- - stallar - - i norrlflndska ladugflrdar

Stickmyggor - Aedes och Culiseta - i norrlflndska ladugflrdar och stallar

THOMAS G. T. JAENSON

Jaensnn, T. G. T.; Stickmyggor - ^{Aedes <tch Culiseta} - ⁱ norrlendska ladugerdar och stallar.

IRccords ^{of z4edes and Calr.reta} mosquitoes (Diptera: Culicidae) from animal sheds in nonhern Swedcnl. - Ent. Titiskr. 106: 129-131 . Uppsala, Sweden ^198-5. ISSN 0013-886x.

ln June 19U3, mosquitocs werc collcctcd from animal shcds harbouring cattlc, horses or pigs, in the provinccs of Visterbottcn, Norrbottcn and Lappland. Mosquitoes were found in 19 of

29 animal shcds. Aedes puru:ktr, Ae. comtnunis aruJ Ae. intrudens were the most at undant cu- licine species. Ncw pr()vincial rccortls are given for the following culicine species which were capturcd in both cattle sheds and horse stables: Aeeles cotrununis, Ae. hexodontus, Ae. intnt- dens, Ae. piottips, Ae. punctor, L\tliseta alaskaensis and L-s. bergrothi.

'l'. G. T.laenson, Department of Enbmokryy, Uppsah Universitl', Box 561 . S-751 22 Uppsala, Sn'eden.

Stickmvggorna - culicidcrna - tir tveklost den me- dicinskt betydclsefullaste familjcn bland leddju- ren. Ur veterinarmcdicinsk synvinkel tivcrtriffas de nog endast av ixodidcrna - ^dc "hdrda" _fiisting- arna. Vilda och domesticeradc djur kan liksom mlnniskor drabbas nflr mygghonorna sugcr dct blod de beh0ver for iggutvecklingen. Blodsug- ningen orsakar ibland kraftig blodforlust eller al- Iergiska rivcrkdnslighetsreaktioner. Flera rappor- ter finns som bcrattar att tamboskap avlidit som en direkt foljd av massiva stickmyggangrepp.

I och med att stickmyggorna ofta suger blod fle- ra ganger undcr sitt liv. kan vissa artcrs honor spri- da en infektion mellan olika varddjur. Gcnom si- dan overforing av ^sj ukdomsframkallandc agcns -

rundmaskar, protozoer. bakterier och virus - ^bi-

drar formodligen stickmyggorna indirekt till rcg- leringen av populationer av vilda ryggradsdjur.

Exempel pi infektioner i Norden vilka atminstone delvis torde civerl'ciras av stickmyggor iir fAgelma- laria, tularemi (harpest) bland gnagare, hardjur och andra ryggradsdjur samt olika virusinfcktio- ner, t ex figelkoppor, myxomatos bland vildkani- ner, infektitis anemi bland hastar, malignt lymtbnt (bovin leukos) bland notkreatur och ockelbosjuka hos miinniskan. lnfektionssjukdomar bland vilda djur kan ibland spridas av stickmyggor till tamdjur eller mdnniskor. Exempel pA sidana zoonoscr dr gula febern i Afrika och Sydamerika, Rift Vallcy- feber i Afrika, de amerikanska hastcnce falit erna

samt ockelbosjuka och tularemi i Sverige. Men trots att vi lange anat att stickmyggorna ar av stor medicinsk, veteriniirmedicinsk och ekologisk be- tydelse, si ir deras biologi i Skandinavien mvcket ofullstaindigt utforskad.

Sommartid angrips manga tamdjur som vistas utomhus cllcr innc i otiita byggnader av stickmyg- gor och andra blodsugandc tvivingar. Stickmyg- gor bor vara av specicllt stor veteriniirmedicinsk betydelse i det myggrika Norrland. Vir kunskap om vilka stickmyggarter som s6ker sig in i de norr- liindska stallarna och ladugerdarna under somma- ren er emellertid hOgst ofullstandig.

Den l3-18 juni 1983 foretog jag en resa genom Visterbotten, Norrbotten och Lappland. Det pri- mara syftct var att erhilla kompletterande data civcr ckologin och dcn gcografiska utbredningen

av dc stickmyggor - ^Anopheles maculipennis- komplexets arter - som under t'rirra seklet spred human malaria istora delar av Sverige (Jaenson 1983, Jaenson et al. 1986). Syftet med denna arti- kel iir att beskriva vilka arter av stickmyggor inom undcrfamiljen Culicinae (dvs andra stickmyggor an Anopheles) som patreffades i de norrliindska

dj urhusen iiuni ^1983.

Maierial och metodel

Totalt understjktes 29 djurhus varav 3 i Viisterbot-

tcn. 14 i Norrbotten och l2 i Lappland. De repre-

730 Thomas G. T. laenson

senterade 16 ladugirdar (kohus), l2 hAstslallar och I svinhus. Myggorna lokaliserades pi inner- tak, takbjiilkar och de rivre delarna av viiggarna med hjiilp av en pannlampa och insamlades med en batteridriven sug. Trots att insamlingen skedde under dagtid (09-18), nar flertalet stickmyggor iir relativt inaktiva, kunde vanligtvis inte alla ^de

observerade myggorna infangas. Dairfor ger resul- taten endast en ungefiirlig bild over artsamman- sAttningen och den relativa abundansen. Mcdan Anopheles-honorna lransporterades levandc lill

laboratoriet i Uppsala, avlivades culicincrna omc- delbart med kaliumcyanid och fcirvaradcs ictiket- terade ror.

Identifieringcn av Aedes hexodonlus Dyar , Ae.

pionips Dyar och Ae. punctor (Kirby) har skett en- ligt Darsie & ward (l9tll ). ^Ovriga cuhciner kan identifieras med hjiilp av t ex Mohrig (1967), Cut- sevitch et al. (1974) och Wood et al. (1979).

Resullat

Forutom ett stort alrf.al Anopheles-honor (Jacnson et al. 1986) insamlades totalt 301 culiciner omfat- tande 5 Aedes-artcr och ² Culiseta-atter (Tab. l).

Anopheles beklemishevi Stegnii & Kabanova och/

eller An. messeae Falleroni infingades pi l3 loka- ler och culiciner pi l7 lokaler. Samtliga 3 slakten

- Anopheles, Aedes och Culiseta - ^{fanns i siviil}

svinhus, kohus som histstallar. Alla arterna i Tab.

I (och de 2 Anopheles-arterna) infingades i siviil

kohus som stallar. I l0 av djurhusen pitriiffatlcs inga stickmyggor. 6 av dessa djurhus hadc nyligcn insekticidbesprut ats. Aedes punclor, Ae. commu-

nrt (DeGeer) och Ae. intrutlens Dyar utgjorde 81 % av det totala antalct infingade culiciner.

Diskussion

Studien skedde under en kort period pi fcirsom- maren de de "tidigaste" Aedes-arterna just _hade bcirjat kliickas till imagines. Detta forklarar frin-

varon av t ex Ae. excrucians (Walker),som kliicks nagot senare men som ocksi kan petraffas istort antal inomhus i Norrland (Jacnson opubl.). ^,4e- des-arterna dvervintrar i iiggstadiet. Utvecklingen av larverna och pupporna kan gi mycket snabbt ndr virsolen varmer upp vattensamlingarna de le-

ver i. ^{Hdrigenom kan de} "snabbaste" _artcrna kliickas inom en tamligen begrinsad tidsperiod och de frirekommer di ofta i myckct stort antal.

Culisetu alaskaensis och ^(-'s. berBrothi ovetvint'

'l ab. 1. Antal .4ed?.r- och Calisela-honor i stickprov tag- na i norrl:indska djurhus 13-17 juni 1983. c=koladu- giird, p=suin1',ur, ,:heststall. ¹² lokaler utan Culicinae- honor lir ei inkluderade i tabellen.

Number of Aerles and (lallscta fcmales in samples collec- ted l3-17 June I9tJ3 in animalshcdsinnorthernSweden.

Twelve sheds without culicine females are not included in the table. c=cattle shed, p:pigsty, s=hone stable.

Vb= VAsterbotten, Nb= Norrbotten, LyLpm- Lycksele Lappmark. PiLpnr=Pite Lappmark, LuLpm:Lule Lappmark.

Lokul/locality Vh, Ava. p Nh, Haparanda. s

Nb, Haparanda. c Nb. Junosuando, c Nb. Kalix. c Nb, Kalix, s

Nb, KarlGustav, c Nb, Pitce, c Nb, Vitbcrget,c Nb. Overtornei, s

LyLpm. Sorsele.

PiLpm, Arvidsjaur. c PiLpm, Moskosel, c

LuLpm, Gallivare.

LuLpm, Giillivare.

LuLpm, Giillivare.

l-ul-pm, Porjus. s

* Ej tidigarc rapporterad frin landskapet/lappmarken.

Not previousl), rccorded from the province/lappmark (cf. Dahl 1977).

rar, liksom A nop heles maculipennis-komplexets arter, som adulta, inseminerade honor, Dc liim- nar dvervintringsplatserna, t ex jordkiillare, ut- hus, hiligheter i triid cller marken, under vAren fdr att sdka blod. Ofta flyger de dA in i djurhus.

Frinvaron av Culex pipiens L., som ocksA over- vintrar i adult stadium, forklaras av att denna art i Sverige friimst lever av figelblod ^(Jaenson opubl.).

Aedes-arterna som noterades i denna undersrik- ning sokcr sig uppcnbarligcn stundom in ⁱ byggna-

L!!

.(<

7e

X! i.= g

oi;=s

3t-.t-!--

€ _{r i :s} a i; i _i

\::

i'Ei.:-=

03 00 4t* ³ t2 3- 12.0 20 I ⁰ 00 00 l0 ⁰ 2 2. r.0 9 I ² 3 0 2"0 3 0 ⁰

24 t' 6't 19 3 ⁰ 0 0 0 0 02 ⁰ 00 00 90 ⁰ t2 t' 2"0 2 0 ² 0 0 ^24" 0 2 0 ⁰ 0 0 3*0 0 0 ⁰ 2.O 0 0 0 0 t2* ⁰

l0 00 20 ⁰

4 t t 0 20 ^I

l)0 00 00

t2 I 10 02 ⁷

der fdr att suga blod (endofagt beteende). En av afietna, Ae. intrudens kan vara mycket besvaran- de i boningshus iNorrland ^(Jaenson opubl.). Dcn har fitt sitt artepitet genom att honorna kan trenga in genom myckct smi hil ^och springor in i

olika byggnader dd.r dct finns potentiella vard- djur. Troligen attraheras honorna av dofter och koldioxid. \om strdnrmar ut gcnom viiggspringor- na, frin viirddjuren inne ibyggnaderna.

Majoriteten av de stickmyggor som pitraffas i svcnska ladugArdar och stallar tillhdr Anopheles maculipennis-komplexets arter. Mellan maj och augusti 1981 83 undersoktes 143 djurhus tiver he-

la landet. Vi fann honor av maculipennis-kom- plexet i 61.5 7o av djurhusen (Jaenson et al. 1986).

Dessutom pitriiffades andra blodsugande tvA- vingar, sisom stickflugan Stomoxys caltitrans L.

och svidknotl (Ccratopogonidae), ofta i mycket stort antal inne ivissa djurhus. Den ekonomiska skada som dessa blodsugande tvAvingar kan orsa- ka djurh6llningen torde i vissa fall vara avsevdrd, speciellt dAr dj uren vistas utomhus eller i primitiva ladugirdar i narheten av vattenrika marker. Om- fattande forskning iterstir dock innan vi kan bc- rdkna den veterinirmedicinska betydelsen - ^gc-

nom direkt irritation. blodfcirlust, allergiska reak-

Sticktnyggor i norrliindska ladugdrdar och stallar ¹³¹

tioncr och riverfrjring av infcktionssj ukdomar - ^av

dc hlodsugande tvivingarna i Svcrigc.

Studien har bedrivits med bidrag fren Naturveten- skapliga forskningsridet.

Litteratur

Dahl, C. 1977. Taxonomy and geographic distribution of Swedish Culicidae (Diptera, Nematocera). - ^Ent.

scand. S; 59-69.

f)arsic. R. F. & Ward. R. A- I98l, Idcntification and geographical distrihution of thc mosquitoes of North America. north of Mexico. - ^Mosq. Syst. Supple- ment l: 1 313.

(;utsevitch, A. V.. Monchadskii, A. S. & Shtakel'berg, A. A. 1974. Mosquitoes family Culicidae. ft. Fauna U.S.S.R. Diptera lII. (English transl. oforiginal ed.

1971). Keter Publ. House, Jerusalem.

Jacnson, T. G. T. 1983. Malaria iSverige entomologis- ka synpunkter. - Liikartidningen 80: 24181421.

Jacnson, T. G. T.. Lokki, J. & Saura, A.1986. Anophe-

1cs (Diptera: Culicidac) and malaria in northern Eu- rope. with special reference to Sweden. - ^{J. Med.}

Entomol. (in press).

Mohrig, w. (1969). Die Culiciden Deutschlands. - ^Para- sitolog. Schriftenreihe 18: I 260.

Wood. D. M., Dang, P. T. & Ellis. R. A. 1979. The in-

sccts and arachnids of Canada. Part 6. The mosquito es of Canada. Diptera: Culicidae. Can. Govt. Publ.

Ccntre. Publ. No. 1686. Hull, Qucbcc.

Nya bcicker om blomflugor

Stubbs. A. E. & ^Falk. S. J. l9tt3. British Hover-

/ies. ^{London. 280 sidor. Pris} f 21. cirka 220 kr.

Bcstdllningsadrcss: British Entomological and Natural History Socicty. N. A. Callow,25 Cranes Park Avcnuc. Surbiton. Surrey KT.5 tlBS. Eng- land.

Torp, E. 1984. I)e danske svinelluer. K0pen- harnn. 300 sidor. Pris 2ti3 Dkr. cirka 230 kr. Be- stdlln ingsadrcss: Apollo Boger, Lundbyvej 36, 5700 Svendborg, Danmark.

van der Goot. V. S. lgttl. De zweefvliegen van Noorclwest- Europa cn Europees Rusland. Ams

terdam. 275 sidor. Pris 27.-50 Hfl, cirka 70 kr. Be- stAllningsadress: Koninklijke Nederlandsc Natu- urhistorische Vereniging, Burg. Hoogenboornla- an 2Ll. 1718 BJ Hrxrgwoud. Ncdcrlzinderna.

I

900-talets syrphidmonografier inleddes av Verall i "British Flies' l90l fOljd av Lundbeck i "Diptera

l)anica" 1916. For Sveriges del har endast utkom- rnit Wahlgrens bearbetning i "Svensk Insektfau- na" 1909. Sacks stora oversikt 1932 civer den pa- learktiska syrphidfaunan i "Die Fliegen der palae- arktischen Region" var en milstolpe som fortfa- rande utgOr ett referensverk, trots att faunistik och taxonomi genomgitt minga foriindringar.

Mcd Coes arbete l9-53 i scricn "Handbooks for thc idcntification of British insccts" fick vi en uppda- tcrad fauna och bestimningsnyckel over Storbri- tanniens blomflugor. Vaisteuropas syrphider be- handlades 1961 av S6guy och den dstcuropciska (europciska Ryssland) av Stackclbcrg 1970 - ^men

pii ryskal

Nu. under 19ti0-talets hittillsvarande del och 30

ir etier Coe, har i tat foljd utkommit trevasentliga

bcicker om Europas blomflugor: en hollAndsk, cn

engelsk och en dansk cnligt ovan. Trots att de pub-

liccrats helt oberoendc av varandra kompletterar

dc varandra pi ctt utsokt satt. [)e ger tillsammans