Om fibulors terminologi Königsson, Ebba Stina Fornvännen 236-238
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1970_236 Ingår i: samla.raa.se
236 Smärre meddelanden
Om fibulors terminologi
I samband med behandlingen av ett gravfältsmaterial frän norra Öland har jag sysslat med fibulor frän yngre romersk järnålder och beskrivning av sä- dana. Av litteraturen framgår att i stort sett varje författare utbildat sitt eget sätt att beskriva en fibula. Somliga utgår därvid frän avbildningen av fibulan, andra från själva föremälet. Föreliggande meddelande skall ses som ett försök att renodla vissa terminologiska uttryck samt att starta en debatt för att få fram elt enhetligt sätt att beskriva en fibula (på svenska).
Den förste som ingående behandlade det svenska fibulamaterialet var Hilde- brand i Bidrag till spännets historia (1872-80). Han gjorde mycket noggranna beskrivningar av de olika typerna men använde därvid ej de beteckningar pä fibulornas delar, som senare infördes i den nordiska litteraturen av Almgren (1897). Denne grundar sin terminologi på den av Tischler gjorda systematise- ringen (1879, s. 1751.). Tischler behandlar huvudsakligen fibulor frän romersk järnålder och deklarerar att hans system inte gäller för bronsålderns spännen eller ringspännen, där nålen kan förskjutas på bygeln. En förklarande översätt- ning av den Tischler-Almgrenska terminologin har gjorts av Malmer (1963, s.
40 f.).
Tischler uppdelade fibulorna, säväl de med spiralfjäder som de med char- nier-konstruktion, i två huvuddelar, nålen och bygeln. Bygeln kan i vissa fall vara helt flat, t. ex. hos skiv -fibulorna, men kan i allmänhet indelas i huvud, hals och fot, där huvudet bär fjäder- eller charnier-mekanismcn, halsen är den böjda delen, som omsluter tyget, och foten är fäste för nålhällaren. Spiralen kallar han ofta bara fiir rulle, och den del av den spiralvirade träden som går mellan rullens båda ändar kallas sträng. Tischler har dels upptagit några redan använda beteckningar, dels skapat nya för alt kort och karaktäristiskt kunna be- skriva de olika formerna. Han ger även en klar definition av vad han menar med framsida, baksida, höger, vänster, uppåt och nedåt med utgångspunkt frän vad han anser vara fibiilans normalläge, dvs. sä som den av tradition avbildas, trots att han hade klart lör sig att den ofta ej bars så vid användandet. Tisch- lers definitioner följs i stort sett fortfarande, men sällan konsekvent och ofta med personliga variationer.
Vissa försök att avbilda och beskriva fibulor på annat sätt har även gjorts.
Man har funnit det önskvärt att befria fibulaterminologien frän anatomiska uttryck och avbilda dem med foten uppåt, sä som de ofta bars vid användan- det (Nylén 1955, s. 12, Boliner 1958, s. 83, not 1).
Jag har försökt göra begreppen fram, bak, höger, vänster osv., oberoende av hur man avbildar fibulorna. 1 stället har de anslutits till fibiilans fastsättancle och den rörelse fibulan beskriver dä den förs in i tyget, varvid nälen pekar framåt (fig. 1). Därvid kommer spiralen att utgöra fibiilans bakre del, foten dess främre. Ryggknapp, då sådan finnes, sitter på fibiilans översida och nål- hällaren på dess undersida. Det blir då i princip likgiltigt hur man avbildar fibulan, men det förefaller mest logiskt att rikta den med foten uppåt på bil-
Smärre m e d d e l a n d e n 237 Fig. 1. Rörelsen framåt dä fibulanälcn
förs in i tyget har valts som utgångspunkt för ett förslag till fibulabcskrivning. — T h e forward movement when the pin of the fibula is inserted in the cloth has been chosen as the point ot departure for a proposal for a way ot describing fib- ulae.
FRAM VÄNSTER T HÖGER
ÖVERSIDA
T
*FRAM BAK
UNDERSIDA _ J
5TER I HÖGER BAK
Fig. 2. Genom elet i fig 1. betonade rörelsemomentet har sådana beteckningar som »fram»,
»bak», höger» och »vänster» m. fl. kunnat göras oberoende av avbildningssättet och placeringen på dräkten. — As a result of the movement shown in Fig. 1 such descrip- tions as "forward", "back", "right" and "left", e t c , can be made indepcnelenlly of lhe way of depicting the object and its placing 011 the- dress.
d e n , e m e d a n fibiilans höger- respektive vänstersida d å sammanfaller m e d läsarens.
Vid b e s k r i v a n d e t av d e n yngre romerska j ä r n å l d e r n s fibulor h a r d e t visat sig o l ä m p l i g t a t t h e l t frångå 1 ischlers a n a t o m i s k a terminologi, d ä t. ex. »fibula m e d omslagen fot» ä r e t t fast e t a b l e r a t b e g r e p p . D ä r e m o t h a r j a g velat u n d v i k a uttrycken »huvud» och »hals». J a g h a r följt Tischlers u p p d e l n i n g av fibulan i bygel och spiral-nål. Bygeln h a r i sin t u r i vissa fall avdelats i båge och fot m e d n å l h å l l a r e . Särskilt i d e fall d ä r spiralaxeln är u t s k j u t a n d e u t a n f ö r spi- r a l e n och n å g o n form av »spiralförlängning» förekommer, kallas d e n n a del tvär- s t å n g och d e n fjädrande spiralen h a r b e n ä m n t s fjäderspiral i motsats till d e
icke f u n g e r a n d e lörläiigningsspiralerna. E t t förslag till t e r m i n o l o g i l ä m n a s i dia- gram-form i fig. 2.
E b b a Stina Königsson
238 Smärre meddelanden
Litteratur
Almgren, O. 1897. Studien iiber nordeuropäische Fibelformen der ersten nachchrist- lichen Jahrhunderte. Stockholm.
Böhner, K. 1958. Die frankischen Altertiimer des Trierer Ländes. Berlin.
Hildebrand, H. 1872-80. Bidrag till spännets historia. Antiqvarisk Tidskrift för Sverige IV. Stockholm.
Malmer, M. 1963. Metodproblem inom järnålderns konsthistoria. Acta Archaeologica Lundensia. Series in 8°. No 3. Lund.
Nylén, E. 1955. Die jiingcre vorrömischc Eisenzeit Gotlands. Uppsala.
Tischler, O. 1879. Ostpreussische Gräberfelder III. Schriften der Physikalisch-Ökono- mischen Gesellschaft zu Königsberg. Königsberg.
S u m m a r y
T h e a u t h o r p u t s forward a proposal for terminology for fibulae, based o n t h e function of this object. T h e m o v e m e n t described by the fibula w h e n inserted i n t o t h e cloth logically suggests a forward a n d a rear section a n d a right a n d a left side. As the fibula has b e e n l i n k e d to this function it is in p r i n c i p l e a m a t t e r of indifference how it is depicted, b u t the a u t h o r considers it best to align it in such a way t h a t its right a n d left sides accord with those of the r e a d e r .
T r a n s l a t e d by R i c h a r d Cox
Hänglåsen på Helgo
I det rika fyndmaterialet från H e l g o finns idag ca 80 säkra h ä n g l å s och delar av h ä n g l å s och ca 10 läsfjädrar till i trä i n f a t t a d e läs. Helgös h ä n g l å s är av s. k. b u l t l å s k o n s t r u k t i o n , dvs. bygeln k a n helt frigöras från läshuset. Av nycklar finns ca 30 säkra och ungefär hälften av d e m tycks vara avsedda för hänglås.
H e l g ö m a t e r i a l e t s storlek får m a n ett b ä t t r e b e g r e p p o m då m a n jämför m e d det k o m p a r a t i v a m a t e r i a l som för n ä r v a r a n d e finns. I S H M finns frän fastlandet, Birka ej m e d r ä k n a t , ca 5 h ä n g l å s och ca 10 troliga hänglås-nycklar. F r ä n Birka finns i d e p u b l i c e r a d e g r a v a r n a ( A r b m a n 1940, 1943) 8 h ä n g l å s och 22 möjligen passande nycklar. F r ä n Svarta j o r d e n och A r b m a n s g r ä v n i n g 1932-34 finns ca 10 h ä n g l å s och 5 möjligen passande nycklar. Birka tycks för n ä r v a r a n d e vara d e n e n d a lokal p ä fastlandet som i fräga o m h ä n g l å s m a t e r i a l är direkt j ä m f ö r b a r m e d H e l g o . M e n det k a n vara värt att p å p e k a att m a n i Birka f u n n i t h ä n g l å s b å d e i boplatslager och gravar. Helgös läsmaterial k o m m e r u t e s l u t a n d e frän bo- platslager.
I H e l g o I, s. 159, finns en p r e l i m i n ä r u p p d e l n i n g av hänglåsen efter d e n yttre formen. Samtidigt n ä m n s att läsmekanismen tycks vara av två olika typer;
