Starka kvinnor – en utställning om Eskilstunakvinnor
Utställningen lyfter fram kvinnor från olika tidsepoker som på olika sätt haft betydelse för kommunens utveckling.
Kvinnors betydelse för samhällsutvecklingen har ofta osynliggjorts. Kvinnor har alltid arbetat.
Kvinnor har arbetat inom olika yrken och återfi nns inom alla områden.
Kvinnor har förvärvsarbetat i hemmet, i jordbruket och inom industrin och företagandet. Kvinnor har stått för något stort både samhällsekonomiskt och nationalekonomiskt.
Vi är vana att förknippa industri med manlig industri.
Kvinnor har också arbetat på industriarbetsplatser men har utfört delar av industriarbetet i hemmet.
Starka kvinnor har tagits fram av Eskilstuna
stadsmuseum i samarbete med Eskilstuna stadsarkiv och Föreningsarkivet i Sörmland på uppdrag av jämställdhetsutskottet i Eskilstuna kommun.
Utställningen är mobil och kommer att kompletteras med fl era kvinnor efterhand.
Albert Lindströms Metall- och försilvringsfabrik, 1927.
Foto: Okänd, Eskilstuna stadsmuseum
Ester Kvarnström
Ester Kvarnström startar 1899 en fotoateljé tillsammans med sin syster Märta, Systrarna Kvarnström på
Kungsgatan 36.
1918 gifter sig Ester med Oscar Frånlund och fl yttar till Göteborg. Många kvinnor lämnar yrket när de gifter sig. Oscar avlider kort därpå och Ester, som då är gravid, fl yttar hem till Eskilstuna och köper tillbaka ateljén.
Från 1920 till 1944 driver hon ateljén under namnet Ester Frånlund samtidigt som hon uppfostrar fl ickan på egen hand. Som verksam fotograf i nära ett halvt sekel kom Ester Frånlund att bli en av Eskilstunas mest välkända fotografer.
Fotografyrket var vid sekelskiftet 1900 ett nytt yrke som var öppet för kvinnor. De kvinnliga egenskaperna ansågs vara lämpliga för yrket som var respektabelt och borgerligt. Det kunde ändå vara tungt med betydande hälsorisker. Bara ett fåtal kvinnliga fotografer lyckades förena familjelivet med yrkeslivet. Många var
ensamstående, eller som i Esters fall, änkor.
Foto: Märta Kvarnström, Eskilstuna stadsmuseum
Xiomara Smedbäck
Xiomara föds 1973 och växer upp i El Salvador.
Hon arbetar som arkitekt 2001 när hon möter sin blivande man; Göran Smedbäck från Torshälla i Sverige.
2002 blir de sambo i Madrid och Xiomara läser en Master i byggledning. Sommaren 2005 fl yttar de till Eskilstuna och får samtidigt en ”fl yttsemester” genom Europa.
På hösten läser Xiomara svenska på SFI och på våren 2006 blir det Komvux. Snart får hon praktikplats på AQ arkitekter. Där blir Xiomara fast anställd som arkitekt. Något som betyder mycket för henne: ”Med jobbet kom stabilitet och professionellt självförtroende i Sverige”. Som arkitekt arbetar Xiomara ofta med kommunala projekt. Hon var till exempel del av det team som ritade den nya gruppen av förskolor i Eskilstuna.
2007 gifter sig Xiomara och Göran. Paret reser till olika länder och städer i världen. Efter två år föds första barnet Gabriella och sommaren 2011 föds Felicia.
Nu har de en stuga i Björsund där de bor om somrarna.
Xiomara uppskattar årstiderna och gillar att träna.
I Sverige har hon lärt sig åka både skridskor och skidor:
”Exotiskt och superkul!” säger Xiomara.
Foto: Olga Ståhle
Sigrid Ormsdotter
Sigrid Ormsdotter levde på 1000-talet. Hon lät hugga en av landets största och mest kända runristningar.
Intill ristningen byggde hon en 65 meter lång bro.
På stenen står: Sigrid gjorde denna bro, moder till Alrik, dotter till Orm, för Holmgers själ, fadern till Sigröd, sin make.
På stenen fi nns illustrationer från en episod ur sagan om Sigurd Fafnesbane som var en populär berättelse hämtad från den förkristna hjältediktningen.
Sigurdsristningen fi nns på en häll vid Ramsundsån nära Sundbyholm ungefär 1 mil nordöst om Eskilstuna.
Runstenens storlek och brobygget visar att Sigrid var en initiativrik och förmögen kvinna. Sigrid och hennes familj nämns även på andra runstenar i trakten vilket tyder på att de var bosatta där.
Fotomontage: Louise Hackelberg
Anna Ersdotter
Anna Ersdotter hjälper traktens sjuka. Många är rädda för hennes krafter. När Nils Jonsson nekat Anna snus och strax därefter blir lam i halva ansiktet, slår han genast larm om trolldom.
Anna erkänner att hon samarbetar med djävulen.
Hon har trollat ont på djur och människor. Rätten inser att hon är förvirrad och bekännelserna liknar fantasier.
Ändå döms den över 80-åriga kvinnan och halshuggs år 1702 för häxeri. Det är sista gången i Sveriges historia någon avrättas av den anledningen. Anna var bosatt i Lista.
Ida Adamsson
Ida Adamsson (1866-1934) hör till de okända kvinnorna i arbetarrörelsen. Hon tillhörde den inre kretsen av Eskilstuna socialdemokratiska kvinnoklubb. Medlem från första mötet 1901 och aktiv i mer än 30 år framåt.
Tidigt var hon mycket engagerad i frågan om kvinnlig rösträtt. Ida agiterade och bidrog till facklig aktivitet bland kvinnorna. 1904 bildade kappsömmerskorna den första kvinnliga fackföreningen i Eskilstuna.
Arbetarkampen i Eskilstuna drevs gränslöst.
Här samverkade både liberaler, socialister och utilister.
Liksom sin blivande man hade Ida fl yttat till Eskilstuna med industrialiseringen på 1890-talet. Deras äldste son, Harald, blev senare fackordförande på riksplanet i såväl SIF som TCO.
”Vi minns Ida, att hon likna Kata, att hon var modig, aldrig rädd. I debatter gjorde hon männen fl ata, och var därför ofta illa sedd” står att läsa i Ett fyrtioårsminne i kvinnoklubbens arkiv.
Ida bodde i egnahemföreningens hus på Kvarngärdesgatan.
Foto: Okänd, Eskilstuna stadsmuseum
Judit Hanson
År 1884 föddes Judit i Eskilstuna. Hennes pappa var söndagsskollärare i missionsförsamlingen. Redan som barn hörde hon honom och missionärer på besök berätta om spännande händelser i avlägsna länder.
Kanske inspirerade det henne att ge sig ut i världen.
Så fort hon blev vuxen reste Judit till New York där hon fi ck arbete på en stor inredningsfi rma. Där blev hon intresserad av kinesiska tyger och broderier. Det gav henne idén att resa till Kina och köpa in textilier.
Judit fi ck av en slump kontakt med en av pappans missionärsvänner som lovade att hjälpa henne i Kina. Så fort första världskriget var slut reste hon till Shanghai med båt via New York, Honolulu och Japan.
Hemma i Sverige igen öppnade hon sin butik, Kinaboden, på Birger Jarlsgatan i Stockholm.
Detta var under en mycket orolig period i Kinas historia.
Det hindrade henne inte från att resa dit fl era gånger för att fylla på sina lager. En gång med transsibiriska järnvägen. Alltid ensam.
Judit Hansson glömde inte bort sin födelsestad utan donerade både textilier och möbler till Eskilstuna stadsmuseum.
Foto: Okänd, Eskilstuna stadsmuseum
Mary Johnson
I fi lmens barndom var hon en av de största, inte bara i Sverige utan även i Tyskland. Idag är det få som vet vem hon var – Mary Johnson, född Astrid Maria Carlsson i Eskilstuna den 11 maj 1896.
Uppväxt under mycket knappa förhållanden i Nyfors kom Mary, trots faderns motstånd, att redan som 15-åring engageras av Karin Swanströms teatersällskap.
Här träff ade hon också sin första man, senare känd som revykungen Karl Gerhard. 1913 var det dock Mary som var stjärnan, Karl Gerhard var ”Mary Johnsons man”.
Mary fi lmade med Mauritz Stiller, hon spelade mot Gösta Ekman i ”Mästerkatten i stövlar” och 1919 fi ck hon rollen som Elsalill i den svenska stumfi lmsklassikern ”Herr Arnes penningar”.
Hon jämfördes med storstjärnan Mary Pickford och kom att bli Sveriges första internationella fi lmstjärna när hon under 1920-talet övergick till den tyska fi lmindustrin. Här spelade Mary huvudrollen i Ibsens
”Vildanden” samt i ytterligare ett tiotal fi lmer.
Därefter återgick hon till teatern, tillsammans med sin tredje man: Rudolf Klein-Rogge, känd från Fritz Langs
”Metropolis” och ”Dr Mabuse”.
Foto: Svensk fi lmindustris arkiv
Ebba Malmborg
Ebba Malmborg föddes 1863. Hon gifte sig 1889 med komminister Einar Malmborg och fl yttade till Eskilstuna.
Vid denna tid rådde stor fattigdom och misär bland stadens sämst lottade. Över hela landet härjade lungsot och Eskilstuna var en av de värst drabbade orterna i Sverige. Från sin ankomst till sin död gick allt hennes arbete ut på att hjälpa fattiga och sjuka.
Hon var även aktiv inom KFUK och en förebild i olika nykterhetsrörelser.
Ebba Malmborg fanns ofta tillhands på fältskärsstugan, först när den låg på Kriebsensgatan och sedan på Nybrogatan. Hon vårdade, stöttade, vakade vid sjuksängar och dödsbäddar tills hon själv drabbades av lung tuberkolos. Trots sin sjukdom ökade hon under de sista fyra åren av sitt liv sina ansträngningar för att hinna fullfölja sitt arbete.
Ebba Malmborg bildade Sanatorieföreningen vars mål var att bygga och driva ett vilohem för lungsjuka.
Genom vädjan om bidrag i tidningar, egna medel och mycket frivilliga insatser från arbetarna i Eskilstuna lyckades Ebba förverkliga planerna. Året innan hon dog, 1905 stod Sanatorieföreningens hem för lungsjuka klart ovanför Djurgården.
Foto: Okänd, Eskilstuna stadsarkiv
Selma Ericson
Selma Ericson fl yttade till Eskilstuna med sin make 1906 och startade Eskilstunabiografen på Careliigatan.
Efter fem år köpte Selma Ericson Stora Biografen som hon döpte om till Rivoli. 1912 visade fru Ericson den första långfi lmen ”Utanför fängelsets port” som var 300 m lång.
Selma fi ck själv resa till Stockholm och välja ut de fi lmer som skulle visas på Rivoli, något som kunde ta fl era dagar i anspråk.
Hon var inte bara föreståndare hon kunde även sköta fi lmvisningsmaskinerna och efter makens död lärde hon själv upp nya maskinister. Personalen trivdes hos Selma och endast två kassörskor samt tre maskinister var anställda under de 40 år hon drev biografverksamheten i Eskilstuna
1914 sålde Selma Rivioli till SF men fortsatte att förestå biografen fram till 1945.
Foto: Okänd, Eskilstuna stadsarkiv
Eva Fabjan
Eva Fabjan föds 1946 på Lillgården i Torshälla.
När hon är femton år börjar hon jobba på Feingolds termometerfabrik i Eskilstuna.
Det blir åtta år på termometerfabriken och sedan nytt industrijobb på Osvald Jonsson OJOP. Arbetet är monotont men Eva trivs på det lilla familjeföretaget med mycket ”vi-känsla”. Hon stannar kvar till pensionen i höstas. Det blir femtio års heltidsarbete i industrin, förutom sex månaders föräldraledighet 1967.
När Eva är 17 år träff ar hon Milan. Han kommer från Slovenien och jobbar på Volvo BM. 1966 får de hyra en etta genom företaget. Året efter föds dottern Maria.
Efter tio år köper de Evas föräldrahem Lillgården.
Där bor de kvar än idag och trivs bra. Men Eva vill röra sig, på olika plan. Hon gillar att röra på kroppen, motionera, men också att resa och se sig om i världen.
Eva har varit både politiskt och fackligt aktiv. Frågor om jämställdhet engagerar: ”När jag började jobba hade vi ju olika löner. Ett ackordspris för kvinnor och ett för män. Det ser inte riktigt likadant ut idag. Men det spelar ingen roll vart vi är i samhället. Det är fortfarande svårt för kvinnor att få gehör.”
Foto: Maria Eberfors
