Rosenhaneska gravkoret vid Husby-Oppunda kyrka Rosell, Ingrid Fornvännen 135-138 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1958_135 Ingår i: samla.raa.se

Rosenhaneska gravkoret vid Husby-Oppunda kyrka Rosell, Ingrid

Fornvännen 135-138

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1958_135

Ingår i: samla.raa.se

S X I A R R E M E D D E L A N D E N

ROSENHANESKA GRAVKORET VID HUSBY- OPPUNDA KYRKA

S t o r m a k t s t i d e n s livliga b y g g n a d s a k t i v i t e t tog sig b l a n d a n n a t u t t r y c k i uppförandet av ett b e t y d a n d e a n t a l gravkor, i s y n n e r h e t i m ä l a r l a n d s k a p e n . Av de d ä r uppförda koren ha Oxenstiernska gravkoret vid J ä d e r s kyrka och de la Gardieska gravkoret vid Veckholms kyrka d o k u m e n t a r i s k t k u n n a t k n y t a s till Nikodemus Tessin d. ä. Denne utförde även de första r i t n i n g a r n a till Karolinska gravkoret vid R i d d a r h o l m s k y r k a n .

Ytterligare ett a n t a l grav- kor ha dessutom av stilistiska skäl k u n n a t h ä n f ö r a s till Tessin eller av- t r a d i t i o n e n satts i förbindelse med dennes n a m n . Sälunda för Mårten Lilje- gren i sin g r a d u a l a v h a n d l i n g S t o r m a k t s t i d e n s gravkor R o s e n h a n e s k a grav- koret vid Husby-Oppunda kyrka till den tessinska gruppen. Han p å p e k a r h ä r fasadschemats n ä r a a n s l u t n i n g till cn r i t n i n g av Tessin, som h a n identifierar som ett projekt till o v a n n ä m n d a Veckholmsgravkor.'- Även t r a d i t i o n e n i sock- nen u t p e k a r Tessin som byggnadens arkitekt.

Med gravkoret sammanbyggdes på 1720-talet cn replik åt väster. De b å d a koren, som äro uppförda vid k y r k a n s södra sida, utgöras av k v a d r a t i s k a c c n t r a l b y g g n a d c r med g a v d r i s a l i t e r på alla sidor med t o s k a n s k pilaster- ställning. P i l a s t r a r n a omgiva rundbågiga f ö n s t e r ö p p n i n g a r i söder och öster.

Den västra m u r e n s a k n a r fönster. De k r ö n a n d e g a v l a r n a b ä r a ä t t e n Rosen- h a n e s vapen. Koren äro täckta av ett g e m e n s a m t p l ä t b d a g t tak med svängd k o n t u r , krönt av två öppna l a n t e r n i n c r .

De b å d a gravkorens t i l l k o m s t h a r h i t t i l l s icke blivit föremål för ett de- t a l j e r a t s t u d i u m . Nägra h a n d l i n g a r h ä r r ö r a n d e ur den n u m e r a på olika h å l l fördelade Rosenhancska h a n d s k r i f t s s a m l i n g e n i Uppsala u n i v e r s i t e t s b i b l i o - tek giva oss i n t r e s s a n t a u p p l y s n i n g a r om dessa.

Sålunda lära vi h ä r k ä n n a såväl korens b y g g h e r r a r och m u r m ä s t a r e som t i d p u n k t e r n a för deras u p p - f ö r a n d e .

F r å g a n beröres första gängen i ett brev från presidenten Gustaf Rosenhane till svägerskan fru Beata Sparre.'" Av detta framgår a t t den senare hyste p l a n e r på att uppföra ett gravkor vid Husby-Oppunda k y r k a över sin å r 1663 avlidne make r i k s r å d e t Schering R o s e n h a n e , som i socknen i n n e h a d e

1

Liljegren.M., S t o r m a k t s t i d e n s gravkor, s. 127 ff, s. 158 ff, s. 210.

2

Liljegren, a. a, s. 170 f.

' T r a d i t i o n e n ä r upptecknad redan år 1830. (Bohrn, E., H u s b y - O p p u n d a k y r k a . S ö r m l ä n d s k a k y r k o r 67, s. 14.)

4

Ang. Rosenhancska h a n d s k r i f t s s a m l i n g e n se L e w e n h a u p t , FA, R o s e n h a - neska h a n d s k r i f t s s a m l i n g e n i Uppsala universitetsbibliotek, Uppsala u n i v e r - sitetsbiblioteks minnesskrift 1621—1921.

3

Handskriftssaml., X 290 c, Rosenhane, Hiografiska h a n d l . rörande en- skilda m e d l e m m a r E—J, s. 216 f, Gustaf R o s e n h a n e till »K. Syster» (Hcata S p a r r e ) , odat., UUB. — Brevet ä r avtryckt i Meyer, FA, Gustaf Rosenhane, s. 129. not 2.

135

S XI A R R E M E D D E L A N D E N

Fig, I. R o s e n h a n c s k a gravkoret vid H u s b y - O p p u n d a k y r k a . Foto Sune S u n - d a h l . — The R o s e n h a n e B u r i a l Chapel at H u s b y - O p p u n d a Church.

den rosenhaneska släktens stamgods Torp. Gustaf R o s e n h a n e h a r enligt brevet ä n n u icke k ä n n e d o m om u t f o r m n i n g e n av ritningen till koret men förordar, att detta skall placeras vid k y r k a n s södra sida, om det bleve ett stort och ljust kor. Om det emellertid bleve så stort som ett av k y r k a n s valv, k u n d e det uppföras framför Ostgaveln såsom gravkoren vid J ä d e r s och Flens k y r k o r . Då Rcata Sparre inom kort skulle besöka Gustaf Rosenhane, skulle denne y t t e r l i g a r e taga upp frågan.

R ö r a n d e detta tidigare gravkor föreligga två k o n t r a k t mellan Rcata Sparre och cn m u r m ä s t a r e Arwedh Larson." Om denne m u r m ä s t a r e kan i påträffade h a n d l i n g a r i n h ä m t a s , att h a n vid 1660-talets slut a n l i t a d e s av Gustaf Ro- senhane för u p p f ö r a n d e t av »stenhusbyggnaden» vid dennes egendom Hane- berg i Södermanland.

Det tidigare k o n t r a k t e t r ö r a n d e Rosenhancska grav-

3

Handskriftssaml., S 124 c, H a n d l . ur Rosenhanes saml. r ö r a n d e Söder- m a n l a n d , Husby socken i Oppunda h ä r a d , s. 77, Heata Sparre, k o n t r a k t med m u r m ä s t a r e n Arwedh Larson 30/12 1664; s. 78, Beata Sparre, k o n t r a k t med i n u r m ä s t a r e n Arwedh Larson 8/3 1665, U I U .

' Hancbergs arkiv, b u n t 22, Gustaf R o s e n h a n e , Handl., f a s c : H a n d l . r ö -

rande släkten R o s e n h a n e och Hanebcrg, Gustaf Rosenhane, k o n t r a k t med

m u r m ä s t a r e n Arwedh L a r s o n 25/9 1669, Hancbergs säteri, Vidökna.

S M Ä R R E XI E D D E L A N D E N

koret är d a t e r a t den 30 december 1664. Arwedh Larson förbinder sig h ä r i att ä egendomen S t e n h a m m a r s ägor »färdighugga den gråstensfot som finns efter avritningen ett varv omkring graven vid Husby k y r k a , vilket varv pä alla sidor skall vara en aln högt, och skall b e m ä l t e sten väl och svarsgill u t i vinkel ( h u g ) g a s som avritningen innehåller».

Våren 1665 skulle m u r - m ä s t a r e n f o r t s ä t t a arbetet med själva u p p m u r n i n g e n av graven enligt ett k o n t r a k t , som skulle u p p r ä t t a s , n ä r r i t n i n g e n till gravkoret hade k o m m i t Beata Sparre t i l l h a n d a . Detta k o n t r a k t är d a t e r a t den 8 m a r s 1665. Arwedh Larson fick enligt detta ledningen av byggnadsföretaget och utlovade att noggrant följa den r i t n i n g , som nu förelåg. M u r m ä s t a r e n arbetade således självständigt u t a n h a n d l e d n i n g av a r k i t e k t e n och svarade för byggnadens slutgiltiga u t f o r m n i n g . Trots att r i t n i n g e n till gravkoret, vilken ej b a r åter- funnits, n a m n e s i såväl k o n t r a k t som skriftväxling, e r h å l l a vi inte någon u p p l y s n i n g om u p p h o v s m a n n e n till d e n n a . Det h a r emellertid inledningsvis f r a m h å l l i t s , a t t Liljegren på stilistiska g r u n d e r tillskriver Tessin h ä r ifråga- v a r a n d e gravkor. Härtill kan fogas att Schering R o s e n h a n e tidigare hade a n l i t a t denne a r k i t e k t för sina byggnader vid Säby i Uppland, Tistad i Södermanland och för Rosenhaneska palatset pä Riddarholmen." Stilistiska skäl tala för a t t Tessin även var a r k i t e k t e n till det ovan n ä m n d a Rosen- h a n c s k a gravkoret vid P l e n i kyrka, som uppfördes över Schering Rosenhanes broder r i k s r å d e t J o h a n R o s e n h a n e , avliden år 1661.

Ett a n l i t a n d e av Tessin även för gravkoret vid Husby-Oppunda kyrka låg alltså n ä r a till h a n d s .

R ö r a n d e utvidgningen av gravanläggningen på 1720-talet äro såväl skrift- växling som k o n t r a k t rikligt b e v a r a d e .

Ar 1720 upptog Schering Rosenhanes sonson generalmajoren Schering R o s e n h a n e p l a n e r på att utvidga gravkoret, då även m a t e r i a l hade fram- skaffats för detta ändamål.

Den 28 j u n i 1724 slöt denne k o n t r a k t med m u r - m ä s t a r e n J o h a n F"riedrich Schultze från Nyköping om uppförandet av ett gravkor vid Husby-Oppunda kyrka.

I september s a m m a år uppgives koret till största delen vara färdigt. Dock återstodo r a p p n i n g och a v p u t s n i n g av y t t e r m u r a r n a , vilket uppsköts till nästföljande år.

Då gravbyggnaden v a r fullbordad, visade det sig emellertid, att denna och k y r k a n s v a p e n h u s hade k o m m i t så n ä r a v a r a n d r a , att skador genom t a k -

s

S t e n h a m m a r tillhörde Schering Rosenhanes b r o d e r J o h a n Rosenhane.

" Karling, S., T r ä d g å r d s k o n s t e n s historia i Sverige intill Le Nötrcstilcns g e n o m b r o t t , s. 250 ff.

10

Liljegren, a. a. s. 174.

11

S t r ä n g n ä s d o m k a p i t e l s arkiv, E, Ink. handl., II, Handl. (»Akter») 1720, Schering Rosenhane till konsistoriet m a r s 1720, S t r ä n g n ä s d o m k a p i t e l .

12

Handskriftssaml., S 124 e, H a n d l . u r R o s e n h a n e s saml. enl. not 6, s. 89 f, Schering Rosenhane, k o n t r a k t med i n u r m ä s t a r e n J o h a n Friedrich Schultze 28/6 1724, UUB. — I ett k o n t r a k t av år 1727 n a m n e s att d e n n e v a r h e m m a - h ö r a n d e i Nyköping. (Se not 18.)

13

Ibidem, s. 90, J o h a n Friedrich Schultze till Schering Rosenhane 21/9 1724, UUB.

137

S M Ä R R E M E D D E L A N D E N

dropp, regn och snö uppstodo på de intill v a r a n d r a belägna m u r a r n a . Detta v a p e n h u s , n u m e r a rivet, var uppfört vid k y r k a n s södra sida, vilket framgår av en teckning över k y r k a n av J o h a n Peringskiöld ar 1685.

R o s e n h a n e före- slog med anledning av dessa skador, att vapenhuset skulle nedrivas och åtog sig i stället att uppföra cn ny dylik byggnad u t a n f ö r k y r k o p o r t c n eller framför k y r k a n s västgavel. Översten Christer Horn, ägare till egendomen Husby i socknen, m o t s a t t e sig emellertid d e t t a . I s y n n e r h e t a v s t y r k t e h a n det senare förslaget, då han hade för avsikt att själv uppföra ett gravkor framför k y r k a n s västgavel.

Detta byggnadsföretag påbörjades våren 1726.

Korbygget synes dock aldrig ha blivit fullföljt. Vid grävningen av det u n - derjordiska gravvalvet kom m a n för n ä r a en av k y r k a n s pelare med följd att d e n n a gav vika och cn d d av kyrkovalvct s t ö r t a d e in.

Därmed t o r d e gravbygget ha a v s t a n n a t . Som en i l l u s t r a t i o n till tidens flitiga gravbyggande kan slutligen n ä m n a s , a t t även k y r k a n s östgavel var reserverad för ett gravkor åt egendomen T ä r n ö s ägare, översten Hcngt Horn.

P r o b l e m e t med de alltför n ä r a v a r a n d r a liggande b y g g n a d e r n a löstes emellertid genom a t t R o s e n h a n e lät nedriva v a p e n h u s e t s ö s t m u r och flytta denna n ä r m a r e k y r k o d ö r r e n . Den 9 j u n i 1727 slöt R o s e n h a n e k o n t r a k t med i n u r m ä s t a r e n Schultze r ö r a n d e n e d r i v a n d e t av m u r e n j ä m t e fullbordandet av vissa arbeten på det tidigare uppförda gravkoret. S å l u n d a föreskrev Rosenhane, a t t en h j ä l p m u r skulle förfärdigas för a t t stödja gravkorets v ä s t m u r . Vidare skulle i d e n n a m u r u p p t a g a s ett lika stort fönster som i ö s t m u r e n . Korgolvet skulle ävenledes stenläggas.'

De båda gravkoren synas i stort sett ha b e h å l l i t sin u r s p r u n g l i g a u t f o r m - ning fram till n u v a r a n d e tid. På Peringskiölds teckning av år 1685 se vi det äldre gravkoret fullbordat. L a n t e r n i n e n är h ä r försedd med a k r o - terier i likhet med Veckholmsprojektets l a n t c r n i n . Dessa ä r o nu b o r t t a g n a . Måhända skedde d e t t a vid en omläggning av gravkorens tak med ny k o p p a r - plåt. Odaterade a n t e c k n i n g a r r ö r a n d e detta arbete h ä r r ö r a från Rosenhancska handskriftssamlingen.

Ingrid Rosell

11

Handskriftssaml., FM. 5 : 4 , Peringskiöld, J., Kyrkor i S ö d e r m a n l a n d , 1685, s. 37, KB. — Teckningen är publ. i Bohrn, a. a. s. 5 s a m t Liljegren, a. a.

s. 171. — Vapenhuset ncdrevs på 1790-talet. (Bohrn, a. a. s. 14.)

15

Handskriftssaml., S 124 e, H a n d l . ur Rosenhanes saml. enl. not 6, s. 91 ff, Sockenstämmoprot. 13/2 1726, UUB.

13

Ibidem, s. 101 ff, Sockenstämmoprot. 30/5 1726, UUB. — Husby-Opp- u n d a k y r k o a r k i v , C nr 2, Födelse- och dopbok 1710—42 m. m., Sockenstäm- moprot. 8/5 1726 § 1, ULA.

17

Handskriftssaml., S 124 e, H a n d l . u r Rosenhanes s a m l . enl. not 6, s. 92, S o c k e n s t ä m m o p r o t . 13/2 1726, UUB.

18

Ibidem, s. 113 ff, Schering Rosenhane, k o n t r a k t med m u r m ä s t a r e n J o h a n Friedrich Schultze 9/6 1727, UUB.

• Ibidem, s. 118 f. Förslag pä a r b e t s m a t e r i a l och arbetslön vid gravtakets

r e p a r a t i o n , odat., UUB.