&B och drar främst inspiration från andra artister inom denna; Sevdaliza, FKA twigs och Sabrina Claudio till exempel. I Londonbaserade magasinet Concrete har genren karaktäriserats av “midnight-hour aesthetic, soulful vocals, ethereal synths, deep basslines and, perhaps most importantly, a brooding sexuality.” (Holbrook, 2014). Låtarna har en tämligen lugn stämning, långsamt tempo och låg intensitet. Textspråk är engelska och sjungs av en kvinnlig sångerska.
Etiska överväganden
För att nå syftet med undersökningen måste lyssnarna hållas omedvetna om BinSv-effektens närvaro. Det var av stor vikt att de inte aktivt letar efter ljud som sticker ut. Emellertid finns det ingen dokumentation på att exponering för BinSv kan orsaka skada. De redovisade resultaten har anonymiserats, allt i enlighet med de gällande forskningsetiska principerna om informanternas samtycke och konfidentialitet som Vetenskapsrådet (2017:40-41) redogör för i rapporten God Forskningssed.
Förstudie, designarbete och värdering
Som en del i förstudien av BinSv som ett konceptuellt ramverk inleder jag det här kapitlet med en analys av hur BinSv används idag. Vidare redovisar jag hur jag gick tillväga med designarbetet för att skapa låtarna med effekten. Detta ger ett svar till forskningsfrågan “hur kan BinSv användas som ett konceptuellt verktyg i populärmusikproduktion?” med “så här skulle det kunna användas”.
Vidare i värderingen och som ett svar på min andra forskningsfråga “hur upplevs populärmusik som skapats med BinSv av lyssnare?” presenterar jag och analyserar svaren jag fick av deltagarna i undersökningen efter lyssningsmomentet.
BinSv som musikgenre
När man söker “binaural beats” på musikstreamingtjänster kan man hitta många olika resultat - såväl musikspår som artister och spellistor innehållande denna term. Anmärkningsvärt har alla en liknande musikalisk karaktär - ambient, dämpad och lugn med långa, mjuka utdragna melodier och harmonier av stråkar och syntpads, innehåller ibland inspelningar av natur (vind, vatten, fågelsång osv) och inslag av vitbrus. Låtarna innehåller inga slagverk, sång eller andra rytmiska instrument.
BinSv-effekten är ett tillägg av 2 sinusvågtoner som ligger i varsitt håll i stereobilden med en specifik frekvensskillnad. Denna effekt kan vara olikt stark
och påtaglig i olika låtar, oftast med så låg volym så att den knappt hörs. På olika streamingtjänster kan BinSv-spåren vara olikt långa: i vissa plattformar verkar spåren vara flera timmar långa och i andra kring 2 minuter (kan ha att göra med hur monetiseringssystemet fungerar i respektive plattform). Spårtitlarna innehåller oftast positiva eller mystiska associationer och ibland även föreslår ändamålet - om spåret är avsett för avkoppling, insomning, pluggande eller koncentration. Ibland specificeras också svävningens frekvens och den kopplade EEG hjärnvågen (delta, theta, alpha, eller beta) (figur 4).
BinSv passar in i definitionen av New-Age musik, en genre som är baserad på långa, mjuka, utdragna melodier och harmonier med en dämpad karaktär, innehåller inga slagverk men håller
Figur 4: En del av BinSv spellista på Spotify
jämna och enkla takter och många repetitioner (Cook & Pople, 2004, Gaston, 1951). Den här musikgenren är avsedd för avkopplande ändamål och används bland annat som bakgrundsmusik till meditation, yoga eller massage. Praxis som har funnits långt innan musikinspelningar var möjliga vilket leder till frågan varifrån dessa praxis härstammar. Musikens potential att påverka vår sinnesstämning har länge varit av stort intresse för hjärnforskare (Tan et al. 2012) emellertid långt före västvärldens akademiker har börjat forska om musikens hälsofördelar har instrument som klangskål (också känd som sjungande skål) använts i asiatiska fornkulturer för praxis som nämnts ovan (Aarts et al. 2014). Klangskålar, vars svävande effekt som uppstår pga strukturasymmetri har associerats till BinSv och brainwave entrainment (ibid.) och förstärker till viss del påståendet om att långa svävande toner har en avslappningseffekt på hjärnan. BinSv delar emellertid ett gemensamt syfte - värva ner, koppla av, somna eller fokusera och därför är New-Age ett naturligt val för BinSv.
Att producera musik med BinSv
BinSv-effekten i New-Age musik består vanligtvis av statiska toner som ackompanjerar hela inspelningens gång. Den fungerar som ett svagt lager i bakgrunden och tar inte stor plats i ljudbilden. New-Age musiken till skillnad från popmusik är lugn och dämpad, harmoniskt statisk och är relativt abstrakt - faktorer som tillåter BinSv att hålla en rak och statisk ton utan att det låter skevt vid ackordändringar. Under mina försök att tillägga BinSv-effekt i popmusik, även om den matchade grundtonen, upplevde jag att den dissonerade med harmoniken i låten vid olika ställen.
Vid musik som har mer rörelse som popmusik är det kanske lämpligt att försöka anpassa tonen till musiken.
För att skapa effekten med en statisk ton utan melodier kan man använda sig av ett par oscillatorer panorerade till höger och vänster och ställa
frekvenserna enligt önskad BinSv-frekvens. Alltså för en alphavågs BinSv-effekt av 10 Hz kan man exempelvis ställa en oscillator på 434 Hz och den andra på 444 Hz. De flesta DAWs erbjuder en
“stock” variant av en test oscillator (figur 5). Detta är det enklaste sättet att skapa BinSv-effekten och ligger lägst i Mooneys affordansspektret. Att skapa BinSv över en melodi är någorlunda mer utmanande. Jag upplevde att en pitch shift (tonhöjdsmanipulation) är helt opraktiskt att använda då BinSv-effekten blir okontrollerbar. Det har att göra med frekvensskillnaden i olika tonläge. Jag upptäckte det när jag spelade in en spontan melodi över MIDI med en synt som spelade enkel sinusvåg. Som ett försök att skapa BinSv av inspelningen har jag duplicerat kanalen och panorerat
Figur 5: Cubase variant av test oscillator 10 ställd på 434 Hz
de 2 kanalerna i 2 olika sidor i stereobilden. I denna fas tänkte jag stämma om den ena inspelningen med hjälp av en pitch shift men frågan var hur mycket ska jag skifta? Hur stor skillnad i cent är 10 Hz? Då la jag in en stämapparatplugg som visar frekvenser, höll C3 tangenten på MIDI keyboardet och började ändra pitch i den ena kanalen tills jag nådde 10 Hz skillnad. Då när jag spelade upp melodin genom dessa 2 kanaler samtidigt märkte jag att svävningen är inte konstant utan går långsammare vid lägre toner och snabbare vid högre toner. Problemet hänger på att frekvensskillnaderna mellan toner är olika beroende på var de befinner sig i skalan, det vet vi för att vid varje upphöjning av oktav fördubblas frekvensvärdet. Mellan tonerna A4 och B4 är frekvensskillnaden 53.88 Hz. Mellan samma toner i oktav 3 är skillnaden 26.94 Hz trots att intervallet är detsamma. Mellan samma toner i oktav 5 är skillnaden 99.77 Hz.
Detta innebär att ett visst intervall har en större frekvensskillnad ju högre upp tonerna är.
Lösningen som Hallström föreslår i sin uppsats (2019) är att med hjälp av 2 test oscillatorer skapa en ljudfil för varje ton i skalan som man sedan kan ladda in i en sampler.
Visserligen funkar denna metod dock kräver ett långt förberedelsearbete, framförallt om man vill kunna ändra ljudinställningar eller BinSv-frekvens vid senare tillfälle. Lösningen som jag till sist hittade var är en frekvensskiftare (frequency shifter) med vilken man kan tillämpa en jämn frekvensändring i realtid över ingående signal oavsett ton. Till skillnad från en pitchskiftare, en frekvensskiftare bevarar inte den harmoniska relationen mellan tonerna och således sker en jämn skiftningen enligt det inställda värdet. Jag kunde hitta via nätet ett antal olika varianter, varav en följer gratis med DAWn Ableton Live. Här nedan listar jag de olika frekvensskiftare jag har testat och ger en beskrivning på deras affordans i förhållande till BinSv:
• PSP HertzRider2 - en stereofonisk frekvensskiftare som tillåter separat skiftning av frekvenser i höger- och vänsterkanalerna. Den här pluggen möjliggör att enkelt skapa BinSv genom att mata in den med en monofonisk ton.
• kHs Frequency Shifter - den här pluggen är en enkel variant som endast tillåter att ändra på frekvens - vare sig inmatad signal är stereo eller mono. För att skapa BinSv ska pluggen
Figur 6: notfrekvenstabellen visar frekvensen vid olika toner.
appliceras på enbart en av stereokanalerna i signalen, något som kan vara utmanande beroende på vilken DAW man använder.
• MFreqShifter - den här pluggen innehåller många olika rattar och knappar och är väldigt flexibel. Med breddratten på 0% kan man applicera en skiftning enbart på vänsterkanalen vilket gör det enkelt att skapa BinSv-effekten.
• Valhalla FreqEcho - egentligen är denna plugg avsedd för användning som delayeffekt men ger möjlighet att med lägsta tidsperiod och feedback skifta frekvens av inmatad signal. Det är faktiskt tillverkaren som har påpekat pluggens kapacitet i sin blogg på tillverkarens webbsida (Costello, 2010). Pluggen har inbyggda low- och highpassfilter på 20 Hz och 10 kHz som inte går att ta bort vilket är något begränsande men å andra sidan påverkar inte BinSv toner som befinner sig mellan dessa frekvenser.
• Ableton Frequency Shifter - med breddknappen kan man växla effekten till stereo och då går det att enkelt ställa in Spread-värdet till hälften BinSv-frekvensen man vill ha (eftersom värdet påverkar respektive stereokanal.
Ingen av dessa pluggar är tilltänkt att skapa BinSv; det finns inga anvisningar till detta varken i manualerna eller i produkternas webbsida (förutom Valhalla FreqEcho vars tillverkare tipsar om detta i en separat blogg). Vissa erbjuder fler möjligheter än andra och gör det enkelt att skapa effekten och således ligger lägre i affordansspektret. En frekvensskiftare är faktiskt inte något jag stötte på eller hört talas om före arbetet för den här undersökningen. Enligt min uppfattning från onlineforum och bruksanvisningen för ena tredjepartspluggar är frekvensskiftare mer lämpliga att använda på slagverk eftersom effekten inte är harmonisk.
As you can see, a frequency shifter is a sort of weird tool. It can be an incredible tool for tuning inharmonic sounds like snare, and for harmonic sounds it becomes a creative and crazy destructive tool.
(PSPaudioware, 2020)
Med en frekvensskiftare är det alltså möjligt att skifta frekvenser på ljudsignaler av alla slag, men innebär det att man kan skapa BinSv-effekten över allt möjligt? Enligt min upplevelse funkar BinSv bäst på inspelningar som har en konstant amplitud och med så rent ljud som möjligt, dvs likt en sinusvåg.
Explorativt designarbete
Mitt tillvägagångssätt för att skapa BinSv har varit varierande vid varje låt som jag skapat. Jag testade olika sätt för att genom det utvärderande lyssningsmomentet och egen upplevelse få en uppfattning för vad som funkade bäst.
Den första låten utav de 3 i EP:n går i relativt lågt tempo (90 bpm i 4/4 halvtidstakt) och i tonart D moll. Känslan i låten är sorglig och lite mystisk, med mycket reverb framförallt på sången för att få en varm och omhuldande känsla. Produktionen innehåller akustiska trummor, en basgitarr,
akustiska och elgitarrer, piano, celloduo och sång. På sången har jag använt en tape saturation plugg för att få den att dista vid starka stavelser vilket gav en gammaldags känsla. I den här låten har jag applicerat en frekvensskiftare på basgitarren med 6 Hz skillnad i stereokanalerna och således skapat BinSv i thetavågor (figur 8). Jag valde basgitarren för att den spelar enbart en ton åt gången och håller långa toner vilket gör att BinSv-effekten blir tydlig och konstant.
Anledningen att jag valde just 6 Hz kom från idén att experimentera med svävningarna på ett rytmiskt sätt - 6 Hz är lika med sextondelsnot i 90 bpm. Jag använde en kompressor före frekvensskiftaren i signalkedjan för att hjälpa
Figur 7: Cubase projekt av låt nr 1.
Figur 8: Frekvensskiftaren på basgitarren - PSP Hertzrider2. Med -3 Hz i
vänsterkanalen och 3 Hz i högerkanalen blir BinSv-frekvensen 6 Hz (theta).
basen att behålla en konstant volymstyrka så att BinSv-effekten inte sjunker varje gång en lång ton spelas. Förutom basen har jag också lagt en BinSv-effekt i samma frekvens på en sinusvågssynt som spelar mjuka “mattor”, och på en celloduo som spelar över andra delen av varje vers och refrängerna. Båda synten och cellorna är betydligt lägre i volym än basgitarren och spelar enbart i vissa delar av låten. Hursomhelst är BinSv närvarande under hela låtens gång. Under skapandeprocessen har jag försökt att lägga BinSv över sången men upplevt det olämpligt. Sången är ett förhållandevis rytmiskt och dynamiskt element i låten och enligt min upplevelse fungerar BinSv bäst över element med konstanta amplituder. Dessutom är enbart ett element som bär på BinSv tillräckligt. Låten avslutar på en lång baston med BinSv som överlappar till nästa låt.
Andra låten i EP:n inleder med ett långt intro på ca 2 minuter där en kvinnlig röst med långt reverb sjunger över en bordun som spelar F#2 med en syntpadston. I bakgrunden hörs regn- och åskljud. Sedan kommer ett trumbeat som leder in till första versen. Låten har nu ett fixerat tempo på 110 bpm och går i fyra fjärdedelstakt. Instrumenteringen är baserad på elektroniska trumsamplingar, en bassynt, pads, piano sång och bordunen som fortsätter från introt på samma ton över hela låten till och med outrot. BinSv- effekten, som består av en sinusvågton, går hand i hand med bordunen som spelar samma ton (F#4) under hela låtens gång fast ligger något lägre i volym. BinSv- effekten används här således på ett mer
“traditionellt” sätt som liknar BinSv- produktionerna i New-Age genren. Under låtens gång har jag använt automationer för att skapa långsamma ändringar av BinSv-frekvenser för att försöka anpassa dem till intensiteten i låten. Över introt är BinSv-frekvensen 10 Hz (alphavågor) och sedan mot första versen höjs långsamt upp till 16 Hz (betavågor) och fortsätter över refrängen, andra versen och andra refrängen tills sticket kommer in då den går ner till 4 Hz (delta/thetavågor). Vid tredje refrängen höjer jag upp BinSv- effekten till 16 Hz igen och sedan vid outrot sänker jag ner till 4 Hz. I den här låten har jag testat en annan variant av frekvensskiftare som jag upplevde funkar bättre vid automationer då den tillät smidigare ändringar i BinSv-frekvens. Sången under verserna och refrängerna har jag processat på ett något speciellt sätt; med inspiration från en av artistens låtreferenser skickade jag sångkanalen via send till ett “slap” delay och panorerade den torra signalen 20% höger och delayet 20% vänster och på så sätt skapat stereobredd. Låten avslutar på ett liknande sätt som den började med bordunen
Figur 9: Melda Production MFreqShifter. 5 Hz shift och -100% width skapar BinSv-frekvens av 10 Hz (alpha).
där sångerskan sjunger samma stycke som på introt. Som en övergång till nästa låt spelar en fiol en melodi i moll och avslutar på fiss (grundtonen i låten), samtidigt som en syntmatta börjar spela i fiss-dur. Denna övergång från moll till dur skapar en känsla av “lösning” eller “lättnad”.
Den tredje låten i EP:n börjar med ett kort intro av en syntmatta, mjuka pianotoner och en inspelning av fågelkvitter. Tonarten är aiss moll och den går i fyra fjärdedelar i 95 bpm.
Instrumenteringen i låten är baserad runt ett enkelt pianokomp som spelar under hela låten och ett minimalistiskt trumbeat som skapar takt vid verserna och refrängerna. Det kan också höras stråkar och fler syntmattor vid senare delar i låten. BinSv-effekten i den här låten är också en tillagd
sinuston som jag processat med en frekvensskiftare. Den här gången har jag dock valt att behålla samma BinSv-frekvens på 6 Hz över hela låten eftersom jag upplevde denna frekvens passande till låtens karaktär då den är tämligen luftig, lugn och långsam. Dessutom tyckte jag rent estetiskt att 6 Hz hade finare klang än högre frekvenser men fortfarande tillräckligt hög för att uppleva BinSv- effekten. För att få BinSv-effekten att “passa” in i låten har jag skapat tonändringar så att den följer ackordförflyttningarna. Jag märkte att BinSv-effekten inte stack så mycket ut på detta sätt och drog mindre uppmärksamhet. Dessutom har jag gjort volym-automationer så att BinSv-effekten hade lägre volym under verserna (figur 10).
När jag var klar med all mixning och bearbetning av låtarna har jag skapat 2 olika filer för varje låt - en version med BinSv och en utan (på andra och tredje låtarna har jag exporterat mixen och BinSv-tonen separat). Syftet var att kunna låta deltagarna i lyssningsmomentet jämföra låtarna och höra hur det skulle låta om effekten inte hade varit med. Vidare har jag importerat in filerna i ett nytt projekt i Cubase där jag placerade låtarna så att outron och intron överlappade med varandra.
Jag placerade de olika versionerna på så sätt att jag kunde reglera närvaron av BinSv-effekten (figur 11). Uppbyggnaden av EP:n var så att den började med den ljudmässigt mest komplexa och intensiva låt och slutade med den luftigaste. I mitt beslut för låtordningen tog jag hänsyn till
Figur 10: volymautomation på BinSv-tonen i låt nr 3.
intensiteten jag upplevde från ljudbilden. Ändå går första låten långsammast men trummorna och basen i den var mer dominanta jämfört med de andra 2 låtarna. Min tanke med detta var att skapa en musikalisk resa som värvar ner lyssnaren från intensitet till avslappning ihop med närvaron av BinSv-effekten. Under musikens gång har jag skapat en progression i BinSv som går från 6 Hz (theta) i den första låten genom varierande BinSv på 10 Hz (alpha), 16 Hz (beta) och 4 Hz (theta) i den andra låten och slutar på 6 Hz (theta) igen i den sista låten (figur 12). Enligt beskrivningen av de associerade EEG hjärnvågorna förväntas musiken ta lyssnaren till lätt sömn, kreativitet och mediterande sinnestillstånd i början av musiken genom tänkande, koncentration och intensitet och tillbaka. Genom låtarna har jag applicerat BinSv över olika frekvenser: i den första låten var BinSv på basgitarren som rörde sig kring 44-73 Hz medan i den andra låten har jag applicerat BinSv på en tillagd sinusvågton på 370 Hz och i den tredje låten på en sinusvåg som spelade en melodi som rörde sig vid frekvenser på 233-175 Hz. Motiveringen var att testa olika frekvenser och variationer för att genom undersökning kunna bedöma vilken variation funkade bäst. Enligt Oster (1973) upplevs BinSv visserligen bäst när bärvågsfrekvensen är kring 440 Hz men på Spotify kunde jag hitta flest exempel av BinSv på bärvågsfrekvenser mellan 100-200 Hz. Personligen upplever jag att
Figur 11: masterprojektet som innehåller en bounce för alla 3 låtarna. Jag kunde reglera BinSv-närvaron med mute- och soloknapparna.
Figur 12: en illustration av låtarna och BinSv-frekvens under hela musikens gång.
Låt 1 6 Hz
Låt 2
10 Hz 16 Hz 4 Hz 16 Hz 4 Hz
Låt 3 6 Hz
Theta Alpha Beta Theta BetaTheta Theta
BinSv är mer uppslukande vid lägre frekvenser, vid 440 Hz upplever jag dem relativt obehagliga.
Slutligen har jag applicerat kompression och en limiter på masterkanalen som en mastering process för att jämna ut den uppfattade volymen mellan de olika låtarna. Totalt blev musiken 17:49 minuter.
Utvärderande intervjuer
I undersökningen deltog 6 lyssnare varav 5 manliga och 1 kvinnlig i åldrar mellan 24 och 36.
Deltagarna 1, 2 och 3 håller på med musikskapande och har mer vana att noggrant lyssna på detaljer i musiken än deltagare 4, 5 och 6 som är “vanliga” lyssnare i den bemärkelsen att de inte skapar musik. Under lyssningen hade alla lyssnat ostört på musiken genom egna hörlurar vilka jag redovisar tillsammans med en transkription av intervjuerna för varje deltagare i uppsatsens bilagor.
Deltagarna var omedvetna om BinSv:s närvaro vid lyssningen. Direkt efter att ha lyssnat på låtarna har deltagarna intervjuats av mig via ett Zoom-videosamtal. Vid slutet av intervjuerna fick deltagarna lyssna på materialet utan BinSv för att bedöma vilken version de skulle föredra att lyssna på och om de tycker att BinSv kan funka som ett verktyg i populärmusikproduktion.
Deltagarna visade en positiv reaktion till musiken med BinSv efter första lyssningen;
deltagare 1, 2 och 6 uppgett att de blev lugnare; deltagare 3 somnade under lyssningen; deltagare 4 och 5 talade om att de blev upprymda. Deltagarna rapporterade olika reaktioner till de olika låtarna;
deltagare 1 rapporterade upplevelser av sorg, ilska och acceptans som 3 olika steg genom musikens gång. Deltagare 2 gick genom ångest, avslappning och till känslomässig nostalgi upplevelse vid lyssning av de 3 låtarna. Deltagare 3 har inte rapporterat känslomässig upplevelse men har somnat, troligtvis under lyssningen av andra låten. Deltagare 4 har upplevt avslappning i första låten och rastlöshet under andra låten. Deltagare 5 rapporterade också avslappning i första låten och upphetsning i andra låten. Deltagare 6 rapporterade att första låten kändes som en dans, andra låten som harmonisk och tredje låten som lugn. Deltagarna 1, 4 och 5 har inte märkt något ovanligt i musiken på grund av BinSv-effekten. Deltagarna 2 och 3 som sysslar med musikproduktion upplevde basen som innehöll BinSv i första låten var väldigt stark men deltagare 1 som också sysslar med musikproduktion har inte nämnt nånting om den. Deltagare 6 har reagerat på “någon typ av buller” i den första låten, och eftersom hen inte sysslar med musikproduktion och inte kunde påpeka på vad det var tolkade jag det som basgitarren med BinSv-effekten. Enbart deltagare 3 kände av BinSv-närvaron i musiken på första låten. Deltagarna 1, 2, 3, 4 och 5 var positiva till idén att använda BinSv som en effekt i sin favoritgenre om den ligger lågt i volym och inte ligger över basen. Deltagare 6 var emot idén. Deltagare 1, 2 och 3 tyckte att populärmusik med BinSv skulle
kunna funka om man inte har den så stark som på första låten. Deltagare 2 upplevde BinSv-effekten på basen som någon slags choruseffekt som tog bort placeringsegenskapen från den.
Iteration 2
Ett vanligt steg i forskning genom design är att gå tillbaka till produktionsprocessen och se över punkter som togs upp i värderingen. Efter att ha fått svar från deltagarna har jag justerat mixen enligt deras återkoppling så att den är mer behaglig att lyssna på med BinSv-effekten. Flera deltagarna upplevde basen i första låten för stark. Den hade BinSv-effekten på och var tydligen för obehaglig att lyssna på med hörlurar. Därför har jag återvänt till Cubase-projektet för att sänka ner volymen på basen med -5 dB vilket är relativt mycket. Jag kunde relatera till återkopplingen och förstod vad deltagarna menade med att den var för stark och sänkte ner den så att den inte var för dominant längre. Därefter har jag laddat upp den till SoundCloud på nytt och kontaktat deltagarna igen för att få deras “godkännande”. Jag bad dem att ta en snabb lyssning med hörlurar och se ifall den nya mixen funkade bättre nu när basen är sänkt. Jag fick enbart användbara svar från deltagare 2, 3 och 4. Samtliga gav sin återkoppling skriftligt.
Deltagare 2:
Alltså det blev sååå mycket bättre när du sänkte volymen på basen. Den blev behaglig istället för jobbig.
Den ger mig typ samma vibe som ett rhodes-piano gör och jag älskar rhodes! Basen gjorde mig mer avslappnad nu än förra gången jag lyssnade. Tycker helt klart att den kan släppas på spotify.
Deltagare 3:
Ja nu är det bra, det känns att det till och med saknas lite bas nu efter att ha lyssnat på den förra haha..
Men det betyder inte nödvändigtvis att det saknas, det är bara att den förra hade mycket.
Deltagare 4:
Jag tycker att den versionen med B-beats och sänkt bas låter bäst. Det blev mindre diffust i ljudbilden.
Slutdiskussion
Binaurala Svävningar används numera uppenbarligen exklusivt i avslappningsmusik vars syfte är att koppla av, meditera, somna eller fokusera. I den här uppsatsen har mitt intresse varit att utforska om och hur detta ramverk kan användas och upplevas i andra typer av musik, nämligen populärmusik, och vilka affordanser BinSv har då att erbjuda. Jag kom fram till att BinSv lika väl funkar i populärmusik och har en affordans att medföra upprymdhet eller en avslappningskänsla även när musikelement som sång och trummor är närvarande i musiken. Deltagarna i lyssningsmomentet var positiva kring idén att implementera BinSv i andra typer av musik och har kommit på flera musikgenrar där effekten kan användas som exempelvis lovsång för att tilltala lyssnarna och medföra en känsla av upprymdhet. I sådana fall är upprymdhet en affordans som BinSv har att erbjuda. En av deltagarna har råkat somna under lyssningen vilket kan bero på övertrötthet men kan också tyda på att musiken har medfört en avslappningskänsla vilket tillät lyssnaren att somna. Avslappning är således en annan affordans som BinSv kan erbjuda. Deltagarna har rapporterat obehag vid lyssning på första låten förmodligen på grund av att basgitarren, som hade en BinSv-effekt på, var för stark och dominant. Detta kan ha orsakat en konstig känsla av obalans eller åksjuka, så som Oster (1973) beskriver att BinSv kan skapa en upplevelse av fram- och tillbakarörelse vid lägre frekvenser. BinSv är ju som tidigare nämnt kopplat till lokaliseringsmekanismen i hjärnan vilket förklarar den här upplevelsen som några av deltagarna har rapporterat. Efter att jag sänkte volymen på basgitarren har deltagarna fått lyssna igen och då har de reagerat positivt till effekten på basen. Deltagare 2 som uttryckte ett starkt obehag över basgitarren på första låten tyckte att basen blev “behaglig istället för jobbig” och jämförde den med klangen av ett Fender Rhodes-piano som han är mycket förtjust i. Deltagaren syftar på tremolo-effekten som finns på vissa Fender Rhodes-modeller som orsakar ljudet att växla mellan stereokanalerna. Det här är faktiskt en intressant observation som föreslår att BinSv har affordans att påminna eller efterlikna andra modulationseffekter såsom tremolo, chorus och phaser. Det innebär att BinSv kan ses utifrån ett estetiskt perspektiv och kan utöka musikproducentens verktygslåda. Dessutom behövs det inga hörlurar för att höra denna typ av svävning eftersom den sker rent akustiskt och inte i hjärnan som BinSv. Volymen är bevisligen en viktig aspekt att ta hänsyn till för att undvika en obehaglig effekt.
BinSv:s affordanser kan ses utifrån musikskaparens och lyssnarens perspektiv. Musikskaparen kan använda BinSv som ett nytt verktyg att anpassa avslappnings- eller alternativt
