Årsrapport år 6 2020/2021

Årsrapport år 6

2020/2021

GRASCA årsrapport, nr 6.

HT2020/VT2021

Redaktion: Cornelius Holtorf & Jhonny Therus Layout: Jhonny Therus

GRASCA: Graduate School in Contract Archaeo- logy, är en forskarskola vid Linnéuniversitetet, i samarbete med KK-stiftelsen och fem exploate- ringsarkeologiska aktörer, Bohusläns museum, Jamtli, Museiarkeologi sydost vid Kalmar läns museum, Stiftelsen Kulturmiljövård och Studio västsvensk konservering.

Omslagsbild: Fotomontage av skärmklipp från

ett stort antal av årets seminarier och möten.

När de flesta av er läser detta har GRASCA:s första disputation ägt rum. Clara Alfsdotter går nu vidare på Bohusläns museum som ut- bildad forskare, och GRASCA har nått ytterli- gare ett viktigt etappmål. Vi håller på att pla- nera för flera slutseminarier och det bäddar för fler disputationer som är att vänta under kommande verksamhetsåret. Också under våren blev Jamtlis Charina Knutson, trots pandemirelaterad korttidspermittering, klar med licentiatexamen, och därmed har alla sju doktorander som antogs 2015 klarat detta steg. Även våra två doktorander som började 2019 i GRASCA:s andra kull har gjort stora framsteg.

Under året som gick har vi jobbat mer med olika processer och aktiviteter som ska leda till framtida samarbetsprojekt mellan GRA- SCA:s företag och Linnéuniversitetet. Det är fortfarande inte helt lätt att samsas om ge- mensamma mål, prioriteringar och arbets-

Förord

sätt. Om ett par år tänker vi hålla en slut- konferens för GRASCA, möjligen i Stock- holm, och planeringen för den har börjat.

Redan nu har en GRASCA-författargrupp under ledning av Anders Högberg, i en ny- publicerad artikel i In Situ Archaeologica, presenterat sin vision för en framtida upp- dragsarkeologi i Sverige (se sida 28). Nu finns även en kort övergripande beskrivning av GRASCA:s verksamhet på engelska (se sida 26), och vi har fått en del mycket posi- tiv feedback från andra delar av världen (se sida 27).

Till sist – ingen trodde att coronapandemin skulle pågå i mer än ett år! Men nu är vi här och trots att vaccineringen har börjat så har GRASCA inte träffats fysiskt sedan februari 2020. Vi har alla helt eller till stor del jobbat hemifrån under många månader. Detta har varit påfrestande, inte minst för doktoran- derna och trots alla zoommöten som vi haft.

En konsekvens är att de flesta i GRASCA har inte besökt Linnéuniversitetets, och arkeo- logiämnets, nya lokaler vid Universitetskajen i Kalmar, dit vi flyttade vid årsskiftet. Vi är dock förhoppningsfulla om att kunna ses där i september!

Cornelius Holtorf

Föreståndare för GRASCA och professor i arkeologi vid Linnéuniversitetet.

Cornelius Holtorf ger tummen upp på GRASCA:s

första helt digitala licentiat-seminarium den 20

januari 2021 när Charina Knutson försvarade sin

licentiat-avhandling.

GRASCA:s styrelse består av ledningsgruppen samt fem externa ledamöter varav en är sty- relsens ordförande. Kristian Kristiansen som leder styrelsen är professor i arkeologi vid Göteborgs universitet och har mycket stor erfarenhet av att leda stora projekt inom ar- keologi och kulturarv. De externa ledamöter- na Maria Jansén, Gerald Wait, Åsa M Larsson och Roger Edenmo har alla mångårig erfaren- het som ledare inom kulturarvssektorn och bidrar med såväl nationella som internation-

ella infallsvinklar på uppdragsarkeologi, rele- vant lagstiftning och kulturpolitik.

Styrelsen träffas vanligen i Kalmar två gånger om året, en gång i maj och en gång i decem- ber. Under detta år har möten dock hållits via Zoom. De externa medlemmarna engage- ras regelbundet för att hålla föreläsningar för doktoranderna och andra intresserade, där de ger sina perspektiv på sektorn.

Vem är vem i GRASCA 2020/2021

Namn Arbetsgivare Roll i forskarskolan

Kristian Kristiansen Göteborgs universitet Styrelsens ordförande Maria Jansén Statens historiska museum Extern styrelseledamot

Gerald Wait GWHeritage Extern styrelseledamot

Åsa M Larsson Riksantikvarieämbetet Extern styrelseledamot Roger Edenmo Länsstyrelsen i Uppsala län Extern styrelseledamot

Cornelius Holtorf LNU Föreståndare GRASCA, handledare

Mikael Eboskog Bohusläns museum Bitr föreståndare, företagsrepresentant

Anders Högberg LNU

GRASCA kommunikationsansvarig, handledare

Liv Nilsson Stutz LNU

GRASCA undervisningsansvarig, handledare

Bodil Petersson LNU Handledare

Sara Roberts

Förvaltningen för kulturutveckling VGR,

Studio Västsvensk Konservering Företagsrepresentant, företagsmentor Stefan Elgh Stiftelsen Kulturmiljövård Företagsrepresentant, företagsmentor

Helena Victor Museiarkeologi sydost, Kalmar läns museum

Företagsrepresentant (i ledningsgrupp), företagsmentor

Örjan Molander Kalmar läns museum Företagsrepresentant (i styrelsen)

Kristina Jonsson Jamtli Företagsrepresentant

Johan Åstrand Museiarkeologi sydost, Kalmar läns museum Företagsmentor

Anders Hansson Jamtli Företagsmentor

Roger Nyqvist Bohusläns museum Företagsmentor

Jonnie Hovdegård LNU Ekonom

Jhonny Therus Museiarkeologi sydost, Kalmar läns museum Forskningssekreterare

Styrelsens externa ledamöter, fr.v. Kristian Kristiansen, Göteborgs universitet, Maria Jansén, Statens histor-

iska museum, Gerald Wait, GWHeritage, Åsa M Larsson, Riksantikvarieämbetet och Roger Edenmo, Läns-

styrelsen i Uppsala län.

Tack vare pandemin har huvuddelen av alla möten under året hållits via Zoom. Här ett skärmklipp från GRASCA:s styrelse- möte den 10 decem- ber 2020.

I European Journal of

Post-Classical Ar-

chaeologies tema-

nummer 10/2020

fokuserat på dagens

och framtidens arke-

ologi har Cornelius

Holtorf publicerat en

artikel med utgångs-

punkt i GRASCA.

Doktorand Projekt Företag

Huvudhandle- dare

Företagsmen- tor

Charina Knutsson

Archaeology in Sápmi. Policies, Implementations and Challenges in

a Postcolonial Context Jamtli

Cornelius Holtorf

Anders Hansson Clara

Alfsdotter

Human Taphonomy and Forensic

Archaeology Bohusläns museum

Anders Högberg

Roger Nyqvist

Delia Ní Chíobháin Enqvist

Digital Maritime Sights: Digital Visu - alization for Documentation and Communication of Maritime

Archaeology. Bohusläns museum

Bodil Petersson

Roger Nyqvist

Fredrik Gunnarsson

A Digital Contract. The Making of Knowledge in the Digital Environ ment of Contract Archaeology

Museiarkeologi sydost, Kalmar läns museum

Bodil Petersson

Helena Victor Ivonne Dutra

Leivas Arkeodidaktik

Museiarkeologi sydost, Kalmar läns museum

Anders Högberg

Johan Åstrand Ulrika

Söderström Excavating a Sustainable Future

Museiarkeologi sydost, Kalmar läns museum

Anders Högberg

Helena Victor

Vivian Smits Perspektiv på kulturarv

Förvaltningen för kul- turutveckling VGR, Studio Västsvensk Konservering

Cornelius

Holtorf Sara Roberts

Ellinor Sabel Deltagande arkeologi

Stiftelsen Kulturmiljövård

Liv Nilsson

Stutz Stefan Elgh

Mats Nelson

Deltagande i forntida landskap. En analys av förmedlingsmetodik inom uppdragsarkeologin

Stiftelsen Kulturmiljövård

Liv Nilsson

Stutz Stefan Elgh

Doktorandernas projekt, en översikt

Några av de många licentiat-avhandlingar som producerats av GRASCA:s doktorander under åren.

2020

September

8/9. Seminarium med LNU Grants Office: EU fun- ding and more. Tony Scully, Annett Wolf, LNU Grants and Innovations Office.

11/9. Seminariet BLM, cultural heritage and iconoclasm. Liv Nilsson Stutz.

Oktober

12/10. Presentation av GRASCA-handledares forskning.

14/10. Ett seminarium med uppföljning av Anna S Becks forskningsprojekt, ”Ny viden og repe- titionsarkæologi. En undersøgelse af rammerne for vidensproduktion i kapitel 8-udgravningerne.”

14/10. Diskussion om Annas S Becks film

”Speculative approaches to contract archaeo- logy”.

November

9/11. (Des)encuentros. Experiences from public archaeology in Spain and the Horn of Af- rica. Seminarium med Alfredo Gonzáles-Ruibal, Institute of Heritage Studies of the Spanish National Research Council, INCIPIT, Santiago de Compostela,.

13/11. Nationella finansieringsmöjligheter och GRASCA. En presentation av Annett Wolf och Kjärstin Hagman Boström från LNU:s Grants and Innovations Office.

December

8/12. Slutseminarium Clara Alfsdotter, doktorsav- handling.

9/12. Doktorandprojektpresentationer.

10/12. Styrelsemöte.

11/12. The new cultural heritage stratgies from government agencies: a game changer? Ett semi- narium med Roger Edenmo.

2021

Januari

20/1. Charina Knutson försvarar sin licentiat- avhandling. Opponent Carl-Gösta Ojala, Uppsala universitet.

22/1. Kulturarv för samtiden och framtiden. Semi- narium med Anna Marlene Karlsson, Bergen uni- versitet.

22/1. Forskarna på LNU presenterar sina forsk- ningsintressen.

Februari

16/2. Have we ever been modern? Digital heri- tage and critical futures. Ett seminarium med Monika Stobiecka, University of Warsaw.

Mars

15/3. Dead Landscapes – and how to make them live. Seminarium med Katherine Burlingame, Lunds universitet.

April

19/4. Measuring, maximising and transforming public benefit from development-led archaeology.

Harald Fredheim York, Sadie Watson, Kate Faccia, MOLA, presenterar sitt Archaeology and Public Benefit Project.

21/4. How the information society forgets. Semi- narium med Thomas Hylland Eriksen, Oslo uni- versitet.

Maj

24/5. Clara Alfsdotters disputation. Opponent Nicholas Marquez-Grant, Cranfield Forensic Insti- tute.

25/5. En framtidsvision för svensk uppdragsarke- ologi. Slutseminarium för doktorandkursen Contract Archaeology in Contemporary Society.

26/5. Doktorandprojektpresentationer.

27/5. Styrelsemöte.

28/5. Slutseminarium Fredrik Gunnarsson, dok- torsavhandling.

Aktiviteter under året

Ett urval av årets många seminarier. Den 9 november 2020 höll Alfredo Gonzáles-Ruibal seminarium och

den 15 mars 2021 Katherine Burlingame. Den 19 april 2021 höll Harald Fredheim York, Sadie Watson och

Kate Faccia, MOLA, en presentation av sitt Archaeology and Public Benefit Project som har flera berörings-

punkter med GRASCA.

Årets licentiatseminarium

Den 20 januari 2021 hölls GRASCA:s första helt digitala licentiatseminarium då Charina Knutsson försva-

rade sin licentiatavhandling Conducting Archaeology in Swedish Sápmi: Policies, Implementations and

Challenges in a Postcolonial Context.

Årets disputation

Like many others, I have worked from home this past year. The US travel ban influenced my research since I was not able to conclude my ongoing studies at the Forensic Anthro- pology Center in April 2020 as planned.

However, I have been able to adjust the original publication plan so as to only in- clude data from one experiment (rather than three) in the paper manuscript includ- ed in the dissertation.

Since I am in the final part of my PhD stud- ies, it has worked fairly well to work from home as I have mainly been writing on my dissertation. During the past year, I pro- duced two papers on forensic anthropology in Sweden. One of the papers, “Forensic ar- chaeology and forensic anthropology within Swedish law enforcement: current state and suggestions for future developments” is published and can be found here. The paper focuses on how skeletonized, burned and buried human remains are currently investi- gated by the Police and forensic pathologists, and what the outlook for fo- rensic anthropology and archaeology is in Sweden.

The second paper, “Outdoor human decom- position in Sweden: A retrospective quanti- tative study of forensic- taphonomic chang- es and postmortem interval in terrestrial and aquatic settings.” is based on a study conducted this past fall in collaboration with the Swedish National Board of Forensic Medicine (NBFM, SW. Rättsmedicinalver- ket). Together with a forensic pathologist, I conducted a study on human decomposition in Southeastern Sweden. The study explores human decomposition patterns, and how well methods developed abroad to assess time since death work on a Swedish materi- al. It is the first study of outdoor human de- composition in Sweden. The paper has been

Doktorandernas arbeten och framsteg

Clara Alfsdotter: Human Taphonomy and Forensic Archaeology

One of Claras studies this year was conducted at the Swedish National Board of Forensic Medi- cine (Rättsmedicinalverket) in Linköping.

On May 24 Clara defended her Phd-dissertation The Corporeality of Death, Bioarchaeological, Taphonomic, and Forensic Anthropological Stu- dies of Human Remains. The first Phd-

dissertation to be produced by GRASCA.

During the year Clara Alfsdotter published an article in Forensic Science International: Reports 3 (2021) and a second one in Journal of Forensic Science (2021). The later, 'Outdoor human decomposition in Sweden: A retrospective quantitative study of forensic-taphonomic changes and postmortem interval in terrestrial and aquatic settings,' was written in cooperation with Anja Petaros at the Swedish National Board of Forensic Medicine (Rättsmedicinalverket).

accepted for publication in Journal of Foren- sic Sciences. This past Tuesday (6

of April), me and my co-author were invited to pre- sent the study to the forensic pathologists at their national NBFM meeting. The study was well received.

During this year, I have also written my

‘kappa’ that gives an overview and context to the individual papers that constitute the majority of my dissertation. In December, I had my ‘final seminar’ where 80% of the entire PhD manuscript was reviewed and commented on by an external reviewer, in my case Prof. Torbjörn Ahlström at Lund University. I got good feedback that helped

me prioritize areas for the final work. The full PhD manuscript was sent to print on the 8

of April and the dissertation was publicly defended on the 24

of May 2021.

In addition to writing, I recently took my fi-

nal PhD course. The course was organized

by the Nordic Graduate School in Archaeolo-

gy, ‘Dialogues with the Past’. Initially

planned to take place in Aarhus, Denmark,

the course was given online. The course was

called ‘Reproducible Quantitative Research

in Archaeology: Doing Open Science Archae-

ology (using R)’, with lecturers from around

the world. It was a great course that really

opened my eyes to how open data research

can be conducted.

BILD FRÅN CLARAS DISPUTATION

Den 24 maj 2021 försvarade Clara Alfsdotter sin avhandling The Corporeality of Death: Bioarchaeological, Taphonomic, and Forensic Anthropological Studies of Human Remains. Här med (f.v.t.h.) John Robb – betygsnämnd, Marie Louise Schjellerup Jørkov –betygsnämnd, Cornelius Holtorf –ordförande, Nicholas Márquez-Grant –opponent och Kerstin Lidén –betygsnämnd.

Disputationen skedde via Zoom, men Clara och ett mindre antal åhörare var på plats i studio Västsvensk

konserverings lokaler. Här överräcker Sara Roberts blommor.

Mitt arbete handlar om arkeologi och urfolk, med svenska samer som exempel. Nationellt och internationellt finns många policies och etiska riktlinjer kring hur arkeologi bör bed- rivas i områden med urfolk. Målet är oftast att motverka koloniala strukturer. Min forsk- ning så här långt har visat att policydoku- menten har haft litet genomslag i svensk arkeologi. Principerna i dem är underkom- municerade och har inte inarbetats i den arkeologiska praktiken. Särskilt förefaller detta gälla uppdragsarkeologin. När företag konkurrerar om jobben i ett detaljstyrt sy- stem, upplever arkeologerna inte alltid att det finns tid och resurser – eller anledning – till samisk dialog.

Hösten 2020 arbetade jag intensivt med att färdigställa licentiatuppsatsen, som trycktes före jul. Den 20 januari 2021 försvarade jag den vid Grascas första digitala licputation.

Opponent var PhD Carl-Gösta Ojala och se- minariet följdes av drygt 70 åhörare över hela landet.

Ämnet visade sig ha allmänintresse och det mediala genomslaget blev stort. Förutom artiklar i de lokala tidningarna Östersunds- Posten, Länstidningen och Jämtlands tid- ning, blev jag intervjuad i P4 Jämtland, Sa- meradion och SVT Nyheter Jämtland.

Linnéuniversitetets pressmeddelande om- formulerades till artiklar i tidningen Syre, Svensk Historia och forskning.se. Jag om- bads också omformulera licen till en de- battartikel som publicerades i webbtidning- en Altinget.

Andra spännande saker som hände efter licseminariet var att länsstyrelsen i Jämt- lands län tog initiativ till ett seminarium där jag presenterade innehållet i min forskning och ett antal inbjuda aktörer inom kulturmil- jövård därefter diskuterade hur uppdragsar- keologin kan förändras för att bättre passa samiska behov. I maj 2021 var jag en av två

föreläsare som diskuterade temat ”Etiska frågor kring urbefolkningar och nationella minoriteter” vid webbseminariet ”Museer i Norr – Nätverk för kunskap”. Jag har blivit inbjuden att delta i en grupp vid Mittuniver- sitetet som just nu tar fram en samisk arkiv- utbildning. I den gruppen bidrar jag med perspektiv kring dekolonisering och kultur- arv. Jag har också ombetts att hålla en web- butbildning om samer och postkolonialism för studenter vid University of New Hampshire. Studenterna är på väg till Sve- rige/Sápmi för att göra geologiska undersök- ningar, och deras lärare vill att de ska ha för- utsättningar att bedriva forskningen på ett sätt som tar hänsyn till urfolkets perspektiv.

Utbildningen i form av seminarier kommer att genomföras i samarbete med Stiftelsen Gaaltije.

Parallellt med detta har jag under våren 2021 arbetat med att ta fram en forsknings- plan för doktorsavhandlingen.

Charina Knutson: Archaeology in Sápmi

Den 20 januari försvarade Charina Knutson

sin licentiat-avhandling.

Några medialänkar:

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/

jamtland/samer-involveras-inte-i- arkeologiska-projekt-som-ror-det-egna- kulturarvet

https://sverigesradio.se/artikel/samer- involveras-inte-vid-nybyggen-pa-deras-mark https://sverigesradio.se/artikel/7654244

https://www.altinget.se/artikel/debatt- svenska-samer-maaste-faa-mer-inflytande- over-det-egna-kulturarvet

https://tidningensyre.se/2021/17-mars- 2021/samer-utan-inflytande-over-eget- kulturarv/

Charina Knutson, Jamtli, efter lyckat försvar av sin licentiatavhandling Conducting Archaeology in Swedish

Sápmi: Policies, Implementations and Challenges in a Postcolonial Context (2021) den 20 januari 2021.

Under hela HT2020/VT2021 har jag varit mammaledig. I september HT2021 återkommer jag för att skriva på avhandlingen, samt ta min sista kurspoäng.

Ulrikas forskning fokuserar på frågor om hur svensk uppdragsarkeologi kan jobba med hållbar- hetsfrågor och bidra till hållbar stadsutveckling i samarbete med andra sektorer. Under året har Ulrika undersökt hur framtider skapas i modern stadsutveckling när kulturarvet används som re- surs, och vilka potentiella konsekvenser denna användning kan få för social hållbarhet. Bland an- nat har Ulrika genomfört en case-studie med omvandlingen av kvarteret Caroli i Malmö i fokus.

Delia Ní Chíobháin Enqvist: Digital Maritime Sights: Digital Visualization for Documentation and Communication of Maritime Archaeology.

Ulrika Söderström: Excavating a Sustainable Future

Skärmklipp från Anna S Becks uppföljningsseminarium till hennes forskningsprojekt, ”Ny viden og repe-

titionsarkæologi. En undersøgelse af rammerne for vidensproduktion i kapitel 8-udgravningerne.” (New

knowledge and reproduction. An investigation of the conditions for knowledge production in Danish

contract archaeology).

Min forskning handlar om hur vi kan utöka och förbättra möjligheterna för icke-professionella att delta och engagera sig i arkeologisk verksam- het i Sverige. Målsättningen med licentiatav- handlingen är att studera vilka effekter arkeolo- giska projekt där icke-professionella utgör aktiva deltagare kan ha på folkhälsa och välbefin- nande, demokratiarbetet och för det arkeolo- giska kunskapsbyggandet. I min forskning kom- mer jag studera och analysera projekt och orga- nisationer vars verksamhet baseras på delta- gande arkeologi och där professionellas och icke -professionellas gemensamma engagemang lig- ger till grund för verksamhetens utformning.

Denna del av forskningen syftar till att identifi- era och belysa VARFÖR dessa projekt behövs och vilka vinster de kan generera både för sam- hället och för vetenskapen.

Då målsättningen är att mitt arbete ska utreda möjligheterna för såväl statliga som privata ak- törer att utöka sin verksamhet inom detta om- råde och kunna användas vid initiering och utformning av projekt, baserade på deltagande arkeologi, kommer jag i licentiaten på börja, och

sedan fortsätta med i doktorsavhandlingen, stu- dier vilka syftar till att svara på HUR dessa pro- jekt ska kunna realiseras. Genom att undersöka vilka kriterier som behöver uppfyllas, vilka hin- der och möjligheter det finns samt hur de kan finansieras hoppas jag kunna bidra till att delta- gande arkeologi kan bli en utökad, mer perma- nent, långsiktig och naturlig del av den svenska paletten av arkeologisk verksamhet. Jag har un- der året som gått arbetat vidare med mina fält- studier, intervju– och enkätundersökningar och mycket med textproduktionen till avhandlingen.

Trots Corona-epidemin framfart så fortskred de arkeologiska projekten jag valt att studera och under sommaren 2020 fick jag möjlighet att be- söka alla tre studieobjekt. Två av dem besökte jag under en dag vardera och ett av projekten deltog jag i själva fältarbetet under en vecka.

Detta gav mig ovärderlig insikt i hur projekten bedrivs och vilka värden de genererar för de som är involverade i projekten. Utöver de aktivi- teter som direkt rör min egen forskning har jag också under året deltagit i den obligatoriska kur- sen Avancerad teori och metod.

Ellinor Sabel: Deltagande arkeologi

Maskotar på den årliga Fältkursen i arkeologi på Gotland, ett av Ellinors studieobjekt. Igelkotten är Got-

lands landskapsdjur.

Under året så har avhandlingsarbetet fram- skridit enligt plan. Under våren 2020 så kunde intervjuerna av uppdragsarkeologins kunskapsproducenter avslutas. Eftersom avhandlingen fokuserar på den svenska upp- dragsarkeologins möjligheter att skapa rele- vant kunskap i ett digitaliserat samhälle så skrivs avhandlingen nu på svenska istället för engelska. Detta för att nå fram till de målgrupper som jag vill ska dra nytta av ar- betet så som Riksantikvarieämbetet eller undersökare. Jag var med och skrev ett kapi- tel i antologin ’Doing Digital Humanities – Concepts, Approaches, Cases’ som publice- rades under hösten 2020 med titeln

’Digitalisation and Its Impact on Archaeolo- gical Knowledge Production’.

Under våren 2021 så lämnas manus in för bedömning på slutseminarium som hålls under GRASCA-veckan i maj. Till sommaren 2021 ska ett manus finnas färdigt för be- dömning av examinator och till hösten 2021

planeras det för en disputation av avhand- lingen. På arbetsplatsen har min forskning och framförallt kompetens börjat att aktive- ras. Jag har fortsatt att jobba med samver- kan i de digitala frågorna mellan museets enheter i den digitala utvecklingsgruppen samtidigt som jag tagit på mig ett ökat an- svar genom att initiera arbetet med en ny digital strategi under 2021.

I och med att jag lagt mitt fokus på avhand- lingsarbetet har det blivit mindre insatser på konferenser och liknande där jag presente- rat min forskning. Undantagen gäller med- verkan i Kalmar läns museums podd där vi gjorde ett avsnitt om digital Arkeologi och en workshop med projektet CAPTURE (CApturing Paradata for documenTing data creation and Use for the REsearch of the fu- ture). Särskilt värdefullt kändes det att ha ett textseminarium för personal på Riksantikva- rieämbetet där deltagarna fått läsa mitt in- tervjukapitel på förhand. Förutom att nå

Fredrik Gunnarsson: Det digitala uppdraget – om uppdragsarkeologins möjligheter att skapa relevant kunskap i en digital värld.

Under hösten 2020 publicerade Fredrik Gunnarsson ett kapitel, Digitalisation and Its Impact on Archaeolo-

gical Knowledge Production, i antologin Doing Digital Humanities—Concepts, Approaches, Cases.

fram till rätt målgrupp för min forskning så fick också jag värdefulla insikter för mitt fortsatta arbete. Seminariet anordnades av forskningsprojektet Urdar och syftade till att synliggöra utmaningar och möjligheter med uppdragsarkeologins digitalisering.

Ett välkommet avbrott i avhandlingsarbetet har varit den undervisning på LNU som jag deltagit i. Jag har fortsatt att undervisa på

den återkommande GIS-kursen på grundnivå men också varit med och satt ihop en kurs kring digital arkeologi på Masternivå för Di- gital Humanities. När seminariegrävning för LNU:s arkeologistudenter genomförts har jag bidragit med att följa upp GIS-kursen i fält, något som jag verkligen uppskattar.

Utsikt från LNU:s seminariegrävning i Skogsby hösten 2020. Foto: Fredrik Gunnarsson

Höstterminen 2020, mellan den 24–30 au- gusti, inleddes med EAA:s- (European Asso- ciation of Archaeologists) digitala konferens, där jag presenterade två ”papers” i två olika sessioner:

#325 Disseminating and curating non-visible archaeological sites and significant cultural landscapes through innovative and sustaina- ble ideas: med titeln “New processes in con- tract archaeology are needed for long-term dissemination strategies”.

#411 Education shaping public perceptions of medieval archaeology: med titeln

“Beyond the horizons of history teaching”.

En bra bit in på höstterminen arbetade jag med ordinarie verksamhet vid Kalmar läns museum, framförallt som fältarkeolog men även som publik koordinator vid en större undersökning i Kronoberg. Där ansvarade jag för bland annat för den digitala kommu- nikationen och visningar riktade till skolan.

Från senhösten till dagens datum har jag i huvudsak arbetat med att skriva manus till min doktorsavhandling.

I min licentiatuppsats redogör jag för de styrdokument som inverkar på det publika arbetet inom uppdragsarkeologin samt för hur förmedlingspraktikerna riktade till sko- lan har utvecklats under de senaste decen- nierna. Mina resultat visade att uppdragsar- keologin förfogar över en variation av kun- skaper som inte utnyttjats fullt ut för att till- mötesgå skolans olika behov. För att över- brygga glappet mellan uppdragsarkeologins möjligheter och skolans behov föreslår jag att utveckla en ämnesdidaktik för arkeologi, en arkeodidaktik, som för samman upp- dragsarkeologins förmedlingspotential och mål med skolans behov och kunskapsmål.

Med utgångspunkt i teoretiska resonemang från allmändidaktiken, historiedidaktiken

och arkeologin, undersöker jag i min dok- torsavhandling hur en ämnesdidaktik skulle kunna utvecklas inom arkeologin. Didaktik skiljer sig från pedagogik genom att pedago- giken oftast anlägger ett vidare perspektiv och är mera inriktad på lärandet. Didaktiken är istället inriktad på innehållet, det vill säga själva stoffet i kommunikationen. Didaktiken undersöker också de aspekter som inverkar på kommunikationen och försöker besvara på frågor om Vad? som kommuniceras, i re-

Ivonne Dutra Leivas: Arkeodidaktik

Under EAA 2020 deltog Ivonne Dutra Leivas och

presenterade två papers i två olika sessioner.

lation till Hur? det kommuniceras, Varför?

för Vem? och av Vem? och i vissa fall kan även platsen vara av intresse, det vill säga Var? kommunikationen äger rum. Ämnesdi- daktiken behandlar emellertid de ämnesan- knutna aspekterna. En arkeodidaktik skulle därför vara särskilt inriktad på arkeologins kommunikativa innehållsaspekter. För upp- dragsarkeologins skolprogram skulle det därför vara av intresse i en arkeodidaktik att undersöka vilka kunskaper som kommunice- ras i relation till skolans kunskapsmål och behov och undersöka Varför just detta inne- håll, samt vilka andra faktorer som inverkar på kommunikationen mellan arkeologi och skola.

Med anledning av Covid utgick många av de övriga doktorandaktiviteterna, med några få

undantag. Jag föreläste hos SHMM Arkeolo- gerna i Mölndal, den 1 oktober, på deras temadag ” Publik arkeologi och dess plats i Uppdragsarkeologin”, där jag presenterade resultaten från min licentiatuppsats. Den 22 oktober deltog jag även, via länk, i diskuss- ionerna på seminariet ”Projekt FuTArk (Funktionsrätt, tillgänglighet, uppdragsarke- ologi) – resultat och tillgängliga vägar framåt”, i Norrköping. Och framemot vin- tern intervjuades jag inför ett avsnitt av Kal- mar läns museums podcast: Museimagasi- net: ”Arkeodidaktik – vad är det?” https://

www.kalmarlansmuseum.se/podcast/

En skolklass besöker en utgrävning i Hjortsberga socken, Kronobergs län, sommaren 2020. Ivonne Dutra

Leivas arbetar med att utveckla en arkeodidaktik som för samman uppdragsarkeologins förmedlingspot-

ential och mål med skolans behov och kunskapsmål. Fotot har manipulerat så att skolbarnen anonymise-

rats.

Min forskning handlar om förmedling, människors engagemang, deltagande och samverkan i arkeologisk kulturmiljö, sär- skilt i ett landskap och platsrelaterat sam- manhang. Hur samskapas synen på land- skapet mellan den arkeologiska verksam- heten och allmänheten, det arkeologiska landskapet? En viktig målsättning är att ut- värdera förmedlings- och kommunikations- metoder inom uppdragsarkeologin i syfte att utveckla en mer samhällsrelevant och bredare verksamhet.

Jag analyserar förhållningssätt mellan olika aktörer utifrån den uppdragsarkeologiska processen och utgrävningsplatserna samt undersöker förändringar i dessa förhåll-

ningssätt i takt med att målen och förutsätt- ningarna för utövandet av uppdragsarkeolo- gin, förmedling och deltagande har föränd- rats under det senaste decenniet. Ytterligare ett mål är att med denna kunskap som bas undersöka potentiella nya sätt och nya marknader för uppdragsarkeologin att verka på.

Under den Coronadrabbade tid som fortsatt att drabba vår vardag har jag bedrivit vidare både mina forskningsstudier och kunnat följa nya kurser via webben. Bland annat har jag fortsatt på forskningsprogrammet The Spatial Turn in the Humanities via Stock- holms universitet, där vi under förra året

Mats Nelson: Deltagande i det arkeologiska landskapet

En av Mats Nelsons fallstudier behandlar arkeologi i Eggeby, Östergötland,. Här ett skärmklipp från en

presentationsfilm om lokalen.

även lyckades genomföra en liten ”in real life” fornlämningsexkursion i Uppland och Västmanland. Under våren följer jag nu en kurs med Linnéuniversitet rörande Upp- dragsarkeologin i samtiden, vilken jag tycker har varit mycket relevant för min forskning.

Vi har under året också kunnat ta del av en mängd intressanta digitala föreläsningar och möten, inte minst presentationer och licpu- tationer av Grascadoktorand-kollegorna.

Kurserna, mötena och studierna har bidragit till att min teoretiska verktygslåda har vuxit en hel del och att jag känt mig mogen med att bearbeta vidare mitt insamlade material från mina fallstudier i form av två arkeolo- giska undersökningar som jag själv deltagit i.

Jag har också hunnit med att presentera ett paper vid EAA i augusti, detta rörande Crea- ting Archaeological Landscapes – Finding Ways for Mediation and Participation in Contract Archaeology, även om detta kom att bli digitalt istället för i Budapest som det var tänkt. Jag kommer även deltaga i årets digitala version.

Mats Nelson deltog 2020 i EAA:s session Disseminating and curating non-visible archaeological sites and significant cultural landscapes through innovative and sustainable ideas.

Kursen The Spatial Turn in the Humanities: Theo- ries and Applications, ges av Stockholms univer- sitet och Mats Nelson deltog i den HT2020/

VT2021

Högen med böcker växer nu när jag snart är inne i mitt femte och sista år av GRASCA.

Medan jag tampas med att skapa struktur och hålla min röda tråd i skrivandet av av- handlingen, läser jag kursen Arkeologi i sam- tiden. Det är en givande kurs med många fina ingångar till mitt arbete.

Under hösten 2020 publicerades artikeln Making Heritage: A Case Study on the Im- pact of Contract Archaeology on Museum Collecting in Sweden I Current Swedish Ar- chaeology Vol. 28 (DOI: 10.37718/

CSA.2020.11). Med licentiatarbetet som ut- gångspunkt presenteras här några av upp- dragsarkeologins effekter på arkeologiska museisamlingar i syftet att sprida licentiat- ens resultat (Att skapa ett kulturarv), även bland den engelskspråkiga publiken.

Utöver detta uppgår tiden till diverse virtu- ella möten och engagemang. Som co- coordinator i ICOM-CCs working group Ar- chaeological materials and sites har det gått en del arbete åt peer-review av abstracts för den stundande digitala Bejing konferensen under temat Transcending Boundaries: In- tegrated Approaches to Conservation (http://www.icom-cc.org/369/icom-cc- triennial-conferences/19th-triennial-

conference-beijing,-china/#.YGxNGPkzZPY).

I övrigt är jag engagerad i nätverket Heri- tage Science (Riksantikvarieämbetet), RAÄs arbete med en SIS (Svenska institutet för standarder) standard för fyndhantering samt FoU-projektet Forskning och kunskaps- uppbyggande i samlingsförvaltning av Göte- borgs stad.

2020 har visserligen varit fylld av hemmaar- bete men det har knappast varit tråkigt!

Vivian Smits: Perspektiv på kulturarv

Vivian Smits är bl.a. co-coordinator i ICOM-CC:s

arbetsgrupp för Archaeological materials and

sites och har haft en del arbete inför konferen-

sen 2021.

Charinas lic-avhandling fick stor uppmärksamhet i media. Bl.a. av Jämtlands tidning den 2 feb, 2021.

Se även sida 15.

GRASCA i media

•

Under året har jag arbetat med att producera en engelsk presentation av GRASCA (engelsk halvtids-rapport).

Med hjälp av inblandade i forskarsko- lan blev den klar. Den är nu publice- rad. Det internationella mottagandet är överväldigande positivt och genom- slaget stort.

•

Under året har jag jobbat med att få vår så kallade ”manifest-artikel” publi- cerad. Fornvännen refuserade den. In Situ Archaeologica har accepterat den för publicering.

•

Vid styrelsemöte i december 2020 väcktes idén att skapa en målbild för vilka vi vill influera genom GRASCA.

Arbetet med att ta fram en sådan mål- bild har påbörjats.

•

För något år sedan fick GRASCA en ny struktur på hemsidan. Varje doktorand har en egen sida där de presenterar sig själva och sin forskning. På sidan ska det finnas länkar till publiceringar i DiVA. Det har varit problem med att få strukturen att fungera. Under året har jag tillsam- mans med kommunikationsavdelningen åtgärdat bristerna i hur doktoranderna presenteras, hur deras kontaktuppgifter framkommer och hur deras DiVA- arbeten länkas. Detta arbete är nu avslu- tat, både vad gäller den svenska och engelska sidan.

•

För två år sedan initierades ett arbete med att på hemsidan tydliggöra hur GRA- SCA successivt bidrar till utveckling inom företagen. Företagen fick i uppgift att fundera över hur de vill att detta present- eras. Några har levererat utkast till tex- ter, andra har inte skickat några texter.

Arbetet har därför inte utvecklats mer än så under året.

•

Under året har lic-seminarium hållits. I samarbete med LNU:s kommunikations- avdelning har vi jobbat med presen- tationstexter och pressmeddelanden in- för seminarier.

•

Under verksamhetsåret har flera av GRA- SCA:s doktorander på olika sätt figurerat i media. Vi har jobbat med LNU:s kommu- nikationsavdelning för att skapa press om detta.

Extern kommunikation

Anders Högberg, Linnéuniversitetet

Kommunikationsarbetet som gäller GRASCA och som riktas till mottagare utanför universitetet utförs genom LNU:s kommunikationsavdelning. Undertecknad bereder underlag, sköter kontak- ter med LNU:s kommunikationsavdelning och är samordnare med GRASCA-företagen. Från april 2020 till mars 2021 har följande gjorts:

Framsidan på den engelska halvtidsrapport, och

beskrivning av GRASCA, som publicerades 2020.

2021 publicerade holländska Rijksdienst voor het Cultureel Erfgoed, motsvarigheten till Riksantikvarieäm-

betet, slutrapporten för projektet Brave New Worlds. Foreign inspirations for Dutch archaeological heri-

tage management. GRASCA tas upp i rapporten på flera platser och lyfts fram som ett gott exempel, inte

bara inom Sverige utan även för holländskt kulturarvsarbete.

Under 2018 började vi diskuterade hur vi kan göra kunskaper och erfarenheter som utveck- lats inom GRASCA mer synliga. Detta resulte- rade i beslutet att ta fram ett så kallat

”GRASCA-manifest” som presenterar våra tankar om potentialen i svensk uppdragsar- keologi och diskuterar varför en sådan arkeo- logi är viktig att utveckla. Texten utarbetades av Anders, i dialog med Mikael och sju mani- festpunkter specificerades. Från kommenta- rer från GRASCA:s styrelse, ledningsgrupp och doktorander samt andra kolleger lärde vi oss att ett sådant manifest blir tomt och inne- hållslöst utan ytterligare förklaringar. Därför tog vi beslut att istället utarbeta en artikel där de sju manifestpunkterna diskuteras kri-

GRASCA-manifestet i artikelform

Anders Högberg, Linnéuniversitetet

Uppdragsarkeologiska möjligheter. Nya sätt att tänka om en samtidsverksamhet i en framtidsbransch

Författare

Anders Högberg, Clara Alfsdotter, Ivonne Dutra Leivas, Mikael Eboskog, Elin Engström, Cornelius Holtorf, Kristina Jonsson, Charina Knutson, Vivian Smits, Marie Svedin, Ulrika Söderström.

Abstract

In this text we discuss how Swedish contract archaeology can develop its social engagement by creating new areas of relevance to society, beyond the general activities of disseminating results. We do so by giving concrete examples of how this can be done, using archaeological excavations as a starting point.

The examples include engaging the local community in future planning for a social sustainable living en- vironment, collaboration with the tourism sector, development of teaching materials for secondary schools, memory training for people with acquired brain damage, and school programs focusing on a soci- ally sustainable and inclusive society. The purpose of the text is to inspire change, by showing develop- ment opportunities for future contract archaeology that will benefit both performers and recipients, and contribute to society’s multifaceted needs.

tiskt för att visa på potentialer i en framtida

utvecklad uppdragsarkeologi. Förhoppning-

en med en sådan text är att väcka en dis-

kussion om uppdragsarkeologins effekter

med målet att bidra till förändring. Proces-

sen har varit att alla inom GRASCA inbjudits

att bidra till texten som medförfattare. Upp-

lägget på texten är att först visa på potentia-

ler från forskning, sen ge konkreta exempel

och därefter avsluta med en diskussion. Tex-

ten, ”Uppdragsarkeologiska möjligheter. Nya

sätt att tänka om en samtidsverksamhet i en

framtidsbransch”, är accepterad för publice-

ring i In Situ Archaeologica.

Bohusläns museums deltagande i GRASCA har bidragit till att vår profil som kunskapsin- stitution har stärkts och vi ser också att vår konkurrenskraft förbättras med den ökade kompetensen som doktorander för med sig.

Vi tror att detta kommer leda till att vi kan utveckla nya tjänsteområden. Nu har båda våra doktorander tagit sin licentiat och under 2021 kommer Clara också gå upp med sin avhandling. Bådas arbeten har stärkt muse- ets kompetensfält, dels inom osteologin och det laboratorium som växt fram, dels inom marinarkeologin.

Samverkan med GRASCA och akademien har möjliggjort en utveckling av en långsiktig forsknings- och utvecklingsstrategi på mu- seet. Under 2020 formerades det arbetet i en avdelningsöverskridande grupp med en forskningskoordinator. Sammantaget med doktorandernas, företagsmentors och koor- dinators arbete har en klart ökad mängd pro- jekt kommit fram och som har sökt externa medel. Flertalet projekt är också tvärsektori- ella som involverar arkeologer, osteologer, samlingsansvariga, pedagoger och utställ-

Företagens perspektiv

Mikael Eboskog, Bohusläns museum

Bohusläns museum är ett av Sveriges yngsta länsmuseum, men med en lång historia som börjar 1861.

ningsantikvarier mfl., även om det är lite för tidigt att se hur lyckade dessa kommer bli.

Det återstår en del kvar att göra kring forsk- ningsarbetet på museet för att nå en god forskningsmiljö och också klara utmaningen med att följa aktuell forskning som bedrivs på universitet.

Museet är också på gång att utveckla våra tjänster/koncept dels inom osteologi, där framtida utveckling av forensisk arkeologi är att vänta, dels inom digital dokumentation, visualisering och möjliga speladaptioner av bland annat undervattensmiljöer.

I övrigt var 2020 ett år märkt av Corona, där

museet större delen av året var stängt för

besök. Satsningar och ansträngningar har

gjorts för att nå intresserade genom digitala

kanaler och arbetet för att skapa delaktig-

het. Museet är också inne i en förnyelsefas,

där organisationen, arbetsprocesserna ses

över för att möta framtida utmaningar och

för att upprätthålla museets relevans som

en viktig samhällsaktör. I detta ingår upp-

dragsarkeologi.

Nu går utvärderingsuppdraget av företagsfors- karskolan GRASCA in i ett nytt läge. Fokuse- ringen tidigare har inriktats på möjligheter och hinder för resan fram till disputationen för varje enskild doktorand. Under vårterminen 2021 har arbetet istället handlat om vad som händer efter disputationen. För att ta tillvara och vidareutveckla dessa forskningsresultat för såväl akademin, företagen som respektive doktorand krävs en god framförhållning. Re- spektive forskare måste på ett tidigt stadium i sin karriär få möjlighet att självständigt driva egna forskningsprojekt som bidrar till den pro- fessionella utvecklingen för alla parter.

För att uppnå en långsiktig hållbar samverkan över tid mellan akademin, företagen och dok- toranderna har tre områden under VT 2021 konkretiserats.

•

Att handledare inom akademin/GRASCA, doktorander, mentorer samt chefer för respektive deltagande företag tagit fram konkreta gemensamma projektförslag för finansiering och genomförande, samt uttryckt intresse för post.doc-tjänster.

•

KK-stiftelsens utlysningar som Rekrytering- ar 21 och Prospekt 21.

•

Planerad KK-miljö på Linnéuniversitet.

Sammantaget ger dessa insatser mycket goda förutsättningar för en fortsatt samver- kan mellan akademin och näringslivet efter företagsforskarskolan GRASCA:s avslutning.

Perspektiv på samverkan och utveckling

Thomas Bardenstam, Figo-konsult, utvärderare GRASCA

KK-stiftelsens uppdrag är att stärka Sveriges konkurrenskraft. De finansierar forskning och kompetensut-

veckling vid Sveriges högskolor och nya universitet, när det sker i samverkan med näringslivet. KK-

stiftelsens företagsforskarskolor 2018 illustreras här.

Inom forskarutbildningen i arkeologi vid Linnéuniversitetet ska de forskarstuderande genomgå kurser motsvarande totalt 30 hp (motsvarande 1 termins heltidsstudier) för licentiatexamen, och motsvarande totalt 60 hp för doktorsexamen.

Liv Nilsson Stutz har sedan höstterminen 2017 varit ansvarig för att planera kurserna inom forskarutbildningen. Arbetet består i att utveckla och ansvara för nya kurser, samt att följa upp och försäkra att samtliga doktoran- der har möjlighet att ta del av ett relevant kursutbud, och försäkra att de nya doktoran- derna (GRASCA 2) inom forskarskolan som påbörjade sina studier i januari 2019 har till- gång till en likvärdig undervisning som den som den som erbjudits den första kohorten.

Under det akademiska HT2020 pausades kursutbudet inom forskarskolan för att ge möjlighet för studenterna inom GRASCA 2 att fokusera på sin forskning. Under VT2021 återupptogs undervisningen med kursen

Undervisningen inom GRASCA 2020/2021

Liv Nilsson Stutz, Linnéuniversitetet

Uppdragsarkeologin i samtiden: föränder- liga historiska, ekonomiska och politiska sammanhang, 6 hp.

Under VT2021 gavs denna obligatoriska kurs under ledning av Ludvig Papmehl-Dufay.

Kursens mål är att doktoranden ska kunna redovisa politiska och organisatoriska förut- sättningar för det uppdragsarkeologiska sy- stemet i Sverige och kritiskt jämföra detta med ett urval av uppdragsarkeologiska sy- stem i övriga Europa; att kritiskt diskutera och utvärdera trender och utvecklingslinjer i svensk uppdragsarkeologi under 2000-talet utifrån ett samhälls- och kulturpolitiskt per- spektiv; och att kunna formulera och analy- sera potentiella utvecklingsriktningar för svensk uppdragsarkeologi i ett flerårigt per- spektiv. Kursen gavs i huvudsak för att GRA-

”Uppdragsarkeologin i samtiden: föränder- liga historiska, ekonomiska och politiska sammanhang”.

Undervisning på distans i doktorandkursen ”Uppdragsarkeologin i samtiden”, med inbjudna föreläsare

Carolina Andersson och Ola W Jensen. Skärmklipp av Ludvig Papmehl-Dufay

SCA:s nya doktorander (som antagits VT2019) skulle kunna gå den, men dessutom deltog två doktorander som inte haft möjlig- het att delta den första gången kursen gavs för GRASCA-studenterna. Kursens slutsemi- narium, En framtidsvision för svensk upp- dragsarkeologi, hölls den 25 maj 2021.

Undervisning på distans

På grund av Covid-19 kom all undervisning att bedrivas på distans. Överlag upplevde stu- denterna att det fungerade bra, vilket delvis berodde på att man vid det här laget är be- kant med tekniken och att gruppen var lagom stor för att fungera bra online. Här är nåra röster från doktorandgruppen:

”Det har gått jättebra. Så länge tekniken inte strular (=uppkopplingen) fungerar det fint. Vi är en liten grupp som känner varandra, vilket ju bi- drar till en fri och givande dialog. Efter ett drygt år av digitala engagemang börjar man ju också känna sig hemma i den digitala världen och ”tar

för sig” i samtalen på ett helt annat sätt än tidi- gare.”

Många saknar dock den dynamik som upp- står då man träffas:

”Man saknar trots allt att sitta i samma rum, möta blickar, känna av stämningar och... slappna av, på något vis. Det finns ett mått av "stelhet" i Zoommöten som aldrig försvinner, hur få man än är, eller hur väl man än känner varandra.”

”När allt ska avhandlas på Zoom är det lättare att man låter bli att säga något som man kanske skulle kunna ha hävt ur sig spontant IRL. Tanke- utbytet blir lite fattigare. Läsa litteratur och skriva hemuppgifter går bra och kan till och med vara enklare att få till i hemmet än på jobbet i ett kon- torslandskap. Men utbytet av tankar i grupp blir sämre.”

Flera reflektioner lyfte fram att trots att man saknar de värdefulla sociala kontakterna och

”IRL diskussionerna,” har de nya arbetssätten också haft positiva effekter:

”Jag saknar den där ölen efteråt, och att under andra former reflektera kring kursmaterialet med Den 21 april 2021 höll Thomas Hylland Eriksen ett presentation om hur samhället både minns och glömmer.

I det spelar arkeologi i alla dess former en stor roll. Skärmklipp från Cornelius Holtorf.

Digital Föreläsning av Carolina Anderson, RAÄ. Skärmklipp av Ludvig Papmehl-Dufay sina kamrater. Man inser nu hur otroligt värde-

fulla dessa sociala kontakter med de andra dok- toranderna är. Stödet och peppen liksom. Samti- digt är man kanske mer fokuserat och diskuterar mer kring sin forskning när man väl ses online än vad man hade gjort annars.”

”Undervisningen tycker jag har fungerat förvå- nansvärt bra och effektivt (alla kurser klarade), saknar dock det dynamiska för- och eftersnacket.

Med tanke på att personliga omständigheter varit jobbiga senaste året skulle jag faktiskt säga ändå att distans har varit att föredra, då det an- nars inneburit mycket tid på annan ort vilket jag temporärt upplevt som jobbigt. I ett annat läge hade jag däremot helt klart föredragit fysiska möte och det sociala umgänge som följer med detta.”

Planering framåt

Under HT2021 kommer kursen ”Att skriva vetenskapligt” att erbjudas studenterna.

Kursen ingår i det ordinarie GRASCA utbudet och kommer at undervisas av Anders Hög- berg. Planeringen av återstående kurser fortskrider inför VT2022 då antingen kursen

”Arkeologin i samhällsdebatten” eller kursen i publik arkeologi kommer att erbjudas inom

ramen för det ordinarie GRASCA utbudet.

För att förebygga att studenter, som av olika anledningar inte haft möjlighet att ta de kurser som erbjudits inom GRASCA, blir sittande med rester skapade vi under året två kortare individuella fördjupningskurser om 3 resp 5 hp. Syftet med dessa kurser är att ge de studenter som saknar de hp som krävs för att uppnå kraven för examen en möjlighet att komplettera sina kurspoäng på ett flexibelt sätt. Innehåll och inriktning på dessa individuella studier kommer att be- stämmas i samråd mellan studenten, hand- ledaren och examinatorn. Kurserna lades fram i handledarkollegiet för godkännande under HT2020.

Då Linnéuniversitetet skärpt upp sina regler för hantering av forskarkurser och nu före- skriver att de ska godkännas i handledarkol- legiet har kurserna ”Uppdragsarkeologin i samtiden” och ”Att skriva vetenskapligt”

godkänts under HT2020. Vi kommer succes-

sivt att följa upp vilka kurser inom det ordi-

narie GRASCA utbudet som behöver formali-

seras framöver. Detta arbete är påbörjat

och beräknas avslutas under HT2021.

Covid-19

2020 blev, för samhället från lokalt till glo- balt, ett år starkt präglat av covid-19. Från och till har restriktioner omöjliggjort vissa verksamheter till och med lett till konkurser.

Framför allt har publika verksamheter på- verkats och gett svåra ekonomiska följder för vilka företagen behövt parera. Staten och regioner har försökt genom olika insat- ser (bidrag mm) parera effekterna, men för flera verksamheter har upphört, eller har lång väg till återhämtning. Till det kan man lägga frågan om hur det nya landskapet ser ut, återgång till hur det var innan pandemin eller något annat?

Det speciella läget förde ändå med sig möj- ligheter och framför allt drivit på den digi- tala utvecklingen. Digitala verktyg som re- dan fanns, men som nu fick att snabbare och bredare genomslag i hur vi arbetade, hur vi kommunicerade och hur vi konsume- rade. Detta skapar nya möjligheter för fram- tiden och för nya tjänster/ behov, såsom kan genereras från arbetena i GRASCA.

Det har också uppstått behov av insatser för att förstå, hantera och dokumentera coro- nans effekter från samhället. Detta syns t ex i att allt fler fondutlysningar tydligt efterfrå- gar kopplingar till pandemin. Även här ges möjligheter för de aktörer som är vana att dokumentera, analysera och kommunicera att forma projekt.

Sammantaget ser jag inga större risker utan snarare ökade möjligheter till nya tjänste- områden såsom GRASCA väntas generera, och den forskning som nu tas fram inom forskarskolan svarar väl upp mot de föränd- rade behov pandemin har orsakat.

Uppdragsarkeologi

För den uppdragsarkeologiska sektorn kan vi än så länge inte se några egentliga effekter av covid-19. Tvärtom med en förmodad låg- konjunktur ska vi nog snarare se en ökning av infrastrukturprojekt och ökad efterfrågan på uppdragsarkeologer.

Under året som har gått har arbeten med att se över det uppdragsarkeologiska systemet och följderna av nuvarande system påbör- jats. Initieringen har både kommit från Riksantikvarieämbetet (RAÄ), museer och andra aktörer. Det har pågått ett arbete från RAÄ med att se kartlägga hur systemet fun- gerar för länsstyrelser och för uppdragsarke- ologiska aktörer. Museiarkeologiska branschorganisationen (M-Ark) lyfte upp museernas roll i systemet, att den borde synliggöras och tas hänsyn till. Därefter har M-Ark, tillsammans med Sverige uppdrags- arkeologiska branschorganisation (SuBo), länsstyrelserna deltagit i arbetsmöten med RAÄ om effekterna av nuvarande system.

Kartläggningen och analysen av systemet väntas komma under våren 2021. Därefter förhoppningsvis kommer ett branschöver- skridande förändringsarbete att ske.

Ett annat initiativ som har med sektorn att göra, kom från en arbetsgrupp inom Svenska institutet för standarder (SiS), om att se närmre på den arkeologiska fyndprocessen.

Från att fynd hittas i fält tills de hamnar i museers magasin. Vad är möjligt att enas om och om en standard kan vara behjälplig, var frågeställningen. Här är det arbeta som Vivian gör inom GRASCA av stor vikt.

2020 var inte ett år präglat av utveckling av den publika arkeologin, även om framsteg tas inom den digitala världen. Efterfrågan eller snarare förväntningarna från både från länsstyrelsen och beställare var mindre, vil- ket också gav färre publika uppdrag. Mer önskvärt hade varit att förväntningarna

Läget i sektorn

Mikael Eboskog, Bohusläns museum

efterfrågat mer av nya medier och metoder istället. Däremot har generellt blivit en ök- ning mot digital förmedling med nya tekni- ker, metoder och interaktivitet inom publikt arbete vid de flesta museer. Det har nog ald- rig satsas mer medel på digital teknik än det var under det senaste året. Detta kommer fortsatt ha stor betydelse och forskningen inom GRASCA är i framkant.

Även om året präglats av pandemi, sjuktal, nedstängningar mm kom året mot slutet att också få åter ett större fokus på klimat, miljö och hållbarhet. Behovet av att diskutera kul- turmiljöer som en del i den hållbara sam- hällsutvecklingen och som tidigare varit högre upp på agendan kom under året att hamna klart längre ned. Det innebär inte att viktigt arbete inte görs utan t ex har arbetet påbörjat med att sätta i verket flera av de handlingsplaner som togs fram av tio myn- digheter.

För kommunernas arbete med kulturmiljöer i samhällsutvecklingen har sannolikt inte 2020 gjort förutsättningarna bättre och re- surser på området är än mer begränsade.

Det blir en utmaning för t ex företagen inom GRASCA att visa på de långsiktiga effekterna av de tjänster vi erbjuder.

Kortfattat har pandemin bidragit till en nå- got annorlunda spelplan, där vi ännu inte kan se de långsiktiga effekterna av. Att vi går mot en allt mer digital värld, där vi arbetar, möts, interagerar står nog klart. Det öppnar för möjligheter jag tror GRASCA ger företa- gen goda förutsättningar för att möta.

Sadie Watson, Kate Faccia och Harald Fredheims presentntation av Archaeology and Public Benefit-

projektet lyfte fram branschens tillkortakommanden och presenterade flera förslag på hur exploateringsar-

keologin kan utvecklas.