Gotiska stenskulpturer i Odensvi kyrka Hofrén, Erik Fornvännen 1961:2-3, 135-137 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1961_135 Ingår i: samla.raa.se

Gotiska stenskulpturer i Odensvi kyrka Hofrén, Erik

Fornvännen 1961:2-3, 135-137

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1961_135

Ingår i: samla.raa.se

S M Ä R R E M E D D E L A N D E N

Inga spår k u n d e upptäckas vare sig av en skida eller av handtagets kavle.

Om svärdet legat i en skida måste d e n n a ha varit mycket enkel, u t a n dopp- sko eller beslag av metall eller a n n a t mera beständigt material. Klingan h a r efter det den inkommit till Statens Historiska Museum röntgenfotograferats.

På p l å t a r n a k u n d e inga spår av fabrikationsmärken eller dylikt urskiljas.

De tidigare i Sverige funna svärden med bevarat hjalt av d e n n a typ ä r o tre till antalet. Alla tre ha behandlats av Berta Stjernquist.

I grav 41 på grav- fältet Bjärsjöbacken i Simris socken i Skåne påträffades ett av dem i frag- mentariskt skick. Så mycket var dock bevarat, att hjaltet k u n d e r e k o n s t r u e r a s till sin form, delvis med hjälp av de d a n s k a mossfynden från Vimose och Thorsbjerg, där ett flertal svärdshjalt av denna typ hittats. Bevarade delar funnos endast av det nedre, halsfäriska hjaltet. I detta hade en rad silver- nitar varit inslagna i ett mönster av s a m m a art som finns på svärdshjalt frän Vimose. Både på dessa svärd och på Simrissvärdet ä r o kulorna av trä. Detta är även förhållandet med det a n d r a fragmentariskt bevarade hjaltet från Sverige, det från S. Möckleby socken på Öland. Detta är dock odekorerat.

Del tredje tidigare funna svenska svärdet är däremot synnerligen väl be- varat. Det är enligt Berta Stjernquist hittat i B ö n n e å n n ä r a Bingsjön i Skäne och finns nu på Statens Historiska Museum. Hjaltet på detta svärd är av ben.

Berta Stjernquist d a t e r a r svärdet från Simris till 200-talet och anser del vara ett provinsialromerskt arbele. Häggumsvärdet torde k u n n a dateras till s a m m a period och utgör ä n n u etl exempel på Västergötlands livliga för- bindelser mot sydväst under äldre romartid.

Elisabeth Allard Simris 1955, s. 14 ff., s. 37, s. 108 ff.

GOTISKA STENSKULPTURER I ODENSVI KYRKA

Den medeltida k y r k a n i Odensvi, Linköpings stift, revs ner lill grunden p å 1770-talet för att bereda plats åt den n u v a r a n d e stora hallkyrkan, som stod färdig 1778. I s a m b a n d med rivningen av medeltidskyrkan tillvaratogs därifrån, förutom en dopfuntsfot, en märklig t y m p a n o n s k u l p t u r och två kon- solhuvuden i sandsten, som i n m u r a d e s i 1700-talskyrkan — t y m p a n o n s t e n e n i ett dekorativt fält över västportalen och k o n s o l h u v u d e n a över fönsferhöjd i södra l å n g h u s m u r e n s ytterliv.

135

S M Ä R R E M E D D E L A N D E N

Fig. 1. Odensvi k y r k a . Tjust. Medeltida t y m p a n o n s t e n i n m u r a d över 1700-talskyrkans västportal. — Mediaeval t y m p a n u m stone set into the wall above the west door of the 18th century church.

Odensvitympanet är såväl ur stilistisk som ikonografisk s y n p u n k t intres- sant och h a r hittills ej vetenskapligt u p p m ä r k s a m m a t s , varför det m å anses befogat att h ä r lämna en kort beskrivning.

I hög relief, fronlalt i halvfigur f r a m t r ä d e r Kristus. Huvudet, omgivet av korsglorian, är a v r u n d a t tresidigl. ö g o n b å g a r n a h a r kraftigt betonats och de stora m a n d e l f o r m a d e ögonens pupiller är m a r k e r a d e med i n b o r r a d e hål, som kan ha varit fyllda med b l y k n a p p a r . Näsvinklarna är n e d d r a g n a ; m u n - nen är halvöppen och relativt liten. Ur Kristi m u n utgår tre tveeggade svärd, två horisontellt och ett vertikalt. Livklädnaden h a r vridits kring a r m a r n a , som nägot böjda hållas utsträckta åt sidorna. I vardera h a n d e n b ä r Kristus ett uppåtriktat, tveeggat svärd.

Att ge en ikonografisk tolkning av framställningen måste för n ä r v a r a n d e anses som en mycket vansklig uppgift. Motivet med fem svärd synes vara hell uniktl Hypotetiskt kan det k a n s k e vara fråga o m Kristus såsom Världs- d o m a r e n i en Yttersta domsframställning, d ä r två a n n a r s alltid separat före- k o m m a n d e Yttersta domsmotiv s a m m a n s t ä l l t s för att intensifiera det d ö m a n d e draget företrätt av de tveeggade s v ä r d e n — V ä r l d s d o m a r e n ur vars m u n ett tveeggat svärd utgår (Upp. 1:16) med V ä r l d s d o m a r e n som håller svärd i sina händer.

Med h ä n s y n till alt dessa Yttersta domsmotiv k n a p p a s t f ö r e k o m m e r i Norden före 1200-talets slut och med h ä n s y n till det allmänna sfilintrycket, torde en datering till 1300-talets förra hälft k u n n a godtas, en datering som ej heller motsäges av d e p å tympanet avbildade s v ä r d s l y p e r n a . Vad be- träffar de två k o n s o l h u v u d e n a visar de s a m m a karakteristiska tresidiga hu- vudform och s a m m a betoning av ögonpartiet, varför det ej k a n råda något

136

S M Ä R R E M E D D E L A N D E N

Fig. 2. Odensvi k y r k a . Tjust. Medeltida konsolhuvud i n m u r a t i 1700-taIskyrkans södra Idnghusmur. — Mediaeval broeket h e a d set into the south wall of the ISth

centurg church.

tvivel om att de är gjorda av s a m m a hand som huggit tympanonfältet. Det ena av k o n s o l h u v u d e n a bär för övrigt krona, bestående av låg p a n n r i n g med korta bladformiga spetsar.

E r i k Hofrén

SVENSKA FORNMINNESFÖRENINGEN 1960

Svenska Fornminnesföreningens verksamhet h a r under året omfattat tre s a m m a n t r ä d e n , två demonstrationer och den sedvanliga vårutfärden; såväl s a m m a n t r ä d e n som d e m o n s t r a t i o n e r n a ha ägt r u m i Statens Historiska Mu- seum. Styrelsen h a r s a m m a n t r ä t t fyra gånger: 27 februari, 8 mars, 19 april och 3 november. Medlemsantalet h a r varit 433 (1959 434), d ä r a v 12 heders- ledamöter och 20 ständiga ledamöter.

Den 29 november bortgick vid fyllda 93 år föreningens till åren äldste hedersledamot, kapten Ernst Malmberg. Han var under åren 1938—1952 med- lem av styrelsen och sedan 1952 föreningens hedersledamot.

Årsmötet ägde r u m den 8 m a r s . De ordinarie föreningsförhandlingarna genomgingos först. Sedan s a m m a n t r ä d e t efter en kort paus återupptagits, häl- sade vice ordföranden professor Sten Karling H a n s Majestät Konungen, vil-

137